Modellering av data med personor. Personor. Persona. Varför fungerar de? Bao Li

Transkript

1 Personor Modellering av data med personor Fö: att skapa personor Eva L. Ragnemalm, IDA Ett verktyg för dataanalys och design Måldriven design? Mål Sammanställning och analys av användardata Kommunicera användardata för att få gemensam problemförståelse samt finna användarnas mål senare i processen enkelt värdera lösningsförslag Persona Bao Li, mest känd som Li bland vännerna, studerar sista terminen på masterprogrammet i computer science. Han är 24 år gammal och hoppas kunna doktorera i Sverige. Li är från Kina bor sedan ett par år i en studentkorridor i Ryd i Linköping. Han är här som en så kallad freemoverstudent, och är alltså inte knuten till någon utbytesorganisation. Li pratar mycket bra engelska, och kan samtala på svenska så länge det inte går för fort eller Bao Li dialekten är för svår. Han kan även läsa Yrke: Student lättare texter på svenska, men eftersom han Ålder: 24 är duktig på engelska använder han ibland det när han söker information. Han har gått Jag försöker läsa ett par kurser i svenska, och vill gärna lära svenska själv, men det sig mer, så när han har gott om tid söker han är svårt att hitta bra ibland information på svenska för att träna texter. på läsningen. Då föredrar han tekniska texter Mål eftersom många termer är desamma på många olika språk. När han läste kurser i Bli bättre på svenska Bao Li, mest känd som Li bland vännerna, studerar sista terminen på masterprogrammet i computer science. Han är 24 år gammal och hoppas kunna doktorera i Sverige. Li är från Kina bor svenska tipsade läraren om att använda sedan ett par år i en studentkorridor i Ryd i Linköping. Han är här som en så kallad freemoverstudent, och är alltså inte knuten till någon utbytesorganisation. Li pratar mycket bra engelska, och kan samtala på svenska så länge det inte går för fort eller dialekten är för svår. Han kan även läsa lättare texter på svenska, men eftersom han är duktig på engelska använder han ibland det när han söker information. Han har gått ett par kurser i svenska, och vill gärna lära sig mer, så när han har gott om tid söker han ibland information på svenska för att träna på läsningen. Då föredrar han tekniska texter eftersom många termer är desamma på många olika språk. När han läste kurser i svenska tipsade läraren om att använda svt.se och sr.se för att lyssna till svenska och läsa kortare texter, vilket han tycker fungerar väldigt bra. Han lär sig även genom att se engelska TV-program och läsa den svenska textremsan. Om han har ont om tid låter han browsern översätta webbplatserna till engelska, men detta fungerar inte alltid, särskilt på bankrelaterade webbplatser. Då måste han ibland översätta ord för ord i Google translate eller slå upp i lexikon, och detta tar lång tid. Li är på universitet större delen av dagarna, och har då med sig sin egen laptop som han använder till det mesta. Undervisningen är på engelska, så den har han inga problem med, men han försöker använda svenska så mycket som möjligt i samtal med andra studenter. Då han lärt känna många utbytesstudenter under sin tid i Linköping använder han gärna facebook och skype för att hålla kontakten med dem, speciellt de som flyttat från Sverige. Li har mycket god datorvana och det finns egentligen ingenting som han inte skulle använda datorn till eller inte leta efter på internet. Yrke: Student Ålder: 24 Jag försöker läsa svenska själv, men det är svårt att hitta bra texter. Mål Bli bättre på svenska språket Snabbt hitta den information han söker Klara sin utbildning och njuta av tiden i Sverige Bao Li, mest känd som Li bland vännerna, studerar sista terminen på masterprogrammet i computer science. Han är 24 år gammal och hoppas kunna doktorera i Sverige. Li är från Kina bor sedan ett par år i en studentkorridor i Ryd i Linköping. Han är här som en så kallad freemoverstudent, och är alltså inte knuten till någon utbytesorganisation. Li pratar mycket bra engelska, och kan samtala på svenska så länge det inte går för fort eller dialekten är för svår. Han kan även läsa lättare texter på svenska, men eftersom han är duktig på engelska använder han ibland det när han söker information. Han har gått ett par kurser i svenska, och vill gärna lära sig mer, så när han har gott om tid söker han ibland information på svenska för att träna på läsningen. Då föredrar han tekniska texter eftersom många termer är desamma på många olika språk. När han läste kurser i svenska tipsade läraren om att använda svt.se och sr.se för att lyssna till svenska och läsa kortare texter, vilket han tycker fungerar väldigt bra. Han lär sig även genom att se engelska TV-program och läsa den svenska textremsan. Om han har ont om tid låter han browsern översätta webbplatserna till engelska, men detta fungerar inte alltid, särskilt på bankrelaterade webbplatser. Då måste han ibland översätta ord för ord i Google translate eller slå upp i lexikon, och detta tar lång tid. Li är på universitet större delen av dagarna, och har då med sig sin egen laptop som han använder till det mesta. Undervisningen är på engelska, så den har han inga problem med, men han försöker använda svenska så mycket som möjligt i samtal med andra studenter. Då han lärt känna många utbytesstudenter under sin tid i Linköping använder han gärna facebook och skype för att hålla kontakten med dem, speciellt de som flyttat från Sverige. Li har mycket god datorvana och det finns egentligen ingenting som han inte skulle använda datorn till eller inte leta efter på internet. Bao Li Yrke: Student Ålder: 24 Varför fungerar de? Jag försöker läsa svenska själv, men det är svårt att hitta bra texter. Mål Bli bättre på svenska språket Snabbt hitta den information han söker Klara sin utbildning och njuta av tiden i Sverige Komprimerar information på ett lättfattligt sätt. Aktiverar sociala och emotionella funktioner, gör det lättare att sätta sig in i användarens situation och designa med användaren i åtanke. Varför inte riktig användare?

2 Metod (måldriven design) Användarstudier (samla in data) (Sammanställ intressent-data) Sammanställ och analysera användardata och andra källor Dokumentera resultatet (t.ex. personor) (Sök gemensamma drag mellan resultat från användare och intressenter) (sedan kravanalys) Försök förstå vad som görs, varför, vilka mål finns, vilka mentala modeller har personerna Sök likheter och skillnader mellan olika användare, vilka olika mål folk har och om (hur) de löser samma uppgift på olika sätt. Intervjua personer med olika roller i systemet Öppna intervjufrågor Mål: få personerna att berätta Tycker du det vore bra om labbsystemet kunde skicka sina data direkt till registret? Hur gör du när du förbereder dig för att möta en ny patient? (uppföljning: varför gör du så?) Hur byggs de? Intervjudata! 1. Dela in i användaruppgifter/roller 2. Finn egenskaper/beteenden som varierar; karta 3. Placera ut informanterna på kartan från pkt 2 4. Hitta mönster, förklara dem (se hypotesprövning) 5. Beskriv mönstren, formulera mål som förklarar 6. Förtydliga skillnader, lägg till detalj 7. Behövs fler personor? 8. Gruppera, välj primär och sekundär persona 9. Gör berättelser Personor, forts Intervjuanalys Utveckling personor för ett projekt tar 1-2 veckor för teamet. Vid tidsbrist: provisoriska personas (förenklade, baserade på intressent-data) Eller: datadrivna personor på mindre data med förenklad analys Dela upp i roller. För varje roll: Börja med en intervju plocka ut viktiga fakta/svar ta nästa sök likheter och skillnader i det som sägs likheter och skillnader blir viktiga koncept

3 Intervjuanalys, transkriberad Informant B: Nyttan blir ju allra störst [...] när man kan säga att mina patienter ser ut såhär och dina ser ut så här [...] varför går du aldrig upp till maxdos på dina behandlingar när kollegan gör det? Det är först då man kan få igång en diskussion. [] Frågorna [i RiksSvikt] är bra för att de får mig som läkare att tänka till litegrann, hur har jag satt diagnosen, vad baserar jag den på, har jag tagit hänsyn till [] Det är en bra påminnare. Diskussions underlag Checklista Steg 1: intervjuanalys Informant D: [Göra kvalitetsbedömning] är syftet med alla kvalitetsregistren. [] Alla som arbetar med patienterna behöver veta vad vi är bra på och vad vi behöver förbättra. Informant E: Att patienterna lever längre och mår bättre! Kod: kvalitetsförbättring Kod: s livskvalitet Intervjuanalys, från inspelning Koppling frågor - koder? Man behöver inte alltid transkribera intervjuerna (spar tid) Tag anteckningar under intervjun + spela in. Lyssna igenom igen, fyll på. Allteftersom man går igenom intervjuerna lyssnar man efter likheter och skillnader, bygger upp ett kodningssystem (ex olika syften). Informant D: Alla som arbetar med patienterna behöver veta vad vi är bra på och vad vi behöver förbättra. Informant E: Att patienterna lever längre och mår bättre! Frågade inte alls efter detta, dök upp! Kod: Fokus: Enheten/ personalen Kod: Fokus: Steg 2 egenskaper, beteenden Steg 3: Kartan Antal patienter på enheten: kontinuerlig Syfte med kvalitetsregistren: diskret skala Antal: Enstaka Hundratals Samlingen av variabler med skalor blir som en karta. Placera in informanterna på skalorna (t.ex. med varje informant representerad av en bokstav) Diskussions underlag Checklista Kvalitetsförbättring

4 Ålder E H J G B C D A Kön Man Kvinna ABDF CEGHJ Ålder HUMAN-CENTERED 40 SYSTEMS E H J G B C D A Kön Man Kvinna ABDF CEGHJ Typ av enhet Vårdcentral Litet sjukhus Stort sjukhus ABCEF GH DIJ Enhetens antal HS-patienter Yrkesroll Kontakt med Använder RS idag Mål med RS GH BCE D J Distriktsläkare / Sjuksköterska / Distr.läk.+forskare / Läkare B CDEHJ AF GI Kontinuerlig över tid BCEG?H? Kort DJ Nej / Ja, via formulär / Ja, registrerar själv / Tar ut data AF BG BCDEHJ DEIJ Checklista / Underlag f disk. m läk./komm Eva Ragnemalm, med pat./ HCSForskn B E B B GI alla pat. likv. vård / kvalitetsutv. för enh. / Pat. livskval BC DGJH CE Typ av enhet Vårdcentral Litet sjukhus Stort sjukhus ABCEF GH DIJ Enhetens antal HS-patienter Yrkesroll Kontakt med Använder RS idag Mål med RS Fokus för arbetet med kval.reg GH BCE D J Distriktsläkare / Sjuksköterska / Distr.läk.+forskare / Läkare B CDEHJ AF GI Kontinuerlig över tid BCEG?H? Kort DJ Nej / Ja, via formulär / Ja, registrerar själv / Tar ut data AF BG BCDEHJ DEIJ Checklista / Underlag f disk. m läk./komm med pat./ Forskn B E B B GI alla pat. likv. vård / kvalitetsutv. för enh. / Pat. livskval BC DGJH CE Riket Enheten Patienten Läkare J ADEGJFH BCEG BD Fokus för arbetet med kval.reg. Riket Enheten Patienten Läkare J ADEGJFH BCEG BD Steg 4: Hitta mönster Hitta grupper av variabler där informanterna följer varandra Får inte vara helt osammanhängande variabler (de som Kodak-kameror är vegetarianer) ex: De som har fokus på har kontakt med över en längre period Ålder HUMAN-CENTERED 40 SYSTEMS E H J G B C D A Kön Man Kvinna ABDF CEGHJ Typ av enhet Vårdcentral Litet sjukhus Stort sjukhus ABCEF GH DIJ Enhetens antal HS-patienter Yrkesroll Kontakt med GH BCE D J Distriktsläkare / Sjuksköterska / Distr.läk.+forskare / Läkare B CDEHJ AF GI Kontinuerlig över tid BCEG?H? Kort DJ Använder RS idag Mål med RS Nej / Ja, via formulär / Ja, registrerar själv / Tar ut data AF BG BCDEHJ DEIJ Checklista / Underlag f disk. m läk./komm Eva Ragnemalm, med pat./ HCSForskn B E B B GI alla pat. likv. vård / kvalitetsutv. för enh. / Pat. livskval BC DGJH CE Fokus för arbetet med kval.reg. Riket Enheten Patienten Läkare J ADEGJFH BCEG BD Preliminära personor Huvuddrag BCE: Vårdcentral <100 patienter kontinuerlig kontakt Fokus: patient Syften: checklista, diskussionsunderlag, komm. m patient, s livskval. Huvuddrag DJ: Stort sjukhus >200 patienter kort kontakt m pat Fokus: enhet kvalitetsförbättring av enheten

5 Steg 5: Preliminär personors mål BCE: s livskvalitet, ge bra vård (patientfokus). Vill använda registret för att se till att riktlinjerna följs för varje individuell patient. DJ: Förbättra kvaliteten på den vård som ges på enheten, alla patienter i riket likvärdig vård. (enhetsfokus). Vill se statistik på enhetens följsamhet mot nationella riktlinjer. Steg 6: Detaljera personorna Plocka sedan övriga variabler, som inte verkar påverka, så att personorna blir trovärdiga och så att skillnaden förstärks. Förslag: BCE är en manlig läkare, c:a 40 år DJ är en kvinnlig sjuksköterska, c:a 50 år Fyll på med foto, typiska beteenden, omgivning, känslor och attityder, interaktion med andra i uppgiften. Demografisk info samt ev relation till andra personor. Steg 6: Krister Steg 6: Agneta Man, c:a 40 år Läkare på vårdcentral patienter Kontinuerlig kontakt m pat. Registrerar i RS Checklista och s livskvalitet, diskussionsunderlag Fokus: Kvinna, ca. 50 år Sjuksköterska vid större sjukhus drygt 200 patienter kort kontakt med patienter enhetens kvalitetsutveckling, alla patienter likvärdig vård Fokus: enheten Steg 7: gruppen av personor Steg 8: Primär persona, sekundär Behövs fler (minst två per roll)? Kund-personor? (den som köper produkten åt andra) Den som anlitar tjänsten som ska stödjas? Primär persona den som man i första hand tänker på Sekundära personor används för att kontrollera designförslag mot

6 Steg 9: Berätta om personan Bygg ut punktlistan till en berättelse plocka gärna detaljer ur intervjuerna Trovärdighet! verklig utan att vara schablon tillräckligt med detalj för att inte vara spöke Klart! Primär persona B-C-E; Krister Dahlén, 42 år. Krister är distriktsläkare på en vårdcentral i utkanten av staden sedan 5 år tillbaka. Han är chefsläkare på vårdcentralen, har ett speciellt intresse för hjärtsvikt och har många av vårdcentralens sviktpatienter som sina egna, som han träffar åtminstone en gång per år. Han arbetar både med mottagning, handledning av AT-läkare och administrativa uppgifter. Vårdcentralen har totalt ett hundratal sviktpatienter som man försöker hinna med att följa upp regelbundet och också föra in i kvalitetsregistret RiksSvikt, som man arbetar med sedan två år tillbaka. Vårdcentralen har också en sjuksköterskebaserad Hjärtsviktmottagning där en sköterska arbetar med att registrera vissa av de andra läkarnas sviktpatienter och träffa patienter som man håller på att ställa in medicindos för. Krister ser som sitt kall att minska patienternas lidande och strävar efter att varje individ ska få bästa möjliga behandling för sin svikt. Han tycker RiksSvikt är bra, för när han fyller i det blir han påmind om de olika prover han bör ta och de mediciner han bör ordinera. Han vill också använda RiksSvikt för att i läkargruppen diskutera behandling av sviktpatienter, kunna titta på ifall kollegorna skriver ut Betablockerare i de fall det är rekommendabelt eller höra ifall de har negativa erfarenheter av överförskrivning. Krister skulle också kunna tänka sig att ha RiksSvikt som underlag för diskussioner med patienter som till exempel behöver övertygas om att ta sin medicin. Med hjälp av RiksSvikt kan man ju se till att alla får lika bra vård. Mål: att varje patient får så bra livskvalitet som möjligt trots sin svikt. Mål med RiksSvikt: att bli påmind om att han tagit de prover som rekommenderas och övervägt relevant medecinering. Dagens användning av RiksSvikt: Krister vill gärna hinna föra in sina sviktpatienter i RiksSvikt själv, men hinner inte alltid, då får hjärtsköterskan ta hand om formulären. Primär HUMAN-CENTERED persona B-C-E; SYSTEMS Krister Dahlén, 42 år. Krister är distriktsläkare på en vårdcentral i utkanten av staden sedan 5 år tillbaka. Han är chefsläkare på vårdcentralen, har ett speciellt intresse för hjärtsvikt och har många av vårdcentralens sviktpatienter som sina egna, som han träffar åtminstone en gång per år. Han arbetar både med mottagning, handledning av AT-läkare och administrativa uppgifter. Vårdcentralen har totalt ett hundratal sviktpatienter som man försöker hinna med att följa upp regelbundet och också föra in i kvalitetsregistret RiksSvikt, som man arbetar med sedan två år tillbaka. Vårdcentralen har också en sjuksköterskebaserad Hjärtsviktmottagning där en sköterska arbetar med att registrera vissa av de andra läkarnas sviktpatienter och träffa patienter som man håller på att ställa in medicindos för. Krister ser som sitt kall att minska patienternas lidande och strävar efter att varje individ ska få bästa möjliga behandling för sin svikt. Han tycker RiksSvikt är bra, för när han fyller i det blir han påmind om de olika prover han bör ta och de mediciner han bör ordinera. Han vill också använda RiksSvikt för att i läkargruppen diskutera behandling av sviktpatienter, kunna titta på ifall kollegorna skriver ut Betablockerare i de fall det är rekommendabelt eller höra ifall de har negativa erfarenheter av överförskrivning. Krister skulle också kunna tänka sig att ha RiksSvikt som underlag för diskussioner med patienter som till exempel behöver övertygas om att ta sin medicin. Med hjälp av RiksSvikt kan man ju se till att alla får lika bra vård. Mål: att varje patient får så bra livskvalitet som möjligt trots sin svikt. Mål med RiksSvikt: att bli påmind om att han tagit de prover som rekommenderas och övervägt relevant medecinering. Dagens användning av RiksSvikt: Krister vill gärna hinna föra in sina sviktpatienter i RiksSvikt själv, men hinner inte alltid, då får hjärtsköterskan ta hand om HUMAN-CENTERED formulären. SYSTEMS Andra tekniker för modellering Aktivitetsdiagram Beslutsträd Affinitetsdiagram Numeriska plotter... Göra en kopp te 1. Koka vatten 2. Töm kannan Aktivitetsdiagram Plan:! Gör 1! under tiden 2-3! sedan 4! 5, efter 4-5 min gör 6 3. Sätt te i kannan Plan 1.! Gör ! när vattnet kokar Fyll 1.2. Sätt kokaren på vattenkokaren sin platta & slå på 4. Häll i kokande vatten 1.3. Vänta tills det kokar 5. Vänta 4-5 min 1.4. Slå av kokaren 6. Servera Beslutsträd Billig? Nej Kvalitet? Nej Köp inte Ja Ja Köp! Köp!

7 Affinitetsdiagram Plott Viktiga koder ur analys Gruppera lika med lika Benämn grupperna Antal tagna foton per dag Dan Hans Li Carla Alice Peter Ellen Ben Jorge Antal gånger bilder skickats senaste året Antal tagna foton per dag Antal tagna foton per dag