Genomförandeplan Mål och mening - rapporten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genomförandeplan Mål och mening - rapporten"

Transkript

1 Genomförandeplan Mål och mening - rapporten 1 Susanne Larsson FoU Södertörns skriftserie nr 122/14

2 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet som ägs av kommunerna Botkyrka, Gotland, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Arbetsfältet är individ- och familjeomsorgen samt funktionshinderområdet (inklusive socialpsykiatrin). Mer information på Rapporten kan laddas ner från FoU-Södertörn Tel: E-post: Genomförandeplan, mål och mening rapporten Susanne Larsson FoU-Södertörn och författaren 2014 FoU Södertörn skriftserie 122/14 ISSN

3 Förord Jag har arbetat på olika sätt med kvalitetsfrågor i handlednings- och fortbildningssammanhang inom organisation och verksamhet sedan ett antal år tillbaka. De senaste åren har jag verkat som kvalitetsutvecklare och bland annat haft till uppgift att granska och utveckla dokumentationen i Södertälje kommun. Det är i den rollen som jag fått chans att göra den här undersökningen tillsammans med, och med stöd från, FoU-Södertörn. (Utöver denna rapport finns också en film, Genomförandeplan Mål och mening, med tillhörande vägledning att beställa från Filmen går även att ladda ner.) Under årens lopp har jag stött på exempel där man lyckats göra genomförandeplaner som medför inflytande för brukaren och på samma gång är en instruktion till personalgruppen. Genomförandeplanerna har då bidragit till att de anställda vet vad de ska stödja brukaren i, på vilket sätt och vad de ska skriva när de antecknar i löpande arbetsanteckningar eller journaler. Men jag har också stött på frågor och snudd på uppgivna suckar över dokumenterandet. Många som arbetar inom stöd- och omsorgsverksamheter tycker att det är svårt att dokumentera, att de får olika budskap och därför känner sig rådvilla. En del känner motstånd och tycker att kraven på uppföljning och skrivande går till överdrift. En del brukare tycker att allt skrivande, och alla möten kring genomförandeplaner är jobbigt. Detta gör sammantaget området värt att studera närmare. Som kvalitetsutvecklare har jag haft till uppgift att granska dokumentation dels för att utreda lex Sarah-ärenden, dels för att ta del av protokoll i tillsynsärenden. I det arbetet har min bild av att det finns behov av förbättringar legat i linje med vad Socialstyrelsen slår fast i tillsynsrapporten från 2012 (Socialstyrelsen 2013). Inflytandet för brukare kan öka, liksom förekomsten av mål som går att arbeta efter, skriva utifrån och utvärdera. Kopplingen mellan mål och det som skrivs i journaler och löpande arbetsanteckningar kan också bli starkare. Med vetskap om behovet av förbättringar och i takt med de ökade krav som ställs på utförare som bedriver verksamhet, var valet av ämne för denna undersökning givet. Målsättningen är förbättrade målformuleringar i genomförandeplaner så att brukarens inflytande ökar och personalens uppdrag framträder tydligare. Det möjliggör en starkare koppling mellan målen och det som skrivs i journaler, vilket ger mer meningsfulla uppföljningar av vad som sker i brukarens vardag. Tack vare chefer och medarbetare på utförarsidan i Södertälje kommun - med områdeschef Päivi Pannula i spetsen - samt Kristina Engwall vid FoU-Södertörn, har det blivit av att undersöka, utvärdera och utveckla genomförandeplaner och journaler inom LSS-området. Tack alla, och tack Gilda Johansson och Kjell Sjundemark, socialchef respektive biträdande socialchef för engagemang och för att ni vågar satsa. Slutligen, tack Lena Mattsson, för vårt ständigt pågående samarbete kring layout, mallar och rutiner. Södertälje Susanne Larsson 3 Kristina Engwall FoU Södertörns skriftserie nr 115/13

4 Inledning... 5 Syfte och tillvägagångssätt... 5 Etiskt perspektiv... 6 Styrdokument... 7 Lagen om stöd och service, LSS intentioner och krav på utföraren... 7 Från beslut till genomförandeplan... 8 Dokumentation ett kapitel för sig... 9 Resultat och reflektion En första granskning av genomförandeplaner med tillhörande journal Reflektion på resultatet av första granskningen En andra granskning av genomförandeplaner med tillhörande journal Reflektion på resultatet av andra granskningen Förslag på ytterligare sätt att formulera målen i genomförandeplanerna Slutreflektion Inflytande vad betyder det och vad kräver det? Litteraturlista Bilaga

5 Inledning Syfte och tillvägagångssätt Undersökningen syftar till att förbättra målformuleringar i genomförandeplaner och att öka kopplingen mellan målen och det som skrivs i journal. Tanken är även att synliggöra viktiga teman som kan vara till nytta vid fortbildning och verksamhetsutveckling. Exempel på sådana är hur personal ser på och talar om uppdraget, brukaren och yrkesrollen. Genomgående för hela undersökningen är intresset för brukarens delaktighet och inflytande. De studerade genomförandeplanerna tillhör personer boende i grupp- eller servicebostad, men tanken är att resultatet ska komma till nytta i mötet med alla målgrupper inom LSS. Det går även att dra paralleller till arbete inom socialpsykiatrin och äldreomsorgen. I undersökningen har sex genomförandeplaner med tillhörande journal granskats. De har studerats i två omgångar. I ett första steg undersöktes planerna som de såg ut då de samlades in direkt från boendeenheterna, i ett andra när de formulerats om av anställda och chefer vid samma boendeenheter. Vid omformuleringen användes ett stöd/en vägledning som tagits fram av undertecknad. I stödet fanns förslag på hur målen kunde formuleras mer konkret, för att bli mer utvärderingsbara. Liksom förslag på journalanteckningar med koppling till målen i de aktuella genomförandeplanerna. Nedan beskrivs hur undersökningen utförts. Resultatenhetschefer för fyra olika boendeenheter fick i uppgift att samla in genomförandeplaner med tillhörande journal. Efter insamlingen och en första granskning av målformuleringar och kopplingen mellan dem och det som skrivs i respektive journal, lämnades det ovan beskrivna stödet till de verksamheter som deltog i undersökningen. (Se bilaga) Stödet lämnades ut via resultatenhetscheferna och skulle fungera som en hjälp vid uppföljning av genomförandeplanerna. En tid efter det att stödet lämnats till verksamheterna träffade jag stödpersoner 1 och chefer för avstämning och uppföljning. Ytterligare ett par månader senare bjöds samma personer in igen för att berätta hur långt de kommit och för att diskutera arbetet. Då påbörjades också inlämningen av de, med hjälp av stödet, uppdaterade genomförandeplanerna. De granskades återigen för att se om målen konkretiserats, var utvärderingsbara och om kopplingen mellan mål och anteckningar i journal blivit tydligare. När den andra granskningen var klar och ett resultat började ta form besökte jag verksamheterna som deltagit och berättade vad undersökningen visade. Vid återkopplingen av resultatet ställde jag frågor om vilka faktorer som gynnande respektive försvårade dokumenterandet. I denna rapport gör jag också ett tredje försök att förbättra målen. Jag ger också exempel på hur man kan skriva journalanteckningar utifrån de mål som granskats i genomförandeplanerna. Föreskrifter, litteratur och forskning kring genomförandeplaner, dokumentation och inflytande/delaktighet har studerats och organiserats som en ram för undersökningen. Detta för att 1 Personer som stödjer brukare med exempelvis ekonomi och inköp. 5

6 ge en bakgrund till ämnet, söka bekräftelse, motsägelser och hitta spår som vidgar perspektiven. Etiskt perspektiv Även om det är personalens arbetssätt kring dokumentationen som studerats, och inte på något vis brukarna själva, så bör ändå ett etiskt övervägande göras då genomförandeplaner och tillhörande journal granskas. Då jag finns inom verksamhetsområdet där undersökningen genomförts såg vi inga hinder i att jag tog del av brukares genomförandeplaner. Jag verkar under samma sekretess som personal i verksamheterna och hade som sagt inte som syfte att studera brukarna, utan hur mål formuleras och hur personal skriver om brukarna och utförandet av insatsen. Enligt lagen om sekretess och med respekt för integritet har data av personlig karaktär uteslutits vid redovisningen. 6

7 Styrdokument För den som verkar inom stöd- och omsorgsverksamhet gäller att känna till vad som styr och ska prägla utförandet. De lagar som är aktuella ska fungera som något att utgå ifrån, men också att hämta kraft och vägledning ifrån. Lagarna säger hur det ska vara, men också vad som krävs för att det ska bli som förväntat. Det här kapitlet handlar om det sammanhang som genomförandeplaner och dokumentation finns i. Lagen om stöd och service, LSS intentioner och krav på utföraren Enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) har personer under 65 år med långvarig och påtaglig funktionsnedsättning, som inte beror på det normala åldrandet, rätt att söka insatser av olika slag. De personer som LSS riktar sig till är följande grupper: 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. De insatser man kan söka enligt LSS är: 1. Rådgivning och annat personligt stöd 2. Personlig assistans 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom 9. Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad 10. Daglig verksamhet De bärande intentionerna i LSS har utvecklats mot att allt tydligare stärka inflytandet för brukaren. Utöver inflytandet lyser delaktighet, självständighet och kontinuitet som ledstjärnor när det beskrivs hur stöd och omsorg ska utföras. Delaktighet och inflytande är två viktiga begrepp i genomförandeplaner och dokumentation. Att som brukare få vara med och göra sin genomförandeplan och, i den mån man har förmåga, påverka vad som skrivs i den, ska vara utgångspunkten för allt arbete inom LSSområdet. Där börjar självständighet i praktiken. I genomförandeplanen ska det sättas upp mål som berättar vad insatsen ska leda till och handla om. Det handlar om mål i dubbel bemärkelse: Mål för att säkerställa att insatsen utförs i linje med beslutet om insats. 7

8 Mål för att upprätthålla/utveckla brukarens funktion, delaktighet och självständighet. Kontinuitet exemplifieras med att brukaren ska veta att stödet består över tid. I praktiken kan det handla om frågor som: Har brukaren välbekant personal runt sig? Stannar de eller är det hög omsättning? Även i dokumentationen kommer kontinuitet och tryggheten med stödet till uttryck: Känner personalen till brukarens genomförandeplan, mål och rutiner? Antecknas viktig information så att personal runt brukaren känner till vad som är aktuellt, vad brukaren vill och behöver? Kan personal ta vid där andra slutade eller måste de börja om? De som arbetar i en LSS-verksamhet ska ha en för området aktuell kompetens, känna till skyldigheten att dokumentera (SOSFS 2006:5), rapportera missförhållanden om sådana uppstår (SOSFS 2011:9) samt delta i det allmänna kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9). De ska slutligen känna till och verka enligt lagen om sekretess och tystnadsplikt. För den som förestår en verksamhet gäller att identifiera vilka lagar som gäller, vilka processer som ingår i uppdraget och vilka rutiner som säkerställer att det utförs korrekt, rättssäkert och med kvalitet. Stor vikt läggs idag vid egenkontroll av kvaliteten. För chefer inom boende gäller krav på adekvat högskoleutbildning. Från beslut till genomförandeplan Processen för ansökan och beslut beskrivs schematiskt i Handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten (Socialstyrelsen 2010). Här beskrivs steg som: Ansökan/anmälan; Inledning av utredning; Genomförande av utredning; Kommunicering; Beslut; Bifall/Avslag; Underrättelse och beroende på utfall Ev. omprövning/verkställande av beslut. Det inkommer alltså en ansökan eller en anmälan om att någon behöver en insats. En ansökan kan komma från personen med funktionsnedsättning eller dennes eventuella företrädare. Ansökan/anmälan föranleder en utredning som ska utröna om personen ska erbjudas insats. Handläggare inom Socialtjänsten tar emot ansökan/anmälan och utreder behoven av stöd och ger därefter besked. Personen det gäller meddelas beslutet och får vid positivt besked erbjudande om i vilken verksamhet eller på vilket sätt stödet ska ges. Om ansökan avslås kan den som sökt/anmält överklaga. När den som beviljats insats tackat ja till erbjudande, kontaktar handläggare utsedd person, ofta enhetschefer, på den så kallade utförarsidan, som i sin tur startar ett arbete med att iordningsställa den plats/det stöd som erbjuds och ska utföras. Det ska beroende på typ av insats anställas personal, utbildas personal, ordnas i miljön och hyras lokaler/lägenheter etc. När en insats verkställts ska utföraren erbjuda brukaren en genomförandeplan. Alla som har insats enligt LSS ska också erbjudas en individuell plan (LSS 1993:387). Den syftar till att samordna de olika insatser som brukaren har. Handläggaren ansvarar för den individuella planen. Genomförandeplanen ska tala om vilken insats det rör sig om och vad den ska syfta till. Den ska tydliggöra vad som ska erbjudas, hur det ska göras och när. Den ska vidare hållas aktuell och fungera som en instruktion till personal om hur de ska arbeta med/stödja brukaren. Genomförandeplanen syftar till att säkerställa brukarens inflytande och ska uppföras i form av en överenskommelse inom ramen för det beslut om insats brukaren har. Lite förenklat kan cirkeln nedan ge en bild av den process, eller de processer som ska pågå runt en insats och en genomförandeplan: 8

9 Målen i en genomförandeplan ska sättas med utgångspunkt i den beviljade insatsen, själva beslutet. I beslutet ska framgå vilka mål som finns för insatsen. Det är viktigt att målen formuleras tillsammans med den enskilde och på ett sätt som gör att de går att följa upp. Målen ska vara lättbegripliga för den enskilde och tydliga för dem som ska utföra insatsen, (Socialstyrelsen 2010). Dokumentation ett kapitel för sig Enligt SOSFS 2006:5 är den som verkar inom LSS inte bara skyldig att erbjuda brukaren en genomförandeplan. De ska också dokumentera i en journal som följer brukaren. Dokumentationen ska visa att insatsen utförs, hur det går i förhållande till de mål som satts upp i genomförandeplanen, om brukaren framför synpunkter och/eller klagomål, om förändringar sker, om viktig information inkommer (handlingar utlämnas) och om det inträffar händelser som rapporteras enligt lex Sarah. En av dokumentationens främsta uppgifter är att visa hur det går. När man ställer frågan om brukaren uppnår de mål som satts upp är det inte i första hand för att sätta press på denne, utan för att vi som utför stöd och omsorg ska kunna utvärdera om det vi erbjuder skapar de förutsättningar som brukaren behöver för att uppnå målen. Vid granskning och uppföljning av journaler och genomförandeplaner ska frågan ställas om målen är relevanta, viktiga och meningsfulla. (Det är viktigt att vara uppmärksam på om målen är brukarens eller omgivningens krav på vad som ska uppnås.) Liksom om det sätt vi organiserar verksamheten, arbetar och bemöter brukaren är optimala. Brukarens möjlighet till inflytande ska lysa som en röd tråd också i dokumentationen. Det framgår med tydlighet i SOSFS 2006:5 att det ska föras in i journalen om brukaren inte håller med om det som dokumenteras, om denne framför synpunkter och/eller klagomål. Rutiner, handlingsplaner och observationer ska sammanfattas och dokumenteras. Det är ett tillvägagångssätt som borgar för att alla som verkar kring brukaren får information om förändringar, uppdaterade rutiner och uttalade önskemål från brukaren och/eller företrädare. Det säkerställer att brukarens röst hörs, och ökar chansen för att arbetet utförs på det sätt som brukaren vill/önskar/behöver. Om vi som arbetar inte känner till brukarens önskemål och behov så gör vi som vi brukar, som vi tror, eller själva tycker är rätt utifrån vår egen värdegrund och historia. Då får brukaren inte spela huvudrollen i sitt eget liv. Istället blir han/hon utlämnad till omgivningens övertygelser, preferenser och intuition. 9

10 För en personalgrupp är det omöjligt att samordna sig om inte mål och målbilder är tydliga och tillgängliga. Som personal har man ett ansvar och en skyldighet att dokumentera, men också att ta del av andras dokumentation för att skaffa sig kunskap om vad som krävs för att kunna utföra stöd och omsorg där brukaren står i fokus. I handboken God kvalitet i Socialtjänsten (Socialstyrelsen 2010) understryks att den som genomför insatser och dokumenterar hur det går i brukarnas journaler bidrar till möjligheten att följa upp insatsen och handläggningen av den. Detta gör också att samarbetet mellan beställare och utförare kommer i ljuset. I handboken går att läsa att god dokumentation karaktäriseras av att brukare (eller företrädare) kan följa sitt ärende. Genom en bra dokumentation kan nämnder, som har yttersta ansvar för hur omsorgen bedrivs, ta del av utvecklingen i olika ärenden. Dokumentation fyller således flera viktiga funktioner. Den ger: ett underlag för utförare att granska den egna verksamheten, handläggare viktig information för uppföljning och fortsatt bedömning, nämnder möjlighet att säkerställa att verksamheter gör vad de förväntas och har som uppdrag, men också att rätt förutsättningar finns. Socialstyrelsen har funnit att direktiven kring dokumentationen behöver förtydligas. (Konsekvensutredningen ). Nya föreskrifter med tillhörande vägledning väntas komma under Enligt konsekvensutredningen innebär den nya föreskriften inget väsentligt nytt utan syftar istället till att förtydliga och bidra med en större enhetlighet och mer ändamålsenlig struktur. Ambitionen är att det ska bli lättare att följa upp och jämföra arbetet. Man vill minska dokumenterandet i fritext och öka användandet av koder och standardiserade mallar. 10

11 Resultat och reflektion I det här kapitlet jämförs sex personers genomförandeplaner med tillhörande journalanteckningar före och efter det att de anställda fått skriftliga instruktioner i dokumentation och gjort ändringar. Kapitlet är indelat i tre avsnitt. I det första presenteras hur målen i genomförandeplanerna formulerades före omarbetningen samt hur det skrevs om brukaren och arbetet i tillhörande journal. I det andra beskrivs hur målen i genomförandeplanerna formulerades efter omarbetningen. Liksom hur det skrevs i tillhörande journal efter det att målen formulerats om. Varje avsnitt avslutas med reflektioner. I det tredje avsnittet görs ytterligare ett försök att förtydliga hur målformuleringarna i genomförandeplanerna kan förbättras. En första granskning av genomförandeplaner med tillhörande journal Första granskningen gjordes av genomförandeplanerna i det skick de var, när de lämnades från verksamheterna. Beslut och målsättning med insatsen första granskningen Granskningen av de inlämnade genomförandeplanerna och dess mål innebar att jag till att börja med undersökte huruvida det fanns en hänvisning till biståndsbedömarens/handläggarens beslut. Det visade sig att i två av de sex genomförandeplanerna står bara bostad med särskilt stöd och service 9:9 som hänvisning till beslutet. I en nämns att brukaren väntar på beslut och målsättning. I tre av de sex finns ett något utvecklat beslut, eller om man så vill, en målsättning. Dessa handlar om vad insatsen ska innehålla/säkerställa att brukaren får. I den första av de tre står att insatsen bostad med särskild service ska innefatta en omvårdnadsskyldighet utifrån den enskildes behov, insatsen ska verka för att stödja och hjälpa funktionshindrade med dagliga personliga behov. I just den genomförandeplanen menar gruppchefen att verksamheten själv förtydligat beslutet, att handläggaren bara skrivit att brukaren fått insatsen bostad med särskild service. I den andra genomförandeplanen där beslutet utvecklats och innehåller en något mer konkret målsättning skrivs utifrån den brukare det gäller: XX ska ges omvårdnad med respekt, självbestämmande och integritet, XX ska få stöd i boendet med matlagning, städ och inhandling och XX ska bli erbjuden och få möjlighet till social samvaro och fritidsaktiviteter. I den tredje står att brukaren ska, utöver det som ingår i insatsen bostad med särskild service, få stöd med att göra vardagen begriplig, trygg och förutsägbar, ett bemötande som motiverar XX att gå till jobbet och stöd i att ha en balanserad, men aktiv fritid. I tre av de sex genomförandeplanerna är orden om bostad med särskilt stöd och service kompletterade med vad insatsen ska erbjuda - som att den enligt LSS ska ge personen som bor i 11

12 gruppbostad hjälp med/stöd i omvårdnadssituationer, med det vardagliga, med kontakter och fritidsaktiviteter. Det är allmänt hållet och inte skrivet utifrån den specifika brukaren. I två av de sex genomförandeplanerna står, i samma ruta som själva beslutet ska skrivas in, något om vad insatsen ska innebära för den aktuella brukaren. Som exempel nämns att stödja och motivera brukaren att komma iväg till daglig verksamhet och att komma i kontakt med läkare och andra. Mål i genomförandeplanerna och axplock ur tillhörande journal - första granskningen I nästa steg tog jag mig an målen i genomförandeplanerna och journalanteckningar kring varje brukare. Jag undersökte om målen formulerats så att de gick att arbeta efter och utgå från vid dokumenterandet samt om de gick att utvärdera. Journalanteckningarna granskades i syfte att se om det fanns en koppling mellan målen och det som skrevs, alltså om det stod något om hur det går i journalerna. Nedan redogör jag för mål och journalanteckningar samt ger kommentarer utifrån undersökningens syfte. Målen återges i princip ordagrant, enstaka ord har uteslutits eller lagts till som komplement för att underlätta läsandet och öka den språkliga nivån. Innebörden har inte ändrats. 1. Mål: Jag önskar få sällskap på regelbundna promenader, ev. delmål motionera, vill styrketräna, öka promenad om ryggen tillåter. (i beslutet som är inklippt i genomförandeplanen, framgår att brukaren ska ha stöd i omvårdnad, socialt och det vardagliga med mat och städ, detta med respekt för självbestämmande) Journalanteckningar: Fel i dosett, har kontaktat vårdcentral. Vill byta god man, har hjälpt brukaren att kontakta överförmyndaren, har kommit in en lex sarah, tappat bankkort, brandvarnare uppsatt, träffat kille på bussen, lämnat ut telenummer och han ringer mycket, har nu bestämt sig för att inte svara, hab var här om handiphone, tackat nej till stöd, till mamma, hemma från jobb, saknar busskort, utfört stöd, matlagning och städ, beställt ny tid till sjukgymnast. Kommentar: Brukaren syns till viss del. Man kan ana brukarens vilja i formuleringen: jag önskar få, i önskan om att byta god man och i att inte vilja ta emot stöd. För övrigt är det information, som har karaktären av löpande arbetsanteckningar som tar plats. Det sägs heller inte så mycket om hur det går utifrån målen, som är svåra att mäta. Här utelämnas fakta om hur ofta hon motionerar idag, hur ofta hon går och innebörden av regelbundet. 2. Mål: Att brukaren ska hjälpa till mer, förstå hygien mer, bli mer självständig och vara mer säker på sig själv. Journalanteckningar: Vill ej ha stöd, kommer till service, inget färdtjänstkort, kontakta god man, avbokar tvätten, säger att hon vill bo i gruppboendet (bor för närvarande i en satellit-lägenhet), personal går till XX, hjälper med naglar och hår, vill ha hjälp, åker till pappa, trött vid väckning, vill ej gå till jobbet, avbokar stöd. Kommentar: Även i denna journal märks att brukaren säger och tycker saker. Målen i genomförandeplanen, om att hjälpa till mer, ställer dock perspektiven på ända. Det är ju personal som ska hjälpa brukaren att klara så mycket som möjligt själv och inte 12

13 brukaren som ska hjälpa till. Liksom i nummer 1 är målen formulerade så att det är svårt att mäta om man lyckats. 3. Mål: Att ge stöd i omvårdnad och adl-situationer, vid planering och för att göra hennes tillvaro begriplig, förutsägbar och meningsfull, uppmuntra brukaren till att bibehålla moment, att som personal vara tillgänglig och skapa trygghet. Ev. delmål att duka av och på, och att själv köra sin rullstol. Journalanteckningar: Underbyxor kommit, varit på utflykt och lagat matlådor. Följt gp. Kommentar: Journalanteckningarna ger många frågetecken. Att skriva att man följt genomförandeplanen säger inte så mycket om hur det går. Det kan säga att man gjort det som står i veckoscheman och/eller planeringen men som sagt, inte så mycket om utvecklingen. Lyckas man göra tillvaron begriplig? Vilka moment är det som man ska bibehålla? Delmålen förtydligar en del och gör det lite lättare att fånga in ett svar vid uppföljning. Dukar hon av och på, och kör hon sin rullstol själv? 4. Mål: Att brukaren ska ges hjälp till att vara delaktig i hemmets skötsel, och träning för att bibehållandet av fysiska funktioner och för att förstärka självständighet. Brukaren ska erbjudas en aktiv och meningsfull fritid och en varierande kost. Journalanteckningar: Har ordnat skruv i hallen, ringt jobbet om att nycklar är borta, ska börja åka buss själv till jobbet, har serverats middag, är anmäld till aktivitet, trött och hängig. Kommentar: I journalen syns motsättningar i hur man kan uttrycka sig. Brukaren ska börja åka buss själv, vilket handlar om självständighet, till skillnad mot att han/hon har serverats middag och är anmäld till aktivitet. Den första informationen är löpande arbetsanteckningar. Har han/hon blivit mer delaktig i hemmets skötsel? Hur går det med bibehållandet av fysiska aktiviteter? Hur ser det ut på fritiden? Hur skulle man utvärdera det? 5. Mål: (här saknas mål i beställning och beslutet är inte ifyllt) Att brukaren inte ska spendera dagen i sängläge, om att ta initiativ till aktivitet och ev. delmål: att komma ut på ex. promenad. Journalanteckning: Pratat med sjukhuset, har feber, lämnade stomihjälpmedel, kom hem, glad och pigg, mamma här, ring samordnare för besök på dv. Kommentar: Att inte spendera dagen i sängläge är ett angeläget mål, och man får utgå ifrån att det är en önskan från brukarens sida. Hur ser utgångsläget ut, är målet att brukaren ska komma upp och iväg på aktivitet varje dag, eller är det bra om det händer fyra av fem dagar i veckan? Som målet om att komma upp och in i aktivitet är formulerat är det svårt att följa upp, om man inte antecknar hur det går på signeringslistor eller dylikt, och därefter sammanfattar och för in det i journalen. Också här finns en del som är så kallade löpande arbetsanteckningar. 13

14 6. Mål: Stöd med hushållssysslor, i att lära sig laga nya maträtter ( han säger till när han vill ) och erbjuda trygghet och gemenskap. Väckning och påminnelse om att ta medicin. Journalanteckningar: Pratat med förvaltare om XX hälsa, varit berusad i flera dagar, ansökt om stöd från hab men avslag på grund av alkoholen, varit berusad, säger att han blivit slagen. Kommentar: Hur går det utifrån målen? Fungerar väckningen och delning av medicin? Anteckningarna om hälsan är viktiga och bör finnas med, men det saknas information om hur det går med de mål man satt upp i planen. Har man kommit till spisen och matlagning någon dag? Uppfattar brukaren trygghet och gemenskap? Som målen är formulerade i genomförandeplanen är det svårt att följa upp dem. Reflektion på resultatet av första granskningen Den första granskningen av genomförandeplaner med tillhörande journal visade sig bli en bekräftelse på det Socialstyrelsen slagit fast (Socialstyrelsen 2013): De behöver förbättras med konkreta mål och dokumenterad uppföljning om hur det går för brukaren. Jag har noterat samma resultat då jag granskat dokumentation och tagit del av medarbetares och chefers resonemang och frågor i ämnet. Målen i genomförandeplanen behöver bli mer konkreta. De ska vara möjliga såväl att arbeta efter som att utgå ifrån då man skriver i journal (och löpande arbetsanteckningar) och att följa upp. Anteckningarna i journalerna har mer karaktär av löpande anteckningar och innehåller mindre av information om hur det går för brukaren utifrån målen i genomförandeplanerna. I de granskade genomförandeplanerna beskrivs brukaren ofta som ett objekt, någon man ska forma, få att lära sig och hjälpa till mer. Målen ser inte alltid ut som om de är brukarens, eller som om denne varit delaktig i upprättandet av dem. Generellt kan man säga att brukaren inte syns i så stor utsträckning i planerna och bland målen. Inte heller att denne varit delaktig i, eller tagit del av det som skrivs i journalen i önskvärd utsträckning. Det framgår inte om/att man använt alternativa kommunikationssätt och/eller metoder. Det verkar alltså ovanligt med hjälpmedel som glada/sura gubbar, mängdmått eller konkreta föremål för att uttrycka exempelvis om något är bra/dåligt, om de vill ha mycket eller lite hjälp. Angående yrkesrollen så syns tecken på att man som personal dels är den som tar om hand, fixar, ordnar och styr upp, dels skriver för att rapportera att man följt rutiner, gjort det man ska och levererat. Tanken om utveckling för brukaren och att skapa förutsättningar för denne att kunna och få göra själv finns, men lyser svag. En andra granskning av genomförandeplaner med tillhörande journal Efter några månader var det dags att granska de uppdaterade genomförandeplanerna, målformuleringarna i dem och anteckningarna i journalerna. De hade, som nämnts tidigare, bearbetats med hjälp av det stöd med alternativa målformuleringar och förslag på journalanteckningar som tagits fram. Hur skulle de se ut i jämförelse med första gången? I läsningen ställde jag mig frågan om målen nu var mer konkreta och möjliga att utvärdera och om det syntes en starkare koppling mellan målen och det som skrevs i journalerna. Utöver 14

15 detta granskade jag åter på vilket sätt anställda skrev om brukaren, uppdraget och yrkesrollen. Jag träffade även denna gång chefer och stödpersoner. Beslut och målsättning med insatsen andra granskningen Som vid första granskningen stämde jag av huruvida det i genomförandeplanen fanns en hänvisning till handläggarens beslut och en eventuell målsättning. I ett fall av de sex försökte de anställda få kontakt med handläggaren för förtydligande av målsättningen med insatsen, dock utan framgång. I de granskade genomförandeplanerna syns att hänvisningarna till besluten ser ut som de gjorde vid första granskningen i alla genomförandeplaner utom en. Beträffande den berättar gruppchefen att man missförstått mallen för genomförandeplanen, och trott att man själva skulle förtydliga beslutet. (Stycket med det som setts som ett förtydligande/en målsättning är flyttat till delen om mål för genomförandet.) Mål i genomförandeplanerna och axplock ur tillhörande journal andra granskningen När hänvisningarna till besluten granskats stod målen i genomförandeplanerna och journalanteckningarna på tur. Det visar sig att i fem av sex fall har de formulerats om. Kvaliteten har höjts genom att de konkretiserats och specificerats. De fungerar som instruktioner till personalen och ökar på så vis chansen för att brukaren ska få ett samordnat stöd. Det syns också en skillnad i hur man uttrycker sig om brukaren i journalanteckningarna. Brukaren har blivit mer av ett subjekt, som vill något och som står i centrum för de mål som formulerats. I redovisningen nedan ges exempel på hur målen ser ut i genomförandeplanerna efter det att de uppdaterats med hjälp av det framtagna stödet - som kom med förslag på hur man kan konkretisera målen. I stödet gavs också förslag på hur man kan skriva i journaler om hur det går utifrån målen i genomförandeplanen. Liksom tidigare återges målen i princip ordagrant, enstaka ord har uteslutits eller lagts till för att underlätta läsandet och öka den språkliga nivån. Innebörden har inte ändrats. 1. Gamla målet: Jag önskar få sällskap på regelbundna promenader, ev. delmål motionera, vill styrketräna, öka promenad om ryggen tillåter. (i beslutet framgår att brukaren ska ha stöd i omvårdnad, socialt och det vardagliga med mat och städ, detta med respekt för självbestämmande) Uppdaterade mål: Hålla mer ordning i hemmet, få vara mer delaktig i ekonomin, promenera nästan varje dag, Friskis och Svettis på tisdagar och lördagar och göra mellanmål till kvällen istället för att äta godis. Journalanteckningar: Går med på utflykt, vaken hela natten, uppföljning av mål i genomförandeplaner, möte med stödperson och pappa, varit och simmat, besök hos kurator, ev. kvar på avdelning 36 med dagpermission. Kommentar: I de uppdaterade målen syns brukaren mer. Det känns som om XX suttit med och själv talat om hur det ska vara. Målen är mer konkreta ifråga om när saker ska ske och i vilken omfattning. I journalen syns dock fortfarande ingen större koppling till hur det går utifrån målen. Blir det några promenader, någon gympa och hur går det med att göra mellanmål istället för att äta godis? Anteckningarna om hälsan är viktiga samt att man gjort en uppföljning av genomförandeplanen, men ledde den till någon förändring? 15

16 2. Gamla målet: Att brukaren ska hjälpa till mer, förstå hygien mer, bli mer självständig och vara mer säker på sig själv. Uppdaterade mål: Motivera XX till att åka till daglig verksamhet, plus att duscha varje dag och tvätta håret tre ggr/vecka och borsta tänderna varje morgon och kväll. Motivera till självständighet, tex att XX ska gå till butiken och köpa en dricka eller sallad, eller gå ner till tvättstugan och boka tid och påbörja tvättpasset själv. Motivera XX till att ta emot stöd varje dag och äta varierad kost. Journalanteckningar: Personal hos XX, presenterar ny personal, XX avböjer stöd, hemma från jobb, städ samt disk med personal, till pappa. Sökt XX men ingen kontakt, handlar med pappa. Personal pratar med XX om att hon inte går till jobbet. Ont i huvudet, fel på kvitton vid handling, telefonkontakt, stöd i tvättstugan. Kommentar: Brukaren ska nu motiveras, istället för att personalen ska arbeta för att hon ska hjälpa till mer. Det specificeras vad den ökade självständigheten kan handla om, exempelvis att gå till affären själv och köpa dricka när hon är törstig, att boka tid i tvättstugan själv och att påbörja tvättpasset i väntan på personal. Även här syns att brukaren tar mer plats och tar del i målen i den uppdaterade genomförandeplanen. Personalens uppdrag som motiverande och stödjande är tydligare. Möjligheten att följa upp målen är större. Anteckningarna berättar hur ofta, ungefär, brukaren behöver duscha, ta emot stöd etc. Det står dock inte så mycket om hur det går, eller något om hur man gjort. 3. Gamla målet: Att ge stöd i omvårdnad och adl-situationer, vid planering och för att göra hennes tillvaro begriplig, förutsägbar och meningsfull, uppmuntra brukaren till att bibehålla moment, att som personal vara tillgänglig och skapa trygghet. Ev. delmål att duka av och på, och att själv köra sin rullstol. Uppdaterade mål: XX önskar stöd i planeringen genom att personal tillsammans med brukaren fyller i aktiviteter och egen-tid-dagar i almanackan. XX önskar att personalen bistår vid sysslor så att hon kan vara med och göra själv. Bistår genom att påminna, starta och vägleda vid ex. matlagning, tvätt, städ och omvårdnad. Ex. på mål XX dukar på och av själv, kör rullstol själv i möjligaste mån, tar schampo och tvål som personal ställt fram, sorterar tvätten i ljus och mörk hög, sätter på tvättmaskin som personal förberett. Likadant med torktumlare. Journalanteckningar: Tar av sig och klär på sig med undantag för underkläder, enstaka morgnar hjälp med skorna, annars själv, får hjälp med disken, varit ute och fikat fyra ggr, ätit tre ggr och shoppat med personal två ggr, handlat varje vecka, XX hjälper till med att lägga i varorna i vagnen, packar upp och lägger in när hon kommer hem. Vill att personalen talar om var hon ska tvätta sig vid duschen, vill ha en ny arbetsplats och gå ner i tid. Ett ep-anfall. Kommentar: Målen har blivit mer konkreta. XX står i fokus som ett subjekt som uttrycker hur hon vill ha det. Det är tydligt att brukaren ska vara delaktig. Målen är formulerade så att de tydligare instruerar personalen om hur brukare ska ha det. I journalanteckningarna ser man hur det går, det framgår att personalen vet vad som står i målen och har fokus på dem när de skriver. Det framgår också att de fångar upp när bru- 16

17 karen har synpunkter/vill något. Uttrycket att brukaren hjälper till finns kvar, men som sagt, det är en fin redovisning av hur det går. 4. Gamla målet: Att brukaren ska ges hjälp till att vara delaktig i hemmets skötsel, och träning för att bibehållandet av fysiska funktioner och för att förstärka självständighet. Brukaren ska erbjudas en aktiv och meningsfull fritid och en varierande kost. Uppdaterade mål: XX får påminnelser, att personal sätter igång och vägleder för att han ska kunna vara med och göra gäller vardagssysslor. Vid planering av inköp visar personalen bilder, XX väljer och personal skriver. I affären stöd och uppmuntran för att XX ska kunna välja, påminn om varierad kost. För fritidsaktiviteter visar personal bilder för att brukaren ska kunna välja. Journalanteckningar: XX har valt frukost och mat, väljer också kläder, personalen har gett förslag och stöd. XX vill inte delta i matlagningen, ibland hackar han grönsaker och dukar och det händer att han diskar. Drar matvagnen själv. XX har börjat raka sig själv med ny apparat, varit på fotbolls- och friidrottstävling och utflykt till Skärholmen. Kommentar: Det nämns inte längre att brukaren ska tränas eller erbjudas en aktiv fritid. Brukaren är numer ett subjekt, som planerar matsedel med hjälp av personalen och som har intressen som han önskar få hålla på med. I journalen syns långt större fokus på brukaren och till och med en koppling till målen och hur det går. Det finns anteckningar om att brukaren ibland hackar grönsaker och dukar, att han börjat raka sig och drar matvagnen. 5. Gamla målet: (som saknar mål i beställning och inte ens har beslutet ifyllt)att brukaren inte ska spendera dagen i sängläge, om att ta initiativ till aktivitet och ev. delmål: att komma ut på ex. promenad. Uppdaterade mål: Att vara uppe på dagarna och inte inta sängläge under en hel dag, ex, att inte stanna hemma från jobbet utan att gå till jobbet. Promenader under lediga dagar. Journalanteckningar: Varit och handlat, skavsår, bokar tid på VC, XX vägrade att vara med och köpa nya sandaler, återbesök VC, mamma här, har lovat att gå till jobbet, personal följde XX till jobbet, gick ej till jobbet, oro inför läkarbesök, vägrade åka till jobbet. Kommentar: Här är målet formulerat på liknande sätt som tidigare och inte mycket lättare att följa upp. Finns det tankar om hur ofta XX ska komma upp/ut? Den uppdaterade genomförandeplanen är påskriven av brukaren, vilket inte den första var. I journalanteckningarna syns viktiga delar om hälsa etc, en del kanske mer av karaktären löpande anteckningar. Det framgår att brukaren ibland inte kommer till jobbet, men det står inget om promenader, eller om något av de sätt som personalen arbetar på fungerar bättre för brukaren. 6. Gamla målet: Att få stöd med hushållssysslor, i att lära sig laga nya maträtter ( han säger till när han vill ) och erbjuda trygghet och gemenskap. Väckning och påminnelse om att ta medicin. 17

18 Uppdaterade mål: Jag vill ha hjälp med städning en gång i veckan och hjälp att handla så att jag kan hålla min budget. Jag ber personal om hjälp med matlagning om det är något nytt jag vill lära mig. Jag vill att personalen ringer mig varje morgon och påminner mig om att ta medicin. Jag vill att personal hjälper med eventuella läkarbesök och uttag av ny medicin. Journalanteckningar: Hjälp med handling, hos flickvännen, ringde och ville ha handläggarens nummer, vill flytta dit där det bor yngre människor, hjälp med städ och handling, bytt batterier, svarar inte i telefon, ringt och väckt XX. Kommentar: Brukaren har blivit ett jag, han ska nu inte lära sig eller ha hjälp rent allmänt utan han vill ha hjälp med städning en gång i veckan, han ber personalen om hjälp och han vill bli väckt varje morgon. Det syns i journalen att han får hjälp med städning, men inget om hans delaktighet eller självständighet vid städandet och inget om hur personalen arbetar. Att han är hos flickvännen och att man bytt batterier är mer löpande arbetsanteckningar. En synpunkt från brukaren uttrycks, han vill flytta. Reflektion på resultatet av andra granskningen När målformuleringar och journalanteckningar sammanställs och jämförs med utformningen innan stödet använts står det klart att ett ökat fokus på mål, genomförandeplaner och dokumentationen bidragit till en positiv förändring. Målen i genomförandeplanerna har formulerats om i alla fall utom ett. Som exempel på förändring kan nämnas genomförandeplan 2: Brukaren ska inte längre hjälpa till mer, förstå hygien mer, bli mer självständig och vara mer säker på sig själv. Istället ska brukaren motiveras till att åka till daglig verksamhet, duscha varje dag, tvätta håret tre ggr/vecka samt borsta tänderna varje morgon och kväll. Personalen ska motivera till självständighet. Konkret kan det handla om att brukaren ska gå till butiken och köpa en dricka eller sallad, gå till tvättstugan, boka tid och påbörja tvättpasset själv. Det är tydligt att målen formulerats i syfte att bli mer mätbara. Det är lättare att utvärdera ett mål som säger att en brukare ska ha stöd med städning en gång i veckan än om han/hon ska ha stöd i hushållssysslor. Exempelvis kan nämnas genomförandeplan 1 där målet är att brukaren ska promenera nästan varje dag, träna med Friskis och Svettis på tisdagar och lördagar. I genomförandeplan 6 ska brukaren erbjudas stöd vid städning en gång per vecka. Det saknas fortfarande mål kring självständighet/delaktighet, men det finns en förbättring ifråga om fokus på delaktighet och görandet. Ett exempel är genomförandeplan 3 där det finns ambitioner att tydliggöra brukarens delaktighet, eller grad av självständighet: Brukaren ska vara delaktig när planering/översikt görs. Personalen ska påminna, starta och vägleda vid exempelvis matlagning, tvätt, städ och omvårdnad. Exempel på vad brukaren ska göra finns också: Hon dukar på och av, kör rullstol själv i möjligaste mån, tar schampo och tvål som personal ställt fram, sorterar tvätten i ljus och mörk hög, sätter på tvättmaskin och torktumlare - som personal förberett. I formuleringarna av målen finns allmänt en högre instruktionsnivå, det vill säga de talar i högre grad om för personalen vad och hur de ska göra i arbetet. Detta ser man särskilt i genomförandeplan 3. 18

19 Det förekommer fortfarande flera journalanteckningar som påminner om löpande arbetsanteckningar. Exempel på det är noteringar om att man ringt och beställt saker, att saker kommit och att man gjort lunchlådor. Sådana anteckningar kan vara viktig information på kort sikt, men journalanteckningar, som gäller på lång sikt, ska bestå av sammanfattningar och föras in som teman/ bilder/ mönster på vad som hänt. När det gäller sambandet mellan mål i genomförandeplanerna och anteckningar i journalerna syns en förbättring i form av större fokus på brukaren och vad denne gör, men som tidigare är det brist på information som visar hur det går, det vill säga om brukaren är på väg att uppnå uppsatta mål eller inte. I ett par fall är kopplingen tydligare, i övriga fyra är det som tidigare, det vill säga man ser att insatsen utförts, men inte utvecklingen/hur det går för brukaren. Det går i större utsträckning än tidigare att utläsa om och när brukaren framfört önskemål/synpunkter, vilket är positivt, men det saknas fortfarande information om hur man gått till väga för att stödja brukaren i det han/hon gör. Brukaren beskrivs efter omarbetningen i mindre grad som objekt; anteckningarna består mer av meningar i jag-form och med önskemål från brukaren. Det talas också mer om att brukaren ska ha stöd, inte lära sig eller hjälpa till. Det saknas fortfarande beskrivningar av hur brukaren varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. När jag återförde resultaten till de anställda berättade de om olika upptäckter som de gjort i samband med konkretiseringen av målen och uppmärksamheten på dokumentationen. I en verksamhet berättade personalen att de insett att brukaren hade större anspråk än vad de tidigare trott: Han tog kontakt och framförde saker han ville. I en annan hade de sett en förändring i hur brukaren självständigt påbörjat arbetet med exempelvis städning när det stod på schemat. I en tredje verksamhet hade de insett att, och hur, brukaren kunde vara mer delaktig. Samma brukare flyttade abrupt från verksamheten av andra skäl, men personalen hade fått se nya sidor av henne vid uppföljningen av genomförandeplanen och under den korta tid man hann arbeta efter den. I en fjärde verksamhet hade de mer noga observerat vad och hur brukaren utförde sysslor. Därmed hade de blivit mer uppmärksamma på att låta honom utföra vissa saker. I genomförandeplanerna saknas i huvudsak information om huruvida de anställda använder alternativa kommunikationsstrategier. Det finns inte heller tecken på att man har hjälpmedel för kommunikation eller förtydligande arbetssätt. Det kan vara så att det använts i viss utsträckning, men det framgår inte i mål, genomförandeplaner eller journalanteckningar och finns inte heller med som bilagor till dessa. Även om det framgår att anteckningarna i vissa fall är en sammanfattning av löpande arbetsanteckningar saknas fortfarande noteringar om att så är fallet; det finns ingen hänvisning till observationer, analyser av dessa eller till signeringslistor. Man kan i de uppdaterade genomförandeplanerna tolka in en förändring i de anställdas förhållningssätt till sin yrkesroll och sitt uppdrag. Det finns en ton som är mer stödjande än fixande /uppfostrande. Beskrivningar som innebär att stödja och motivera brukare är vanligare än tidigare. I kombination med den förändrade hållningen till brukare och beskrivningen av denne som subjekt, ser utförandet mer LSS-igt ut, det vill säga överensstämmer med intentionerna i LSS. Det skrivs inte explicit att de anställda har brukarens utveckling i åtanke, men 19

20 anteckningarna tyder på att de har fokus på brukarens förmåga och delaktighet. Exempel på det är då personal skriver vad brukaren gör och kan i en situation och/eller i en aktivitet. Förslag på ytterligare sätt att formulera målen i genomförandeplanerna Undersökningen visar att efter uppföljning, som inkluderade en skriftlig vägledning/ ett stöd, har målen i genomförandeplanerna förbättrats. Arbetet och beskrivningarna av utvecklingen utgår från brukaren, ställer brukaren i fokus. En fråga som kan ställas är: Hur skulle genomförandeplanen se ut om en uppföljning gjorts ytterligare en gång? Att formulera mål är svårt. I uppdrag inom stöd och omsorg kan det dessutom vara så att brukaren har kommunikationssvårigheter. Det kan också visa sig att brukaren vill ha mål i sin plan som inte är förenliga med ett hälsosamt leverne. Till detta kan läggas eventuella företrädares och/eller anhörigas anspråk på hur stödet ska utföras och vad brukaren ska göra och borde ha. Som verksam måste man balansera mellan makt och egenmakt (brukarens) och väga in det för LSS karaktäristiska ansvaret för brukarens väl och ve. Ambitionerna att målen ska vara utvärderingsbara och möjliga att utgå ifrån när man ska skriva i löpande arbetsanteckningar och journaler kan kännas som en börda, men måste användas som en hjälp. Kan man göra de omarbetade målen ännu mer meningsfulla för brukaren? Kan de bli mer konkreta och instruerande? Kan de göras mer möjliga att utvärdera och utgå från när man skriver? Nedan finns ytterligare förslag på formuleringar av de tidigare beskrivna målen. Jag har formulerat dem utifrån en allmän kunskap om att sätta upp mål samt med utgångspunkt i direktiv rörande dokumentation, yrket och uppdraget. Jag har också tagit hänsyn till svårigheter att minnas, abstrahera och kommunicera - som många med kognitiv funktionsnedsättning kan ha. Målen har inte formulerats tillsammans med brukare eller medarbetare och måste därför ses som just förslag. De kan eventuellt vara till hjälp i det fortsatta arbetet tillsammans med de brukare som deltagit i undersökningen med sina genomförandeplaner, men också för andra. 1. Övergripande mål om att hålla ordning i mitt hem, att vara delaktig i min ekonomi och om att hålla vikten och god hälsa. Delmål: a. Plocka upp kläder från golvet, ställa in disk och städa tillsammans med personal en gång i veckan (se rutin). b. Göra räkningarna tillsammans med personal, skriva upp i telefonen hur mycket jag har kvar till fickpengar för varje månad. Kolla hur mycket jag har kvar på ICA-kortet. c. Ta en promenad varje dag, gå på Friskis och Svettis på tisdagar och lördagar och att laga mellanmål ifrån listan på kylen istället för att ta kakor när jag blir sugen på kvällen. 2. Övergripande mål om att brukaren ska välja att ta emot stöd, äta varierat, komma iväg till daglig verksamhet, sköta hygien och öka självständigheten. Delmål: Personal och brukare har kontakt varje dag, att XX duschar varje dag, tvättar håret tre ggr/vecka, borstar tänderna varje morgon och kväll (dylikt kan ju stå i rutiner som det hänvisas till, liksom att gå till butiken och köpa dricka etc.) Att XX bokar tvättid en gång per vecka och lägger tvätt i två (ljust och mörkt) olika högar tills personalen kommer. Att XX skriver inköpslista med hjälp av checklistan personalen gjort över varierad kost då det städas. 20

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer