Luften i Sverige 2009

Transkript

1 Luften i Sverige 2009

2 Förklaringar AOT40 AQUILA EMEP Accumulated Ozone exposure over a threshold of 40 Parts Per Billion (uttryckt i (μg/m3) timme). Beräknas genom att man summerar skillnaden mellan timkoncentrationer över 80 μg/m 3 (=40 ppb) och 80 μg/m 3 varvid man endast använder de timvärden som uppmätts mellankl och medeleuropeisk tid (MET) varje dag. National Air Quality Reference Laboratories Association. Europeiskt nätverk för referenslaboratorier. European Monitoring and Evaluation Programme. Gemensamt program för övervakning och utvärdering av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa, inom FN:s ekonomiska kommission för Europa. Glidande 8-timmars medelvärde som beräknas från timmedelvärden, upp - 8-timmars- dateras varje timme. Varje 8-timmarsmedelvärde som beräknas på medelvärde detta sätt hör till den dag då medelvärdet slutar, dvs. det första medelvärdet för en dag är värdet från kl föregående dag till kl den aktuella dagen och det sista medelvärdet för dagen är det som sträcker sig från kl till kl HELCOM IM ITM IVL JRC MKN NUT SMHI SWEDAC Helsingforskommissionen Integrated Monitoring Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap vid Stockholms universitet IVL Svenska Miljöinstitutet Joint Research Center. EU:s gemensamma forskningscenter. Miljökvalitetsnormer Nedre utvärderingströskel Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Urbanmätnätet Mätprogram för luftövervakning som drivs av IVL i samarbete med kommuner. ÖUT Övre utvärderingströskel

3 Innehåll Förklaringar 2 1 Förord 5 2 Miljökvalitetsnormer 7 3 Hälsoeffekter 9 4 Källor till luftföroreningar 13 5 Sveriges zoner för luftövervakning 15 6 Kvalitetssäkring 17 7 Luftkvalitet i regional bakgrund Kvävedioxid (NO 2 ) och kväveoxider (NO ) Svaveldioxid (SO 2 ) Ozon (O 3 ) Partiklar (PM10, PM2,5) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Tungmetaller 23 8 Luftkvalitet i tätorter Kvävedioxid (NO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Ozon (O 3 ) Partiklar (PM10 och PM2,5) PM PM2, Tungmetaller Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bensen Kolmonoxid (CO) 29 9 Tidstrender Tema: Samverkan Referenser 42 Bilaga 1 Zonindelning i Sverige 43 Bilaga 2 Zonvis redovisning av antalet mätstationer Bilaga 3 Mätningar i tätortsluft Bilaga 4 Kommuner som rapporterat till Naturvårdsverket/Datavärdskapet 50 Bilaga 5 Nationella mätningar i regional bakgrundsluft luften i sverige 3

4 1. MILJÖKVALITETSNORMER 4 luften i sverige

5 1. Förord F ÖRRA ÅRET ANTOG regeringen den nya Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Naturvårdsverket ska enligt förordningen göra årliga sammanställningar om hur olika miljökvalitetsnormer (MKN) följs samt vilka åtgärdsprogram som fastställts (42 ). Åtgärdsprogrammen beskrivs utförligt på Naturvårdsverkets hemsida ( För att följa upp MKN ger Naturvårdsverket i år ut Luften i Sverige. Avsikten är att visa en översiktlig bild av luftkvaliteten i Sverige. I skriften beskrivs mätningar i landsbygd och tätort och på nationell respektive regional nivå. Resultaten från mätningarna utvärderas utifrån MKN och miljömål. Alla data är tillgängliga för fri nedladdning från IVL Svenska Miljöinstitutet ( IVL är nationell datavärd för miljöövervakningen av luft. Temat för Luften i Sverige är samverkan. Samverkan i olika former kan i hög grad underlätta och förbättra miljöövervakningen. Östergötlands luftvårdsförbund och beskriver här hur samverkan kan gå till. Föregångare till Luften i Sverige är Luftkvalitet i tätorter som första gången gavs ut 1986 och som beskrev kommunernas övervakning. Rapporten har tagits fram av Naturvårdsverket med stöd från en arbetsgrupp bestående av följande personer. Naturvårdsverket Niklas Ricklund (projektledare) Titus Kyrklund IVL Svenska Miljöinstitutet Karin Persson David Svenson Östergötlands luftvårdsförbund Ola Lindén Helena Sabelström Matthew Ross-Jones Karin Sjöberg Per Eckberg Göran Thunberg Stockholm, maj 2011 Naturvårdsverket luften i sverige 5

6 1. MILJÖKVALITETSNORMER Smutsigt och rent partikelfilter. 6 luften i sverige

7 2. Miljökvalitetsnormer M ILJÖKVALITETSNORMER HAR FUNNITS i svensk lagstiftning sedan miljöbalken trädde i kraft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft anger oftast en föroreningsnivå som inte får överskridas efter en viss tidpunkt. Sedan 2003 finns även normer där det ska eftersträvas att en viss föroreningsnivå inte överskrids. Samtliga miljökvalitetsnormer för utomhusluft har hittills haft sitt ursprung i olika EU-direktiv. Genom Sveriges medlemskap i EU har vi förbundit oss att genomföra EU-lagstiftningen. I några fall har de svenska normerna fått en strängare nivå än EU:s gräns- och målvärden, med hänvisning till tidigare gällande svensk lagstiftning på området. Genom att fastställa miljökvalitetsnormerna genomför Sverige EUlagstiftningen, men vi har även skapat ett juridiskt instrument som underlättar möjligheterna att uppfylla de svenska miljömålen. Luftkvalitetsfrågorna handlar om att uppfylla miljömålet Frisk luft. Senast i raden av miljökvalitetsnormer är för fina partiklar (PM2,5). Dessutom finns normer för partiklar (PM10), kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Kommunerna ansvarar för kontrollen av luftkvaliteten för samtliga normer, utom kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund samt ozon. Där har Naturvårdsverket ansvaret. Regelverket för miljökvalitetsnormerna finns övergripande i 5 kap miljöbalken och mer specifikt i Luftkvalitetsförordning (2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8). I Naturvårdsverkets handbok 2011:1 Luftguiden får kommunerna vägledning om tillämpning och kontroll av miljökvalitetsnormerna. Många kommuner samverkar om kontrollen, till exempel i luftvårdsförbund. Samverkan har visat sig vara framgångsrikt och Naturvårdsverket rekommenderar att samverkan sker. Det nämns också i den senaste versionen av föreskrifterna och handboken. Åtgärdsprogram är det viktigaste verktyget för att se till att miljökvalitetsnormerna följs. Tillsyn och prövning enligt miljöbalken är ett annat viktigt instrument, liksom planläggning enligt Plan- och bygglagen. Även vissa andra lagar har kopplingar till miljökvalitetsnormerna, till exempel Väglagen. luften i sverige 7

8 Skenet bedrar. Röken på bilden är vacker men partiklar är ett hot mot människors hälsa.

9 3. Hälsoeffekter L UFTFÖRORENINGAR GER EFFEKTER på männsikors hälsa. Luftburna par tiklar är en av flera orsaker till sjuklighet och dödlighet i folkhälsosjuk domar som hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Tidigare låg fokus främst på akuta effekter av luftföroreningar som besvär i andningsvägarna och lungcancer efter långtidsexponering av föroreningar. Att fokus har skiftat betyder inte att tidigare erfarenheter minskat i betydelse utan snarare att ny kunskap kommit till. Barns luftvägshälsa är viktig att uppmärksamma även om den största sjukligheten drabbar äldre. Vissa sjukdomar kan ta lång tid att utveckla och då kan exponering under barndomen spela roll. Nytillkommen kunskap visar att exponering för luftföroreningar under barndomen kan bidra till allergisjukdomar. Luften vi andas innehåller ofta en mängd olika luftföroreningar. Det kan då vara svårt att peka ut den förorening som mest bidrar till sjuklighet. För cancerframkallande luftföroreningar har ett orsakssamband mellan till exempel bens(a)pyren och lungcancer kunnat fastställas. För andra luftföroreningar, som till exempel kvävedioxid, finns fastställda orsakssamband, men då vid relativt höga halter (200 mikrogram per kubikmeter). Kvävedioxid är också en viktig markör för tätorters luftföroreningar. Samband mellan kvävedioxid och sjuklighet och dödlighet på lång och kort sikt har fastställts även i vanligt förekommande nivåer, ner till 20 mikrogram per kubikmeter och kanske lägre. Då indikerar halten kvävedioxid troligen partiklar i någon form. Forskning pågår om vilka föroreningskällor som sprider hälsoskadliga partiklar och vilka egenskaper (storlek, antal, sammansättning) som kan kopplas till ohälsa. Indikatorn, som visar ett samband mellan sjuklighet och ohälsa, är inte alltid orsaken till sjukligheten. Kvävedioxid är skadligt i sig, men även en viktig markör för andra föroreningar från förbränning. En ökning av NO 2 -halten med 10 μg/ m 3 ger ökad förtida dödlighet på procent vilket motsvarar cirka dödsfall per år i Sverige. Kväveoxid är i första hand markör; NO 2 i sig bedöms i första hand bidra till att allergiska astmatiker upplever ökad känslighet och får förvärrade reaktioner. Utsläpp av kväveoxider och ammoniak ger nedfall av kväveföreningar över land och hav, vilket bidrar till övergödning inom känsliga områden. Kolmonoxid blockerar blodets upptag av syrgas från luften. Utomhus leder höga halter av kolmonoxid till kärlkrampsymtom hos personer med hjärtbesvär. Institutet för Miljömedicin rekommenderar högsta halten, uttryckt som ett medelvärde, 6 mg/m 3 under 8 timmar (WHO har 10 mg/m 3 under 8 timmar). Ozon har väldokumenterade samband mellan exponering, frekvens dödsfall och antal intagna på sjukhus, även i områden där halterna inte luften i sverige 9

10 3. HÄLSOEFFEKTER är särskilt höga. Inom EU beräknas att marknära ozon år 2000 gav upphov till förtida dödsfall. Ozon tas upp genom bladens klyvöppningar och påskyndar växtens åldrande. Det leder till skördebortfall som i Sverige har uppskattats till ett årligt värde av 160 miljoner kronor för jordbruksgrödor och 340 miljoner kronor för minskad tillväxt av skogen. Det finns omfattande bevis för att luftburna partiklar i tätorterna ger allvarliga effekter på människors hälsa. Långtidsexponering för luft med förhöjda halter av partiklar leder till sjuklighet och förtida dödlighet i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Befolkningen i större städer riskerar förkortad livslängd med flera månader. Även dygnsvariationer av partikelhalter påverkar både dödligheten och antalet nyinlagda på sjukhus. Ökade partikelhalter gör att fler astmatiker och andra känsliga personer upplever besvär i luftvägarna och får behov av medicinering. Vad hos partiklarna som ger ohälsa är idag oklart. Det är dock helt klart att även grövre partiklar, från slitage, har negativa effekter på hälsan, åtminstone på kortare sikt, särskilt för sjukdomar i luftvägar och lungor. Luftföroreningar innehåller även flera ämnen som kan ge cancer. Bensen, benso(a)pyren och butadien är de viktigaste. Utsläppen av bensen från trafiken har minskat kraftigt till följd av lägre bensenhalt i bensinen och katalysatorer. Vid kallstarter sker dock fortfarande utsläpp av bensen. Bensen, benso(a)pyren och butadien bildas i varierande mängder vid all förbränning. Vedeldning är därför en betydande källa till cancerframkallande luftföroreningar. 10 luften i sverige

11 1. MILJÖKVALITETSNORMER Småskalig vedeldning kan ha stor inverkan på den lokala föroreningssituationen. sverige luften i 11

12 1. MILJÖKVALITETSNORMER Bilavgaser är en viktig källa till flera luftföroreningar. 12 luften i sverige

13 4. Källor till luftföroreningar D ET FINNS MÅNGA olika källor till luftföroreningar (Tabell 1). En viktig källa är fordonstrafiken. Utsläpp sker från bilar, båtar, flyg och arbets maskiner. Generellt sett har äldre fordon sämre miljöprestanda. Förbränning och katalysatorrening är mindre effektiv jämfört med nyare fordon. De avger därför mer luftföroreningar som kväveoxider, polycykliska aromatiska kolväten, flyktiga organiska föreningar och kolmonoxid. Effektiva katalysatorer i kombination med renare bränslen minskar fordonens påverkan på luftens kvalitet. En växande fordonspark komplicerar dock problembilden. Fler bilar och ökad trafik ger också mer slitage på vägarna, vilket är en viktig källa till luftburna partiklar. Energiproduktionen är en annan betydelsefull källa till föroreningar. Utsläpp sker till exempel i samband med uppvärmning av bostäder. Vedeldning ger utsläpp av partiklar och polycykliska aromatiska kolväten, vilket kan ha stor betydelse för lokal luftkvalitet. Eldningsolja har historiskt varit en signifikant källa till utsläpp av svaveldioxid. Minskad användning i kombination med reglerade mängder svavel i olja, rening av utsläpp och övergång till kärnkraft har sammantaget lett till kraftigt minskade svavelutsläpp och förbättrad luftkvalitet. Luftburen svavel dioxid från kontinenten och utsläpp från sjöfarten gör att numera främst kuststäder i södra Sverige exponeras. TABELL 1. Luftföroreningar och deras utsläppskällor Luftförorening, ämnesgrupp Kolmonoxid (CO) Kvävedioxid (NO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Ozon (O 3 ) Partiklar (PM) Tungmetaller Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Källor till luftutsläpp Avgaser från äldre fordon, energiproduktion och uppvärmning Avgaser från fordon, industrier, energiproduktion och uppvärmning Sjöfart, industrier, energiproduktion och uppvärmning. Marknära ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, främst under sommarhalvåret Vägtrafik, industrier, energiproduktion, uppvärmning och naturliga källor Förbränning av avfall och stenkol, vissa industriella processer Utsläpp från fordon och arbetsmaskiner, industrier och vedeldning Avgaser från fordon, industrier, vedeldning och användning av lösningsmedel luften i sverige 13

14 Skepp i sikte? Svavelutsläppen kan minskas ytterligare om sjöfarten blir renare.

15 5. Sveriges zoner för luftövervakning S VERIGE HAR DELATS in i sex zoner för övervakning av luftkvaliteten, se Figur 1. Det har skett i enlighet med EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG). En närmare beskrivning av zonindelningen finns i Bilaga 1. Kalenderåret 2009 har mätningar från tätorter i 67 kommuner rapporterats till datavärdskap luft. Omfattningen varierar, men totalt t finns data från 45 stationer i gaturumsmiljö och 35 stationer där man mätt i urban bakgrundsluft. I Bilaga 2 redovisas en zonvis fördelning över hur många kommuner och platser (i gaturum respektive i urban bakgrund) där mätningar av olika komponenter skett under året. Rapportens resultat från tätortsmiljöer innefattar mätningar som dels skett i kommuners egen regi, dels genomförts inom ramen för Urban-mätnätet (Persson m.fl., 2010). Information om mätstationernas placering och mätmetoder anges i Bilaga 3. Vissa kommuner ingår i ett samverkansområde för kontroll av luftkvaliteten, men det utförs inte mätningar i alla kommuner. I Bilaga 4 redovisas samtliga kommuner som rapporterat till Naturvårdsverket/datavärden för luft. FIGUR 1. Zonindelning i Sverige för luftkvalitetsövervakning. I Bilaga 1 anges vilka kommuner/län som ingår i respektive zon. Zon 1 Norra Sverige Zon 2 Mellansverigee Zon 3 Södra Sverigee Zon 4 Stockholms tätortsområde Zon 5 Göteborgs tätortsområde Zon 6 Malmös tätortsområde luften i sverige 15

16 Pålitliga data förutsätter noggrann kvalitetssäkring.

17 6. Kvalitetssäkring U PPFÖLJNING AV MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) och andra luftkvalitetsmål förutsätter representativa provtagningsplatser och väl utprovade mätmetoder för att få data av god kvalitet. EU-direktiv (2008/50/ EG) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) anger krav på mätmetoder och datakvalitetssäkring. För de luftföroreningar som regleras genom MKN anges också referensmetoder för kontrollen då halterna överstiger definierade nivåer. Andra mätmetoder kan bedömas som likvärdiga med referensmetoden, men detta får tillverkarna själva ansöka om hos Naturvårdsverket. Även indikativa mätmetoder kan användas, men endast som komplement eller då haltnivåerna underskrider nedre utvärderingströskeln. I Sverige används flera olika mätmetoder för övervakning av luftkvaliteten. För att de insamlade mätvärdena ska kunna användas för att jämföra luftkvaliteten på lokal, regional, nationell och internationell nivå är det av stor vikt att angivna krav följs. För att underlätta kommunernas arbete och rapporteringen av mätdata samt uppfylla luftkvaltetsdirektivets krav, inrättade Naturvårdsverket 2003 ett referenslaboratorium (Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap, ITM, vid Stockholms universitet). Laboratoriet ska i första hand ge råd om mätstrategi, kvalitetssäkring, mätmetoder och mätinstrument för att kontrollera och uppfylla miljökvalitetsnormerna. Informationen finns på laboratoriets hemsida ( Sedan 2001 finns också en nationell datavärd (IVL Svenska Miljöinstitutet, som i första hand sköter datainsamling och rapporteringen av luftkvalitetsdata från tätorter till internationella organ, såsom EU. EU har ett nätverk för referenslaboratorier, AQUILA (National Air Quality Reference Laboratories Association) som koordineras av EU:s gemensamma forskningscenter (JRC) i Ispra, Italien. Nätverket har möten två gånger per år, där gemensamma frågeställningar kring kvalitetssäkring diskuteras. Inom ramen för AQUILA anordnas också olika typer av interkalibreringar för att underlätta kvalitetsarbetet i medlemsländerna. Både datavärden för luft (IVL) och referenslaboratoriet (ITM) är medlemmar i nätverket. EU:s medlemsländer måste varje år rapportera till kommissionen om luftkvaliteten i landet, om det finns risk för att gränsvärden överskrids och om åtgärdsprogram har upprättats (2008/50/EG). I Sverige ansvarar kommunerna för övervakningen av luftkvaliteten i tätorter och de ska senast den 31 mars varje år rapportera mätdata till Naturvårdsverket via datavärden (NFS 2010:8). Kommunernas rapporter används i sin tur som underlag för den nationella rapporteringen till EU. luften i sverige 17

18 6. KVALITETSSÄKRING NFS 2010:8 ger en ram för kvalitetssäkringsrutiner för kommunernas mätdata. Referenslaboratoriet informerar om referensmätmetoder och vilka instrument som bedöms vara likvärdiga. Kommunerna ansvarar dock själva för genomförandet av luftkvalitetskontrollen och därmed också för valet av mätpunktsplacering, mätinstrument, kalibreringsrutiner, validering av mätdata och övrig kvalitetssäkring. I Figur 2 illustreras viktiga moment i kvalitetssäkringen. I Figur 3 nedan visas ett schema över dataflödet från kommunernas mätningar till EU:s databas. Kommunerna ska själva utföra validering av mätdata innan de rapporterar till datavärden. Kvaliteten på datavalideringen har varierat mycket mellan år och mellan kommuner. Under senare år har det blivit bättre, men fortfarande levereras data med mätvärden som inte passerar datavärdens kontroll och kraven i NFS 2010:8. Hos datavärden registreras inkomna data. Mätdata granskas genom kontroll av extremvärden och jämförelse av medel- och maxvärden med tidigare års data och jämförbara stationer. Utöver mätdata ska kommunerna rapportera in metadata om mätningarna. För de flesta mätstationer finns uppgifter om placering, stationstyp (urban bakgrund, gaturum etc.) samt mätinstrument. Det är dock hittills endast ett fåtal kommuner som rapporterar om sina kvalitetssäkringsrutiner (kalibrering, validering) till datavärden. I Bilaga 3 anges vilka mätmetoder som är referensmetoder eller bedömts som likvärdiga, och vilka som betraktas som indikativa metoder. När felaktigheter i mätdata misstänks kontaktas den aktuella kommunen/dataleverantören för en diskussion innan beslut tas om hur data ska hanteras. Endast i undantagsfall stryks inrapporterade data ur databasen. Data särskiljs heller inte till följd av att placering av mätpunkter, mätmetoder eller andra faktorer inte uppfyller kraven enligt direktivet. 18 luften i sverige

19 6. KVALITETSSÄKRING Hornsgatan 85 och 108 BILD 1 4. Viktiga delar i kvalitetsarbetet. Överst t.v. och mitten mätmetod. Nederst t.v. och t.h. placering av mätstation. FIGUR 2. Veckomedelvärden för bensen avvikande data följs upp. µg/m Grebbestad Uddevalla Lysekil Hjo nov jan mar maj jul sep Alafors Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Ed Falköping Färgelanda Grebbestad Grästorp Gullspång Götene Henån Herrljunga Hjo Karlsborg Kinna Kungshamn Lidköping Lilla Edet Lysekil Lysekil Lahäll Mariestad Mellerud Munkedal Skara Strömstad Svenljunga Tibro Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål FIGUR 3. Dataflödet från svenska kommuners mätningar till leverans av mätdata till EU:s databas. Kommuner Mätning Validering Rapporteringsformulär Förfrågan om data Registrering och datagranskning Datavärd Datavärdskapets databas Webb presentation Rapportering till EU Överföring till Data exchange module Questionnaire luften i sverige 19

20 Förekomst av skägglavar, Usnea filipendula indikerar ren luft.

21 7. Luftkvalitet i regional bakgrund 2009 L UFTKVALITETSÖVERVAKNING I REGIONAL bakgrund är ett nationellt ansvar och genomförs i huvudsak inom ramen för den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. Mätningar sker inom fyra olika mätnät: EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme), Luft- och nederbördskemiska nätet, IM (Integrated Monitoring) och Krondroppsnätet. Mer information om övervakning i regional bakgrundsluft finns att hämta i Sjöberg m.fl., Figur 4 visar de stationer som ingår i rapporten för En förteckning över komponenter och mätmetoder finns i Bilaga 5. Även kommuner och länsstyrelser/luftvårdsförbund mäter regional bakgrundsluft i varierande omfattning. Även mätstrategin kan avvika från de nationella mätningarna, och de mätningarna ingår inte i denna redovisning. FIGUR 4. Mätstationer för övervakning av luftkvalitet i regional bakgrund inom den nationella miljöövervakningen. Vid stationer med fet stil mäts luften med en högre tidsupplösning (dygn/ timme) än vid övriga stationer (månad). Esrange Pålkem Pallas 7.1 Kvävedioxid (NO 2 ) och kväveoxider (NO ) Årsmedelhalten av NO 2 i regional bakgrundsluft uppgick under 2009 till cirka tio procent av MKN och tjugo procent av miljömålet vid de mest belastade mätstationerna i södra Sverige. Resultaten visar också på en tydlig syd-nordlig gradient där halten av NO 2 vid flera av stationerna i norr uppgick till knappt femton procent av halten i söder, se Figur 5. Orsaken, liksom för många föroreningar, är att luftmassor transporteras in från Syd- och Centraleuropa (Lövblad et al., 2004). Högbränna Bredkälen Gammtratten Docksta Storulvsjön Djursvallen, Nedre Myrberg Vindeln Rickleå 7.2 Svaveldioxid (SO 2 ) Halterna av SO 2 i regional bakgrundsluft är generellt väldigt låga. Årsmedelhalten 2009 utgjorde som högst cirka fem procent av MKN (20 μg/m 3 ) och tjugo procent av miljömålet (5 μg/m 3 ), se Figur 6. Det finns fortfarande en tendens till något högre halter i södra Sverige. Hoburgen hade den högsta medelbelastningen, vilket delvis kan bero på sjöfarten i Östersjön (HELCOM, 2010). Hensbacka Blåbärskullen Granan Kindlahöjden Gårdsjön Grimsö Sjöängen Höka Onsjö Kvisterhult Riseboda Jädraås Sticklinge Aspvreten Ulriksdal Farstanäs 7.3 Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden under 2009, vid de åtta platser där marknära ozon mäts på timbasis, redovisas i Figur 7. De högsta medelhalterna observerades under våren. Halterna vid Esrange och Norra Kvill uppgick till 90 μg/m 3 i april. Årsmedelbelastningen varierade mellan 49 μg/m 3 vid Grimsö och 64 μg/m 3 vid Esrange. Norra Kvill Råö Aneboda Rockneby Timrilt Sännen Vavihill Västra Torup Ottenby Hoburgen luften i sverige 21

22 7. LUFTKVALITET I REGIONAL BAKGRUND 2009 FIGUR 5. Årsmedelhalter av NO 2 i regional bakgrundsluft år FIGUR 6. Årsmedelhalter av SO 2 i regional bakgrundsluft år ,5 4 µg/m 3 µg/m Vavihill Råö Norra Kvill Aspvreten Grimsö Bredkälen Vavihill Sännen Hoburgen Råö Granan Sjöängen Aspvreten Jädraås Djursvallen, Nedre Docksta Bredkälen Rickleå Pålkem FIGUR 7. Månadsmedelhalter av ozon, baserat på mätningar på timbasis, i regional bakgrundsluft under Vindeln Esrange jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec µg/m 3 µg/m 3 1,0 0,5 0, Vavihill Sännen Hoburgen Råö Granan Sjöängen Aspvreten Jädraås Djursvallen, Nedre Docksta Bredkälen Rickleå Pålkem FIGUR 8. Årsmedelvärde av PM10 och PM2,5 i regional bakgrundsluft under PM2,5 PM10 Miljömål PM10 Miljömål PM2,5 Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill FIGUR 9. Årsmedelhalter av benso(a)pyren i regional bakgrundsluft ng/m 3 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Vavihill Råö Aspvreten Pallas jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec BILD 5. Mätstation placerad på tak. 22 luften i sverige

23 7. LUFTKVALITET I REGIONAL BAKGRUND 2009 Miljömålet för timmedelvärdet, 80 μg/m 3, överskreds kraftigt vid samtliga mätstationer. Däremot uppmättes under 2009 inga timmedelhalter som låg över informationsnivån 180 μg/m 3. Till skillnad från många andra luftföroreningar finns ingen tydlig geografisk gradient för årsmedelbelastningen av ozon. Det finns heller ingen tydlig trend i medelhaltbelastningen, utan det är framför allt meteorologin som styr haltnivåerna. Antalet höghaltstillfällen är dock betydligt fler i södra än i norra Sverige (Sjöberg, m.fl., 2010; Sjöberg, m.fl., 2011). Nuvarande MKN för människors hälsa (glidande 8-timmarsmedelvärde > 120 μg/m 3 ) överskreds 2009 under sju dygn vid Norra Kvill, vilket var den högsta noterade frekvensen. Normen för växtlighet, AOT40 ( μg/m 3 h som 5-årsmedelvärde), överskreds däremot inte vid någon av mätplatserna. 7.4 Partiklar (PM10, PM2,5) I Figur 8 redovisas partikelhalter PM10 och PM2,5 i regional bak grundsluft under Halterna för båda komponenterna låg betydligt lägre än både MKN och miljömålen. Både PM10 och PM2,5 uppvisar en klar nord-sydlig gradient. Det beror på att södra Sverige ligger närmare de stora källområdena i Centraleuropa. Båda halterna var nästan fyra gånger högre vid de två sydliga stationerna Vavihill och Råö jämfört med Bredkälen i Jämtland. PM10- halterna vid Aspvreten var ungefär dubbelt så höga som vid Bredkälen. PM2,5 var också nära fyra gånger högre i söder än i norr. Även vid Aspvreten var halterna PM2,5 lägre än i söder, men skillnaden var något mindre än för PM10. Det kan bero på att små partiklar kan transporteras längre sträckor, varför proportionen mellan PM2,5 och PM10 ökar ju längre ifrån källorna mätningarna görs. 7.5 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Figur 9 visar årstidsvariationen under 2009 i regional bakgrundsluft för benso(a)pyren (B(a)P). Halten används i många fall som indikator på förekomsten av PAH. Halten B(a)P var högst under den kalla årstiden, vilket kan bero på större PAH-emissioner från till exempel förbränning. Under 2009 var summa PAH 1,6 ng/m 3 vid Aspvreten, 0,6 ng/m 3 vid Pallas samt 3,0 och 3,1ng/m 3 vid Vavihill respektive Råö. MKN för B(a)P (1 ng/m 3 ) överskreds inte vid någon av stationerna. De högsta årsmedelhalterna (0,08 0,10 ng/m 3 ) uppgick till cirka tio procent av MKN, men i nivå med delmålet, och uppmättes vid Råö ochvavihill. ng/m 3 ng/m 3 ng/m 3 ng/m 3 FIGUR 10. Månadsmedelhalter av As, Cd, Ni och Pb i bakgrundsluft under ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,20 0,16 0, ,04 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,00 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5,0 Pb 4,0 3,0 2,0 1,0 As Cd 3,0 Ni 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen Vavihill Aspvreten Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 7.6 Tungmetaller Månadsmedelhalter av arsenik (As), kadmium (Cd), nickel (Ni) och bly (Pb) i bakgrundsluft under 2009 visas i Figur 10. En geografisk trend med låga värden vid Bredkälen i norr och högre halter i söder kan skönjas. Halterna av Cd vid Bredkälen och Råö är inte medtagna eftersom de var lägre än mätmetodens detektionsgräns. Haltnivåerna under 2009 var generellt låga i förhållande till MKN och även till de nedre utvärderingströsklarna (NUT). Enskilda månadsmedelhalter uppgick som högst till i storleksordningen tio procent av MKN för årsmedelvärdet. luften i sverige 23

24 Luftkvaliteten i tätorter varierar mellan olika orter.

25 8. Luftkvalitet i tätorter Kvävedioxid (NO 2 ) Ett tjugotal kommuner har rapporterat mätningar av NO 2 till datavärden under år 2009 som tim- eller dygnsmedelvärden i gaturum och/eller urban bakgrund, se Figur 11. Ytterligare ett fåtal kommuner har rapporterat NO 2 som dygnsmedelvärde under vinterhalvår 2008/09. Ett tiotal av de kommuner som rapporterat in sina data till datavärden överskred, eller var nära att överskrida MKN under 2009, däribland Stockholm, Göteborg och Malmö, men även något mindre kommuner som Botkyrka, Skellefteå, Falun och Uppsala. Figur 12 presenterar årsmedelvärden av NO 2 för de kommuner som rapporterat till datavärden. Där ingår också ett tiotal kommuner som mätt NO 2 som månadsmedelvärde. I Göteborg, Stockholm och Umeå överskreds MKN även som årsmedelvärde under Svaveldioxid (SO 2 ) Halterna av svaveldioxid är numera så låga i svenska tätorter att de inte ger upphov till hälsoproblem, se Figur 13. MKN för svaveldioxid är 20 μg/m 3 och miljömålet är 5 μg/m 3. Halterna överskrids förmodligen endast i enstaka svenska kommuner där det ligger industrier med höga utsläpp. 8.3 Ozon (O 3 ) Halterna av ozon är generellt lägre i tätorter än på landsbygden. I starkt trafikerade gaturum är halterna av marknära ozon lägre än i urban bakgrund och på landsbygden. Det beror på att tätorter har mer avgaser och därmed högre halter av kväveoxid som bryter ner ozon. Även om halterna generellt är högre på landsbygden överskreds under 2009 MKN som glidande 8-timmarsmedelvärde även i vissa tätorter, se Figur 14. Inte i något fall överskreds dock EU:s målvärde (samma haltnivå som MKN, 120 μg/m 3 ) vid fler än de tillåtna 25 dygnen per år. Flest dygn överskreds MKN i Mölndals gaturum, där halten var högre än 120 μg/m 3 under 3 dygn. 8.4 Partiklar (PM10 och PM2,5) PM10 Partiklar är en av de luftföroreningar som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter (Forsberg et al., 2005; Sjöberg et al., 2009). luften i sverige 25

26 8. LUFTKVALITET I TÄTORTER 2009 FIGUR 11. Halter av NO 2, som 98-percentil för dygnsmedelvärde, i svenska kommuner under 2009 jämfört med miljökvalitetsnorm (MKN) och övre utvärderingströskeln (ÖUT). µg/m 3 µg/m 3 Antal dygn µg/m Umeå Göteborg Göteborg Stockholm Skellefteå Mölndal Stockholm Norrköping Stockholm Botkyrka Skellefteå Uppsala Malmö Luleå Helsingborg Falun Jönköping Sundsvall Halmstad Borås Umeå Malmö Uppsala Sundsvall Helsingborg Skellefteå Jönköping Halmstad Mölndal Botkyrka Sollentuna Luleå Borås Falun Nyköping Södertälje Trelleborg Hudiksvall Landskrona Jönköping Göteborg Landskrona Helsingborg Malmö Norrköping Luleå Halmstad Lund Dygn 98%il, gata Dygn 98%il, ub Säffle Sundsvall Borås Gotland Hudiksvall Uppsala Södertälje Linköping Umeå Sunne Jönköping Västerås Luleå Göteborg Sollentuna Sundsvall Landskrona Karlstad Örebro Nyköping Svenljunga Borås Karlskrona Halmstad Växjö Landskrona Trelleborg Nyköping Lund Växjö Norrköping Kiruna FIGUR 12. Årsmedelvärde 2009 av NO 2 i gaturum (röda staplar) och urban bakgrund (blå staplar) jämfört med miljökvalitetsnormen (MKN) och övre utvärderingströskeln (ÖUT). FIGUR 13. Årsmedelvärde av SO jämfört med miljö målet. Lund Norrköping Växjö Höganäs Ystad Ljungby Älmhult µg/m 3 MKN 98%-il, dygn ÖUT 98%-il, dygn Medelvärde μg/m 3, gaturum Medelvärde μg/m 3, urban bakgrund MKN-år ÖUT-år Mölndal Göteborg, Järntorget Kiruna Gotland Säffle FIGUR 15. Antal dygn då miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet av PM10 överskreds luften i sverige Medel μg/m 3, gaturum Medel μg/m 3, urban bakgrund Miljömål Antal dygn medel PM10 > 50 μg/m 3, gaturum Antal dygn medel PM10 > 50 μg/m 3, urban bakgrund MKN antal dygn > 50 μg/m 3 FIGUR 14. Högsta glidande 8-timmarsmedelvärde av mark nära ozon för sommarhalvåret 2009 jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål. 160 Max gl8h ozon μg/m 3, urban bakgrund MKN 140 Max gl8h ozon μg/m 3, gaturum Miljömål Höganäs Malmö Burlöv Kiruna Ljungby Trelleborg Älmhult Göteborg, Femman Stockholm Halmstad Luleå Borås Helsingborg Falun Malmö Malmö Helsingborg Lund Jönköping Norrköping

27 8. LUFTKVALITET I TÄTORTER 2009 Figur 15 visar under hur många dygn dygnsmedelvärdet 50 μg/m 3 överskreds under MKN tillåter 35 dygn per år. MKN överskreds främst i gaturum. I Stockholm, Norrköping, Uppsala och Södertälje överträddes MKN. I Linköping överskreds MKN precis 35 dygn. I urban bakgrund överskreds MKN som mest under 5 dygn, vilket skedde i Ljungby. I samtliga kommuner underskreds MKN för PM10 som årsmedelvärde, och endast i ett fåtal gaturum överskreds ÖUT, se Figur PM2,5 En miljökvalitetsnorm för PM2,5, på 25 μg/m 3 som årsmedelvärde, infördes 2010 i den nya Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Det finns begränsat med mätdata för PM2,5 från tidigare år var det endast sex kommuner som rapporterat in data med godkänd datatäckning till datavärden, se Figur 17. I samtliga dessa kommuner underskreds klart såväl MKN som ÖUT. Skillnaden mellan halter i gaturum och urban bakgrund är betydligt mindre än för PM10 till följd av att PM2,5 inte är lika lokalt genererad som PM10 utan en betydande andel har långväga ursprung (Sjöberg et al, 2009). 8.5 Tungmetaller Kunskapen om halterna Pb, Ni, Cd och As i svenska tätorter är mycket bristfällig på grund av få mätningar. Sedan miljökvalitetsnormen infördes har dock filter för PM10 som använts under tidigare år analyserats i varierande omfattning. I Hagfors, Karlstad, Hofors och Svedala har vinterhalvårsmedelvärdena för Ni de senaste åren legat på 0,7 2,1 ng/ m 3, för Pb på 1,5 3,9 ng/m 3, för As på 0,2 0,4 ng/m 3 och för Cd mellan 0,1 och 0,2 ng/m 3. Exempel visas från Svedala, se Figur Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Under vinterhalvåret 2008/09 mättes PAH, främst i urban bakgrund, i elva tätorter. Analys av PAH gjordes på partikelfilter från PM10- mätningar inom Urbanmätnätet (Persson, m.fl., 2010), med undantag för Göteborg. Orterna valdes för att ge så god geografisk spridning som möjligt. I Figur 19 visas vinterhalvårsmedelvärden för benso(a)pyren (B(a)P). Ingen av orterna överskred MKN för årsmedelvärdet. De högsta haltnivåerna utgjorde knappt tjugo procent av MKN och uppmättes i Värnamo, Sunne och Timrå. 8.7 Bensen Bland lättflyktiga organiska ämnen (VOC) finns en miljökvalitetsnorm för bensen till skydd för människors hälsa. Halten av bensen i tätorter har minskat och endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen i gaturummet. De flesta kommuner som mäter VOC gör detta endast under vinterhalvår, därför att MKN inte riskerar att överskridas under sommaren och att halterna normalt är högst under vintermånaderna. Då kan man också följa trenden av bensen eftersom vintermätningar påbörjades redan under 1990-talet. Underlaget för mätningar av bensen är därför dubbelt så stort för vinterhalvåret 2008/09 (22 kommuner) som för kalenderåret 2009 (10 luften i sverige 27

28 8. LUFTKVALITET I TÄTORTER 2009 FIGUR 16. Årsmedelvärde av PM i kommuners gaturum (röda staplar) och urbana bakgrunder (blå staplar) jämfört med miljökvalitetsnormen (grön linje) och övre utvärderingströskeln (lila linje). µg/m Stockholm Norrköping Medelvärde PM10 μg/m 3, gaturum Medelvärde PM10 μg/m 3, urban bakgrund Uppsala Södertälje Kristianstad Ystad Linköping Göteborg Umeå Landskrona Jönköping Västerås Sunne Malmö Sollentuna MKN-år ÖUT-år FIGUR 17. Årsmedelvärden av PM2,5 2009, jämfört med miljökvalitetsnormen och övre utvärderingströskeln. µg/m Medelvärde PM2,5 μg/m 3, gaturum Medelvärde PM2,5 μg/m 3, urban bakgrund MKN ÖUT Halmstad Nyköping Karlskrona Örebro Sundsvall Borås Burlöv Luleå Karlstad Växjö Höganäs ng/m 3 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Svenljunga Ydre Ljungby Trelleborg Älmhult Kiruna FIGUR 18. Halter av tungmetallerna bly, kadmium, nickel och arsenik i Svedala vinterhalvåret 2008/09. 0 Malmö Stockholm Borås Göteborg Höganäs Trelleborg 0,0 Ni As Cd Pb FIGUR 19. Vinterhalvårsmedelvärden 2008/09 av benso(a)pyren i urban bakgrundsluft, förutom i Landskrona där mätningen skedde i gaturum. 0,45 0,40 0,35 Benso(a)pyren Nationellt delmål 0,30 ng/m 3 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Trelleborg Landskrona gaturum Värnamo Göteborg Jönköping Kalmar Örebro Uppsala Sunne Timrå Östersund FIGUR 20. Vinterhalvårsmedelvärden av bensen 2008/09 i svenska kommuner jämfört med miljökvalitetsnormen, övre utvärderingströskeln samt miljömålet. µg/m Medel Bensen μg/m 3, gaturum MKN Miljömål Medel Bensen μg/m 3, urban bakgrund 28 luften i sverige ÖUT Karlstad Göteborg Örnsköldsvik Hudiksvall Landskrona Höör Karlstad Svedala Kalmar Boden Borlänge Falkenberg Köping Östersund Laholm Ängelholm Jönköping Motala Timrå Karlstad Linköping Malmö

29 8. LUFTKVALITET I TÄTORTER 2009 FIGUR 21. Årsmedelvärden av bensen 2009 i svenska tätorter jämfört med miljömålet. FIGUR 22. Uppmätta halter av kolmonoxid som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde i Malmö, Stockholm och Göteborg under kalenderåret µg/m 3 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Medel bensen μg/m 3, urban bakgrund Medel bensen μg/m 3, gaturum Miljömål mg/m 3 2,5 2,0 1,5 1,0 Max 8h glidande medelvärde CO mg/m 3, gaturum Max 8h glidande medelvärde CO mg/m 3, urban bakgrund 1,0 0,5 0,5 0,0 Luleå Göteborg Borås Lund Hudiksvall Linköping Ljungby Älmhult Värnamo Malmö 0,0 Malmö Stockholm Göteborg kommuner). I Figur 20 illustreras halterna av bensen i tätorters gaturum respektive urbana bakgrund under vinterhalvåret 2008/09. I alla tätorter underskreds MKN och ÖUT med marginal. Däremot överskred vinterhalvårsmedelvärdet det svenska generationsmålet (helår) för 2020 i flera tätorter. Även som årsmedelvärde överskreds det svenska generationsmålet i en rad tätorter, såväl i urban bakgrund som gaturum, se Figur 21. Mindre och medelstora norrländska och värmländska orter har bland de högsta uppmätta halterna av bensen. Så var det också under tidigare vintrar under 2000-talet. Omfattande vedeldning och kallare klimat, och därmed sämre omblandningsförhållanden, är viktiga förklaringar. 8.8 Kolmonoxid (CO) Halterna av kolmonoxid i svenska tätorter är numera så låga att hälsoeffekterna bedöms vara små. Under 1970-talet var det vanligt med halter över nuvarande miljökvalitetsnorm i samband med rusningstrafik i större städer. Mätningar av kolmonoxid utförs främst i Göteborg, Stockholm och Malmö under kalenderår. Halterna i såväl gaturum som urban bakgrund var 2009 inte över eller i närheten av miljökvalitets normen för kolmonoxid (mätt som rullande 8-timmars medelvärde), 10 mg/m 3, se Figur 22. luften i sverige 29

30 Miljöövervakningen ger Förekomsten information av om lavar tillstånd brukar borga i miljön för och förändringar hysat ren luft, över har tiden. jag hört.

31 9. Tidstrender H ÖGA HALTER AV luftföroreningar orsakar fortfarande betydande skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Den tidigare positiva trenden med förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter har avtagit och det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning (de Facto, 2010). Halterna av SO 2 och bensen uppvisar en sedan början av 2000-talet fortsatt minskande trend, se Figur 23. Däremot är haltnivåerna för NO 2 och PM10 i stort sett oförändrade. Renare bränslen och förbättrad teknik för småskalig vedeldning och minskad intransport av luftföroreningar till följd av internationella utsläppsbegränsningar förväntas ha positiv inverkan. Men utvecklingen går dessvärre långsamt. FIGUR 23. Trend för miljöindex (befolkningsviktat) för lufthalter av NO 2, SO 2, PM10, sot och bensen, baserat på vinterhalvårsmedelvärden i cirka 30 tätorter. Befolkningsviktning har gjorts genom att multiplicera aktuell årsmedelhalt med befolkningsmängden i respektive tätort, summera dessa för alla ingående tätorter och dividera med den sammanlagda befolkningsmängden NO 2 SO 2 Sot Bensen PM10 Totindex / / / / / / / / /2009 FIGUR 24. Årsmedelvärden av PM2,5 mellan 2000 och 2009 i regional bakgrundsluft jämfört med miljömålet Aspvreten Vavihill Råö Bredkälen Vindeln Miljömål 10 µg/m luften i sverige 31

32 9. TIDSTRENDER De kommuner som i dagsläget har svårt att klara MKN för dessa komponenter riskerar att överskrida gränserna även framöver. För PM2,5 i tätorter finns inte underlag för en nationell trendstudie. I bakgrundsluft vid Aspvreten har halten sjunkit från μg/m3 i slutet av 1990-talet till 6 8 μg/m3 idag, se Figur 24. Eftersom andelen PM2,5 i tätorter till stor del härrör från långdistanstransport kan man anta att halten även i dessa miljöer har minskat något. Mätningar av CO sker endast i de tre storstäderna. Halterna där ligger på en fortsatt låg nivå. Längre mätserier av O 3 i urban bakgrundsmiljö finns framför allt i de tre storstadsområdena. MKN för hälsa överskrids så gott som årligen i Göteborg, men mer sällan i Malmö och Stockholm. Under senare år har dock 8-timmarsmedelvärdet 120 μg/m3 överskridits mer frekvent bland annat i Stockholmsområdet (Johansson m.fl., 2006) Tillgången på data för tungmetallhalter i tätortsluft är inte tillräckligt omfattande för att det ska vara möjligt att bedöma trenden. En längre mätserie finns endast för bakgrundsluft vid Råö. Trenden i haltutvecklingen är inte tydlig men man kan se en tendens till något lägre nivåer för As och Pb under senare år jämfört med i början av 2000-talet. Även för benso(a)pyren är dataunderlaget för begränsat för att man ska kunna bedöma haltutvecklingen. Under vinterhalvåret 2005/06 var dock nivåerna något högre än under senare år. 32 luften i sverige

33

34 1. MILJÖKVALITETSNORMER Övervakning av luftkvalitet kan underlättas genom samverkan. 34 luften i sverige

35 10. Tema: Samverkan Å RETS LUFTEN I SVERIGE har samverkan som tema. Luftguiden, som är Naturvårdsverkets handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (2011:1), ger råd om hur kommuner kan samverka för att genomföra sitt kontrollansvar. Genom samverkan minskar kravet på antalet mätstationer för enskilda kommuner. Samverkan gör det också lättare att ta tillvara kompetens och ekonomiska resurser och att genomföra kunskapsfrämjande satsningar. I följande avsnitt presenteras två illustrativa exempel på former för samverkan: Luftvårdsförbundet och Östergötlands luftvårdsförbund Samverkan av luftföroreningsövervakning Organisation Luftvårdsförbundet är en ideell förening. Stadgarna säger bland annat att ska vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara en naturlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Att deltaga i forskning och utveckling är också en viktig del av förbundets verksamhet. Verksamheten fastställs vid årsmötet då också en styrelse väljs för kommande år. Styrelsen består av fem ledamöter med suppleanter från kommunerna samt fyra ledamöter med suppleanter från företagen. En arbetsgrupp bereder styrelsens beslut. I arbetsgruppen ingår representanter och sakkunniga från kommunerna och länsstyrelsen. Besluten verkställs av ett kansli med timanställd personal motsvarande en dryg halvtidstjänst. Medlemmar är ett blandat förbund där både kommuner och företag är medlemmar. Blandningen har visat sig vara framgångsrik då mycket kunskap och erfarenhet finns att hämta både från industrin och kommunerna. Samverkan innebär också stora fördelar. Utöver kommuner och företag är Västra-Götalandsregionen och Trafikverket medlemmar i förbundet. Rekrytering av medlemmar Vid rekrytering av medlemmar har förbundet bland annat betonat förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft där varje kommun är skyldig att redovisa att normerna uppfylls. Kommunerna har insett luften i sverige 35

36 10. SAMVERKAN fördelen, inte minst kostnadsmässigt, med att samverka i luftvårdsförbundet. Samtliga kommuner i Västra Götalands län är därför numera med i luftvårdsprogrammet för Göteborgsregionen eller i. Företagen har i allmänhet blivit medlemmar i samband med att luftvårdsförbundets spridningsmodell utnyttjats. Företagen har insett den stora fördelen med att få tillgång till spridningsmodellen, både när det gäller modellens säkerhet och av ekonomiska skäl. Idag är 40 kommuner och nästan lika många företag medlemmar i. Mät- och beräkningsstrategi kontrollprogram Varje år fastställs en mät- och beräkningsstrategi för fem år framåt. Målet med strategin är att optimera den regionala luftövervakningen så att resurserna används på bästa sätt. Kunskapsunderlaget ska kunna användas för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta företagsmedlemmarnas och kommunernas behov av luftövervakning så kostnadseffektivt som möjligt. Strategin skall också ge medlemmarna bra framförhållning om planerad luftövervakning och effektivt följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål. Strategin ger en tillbakablick över tidigare kartläggningar med mätningar och spridningsberäkningar. Därefter analyseras övervakningsbehovet för de närmaste fem åren. Analysen redovisas i tabellform med mer detaljer för de närmaste åren, om platsangivelser och mätutrustning. Det är viktigt att notera att strategin revideras och justeras årligen eftersom förutsättningarna kan ändras, bland annat på grund av mätresultat och nya normer. Strategin antas av styrelsen efter beredning i arbetsgruppen där länsstyrelsen ingår. Mätningar Förbundets styrelse har en policy om att inte skaffa egna mätinstrument då erfarenheten visat att detta i längden inte är kostnadseffektivt. Luft i Väst har dock egna väderstationer, men i övrigt anlitas en konsult för alla mätningar. På förbundets uppdrag utför konsulten även nödvändig kvalitetssäkring. Mätningar har skett kontinuerligt av PM10 och NO 2 enligt Naturvårdsverkets mätföreskrifter. Indikativa mätningar av PM10 och PM2,5 har skett med periodisk provtagning. NO 2 och VOC har mätts med diffusionsprovtagare i samtliga medlemskommuner. Väderdata När förbundets spridningsmodell byggdes upp anskaffades tidigt väderstationer som täckte in gamla Älvsborgs län. Vid länssammanslagningen kompletterades stationerna och idag har förbundet tio master för vinddata och temperatur på olika höjd. Vid två av masterna mäts också nederbörden. har dessutom tre anläggningar för registrering av vinddata på hög höjd. Spridningsberäkningar Luftvårdsförbundets avancerade spridningsmodell har byggts upp för regionen av en konsult. Modellen tar hänsyn till terrängen i det aktuella 36 luften i sverige

37 10. SAMVERKAN området. Meterologiska simuleringar är sparade i en databas och kan tas fram och förses med föroreningsutsläpp. Spridningsberäkningar med hjälp av databasen kan utföras för case studies, där man är intresserad av föroreningsbilden i en viss situation, men även för planering då materialet kombineras med meteorologisk statistik. Spridningsmodellen är testad mot mätningar i Vänersborg-Trollhätteregionen. Modellen har visat sig stämma mycket väl med mätdata. Beräkningar kan göras för alla kommuner i Västra Götalands län. Modellen kan användas för punktkällor, byggnader, areakällor och vägar. (se \ system) Rapportering och information Konsulten rapporterar samtliga mätdata vidare till Naturvårdsverkets datavärd. Mätningar och beräkningar redovisas vidare i en skriftlig rapport som presenteras vid förbundets årsmöte. Alla rapporter ligger på förbundets hemsida På hemsidan redovisas också samtliga mätningar kommun för kommun. Allmänheten kan lätt få information om luftföroreningar i sin kommun. Finansiering finansieras till största delen genom avgifter. Varje kommun betalar kronor plus femtio öre per invånare och år. De flesta före tag betalar kronor per år. Små företag betalar dock eller kronor. Trafikverket, Västra Götalandsregionen samt F7 betalar kronor. Länsstyrelsen har finansierat vissa specialanalyser exempelvis bestämning av metaller och PAH på partikelfilter. Vidareutveckling Hemsidan har visat sig vara mycket välbesökt och ska kompletteras. Bland annat ska informationen för kommunerna uppgraderas med de senaste mätvärdena och med spridningsberäkningar för varje större tätort. Spridningsberäkningar och mätningar ger en helhetsbild av luftföroreningssituationen. Förbundet kommer också att verka för utökad användning av spridningsmodellen. Modellen bör exempelvis kunna användas i större omfattning i kommunernas planarbete. Den bör också användas flitigare när nya verksamheter ska etableras. Identifierade framgångsfaktorer Förbundets huvudmål är uppfyllt att på ett objektivt sätt beskriva situationen för luftföroreningarna men aldrig agera som myndighet Förbundet har åtagit sig den kontroll och information som ålagts kommunerna genom miljökvalitetsnormerna Förbundet har använt en kombination av mätningar och spridningsberäkningar för att kunna visa en helhetsbild av aktuella luftföroreningar Förbundet är ett fristående brett förbund där företagen stärker verksamheten med kunskaper och ekonomi luften i sverige 37

38 10. SAMVERKAN De konsulter som anlitats har varit av mycket hög klass Flera entusiaster jobbar med förbundet 10.2 Samverkansområde Luft Östergötland (SLÖ) Östergötlands luftvårdsförbund Östergötlands Luftvårdsförbund är en sammanslutning av företag, kommuner, myndigheter och andra intressenter som påverkar luftmiljön eller har intressen i luftvårdsfrågor. Förbundet övervakar luftföroreningar och hur de påverkar miljön. Information och redovisning av undersökningarnas resultat är viktiga delar av förbundets uppgifter. Verksamheten finansieras genom avgifter från medlemmarna; för närvarande finns 50 medlemmar. Förbundets kansli finns på Länsstyrelsen i Östergötland. Samverkansområdet Samverkansområdet bildades våren Förutom Länsstyrelsen medverkar tolv av länets tretton kommuner. I området bor cirka invånare. Samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter kan effektivisera arbetet för att kontrollera miljökvalitetsnormerna, inte minst därför att föroreningskällor påverkar luftkvalitet inom stora områden som kan omfatta flera kommuner. Samverkansområdet ska även rationalisera och underlätta för kommunerna att uppfylla kraven i lagstiftningen. Samverkan kan också ge ekonomiska fördelar, då kommunerna kan minska sina kostnader för kontrollen. Vissa kommuner uppfyller lagens krav på egen hand men har ändå valt att delta i samverkansområdet och bidrar på så sätt till övriga kommuners kontroll. Öster götlands tre största kommuner, Norrköping, Linköping och Motala, genomför till exempel sedan tidigare indikativa och kontinuerliga mätningar av olika luftföroreningar. Inom samverkansområdet i Östergötland finns en arbetsgrupp med fyra personer från kommunerna Linköping, Norrköping och Mjölby samt Länsstyrelsen som även fungerar som samordnare. I samverkansområdet har varje kommun kontroll på sin luftkvalitet genom modellberäkningar. Dessutom genomförs kontinuerliga mätningar av partiklar (PM10) på de mest förorenade gatorna och, under vissa år, i taknivå/ urban bakgrund. Norrköping, Linköping och Motala har egna mätningar. Övriga mätningar sker i Luftvårdsförbundets regi. Östergötlands Luftvårdsförbund rapporterar in samtliga mätvärden och beräkningar inom samverkansområdet till Naturvårdsverkets datavärd senast den 31 mars varje år. Mätning av partiklar (PM10) Östergötlands Luftvårdsförbund skaffade en utrustning för mätning av PM10 under våren Under första året placerades den i urban bakgrund i Norrköping. Syftet med PM10-mätningarna är främst validering av modelleringssresultaten samt screening av partikelhalterna inom samverkansområdet. Bakgrundsmätningen i Norrköping avslutades sommaren 2009 och utrustningen flyttades till Valdemarsvik. Motivet var att Valdemarsvik, 38 luften i sverige