Finns det ett EU efter krisen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det ett EU efter krisen?"

Transkript

1 rapport nr 40/2011 Finns det ett EU efter krisen? Av Tommy Svensson

2 Rapporten EU efter krisen utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i november 2011 Författare: Tommy Svensson Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm

3 Finns det ett EU efter krisen? INNEHÅLL: 1. EU efter krisen Kan pendeln slå tillbaka? Kan facket bryta nedgången? Ett socialt EU trots allt EU-politik är att vilja

4 4

5 1. EU efter krisen Varje vecka utmålas som en ödesstund för EU och för samarbetet kring den gemensamma valutan euron. Det spekuleras i att euron ska falla, att länderna ska återgå till sina gamla valutor, ja till och med själva EU-samarbetet gungar. Dagligen rapporteras om omfattande protester, demonstrationer och strejker. Det ena räddningspaketet presenteras efter det andra. Regeringar faller på löpande band. Det hela började som en bankkris, övergick till en ekonomisk kris och under den senaste fasen talar vi om en skuldkris. Även när och om marknaderna lugnat sig och den politiska oron stillats kommer vi att få leva med en social kris i Europa för lång tid framåt. Omkring fem miljoner jobb har hittills förlorats beräknas den siffran ha fördubb lats. Först i mitten av tjugotalet har utvecklingen vänt (enligt den fackliga forskningsrapporten Social developments in the European Union 2010, ETUI). För att få ekonomierna i balans bedriver de flesta länder i EU en hårdhänt nedskärningspolitik. Målet är att nå de nivåer på budgetunderskott och statsskuld som medlemsländerna satt upp gemensamt. Bara ett fåtal länder klarar dessa i dag. Det betyder att runt om i Europa sänks eller fryses lönerna, välfärden i form av pensioner och sociala rättigheter skärs ned, trygghetslagar och arbetstagarnas fackliga rättigheter begränsas, och så vidare. Få ifrågasätter att besparingar är nödvändiga i de mest skuldsatta länderna. Men enbart nedskärningar skapar snarare en spiral nedåt än uppåt. Kritiker bland ekonomer, fackföreningsledare och politiker pekar på att nedskärningspolitiken måste kompletteras med en politik för tillväxt. Investeringarna har fallit drastiskt. Forskning får mycket mindre pengar än man kommit överens om. Arbetskraftskostnaderna ges skulden för att länder förlorar i konkurrenskraft. Men synsättet borde i stället vara att löner inte enbart är en kostnad för arbetsgivaren, utan skapar efterfrågan som håller uppe den ekonomiska aktiviteten. Under senare tid har löneandelen fallit och vinstandelen stigit markant. Sättet som Europas regeringar och EU försöker bekämpa den ekonomiska krisen på innebär att krisen snarare förlängs och att de sociala följderna blir katastrofala och långvariga. Efter krisen har EU och medlemsländerna inte bara att ta igen förlorade jobb, utan riskerar också att ha avlägsnat sig från de stolta deklarationerna om ett socialt Europa (mer om det i kapitel 4). Onekligen är det lätt att falla in i en dyster syn på utvecklingen i Europa. Det beror inte enbart på den nuvarande politiska och ekonomiska oredan. Till detta kommer den verkliga långsiktiga utmaningen med en åldrande befolkning där allt fler äldre ska försörjas av allt färre i jobb. Sättet som Europas regeringar och EU försöker bekämpa den ekonomiska krisen på innebär att krisen snarare förlängs och att de sociala följderna blir katastrofala och långvariga. 5

6 Det räcker inte som tidigare att möta den amerikanska utmaningen. Europa möter även en allt hårdare global konkurrens, framför allt från Asien, men även från andra snabbt växande ekonomier. Svårmätbara är följderna av att en hel ungdomsgeneration möter stängda dörrar till arbetsmarknaden. Vad blir av deras framtidstro och drömmar? Vad blir deras intryck av politik och det europeiska samarbetet när den ursprungliga freds- och samhörighetstanken bara är en historielektion? Den här rapporten behandlar dock inte den ekonomiska krisen. Syftet är i stället på ett övergripande sätt ange hur krisen på några områden påverkar EU:s framtida utveckling. Kan vi fortfarande tala om ett socialt Europa? Tar politikerna lärdom av finansmarknadernas härjningar? Vilken riktning tar samarbetet och vilken roll kan fackförenings rörelsen spela i framtiden? Finns den kvar? Kan de försvagade socialdemokratiska partierna komma tillbaka? Nyliberal åtstramning Klart är att EU kommer att förändras efter krisen. Konturen av ett annat EU finns redan. Det är ett EU där länderna i eurozonen knyts allt hårdare till varandra. Klart är att EU kommer att förändras efter krisen. Konturen av ett annat EU finns redan. Det är ett EU där länderna i eurozonen knyts allt hårdare till varandra. I praktiken är de nuvarande sjutton euroländerna på väg att bilda ett federalt, alltså mer överstatligt, ekonomiskt samarbete. Orsaken är att krisen har blottat en svaghet i eurosamarbetet som många kritiker länge har påtalat. Den ekonomiska och monetära unionen, EMU, byggdes upp med ett starkt monetärt överstatligt samarbete kring den gemensamma centralbanken, ECB. Uppdraget var att hålla en låg inflation och på så sätt bidra till en stabil ekonomisk utveckling. Däremot ansvarade medlemsländerna själva för den ekonomiska politiken, inom ramen för ett gemensamt regelverk, den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. Det har inte fungerat. De förändringar i regelverk och institutioner som görs syftar till att rätta till svagheterna i den ekonomiska samordningen inom eurozonen. Vidare vill man förhindra att framtida ekonomiska kriser får lika allvarliga följder som den nuvarande. Därför har EU beslutat om nya direktiv och förordningar som innebär en hårdare styrning av det ekonomiska samarbetet, större krav på öppenhet och tillförlitlighet i de statistiska redovisningarna och en tidsmässigt samordnad gemensam budgettermin. De syftar också till att kartlägga och ta itu med framväxande makroekonomiska obalanser inom EU och euroområdet och ger ökade möjligheter att bestraffa länder som inte sköter sig. Lagpaketet populärt kallat sexpacket syftar inte till att lösa den aktuella ekonomiska krisen utan ska förhindra att EU-länder i framtiden får för stora budgetunderskott eller drabbas av andra ekonomiska obalanser. Det träder i kraft i december Vidare har man beslutat om att bevaka den finansiella marknaden för att tidigt kunna ingripa mot obalanser, 6

7 oegentligheter och finansbubblor. Nya tillsynsmyndigheter föreslås för banker, försäkrings- och pensionssektorn och värdepappershandeln. Om dessa reformer råder rätt stor enighet bland medlemsländerna. Den europeiska fackföreningsrörelsen och den politiska vänstern är dock allvarligt oroad över att den ekonomiska styrningen ska medföra ingrepp i lönebildningen och parternas självständighet på arbetsmarknaden. Så här skrev till exempel Europafacket efter Europaparlamentets godkännande av de sex lagförslagen om ekonomisk styrningen i september 2011: En gemensam valuta behöver gemensamma regler. De regler om ekonomisk styrning som i dag antagits av Europaparlamentet har allvarliga brister: De kan utlösa nedåtgående lönekonkurrens, leda till brutal och obalanserad finanspolitisk åtstramning, och trycka ned ekonomiska aktiviteten i hela Europa. Detta skulle leda till högre arbetslöshet, ökad fattigdom och ökade orättvisor. Åsikterna om den ekonomiska styrningen går dock isär inom facket och inom social - demokratin. Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S) och tidigare facklig klubbordförande på Volvo, anser att lagpaketet är ett positivt och nödvändigt redskap för att skapa ordning och reda i den europeiska ekonomin. Ludvigsson skriver i Europa - portalen: Kärnan i paketet handlar om att inom EU etablera samma typ av strikta finanspolitiska ramverk som socialdemokratin byggde upp i Sverige efter 90-talskrisen. Ramverket är den viktigaste orsaken till att Sverige klarat sig så bra i denna kris och det är tydligt att många EUländer skulle ha stor nytta av liknande strukturer. Mest utmanande var kommissionens förslag som skulle kunna inskränka arbetsmarknadsparternas självständighet och hota den svenska kollektivavtalsmodellen. Detta stoppades dock efter starka protester från de fackliga organisationerna och medlemsländer, däribland Sverige, och blocköverskridande samarbete i Europaparlamentet (av bland andra Olle Ludvigsson). Svenska LO är dock oroligt för att möjligheten att föra en självständig ekonomisk politik beskärs av det nya regelverket. Så här skriver LO-utredare i en rapport: EU vill med de nya reglerna minska skillnaderna mellan ländernas olika ekonomiska system. En förståelig ambition med tanke på de stora spänningar som uppstått inom eurozonen pga olika konjunkturlägen och stora skillnader i den ekonomiska politiken. Val av ekonomisk politik kan inte ses som politiskt neutral. Finanspolitiken varierar och måste av demokratiskäl tilllåtas göra så beroende på regeringars politiska färg och medlemsstaternas val av samhällsmodell. De av kommissionens föreslagna reglerna har en liberal grundsyn där EU gör en egen tolkning av de nordiska ländernas framgångsmodeller. Ett uppdelat EU Ett annat problem är att den ömtåliga maktbalansen bland de 27 medlemsländerna förskjuts när de för närvarande sjutton medlemsländerna i eurozonen fördjupar sin samordning. Tydlig är också Tysklands dominerande roll. I den nya Europa ska vi alla vara tyskar, som en cynisk kommentar låter. Historiskt har samarbetet vilat tungt på den så kallade tysk-franska axeln. Även om den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy står i ständig kontakt är det den förra som får sin vilja igenom, eller om man så vill den tyska industrin och finansvärlden. 7

8 Många svenska eurokritiker vill att Sverige ska försöka få ett fördragsfäst undantag från deltagande i EMU, precis som Danmark och Storbritannien har. Det har avvisats av såväl den tidigare socialdemokratiska som av den nuvarande borgerliga regeringen. Emellertid är det inte omöjligt att det blir så. 8 Det talas vidare allt oftare om ett A-lag och ett B-lag i EU. A-laget ska då vara länderna i eurozonen. B-laget är de för närvarande tio länder som står utanför, däribland Sverige. Det är dock snarare den senare gruppen som förtjänar benämningen A-laget, om de två lagen ska bedömas efter sina ekonomiska prestationer. Dessa länder spelar onekligen i högre division sett till tillväxt, budgetunderskott och statsskuld. Det politiska priset för att inte vara med i eurozonen har dock blivit högre när det gäller möjligheten till inflytande. Allt fler beslut fattas, som nämnt, inom eurogruppen, även sådana som påverkar hela unionen. De möten där alla 27 medlemsländer är representerade får i värsta fall karaktär av förmöten eller information i efterhand. Inte minst Sverige försöker motverka denna utveckling, men tycks inte veta riktigt hur. Att hålla ihop EU är en av den danska regeringens främsta prioriteringar när landet är ordförande i EU under det första halvåret Det blir inte lätt. De tio länderna utanför eurozonen är en ganska heterogen skara. Somliga vill för allt i världen inte komma i närheten av euron, andra önskar inget hellre än att gå med. Vart hör Sverige? Det tydliga avvisandet av euron i folkomröstningen 2003 innebär att vår rätt att stå utanför är allmänt accepterad. Ingenting tyder på en ny folkomröstning under det närmaste årtiondet. Många svenska eurokritiker vill att Sverige ska försöka få ett fördragsfäst undantag från deltagande, precis som Danmark och Storbritannien har. Det har avvisats av såväl den tidigare socialdemokratiska som av den nuvarande borgerliga regeringen. Emellertid är det inte omöjligt att det blir så. I den europeiska diskussionen om hur det framtida eurosamarbetet ska organiseras talas om att införa en utträdesparagraf, liknande den som finns i Lissabonfördraget om möjligheten att gå ur EU. En sådan paragraf skulle logiskt sett också innefatta möjligheten att inte gå med, även om landet i fråga uppfyller villkoren enligt fördraget. Trots de nuvarande svårigheterna inom eurozonen kommer utvecklingen dock snarast att gå i en annan riktning. Förmodligen kommer ytterligare ett antal länder att införa euron inom de närmste åren. Det betyder att det tätare samarbetet när det gäller den ekonomiska politiken, manifesterad i egna toppmöten och egen ordförande, kommer att omfatta mer än två tredjedelar av EU-länderna. Redan i dag finns den så kallade europluspakten där förutom de sjutton euroländerna ytterligare sex länder är med. Utanför denna pakt står endast Sverige, Storbritannien, Tjeckien och Ungern. Politiskt betyder det att Sverige ingår i en grupp med de för närvarande mest högerinriktade (och EU-skeptiska) regeringarna i EU. Att somliga länder går före och utvecklar ett samarbete som andra kan ansluta sig till senare om de önskar finns reglerat i EU:s fördrag. Det kallas förstärkt samarbete och är en följd av att EU vuxit så kraftigt de senaste årtiondena. Ett så stort EU måste kunna utvecklas med olika hastigheter, som termen lyder. Problematiskt är dock att eurosamarbetet står inför en så omfattande fördjupning och omfattar en så stor del av medlemsländerna.

9 För Sverige, som frivilligt avstår från att ingå i EU:s inre kärna, innebär det att man måste anstränga sig ännu mer för att hävda sina intressen. Våra företrädare måste ha en tydlig politik vilja och en agenda som man driver kraftfullt. Det gäller då att ta vara på alla tillfällen till inflytande som ges, att bygga allianser och driva sina hjärtefrågor om man har några. Klart är att det EU som växer fram under trycket av den ekonomiska krisen är fundamentalt annorlunda än det vi hittills vant oss vid. Denna förändring diskuteras knappast i den svenska debatten. Kanske beror det på att vi inte känner oss berörda av de ekonomiska svårigheter och politiska konvulsioner som drabbar andra länder, trots att det sker i vår närhet och i en politisk union vi ingår i. När solidariteten brister Allvarligare än fördrag och institutionella förändringar är om den känsla av samhörighet och solidaritet mellan Europas befolkningar som EU ytterst bygger på håller på att gå förlorad i krisens spår. Tendensen är tydlig. Klyftan mellan, grovt sett, länderna i norra och i södra Europa vidgas alltmer. I de förra sprids en bild av hur hårt arbetande skattebetalare tvingas skicka pengar till lata sydeuropéer som inte kan sköta sina egna länder. Tystare talas det om att de bidrag som ges är lån som ska betalas tillbaka med hög ränta och att det ytterst handlar om att säkra de placeringar och investeringar som det egna landets banker och industrier gjort i de skuldsatta länderna. Inte heller sägs högt att den gemensamma politik som bedrivits inom eurozonen i hög grad gynnat framför allt Tyskland vars konkurrenskraft stärkts på andras bekostnad. Det finns skäl att kritisera politiken i många länder. Uppenbart är att framför allt Grekland och Italien under många år styrts på ett ansvarslöst sätt. Samarbetet inom EU bygger på en gemensam marknad och att en öppen handel ska gynna alla. De mindre utvecklade länderna ska med olika stödfonder och ömsesidigt utbyte höja sin standard. Samtidigt öppnas marknader för exportberoende länder. Brister sammanhållningen och denna grundläggande känsla av gemensam nytta är hela det europeiska samarbetet som vi känner det i fara. 9

10 2. Kan pendeln slå tillbaka? Olof Palme sade en gång att USA:s problem är att man aldrig haft någon arbetarrörelse av betydelse. Frågan är om Europa går samma väg. En blick på den europeiska politiska kartan visar att praktiskt taget alla länder styrs av borgerliga regeringar. Inte bara frånvaron av regeringsmakten visar på socialdemokratins svaghet, utan även svårigheten att vinna trovärdighet i sin oppositionspolitik. Det gäller inte enbart de länder i södra Europa där socialdemokratiska regeringar tvangs hantera en skuldkris de knappast själva var orsak till. Anmärkningsvärt är det låga förtroendet som väljarna överlag har för de socialdemokratiska partiernas förmåga att hantera ekonomin. Möjligen ses socialdemokrater som välvilliga när det gäller välfärd och trygghet, men inte tillräckligt kompetenta när det gäller att ta ansvar för landet. Det kan tyckas paradoxalt i ett Europa där högerregeringar dominerar och politiken i så många fall uppenbart misslyckats när det gäller att skapa jobb och tillväxt, liksom att ange lösningar på stora framtidsfrågor som klimatpolitiken. Till problembilden för den europeiska arbetarrörelsen hör att även fackföreningsrörelsen sedan många år försvagats och blivit alltmer tillbakaträngd i Europa. Faktum är att den politiska majoriteten i EU fullständigt har förändrats på drygt ett årtionde. I slutet av nittiotalet styrde socialdemokratiska statsministrar i tretton av de då femton medlemsländerna. De socialdemokratiska förmötena, som hölls dagen före varje EU-toppmöte, bevakades intensivt av media. Det som bestämdes där blev i praktiken EU-politik. Numera hålls knappt sådana förmöten med de socialdemokratiska partiledarna i Europa, möjligen per telefon eller via skärm. I den mån de äger rum betraktas de inte som viktiga. Europeiska unionen har aldrig varit så borgerligt dominerat som nu (november 2011). Det gäller som nämnt i medlemsländerna och följaktligen också i EU:s institutioner; ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen. Av EU:s 27 medlemsländer har 25 borgerliga regeringarna, i några fall styr ämbetsmanna- eller expeditionsministärer. De två socialdemokraterna i regeringschefskretsen är Helle Thorning-Schmidt i Danmark och Werner Faymann i Österrike. De leder dessutom varsin koalitionsregering där borgerliga partier ingår. Den stora borgerliga dominansen återspeglas i EU:s ministerråd, som består av medlemsländernas ministrar. När till exempel miljöministrarna eller arbetsmarknadsministrarna fattar beslut är det praktiskt taget enbart borgerliga politiker runt bordet Anmärkningsvärt är att samtliga stora medlemsländer Tyskland, Frankrike, Stor - britannien, Italien, Spanien och Polen numera styrs av borgerliga regeringar (i Italiens fall en ämbetsmannaregering.) Europaparlamentet har utvecklats från att i huvudsak bara vara rådgivande till ett maktcentrum i EU. Det är dessutom en arena (kanske den enda) för en genuint europeisk debatt. Självfallet är den politiska sammansättningen av stor betydelse, särskilt som parlamentet numera delar lagstiftningsmakten på de flesta av EU:s kompetensområden. Även i Europaparlamentet är efter valet 2009 den borgerlig övervikten större än 10

11 någon gång i dess historia. Konservativa Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) EPP är i särklass störst med 264 ledamöter. Den socialdemokratiska gruppen (S&D) som för några år sedan var störst har 185. Därefter följer den liberala gruppen (ALDE) med 85 ledamöter, EU-skeptiska Europeiska konservativa och reformister (ECR) med 56. Till vänstersidan räknas även De gröna med 56 och Vänstergruppen (GUE/NGL) med 34 ledamöter. EU-skeptiska och ofta främlingsfientliga partier samsas i Frihet och demokrati i Europa (EFD) som har 27 ledamöter. Bland de 29 ledamöter som räknas som grupplösa (NI) återfinns flera främlingsfientliga partier. Dessa misslyckades med att bilda en gemensam grupp och har därför i praktiken litet inflytande över besluten. Den stora borgerliga övervikten betyder inte att vänstersidan, socialdemokrater, gröna och vänstern, helt saknar inflytande. Tvärtom har parlamentet ibland gått emot både kommissionen och ministerrådet och exempelvis ställt sig bakom fackliga krav. Men i många frågor, kanske främst inom miljöpolitiken, har politiken försvagats. Eftersom regeringarna utser sina länders respektive kommissionärer speglar EUkommissionens sammansättning den politiska situationen i medlemsländerna. En viss eftersläpning sker, eftersom det är vanligt att en kommissionär ofta får sitt kvar mandattiden ut även vid ett regeringsskifte. Följaktligen är även här en kompakt majoritet av kommissionens medlemmar konservativa eller liberaler. Av EU-kommissionens 27 ledamöter är bara sex socialdemokrater, men av dessa är några mer ämbetsmän än politiker. Socialdemokratins tystnad Mot denna bakgrund är det kanske inte konstigt att den europeiska socialdemokratin har svårt att göra sig hörd. De politiker, framför allt från EU:s stora medlemsländer, som dominerar den europeiska scenen representerar alla borgerligheten. Ändå har det förvånat politiska kommentatorer och bekymrat många socialdemokrater att de europeiska socialdemokraterna inte bättre kunnat kanalisera det folkliga missnöjet med finansspekulationer och girigheten inom näringslivet under den ekonomiska krisen. Skuldkrisen i flera europeiska länder har varit i centrum för den ekonomiska och politiska debatten i fleras år. Under detta drama har en röst varit anmärkningsvärt tyst: Socialdemokratin. Varför?, frågar exempelvis Jon Bloomfield i Social-europa.eu (14/ ). Den välkände ekonomiska skribenten i Financial Times, Martin Wolf, undrar med anledning av Occupy Wall Street-rörelsens uppmärksammade aktioner hösten 2011 varför protesterna dröjde så länge. Först på det fjärde året av finanskapitalismens kris börjar några reagera, skriver han (27/ ). Även om proteströrelsen ställer viktiga och berättigade frågor om finanskapitalismens ansvarslöshet och den ökande ojämlikheten är det inte början på en vänstervåg, enligt Wolf. Anledningen är att det i dag inte finns någon ideologi eller social rörelse som likt arbetarrörelsen under det förra århundradet kan utgöra en tillräckligt stark samhällig kraft för att driva fram en sådan radikal förändring. Ändå har det förvånat politiska kommentatorer och bekymrat många socialdemokrater att de europeiska socialdemokraterna inte bättre kunnat kanalisera det folkliga missnöjet. 11

12 Visst, ledande europeiska partiföreträdare som avgående ordföranden för Europeiska socialdemokraters parti, Poul Nyrup Rasmussen, kan svara att han gång på gång varnat för spekulationshysterin och finansbolagens osunda agerande. Europafacket kan peka på ständiga resolutioner och fördömanden av kasino-kapitalismen samt demonstrationer som samlat tiotusentals ilskna deltagare. Men frågan är varför det knappt märkts och varför det gjort så litet intryck. Det borde vara drömläge för socialdemokrater och övrig vänster. Om inte arbetarrörelsen kan visa på ett alternativ och vara den sociala rörelse den en gång var i den djupa kris som Europa befinner sig i är frågan vilka andra krafter som väntar om hörnet. En möjlig utveckling är att politiken avpolitiseras i meningen att ämbetsmän och teknokrater (exempelvis från bankvärlden) får ta över efter regeringar som tappat greppet. Viktigare än ett folkligt mandat blir då att ha förtroende från EU i Bryssel och den europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt. Exempel på det ser vi redan i Italien och i Grekland. Ett mer skrämmande scenario är att populistiska, högerextrema och EU-fientliga partier får ökat stöd när både de traditionella vänster- och högerpartierna miss - lyckats. Vi har redan sett hur sådana partier haft framgångar i kölvattnet av arbetslöshet och social oro, till exempel i Nederländerna, Ungern och i en något mildare variant i Finland. Inför det franska valet våren 2012 försöker det främlingsfientliga Nationella fronten vinna väljare särskilt bland arbetarrörelsens traditionella grupper på en starkt EUoch eurokritisk politik. Och frågar somliga oroligt vad händer den dag Tyskland får ett starkt parti på den yttersta högerkanten? Parallellen till utvecklingen i Europa på trettiotalet är oundviklig, men ska nog inte dras för långt. Demokratin står trots allt mycket stadigare i dag och det europeiska samarbetet utgör förhoppningsvis ett skydd mot nationalism och politisk extremism. Historien är emellertid full av djupa skiften. Dagens kris kan öppna möjligheter för mer radikala förändringar, är den optimistiska tes som drivs i boken Decent Capitalism (Dullien, Herr, Kellermann, Plutopress). Författarna pekar på den radikala omsvängning i synen på statens roll i ekonomin som skedde efter 30-talsdepressionen. Den tidigare förhärskade synen att staten passivt skulle låta krisen värka ut vändes upp och ner av ekonomer som John Maynard Keynes. Och hur ser det ut i dag? Lärdomen av den senaste krisen är att de senaste trettio årens nyliberalism är lika förlegad som tjugotalets låt-gå-politik. Det finns långt in i de borgerliga partierna en upprördhet över de Parallellen till utvecklingen i Europa på trettiotalet är oundviklig, men ska nog inte dras för långt. Demokratin står trots allt mycket stadigare i dag och det europeiska samarbetet utgör förhoppningsvis ett skydd mot nationalism och politisk extremism. finansiella marknadernas excesser. Om inte annat så av självbevarelsedrift finns en möjlighet till en ny syn på statens roll för att övervaka och reglera marknaden. Trots många pessimistiska tongångar i debatten har frågor som såväl proteströrelser som socialdemokratin och fackföreningsrörelsen drivit under en längre tid nu till och med anammats av borgerliga regeringar och av EU-kommissionen. 12

13 Länge bedömdes krav på skatt på finansiella transaktioner (Tobin-skatt) och på så kallade euroobligationer som ett sätt att ta solidariskt ansvar för skuldkrisen som verklighetsfrämmande. Nu finns de högt upp på den europeiska dagordningen. Står vi kanske trots allt närmare än vi tror en ny och anständigare kapitalism, eller om man så vill blandekonomi, som både tar större ekologisk hänsyn och som även låter löntagare och fackföreningsrörelse ha ett ord med i laget? Varför inte pröva tanken och handla därefter? 3. Kan facket hejda nedgången? Inte bara Socialdemokratin är tillbakaträngd i dagens EU. Det gäller även fackföreningsrörelsen. Formellt är inflytandet för arbetsmarknadens parter betydande inom EU. Europafacket har en viktig och erkänd roll när det gäller att hävda löntagarnas intressen i Europa. Europasamarbetet innebär möjligheter, men inga garantier, för att de fackliga värderingarna och intressena får sin rättmätiga plats i den europeiska politiken. I maj 2011 hade Europafacket kongress. Symboliskt nog i Grekland som mer än något annat land har stått i förgrunden under de senaste årens ekonomiska kris. Fyra år tidigare samlades man i spanska Sevilla. Den stolta devisen var då På offensiven. Europafacket valde sin första kvinnliga ordförande i Wanja Lundby- Wedin, LO:s ordförande. Nu skulle Europafacket inte bara kämpa i motvind, utan gå till offensiv för ett socialt Europa i löntagarnas intresse. Sedan slog krisen till och Europas fackföreningar har fått fortsätta kämpa i ännu värre snålblåst. Offensiven kom av sig. Försvarsarbetet fick sättas främst. Det är svårt att se hur det skulle kunna bli annat i ett ekonomiskt och politiskt klimat där facket ofta framställs som boven i dramat, fast alla vet att krisen skapades av mycket mäktigare finansintressen och av kortsynta politiker. Fackets uppgift är att slåss för sina medlemmar. När dessa ser sina löner urholkas, pensioner sänkas och andra villkor försämras har facket inte mycket annat att göra än att ställa sig i vägen. Följden blir att de fackliga organisationerna anklagas för att vara bromsklossar, för att bara bry sig om dem som har jobb och privilegier som pension och normala anställningsvillkor och strunta i andra, det vill säga de arbetslösa. Det budskapet pumpas ut i krisens Europa. Det hindrar inte att även fackliga organisationer har ett samhällsansvar. Men hur långt detta ska sträcka sig beror i sin tur på vilket ansvar det omgivande samhället tar. Det är lätt att fnysa åt de europeiska fackföreningarnas kamp mot exempelvis höjd pensionsålder. Men vem löser livspusslet för den (oftast) kvinna som räknat med pension vid 60 för att kunna ta hand om gamla föräldrar eller hjälpa till med barnbarn, när ingen offentlig omsorg finns till hands? 13

14 Ju starkare och större de fackliga organisationerna är, desto större ansvar kan de ta. Ju mer utbyggd välfärden och möjligheten till lärande är, desto mer öppna för förändringar kan löntagarna och deras företrädare vara. Den som läser mer om Europafackets krav än vad som får plats på demonstrationsplakaten, finner att det också har offensiva och positiva visioner om framtidens Europa. Det manifest som antogs vid kongressen i Aten innehåller åtaganden om kamp mot ungdomsarbetslösheten, satsning på gröna jobb, skydd för hälsa och säkerhet och likabehandling för alla löntagare, kampanj för att särskilt få med de oftast mest utsatta immigrantarbetarna i facket. Man vill ha ett socialt Europa som kan stå som en hållbar modell för den övriga världen. Men var är medlemmarna? Under flera decennier har fackföreningsrörelsen i nästan alla europeiska länder tappat medlemmar. Även om Europafacket har en inte oviktig roll i EU-systemet, beror möjligheten till verkligt inflytande över den politiska utvecklingen på hur väl man förmår organisera och representera Europas löntagare. Orsakerna är framför allt strukturförändringarna på arbetsmarknaden. Inte bara omställningen från en dominerande tillverkningsindustri till ett tjänstesamhälle, utan också den ökade flexibiliteten och otryggheten när det gäller anställningsformer. Det politiska tryck och den ökade makt som kapitalintressen och näringslivet fått under flera decennier av en dominerande marknadsliberal ideologi har också försvagat fackföreningsrörelsen. Det var säkert också ett av syftena. Hur ser det då ut? Generellt sett är den fackliga organisationsgraden betydligt högre i de nordiska länderna än i övriga EU-stater. Emellertid kan den fackliga styrkan inte endast räknas i hur många medlemmar som de fackliga organisationerna samlar. I till exempel Frankrike är endast cirka tio procent av löntagarna fackligt organiserade, men de fackliga organisationerna har ändå (haft) stort politiskt inflytande och avtalen som träffats har omfattat alla anställda. I alla EU:s medlemsländer utom Belgien minskar den fackligt organiserade andelen av löntagarna. Genomsnittet för EU ligger på cirka 25 procent. Särskilt bekymmersamt är fackets svårigheter att rekrytera medlemmar inom de väx - ande sektorerna på arbetsmarknaden, främst inom tjänstesektorn. Vidare finns stor skillnad i anslutningsgrad mellan den offentliga sektorn och den privata. Detta gör att problemet inte enbart är den låga organisationsgraden, utan även koncentrationen till den offentliga sektorn. Den fackliga rösten identifieras med statligt och kommunalt anställda. Intrycket av särintresse förstärks. I till exempel Frankrike är endast cirka tio procent av löntagarna fackligt organiserade, men de fackliga organisationerna har ändå (haft) stort politiskt inflytande och avtalen som träffats har omfattat alla anställda. Högst organisationsgrad och starkast ställning har fackföreningsrörelsen i de nordiska länderna, trots de senaste årens tillbakagång i exempelvis Sverige. Däremot är det ingen större skillnad mellan gamla och nyare medlemsländer. 14

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Ulf Kristerssons anförande vid riksdagens finansdebatt den 16 juni

Ulf Kristerssons anförande vid riksdagens finansdebatt den 16 juni Ulf Kristerssons anförande vid riksdagens finansdebatt den 16 juni Det är i skuggan av Grexit och Brexit dvs risken att Grekland som första Euroland tvingas lämna den gemensamma valutan, och att Storbritannien

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

på det fackliga löftet

på det fackliga löftet på det fackliga löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2010 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form: ETC

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Valet är avgörande: Socialdemokraterna kan bli största parlamentsgrupp i EU Mandatfördelning

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer