Maten, marken och morgondagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maten, marken och morgondagen"

Transkript

1 En oberoende tidning / Nr GHANAS JORDBRUK Kvinnorna höjer rösten KOSTEN KOSTAR Men vad kostar hungern? MAT OCH SOPOR Gästkrönika av Alf Hornborg RÄCKER MATEN? FUF siar om framtiden Fotograf: Jialiang Gao Maten, marken och morgondagen ANDREA JOSEPHSON Ungefär en gång om året riktas världens samlade uppmärksamhet mot livsmedelssituationen i världen. Den sextonde oktober, på Internationella Världshungerdagen, studsar alla upp på barrikaderna; världens media i sällskap med politiker, civilsamhälle och vi vanliga dödliga. I samlad tropp sjunger vi hungerbekämpandets lov - och kräver bättring. Det är bra. Men redan den sjuttonde oktober tystnar kampsången. Andra globala problem vill ha sina årliga femton minuter i rampljuset. Medias, politikernas och allas våra egna strålkastare riktas någon annanstans. FUF-bladet gör tvärtom. Vi gör en djupdykning i livsmedelsproblematiken då andra medier just fått näsan över vattenytan igen. Här är höstens första nummer, låt det väl smaka! Idag svälter en miljard människor i världen. Jordens befolkning ökar stadigt, liksom antalet naturkatastrofer. Samtidigt blir jordbruksmarkernas skick allt sämre. Hur ska vi klara framtidens matbehov? Trots att en miljard människor går hungriga är dagens problem inte matbrist, utan den sneda fördelningen av det vi producerar. Men minskad tillgång på föda kan bli en realitet i framtiden. Vi har flera stora utmaningar framför oss. Befolkningen fortsätter växa världen över. År 2050 förutspås jordens befolkning uppgå till nio miljarder. För att klara matförsörjningen då beräknar FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO att det behövs en ökning av jordbrukets avkastning med 70 procent. Är denna ökning möjlig? När vi ger oss på att sia om framtiden finns det fler faktorer än befolkningsökningen att ta hänsyn till. Ett faktum är att det inte finns särskilt mycket mer jord att omvandla till jordbruksmark. En stor del av den mark som finns kvar inrymmer viktiga naturvärden, som djungel och mangroveträsk. Forskning visar att 80 procent av all jordbruksmark innehåller arealer med utarmad jord, vilket innebär att den tappat sitt näringsvärde och blivit mindre produktiv.

2 Till detta kan vi även lägga de effekter som klimatförändringarna för med sig; katastrofer så som torka, översvämningar och orkaner. Att världens fattiga drabbas värst av dessa klimatförändringar ser vi redan prov på. Men i Sverige kommer vi däremot att gynnas av klimatförändringarna. Det menar Christel Gustavsson på Jordbruksverket. Vi kommer att kunna odla mer norrut och få en längre odlingssäsong. I fattiga länder kommer det att bli svårare. Mer torka och fler översvämningar. Dessa länder har inte samma möjligheter att bevattna och bekämpa ohyra som vi har här. Vad är då lösningen på en kommande matbrist? Många menar att vi måste öka matproduktionen genom ytterligare tekniska lösningar, genetiskt modifierade organismer (GMO) och effektivare gödningsmedel. En känd förespråkare för det industriella jordbruket är Marit Paulsen, författare och Europaparlamentariker för Folkpartiet. Så som världen ser ut i dag - och än mer i morgon - så är det enbart det storskaligt effektiva som kan förse oss med vardagsmat skrev hon på Newsmill (26/3, 2009) och menar att småskaligt ekologiskt jordbruk inte är tillräckligt produktivt. Men den ickestatliga organisationen Utviklingsfundet i Norge hävdar motsatsen. I rapporten A viable food future skriver de att endast 30 procent av maten som konsumeras i världen har producerats på industriell mark, resten produceras i mindre jordbruk, oftast drivna av fattiga bönder. Om större andel mat odlas industriellt skulle det leda till minskad biodiversitet genom utbredning av odlade monokulturer, samt att jorden urlakas av konstgödsel. Vad är då lösningen på en kommande matbrist? Ekologi diskuteras också. Utviklingsfundet skriver att ekologiskt jordbruk ger större skördar än odlingar som bekämpats med kemikalier. Detta genom täckgrödor, effektiva bevattningssystem och roterande odling av olika växter. Vidare anses småskalig ekologisk odling bättre för klimatet då bensindrivna maskiner inte används i lika stor utsträckning som i industriellt jordbruk. Att ekologiska bönder i högre grad samspelar med naturen kan enligt rapporten göra dem långt mer motståndskraftiga vid kommande klimatutmaningar. Christel Gustavsson vill inte ta ställning till om det är ekologiskt eller industriellt jordbruk som är svaret på framtidens matproduktion. Hon refererar till Jordbruksverkets handlingsprogram och säger: I framtiden är det viktigt att kolla på fördelar med både ekologiskt och konventionellt jordbruk. Att ställa sig för eller emot något av dem gör att man låser sig. Det kan även vara så att lösningen kanske ligger i något helt annat än dessa två. MALIN ALSING

3 Vad kostar hunger? Att bekämpa hungern är nu tio gånger billigare än att ignorera den. Det menar den internationella hjälporganisationen ActionAid i en rapport som släpptes i september. I rapporten Who s really fighting hunger? beskriver organisationen de ekonomiska konsekvenserna av hunger: sämre hälsa, förlorad utbildning och nedsatt produktivitet. Räknar man med dessa kan svälten i världen kosta upp till 3,2 biljoner kronor, enligt organisationen. Att halvera fattigdomen fram till 2015 skulle kosta en tiondel av den summan, enligt FN: s beräkningar. Men kostnaden är inte bara finansiell, poängterar Actionaids verkställande direktör Joanna Kerr. Om regeringar inte agerar nu kan mer än en miljon barn dö innan 2015 och halva Afrika kommer inte ha tillräckligt med mat om tio år. Samtidigt uppgår världens godiskonsumtion till 900 miljarder kronor per år, enligt Oxfams beräkningar. Kostnaden för att häva svälten är i den jämförelsen bara ett stänk i det ekonomiska världshavet. ANDREA JOSEPHSON Nedslag i Ghana en facklig väg mot förbättring Adwoa Sakyi är en av de många kvinnor som kämpar för bättre förhållanden för jordbrukare i Ghana. I nästan 20 år har hon arbetat fackligt i huvudstaden Accra. Adwoa har ibland mött svårigheter men säger att hon inspireras och motiveras av de framgångar hon nått. Adwoa Sakyi är 54 år och arbetar på International Union of Food (IUF), som idag har medlemmar, varav 30 procent är kvinnor. Adwoa har lång erfarenhet av att arbeta med kvinnor inom jordbrukssektorn, och betonar mer än en gång vikten av att involvera kvinnan i myndigheter och beslutsfattande. I Ghana arbetar 51 procent av alla kvinnor på landsbygden inom jordbrukssektorn och kvinnan är den viktigaste aktören i produktionskedjan. Trots detta har kvinnorna i Ghana sämre möjligheter till lån och utbildning än männen. Detta hindrar många kvinnor från att starta företag, engagera sig politiskt och bli medvetna om sin situation, säger Adwoa, som vill fokusera på kvinnors möjligheter inom jordbruket. Det är en förutsättning för att uppnå matsäkerhet i Ghana och garantera rätten till näringsrik mat varje dag. Det måste finnas en policy som behandlar kvinnors specifika svårigheter i alla sektorer av ekonomin. Inom jordbruket är majoriteten av dem som odlar cash crops män, de får en stabil inkomst som kvinnorna saknar. Med cash crops menas de lönsamma grödor som ger en garanterad inkomst, som tobak, kakao, ananas och banan. Kvinnorna odlar i högre grad food crops, som ris, majs och vete, vilket är betydligt mer instabilt ekonomiskt, säger Adwoa. Jordbrukssektorn fortsätter att vara

4 grundpelaren i Ghanas ekonomi men trots det så saknas en policy som stödjer denna sektor. I Ghana konsumerar invånarna totalt ton ris årligen, varav ton är importerad. Det är sorglig statistik som visar på hur negativa konsekvenser subventioner har. Adwoa förklarar att om subventionerna togs bort skulle det hjälpa Ghana att tävla på den liberala världsmarknaden. Hon betonar också att myndigheterna har ett ansvar att tillåta ett större deltagande från medborgarna, istället för att låta internationella finansinstitutioner och utländska myndigheter kontrollera Ghanas nationella ekonomi. Idag arbetar Adwoa med att försvara och främja arbetarnas rättigheter genom kampanjer, påverkan och förhandlingar. Några av utmaningarna facket möter är dåliga arbetsförhållanden, låga löner samt att hälso- och säkerhetsåtgärder ofta ignoreras. Den fackliga vägen är en av flera, och vi frågar varför hon valt att engagera sig just fackligt. Svaret vi får är att möjligheten till en positiv effekt och förändring är god. Jag tror att facket kan spela en oerhört viktig roll. Genom vårt arbete har vi kunnat organisera oss och överklaga beslut som fattats av myndigheter och företag. Jag är stolt över att idag kunna säga att det skett förbättringar för kvinnorna i Ghana. Jag är bland annat involverad i att implementera ett program om våld mot kvinnor, och ett annat som ska hjälpa kvinnor att försvara sina rättigheter genom facket, berättar hon. Adwoa är mycket driven, målmedveten och engagerad. Hon är optimistisk inför framtiden, men vill inte förutspå för mycket. Hon hoppas att Ghana ska anamma ILO: s agenda för att förbättra arbetarna och kvinnornas situation. Med den drivkraft Adwoa Sakyi har idag känns det inte som att målet ligger alltför långt borta för befolkningen i Ghana. CAMILLA GÖTH YASMINE TAHIR Svenska bönders anträngningar - på soptippen! En bekant hade härom dagen läst i sin morgontidning att vi i Sverige varje år förbrukar mat motsvarande produktionen på en yta flera gånger större än Sveriges samlade åkerareal. Det var kanske inte så förvånande. Nog har vi väl vant oss vid tanken att vissa länder lever långt över sina tillgångar? Georg Borgström talade redan för femtio år sedan om de spökarealer utanför ett lands gränser som bidrog till dess livsmedelsproduktion. Genom Bill Rees och Mathis Wackernagel kom begreppet att utvecklas till vad vi idag kallar ekologiska fotavtryck ; den yta, mätt i globalt genomsnittliga hektar, som fordras för att upprätthålla en persons konsumtionsnivå. Det är lätt att visa att de rikaste länderna också har de största ekologiska fotavtrycken per capita. Där köpkraften (pengarna) finns, finns också tekniken, konsumtionsvarorna och maten. Allt detta har vi kanske vant oss vid hur olustigt det än känns. Vi vet ju sedan länge att industrijordbruket förbrukar mycket mera energi än det avkastar och att det är subventionerna från den globala periferin som gör det möjligt. Men artikeln i morgontidningen hade berättat någonting mera anmärkningsvärt. Varje år slängs mat i Sverige motsvarande produktionen på hela Sveriges åkerareal. Alla svenska bönders årliga ansträngningar på soptippen! I en värld där det fortfarande finns människor som dör av undernäring. All denna dieselförbrukning, allt näringsläckage, alla bekämpningsmedel, alla djurfabriker, alla EU-bidrag helt i onödan. Visst borde vi ha kunnat förutsäga det; vi anar ju vilka mängder livsmedel som varje dag kasseras i butikerna, restaurangerna, vårdinrättningarna och hemmen. Men ändå är det svårt att inte bli upprörd. Finns det någon annan uppgift om vår uppochnervända värld som mera tydligt visar att det som ekonomerna kallar rationellt är så irrationellt som någonting kan bli? Möjligen då tanken att vi i framtiden skulle producera drivmedel på åkermark för en oförminskad fordonspark vilket skulle fordra nästan tre gånger den svenska åkerarealen bara för att hålla våra fordon rullande. Om åkermarken efter oljetoppen åter skall räcka till både livsmedel och transportenergi får ekonomerna skriva om sina lärowböcker. Eller damma av dem som skrevs innan den industriella revolutionen. ALF HORNBORG Professor i humanekologi, Lunds universitet

5 SKRIBENTER Malin Alsing Camilla Göth Andrea Josephson Yasmine Tahir EXTERNA SKRIBENTER Alf Hornborg FOTOGRAF Richard Croft Gates Foundation Jialiang Gao Helen Hanley ANSVARIG UTGIVARE Föreningen för Utvecklingsfrågor Klara Grenhagen FORM Klara Grenhagen ANNONSKONTAKT

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

ÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE

ÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE ÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE 2013-01-23 Av: Omvärld Av Noa Ericson, Hjalmar Stenlund och Ulf Edgren Vi är tre arkitekturstudenter som hade kursen stadsbyggnad på KTH under hösten 2012. Vi fick i uppgift

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt Ekologisk konsumtion och produktion 2011-2013 2013 Ekologiskt Forum 20 oktober 2010 Ekologisk k produktion och konsumtion Strategi med omvärldsanalys, äld l verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in

Läs mer

Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010

Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Översikt över presentationen Våra globala utmaningar Markanvändning kvalitet / produktivitet

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004.

Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004. Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004. Inledning, 3 februari Gunnar Rundgren Ordförande IFOAM, VD Grolink AB, lantbrukare Torfolk, 684 95 Höje, Tel

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga.

Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga. Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga. 2014-09-04 Hälsorörelsen (HR = Samverkan mellan och Riksförbundet Hälsofrämjandet), ställer följande 6 frågor till Riksdagens partier

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen Rapport Ekologiska och svenska livsmedel Livsmedelsföretagen 24-3-2 Om undersökningen Antal intervjuer 5 intervjuer Metod Internetpanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval Målgrupp Allmänheten

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer

Läs mer