Ställningstagande till införande av Eget val inom daglig verksamhet

Transkript

1 1 (20) Omsorgskontoret Dnr On Ann Henriksson Eva Lundin Kristina Wahlström Ann-Britt Olofsson Eva Svensson Omsorgsnämnden Anders Peterson Elisabeth Ulvenäs Anders Karlsson Ställningstagande till införande av Eget val inom daglig verksamhet FÖRSLAG TILL BESLUT Omsorgsnämnden föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att ge omsorgsnämnden möjlighet att införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet Kommunfullmäktige föreslås besluta att ge omsorgsnämnden möjlighet att införa eget val med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet. I:\KLK\Omsorg\Handlingar till omsorgsnämnd\14 Ställningstagande till valfrihetssystem inom daglig verksamhet doc

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING UPPDRAGET KOMMUNALA MÅL OCH SYFTE LAG OM VALFRIHETSSYSTEM LOV Tre sätt att tillskapa verksamhet LOV, LOU eller egenregi LOV lag om valfrihetssystem Grundläggande principer för valfrihetssystem enligt LOV LSS- LAGSTIFTNINGEN Beskrivning av insatsen daglig verksamhet enligt LSS MÅLGRUPP OCH BEHOV I LINKÖPING Antal personer och verksamheter i Linköping Beslut om insats och uppföljning Nuvarande verksamhetskrav Leanlink Alternativa utförare Behovsutveckling inom området daglig verksamhet i Linköping Behovsutveckling nationellt Nationell enkät omfattande bland annat. insatsen daglig verksamhet ERFARENHETER FRÅN ANDRA KOMMUNER LOKALER Alternativ Alternativ Alternativ INFORMATION OCH SAMRÅD UNDER UTREDNINGEN Sammanfattning av brukardialog Sammanfattning samråd med brukarorganisationerna RISKANALYS RESURSBEHOV FINANSIERING LEGALITET HELHETSBEDÖMNING Brukarperspektiv Utförarperspektiv Ekonomiskt perspektiv Utveckling och kvalitetsperspektiv TIDPLAN FÖR INFÖRANDE AV EGET VAL MBL

3 3 1. SAMMANFATTNING Omsorgsnämnden föreslås få möjlighet att införa eget val i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV) inom området daglig verksamhet. Eget val innebär att valet av utförare förskjuts från kommunen till den enskilde. I detta sammanhang syftar ett tillämpande av LOV också till att stimulera tillkomsten av fler och mer varierade verksamheter som kan utveckla den enskildes förmåga. Syftet är att ge den enskilde större möjlighet att påverka tjänsternas kvalitet och innehåll. Valfriheten bedöms leda till ökad konkurrens och är ett incitament till utveckling av verksamheten. Genom att den enskilde själv får välja, leder det till att personens behov och kvalitetsuppfattning sätts i centrum. För att kunna göra val krävs god information och tillgång till vägledning. Införande av valfrihetssystem inom området daglig verksamhet bedöms vara kostnadsneutralt i förhållande till nuvarande system. Kostnadsutvecklingen är bl.a. beroende av målgruppens möjligheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. I bästa fall kan eget val stimulera till arbetsplatsförlagda verksamheter eller verksamheter som på ett bättre sätt möter upp ungdomars utbildningsbakgrund och därmed ökar deras möjligheter att på sikt nå ett lönearbete. En sådan utveckling skulle få positiv påverkan på kostnadsutvecklingen. En annan viktig faktor som påverkar kostnadsutvecklingen är ersättningssystemets utformning. En förutsättning för att tillämpa valfrihetssystem enlig LOV är att kommunen fastställer ersättningen till utförare samt beslutar om de krav som skall ställas på utförare och verksamhet. I handlingen redovisas förslag till valfrihetssystem. Kommunfullmäktige föreslås ge omsorgsnämnden möjlighet att införa ett valfrihetssystem med stöd av LOV vad gäller daglig verksamhet. Omsorgskontoret återkommer till omsorgsnämnden i september med förslag till förfrågningsunderlag för godkännande enligt LOV inom verksamhetsområdet LSS. En utgångspunkt i arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag kommer att vara att kraven i nuvarande förfrågningsunderlag ska vara vägledande. Eget val inom daglig verksamhet planeras kunna införas 1 april 2010.

4 4 2. UPPDRAGET Omsorgsnämnden beslutade den 21 maj 2008 att ge omsorgskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa eget val inom området daglig verksamhet. I utredningsuppdraget ingår att ta fram förslag till modell för införande av eget val i Linköping. I denna modell ingår att ta fram förslag till; - Ersättningssystem och belysa ekonomiska konsekvenser - Hantering av lokaler - Informationsinsatser - Uppföljning och utvärdering./. Redovisning av förslag till modell redovisas i bilaga 1, Förslag till eget val daglig verksamhet. Dessutom redovisas i denna handling, - Erfarenheter från andra kommuner Kap 7 - Genomförda informationsinsatser och samråd med Kap 9 bland annat intresseorganisationer - Tidplan för införande av eget val Kap 15 Förslaget skall enligt tidsplanen redovisas till omsorgsnämnden innan sommaren Nuvarande avtal med Leanlink angående daglig verksamhet är förlängda t.o.m Ett införande av eget val bedöms kunna starta 1 april En privat utförare (Wurzels) har avtal att bedriva daglig verksamhet t.o.m Glädjekällans avtalstid löper fram till och övriga privata utförares som erbjuder daglig verksamhet har särskilda avtal för enskilda personer. Ulrika gruppbostad har ett utökat ansvar som innebär att de ska hjälpa till att ordna dagligverksamhetsplatser till enskilda i samverkan med lokala företagare; de har dock inget särskilt avtal avseende daglig verksamhet. Omsorgsnämnden har beviljats 2 mnkr i statligt stimulansmedel för att förbereda och utveckla valfrihetssystem. Av dessa har 300 tkr avsatts för att utreda förutsättningarna för införande av valfrihetssystem inom området daglig verksamhet. Ett första steg i riktning mot införande av eget val i Linköpings kommun togs i maj 2008 efter att kommunfullmäktige på förslag från omsorgsnämnden och äldrenämnden beslutat att eget val införs inom hemtjänsten. 3. KOMMUNALA MÅL OCH SYFTE Alla med någon form av funktionshinder ska utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att leva ett med andra medborgare likvärdigt liv Alla ska uppleva att kommunen aktivt bidrar till att skapa arbete åt alla

5 5 Alla som befinner sig i en utsatt och svår situation ska stödjas på ett värdigt och utvecklande sätt Alla ska känna sig bemötta med värdighet och respekt Förslaget till eget val inom daglig verksamhet har utgått ifrån olika måldokument, kommunfullmäktiges budget, Allians för Linköpings program samt omsorgsnämndens uppdragsbeskrivning. Sammanfattningsvis syftar utvecklingen till att: - Öka den enskildes möjlighet att välja utförare och byta utförare, - Skapa ett större incitament för kvalitetsutveckling genom ökat fokus på kundnöjdhet, - Öppna möjligheten för brukargrupper att få särskilda behov tillgodosedda genom specialisering/profilering, - Stärka den enskildes självbestämmande, vid val och utformning av insatser, - Förhindra monopol och främja konkurrens i den kommunalt finansierade verksamheten, - Stimulera till nyföretagande, etablering nya utförare, - Stimulera fler utförare, motverka oligopoltendenser (få utförare), - Öka möjligheten för personal att välja arbetsgivare, - Motverka negativa effekter av utförarbyten. 4. LAG OM VALFRIHETSSYSTEM LOV 4.1 Tre sätt att tillskapa verksamhet LOV, LOU eller egenregi Verksamheter/tjänster som utförs på uppdrag av kommunen kan ske på tre olika sätt; - i enlighet med LOV, lagen om valfrihetssystem, - i enlighet med LOU, lagen om offentlig upphandling, - eller genom drift i egenregi. 4.2 LOV lag om valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari Det är frivilligt för kommunen att införa valfrihetssystem. Ett valfrihetssystem enligt LOV innebär att den enskilde har rätt att välja bland de leverantörer som kommunen godkänt som utförare av tjänsten. Ett av syftena med valfrihetssystem är att skapa en mångfald av utförare som den enskilde kan välja mellan, vilket i sin tur leder till konkurrens och förbättrad kvalitet till nytta för den enskilde. En av grundpelarna i ett valfrihetssystem är den enskildes rätt att byta leverantör av tjänst. Möjligheten till omval medför att leverantörerna måste göra verksamheten attraktiv både för att bli vald och inte bortvald.

6 6 LOV förutsätter att: - det finns ett fastställt förfrågningsunderlag som gäller alla leverantörer som vill ansöka om godkännande - det av förfrågningsunderlaget framgår alla krav och avtalsvillkor, ex ersättningsnivå - att det finns ett ickevalsalternativ för den som inte vill eller kan välja 4.3 Grundläggande principer för valfrihetssystem enligt LOV Samma grundläggande principer som gäller inom offentlig upphandling gäller även enligt LOV. Principerna är följande: Likabehandlingsprincipen - alla leverantörer ska behandlas likvärdigt och icke diskriminerade Principen om öppenhet - att all information är tillgänglig för alla samt krav på kontinuerlig annonsering på nationell databas Principen om ömsesidigt erkännande intyg och certifikat som utfärdats av en behörig myndighet i något EU-land måste godtas i de övriga medlemsstaterna Principen om proportionalitet innebär att de krav som ställs i förfrågningsunderlaget ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. 5. LSS- LAGSTIFTNINGEN 5.1 Beskrivning av insatsen daglig verksamhet enligt LSS Daglig verksamhet är en av tio insatserna som personer med omfattande funktionsnedsättning har rätt till, i enlighet med Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammantaget hade 2008 närmare personer i Sverige en eller flera LSSinsatser. Den mest förekommande insatsen är daglig verksamhet. (Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, Lägesrapport 2008, Socialstyrelsen) Syftet med LSS-lagstiftningen är att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra tillsammans med andra. Den dagliga verksamheten ska bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål är att den dagliga verksamheten ska öka den enskildes möjlighet till lönearbete, när så är möjligt. Nedan beskrivs vilka personer som omfattas av rätten till insatser enligt LSSlagstiftningen. Personkrets 1 Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.

7 7 Personkrets 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 Personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Rättigheten till daglig verksamhet omfattar i dag personer som tillhör personkrets 1 och 2. Innehållet bör omfatta såväl aktiviteter med mer habiliterande inriktning som arbetsinriktade uppgifter. I Statens Offentliga Utredningar: Möjlighet att leva som andra, föreslås bl.a. en lagändring som innebär att även LSS personkrets 3 ska omfattas av den lagstadgade rätten till daglig verksamhet. I utredningen konstateras dock att det är svårt att uppskatta konsekvenserna av förslaget. Cirka personer med psykiska funktionshinder bedöms tillhöra personkretsen för LSS. Denna utökade rättighet uppskattas ekonomiskt motsvara ökade kostnader med 495 mnkr i landet. I utredningen föreslås att kommunerna stegvis under en treårsperiod ska få kompensation vid ett införande av denna rättighet. (SOU 2008:77, Möjlighet att leva som andra) Utifrån detta utredningsunderlag föreslås kommunens valfrihetssystem avgränsas till personkrets 1 och 2 enligt LSS. Kommunen föreslås avvakta med ett införande när det gäller personkrets 3. När det gäller personkrets 3 fortsätter omsorgskontoret utreda förutsättningarna för att införa eget val även för personer med psykisk funktionsnedsättning. Utredningsarbetet omfattar även att göra en bedömning om ett valfrihetssystem kan införas innan lagändringen genomförs och ekonomiskt stöd utgetts till kommunerna. 6. MÅLGRUPP OCH BEHOV I LINKÖPING 6.1 Antal personer och verksamheter i Linköping Sammantaget har ca 490 personer beslut om daglig verksamhet enligt LSS (2008), vilket även omfattar BoDa-verksamhet (där boende och daglig verksamhet erbjuds i anslutning till gruppbostaden), externa placeringar och enskilda avtal. Inom den dagliga verksamheten som riktar sig till LSS målgrupp finns det: - 7 olika utförare - ca 30 olika verksamheter Utöver detta finns 13 BoDa-enheter med sammanlagt 65 platser. Dessa är riktatde till personer med omfattande behov.

8 8 6.2 Beslut om insats och uppföljning Ansökan om daglig verksamhet utreds och beslutas av socialkontoret. Under utredningen klarläggs personkretstillhörighet och därefter diskuteras vilka behov och önskemål den enskilde har om inriktning och typ av daglig verksamhet. Socialkontoret beslutar om den enskildes rätt till daglig verksamhet. I samförstånd med den sökande görs en beställning av beviljad insats till den kommunala utföraren eller till någon av de privata utförarna. Socialkontoret följer upp att den beviljade insatsen verkställs och att insatsen motsvarar behovet. Nationellt konstaterar Socialstyrelsen i en kartläggning under året 2008 att en tredjedel av kommunerna avslutar ärendet efter att insatsen verkställts. I Linköping avslutas ej ärendet efter att insatsen verkställs, men det bedöms finnas behov av att utöka och utveckla uppföljningen av beviljade insatser. (Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning, Socialstyrelsen 2008, Artikelnr ) 6.3 Nuvarande verksamhetskrav Enligt nuvarande avtal skall utföraren kunna erbjuda den enskilde 7,5 timmar daglig verksamhet. Avtalen med Leanlink är inte volymbegränsade; alla personer som beviljas daglig verksamhet erbjuds daglig verksamhet. Avtalen med privata utförare är volymbegränsade. När de gäller de enskilda avtalen med privata utförare så tecknas dessa efter behov. Vid förläggningen av öppettiderna under dagen förutsätts utföraren ha en helhetssyn på deltagarnas behov av stöd och service. Det kan innebära att verksamheten med fördel kan pågå längre på eftermiddagen och därmed starta något senare på morgonen än vad som är brukligt idag, exempelvis , Öppettiderna ska så långt som möjligt anpassas efter de enskildas önskemål. Stängningstider i samband med semester etc skall samordnas med liknande verksamhet inom kommunen. I verksamheten skall krav ställas på de enskilda deltagarna vad gäller t. ex. närvaro samt att passa tider som så långt möjligt liknar en ordinarie arbetsplats. Regelbundet ska möjligheten prövas om den enskilde arbetstagaren kan få arbete / sysselsättning i ordinarie arbetsmarknad eller andra öppnare former. För personer som bor hos anhöriga eller i bostäder med särskild service skall planering av den enskildes dagverksamhet, vid behov, ske tillsammans med anhörig eller företrädare för boendet. Den enskilde ska ha en fast placering i en verksamhet för att säkerställa ansvar för framtagande av arbetsplan, kontakter med god man, anhöriga eller andra berörda personer eller myndigheter, samt ansvar för arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser som följer av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar m.m. Därutöver ska den enskilde ha möjlighet att delta i ytterligare en verksamhet. Inriktningen av den dagliga verksamheten skall vara att de enskilda

9 9 ges möjlighet att utveckla den egna förmågan och får sina behov respekterade och tillgodosedda erbjuds daglig verksamhet som så långt det är möjligt utformas med utgångspunkt från deras egna önskemål erbjuds meningsfull daglig verksamhet med sikte på att närma sig arbetsmarknaden Utförarens åtagande Utföraren åtar sig att bedriva verksamheten i enlighet med de särskilda verksamhetskrav som framgår av förfrågningsunderlaget samt att regelbundet och metodiskt ta reda på de enskildas önskemål om innehåll i sina dagliga verksamheter i samråd med anhöriga och gode män anpassa verksamheterna efter de enskildas önskemål så långt det är möjligt, samt utforma verksamheterna så långt möjligt med ett arbetsinriktat innehåll så att de på kort eller lång sikt utvecklar den enskildes möjligheter till arbete på den ordinarie arbetsmarknaden 6.4 Leanlink Leanlink erbjuder närmare 370 personer daglig verksamhet inom ramen för ca 310 platser, 190 platser är arbetsinriktade och 120 platser är verksamhet i mer aktivitetsinriktad form. Den största delen av den dagliga verksamheten inom LSS-område har hittills inte varit konkurrensutsatt, ca 90 % platserna erbjuds av Leanlink. Leanlink erbjuder verksamheter med olika inriktningar; hantverk och legoarbeten, medie- och datarelaterade aktiviteter (inom ramen för de verksamheter som är mer arbetsinriktade). Därutöver erbjuds också aktivitetsinriktade verksamheter med exempelvis skapande och kulturellt innehåll samt aktiviteter i form av upplevelserum med sinnesstimulering../. (se bifogad bilaga 3, sammanställning av daglig verksamhet) 6.5 Alternativa utförare Utöver den dagliga verksamhet som bedrivs av Leanlink finns det ytterligare sex alternativa utförare som bedriver daglig verksamhet. Wurzels är en privat utförare som erbjuder platser i lantlig miljö. Socialkontoret köper enskilda platser enligt särskilda avtal (11 platser under december månad 2008) fördelat på två verksamheter med lantlig inriktning (Lillvalla gård och Stjärnsund Fjälla) samt 5 platser hos företaget Conexi som har utvecklat samarbete med IKEA, riktat till personer med Aspergers syndrom.

10 Kronor/invånare 0-64 år 10 Den nystartade gruppbostaden i Ulrika som drivs av Frösunda assistans har ett utökat ansvar i sitt avtal om att i samverkan med lokala företagare erbjuda daglig verksamhet (5 platser). Medborgarskolan och Aktiv ungdom bedriver ett utvecklingsarbete inom daglig verksamhet med musikinriktning (Glädjekällan). Verksamheten erbjuder i snitt ca 10 platser per dag, 5 dagar i veckan och når ca 30 olika personer. 6.6 Behovsutveckling inom området daglig verksamhet i Linköping Omsorgsnämnden hade 2008 budgeterat för 340 platser daglig verksamhet, utfallet blev 365 platser. Under 2008 kan konstateras att det skett en ökad efterfrågan jämfört med tidigare år. Leanlink tog under 2008 emot 67 nya beställningar om daglig verksamhet samtidigt som också nya privata verksamheter startade. Detta kan jämföras med året 2007 då Leanlink tog emot 32 nya personer i daglig verksamhet. Leanlink uppskattar att mellan personer årligen slutar sitt deltagande i den dagliga verksamheten. Ovanstående uppgifter överstämmer med socialkontorets statistik. Behovet av daglig verksamhet har ökat de senaste åren. Omsorgsnämndens budget för daglig verksamhet, exklusive BoDa verksamheterna omfattar totalt 53 mnkr för året Kostnad (kronor per invånare 0-64 år) daglig verksamhet enligt LSS Eskilstuna Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, WebOr. 6.7 Behovsutveckling nationellt Under de senaste åren har den dagliga verksamheten ökat kraftigt (mellan åren beräknades ökningen av personer som beviljats insatsen motsvara ca 26 %). De tre huvudorsaker som anges är att arbetsmarknaden blivit tuffare, fler får en diagnos som kan berättiga till insatser enligt LSS och det är svårare att få tillgång till Arbetsförmedlingens och Samhalls resurser.

11 11 Det är särskilt bland den yngre målgruppen ökningen har skett. Även antalet elever som skrivs in i särskolan har ökat kraftigt nationellt. Under de senaste 12 årsperioden har antalet elever i grundsärskolan ökat med 106 %. Vidare i Socialstyrelsens rapport beskrivs att den enskildes möjlighet att välja kommit allt högre upp på den politiska dagordningen. I rapporten förutspås att det i framtiden kan innebära en förändring i riktning mot att den enskilde i större utsträckning kommer kunna välja mellan verksamheter och utförare. Vanligast är att kommunerna verkställer den dagliga verksamheten i egen regi. Ju större kommunen är desto vanligare är det att den dagliga verksamheten även utförs i alternativ regi. I storstäder är andelen i alternativ regi ca 21 %. (Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning, Socialstyrelsen 2008, Artikelnr ) I socialstyrelsens lägesrapport för 2008 framgick att antalet personer som beviljats insats enligt LSS ökat. Sedan föregående år var ökningen två procent och om jämförelse görs med året 2001 har det skett en ökning med 21 %. I rapporten konstateras att antalet personer som omfattas av insatser ökat, däremot har kostnaden per person minskat inom området daglig verksamhet (med ca10 %). (Lägesrapport 2008, Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen) 6.8 Nationell enkät omfattande bland annat. insatsen daglig verksamhet Under våren 2008 genomfördes en enkätundersökning inom ramen för LSSkommitténs arbete med slutbetänkandet: Möjlighet att leva som andra, Statens offentliga utredningar, SOU 2008:77. Enkäten omfattade ett urval av personer och svarsfrekvensen var 69 %. I denna enkätundersökning konstaterades att både boenden och dagliga verksamheter generellt fick goda omdömen. Det finns dock mycket kvar att göra för att stärka de enskildas möjlighet till inflytande och medbestämmande. När det gäller dagliga verksamheten så uttryckte omkring hälften att de inte kunde påverka sin dagliga verksamhet och nästan lika många att de inte själva hade valt sin dagliga verksamhet. En av fem bedömde att de med rätt stödinsats skulle kunna arbeta på en annan arbetsplats än daglig verksamhet och nästa lika många uppgav att de hellre ville vara på en annan arbetsplats. 7. ERFARENHETER FRÅN ANDRA KOMMUNER Valfrihetssystem utvecklas nu runt om i landets kommuner. Många kommuner är i skedet att utreda förutsättningarna för att införa valfrihetssystem enligt LOV. Flera kommuner planerar också att införa valfrihetssystemet inom ett eller flera områden. Hemtjänst är det område där införandet av valfrihetssystem är mest förekommande, men det pågår också utredningsarbete i många kommuner om att införa valfrihetssystem inom andra områden exempelvis särskilda boenden och daglig verksamhet. Uppsala är den enda kommun som hittills infört valfrihetssystem enligt LOV inom området daglig verksamhet.

12 12 Redan innan lagstiftningen trädde i kraft införde Uppsala valfrihetssystem inom området daglig verksamhet ( ). Valfrihetssystemet anpassades sedan till LOV. I Uppsala var syftet med införandet av valfrihetssystem att åstadkomma ökad valfrihet för den enskilde genom ökad mångfald. Kommunen ville också att införandet skulle leda till ökad kvalité och att det skulle bli fler lokala småföretagare som etablerade sig som leverantörer. Uppsala beskriver att informationsfrågan vid införande av valfrihetssystem är en kärnfråga vilket gjort att de särskilt satsat på att utveckla informationen via webben. I Uppsala deltar 630 personer i daglig verksamhet. Erfarenheten från införandet av valfrihetssystem inom området daglig verksamhet är att det än så länge inte varit så många som valt om. Totalt har hittills endast 6 personer valt om till annan daglig verksamhet (april 2009). Bedömningen är dock att flera personer framöver kommer göra aktivt val, exempelvis elever som slutar gymnasiesärskolan. I dag finns det 5 godkända utförare av daglig verksamhet i Uppsala (april 2009). Linköping deltar i ett erfarenhetsnätverk som startats av Sveriges kommuner och landsting (SKL) ett forum för erfarenhetsutbyte inom valfrihetssystem. Genom detta nätverk har kommunen kontakt med personer som arbetar med att införa valfrihetssystem inom olika verksamhetsområden i landets kommuner. I nätverket deltar för närvarande 22 kommuner. 8. LOKALER Kommunen, genom omsorgsnämnden är i dagsläget förstahandshyresgäst i de lokaler där egen regi (Leanlink) utför verksamhet. De privata utförare som finns inom daglig verksamhet i kommunen hyr/äger egna lokaler. Nedan beskrivs möjliga förslag på hur lokalfrågan kan hanteras vid en övergång till valfrihetssystem inom daglig verksamhet. Utifrån förutsättningen att kommunen endast tillhandahåller lokaler till egenregi inom daglig verksamhet kan kommunen välja att: o övergå till valfrihetssystem utan att göra någon förändring avseende lokalfrågan i förhållande till den kommunala utföraren, o överlåta lokalerna till kommunala utföraren, i syfte att i större utsträckning likställa förutsättningarna med privat regi avseende ansvar för lokaler, o genomföra fördelning/försäljning avseende upplåtelse/överlåtelse av lokaler till alternativ utförare. Alternativen för kommunen att övergå till valfrihetssystem utan föregående överlåtelse/upplåtelse av lokaler till alternativ regi är fullt möjligt. Om kommunen vill fördela befintliga lokaler till alternativa utförare kan detta också ske. Hur en sådan fördelning kan genomföras har särskilt belysts i ett PM rörande hyresrättsliga problem vid införande av valfrihetssystem, vilket sammanfattas nedan. Hyresrättsliga aspekter på lokalfrågan Enligt bl.a. kommunallagen måste kommunen behandla samtliga medborgare lika. Detta medför att kommunen inte kostnadsfritt kan överlåta lokaler till enskild person/utförare.

13 13 Kommunen får inte tillhandahålla lokaler till vissa leverantörer men inte till andra (med undantag av kommunens egen regi). Ett PM har tagits fram av Stig Synnergren (expert inom hyresjuridik, Jenny Björkholm (kommunjurist i Linköping) och Madelene Bergström (lokalstrateg i Linköping), PM rörande hyresrättsliga problem vid införande av valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem, mars I PM-et belyses tre olika möjliga förslag på hur lokalfrågan kan hanteras om kommunen vill överlåta befintliga lokaler till privat utförare. Om kommunen vill överlåta lokaler till alternativ/privat utförare har följande alternativ bedömts som realistiska: 1. Upplåtelse av utrymme till leverantören utan att hyresrätt uppstår (dvs. samma system som idag används inom vårdbostäder); 2. Upplåtelse av hyresrätten till leverantören i andra hand enligt 40 hyreslagen; 3. Överlåtelse av hyresrätten till leverantören enligt 36 hyreslagen. 8.1 Alternativ 1 Att använda samma system som idag används inom vårdbostäder, d.v.s. att låta leverantören nyttja lokalerna vederlagsfritt bedöms inte kunna fungera i praktiken i ett valfrihetssystem. Om kommunen skall vara förstahandshyresgäst och upplåta lokalerna vederlagsfritt i ett valfrihetssystem (som innebär fri rätt till etablering) innebär det dels att kommunen kommer tvingas att ta stora ekonomiska risker, dels kommer kommunen att gynna enskilda företag som inte på egen hand kan skaffa lokaler. Det sistnämnda innebär ett otillåtet gynnande av enskild i strid med lag. Om kommunen skall vara förstahandshyresgäst har kommunen ett ansvar för lokalernas utformning vilket medför en minskad möjlighet för utförare att besluta om hur de vill bedriva sin verksamhet, eftersom den påverkas i relativt stor omfattning av lokalens utformning. 8.2 Alternativ 2 En upplåtelse av hyresrätten i andra hand till en leverantör är enligt 40 hyreslagen fullt möjlig hyresrättsligt sett. För detta krävs hyresvärdens medgivande eller hyresnämndens tillstånd. Hyresvärden får inte utan befogad anledning vägra samtycke, särskilt inte då lokalerna används för avsett ändamål. Även detta system bedöms dock bli svårt att hantera i praktiken, eftersom kommunen måste stå som garant och förhyra samtliga lokaler som förstahandshyresgäst. Detta alternativ har stora likheter med alternativ Alternativ 3 En överlåtelse av hyresrätten till leverantören enligt 36 i hyreslagen är fullt möjlig hyresrättsligt sett. Hyresvärden måste godkänna överlåtelsen. Hyresvärden kan dock inte utan särskilda skäl vägra en överlåtelse. Om hyresvärden har särskilda skäl har denne dock rätt att neka en överlåtelse. Ett sådant skäl är att den som övertar hyreskontraktet har dålig betalningsförmåga.

14 14 De krav en hyresvärd kan ställa på den som vill överta ett hyreskontrakt kan skilja sig från de ekonomiska krav kommunen väljer att ställa i ett valfrihetssystem. Kommunen bör därför noga överväga vilka ekonomiska krav man ska ställa i ett valfrihetssystem. Kommunen kan inte överlåta verksamhet vederlagsfritt till en alternativ utförare eftersom detta skulle innebära ett otillåtet stöd till enskild i strid med lag (kommunallag och EG:s statsstödsregler). Kommunen måste sälja verksamheten till marknadspris om inte nuvarande kommunala lokaler skall fördelas till egen regi. I praktiken innebär alternativet att kommunen kommer att sälja verksamheten, inklusive hyreskontraktet, till högstbjudande. Enligt författarna till PM:et bedöms alternativ 3 som det mest rimliga/genomförbara om kommunen vill genomföra en fördelning av lokaler till privat regi. Alternativet innebär att kommunen överlåter lokalerna till leverantörerna med ett förbehåll att om leverantören av olika skäl slutar som leverantör i valfrihetssystemet, ges kommunen en möjlighet att förhyra lokalerna. Detta bör ske genom en trepartsöverenskommelse mellan kommunen, leverantören och hyresvärden. På detta vis skaffar sig kommunen rådighet över lokalerna samtidigt som man ändå kan släppa över ansvaret till leverantören. Beaktas bör även att en leverantör i ett valfrihetssystem kan välja att själv äga sina lokaler istället för att förhyra dessa. I detta fall kan kommunen sannolikt inte kräva att få överta lokalen om leverantören slutar vara godkänd/delta i valfrihetssystemet. Omsorgsnämndens hyresavtal gällande daglig verksamhet omfattar objekt/lokaler enligt tabell nedan. Lokalavtalen har längre avtals- och uppsägningstider än vanliga hyresavtal. Daglig verksamhet Slutdatum Förlängs med Uppsägningstid Storg. 39, Dahlina månader 9 månader Generalsg. 4 Tornby månader 9 månader Plöjareg. 52 Odil månader 9 månader Hackeforsv. 1, Navet/Snicken månader 9 månader G:a Tanneforsv. 17, månader 12 månader IT-pall Skäggetorp C 30, månader 9 månader Skägget/Händelsriket Skogslyckeg. 18 C, månader 9 månader Klippan Herrgårdsg. 5, Kobra månader 3 månader Låskolvsg. 2, Citygruppen månader 9 månader Ramstorpsg. 54, Trädgårdsgruppen månader 9 månader Vallav. 10, Valla månader 9 månader

15 15 Utöver de lokalavtal som omsorgsnämnden tillhandahåller till Leanlink, så bedriver Leanlink också verksamhet i andras lokaler, exempelvis caféverksamhet hos polisen. Leanlink erlägger ingen hyra i dessa lokaler. Enligt bifogat förslag föreslås en övergång till valfrihetssystem ske utan föregående./. fördelning av hyresavtal till privat regi. (Bilaga 1: Förslag till eget val daglig verksamhet) 9. INFORMATION OCH SAMRÅD UNDER UTREDNINGEN Förslaget är framarbetat av en arbetsgrupp bestående av representanter från omsorgskontoret och socialkontoret. I utredningsarbetet har dialog förts med kommunens juridikgrupp. Under processens gång har omsorgsnämnden och dess presidie samt det gemensamma presidiet bestående av omsorgs-, social- och äldrenämnden informerats om utredningen. I processen har arbetsgruppen också haft en löpande dialog och samverkan med den kommunala utföraren för att tillvarata deras erfarenheter och för att säkra framtaget faktaunderlag till utredningen. Omsorgskontoret har också bjudit in till ett extra verksamhetsråd den 6 maj med de utförare som kommunen har avtal med inom LSSområdet, utifrån temat eget val inom daglig verksamhet, för att tillvarata kunskap och fånga upp synpunkter avseende införandet av eget val. Information har också givits till förvaltningsledningsgruppen och strategisk chefsgrupp. Inom ramen för utredningen har aktiviteter i form av dialoger och samråd genomförts. Alla som deltar i daglig verksamhet har bjudits in till dialog angående eget val och samråd har också genomförts med intresseorganisationerna. Nedan följer korta sammanfattningar från dessa aktiviteter. 9.1 Sammanfattning av brukardialog Den 16 april 2009 bjöds deltagare i daglig verksamhet och deras anhöriga och gode män in till en dialog för att prata om hur daglig verksamhet fungerar idag och om införandet av eget val. Sammantaget deltog ca 130 personer som representerades av både deltagare i daglig verksamhet och anhöriga samt gode män. Vid träffarna framfördes många viktiga synpunkter och förslag. Dessa finns sammanställda och går att läsa i sin helhet på Överlag var de flesta nöjda med sin dagliga verksamhet idag, och man är positiv till att kunna välja sin dagliga verksamhet i framtiden. Många tyckte att det var viktigt att få variera sig och prova på olika saker, viktigt var också meningsfulla arbetsuppgifter, att man trivdes med arbetskamrater och personal samt att personalen hade utbildning, kunskap, gott bemötande och en vilja att arbeta i verksamheten. Flera förslag kom på nya krav som borde ställas förutom de som finns nu.

16 16 Det var till exempel flexibel semester, tillgänglighet till dator och att verksamheten ska stödja och uppmuntra kommunikation och sociala kontakter mellan deltagarna. Informationen om kommunens nya webbplats togs emot positivt och flera ville ha information via den, men man ville också ha annan muntlig och skriftlig information. Särskilt framfördes att man ville ha personlig kontakt och förslag på en LSS-lots lämnades. Med LSS-lots menades ett personligt stöd för information och val. 9.2 Sammanfattning samråd med brukarorganisationerna Ett extra samråd med brukarorganisationerna med temat eget val har genomförts den 21 april. Vid samrådet framfördes att det är viktigt med flexibilitet inom daglig verksamhet, så att den enskildes behov och önskemål kan tillgodoses. När det gäller krav på leverantör/utförare bör likvärdiga krav ställas som de som finns på den ordinarie arbetsmarknaden, t.ex. arbetskläder och möjlighet till omklädningsrum. Vikten av information och möjlighet att få pröva olika verksamheter framfördes också. Synpunkter lämnades också om behov av att utöka samverkan mellan berörda myndigheter, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunen. 10. RISKANALYS Kommunens personalavdelning (HR-avdelning) har i enlighet med AFS 2001:1 genomfört en riskbedömning och konsekvensanalys utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Av riskanalysen framgår att oro och osäkerhet finns hos personalen inom den kommunala dagliga verksamheten avseende införandet av eget val och den förändring detta innebär../. Riskanalysen bifogas i sin helhet i bilaga 2; Riskbedömning och konsekvensanalys enligt AFS 2001:1 inom daglig verksamhet för funktionshindrade. Omsorgskontoret bedömer dock att införande av valfrihetssystem ur ett arbetsmiljöperspektiv inte innebär större förändringar än nuvarande upphandlingssystem. Genom upphandling enligt LOU sker byte av utförare enligt tilldelningsbeslut vilket kan medföra en direkt förändring. Införande av valfrihetssystem enligt LOV bedöms medföra en långsammare förändringsprocess där verksamheten successivt kan anpassas till deltagarens val. LOV uppskattas ge utföraren större möjlighet att påverka utvecklingen av den egna verksamheten ur ett långsiktigt perspektiv. Den oro som personalen framför i riskanalysen är dock en viktig fråga för utföraren att hantera. 11. RESURSBEHOV Själva modellen med valfrihetssystem bedöms vara kostnadsneutral. Kommunen har skyldighet att erbjuda daglig verksamhet till de personer som omfattas av denna rättighet enligt LSS. Om tjänsten erbjuds via valfrihetssystem eller via något annat system bedöms inte påverka kostnaden, under förutsättning att ersättningsnivån är likvärdig mellan de respektive systemen.

17 17 Det finns dock en risk i att någon/några verksamheter inte skulle bli valda vid ett införande av ett valfrihetssystem. Om verksamheten inte blir vald kan detta på sikt leda till att verksamheten behöver avvecklas eller minska i omfattning. Vid avveckling av verksamhet finns risk för övergångskostnader avseende lokaler, då lokalavtalen ofta avser längre avtalstider. Även omställningskostnader för personal skulle kunna bli aktuellt. Utifrån den behovsutveckling som varit de senaste åren och erfarenheter från Uppsala bedöms det inte vara någon stor risk att verksamheterna inom ett kort perspektiv behöver avvecklas. Införandet av ett valfrihetssystem bedöms dock på längre sikt stimulera till en utveckling där fler utförare kan etablera sig och erbjuda ett än mer varierat innehåll av verksamheter. Däremot bedöms införande av valfrihetssystem förutsätta att nuvarande informationsinsatser till den enskilde förstärks samt att uppföljningen av beviljade insatser utvecklas. Behovet av LSS-lots och nivåbestämmare (med nivåbestämmare menas den funktion som fastställer ersättningsnivån till utföraren) bör beaktas i arbetet med att ta fram att ersättningssystem. 12. FINANSIERING Ett införande av valfrihetssystem bedöms som modell vara kostnadsneutralt och därmed inte påverka kommunens kostnader för daglig verksamhet. Under utredningen har det dock blivit tydligt att det under det senaste året skett en ökning av behovet av daglig verksamhet, vilket bedöms medföra ökade kostnader. Denna utveckling finns i hela landet och hänger inte ihop med införande av eget val. Ersättningssystemets konstruktion och ersättningsnivåerna är avgörande för utvecklingen av kommunens kostnader av beviljade insatser i form av daglig verksamhet. Det bedöms finnas en ekonomisk obalans utifrån att behovet av daglig verksamhet ökat vilket inte är invägt i budgeten för 2010 och framgent. Detta innebär att nuvarande ersättningsnivåer måste minskas för att klara de ekonomiska ramarna om inte nya medel tillförs verksamhetsområdet. 13. LEGALITET Några legala hinder mot att införa valfrihetssystem, enligt lagen om valfrihetssystem, inom daglig verksamhet föreligger inte. Juridikgruppen tillstyrker därför förslaget att ge omsorgsnämnden möjlighet att införa valfrihetssystem inom daglig verksamhet. 14. HELHETSBEDÖMNING 14.1 Brukarperspektiv Omsorgskontorets bedömning är att den dagliga verksamhet som i dag bedrivs av Leanlink och de alternativa utförarna är välfungerande och av god kvalité.

18 18 Inom ramen för utredningsuppdraget är det därför viktigt att beakta det som fungerar bra så att det kan få förutsättning att kunna fortsätta samtidigt som det är viktigt att stimulera till utveckling så att det i framtiden ska finnas ett än mer varierat utbud av verksamheter och utförare för den enskilde att välja på. Innehållsmässigt finns det tillgång till verksamheter med olika inriktningar och karaktär. Möjligheten att välja utförare är dock mer begränsad. Den största delen av den befintliga verksamheten bedrivs av den kommunala utföraren, men flera olika privata utförare har under det senaste året startat verksamhet. De privata alternativ som tillkommit är främst verksamheter som erbjuder daglig verksamhet i lantlig miljö, på bondgårdar samt kulturverksamheten Glädjekällan. Det blev tydligt att exempelvis verksamhet med inriktningen musik var mycket efterfrågad, Glädjekällans verksamhet blev snabbt fylld. Detta har också lett till att den kommunala verksamheten under förra året valde att inom ramen för deras dagliga verksamhet starta en kulturgrupp som också mycket snabbt blev en populär och efterfrågad verksamhet. Ett valfrihetssystem enligt LOV bedöms ge fortsatt stöd till en utveckling där flera privata utförare kan etablera sig och erbjuda verksamhet, vilket för den enskilde innebär en ökad valfrihet. Den ökade valfriheten förutsätter dock att den enskilde får god information om vilka val som finns. Utifrån ett brukarperspektiv har behovet av LSS-lots tydligt lyfts fram. Detta innebär att den enskilde i ett valfrihetssystem behöver få tillgång till personlig information och rådgivning Utförarperspektiv Ett valfrihetssystem enligt LOV öppnar upp för företagare, större som mindre, att kontinuerligt etablera sig på marknaden. Utvecklingen för utförarens verksamhet är sedan beroende av hur väl dennes verksamhet svarar mot behov/efterfrågan. Omsorgskontoret har ett parallellt uppdrag att utreda förutsättningarna för att stimulera till nyföretagande i samband med införande av LOV Ekonomiskt perspektiv En välfungerande marknad med ett brett och varierat utbud av verksamheter, som erbjuds av flera alternativa utförare bedöms vara en viktig faktor utifrån en långsiktig ekonomisk hållbarhet. Kortsiktigt finns en liten risk att kommunen skulle stå med en överkapacitet, om många av nuvarande deltagare i daglig verksamhet under en kort tid skulle göra omval till en privat utförare. Det skulle då innebära omställningskostnader för hantering av såväl lokaler som personal. Det bedöms dock inte vara en stor risk utifrån att marknaden inom daglig verksamhet är outvecklad. Mer troligt är att det över tid sker en utveckling där fler privata utförare etablerar sig och att den kommunala utföraren på sikt minskar sin andel inom området. Behovsutvecklingen under de senaste åren har också visat på ökade behov av daglig verksamhet, vilket i sig också ger ett utrymme för fler aktörer på marknaden.

19 19 Ett annat område som behöver belysas är om behovet av färdtjänst bedöms öka p.g.a. att ett valfrihetssystem införs. Det finns inte underlag att säga att ett valfrihetssystem skulle bidra till ett ökat behov av färdtjänst för den enskilde. Möjligheten för utförare att erbjuda daglig verksamhet föreslås begränsas till att verksamheten ska erbjudas inom kommunen eller inom en snar närhet till kommungränsen. Denna avgränsning föreslås både utifrån ett brukarperspektiv, att den dagliga verksamheten ska ha en hög tillgänglighet, och utifrån den ekonomiska aspekten att det inte ska bidra till en kostnadsökning för resor. Om det i slutändan blir ökade eller minskade färdtjänstkostnader beror i det enskilda fallet på var den enskilde bor och har sin dagliga verksamhet Utveckling och kvalitetsperspektiv Utmaningen som utkristalliserats i Socialstyrelsens kartläggning är att vidareutveckla den dagliga verksamhetens innehåll och former samt att öppna vägar till arbetslivet. God kvalité måste garanteras de som har stora omfattande behov och som står långt från arbetsmarknaden, samtidigt ska de som står närmare arbetsmarknaden få stöd i att få lönearbete. Sammanfattningsvis bedöms det positivt att införa LOV för den dagliga verksamheten. Genom införande av valfrihetssystem förflyttas makten till den enskilde, då det blir den enskildes val som avgör utvecklingen inom området. Ett valfrihetssystem bedöms genom ökad valfrihet för den enskilde stimulera till ett mer varierat utbud. Detta sammantaget bedöms stimulera utförarna till stärkt kvalitetsarbete med fokus på deltagarna. 15. TIDPLAN FÖR INFÖRANDE AV EGET VAL Kommunfullmäktige föreslås besluta ge omsorgsnämnden möjlighet att införa eget val inom daglig verksamhet. Omsorgskontoret föreslår att införandet av eget val sker den 1 april 2010 samt begränsas till att gälla personer som beviljats insats i form av daglig verksamhet enligt LSS, personkrets 1 och 2. Förslag till förfrågningsunderlag kommer att lämnas till omsorgsnämnden i september för beslut. Förslaget till förfrågningsunderlaget omfattar även förslag till ersättningssystem.

20 MBL MBL-information under utredningsprocessen har bl.a. givits vid omsorgsnämndens aprilsammanträde, samt ges i samband med omsorgsnämndens juni sammanträde. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Lena Rydin Hansson OMSORGSKONTORET Peder Ellison