Maten, marken och morgondagen

Transkript

1 En oberoende tidning / Nr GHANAS JORDBRUK Kvinnorna höjer rösten KOSTEN KOSTAR Men vad kostar hungern? MAT OCH SOPOR Gästkrönika av Alf Hornborg RÄCKER MATEN? FUF siar om framtiden Fotograf: Jialiang Gao Maten, marken och morgondagen ANDREA JOSEPHSON Ungefär en gång om året riktas världens samlade uppmärksamhet mot livsmedelssituationen i världen. Den sextonde oktober, på Internationella Världshungerdagen, studsar alla upp på barrikaderna; världens media i sällskap med politiker, civilsamhälle och vi vanliga dödliga. I samlad tropp sjunger vi hungerbekämpandets lov - och kräver bättring. Det är bra. Men redan den sjuttonde oktober tystnar kampsången. Andra globala problem vill ha sina årliga femton minuter i rampljuset. Medias, politikernas och allas våra egna strålkastare riktas någon annanstans. FUF-bladet gör tvärtom. Vi gör en djupdykning i livsmedelsproblematiken då andra medier just fått näsan över vattenytan igen. Här är höstens första nummer, låt det väl smaka! Idag svälter en miljard människor i världen. Jordens befolkning ökar stadigt, liksom antalet naturkatastrofer. Samtidigt blir jordbruksmarkernas skick allt sämre. Hur ska vi klara framtidens matbehov? Trots att en miljard människor går hungriga är dagens problem inte matbrist, utan den sneda fördelningen av det vi producerar. Men minskad tillgång på föda kan bli en realitet i framtiden. Vi har flera stora utmaningar framför oss. Befolkningen fortsätter växa världen över. År 2050 förutspås jordens befolkning uppgå till nio miljarder. För att klara matförsörjningen då beräknar FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO att det behövs en ökning av jordbrukets avkastning med 70 procent. Är denna ökning möjlig? När vi ger oss på att sia om framtiden finns det fler faktorer än befolkningsökningen att ta hänsyn till. Ett faktum är att det inte finns särskilt mycket mer jord att omvandla till jordbruksmark. En stor del av den mark som finns kvar inrymmer viktiga naturvärden, som djungel och mangroveträsk. Forskning visar att 80 procent av all jordbruksmark innehåller arealer med utarmad jord, vilket innebär att den tappat sitt näringsvärde och blivit mindre produktiv.

2 Till detta kan vi även lägga de effekter som klimatförändringarna för med sig; katastrofer så som torka, översvämningar och orkaner. Att världens fattiga drabbas värst av dessa klimatförändringar ser vi redan prov på. Men i Sverige kommer vi däremot att gynnas av klimatförändringarna. Det menar Christel Gustavsson på Jordbruksverket. Vi kommer att kunna odla mer norrut och få en längre odlingssäsong. I fattiga länder kommer det att bli svårare. Mer torka och fler översvämningar. Dessa länder har inte samma möjligheter att bevattna och bekämpa ohyra som vi har här. Vad är då lösningen på en kommande matbrist? Många menar att vi måste öka matproduktionen genom ytterligare tekniska lösningar, genetiskt modifierade organismer (GMO) och effektivare gödningsmedel. En känd förespråkare för det industriella jordbruket är Marit Paulsen, författare och Europaparlamentariker för Folkpartiet. Så som världen ser ut i dag - och än mer i morgon - så är det enbart det storskaligt effektiva som kan förse oss med vardagsmat skrev hon på Newsmill (26/3, 2009) och menar att småskaligt ekologiskt jordbruk inte är tillräckligt produktivt. Men den ickestatliga organisationen Utviklingsfundet i Norge hävdar motsatsen. I rapporten A viable food future skriver de att endast 30 procent av maten som konsumeras i världen har producerats på industriell mark, resten produceras i mindre jordbruk, oftast drivna av fattiga bönder. Om större andel mat odlas industriellt skulle det leda till minskad biodiversitet genom utbredning av odlade monokulturer, samt att jorden urlakas av konstgödsel. Vad är då lösningen på en kommande matbrist? Ekologi diskuteras också. Utviklingsfundet skriver att ekologiskt jordbruk ger större skördar än odlingar som bekämpats med kemikalier. Detta genom täckgrödor, effektiva bevattningssystem och roterande odling av olika växter. Vidare anses småskalig ekologisk odling bättre för klimatet då bensindrivna maskiner inte används i lika stor utsträckning som i industriellt jordbruk. Att ekologiska bönder i högre grad samspelar med naturen kan enligt rapporten göra dem långt mer motståndskraftiga vid kommande klimatutmaningar. Christel Gustavsson vill inte ta ställning till om det är ekologiskt eller industriellt jordbruk som är svaret på framtidens matproduktion. Hon refererar till Jordbruksverkets handlingsprogram och säger: I framtiden är det viktigt att kolla på fördelar med både ekologiskt och konventionellt jordbruk. Att ställa sig för eller emot något av dem gör att man låser sig. Det kan även vara så att lösningen kanske ligger i något helt annat än dessa två. MALIN ALSING

3 Vad kostar hunger? Att bekämpa hungern är nu tio gånger billigare än att ignorera den. Det menar den internationella hjälporganisationen ActionAid i en rapport som släpptes i september. I rapporten Who s really fighting hunger? beskriver organisationen de ekonomiska konsekvenserna av hunger: sämre hälsa, förlorad utbildning och nedsatt produktivitet. Räknar man med dessa kan svälten i världen kosta upp till 3,2 biljoner kronor, enligt organisationen. Att halvera fattigdomen fram till 2015 skulle kosta en tiondel av den summan, enligt FN: s beräkningar. Men kostnaden är inte bara finansiell, poängterar Actionaids verkställande direktör Joanna Kerr. Om regeringar inte agerar nu kan mer än en miljon barn dö innan 2015 och halva Afrika kommer inte ha tillräckligt med mat om tio år. Samtidigt uppgår världens godiskonsumtion till 900 miljarder kronor per år, enligt Oxfams beräkningar. Kostnaden för att häva svälten är i den jämförelsen bara ett stänk i det ekonomiska världshavet. ANDREA JOSEPHSON Nedslag i Ghana en facklig väg mot förbättring Adwoa Sakyi är en av de många kvinnor som kämpar för bättre förhållanden för jordbrukare i Ghana. I nästan 20 år har hon arbetat fackligt i huvudstaden Accra. Adwoa har ibland mött svårigheter men säger att hon inspireras och motiveras av de framgångar hon nått. Adwoa Sakyi är 54 år och arbetar på International Union of Food (IUF), som idag har medlemmar, varav 30 procent är kvinnor. Adwoa har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor inom jordbrukssektorn, och betonar mer än en gång vikten av att involvera kvinnan i myndigheter och beslutsfattande. I Ghana arbetar 51 procent av alla kvinnor på landsbygden inom jordbrukssektorn och kvinnan är den viktigaste aktören i produktionskedjan. Trots detta har kvinnorna i Ghana sämre möjligheter till lån och utbildning än männen. Detta hindrar många kvinnor från att starta företag, engagera sig politiskt och bli medvetna om sin situation, säger Adwoa, som vill fokusera på kvinnors möjligheter inom jordbruket. Det är en förutsättning för att uppnå matsäkerhet i Ghana och garantera rätten till näringsrik mat varje dag. Det måste finnas en policy som behandlar kvinnors specifika svårigheter i alla sektorer av ekonomin. Inom jordbruket är majoriteten av dem som odlar cash crops män, de får en stabil inkomst som kvinnorna saknar. Med cash crops menas de lönsamma grödor som ger en garanterad inkomst, som tobak, kakao, ananas och banan. Kvinnorna odlar i högre grad food crops, som ris, majs och vete, vilket är betydligt mer instabilt ekonomiskt, säger Adwoa. Jordbrukssektorn fortsätter att vara

4 grundpelaren i Ghanas ekonomi men trots det så saknas en policy som stödjer denna sektor. I Ghana konsumerar invånarna totalt ton ris årligen, varav ton är importerad. Det är sorglig statistik som visar på hur negativa konsekvenser subventioner har. Adwoa förklarar att om subventionerna togs bort skulle det hjälpa Ghana att tävla på den liberala världsmarknaden. Hon betonar också att myndigheterna har ett ansvar att tillåta ett större deltagande från medborgarna, istället för att låta internationella finansinstitutioner och utländska myndigheter kontrollera Ghanas nationella ekonomi. Idag arbetar Adwoa med att försvara och främja arbetarnas rättigheter genom kampanjer, påverkan och förhandlingar. Några av utmaningarna facket möter är dåliga arbetsförhållanden, låga löner samt att hälso- och säkerhetsåtgärder ofta ignoreras. Den fackliga vägen är en av flera, och vi frågar varför hon valt att engagera sig just fackligt. Svaret vi får är att möjligheten till en positiv effekt och förändring är god. Jag tror att facket kan spela en oerhört viktig roll. Genom vårt arbete har vi kunnat organisera oss och överklaga beslut som fattats av myndigheter och företag. Jag är stolt över att idag kunna säga att det skett förbättringar för kvinnorna i Ghana. Jag är bland annat involverad i att implementera ett program om våld mot kvinnor, och ett annat som ska hjälpa kvinnor att försvara sina rättigheter genom facket, berättar hon. Adwoa är mycket driven, målmedveten och engagerad. Hon är optimistisk inför framtiden, men vill inte förutspå för mycket. Hon hoppas att Ghana ska anamma ILO: s agenda för att förbättra arbetarna och kvinnornas situation. Med den drivkraft Adwoa Sakyi har idag känns det inte som att målet ligger alltför långt borta för befolkningen i Ghana. CAMILLA GÖTH YASMINE TAHIR Svenska bönders anträngningar - på soptippen! En bekant hade härom dagen läst i sin morgontidning att vi i Sverige varje år förbrukar mat motsvarande produktionen på en yta flera gånger större än Sveriges samlade åkerareal. Det var kanske inte så förvånande. Nog har vi väl vant oss vid tanken att vissa länder lever långt över sina tillgångar? Georg Borgström talade redan för femtio år sedan om de spökarealer utanför ett lands gränser som bidrog till dess livsmedelsproduktion. Genom Bill Rees och Mathis Wackernagel kom begreppet att utvecklas till vad vi idag kallar ekologiska fotavtryck ; den yta, mätt i globalt genomsnittliga hektar, som fordras för att upprätthålla en persons konsumtionsnivå. Det är lätt att visa att de rikaste länderna också har de största ekologiska fotavtrycken per capita. Där köpkraften (pengarna) finns, finns också tekniken, konsumtionsvarorna och maten. Allt detta har vi kanske vant oss vid hur olustigt det än känns. Vi vet ju sedan länge att industrijordbruket förbrukar mycket mera energi än det avkastar och att det är subventionerna från den globala periferin som gör det möjligt. Men artikeln i morgontidningen hade berättat någonting mera anmärkningsvärt. Varje år slängs mat i Sverige motsvarande produktionen på hela Sveriges åkerareal. Alla svenska bönders årliga ansträngningar på soptippen! I en värld där det fortfarande finns människor som dör av undernäring. All denna dieselförbrukning, allt näringsläckage, alla bekämpningsmedel, alla djurfabriker, alla EU-bidrag helt i onödan. Visst borde vi ha kunnat förutsäga det; vi anar ju vilka mängder livsmedel som varje dag kasseras i butikerna, restaurangerna, vårdinrättningarna och hemmen. Men ändå är det svårt att inte bli upprörd. Finns det någon annan uppgift om vår uppochnervända värld som mera tydligt visar att det som ekonomerna kallar rationellt är så irrationellt som någonting kan bli? Möjligen då tanken att vi i framtiden skulle producera drivmedel på åkermark för en oförminskad fordonspark vilket skulle fordra nästan tre gånger den svenska åkerarealen bara för att hålla våra fordon rullande. Om åkermarken efter oljetoppen åter skall räcka till både livsmedel och transportenergi får ekonomerna skriva om sina lärowböcker. Eller damma av dem som skrevs innan den industriella revolutionen. ALF HORNBORG Professor i humanekologi, Lunds universitet

5 SKRIBENTER Malin Alsing Camilla Göth Andrea Josephson Yasmine Tahir EXTERNA SKRIBENTER Alf Hornborg FOTOGRAF Richard Croft Gates Foundation Jialiang Gao Helen Hanley ANSVARIG UTGIVARE Föreningen för Utvecklingsfrågor Klara Grenhagen FORM Klara Grenhagen ANNONSKONTAKT