SNYGG BEACH. Jenny Gustafsson. Lydia Siikasmaa. Håll Skärgården Ren rf

Transkript

1 SNYGG BEACH 2015 Jenny Gustafsson Lydia Siikasmaa Håll Skärgården Ren rf

2 SNYGG BEACH SLUTRAPPORT Innehåll BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROJEKTET... 3 PROJEKTORGANISATION... 5 PROJEKTADMINISTRATION... 5 PROJEKTETS PERSONAL OCH PROJEKTGRUPPEN... 5 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET... 6 PROJEKTETS INNEHÅLL I KORTHET... 6 KAMPANJENS FINANSIERING OCH SAMARBETSPARTNER... 6 SAMARBETSPARTNER... 6 TIDPUNKT OCH TIDTABELL... 7 KOMMUNIKATION... 8 Traditionella medier och meddelanden... 8 Sociala medier... 9 KAMPANJENS TALKON OCH EVENEMANG Talkon Evenemang Talkotävlingen Snyggt gjort! SKRÄPRAPPORTERING Resultaten från skräprapporteringen KAMPANJENS FRAMTID... 19

3 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROJEKTET Nedskräpningen av haven är globalt sett ett fenomen som många redan känner till. Enorma öar av skräp har setts flyta omkring i världshaven och många stränder i dessa områden är mycket svårt nedskräpade. På det internationella planet har man småningom börjat undersöka och utreda nedskräpningen av haven och stränderna. Man har upptäckt att skräp kan hittas även på de mest avlägsna, obebodda öar. Sjöfåglarna och havsdjuren skadas av skräpet på många sätt. Världens hav belastas av många miljöproblem och nedskräpningen är bara ett av dem. Det marina skräpet är dock ett problem som växer i oroväckande snabb takt. (Europeiska miljöcentralen. 2014) Nedskräpningen av Östersjön har inte undersökts och utretts i någon större skala. HELCOM (Kommissionen för skyddet av Östersjöns marina miljö) utredde år 2007 omfattningen av nedskräpningen i Östersjön. En av finansiärerna för detta projekt var Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP). Med hjälp av preliminära utredningar har UNEP utvecklat en metod för undersökning av hur nedskräpade haven och stränderna är. Metoden kan tillämpas i varierande förhållanden i världens hav. (P. Korpinen & A. Saloniemi. 2014) Åren medverkade Håll Skärgården Ren rf (HSR rf) i projektet Baltic Marine Litter (MARLIN) som utredde nedskräpningen av Östersjöns stränder. I projektet MARLIN deltog Estland (Keep the Estonian Sea Tidy), Lettland (FEE Latvia), Sverige (Håll Sverige Rent) och Finland (Håll Skärgården Ren rf). I projektet undersöktes sammanlagt 23 stränder, varav 9 låg i Finland. Uppgifter om skräpet på stränderna samlades in med hjälp av en omarbetad version av UNEPs metod. Resultaten visade att de mest nedskräpade stränderna fanns i Finland. Största delen av det insamlade skräpet var plast och skumplast. Kampanjen Snygg Beach var en fristående fortsättning på MARLIN. När HSR rf:s personal informerade om resultaten från MARLIN var det många som tog kontakt och frågade vad man som privatperson kan göra för att förebygga nedskräpningen. Tack vare dessa initiativ och entusiasmen hos HSR rf:s personal föddes idén att bjuda in alla finländare att ta hand om våra stränder och städa upp dem. Idén som låg till grund för planeringen av Snygg Beach konceptet föddes våren Den första Snygg Beach kampanjen genomfördes under vecka 21 och 22 våren 2014 ( ). Syftet med kampanjen våren 2014 var att under två veckor städa Finlands havsstränder och de åländska stränderna från skräp. Kampanjens huvudsakliga fokus låg på hela Finlands kust, dvs. Östersjökusten. Ålänningarna inbjöds också att delta eftersom det största ekonomiska understödet kom just från Ålandsbanken. Finlands havskust valdes som kampanjområde för att de eventuella resultaten skulle kunna jämföras med resultaten från MARLIN. Förberedelsearbetet inleddes bl.a. med att man utifrån UNEP:s metod skapade ett eget enklare system för att räkna och klassificera skräpet. Skräprapporteringen måste vara tillräckligt enkel för att deltagarna skulle kunna klara av den utan någon separat handledning och undervisning, men den måste ändå ge korrekta uppgifter. Förberedelserna inför Snygg Beach 2015 gjordes utgående från de erfarenheter och rekommendationer som den första kampanjen gett upphov till. Kampanjtiden förkortades med en vecka. Som tidpunkt för kampanjen valdes vecka 21 ( ). Kampanjområdet utvidgades så att det täckte hela Finlands och Ålands alla vattendrag, såväl havs, sjö som åstränder. I övrigt genomfördes kampanjen våren 2015 på samma sätt som fjolårets kampanj. Målet för kampanjen var att lyfta fram nedskräpningsproblemet i Östersjön och generellt i vattendragen och att genom konkreta aktioner göra människor medvetna om problemet. Syftet med kampanjen var att inspirera folk till att frivilligt städa upp stränderna. Målgrupperna var inte bara intresserade privatpersoner 3

4 utan även olika föreningar, klubbar, hobbygrupper, företag, enheter, boendeföreningar, båtsällskap, skolelever och studerande, familjer och kompisgrupper samt övriga organisationer. 4

5 PROJEKTORGANISATION PROJEKTADMINISTRATION Kampanjen Snygg Beach administrerades av Håll Skärgården Ren rf (HSR rf). HSR rf, som grundades år 1969, är en riksomfattande miljöorganisation för båtfarare och andra som rör sig till sjöss. HSR rf:s verksamhetsområden är Skärgårdshavet, Bottniska viken, Östra Finska viken, Päijänne, Saimen och Birkaland. Föreningens uppgift och syfte är att hålla Finlands stränder och skärgård rena och att främja möjligheterna till båtliv i alla vattenområden i vårt land. HSR rf tillhandahåller avfallshantering, sköter underhållet av utfärdshamnar och arbetar även med miljöfostran. Avfallshanteringen omfattar bland annat ansvar för båtfararnas avfall, torrtoaletter, flytande anläggningar för sugtömning samt servicen vid utfärdshamnarna. Målgruppen för miljöfostran är alla som rör sig till sjöss. Föreningen ger goda råd om hur man rör sig till sjöss med hänsyn till miljön. HSR rf är en medlemsdriven expertorganisation. Verksamheten finansieras såväl genom medlemsavgifter som med hjälp av stöd från miljöministeriet och sponsring från olika företag. Föreningen deltar på olika sätt i arbetet för att skydda vattnen och samarbetar såväl nationellt som internationellt med andra organisationer som bedriver motsvarande verksamhet. HSR projekten syftar till att ta fram miljökunskap och lösningar på miljöproblem för båtfarare och andra. (Håll Skärgården Ren. 2015) PROJEKTETS PERSONAL OCH PROJEKTGRUPPEN Under tiden var Jenny Gustafsson anställd på heltid och fungerade som projektkoordinator för kampanjen. Till arbetsuppgifterna hörde att planera och genomföra kampanjen med alla dess arbetsskeden samt att ansvara för kampanjledningen. Under tiden anställdes en kommunikationsassistent för kampanjen och till uppgiften valdes Lydia Siikasmaa, som studerar ekonomi vid Åbo Akademi. Föreningens övriga personal bistod i många olika uppgifter, bl.a. i ärenden som gällde ekonomi och kommunikation. 5

6 VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET PROJEKTETS INNEHÅLL I KORTHET Snygg Beach arrangerades på alla havs, insjö och åsträder i Finland och på Åland. Målet var att med hjälp av frivilliga insatser städa upp stränderna och lyfta fram nedskräpningen av Östersjön i det allmänna medvetandet och samtidigt ge folk en möjlighet att konkret vara med och påverka Östersjöns välmående. I kampanjen kunde vem som helst delta: föreningar, klubbar, sällskap, hobbygrupper, arbetsplatser, företag, städer, studerande, skolelever, organisationer, familjer och kompisgrupper samt även enskilda privatpersoner. Alla deltagare fick själva välja vilken strand de ville städa och bjuda in antingen bara medlemmar i sin egen organisation eller också anordna ett städjippo som var öppet för den breda allmänheten och där vem som helst som anmälde sig fick komma med och städa. Talkoarrangörerna var tvungna att uppge en ansvarig kontaktperson som dessutom skötte kommunikationen med HSR rf. Syftet med talkona var inte bara att städa upp stränderna från skräp, utan dessutom att samla in mer information om antalet skräp som hittades på stränderna och deras material. Håll Skärgården Ren rf bad talkoteamen att rapportera in antalet insamlade skräp och deras material med hjälp av en skräpblankett som kunde skrivas ut från nätet. Talkodeltagarna ombads sända in rapporterna till den kampanjansvariga per post, e post eller med hjälp av en nätblankett. Den kampanjansvariga sammanställde rapporterna och rapporterade vidare om kampanjen och dess resultat efter att kampanjtiden avslutats. KAMPANJENS FINANSIERING OCH SAMARBETSPARTNER Kampanjförberedelserna inleddes utan kännedom om någon extern finansiering. Våren 2014 fick kampanjen Ålandsbankens Naturbonus på euro. År 2015 fick kampanjen inte något motsvarande stort finansiellt stöd. Tack vare den goda respons man fått våren 2014 ville föreningen ändå genomföra kampanjen med i huvudsak egen finansiering. För kampanjen budgeterades euro, men när man fick mindre extern finansiering än man hoppats på gallrade man bland utgifterna i den mån det gick. I början av 2015 ansökte man om extern finansiering från WWF:s Pandapris program, Finlands Adelsförbund rf, Raija och Ossi Tuuliainens fond, Skyddsfonden för Skärgårdshavet, Åbo Energi och Wärtsilä. Av dessa beviljade alla utom WWF:s Pandapris program finansiering. Budgetutfallet för kampanjen var euro. Största delen, eller cirka 2/3, gick till personalkostnader och 1/3 gick till kommunikation, marknadsföring, evenemang, talkon och resor. Den externa finansieringens andel var euro, varför euro av föreningens egna medel användes. SAMARBETSPARTNER Samarbetspartnerna indelades i två kategorier: sponsorer och samarbetspartner. Sponsorerna understödde kampanjen ekonomiskt. Många sponsorer understödde kampanjen genom att erbjuda sina tjänster och produkter och några sponsorer stödde kampanjen direkt finansiellt. Samarbetspartnerna gav experthjälp, bistod vid de praktiska arrangemangen och gav tillgång till sina egna nätverk till exempel för informationsarbetet. 6

7 En del av samarbetspartnerna fungerade både som sponsorer och som samarbetspartner när talkona arrangerades. SPONSORER SAMARBETSPARTNER Aamumaa Baltic Sea Action Group (BSAG) Aspo Finlands FN förbund Astrum Auto Oy Restaurangbåten Katarina Beweship Skärgårdshavets Biosfärområde Finlands Adelsförbund rf Östersjöutmaningen Globe Hope Hungry Leipomo Rosten LokalTapiola Poutapilvi Raija och Ossi Tuuliainens fond Ruisrock Ruohonjuuri Skyddsfonden för Skärgårdshavet Viking Line Wärtsilä Åbo Energi Åbonejdens Avfallsservice Tabell 1 Kampanjsponsorer och samarbetspartner i alfabetisk ordning. Många talkon anordnades på kommuners och städers allmänna stränder. Det viktigaste stödet för talkodeltagarna hade varit rent konkret hjälp, såsom exempelvis att erbjuda talkoredskap och anordna avfallsstationer. Talkodeltagarna fick stöd, hjälp och råd av huvudstadsregionens städer (Helsingfors, Esbo och Vanda) och av Åbo stad. Dessa städer hade redan färdiga system och instanser för att handha stödet till frivilliga talkooch städgrupper som verkar inom stadens område. Kampanjens samarbetspartner deltog i informationsarbetet och sporrade sina egna samarbetspartner till att delta i Snygg Beach. Samarbetspartnerna deltog med stor iver och i många fall finns också planer på ett fortsatt samarbete. TIDPUNKT OCH TIDTABELL Kampanjen förlades till våren, som ansågs vara den bästa tidpunkten med tanke på talkoarbetet. Det fanns dock både bra och dåliga sidor med tidpunkten för kampanjen. Följande aspekter upplevdes som positiva: våren är en traditionell talkotid i Finland och man kan enkelt kombinera olika talkon skolorna är öppna och under senvåren finns det utrymme i schemat för olika aktiviteter på våren är växtligheten inte ännu så hög (säkerhet, synlighet, hänsyn till djur) den kommande sommarsäsongen lockar människor till att städa sina egna närliggande stränder våren är för de flesta den enklaste tiden att genomföra ett talko 7

8 på våren är det också lätt för skolelever att vara med och många organisationer har då också rekreationsprogram som ett talko lätt kan kombineras med. Följande aspekter upplevdes som negativa: våren är fåglarnas häckningstid under våren anordnas ofta många evenemang och många instanser har bråda tider innan sommarledigheterna, så man blir tvungen att konkurrera om människornas tidsanvändning. Av dessa nackdelar är det faktum att det är fåglarnas häckningstid det viktigaste argumentet emot just denna tidpunkt. Båda kampanjåren har det funnits en påminnelse om fåglarnas häckningstid på kampanjens webbsidor. Nästan alla talkostränder låg i omedelbar närhet till städer och bosättning, en del var allmänna badstränder. De stränder som valdes ut var alltså inga typiska häckningsstränder. Genom att kräva förhandsanmälan av alla talkon såg HSR rf till att inga talkon ordnades i känsliga områden. Tidtabellen för kampanjen var ganska kort med tanke på genomförandet. Å andra sidan innebar erfarenheten från fjolårets kampanj att den rätt snäva tidtabellen spelade mindre roll. Med en längre tidtabell hade man kunnat nå ut till fler samarbetspartner, sponsorer och talkoarrangörer samt få till stånd en synligare verksamhet vid sidan om kampanjen, såsom tävlingar i sociala medier. Planeringen och det praktiska förverkligandet av kampanjen kunde dock bra genomföras inom ramen för tidtabellen. KOMMUNIKATION Ett av de huvudsakliga syftena med kampanjen Snygg Beach var att lyfta fram nedskräpningen av Östersjön och samtidigt väcka debatt i frågan. Kommunikationen var klart ett av de viktigaste delområdena i förverkligandet av kampanjen. Kommunikationen spelade en synnerligen viktig roll i genomförandet av kampanjen och tog upp merparten av den totala tid och de resurser som stod till kampanjens förfogande. För kampanjen skapades i början av 2014 en egen webbplats som fungerar på samma programvaruplattform som föreningens egna webbsidor. Kampanjens finska webbsidor finns på adressen och de svenska på Digitalmedieföretaget Poutapilvi utvecklade sidan år Traditionella medier och information Med hjälp av pressmeddelanden ville man lyfta fram nedskräpningsproblematiken och öka kampanjens synlighet. Tre egna pressmeddelanden sändes ut för kampanjens räkning. I mars (23.3) informerades om att Snygg Beach närmar sig och om målen för I maj (4.5) informerades om kampanjens huvudevenemang. Information om kampanjens resultat sändes ut i början av juni (2.6). Medierna visade ett lovvärt intresse för ämnet och HSR rf:s personal intervjuades i såväl tryckta medier som i radio och tv. 8

9 Nedskräpningen av haven och stränderna väckte mediernas intresse och ett stort antal artiklar och inslag gjordes om ämnet och kampanjen i olika medier. Under perioden januari maj nämndes kampanjen sammanlagt 89 gånger i de tryckta medierna, tv och radio samt på internet. Flest gånger, nämligen 47, omnämndes kampanjen i de trycka medierna, på nätet omnämndes den 33 gånger, i radio åtta gånger och i tv en gång. Omnämnanden på sociala medier räknades inte med som omnämnden på internet. Sociala medier Sociala medier var en mycket viktig informations och delaktighetskanal för kampanjen. Kampanjen Snygg Beach har eget konto på Facebook, Twitter och Instagram. Kampanjen har konton under följande namn: Facebook: Siisti Biitsi Snygg Beach Instagram: siistibiitsi Att Snygg Beach kampanjen var synlig i sociala medier var ett sätt att aktivera folk. Diskussionen kunde följas med hjälp av nyckelorden och hashtaggarna #siistibiitsi och #snyggbeach. De sociala medierna var ett mycket aktivt och betydelsefullt redskap för kampanjkommunikationen. De förutsatte en avsevärd aktivitet även av HSR rf, i synnerhet i kampanjens inledande skede. Kommunikationsassistenten ansvarade för Snygg Beach kampanjens synlighet i de sociala medierna under perioden april juni. Kampanjen var väl synlig i de sociala medierna. Mest diskussion uppstod på Facebook. Interaktionen var som livligast precis innan och under talkoperioden. Syftet med kampanjen Snygg Beach var att lyfta fram nedskräpningen av våra vatten och i synnerhet av Östersjön och att väcka diskussion. Kampanjdeltagarna publicerade och skickade in överraskande mycket material under kampanjens gång, vilket visade att det fanns intresse och vilja att dela sina erfarenheter med andra. Det visade också att kampanjen lyckades inspirera människor till att komma med och städa upp stränderna och att folk tycker att det är viktigt att lyfta fram denna fråga. Talkodeltagarnas kommentarer i de sociala medierna gällde vanligen de talkon de själva deltagit i. För de sociala medierna uppgjordes en egen plan med teman och tidpunkter för postningarna. Planen byggde på fjolårets plan och erfarenheter. Postningarna följde fyra olika huvudteman: information, inspiration, sporrande samt avslutande inlägg som knöt ihop projektet efter att talkona slutförts. I planen för de sociala medierna hade man kunnat fästa större uppmärksamhet vid att nå ut till målgruppen i Bottenvikens och Insjöfinlands områden. Kampanjen marknadsfördes två gånger med betalda inlägg på Facebook. Tack vare den betalda synligheten kunde man rikta postningen med hjälp av olika målgruppstermer. Det mest effektiva inriktandet var det som baserade sig på regionala aspekter. Publicering av länkar och bilder visade sig vara det bästa sättet av få synlighet och engagera användarna. Roliga och personliga uppdateringar fick flest klick och gillningar. Facebook visade sig vara en bra kanal för att samla fler följare till Twitter och Instagram. Facebook: Syftet med närvaron på Facebook var att det är en enkel sida som når ut till många människor. Via Facebookkontot informerades om nya samarbetspartner, sponsorer, kändisfaddrar, evenemang och kommande händelser samt förmedlades nyheter och meddelanden från samarbetspartnerna. Snygg Beach kampanjens Facebooksida hade i början av juli gillare. Antalet gillare ökade i jämn takt från början av året till och med början av juni. Som mest nådde de publicerade inläggen ut till cirka

10 Facebookanvändare. Uppdateringarna gillades av flera, men fick bara några enstaka kommentarer. Folk delade aktivt Snygg Beach kampanjens uppdateringar i sina egna flöden. Många postade också bilder och inlägg från sina talkon på kampanjens Facebooksida. Största delen av dem som gillade Snygg Beachs Facebooksida var från Egentliga Finland, Nyland och kusttrakten. Över hälften av sidans följare var kvinnor. Före kampanjen gjordes mer sporadiska uppdateringar, men när kampanjtiden närmade sig och under själva kampanjtiden uppdaterades sidorna flera gånger om dagen. Indelningen i teman utgjorde en bra ram som gjorde innehållet mer enhetligt. Twitter: Twitterkontot var uttryckligen tänkt att informera just om nedskräpningen av havet och därmed relaterade ämnen. På Twitter använde man sig av programmet Hootsuite som utvecklats för hanteringen av sociala medier; därigenom hittade man många konton som tangerade ämnesområdet och på det sättet lyckades man sprida medvetenheten om ämnet i vidare kretsar och kampanjen fick också en mer täckande synlighet. I början av juli hade sammanlagt 327 Twittermeddelanden postats från Twitterkontot, varav 115 under våren Kontot hade 196 följare. Antalet har ökat med cirka 70 sedan sommaren På Twitter publicerade användarna aktivt talkomaterial och nyheter från Snygg Beach kampanjen. Många använde sig av nyckelordet #siistibiitsi, men det svenska #snyggbeach användes inte närapå lika mycket. Twitter uppdateringarna baserade sig långt på postningarna på Snygg Beachs Facebooksida. Twitterkontot uppdaterades något mer sällan än Facebooksidan. Facebooksidan var ett bra sätt att locka folk att följa kampanjens Twitter. Instagram: Syftet med Instagram var att visa upp nedskräpningen av havet och på så sätt fungera som en visuell väckarklocka. I synnerhet via Instagram efterlystes stämningsfyllda talkobilder från deltagarna. I början av juli hade Snygg Beach 143 följare och hade lagt upp 93 foton på Instagram. I början av april ökade antalet följare som mest och under kampanjtiden användes nyckelordet #siistibiitsi aktivt. Under nyckelordet Siisti Biitsi hittades i början av juli 199 poster och under Snygg Beach 60 poster. Det finskspråkiga nyckelordet användes i samma utsträckning som det första året, men användningen av det svenskspråkiga hade fördubblats jämfört med det första året. Snygg Beach bilderna kommenterades sällan på Instagram. Liksom på Facebook och Twitter ökade antal postningar avsevärt när kampanjen närmade sig och under kampanjtiden. De flesta Instagrambilderna togs i samband med talkon. På vintern och vårvintern innan kampanjen inleddes använde man sig av material från våren På det hela taget var Snygg Beach kampanjen väl synlig i sociala medier. Planen för sociala medier gav struktur och enhetlighet åt innehållet, även om den inte följdes slaviskt. Det största problemet var att hitta rätt målgrupp. Kampanjens synlighet i sociala medier nådde inte ut i alla önskade områden. Diskussionen på Twitter och Instagram förblev också lite avslagen. Kampanjdeltagarnas iver, tacksamhet och nöjdhet kom bäst fram på Facebook, där de aktivt delade med sig av sina egna erfarenheter. KAMPANJENS TALKON OCH EVENEMANG Kampanjen utgjordes huvudsakligen av de strandstädningstalkon som anordnades under kampanjtiden Talkoarrangörerna var såväl företag och föreningar som kommuner och talkogrupper bestående av privatpersoner. HSR rf anordnade även egna städningstalkon och medverkade i nio städningstalkon. Inom ramen för kampanjen deltog HSR rf även i olika evenemang som presenterade kampanjen och temat 10

11 för den. Under kampanjtiden anordnade HSR rf även två egna kampanjevenemang. Till kampajen hörde också talkotävlingen Snyggt gjort, vars syfte var att inspirera människor att dela med sig av sina talkoerfarenheter. Talkon Kampanjens bärande idé är att inspirera olika grupperingar att organisera egna strandstädningstalkon på valfri strand. År 2015 ville man utvidga kampanjområdet och således också öka antalet talkon. Målet för det första året var 100 talkoobjekt. I år sattes målet till 200 stränder efter att kampanjområdet hade utökats avsevärt. Målet var att engagera minst personer i olika talkon. Till kampanjen anmäldes 127 talkoobjekt. Antalet anmälda arrangörer var 102. Många arrangörer städade mer än en strand, vilket ökade antalet objekt. I en del talkon deltog även andra aktörer än arrangörerna i städningen och många gemensamma talkon ordnades också. Uppskattningsvis cirka 140 talkoaktörer deltog. Antalet talkoobjekt var fler än ifjol: förra året var antalet objekt 110 och antalet arrangörer 115. Målet för 2015 dvs. 200 stränder uppnåddes dock inte. Å andra sidan var kampanjtiden bara hälften så lång som det första året. Till den hälften så långa talkotiden anmäldes dock fler talkon än under det första året. Antalet objekt var tillfredsställande. I år anmäldes antalet deltagare för 50 talkostränder. Dessa städades av sammanlagt personer. Utgående från det anmälda deltagarantalet uppgick det typiska antalet deltagare i ett talko till mellan 8 och 25 personer. Bland arrangörerna fanns såväl företag, föreningar och segelsällskap som scouter och skolor. I det städtalko som samlade det största antalet deltagare deltog nästan 300 personer. Bild 1 Invånare från Seglinge och Kumlinge lastar sin fångst på en släpvagn. Foto: Håll Skärgården Ren rf 11

12 Flest objekt anmäldes utefter havsstränderna och i synnerhet i Egentliga Finland och Nyland. Den nordligaste havsstranden som städades låg i Uleåborg, den västligaste på Kumlinge på Åland, den sydligaste i Hangö och den östligaste i Kotka. Det östligaste insjövattnet låg i Joensuu, det nordligaste i Juga, det västligaste i Åbo och det sydligaste i Sjundeå. Evenemang I kampanjen ingick två evenemang. HSR rf anordnade i samarbete med Ruisrock och LokalTapiola i Egentliga Finland ett talko på stranden vid Runsala Folkpark i Åbo. Evenemanget Siisti Biitsi goes Ruissi presented by Ruisrock & LähiTapiola utsågs till kampanjens huvudevenemang. Det skräp som samlades in under dagen forslades bort av Åbonejdens Avfallsservice Ab som en del av samarbetet. Efter dagens huvudevenemang anordnades ett annat evenemang vid namn After Talkoo på restaurangbåten Katarina i Åbo. Under huvudtalkevenemanget ordnades en skräpbana för barn, där man med hjälp av en karta sökte efter kontroller med frågor gällande skräp och återvinning. Materialet till skräpbanan hade lånats av Åbonejdens Avfallsservice. Deltagarna hade också möjlighet att på plats trycka tygkassar till sig själva och de fick även bekanta sig med avfallsfrågor och nedskräpning i HSR rf:s och Åbonejdens Avfallsservices tält. Talkodeltagarna bjöds på mat och förfriskningar. Evenemanget hade 43 deltagare. Målet var att få flera tiotals deltagare, så deltagarantalet var tillfredsställande. Barnen på plats gick också Åbonejdens Avfallsservices Skräpbana och talkodeltagarna tryckte tygkassar åt sig. De närvarande deltagarna berömde även talkomaten. Samarbetet med Åbonejdens Avfallsservice var mycket lyckat och till konkret hjälp när det gällde att forsla bort skräpet. Bild 2 Deltagare i evenemanget Siisti Biitsi goes Ruissi presented by LähiTapiola & Ruisrock på väg för att städa stranden vid Runsala Folkpark i Åbo. Foto: Håll Skärgården Ren rf Kvällens After Talkoo evenemang var knutet till dagsevenemanget, men var betydligt mer småskaligt. Man kunde köpa förfriskningar till talkopris och trycka en tygkasse åt sig. Till kvällsevenemanget After Talkoo, 12

13 som hölls på restaurangbåten Katarina, kom bara en handfull personer. Vädret var ruggigt, vilket säkert inverkade på antalet deltagare. Kvällsevenemanget lyckades inte som förväntat. Talkotävlingen Snyggt gjort! Tävlingen bestod av fem kategorier där man delade ut priser bland deltagarna. Avsikten var att göra det så lätt som möjligt att delta. Man kunde delta i tävlingen genom att skicka in skräpblanketter eller sända bilder och uppgifter om antalet deltagare antingen per e post direkt till koordinatorn eller dela bilderna via sociala medier, antingen genom posta dem direkt på kampanjens Facebooksidor eller använda hashtaggarna #siistibiitsi och #snyggbeach. Vinnarna premierades med produktpriser donerade av sponsorerna. Tävlingen sponsrades av Aamumaa, Globe Hope, Viking Line och Ruohonjuuri. Tävlingskategorierna var: Största talkogrupp: den grupp som anmält det största antalet deltagare. Största skräpmängd: den grupp som rapporterat in den största mängden skräp. Snyggaste talkobild: den bild som allra bäst förmedlar stämningen på talkot. Bästa talkofotograf: den person som tagit den tekniskt och bildmässigt sett mest effektfulla bilden. Snyggaste talkokläder: individuellt och per grupp. Som tävlingsjury fungerade Håll Skärgården Ren rf:s personal. Vinnarna i kategorierna Största skräpmängd och Största talkogrupp valdes på basis av skräprapporterna och talkoarrangörernas anmälningar. I fråga om skräpmängden beaktades enbart skräp som angivits i antal styck. I tävlingen deltog 126 foton och alla de inskickade 58 skräpblanketterna jämte uppgifter var också med i tävlingen. Vinnarna informerades personligen och namnen på alla vinnare offentliggjordes även på kampanjens webbsida och i sociala medier. Vinnarna fick sina diplom och priser hemskickade per post. Vinnarna per tävlingskategori: Största talkogrupp: Kuparivuori skola Största skräpmängd: Lumijoki skola 5a och 5b Snyggaste talkobild: Sjöscoutkåren Stormfågeln Bästa talkofotograf: Meri Mäkinen/Kallo Works Snyggaste talkokläder: Eeva Forsman/Biitsileijonat Kampanjen fick en så stor mängd tävlingsmaterial och priser att personalen beslutade att även dela ut en del hedersomnämnanden till deltagarna. Hedersomnämnanden delades ut för bl.a. talkovideon och talkokonst. De som fick ett hedersomnämnande fick också diplom och pris på posten. SKRÄPRAPPORTERING Syftet med skräprapporteringen var att få någon slags helhetsbild av nedskräpningen av de finländska havskusterna samt å och sjöstränderna och att den ska kunna ligga till grund för en åtminstone riktgivande jämförelse med tidigare utredningar och forskningsprojekt. Den första kampanjvåren var insjö och 13

14 åstränderna inte inkluderade i skräputredningen. Våren 2015 ville man inkludera även dessa i kampanjen för att den skulle omfatta alla vattenområden i Finland och även alla HSR rf: verksamhetsområden. Genom att inkludera även insjövattnens skräpresultat kunde man också jämföra olika typer av vattendrag. Under kampanjen användes en utskrivbar pappersblankett och en elektronisk blankett som fylldes i på nätet. Blanketten hade följande kategorier: plast, papper och papp, metall, glas och keramik, tyg, trämaterial, organiskt avfall, gummi, cigarettfimpar, farligt avfall (tidigare problemavfall) samt övrigt. I kommentarsfältet kunde ifyllaren skriva in kommentarer om bl.a. det skräp som hittades och om städningen samt förslag på hur man kunde minska nedskräpningen. Kategorin farligt avfall (tidigare problemavfall) saknades på blanketten som användes 2014 och blanketten för kampanjen 2015 kompletterades med denna kategori. Skräpkategoriseringen följde delvis den kategorisering som tillämpades i projektet MARLIN, med den skillnaden att skräpet räknades enligt material, inte enligt typ. På så sätt fick HSR rf fram jämförbara resultat om materialen utan komplicerade blanketter. Plast och skumplast slogs ihop under samma kategori (plast). Inom MARLIN räknades cigaretter, fimpar och filter till kategorin plast. På Snygg Beach blanketten ville man ge fimparna en egen kategori. Syftet var inte att närmare precisera skräptypen, oavsett om det rörde sig om omslag, flaskor etc. så räknades de till kategorin plast. Bild 3 Skärmbild av den karta över talkoobjekt som finns på kampanjens webbsida. På kartan syns de talkoobjekt som anmälts våren 2015 (med grönt) och de objekt som är en del av HSR rf:s städning i utredningssyfte (med ljusblått). 14

15 Deltagarna fick anvisningar om skräprapporteringen både på webbsidan och i en talkoguide som utarbetats enkom för kampanjen. Deltagarna råddes att städa i små grupper om två till tre personer. En i gruppen skötte rapporteringen och bokförde genom att dra streck för antalet skräp som de andra hittade. Nätblanketten visade sig vara ett bra sätt att rapportera in uppgifterna; över hälften av rapporterna inkom på nätblanketter. Det nästpopuläraste sättet var att sända blanketten skannad eller avfotograferad till kampanjkoordinatorn. Några blanketter sändes också per post. Vanlig pappersrapportering visade sig vara ett säkert och bra sätt i utomhus och terrängförhållanden. År 2015 användes överhuvudtaget inga smarttelefonapplikationer, eftersom erfarenheterna från 2014 visade att papper åtminstone tillsvidare är ett mer praktiskt redskap ute på stranden. Ifyllandet av blanketten har även en miljöfostrande roll och att fylla i blanketten gemensamt skapar ett naturligt tillfälle att diskutera aktuella nedskräpningsfrågor med talkodeltagarna. Resultaten från skräprapporteringen År 2015 rapporterade 51 talkogrupper in uppgifter för 58 talkoobjekt. Tre rapporter över havsstränder innehöll resultat för fler än en strand. På dessa hade skräpet från de städade stränderna räknats ihop på en gemensam blankett. De inrapporterade objekten bestod av 43 havsstränder, 11 insjöstränder och fyra åstränder. En del av stränderna hade bokförts på samma blankett. Från 56 talkon inrapporterades antalet skräp. I fråga om sju av dessa objekt inkom förutom antalsrapporter även blanketter som fyllts i med hjälp av andra måttenheter. I fråga om två objekt gjordes rapporteringen enbart med andra måtteneheter än antalet. Som måttenheter användes procent, liter och kilo. En del av blanketterna fylldes i med fri text (mycket, lite, största delen osv.). Rapporter som använde sig av andra enheter än antal beaktades inte i resultaten för hela kampanjen. All inrapporterad information har ändå behandlats och listats. Enbart skräp som inrapporterats i form av antal är i någon mån jämförbara med exempelvis MARLIN projektets resultat och av denna anledning är det bara dessa som beaktas i kampanjens slutresultat. Inom ramen för projektet MARLIN använde man sig av en tydlig forskningsmetod på varje strand som undersöktes. Inom Snygg Beach kampanjen fanns inga noggrant fastställda regler om det städade områdets storlek och avgränsning såsom inom MARLIN. Blanketten för Snygg Beach kampanjen var betydligt mer avskalad och således mindre exakt och vid största delen av de städtalkon som anordnades inom ramen för kampanjen fanns ingen handledd skräprapportering under ledning av HSR rf. De ovan nämnda skillnaderna påverkar även möjligheterna att jämföra resultaten. Strandobjekt för vilka rapporter inkommit och som beaktats i resultaten: 1. Kumlinge, Åland 2. Lammasluoto, Nådendal och Kailo ö, Nådendal 3. Tölöviken, Helsingfors 4. Björköholmen, Pargas 5. Salmis, Iniö, Pargas 6. Laggarnäs, Nagu, Pargas 7. Kumlinge, Åland 8. Björnviken, Hagalund, Esbo 9. Riihiniemi, Kaukajärvi, Tammerfors 10. Lappviken, Helsingfors 11. Pölläri lägerskolcentrum, Raumo 12. Ingå åstrand, Ingå 13. Brinkhalls badstrand, Åbo 14. Lillholmen, Pargas, 15. Gullranda, Marina, Nådendal 16. Lumijoki, Lumijoki 17. Ispois strand, Åbo 18. Vartsalan penturanta, Salo 19. Livonsaari, Nådendal 15

16 20. Rokinnokka, Raumo 21. Kustenniemi, Kunstenmaja, Nådendal 22. Konsakuja, mot övre loppet Aura å, Åbo 23. Näsudden och Sabbels, Dalsbruk, Kimitoön 24. Ekvalla badstrand, Åbo 25. Ilosaari, Joensuu 26. Niskasaari, Joensuu 27. Folkparkens badstrand, Runsala, Åbo 28. Strandpromenaden, Runsala, Åbo 29. Hahdenniemi badstrand, Reso 30. Kukonpää, Reso. 31. Moikois strand, Åbo 32. Taimo strand, Nådendal 33. Jänessaari, Åbo 34. Ormholmen, Kyrkslätt 35. Kuusinen, vågbrytaren, Kotka 36. Tervasaari, Rampsinkari, Fredrikshamn 37. Likholmen, Korpo, Pargas 38. Pyölinranta, Pikis 39. Särkijärven laavun ranta, Yläne 40. Halstö, Raseborg 41. Hanaholmen, Esbo 42. Lustholmen, Gullkrona, XX 43. Kuninkojas stränder och fåra, Ruohonpää, Åbo 44. Lövön, Lovisa 45. Karhula Äijäniemi, Kotka 46. Lootholma, Gustavs 47. Kiviönniemi laavun ranta, Korpilahti, 48. Rekreationsområdet, Rappukalliontie 217, Toivakka 49. Edessalon laavu, Päijänne, Jämsä Lägerområdet, Hinttolanhiekka, Kelvenne, Padasjoki 51. Isohieta, Kelvenne, Padasjoki 52. Risholmen, Borgå 53. Heinänokka lägerområde, Erikvalla, Åbo 54. Björnholmen, Rimito, Nådendal 55. Suojärvi, Suolahti 56. Nunneviken, Nådendal 57. Saaro udde, Runsala, Åbo 58. Räikän ranta, Ylöjärvi Skräpmängderna från de olika objekten kunde variera mycket. Några objekt bedömdes ha blivit städade ytterst sällan så man hittade skräp från flera år och årtionden tillbaka. En del av objekten är underhållna och var troligtvis därför mindre nedskräpade. En del av objekten var trots underhåll mycket nedskräpade. Talkodeltagarna gissade att detta berodde på strandens läge och att strömmar transporterar dit skräp från andra områden. Stränderna var kanske också i aktivt rekreationsbruk och då samlas skräp sannolikt även landvägen. RAPORTOIDUT RANNOILTA KERÄTYT ROSKAT 5,20% 8,90% 7,30% 10,80% 67,80% Muovi (sis. Tumpit) Lasi ja ker. Paperi ja pahvi Metalli Muut (sis. kangas, puumateriaali, orgaaninen, kumi, vaarallinen jäte ja muut) Figur 1 Styckevis räknade och inrapporterade avfallsmaterial under kampanjen Snygg Beach Cigarettfimparna räknades i enlighet med projektet MARLIN till plastkategorin. [Kuvateksti: ] INSAMLAT SKRÄP SOM RAPPORTERATS FRÅN STRÄNDERNA 16

17 Plast (inkl. fimpar) Glas och keramik Papper och papp Metall Övrigt (inkl. tyg, trämaterial, organiskt avfall, gummi, farligt avfall m.m.) Av det inrapporterade skräpet var största delen plast. Om cigarettfimparna räknas med bland plasten utgör de tillsammans ca 68 % av allt insamlat skräp. På andra plats kom glas och keramik, sedan papper och kartong och på fjärde plats metall. Mängderna i de övriga kategorierna rörde sig i storleksordningen 0,4 1,5 procentenheter och utgjorde tillsammans 5,2 % av skräpet. Våren 2014 var plasten den största gruppen insamlat skräp, och därefter papper och kartong, metall och på fjärde plats glas och keramik. De övriga kategorierna utgjorde 7 % av den insamlade skräpmängden. Materialandelarna var i stort sett desamma som i projektet MARLIN. Det totala antalet insamlade skräp uppgick till ca Antalet plastskräp (inklusive cigarettfimpar) var stycken, glas och keramik 3 700, papper och kartong 3 100, metall och övriga kategorier ca 1600 stycken. Den inrapporterade skräpvolymen uppgick till liter och vägde kilogram. Uppgifterna är avrundade till närmaste hundratal. Största delen av de stränder från vilka rapporter inkom var havsstränder. De inrapporterade objekten fördelade sig så att 11 var insjöstränder, 4 var åstränder och 43 var havsstränder. I fråga om insjö och havsstränderna var materialfördelningen i stort sett densamma. På åstränderna hittades mindre plast jämfört med insjö och havsstränderna. I fråga om insjöstränder och i synnerhet i fråga om åstränder inrapporterades betydligt färre objekt än i fråga om havsstränder, varför resultaten inte är helt jämförbara. MEREN RANNOILTA KERÄTYT ROSKAT 4,83% 8,47% 7,27% 10,97% 68,46% Muovi (sis. Tumpit) Lasi ja ker. Paperi japahvi Metalli Muut (sis. kangas, puumateriaali, orgaaninen, kumi, vaarallinen jäte ja muut) Figur 2 Styckevis räknade och inrapporterade avfallsmaterial från havsstränder under kampanjen Snygg Beach [Kuvateksti: ] SKRÄP INSAMLAT FRÅN HAVSSTRÄNDER Plast (inkl. fimpar) Glas och keramik Papper och papp Metall Övrigt (inkl. tyg, trämaterial, organiskt avfall, gummi, farligt avfall m.m.) 17

18 JÄRVIEN RANNOILTA KERÄTYT ROSKAT 4,12% 8,84% 12,55% 5,33% 69,17% Muovi (sis. Tumpit) Lasi ja ker. Paperi japahvi Metalli Muut (sis. kangas, puumateriaali, orgaaninen, kumi, vaarallinen jäte ja muut) Figur 3 Styckevis räknade och inrapporterade avfallsmaterial från insjöstränder under kampanjen Snygg Beach [Kuvateksti: ] SKRÄP INSAMLAT FRÅN INSJÖSTRÄNDER Plast (inkl. fimpar) Glas och keramik Papper och papp Metall Övrigt (inkl. tyg, trämaterial, organiskt avfall, gummi, farligt avfall m.m.) JOKIEN RANNOILTA KERÄTYT ROSKAT 12,97% 5,37% 17,57% 49,32% Muovi (sis. Tumpit) Lasi ja ker. 14,76% Paperi japahvi Metalli Muut (sis. kangas, puumateriaali, orgaaninen, kumi, vaarallinen jäte ja muut) Figur 4 Styckevis räknade och inrapporterade avfallsmaterial från insjöstränder under kampanjen Snygg Beach [Kuvateksti: ] SKRÄP INSAMLAT FRÅN ÅSTRÄNDER Plast (inkl. fimpar) Glas och keramik Papper och papp 18

19 Metall Övrigt (inkl. tyg, trämaterial, organiskt avfall, gummi, farligt avfall m.m.) Deltagarna ansåg allmänt att det var viktigt att rapportera om skräpet. Även medierna visade stort intresse för resultaten från skräprapporteringen. Många talkodeltagare berättade att räknandet av enskilda skräp sa mycket mer om strandens tillstånd än bara städandet av den. Många tyckte också det var intressant att resultaten kommer att utnyttjas i framtida projekt och i informationssyfte. KAMPANJENS FRAMTID De data som samlades in under kampanjens gång och de mediekanaler och publikationer som skapades för kampanjen kvarstår i HSR rf:s användning och kan utnyttjas till exempel i planeringen och genomförandet av nya projekt samt i informationssyfte. I frågor som anknyter till nedskräpningen av stränder och hav kan man mejla till föreningens allmänna e postadress eller ringa på det allmänna numret, så styrs man vidare till rätt person. Tidtabellen för kommande kampanjer har i skrivande stund ännu inte slagits fast. Ett alternativ som övervägs är bl.a. att förlänga talkotiden så att den startar tidigare på våren och slutar på hösten. På så sätt kunde man städa stränderna även utanför fåglarna häckningstid samt före och efter den period när stränderna är i aktivt bruk. Andra alternativ kunde vara en talkotid som varar t.ex. under hela maj eller att den komprimeras till ett veckoslut. Den uppmärksamhet som kampanjen fått har visat att det finns efterfrågan av och entusiasm inför denna typ av verksamhet. Snygg Beach kampanjerna kommer även framöver att vara en del av föreningens verksamhet. Håll Skärgården Ren rf fortsätter ännu med de städningar i utredningssyfte som inleddes inom ramen för projektet MARLIN och som omfattar 11 stränder längs Finlands havskust. Resultaten från dessa rapporteras till Finlands miljöcentral. Kontaktuppgifter Håll Skärgården Ren rf Puolalagatan Åbo roope@pssry.fi tfn