Finns det ett EU efter krisen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det ett EU efter krisen?"

Transkript

1 rapport nr 40/2011 Finns det ett EU efter krisen? Av Tommy Svensson

2 Rapporten EU efter krisen utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i november 2011 Författare: Tommy Svensson Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm

3 Finns det ett EU efter krisen? INNEHÅLL: 1. EU efter krisen Kan pendeln slå tillbaka? Kan facket bryta nedgången? Ett socialt EU trots allt EU-politik är att vilja

4 4

5 1. EU efter krisen Varje vecka utmålas som en ödesstund för EU och för samarbetet kring den gemensamma valutan euron. Det spekuleras i att euron ska falla, att länderna ska återgå till sina gamla valutor, ja till och med själva EU-samarbetet gungar. Dagligen rapporteras om omfattande protester, demonstrationer och strejker. Det ena räddningspaketet presenteras efter det andra. Regeringar faller på löpande band. Det hela började som en bankkris, övergick till en ekonomisk kris och under den senaste fasen talar vi om en skuldkris. Även när och om marknaderna lugnat sig och den politiska oron stillats kommer vi att få leva med en social kris i Europa för lång tid framåt. Omkring fem miljoner jobb har hittills förlorats beräknas den siffran ha fördubb lats. Först i mitten av tjugotalet har utvecklingen vänt (enligt den fackliga forskningsrapporten Social developments in the European Union 2010, ETUI). För att få ekonomierna i balans bedriver de flesta länder i EU en hårdhänt nedskärningspolitik. Målet är att nå de nivåer på budgetunderskott och statsskuld som medlemsländerna satt upp gemensamt. Bara ett fåtal länder klarar dessa i dag. Det betyder att runt om i Europa sänks eller fryses lönerna, välfärden i form av pensioner och sociala rättigheter skärs ned, trygghetslagar och arbetstagarnas fackliga rättigheter begränsas, och så vidare. Få ifrågasätter att besparingar är nödvändiga i de mest skuldsatta länderna. Men enbart nedskärningar skapar snarare en spiral nedåt än uppåt. Kritiker bland ekonomer, fackföreningsledare och politiker pekar på att nedskärningspolitiken måste kompletteras med en politik för tillväxt. Investeringarna har fallit drastiskt. Forskning får mycket mindre pengar än man kommit överens om. Arbetskraftskostnaderna ges skulden för att länder förlorar i konkurrenskraft. Men synsättet borde i stället vara att löner inte enbart är en kostnad för arbetsgivaren, utan skapar efterfrågan som håller uppe den ekonomiska aktiviteten. Under senare tid har löneandelen fallit och vinstandelen stigit markant. Sättet som Europas regeringar och EU försöker bekämpa den ekonomiska krisen på innebär att krisen snarare förlängs och att de sociala följderna blir katastrofala och långvariga. Efter krisen har EU och medlemsländerna inte bara att ta igen förlorade jobb, utan riskerar också att ha avlägsnat sig från de stolta deklarationerna om ett socialt Europa (mer om det i kapitel 4). Onekligen är det lätt att falla in i en dyster syn på utvecklingen i Europa. Det beror inte enbart på den nuvarande politiska och ekonomiska oredan. Till detta kommer den verkliga långsiktiga utmaningen med en åldrande befolkning där allt fler äldre ska försörjas av allt färre i jobb. Sättet som Europas regeringar och EU försöker bekämpa den ekonomiska krisen på innebär att krisen snarare förlängs och att de sociala följderna blir katastrofala och långvariga. 5

6 Det räcker inte som tidigare att möta den amerikanska utmaningen. Europa möter även en allt hårdare global konkurrens, framför allt från Asien, men även från andra snabbt växande ekonomier. Svårmätbara är följderna av att en hel ungdomsgeneration möter stängda dörrar till arbetsmarknaden. Vad blir av deras framtidstro och drömmar? Vad blir deras intryck av politik och det europeiska samarbetet när den ursprungliga freds- och samhörighetstanken bara är en historielektion? Den här rapporten behandlar dock inte den ekonomiska krisen. Syftet är i stället på ett övergripande sätt ange hur krisen på några områden påverkar EU:s framtida utveckling. Kan vi fortfarande tala om ett socialt Europa? Tar politikerna lärdom av finansmarknadernas härjningar? Vilken riktning tar samarbetet och vilken roll kan fackförenings rörelsen spela i framtiden? Finns den kvar? Kan de försvagade socialdemokratiska partierna komma tillbaka? Nyliberal åtstramning Klart är att EU kommer att förändras efter krisen. Konturen av ett annat EU finns redan. Det är ett EU där länderna i eurozonen knyts allt hårdare till varandra. Klart är att EU kommer att förändras efter krisen. Konturen av ett annat EU finns redan. Det är ett EU där länderna i eurozonen knyts allt hårdare till varandra. I praktiken är de nuvarande sjutton euroländerna på väg att bilda ett federalt, alltså mer överstatligt, ekonomiskt samarbete. Orsaken är att krisen har blottat en svaghet i eurosamarbetet som många kritiker länge har påtalat. Den ekonomiska och monetära unionen, EMU, byggdes upp med ett starkt monetärt överstatligt samarbete kring den gemensamma centralbanken, ECB. Uppdraget var att hålla en låg inflation och på så sätt bidra till en stabil ekonomisk utveckling. Däremot ansvarade medlemsländerna själva för den ekonomiska politiken, inom ramen för ett gemensamt regelverk, den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. Det har inte fungerat. De förändringar i regelverk och institutioner som görs syftar till att rätta till svagheterna i den ekonomiska samordningen inom eurozonen. Vidare vill man förhindra att framtida ekonomiska kriser får lika allvarliga följder som den nuvarande. Därför har EU beslutat om nya direktiv och förordningar som innebär en hårdare styrning av det ekonomiska samarbetet, större krav på öppenhet och tillförlitlighet i de statistiska redovisningarna och en tidsmässigt samordnad gemensam budgettermin. De syftar också till att kartlägga och ta itu med framväxande makroekonomiska obalanser inom EU och euroområdet och ger ökade möjligheter att bestraffa länder som inte sköter sig. Lagpaketet populärt kallat sexpacket syftar inte till att lösa den aktuella ekonomiska krisen utan ska förhindra att EU-länder i framtiden får för stora budgetunderskott eller drabbas av andra ekonomiska obalanser. Det träder i kraft i december Vidare har man beslutat om att bevaka den finansiella marknaden för att tidigt kunna ingripa mot obalanser, 6

7 oegentligheter och finansbubblor. Nya tillsynsmyndigheter föreslås för banker, försäkrings- och pensionssektorn och värdepappershandeln. Om dessa reformer råder rätt stor enighet bland medlemsländerna. Den europeiska fackföreningsrörelsen och den politiska vänstern är dock allvarligt oroad över att den ekonomiska styrningen ska medföra ingrepp i lönebildningen och parternas självständighet på arbetsmarknaden. Så här skrev till exempel Europafacket efter Europaparlamentets godkännande av de sex lagförslagen om ekonomisk styrningen i september 2011: En gemensam valuta behöver gemensamma regler. De regler om ekonomisk styrning som i dag antagits av Europaparlamentet har allvarliga brister: De kan utlösa nedåtgående lönekonkurrens, leda till brutal och obalanserad finanspolitisk åtstramning, och trycka ned ekonomiska aktiviteten i hela Europa. Detta skulle leda till högre arbetslöshet, ökad fattigdom och ökade orättvisor. Åsikterna om den ekonomiska styrningen går dock isär inom facket och inom social - demokratin. Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S) och tidigare facklig klubbordförande på Volvo, anser att lagpaketet är ett positivt och nödvändigt redskap för att skapa ordning och reda i den europeiska ekonomin. Ludvigsson skriver i Europa - portalen: Kärnan i paketet handlar om att inom EU etablera samma typ av strikta finanspolitiska ramverk som socialdemokratin byggde upp i Sverige efter 90-talskrisen. Ramverket är den viktigaste orsaken till att Sverige klarat sig så bra i denna kris och det är tydligt att många EUländer skulle ha stor nytta av liknande strukturer. Mest utmanande var kommissionens förslag som skulle kunna inskränka arbetsmarknadsparternas självständighet och hota den svenska kollektivavtalsmodellen. Detta stoppades dock efter starka protester från de fackliga organisationerna och medlemsländer, däribland Sverige, och blocköverskridande samarbete i Europaparlamentet (av bland andra Olle Ludvigsson). Svenska LO är dock oroligt för att möjligheten att föra en självständig ekonomisk politik beskärs av det nya regelverket. Så här skriver LO-utredare i en rapport: EU vill med de nya reglerna minska skillnaderna mellan ländernas olika ekonomiska system. En förståelig ambition med tanke på de stora spänningar som uppstått inom eurozonen pga olika konjunkturlägen och stora skillnader i den ekonomiska politiken. Val av ekonomisk politik kan inte ses som politiskt neutral. Finanspolitiken varierar och måste av demokratiskäl tilllåtas göra så beroende på regeringars politiska färg och medlemsstaternas val av samhällsmodell. De av kommissionens föreslagna reglerna har en liberal grundsyn där EU gör en egen tolkning av de nordiska ländernas framgångsmodeller. Ett uppdelat EU Ett annat problem är att den ömtåliga maktbalansen bland de 27 medlemsländerna förskjuts när de för närvarande sjutton medlemsländerna i eurozonen fördjupar sin samordning. Tydlig är också Tysklands dominerande roll. I den nya Europa ska vi alla vara tyskar, som en cynisk kommentar låter. Historiskt har samarbetet vilat tungt på den så kallade tysk-franska axeln. Även om den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy står i ständig kontakt är det den förra som får sin vilja igenom, eller om man så vill den tyska industrin och finansvärlden. 7

8 Många svenska eurokritiker vill att Sverige ska försöka få ett fördragsfäst undantag från deltagande i EMU, precis som Danmark och Storbritannien har. Det har avvisats av såväl den tidigare socialdemokratiska som av den nuvarande borgerliga regeringen. Emellertid är det inte omöjligt att det blir så. 8 Det talas vidare allt oftare om ett A-lag och ett B-lag i EU. A-laget ska då vara länderna i eurozonen. B-laget är de för närvarande tio länder som står utanför, däribland Sverige. Det är dock snarare den senare gruppen som förtjänar benämningen A-laget, om de två lagen ska bedömas efter sina ekonomiska prestationer. Dessa länder spelar onekligen i högre division sett till tillväxt, budgetunderskott och statsskuld. Det politiska priset för att inte vara med i eurozonen har dock blivit högre när det gäller möjligheten till inflytande. Allt fler beslut fattas, som nämnt, inom eurogruppen, även sådana som påverkar hela unionen. De möten där alla 27 medlemsländer är representerade får i värsta fall karaktär av förmöten eller information i efterhand. Inte minst Sverige försöker motverka denna utveckling, men tycks inte veta riktigt hur. Att hålla ihop EU är en av den danska regeringens främsta prioriteringar när landet är ordförande i EU under det första halvåret Det blir inte lätt. De tio länderna utanför eurozonen är en ganska heterogen skara. Somliga vill för allt i världen inte komma i närheten av euron, andra önskar inget hellre än att gå med. Vart hör Sverige? Det tydliga avvisandet av euron i folkomröstningen 2003 innebär att vår rätt att stå utanför är allmänt accepterad. Ingenting tyder på en ny folkomröstning under det närmaste årtiondet. Många svenska eurokritiker vill att Sverige ska försöka få ett fördragsfäst undantag från deltagande, precis som Danmark och Storbritannien har. Det har avvisats av såväl den tidigare socialdemokratiska som av den nuvarande borgerliga regeringen. Emellertid är det inte omöjligt att det blir så. I den europeiska diskussionen om hur det framtida eurosamarbetet ska organiseras talas om att införa en utträdesparagraf, liknande den som finns i Lissabonfördraget om möjligheten att gå ur EU. En sådan paragraf skulle logiskt sett också innefatta möjligheten att inte gå med, även om landet i fråga uppfyller villkoren enligt fördraget. Trots de nuvarande svårigheterna inom eurozonen kommer utvecklingen dock snarast att gå i en annan riktning. Förmodligen kommer ytterligare ett antal länder att införa euron inom de närmste åren. Det betyder att det tätare samarbetet när det gäller den ekonomiska politiken, manifesterad i egna toppmöten och egen ordförande, kommer att omfatta mer än två tredjedelar av EU-länderna. Redan i dag finns den så kallade europluspakten där förutom de sjutton euroländerna ytterligare sex länder är med. Utanför denna pakt står endast Sverige, Storbritannien, Tjeckien och Ungern. Politiskt betyder det att Sverige ingår i en grupp med de för närvarande mest högerinriktade (och EU-skeptiska) regeringarna i EU. Att somliga länder går före och utvecklar ett samarbete som andra kan ansluta sig till senare om de önskar finns reglerat i EU:s fördrag. Det kallas förstärkt samarbete och är en följd av att EU vuxit så kraftigt de senaste årtiondena. Ett så stort EU måste kunna utvecklas med olika hastigheter, som termen lyder. Problematiskt är dock att eurosamarbetet står inför en så omfattande fördjupning och omfattar en så stor del av medlemsländerna.

9 För Sverige, som frivilligt avstår från att ingå i EU:s inre kärna, innebär det att man måste anstränga sig ännu mer för att hävda sina intressen. Våra företrädare måste ha en tydlig politik vilja och en agenda som man driver kraftfullt. Det gäller då att ta vara på alla tillfällen till inflytande som ges, att bygga allianser och driva sina hjärtefrågor om man har några. Klart är att det EU som växer fram under trycket av den ekonomiska krisen är fundamentalt annorlunda än det vi hittills vant oss vid. Denna förändring diskuteras knappast i den svenska debatten. Kanske beror det på att vi inte känner oss berörda av de ekonomiska svårigheter och politiska konvulsioner som drabbar andra länder, trots att det sker i vår närhet och i en politisk union vi ingår i. När solidariteten brister Allvarligare än fördrag och institutionella förändringar är om den känsla av samhörighet och solidaritet mellan Europas befolkningar som EU ytterst bygger på håller på att gå förlorad i krisens spår. Tendensen är tydlig. Klyftan mellan, grovt sett, länderna i norra och i södra Europa vidgas alltmer. I de förra sprids en bild av hur hårt arbetande skattebetalare tvingas skicka pengar till lata sydeuropéer som inte kan sköta sina egna länder. Tystare talas det om att de bidrag som ges är lån som ska betalas tillbaka med hög ränta och att det ytterst handlar om att säkra de placeringar och investeringar som det egna landets banker och industrier gjort i de skuldsatta länderna. Inte heller sägs högt att den gemensamma politik som bedrivits inom eurozonen i hög grad gynnat framför allt Tyskland vars konkurrenskraft stärkts på andras bekostnad. Det finns skäl att kritisera politiken i många länder. Uppenbart är att framför allt Grekland och Italien under många år styrts på ett ansvarslöst sätt. Samarbetet inom EU bygger på en gemensam marknad och att en öppen handel ska gynna alla. De mindre utvecklade länderna ska med olika stödfonder och ömsesidigt utbyte höja sin standard. Samtidigt öppnas marknader för exportberoende länder. Brister sammanhållningen och denna grundläggande känsla av gemensam nytta är hela det europeiska samarbetet som vi känner det i fara. 9

10 2. Kan pendeln slå tillbaka? Olof Palme sade en gång att USA:s problem är att man aldrig haft någon arbetarrörelse av betydelse. Frågan är om Europa går samma väg. En blick på den europeiska politiska kartan visar att praktiskt taget alla länder styrs av borgerliga regeringar. Inte bara frånvaron av regeringsmakten visar på socialdemokratins svaghet, utan även svårigheten att vinna trovärdighet i sin oppositionspolitik. Det gäller inte enbart de länder i södra Europa där socialdemokratiska regeringar tvangs hantera en skuldkris de knappast själva var orsak till. Anmärkningsvärt är det låga förtroendet som väljarna överlag har för de socialdemokratiska partiernas förmåga att hantera ekonomin. Möjligen ses socialdemokrater som välvilliga när det gäller välfärd och trygghet, men inte tillräckligt kompetenta när det gäller att ta ansvar för landet. Det kan tyckas paradoxalt i ett Europa där högerregeringar dominerar och politiken i så många fall uppenbart misslyckats när det gäller att skapa jobb och tillväxt, liksom att ange lösningar på stora framtidsfrågor som klimatpolitiken. Till problembilden för den europeiska arbetarrörelsen hör att även fackföreningsrörelsen sedan många år försvagats och blivit alltmer tillbakaträngd i Europa. Faktum är att den politiska majoriteten i EU fullständigt har förändrats på drygt ett årtionde. I slutet av nittiotalet styrde socialdemokratiska statsministrar i tretton av de då femton medlemsländerna. De socialdemokratiska förmötena, som hölls dagen före varje EU-toppmöte, bevakades intensivt av media. Det som bestämdes där blev i praktiken EU-politik. Numera hålls knappt sådana förmöten med de socialdemokratiska partiledarna i Europa, möjligen per telefon eller via skärm. I den mån de äger rum betraktas de inte som viktiga. Europeiska unionen har aldrig varit så borgerligt dominerat som nu (november 2011). Det gäller som nämnt i medlemsländerna och följaktligen också i EU:s institutioner; ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen. Av EU:s 27 medlemsländer har 25 borgerliga regeringarna, i några fall styr ämbetsmanna- eller expeditionsministärer. De två socialdemokraterna i regeringschefskretsen är Helle Thorning-Schmidt i Danmark och Werner Faymann i Österrike. De leder dessutom varsin koalitionsregering där borgerliga partier ingår. Den stora borgerliga dominansen återspeglas i EU:s ministerråd, som består av medlemsländernas ministrar. När till exempel miljöministrarna eller arbetsmarknadsministrarna fattar beslut är det praktiskt taget enbart borgerliga politiker runt bordet Anmärkningsvärt är att samtliga stora medlemsländer Tyskland, Frankrike, Stor - britannien, Italien, Spanien och Polen numera styrs av borgerliga regeringar (i Italiens fall en ämbetsmannaregering.) Europaparlamentet har utvecklats från att i huvudsak bara vara rådgivande till ett maktcentrum i EU. Det är dessutom en arena (kanske den enda) för en genuint europeisk debatt. Självfallet är den politiska sammansättningen av stor betydelse, särskilt som parlamentet numera delar lagstiftningsmakten på de flesta av EU:s kompetensområden. Även i Europaparlamentet är efter valet 2009 den borgerlig övervikten större än 10

11 någon gång i dess historia. Konservativa Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) EPP är i särklass störst med 264 ledamöter. Den socialdemokratiska gruppen (S&D) som för några år sedan var störst har 185. Därefter följer den liberala gruppen (ALDE) med 85 ledamöter, EU-skeptiska Europeiska konservativa och reformister (ECR) med 56. Till vänstersidan räknas även De gröna med 56 och Vänstergruppen (GUE/NGL) med 34 ledamöter. EU-skeptiska och ofta främlingsfientliga partier samsas i Frihet och demokrati i Europa (EFD) som har 27 ledamöter. Bland de 29 ledamöter som räknas som grupplösa (NI) återfinns flera främlingsfientliga partier. Dessa misslyckades med att bilda en gemensam grupp och har därför i praktiken litet inflytande över besluten. Den stora borgerliga övervikten betyder inte att vänstersidan, socialdemokrater, gröna och vänstern, helt saknar inflytande. Tvärtom har parlamentet ibland gått emot både kommissionen och ministerrådet och exempelvis ställt sig bakom fackliga krav. Men i många frågor, kanske främst inom miljöpolitiken, har politiken försvagats. Eftersom regeringarna utser sina länders respektive kommissionärer speglar EUkommissionens sammansättning den politiska situationen i medlemsländerna. En viss eftersläpning sker, eftersom det är vanligt att en kommissionär ofta får sitt kvar mandattiden ut även vid ett regeringsskifte. Följaktligen är även här en kompakt majoritet av kommissionens medlemmar konservativa eller liberaler. Av EU-kommissionens 27 ledamöter är bara sex socialdemokrater, men av dessa är några mer ämbetsmän än politiker. Socialdemokratins tystnad Mot denna bakgrund är det kanske inte konstigt att den europeiska socialdemokratin har svårt att göra sig hörd. De politiker, framför allt från EU:s stora medlemsländer, som dominerar den europeiska scenen representerar alla borgerligheten. Ändå har det förvånat politiska kommentatorer och bekymrat många socialdemokrater att de europeiska socialdemokraterna inte bättre kunnat kanalisera det folkliga missnöjet med finansspekulationer och girigheten inom näringslivet under den ekonomiska krisen. Skuldkrisen i flera europeiska länder har varit i centrum för den ekonomiska och politiska debatten i fleras år. Under detta drama har en röst varit anmärkningsvärt tyst: Socialdemokratin. Varför?, frågar exempelvis Jon Bloomfield i Social-europa.eu (14/ ). Den välkände ekonomiska skribenten i Financial Times, Martin Wolf, undrar med anledning av Occupy Wall Street-rörelsens uppmärksammade aktioner hösten 2011 varför protesterna dröjde så länge. Först på det fjärde året av finanskapitalismens kris börjar några reagera, skriver han (27/ ). Även om proteströrelsen ställer viktiga och berättigade frågor om finanskapitalismens ansvarslöshet och den ökande ojämlikheten är det inte början på en vänstervåg, enligt Wolf. Anledningen är att det i dag inte finns någon ideologi eller social rörelse som likt arbetarrörelsen under det förra århundradet kan utgöra en tillräckligt stark samhällig kraft för att driva fram en sådan radikal förändring. Ändå har det förvånat politiska kommentatorer och bekymrat många socialdemokrater att de europeiska socialdemokraterna inte bättre kunnat kanalisera det folkliga missnöjet. 11

12 Visst, ledande europeiska partiföreträdare som avgående ordföranden för Europeiska socialdemokraters parti, Poul Nyrup Rasmussen, kan svara att han gång på gång varnat för spekulationshysterin och finansbolagens osunda agerande. Europafacket kan peka på ständiga resolutioner och fördömanden av kasino-kapitalismen samt demonstrationer som samlat tiotusentals ilskna deltagare. Men frågan är varför det knappt märkts och varför det gjort så litet intryck. Det borde vara drömläge för socialdemokrater och övrig vänster. Om inte arbetarrörelsen kan visa på ett alternativ och vara den sociala rörelse den en gång var i den djupa kris som Europa befinner sig i är frågan vilka andra krafter som väntar om hörnet. En möjlig utveckling är att politiken avpolitiseras i meningen att ämbetsmän och teknokrater (exempelvis från bankvärlden) får ta över efter regeringar som tappat greppet. Viktigare än ett folkligt mandat blir då att ha förtroende från EU i Bryssel och den europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt. Exempel på det ser vi redan i Italien och i Grekland. Ett mer skrämmande scenario är att populistiska, högerextrema och EU-fientliga partier får ökat stöd när både de traditionella vänster- och högerpartierna miss - lyckats. Vi har redan sett hur sådana partier haft framgångar i kölvattnet av arbetslöshet och social oro, till exempel i Nederländerna, Ungern och i en något mildare variant i Finland. Inför det franska valet våren 2012 försöker det främlingsfientliga Nationella fronten vinna väljare särskilt bland arbetarrörelsens traditionella grupper på en starkt EUoch eurokritisk politik. Och frågar somliga oroligt vad händer den dag Tyskland får ett starkt parti på den yttersta högerkanten? Parallellen till utvecklingen i Europa på trettiotalet är oundviklig, men ska nog inte dras för långt. Demokratin står trots allt mycket stadigare i dag och det europeiska samarbetet utgör förhoppningsvis ett skydd mot nationalism och politisk extremism. Historien är emellertid full av djupa skiften. Dagens kris kan öppna möjligheter för mer radikala förändringar, är den optimistiska tes som drivs i boken Decent Capitalism (Dullien, Herr, Kellermann, Plutopress). Författarna pekar på den radikala omsvängning i synen på statens roll i ekonomin som skedde efter 30-talsdepressionen. Den tidigare förhärskade synen att staten passivt skulle låta krisen värka ut vändes upp och ner av ekonomer som John Maynard Keynes. Och hur ser det ut i dag? Lärdomen av den senaste krisen är att de senaste trettio årens nyliberalism är lika förlegad som tjugotalets låt-gå-politik. Det finns långt in i de borgerliga partierna en upprördhet över de Parallellen till utvecklingen i Europa på trettiotalet är oundviklig, men ska nog inte dras för långt. Demokratin står trots allt mycket stadigare i dag och det europeiska samarbetet utgör förhoppningsvis ett skydd mot nationalism och politisk extremism. finansiella marknadernas excesser. Om inte annat så av självbevarelsedrift finns en möjlighet till en ny syn på statens roll för att övervaka och reglera marknaden. Trots många pessimistiska tongångar i debatten har frågor som såväl proteströrelser som socialdemokratin och fackföreningsrörelsen drivit under en längre tid nu till och med anammats av borgerliga regeringar och av EU-kommissionen. 12

13 Länge bedömdes krav på skatt på finansiella transaktioner (Tobin-skatt) och på så kallade euroobligationer som ett sätt att ta solidariskt ansvar för skuldkrisen som verklighetsfrämmande. Nu finns de högt upp på den europeiska dagordningen. Står vi kanske trots allt närmare än vi tror en ny och anständigare kapitalism, eller om man så vill blandekonomi, som både tar större ekologisk hänsyn och som även låter löntagare och fackföreningsrörelse ha ett ord med i laget? Varför inte pröva tanken och handla därefter? 3. Kan facket hejda nedgången? Inte bara Socialdemokratin är tillbakaträngd i dagens EU. Det gäller även fackföreningsrörelsen. Formellt är inflytandet för arbetsmarknadens parter betydande inom EU. Europafacket har en viktig och erkänd roll när det gäller att hävda löntagarnas intressen i Europa. Europasamarbetet innebär möjligheter, men inga garantier, för att de fackliga värderingarna och intressena får sin rättmätiga plats i den europeiska politiken. I maj 2011 hade Europafacket kongress. Symboliskt nog i Grekland som mer än något annat land har stått i förgrunden under de senaste årens ekonomiska kris. Fyra år tidigare samlades man i spanska Sevilla. Den stolta devisen var då På offensiven. Europafacket valde sin första kvinnliga ordförande i Wanja Lundby- Wedin, LO:s ordförande. Nu skulle Europafacket inte bara kämpa i motvind, utan gå till offensiv för ett socialt Europa i löntagarnas intresse. Sedan slog krisen till och Europas fackföreningar har fått fortsätta kämpa i ännu värre snålblåst. Offensiven kom av sig. Försvarsarbetet fick sättas främst. Det är svårt att se hur det skulle kunna bli annat i ett ekonomiskt och politiskt klimat där facket ofta framställs som boven i dramat, fast alla vet att krisen skapades av mycket mäktigare finansintressen och av kortsynta politiker. Fackets uppgift är att slåss för sina medlemmar. När dessa ser sina löner urholkas, pensioner sänkas och andra villkor försämras har facket inte mycket annat att göra än att ställa sig i vägen. Följden blir att de fackliga organisationerna anklagas för att vara bromsklossar, för att bara bry sig om dem som har jobb och privilegier som pension och normala anställningsvillkor och strunta i andra, det vill säga de arbetslösa. Det budskapet pumpas ut i krisens Europa. Det hindrar inte att även fackliga organisationer har ett samhällsansvar. Men hur långt detta ska sträcka sig beror i sin tur på vilket ansvar det omgivande samhället tar. Det är lätt att fnysa åt de europeiska fackföreningarnas kamp mot exempelvis höjd pensionsålder. Men vem löser livspusslet för den (oftast) kvinna som räknat med pension vid 60 för att kunna ta hand om gamla föräldrar eller hjälpa till med barnbarn, när ingen offentlig omsorg finns till hands? 13

14 Ju starkare och större de fackliga organisationerna är, desto större ansvar kan de ta. Ju mer utbyggd välfärden och möjligheten till lärande är, desto mer öppna för förändringar kan löntagarna och deras företrädare vara. Den som läser mer om Europafackets krav än vad som får plats på demonstrationsplakaten, finner att det också har offensiva och positiva visioner om framtidens Europa. Det manifest som antogs vid kongressen i Aten innehåller åtaganden om kamp mot ungdomsarbetslösheten, satsning på gröna jobb, skydd för hälsa och säkerhet och likabehandling för alla löntagare, kampanj för att särskilt få med de oftast mest utsatta immigrantarbetarna i facket. Man vill ha ett socialt Europa som kan stå som en hållbar modell för den övriga världen. Men var är medlemmarna? Under flera decennier har fackföreningsrörelsen i nästan alla europeiska länder tappat medlemmar. Även om Europafacket har en inte oviktig roll i EU-systemet, beror möjligheten till verkligt inflytande över den politiska utvecklingen på hur väl man förmår organisera och representera Europas löntagare. Orsakerna är framför allt strukturförändringarna på arbetsmarknaden. Inte bara omställningen från en dominerande tillverkningsindustri till ett tjänstesamhälle, utan också den ökade flexibiliteten och otryggheten när det gäller anställningsformer. Det politiska tryck och den ökade makt som kapitalintressen och näringslivet fått under flera decennier av en dominerande marknadsliberal ideologi har också försvagat fackföreningsrörelsen. Det var säkert också ett av syftena. Hur ser det då ut? Generellt sett är den fackliga organisationsgraden betydligt högre i de nordiska länderna än i övriga EU-stater. Emellertid kan den fackliga styrkan inte endast räknas i hur många medlemmar som de fackliga organisationerna samlar. I till exempel Frankrike är endast cirka tio procent av löntagarna fackligt organiserade, men de fackliga organisationerna har ändå (haft) stort politiskt inflytande och avtalen som träffats har omfattat alla anställda. I alla EU:s medlemsländer utom Belgien minskar den fackligt organiserade andelen av löntagarna. Genomsnittet för EU ligger på cirka 25 procent. Särskilt bekymmersamt är fackets svårigheter att rekrytera medlemmar inom de väx - ande sektorerna på arbetsmarknaden, främst inom tjänstesektorn. Vidare finns stor skillnad i anslutningsgrad mellan den offentliga sektorn och den privata. Detta gör att problemet inte enbart är den låga organisationsgraden, utan även koncentrationen till den offentliga sektorn. Den fackliga rösten identifieras med statligt och kommunalt anställda. Intrycket av särintresse förstärks. I till exempel Frankrike är endast cirka tio procent av löntagarna fackligt organiserade, men de fackliga organisationerna har ändå (haft) stort politiskt inflytande och avtalen som träffats har omfattat alla anställda. Högst organisationsgrad och starkast ställning har fackföreningsrörelsen i de nordiska länderna, trots de senaste årens tillbakagång i exempelvis Sverige. Däremot är det ingen större skillnad mellan gamla och nyare medlemsländer. 14

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Telemarketing - Fördomar och verklighet

Telemarketing - Fördomar och verklighet Telemarketing - Fördomar och verklighet Att ringa i TM är ett enkelt och inte särskilt tidskrävande sätt att aktivera sig inom MUF. Arin Karapet är ansvarig för TM i Stockholm och arrangerar TM nästan

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren Val 2014 Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren För dig som valarbetare 2 (5) Valstrategin Vår berättelse kan vara bra att använda som en plattform till de samtal som genomförs vid dörren. Väck intresse:

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

- och så tänker vi nu

- och så tänker vi nu Per-Olov Edin Leif Hägg Bertil Jonsson Så tänkte vi på LO - och så tänker vi nu Hjalmarson & Högberg UNIVERSITÄTSBlÖUUiHcix. - ZENTRALBIBLIOTHFK Innehåll Förord 7 Del 1. Så tänkte vi på LO 9 Kapitel 1:

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

Demokrati, finansmarknad och välfärd

Demokrati, finansmarknad och välfärd Demokrati, finansmarknad och välfärd Årsmötesseminarium i Wigforssföreningen 2009 eric.sundstrom@sap.se www.aip.nu Söndrums Folkets Hus 7 feb 2009 1 Program kommande 29 min 1. Utgångspunkter: Hur marknaden

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer