V I N N O V A R A P P O R T V R : 1 2 OM RÖRLIGHET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 6 : 1 2 OM RÖRLIGHET"

Transkript

1 V I N N O V A R A P P O R T V R : 1 2 OM RÖRLIGHET DYNAMO-programmets seminarium juni 2006

2 Titel : Om rörlighet - DYNAMO-programmets seminarium juni Serie : VINNOVA Rapport VR 2006:12 ISBN: ISSN: Utgiven: November 2006 Utgivare : VINNOVA Verket för Innovationssystem VINNOVA Diarienr : Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagna rapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projekt som fått anslag av VINNOVA. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes, tel , fax eller VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

3 Om rörlighet DYNAMO-programmets seminarium juni 2006 Radisson SAS Royal Park Hotel

4

5 Förord Dynamo-seminariet i Frösundavik ville lyfta fram de resultat som Dynamo hittills genererat. Värd för seminariet var Erling Ribbing, programansvarig för Dynamo. Dynamo är ett VINNOVA-program som syftar till att hitta lösningar för att öka rörligheten på svensk arbetsmarknad och därmed öka produktiviteten och tillväxten. Programmet består av forsknings- och utvecklingsprojekt och har två ben. Det ena benet har koncentration på ökad geografisk rörlighet bland arbetstagare och företag för att säkerställa kompetensförsörjning och tillväxt. Det kan bland annat handla om att utveckla bättre transportsystem inom och mellan regioner, samt att vid behov utvidga och förstora regionerna. Det kan också handla om att forska kring när och under vilka omständigheter den enskilde arbetstagaren finner det värt att öka sitt resande till och från arbetet. Arbetsgivarringar ett regeringsuppdrag Dynamos andra ben handlar om större rörlighet på arbetsmarknaden genom aktiv samverkan för ökad hälsa, samt att hitta stabila system för omställning som underlättar för människor att i högre utsträckning frivilligt byta jobb. VINNOVA har ett regeringsuppdrag att utveckla nya idéer när det gäller arbetsgivarringar via samarbete mellan arbetsgivare för att underlätta rehabilitering. Vid tidigare Dynamo-konferenser hade frågor om arbetshälsa och omställningsprocesser spelat en framträdande roll. Erling Ribbing såg därför fram emot att nu lyfta fram det som handlar om transportsystem och om människors förflyttning i geografin. Det hindrade inte att några av föredragshållarna berättade om de juridiska systemhinder som försvårade ett effektivt rehabiliteringsarbete. Erling Ribbing meddelade att den första generationen av Dynamo i huvudsak avslutas i slutet av året. Nästa omgång av Dynamo drar i gång i september. Fokus på sysselsättningssvaga grupper Dynamo ska nu fokusera på en breddad arbetsmarknad, regionförstoring. Den ska ha ett genusperspektiv och fokusera på att få in sysselsättningssvaga grupper i arbetslivet. Erling Ribbing betonade vikten av att lyfta fram sådant som det politiska systemet kan ha som underlag för åtgärder. Föredragen skulle vara 15 minuter långa och följas av stimulerande gruppdiskussioner, så kallade bikupor. Presentatör och värd: Erling Ribbing, VINNOVA

6

7 Innehåll Rörlighet i statistisk belysning. Resultat och erfarenheter... 7 Värdering av pendlingstid...7 Rörlighet i kluster...9 Mobil-projektet...11 Regional och lokal utveckling. Innovativ kollektivtrafik, erfarenheter från kommunalt samarbete och genusperspektiv på regionförstoring och regional utveckling. Resultat och erfarenheter...13 Regionförstoring ur ett genusperspektiv...13 Kollektivtrafik värd priset? effekter på regional pendling...16 Duospårväg innovativ kollektivtrafik...18 Går det att effektivisera den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom att förändra lagstiftningen och få bort systemfelen?...21 RAR-projektet i Sörmland...21 Rättsliga hinder och möjligheter för arbetsgivarsamverkan vid rehabilitering...24 Forskning om rörlighet och omställningsprocesser...27 Omställningar i arbetslivet...27 Inlåsningseffekter...29 Avslutande diskussion...31 Forskning om rörlighet - var står vi?...31

8 6

9 Rörlighet i statistisk belysning. Resultat och erfarenheter Värdering av pendlingstid Gunnar Isacsson, Väg- och Trafikforskningsinstitutet, VTI Gunnar Isacsson visar med sin modell att vi är beredda att pendla längre om det innebär att vi får tillräckligt mycket mer i lön. Ungefär 5000 mer i plånboken vill den som tjänar cirka kronor i månaden efter skatt ha för att pendla en timme extra. Samma tänkta person är beredd att betala kronor i månaden för att minska resandet med samma mån. Modellen fungerar dock bäst på män med bil. Hur mycket vill du ha i högre lön för att pendla en timme extra om dagen? Gunnar Isacsson, ekonom och forskare på Väg och trafikforskningsinstitutet, VTI, håller på att utveckla en modell att beräkna pendlingsvärden. Detta görs tillsammans med Jan-Erik Svärdh, VTI. Enligt dem är lön, resekostnad och restid tre inte oväsentliga komponenter för individens pendlingsbenägenhet. Men vilken är individens värdering av pendlingstid? Gunnar Isacsson har utgått från SCBs register över hela befolkningen och länkat ett urval individer, cirka , till deras arbetsställe och bostad åren 1998, 1993, 1990, 1986 (SAMS). Han har också använt sig av Vägverkets statistik över restid och reslängd i vägnätet. Han har koncentrerat sig på män med bil, som inte tjänar för mycket eller för lite. Att han valt den gruppen förklarar han med att män med bil är förutsägbara. Vi vet inte hur mycket de kör bil, men vi vet att de har bil. Vi vet heller inte hur många dagar i veckan de jobbar. Och med dessa begränsningar är män mest förutsägbara, säger Isacsson. Han konstaterar att en stor del av dessa män med bil är ganska svårrörliga. 45 procent av männen hade 1998 stannat tolv år eller längre på samma arbetsställe. Å andra sidan hade över 30 procent varit kortare tid än fem år på arbetsstället. Högavlönade pendlar mer Han konstaterar också att pendlingen ökar med högre lön. En förklaring kan vara att högavlönade har större möjligheter att hitta välbetalda jobb som kompenserar pend- 7

10 lingskostnad och förlorad tid. En lågavlönad städare i Gävle har kanske inte så mycket att vinna på att pendla till ett städjobb i Norrtälje. Isacsson konstaterar också att lång pendlingstid och hög pendlingskostnad tenderar att minska anställningstiden på ett arbetsställe, på samma sätt som hög utbildning, många barn (gäller bara män), och god tillgång på utbildningsrelevanta jobb också det ökar benägenheten att byta jobb. Däremot tenderar hög ålder och hög lön att minska benägenheten till jobbyte. Men hur mycket är då den genomsnittlige mannen i undersökningen beredd att betala för att minska sin pendlingstid med en timme? Svaret är omkring 70 kronor. Detta är obetydligt lägre än den genomsnittliga timlönen efter skatt i stickprovet. Om frågan istället är: Hur stor lönemässig kompensation krävs för att pendla en timme extra per dag, så är svaret 270 kronor för samma tänkta person. Det fortsatta utvecklingsarbetet av modellen är nu inriktat på att hitta en rimlig förklaring till den stora skillnad i pendlingstidsvärdering som antyds av dessa två värden. Gruppdiskussioner Diskussionerna som följde på presentationen tog upp frågan om vad som händer med kvinnor och icketypiska män som inte jobbar varje dag. De kanske inte är så icketypiska. Gunnar Isacsson underströk att modellen inte fungerar lika bra på kvinnors resande, men att den trots det kan användas för att få fram rimliga pendlingsvärden. Någon ifrågasatte värdet med den typen av beräkningar. Kanske borde man komplettera analysen med en kvalitativ analys, bland annat för att få bättre grepp om olika gruppers benägenhet att resa till och från jobbet. Andra ansåg att resandets villkor skiljer sig så mycket mellan olika regioner att det blir svårt att göra en ekonomisk beräkning på tidsvärden. Man efterlyste en bekvämlighetsvariabel. Det behöver inte vara sämre att åka en kvart till om man kan ägna tiden till något lämpligt. Då blir modellen att beräkna tidsvärden mindre tillämplig. 8

11 Rörlighet i kluster Bo Wictorin, kulturgeograf verksam vid Uppsala Universitet Högre rörlighet på arbetsmarknaden leder till ökad produktivitet. Men det får inte vara hur hög rörlighet som helst, och det skiljer mellan hög- och lågutbildade. Bo Wictorin deltar i ett projekt som delvis undersöker sambanden mellan storleken på arbetsmarknaden och kvaliteten på densamma. Ökar produktiviteten om arbetsmarknaden är stor och diversifierad och det finns tillgång till många specialister? Enligt Bo Wictorin finns det mycket som tyder på det och han lyfte fram sin forskarkollega John Östs forskning på området. Bo Wictorin berättade att det enligt SCB grovt sett finns 85 lokala arbetsmarknader i Sverige, oaktat kommungränserna. Pendlingen mellan dessa lokala arbetsmarknader sker till största delen vid gränsområdena, vilket gör att pendlingsfrekvensen ser större ut än vad den är. Själv undersöker Bo Wictorin rörligheten i kluster och om detta har något samband med produktiviteten. Han har särskilt tittat närmare på två branscher; datateknikbranschen och maskinindustrin. Att kluster, det vill säga att verksamheter av samma karaktär placerar sig på samma plats, kan föra med sig en rad fördelar är förmodligen teoretiskt riktigt, förklarade han, även om empirin på området borde öka. Klusterbildning skapar utrymme för en gemensam specialiserad arbetsmarknad, företagen kan påverka utbildningsstruktur med mera. Och numera är det mesta rörligt, konstaterade Bo Wictorin: kapital, kunskap - allt utom arbetskraften som fortfarande är relativt trögrörlig. I själva verket flyttar vi inte mer nu än på 1970-talet, enligt Bo Wictorin. Ökad rörlighet ger ökad flexibilitet Han anser att det vore fördelaktigt med en något större rörlighet bland arbetskraften, om än inte allt för stor. Men med något större rörlighet än idag kan företagen bättre anpassa sig till konjunktursvängningar, och med en större arbetsmarknad blir flexibiliteten större och resursutnyttjandet bättre. Det blir då lättare för den enskilde att hitta ett nytt jobb, om konjunkturen skulle vika för den egna arbetsplatsen. Men idag sker den största rörligheten inom de lokala arbetsmarknaderna, inte mellan dem. I det läget är regionförstoring en viktig fråga. Vi tror också att ökad rörlighet är viktigt för att sprida kunskap mellan företag. Det är bra att flytta runt, och det gäller i synnerhet kunskap som inte är nedskriven, så kallad tyst kunskap. Ska man lära sig spela saxofon måste man spela med andra som spelar, det räcker inte att läsa läroböcker, förklarade Bo Wictorin. 9

12 Hur det går för företaget beror på två saker: hur företaget är beskaffat och förhållanden på platsen där det ligger. Det torde vara bra att ligga på en specialiserad arbetsmarknad, resonerar Wictorin. Finns det dessutom ganska hög rörlighet är det ännu bättre, och om närmarknaden är stor är detta att föredra. Kurva förbryllar Bo Wictorin har studerat aggregerade data från dessa två branscher med hög specialistgrad: databranschen och maskinindustrin. Han konstaterar att rörligheten är större i databranschen, vilket torde bero på att efterfrågan av humankapital är större där. Han ser också att produktiviteten påverkas mer av en högre rörlighet i databranschen än i maskinindustrin. Det skulle enligt Wictorin kunna bero på att det är viktigt med humankapital och att nyckelpersoner i databranschen fungerar som kunskapsbärare mellan företag. Maskinindustrin är mer beroende av maskinell utrustning. Men det är lagom rörlighet som är bäst för produktiviteten, anser Wictorin. Byter man jobb varje vecka ökar inte produktiviteten, och inte heller om man byter vart 40 år. Det som däremot förbryllar Wictorin är att i branscher med lågutbildad personal gynnas produktiviteten bäst om personalen antingen har mycket hög eller mycket låg rörlighet. Bo Wictorin avslutade sitt anförande med att visa en u-formad kurva över lågutbildades rörlighet och dess påverkan på produktiviteten. Bo Wictorin har ännu ingen förklaring till kurvan. Gruppdiskussioner Grupperna konstaterade att lagom hög rörlighet är bra, men hur mycket är lagom? Man undrade också om ökad rörlighet är bra i till exempel vård och omsorg där kontinuitet kan vara att föredra. Diskussionen kom att handla om u-kurvan som förbryllade även grupperna. Hur kommer det sig att antingen mycket hög eller mycket låg rörlighet är bra i enklare jobb? En deltagare resonerade som så att enkla servicejobb ofta utförs av inhyrd personal kombinerat med en kärntrupp som varit där länge. En frågeställare undrade om kluster i alla lägen var bra. Vad händer om en hel bransch går dåligt? Flera resonemang kretsade kring begreppet produktivitet. Effekterna på produktiviteten kanske är dynamiska. Effekter av rörlighet kan också bero på hur tät regionen är. 10

13 Mobil-projektet Göran Sidebäck, Mälardalens Högskola Vi byter jobb och bostadsort oftare än tidigare och vi försörjer oss i något minskad omfattning på förvärvsarbete. Det visar en jämförelse mellan början och slutet av perioden som studeras i Mobil-projektet vid Mälardalens Högskola. Mobil-projektet ska med hjälp av data från databasen Datakällan som bland annat innehåller data från SCB:s registerdatabaser ta fram en bred beskrivning av rörlighetens olika dimensioner. Det gäller geografisk rörlighet på arbetsmarknaden, rörlighet mellan studier och arbetsmarknad, mellan arbetsmarknad och olika offentliga försörjningssystem. Projektet genomförs av Göran Sidebäck, Lars Sundbom, Tommy Törnqvist och Tola Jonsson, alla på Mälardalens högskola. Förutom av analyser av registerdata använder man sig också av explorativ, kvalitativ forskningsmetodik. För att utforska rörligheten mellan studier och arbetsmarknad har 15 studenter på c-nivå djupintervjuat 75 före detta studenter vid Mälardalen högskola om olika aspekter kring etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Hur används de offentliga försörjningssystemen? Mobil-projektet vill studera mönster i bruket av offentliga försörjningssystem. Göran Sidebäck presenterade ett så kallat SAFE-mått, där SAFE står för inkomster som härrör från offentliga försörjningssystem relaterade till sjukdom, arbetslöshet, förtidspension eller ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Göran Sidebäck kan se att SAFE står för en något högre del av totalinkomsten för svenskarna idag jämför med 1991, men att ökningen är ganska liten. År 2003 stod SAFE i snitt för knappt 16 procent av svenskarnas totalinkomst var SAFE-andelen som allra störst och svarade genomsnittligt för cirka 20 procent av totalinkomsten. Men SAFE inkomsternas sammansättning varierar ganska kraftigt mellan åren. Sett över hela den studerade perioden , är det framför allt den del av SAFEinkomsten som är relaterad till arbetslöshet som ökat över tid. Äldre kvinnor mest försörjda genom SAFE Göran Sidebäck ser också att SAFE-inkomsternas andel av totalinkomsten är högst i åldern år (cirka 20 procent för män och 25 procent för kvinnor år 2003) och lägst bland åringar (cirka 10 procent både för män och kvinnor år 2003). Totalt sett har svenskarnas inkomster från arbete gått ner något, men siffrorna är långt ifrån katastrofala, menar Sidebäck. Andelen av totalinkomsten som kommer från förvärvsarbete har minskat från 75 procent till 70 procent mellan 1990 och 2003, medan SAFE-inkomstandelen ökat från 14 procent till knappt 16 procent, samtidigt som 11

14 andelen som utgörs av studieinkomster och övriga inkomster ökat från ca 11 procent till 15 procent, vilket bl.a. sammanhänger med ett växande antal högskolestuderande. En annan del i mobil-projektet är analyser av hur folk flyttar rent geografiskt mellan olika arbetsmarknader. Göran Sidebäck visade som ett exempel hur flyttandet mellan lokala arbetsmarknader mellan två angränsande år förändrats över tid genom en jämförelse mellan 1990/91 och 2002/03. Mellan 1990/91 bytte 2,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder lokal arbetsmarknad gällande bostadskommun och 3,5 procent gjorde det gällande arbetsställekommun. Mellan 2002/2003 var motsvarande andelar 8,8 procent respektive 9 procent. Om detta indikerar en stor förändring över tid lät Sidebäck vara osagt. Slutligen meddelade Göran Sidebäck att Mobil-projektet fortfarande var i sin linda och att resultat var att vänta det närmaste året. Gruppdiskussioner Några undrade hur relevant det var att jämföra med åren 90/91 då ekonomin störtdök. Man byter kanske inte jobb i ett sådant läge. Och 8,8 procent, är det hög eller låg rörlighet? Kan den ökade rörligheten bero på ändrade anställningsformer? Andelen projektanställningar har ökat vilket skulle kunna påverka rörligheten. Eller kan regeländringar i trygghetssystemen i mitten av 90-talet ha påverkat rörligheten? Grupperna undrade också var i landet rörligheten sker. Finns det skillnad mellan olika kommuner? På den frågan svarade Göran Sidebäck att så var fallet. Och hur pass frivillig är rörligheten? Kan det vara så att personer med korta arbetskontrakt tvingas att byta arbetsmarknad? I det sammanhanget frågade sig grupperna om det alltid var bra med rörlighet. Det kan till exempel vara bra för produktiviteten men inte för samhällsekonomin att folk förflyttar sig över stora områden. Det finns också kostnader i rörlighet. Hur stor är rörligheten mellan systemen i SAFE, löd en annan fråga. Byter folk ett stödsystem mot ett annat? På den punkten kunde Göran Sidebäck svara att rörligheten mellan de olika stödsystemen är förhållandevis låg. En annan fråga som väcktes var det faktum att SAFE försörjningen inte hade ökat nämnvärt. Borde den inte ha ökat när 1,2 miljoner inte går till jobbet varje dag? 12

15 Regional och lokal utveckling. Innovativ kollektivtrafik, erfarenheter från kommunalt samarbete och genusperspektiv på regionförstoring och regional utveckling. Resultat och erfarenheter Regionförstoring ur ett genusperspektiv Tora Friberg, Linköpings universitet Pendlande handlar inte bara om att resa till och från arbetet, utan är en mycket mer komplex process som inbegriper barnhämtning, matinköp och som ofta är svårare för kvinnor trots att de i kilometer räknat reser mindre än män. Tora Friberg har granskat regionförstoring ur ett genusperspektiv och haft två drivande frågor: 1 I vilken omfattning sätter politiker och tjänstemän i kommunerna sin tilltro till att regionförstoring är lösningen för att skapa en positiv lokal/regional utveckling? 2 Vilka lösningar vidtar enskilda individer/hushåll på de dilemman som de hamnar i på grund av att arbetsresorna tar allt mer tid och kraft? Tora Friberg vill här diskutera själva diskursen regionförstoring som enligt henne är ett politiskt begrepp, som är starkt positivt värdeladdat bland politiker. Men man tänker inte alltid på de mått av anpassning och flexibilitet som det kräver av invånarna, en flexibilitet som kan vara svår att prestera om man samtidigt har omvårdnadsansvar, reflekterade Friberg. 13

16 Lockar med bostäder inte med jobb Tora Friberg har intervjuat kommunföreträdare i alla kommuner i Östergötland, den region som idag vill kalla sig det fjärde storstadsalternativet. Hon har fört samtal med 13 kommunledningar. De små kommunerna är medvetna om sin position i regionen, förklarade hon. En liten kommun vet att de inte får någon stor arbetsmarknad, men hoppas kunna behålla de företag som redan finns där. Man profilerar sig inte genom att skapa en arbetsmarknad, utan med att skapa attraktiva bostadsområden. Invånarna kan sedan pendla till och från de större städerna Linköping, Norrköping och Jönköping. Vidare positionerar sig kommunerna i Östergötland enligt stråkanalyser så att de gärna stadsplanerar längs järnvägsspåret och vägnätet. Kommunerna talar inte längre om att man ska få de unga att stanna kvar, man snarast uppmanar dem att flytta bort och studera. Men när de sedan stadgat sig och skaffat barn, då vill man ha dem tillbaka. Men man vill inte alltid ha den befolkning man har, utan den välutbildade eliten som man tror kan lyfta kommunen. Detta skapar problem, menar Tora Friberg, genom att kommunerna blir allt mer ovilliga att ta emot fosterhemsplaceringar och annat. Tora Friberg sade sig vara bekymrad över den tydliga ovilja det fanns i kommunerna att ta hand om dem som inte passar in. Lång sträcka betyder inte alltid längst tid Men hur fungerar pendlingen ur ett genusperspektiv? Tora Friberg hänvisade till resvaneundersökningar att män reser mer än kvinnor, i genomsnitt 52 minuter om dagen och kvinnor 34 minuter. Män kör oftare bil och reser därmed längre. Män gör fler tjänsteresor. Men kvinnor reser mer kollektivt och gör fler inköpsresor. Det är inte så enkelt att den som har lång sträcka till arbetet använder mest tid, resonerar hon. Här handlar det om hur många ärenden man måste uträtta till och från jobbet och hur kommunikationerna fungerar. De som har nära till tågpendeln i Östergötland har fördel framför den som måste ta bussen eller cykeln till station. Att kryssa på krångliga vägar genom Linköping med dagis som mellanstation kan ta lång tid. Vissa i intervjumaterialet föredrog en lugn och behaglig tågresa framför att stressa genom stan på cykel, med matkassar på styret. Gruppdiskussioner Någon deltagare undrade om pendlingsdiskursen är ett sätt för lokalsamhället och Sverige att hantera en historisk övergångsfas. Det pågår en gigantisk strukturomvandling i hela Europa. Varför kan detta inte lyftas till en ordentlig politisk diskussion? Är det så klokt att kommunpolitiker sitter separerade i sina egna kommuner och funderar på frågorna? En annan undrade om detta att resa tre till fem mil om dagen i en medelstor stad, för vilka kategorier är ett jätteproblem och för vilka är det i så fall ett problem? 14

17 Ytterligare en grupp berörde den konkurrens mellan kommuner som nu förekommer och som understryks i en regionförstoring. Och att regionförstoring kan betyda ekonomiska vinster för regionen, men också sociala kostnader för vissa individer, i det här fallet främst för kvinnor. Men, resonerade en grupp, kan det vara så att en regionförstoring genererar välstånd även till dem i regionen som väljer att inte röra på sig mer? 15

18 Kollektivtrafik värd priset? effekter på regional pendling Karl Kottenhoff, KTH Med nya snabbare tåg i kombination med snabbare pendeltåg, skulle restiderna i Mälardalen kunna kortas avsevärt och rörligheten öka rejält. Det visar bland annat utvärderingen av Svealandsbanan som trafikerar Eskilstuna-Stockholm. Men för att riktigt få fart på resandet måste det bli billigare att resa över regiongränserna. Karl Kottenhoff och hans projektgrupp har studerat effekter på regional pendling i Mälardalen med hjälp av Vips en beräkningsmodell som analyserar behovet av trafikförbindelser i och mellan regioner, och dess påverkan på samhällsekonomin. De har också genomfört intervjuer med pendlare för att ta reda på hur pendlare värderar sin pendling i tid/pengar. Gruppens slutsatser är bland annat att med nya snabbare tåg, tåg med bättre komfort och nya taxor går det att öka rörligheten i Mälardalen dramatiskt. Karl Kottenhoff tar som exempel den så kallade Svealandsbanan som kostade cirka tre miljarder kronor att bygga och som ökat resandet längs sträckan med 600 procent. Snabbtåg når arbetsplatser på en timme Oskar Fröidhs beräkningar visar att med snabbare tåg till Eskilstuna ( km/h istället för dagens vanliga tåg 200 km/h) skulle arbetsplatser nås på en timmes resa. Om resan blev 100 minuter lång skulle cirka en miljon arbetsplatser nås. Med dagens tåg nås endast arbetsplatser på en timme. Karl Kottenhoff förespråkar sålunda starka motorvagnståg. Fördelarna är kortare restid och ökade turtäthet. Han vill också se en produktdifferentiering med tåg med fler stopp som därmed når fler marknader. Därför vill han som komplement se att dagens pendeltåg av dålig kvalitet byts ut mot snabbpendeltåg som kan trafikera samma sträckor som snabbtågen men stanna oftare och kosta mindre för resenären. Han konstaterar att det finns en hög kostnadströskel mellan Stockholm och övriga län i regionen. Inom Stockholm kostar det 600 kronor i månaden att resa obegränsat inom länet, men sträckan mellan Stockholm och Västerås kostar över 3000 kronor för pendlare. Kjell Jansson, gruppens ekonom, föreslår ett annat taxesystem med nya zoner, och med differentierade priser beroende på vilken komfort tågen håller. Komforten viktig Karl Kottenhoof har i sina intervjusvar sett att komforten är en viktig komponent för pendlare, och något som de är beredda att betala för. 80 procent av tågpendlarna arbetar under resan mellan Stockholm-Uppsala, varav 20 procent dagligen. Denna siffra var 16

19 avsevärt lägre för pendeltågsresenärerna och bussresenärerna som reser med sämre komfort. Långa arbetsresor upplevs som kortare om man kan arbeta eller hämta kraft under resan, resonerar Kottenhoof och därför är komforten viktig. En timmes resa värderades som en 45 minuters resa om komforten var hög (luftkonditionering, bord, fällbara säten med mera). Kottenhoff uttryckte det som att komforten måste vara hög om man vill få BMW-ägare att ställa bilen. Detta gäller i synnerhet pendeltågen, som enligt Kottenhoff inte är lämpliga att resa med på längre sträckor, exempelvis Gnesta-Stockholm. Karl Kottenhoff och hans medarbetares beräkningar tar sin utgångspunkt i att nuvarande spår ligger kvar. Om dessa byts kan ytterligare förbättringar åstadkommas. Det vore till exempel inget problem att dra ett snabbtåg längs Stockholm-Nyköping, ett tåg med en hastighet om 350 km/h så att resan blev 35 minuter lång. Gruppdiskussioner En grupp förde in klassperspektivet, att komfort är en fråga om preferenser och plånbok. Detta höll Kottenhoff med om och förklarade att han därför förespråkade prisdifferentierade produkter. Andra grupper menade att även om det vore lämpligt med tätare och snabbare tågförbindelser i Mälardalen så är det politiskt svårt att genomföra, eftersom infrastruktursatsningar är politiskt laddade frågor och ofta handlar om fördelningspolitik mellan regionerna. Besluten tas inte alltid på rationella grunder. En frågeställare undrade vad det finns för alternativa sätt att använda dessa investeringar? 17

20 Duospårväg innovativ kollektivtrafik Tomas Svensson, VTI Tomas Svensson har medverkat i ett projekt om Duospårväg i Östergötland, och dess effekt på inomregional rörlighet. Enligt Tomas Svensson kan Duospårvägens flexibla egenskaper öka integrationen i regionen, ge fler resor och användas som verktyg för regional utveckling. Forskningsansatsen är att använda kollektivtrafik och koppla den till arbets- och bostadsmarknad för att få en bättre fungerande region. Duospårväg är en spårvagn som kan utnyttja olika framdrivningsystem, till exempel starkström och svagström. Det gör det möjligt att köra på stambanenät och stadsnät, och resenären kan därmed resa utan byten från periferi in till stadskärnan. Spårvagnen kan även drivas med diesel där elförsörjning saknas. Tvärtemot vad man kanske tror finns det mycket järnvägsspår i Sverige som inte trafikeras så värst mycket, förklarade Tomas Svensson och där kan Duo användas. Vagnarna har spårvagnsprestanda vilket gör att de stannar och accelererar snabbare än andra tåg och kan nå fler stationer. Ökar rörligheten inom regionen Den grundläggande målsättningen är inte att utvidga regionen utan att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft inom regionen. Fördelarna med Duospårvagnen är enligt Tomas Svensson bland annat att: befintlig infrastruktur kan användas det går att resa in och ut ur stadskärnor utan byte spårbunden kollektivtrafik ger stabilitet spårvagnen kan göra uppehåll på mindre orter För regionen kan Duo enligt Tomas Svensson generera: fler resor kortare restider genom att färre byten krävs utökat utbyte mellan regionens alla delar vilket ökad ekonomisk tillväxt Projektet har drivit ett demonstrationsprojekt av Duo på sträckan mellan Linköping- Åtvidaberg och mellan Linköping-Kisa, samt kompletteringstrafik i en till två dagar i Finspång, Västervik, Göteborg, Helsingborg och Lund. Sammantaget har cirka 5000 resenärer rest med duospårvagn. Tomas Svensson berättade att Linköping planerar en kollektivtrafiklinje i centrala delar av staden när nya stadsdelar planeras. I Norrköping byggs den befintliga spårvägen ut, och utbyggnaden kombineras med nya förtätade bostadsområden längs linjen. 18

21 Deltagare i projektet VTI, Trivector, IHH Vinnova, Banverket ALSTOM, Tågkompaniet Regionförbundet Östsam Östgötatrafiken Länsarbetsnämnden i Östergötland Linköping, Norrköping, Kinda, Finspång, Åtvidaberg Gruppdiskussioner Vad kostar Duo? Hur utvärderas effekterna? Finns det någon kontrollregion? Är det så bra med en spårvagn långt ute på landet? Detta var frågor som väcktes i grupperna. En annan fråga löd: Vad är fördelen med en duospårvagn jämfört med ett flexibelt bussystem? På den senare frågan svarade Tomas Svensson att en utvärdering just nu håller på att äga rum, men han trodde att spåvagnen förmodligen ökar resandet. Någon lyfte fram problemet med ändhållplatser som tenderar att bli segregerade, genom att det flyttar människor dig som drar upp socialbidragskostnaderna. Ett sådant exempel är ändhållplatserna vid Stockholms södra tunnelbanesystem. En grupp nämnde att Sverige är ungefär lika glest befolkat som Sahara, men att vi trots detta har lägst investeringar i infrastruktur i OECD. Vi flyttar rentav mindre än tidigare och 92 procent av alla 40-åringar bor kvar i samma kvarter som för tio år sedan. 19

DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. November 2005

DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. November 2005 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN November 2005 Vad har hänt sedan sist? Lärdomar från andra länder om rörlighet och arbetsgivarsamverkan. Den 3 november hölls

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun

Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Sida 1/10 Rekryteringsordning för Kungsbacka kommun Syfte Ett långsiktigt och hållbart regelverk och förhållningssätt för att öka den interna rörligheten och bidra till att profilera Kungsbacka kommun

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer