Goliat äter sallad hos David

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Goliat äter sallad hos David"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2007 En analys av den negativa föreningsrätten samt proportionalitetsprincipen inom facklig stridsrätt Författare: Sofia Ericsson Handledare: Torsten Seth

2 SAMMANFATTNING På arbetsmarknaden finns det idag olika metoder för fackförbunden att sluta kollektivavtal med arbetsgivare. En ny taktik som facket på senare tid kommit arbetat fram innebär en punktinsats på arbetsgivare som inte har kollektivavtal och heller inga arbetstagare som är fackligt anslutna. Denna taktik innebär blockader och sympatiåtgärder som riktas mot en enskild småföretagare och metoden har visats sig vara väldigt framgångsrik. Men frågan är om facket går över en moralisk gräns när de pressar stridsrätten. Uppsatsen behandlar detta dilemma utifrån två frågeställningar: Hur ser den gällande regleringen ut på kollektivavtalsområdet och hur innefattas den negativa föreningsrätten i denna? Hur skulle en proportionalitetsprincip kunna se ut i Svensk lagstiftning och vilka skulle konsekvenserna bli av att införa denna? Rörande den negativa föreningsrätten, rätten att stå utanför en organisation, blir konsekvenserna för den enskilde arbetsgivaren inte hjälpt av den reglering som finns idag. Den negativa föreningsrätten ges i och för sig erkännande men får stå till sidan för den tyngre, positiva föreningsrätten. Den fackliga stridsrätten måste ses som ett sätt att utöva den positiva föreningsrätten och tvånget anses därmed vara tillåtet. Avgörande är hur kraftigt tvånget är, hur stora skadeverkningarna blir för den enskilde, om tvånget utövas för att tillvarata ett skyddat intresse och om tvånget rör föreningsfrihetens kärnområde. Införandet av en proportionalitetsprincip i svensk lagstiftning skulle, beroende på vilken ståndpunkt som framhålls, te sig väldigt olika. Två scenarion byggs upp, ett där principen leder till ökande lönedumpningar och svartarbete inom branschen och det andra där arbetsmarknadens parter i balans fortsätter i banan av den svenska modellen. Genom generaladvokatens yttrande den 23 maj i år har dörrarna för en svensk proportionalitetsprincip öppnats. 2

3 FÖRORD Här vill jag tacka alla de som varit med och bidragit till att göra min uppsats möjlig. Jag börjar med att tacka min outtröttliga och envisa handledare Torsten Seth för många givande, trevliga och konstruktiva handledningstillfällen samt för nödutryckningar i arbetes slutskede. Utan Torsten hade uppsatsen inte varit alls lika rolig och givande att författa. Hela min handledningsgrupp som envist petat i uppsatsen alla delar och gett konstruktiva synpunkter på uppsatsens inriktning. Camilla & Changiz för idén till uppsatsämne Cecilia och Linda som outtröttligt petat i min språkbehandling. Ann-Sofie som efter en lång kvälls genomgång gav goda tips på uppsatsens disposition och utformning. Utöver, tackar jag min underbara och stöttande familj som tvingats korrekturläsa och ge synpunkter på mitt arbete. Min sambo Patrik som vart ett enormt stöd och axel att vila på efter långa dagar framför datorn. Sist men inte minst, tackar jag mig själv för en spännande resa fylld av hårt arbete, nya insikter och många långa men trevliga timmar. Tack! Uppsala den 31 maj 2007 Sofia Ericsson 3

4 FÖRKORTNINGAR AD AvtL HRF LAS MBL Prop. RF SOU arbetsdomstolen Avtalslagen Hotell- och restaurangfacket Lagen om anställningsskydd Medbestämmandelagen Proposition regeringsformen Statens offentliga utredningar 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...2 FÖRORD...3 FÖRKORTNINGAR INLEDNING Problematisering Syfte Frågeställningar Avgränsning Metod och Material Disposition KOLLEKTIVAVTALET Kollektivavtalet Kollektivavtalets utformning Avtalsförhandling Kollektivavtalets rättsverkningar DEN NEGATIVA FÖRENINGSRÄTTEN Föreningsrätten för arbetsgivaren Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna Gustavssonmålet PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Definition Den Öbergska utredningen Utredningens förslag Skäl för utredningens förslag PROPORTIONALITET I FALLET WILD N FRESH Steg 1: Är åtgärden ägnad att tillgodose ändamålet? Steg 2: Är åtgärden nödvändig för att uppnå ändamålet eller finns det mindre ingripande alternativ? Steg 3: Står de fördelar åtgärderna tillgodoser i rimlig proportion till den skada som åtgärden kan förorsaka för de berörda? Kort kommentar till rapporterna DISKUSSION Kollektivavtalet och den negativa föreningsrätten Införandet av proportionalitetsprincipen i svensk stridsrätt SLUTSATS LITTERATURFÖTECKNING

6 1. INLEDNING Andelen anställda som är med i facket har sjunkit drastiskt de senaste tio åren. Den fackliga organisationsgraden har gått ner från strax under 83 procent till 75 procent mellan 1996 och En anledning till denna förändring återfinns i företagens utveckling. Utvecklingen har lett till en minskning av stora industrier och en ökning av små arbetsplatser inom servicenäringen. På de nya små arbetsplatserna finns ingen facklig tradition och det är svårare att driva fackligt arbete. På många mindre företag finns det inga anställda som är fackligt anslutna. Konsekvenserna av detta innebär en begränsning för facket att vidta stridsåtgärder, när det inte finns några anställda medlemmar kan facket inte ta ut dem i strejk. 1.1 Problematisering Tidigare var det vanligt att facket aktivt försökte värva medlemmar från verksamheter där det inte fanns några fackligt anslutna medlemmar. Arbetet innebar ett fokus mot de anställda där information om olika fördelar och andra påtryckningsmedel skulle få dem att gå med i facket. På senare år har dock den fackliga anslutningsgraden minskat. Anledningarna varför anställda inte väljer att gå med är divergerade, men kostnaderna det innebär att vara medlem anses vara en av dem. Genom den nya regeringens förändring i A-kassan har det blivit ännu dyrare att vara fackligt ansluten och det blir allt svårare att rekrytera nya medlemmar. Somliga väljer att lämna facket på grund av de höga kostnaderna. En ny taktik som facket framgångsrikt tagit till för att angripa detta problem och sluta kollektivavtal med småföretagare är att istället för att angripa organisationen inifrån, med medlemmarna som instrument, gå direkt på småföretagarna. Utan några fackligt anslutna på företaget söker facket genom blockad tvinga fram ett avtal, i riktigt hårda strider har även sympatiåtgärder från andra fackföreningar trätt i kraft. Åsikterna rörande legitimiteten kring dessa åtgärder går isär. Ena lägret säger att facket använder sig av en gerillataktik medan det andra säger att fackets agerande är försvarbart med tanke på vilka rättigheter de företräder. Nu efterfrågas av många en ny reglering rörande fackens rätt att vidta stridsåtgärder, och ett förslag att införa en proportionalitetsprincip i svensk kollektivavtalslagstiftning har kommit på tal. Proportionalitetsprincipens grundläggande idé är att det skall råda en balans mellan mål och medel och det skall vara sannolikt att målet kan uppnås genom åtgärder som vidtagits. Vilken ståndpunkt som än väljs, eller om ingen väljs alls, så är debatten rörande den fackliga stridsrätten mot just småföretagare het. Parterna på båda sidorna är upptagna med att få rätt i debatten, men missar att objektivt analysera vad problemet består i. Frågan är om facket missbrukar sin fackliga rätt till stridrätt för att tvinga fram kollektivavtal, begås det så att säga en kränkning av den negativa föreningsrätten? Finns det ett bättre sätt att lösa konflikterna, och skulle en alternativ reglering, så som proportionalitetsprincipen fungera bättre än dagens reglering? 1 LO-tidningen, 2007, s 4 6

7 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur regleringen kring fackens stridrätt kontra den negativa föreningsrätten regleras i svensk rätt. Vidare avser jag att undersöka hur en alternativ reglering, proportionalitetsprincipen, skulle kunna innefattas i den fackliga stridsrätten och vilka konsekvenserna av en sådan reglering skulle kunna vara. 1.3 Frågeställningar Till hjälp i denna uppsats kommer jag att använda mig av den uppmärksammade händelsen rörande salladsbaren Wild n Fresh i Göteborg. Jag kommer att undersöka den negativa föreningsrätten i förhållande till fallet och jag kommer att hypotetiskt pröva på hur den proportionalitetsprincipen skulle kunna fungera utifrån nämnda fall. Frågorna jag skall försöka svara på blir följande: Hur ser den gällande regleringen ut på kollektivavtalsområdet och hur innefattas den negativa föreningsrätten i denna? Hur skulle en proportionalitetsprincip kunna se ut i Svensk lagstiftning och vilka skulle konsekvenserna bli av att införa denna? 1.4 Avgränsning En undersökning som denna måste av naturliga skäl begränsas. Med tanke på uppsatsens utformning och den tid som finns att tillgå har jag valt att helt eller delvis avstå från delar som annars kunnat bli aktuella. Undersökningen kommer bland annat att behandla värderingar av olika slag, och min första tanke var att diskutera rättvisebegreppet. Denna del av uppsatsen begränsas till den del att jag inte i sak kommer att angripa rättvisebegreppet, utan dialogen rörande rättvisa kommer att föras genomgående i uppsatsens diskussion. Jag kommer nästan helt avstå från att beröra diskussionen som rört det så kallade Vaxholmsfallet. Problematiken där ligger i när två olika länders kollektivavtal strider mot varandra och vilken rätt till stridsåtgärder det finns. Som allmän begränsning gäller också att jag endast kommer att tala om förhållandena på den privata arbetsmarknaden. Den särlagstiftning som finns avseende offentliganställda kommer således inte att beaktas. Målet var inledningsvis att angripa hur rättsområdet ser ut i andra länder än Sverige. En jämförelse mellan olika länder kan ofta vara givande och skulle kunna tjänat som underlag för kommande diskussion. Det knappa tidsutrymmet blir dock anledningen att jag avstår delvis från detta avsnitt och jag kommer att koncentrera mig på frågan som närmast står till hands. En sådan koncentration kan förhoppningsvis bidra till att framställningen trots allt inte erhåller en allt för ytlig karaktär. Slutligen bör sägas att det finns otaliga vägar att gå rörande detta område och att kunna begränsa sig till en väg är i det hela mycket svårt. Att få med och kunna förklara vilka begränsningar som gjorts är om inte ännu svårare. Enligt vad som framgått i avsnitt 1.2 skall denna undersökning belysa regleringen kring stridsrätt kontra den negativa föreningsrätten. Vidare skall en alternativ reglering presenteras och åsikter om densamma skall ventileras. Detta uttalande får stå till grund för det område jag skall behandla och om vidare område behöver utveckling lämnar jag över handsken till efterföljande uppsatsskrivare. 7

8 1.5 Metod och Material Detta arbete kommer inte att kunna betraktas som en traditionell juridisk undersökning. Frågeställningar och infallsvinklar av sociologisk och historisk art är i vis mån innefattade i uppsatsen. Det får anses befogat att använda rättshistoria för att förklara ett förhållande och om det samtidigt fört framställningen framåt. Min främsta avsikt är att göra en beskrivning av gällande rätt men kommer även att rikta blickarna framåt. I enstaka fall kommer muntligt lämnade uppgifter att användas. Detta är redogörelser lämnade av parter genom olika media så som tv och radio. Detta för att få reaktioner på den aktuella händelsen och reaktioner på proportionalitetsprincipen i sak. Detta kommer således inte ligga till grund för uppsatsens analys, utan snarare ge bild av debatten. Jag kommer genomgående att försöka att använda mig av välkända standardverk, som finns tillgängliga och som sedvanligen brukar användas och åberopas inom litteraturen. Viss rättsfallsgenomgång är planerad, men med tanke på uppsatsens storlek inte omfattande. I huvudsak kommer jag att använda mig av litteraturen förekommande rättsfallscitat respektive referat. Som material kommer jag att använda mig av doktrin, lagar och praxis för att beskriva rättsläget. I vissa fall kommer argument hämtas från material som inte alltid är av traditionell juridisk art. Sådant material har i vissa fall otvivelaktigt påverkat rättsutvecklingen och man kan finna argument för eller emot en viss lösning i denna typ av källor. Noteras bör att den typen av källor ofta är värderande och det gäller som författare att se upp med hur det påverkar ens arbete. Dock, eftersom det aktuella ämnet debatterats flitigt i media, ger de en beskrivande samhällsbild av vilka åsikter som florerar inom området. Vidare måste kommenteras att källorna i vissa fall varit mycket partiska och det har gjort arbetet med att hålla uppsatsen objektiv svårt. Jag ger inga illusioner av att jag själv inte blivit påverkad av parternas uttalanden och förbehåller mig rätten att i viss mån inte vara neutral. Jag kan ärligt säga att jag i debatten svajat mellan de olika parternas åsikter, men ändå gjort mitt yttersta för att inte vara värderande i min framställning. Jag ser till läsaren att själv bedöma värdet i de utsagor som parterna lämnat och dra egna slutsatser av det behandlade. 1.6 Disposition Efter inledningen i kapitel 1 kommer en övergripande presentation av hur kollektivavtalet ser ut göras i andra kapitlet. Den kommer ytligt att beröra kollektivavtalets utformning för att sedan gå in på hur avtalsförhandlingar fungerar och därefter övergå till kollektivavtalets rättsverkningar. I tredje kapitlet kommer en av de två centrala delarna i uppsatsen behandlas, den negativa föreningsrätten. I fjärde kapitlet behandlas den andra centrala delen, proportionalitetsprincipen, där den kommer att angripas och analyseras. Efter detta kommer principen stå till grund för den analys som görs på fallet Wild n Fresh. Diskussionen är uppdelad på ett sådant vis att jag kommer svara på de två frågeställningar jag ställt i inledningen av uppsatsen. Varje nytt kapitel kommer att inledas med en kort ingress för att ge läsaren en uppfattning om vad som komma skall. 8

9 2. KOLLEKTIVAVTALET Kollektivavtalens betydelse som regleringsinstrument på arbetsmarknaden kan svårligen överskattas även om funktionen som fredspliktinstrument måste tillmätas stor betydelse. Att lagstiftningsfrekvensen har varit allt mer frekvent verkar inte ha påverkat kollektivavtalets betydelse som regleringsinstrument. För det första täcker inte lagstiftningen ännu alla de områden som aktualiseras i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, för det andra så är mycket av lagstiftningen semidispositiv vilket också utnyttjas till stor grad. 2.1 Kollektivavtalet Kollektivavtalets utformning Ett kollektivavtal är enligt definitionen i 23 MBL ett avtal om anställningsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Avtalet binder arbetstagare och arbetsgivare som är medlemmar i avtalsslutande organisation. 2 Bundenheten innebär i korthet en skyldighet att följa reglerna i avtalet, i detta avseende är skillnaden mellan kollektivavtal och andra avtal minimal. En speciell rättsverkan av kollektivavtalet är dock att det medför fredsplikt dvs. stridsåtgärder får inte vidtas under tiden avtalet gäller. 3 Rätten till fackliga stridsåtgärder är en grundlagsskyddad rättighet alltsedan Regeringsformen ändrades 1975: Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder om ej annat följer av lag eller avtal 4 Rätten att vidtaga stridsåtgärder är ett naturligt element i det svenska arbetsrättssystemet, som bygger på att anställningsvillkoren ej skall bestämmas fritt av marknadskrafterna eller av statsmakten. Den primära tanken är att kollektivavtalet skall ha en normerande verkan. Detta innebär att det skall ge innehåll åt det enskilda anställningsavtalet. Kollektivavtalet har till stor del blivit anställningsavtalets enda rättskälla, i alla fall med avseende till den enorma regelmassa kollektivavtalen innegriper. 5 Om en ändring genomförs i kollektivavtalet har den en direkt verkan i anställningsavtalet och kollektivavtalet är ett kraftfullt regleringsinstrument för att genomföra ändringar i de enskilda anställningsavtalen. I kollektivavtalen anges också regler som inte direkt påverkar innehållet i anställningsavtalet. Det kan gälla regler om förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförening. Dock måste påpekas att en enskild arbetstagare inte kan hävda sin rätt gentemot sin arbetsgivare, utan krav finns att gå via den fackliga organisationen. I ett fackförbund är det vanligt att förhandlingarna med en arbetsgivarorganisation leder fram till ett kollektivavtal på riksnivå, ett så kallat centralavtal. 6 Centralavtalet innehåller regler om löner och allmänna anställningsvillkor, samt en del regler som 2 MBL 26 3 MBL 41 4 RF 2 kap 17 5 Schmidt, 1997, s 53 6 Irbid 9

10 främst har verkan på organisationsplanet. Dessa avtal sluts för en bestämd tidsrymd, oftast ett till tre år. Förutom centralavtalet om löner och allmänna anställningsvillkor kan åtskilliga andra kollektivavtal gälla mellan en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Det kan vara fråga om avtal om försäkringar och pensioner, om trygghetsfrågor, om fackliga förtroendemäns ställning, om arbetstagares uppfinningar eller om inkassering av fackföreningsavgifter. 7 Sådana avtal löper ofta tillsvidare med en angiven uppsägningstid 8. Mellan företag och fackföreningar som är medlemmar i förbund på ömse sidor gäller alltså de angivna centralavtalen. Vanligtvis kompletteras dessa med särskilda lokala överenskommelser. De kan ha formen av enskilda avtal med arbetstagare men även ha formen av ett kollektivavtal. I vilket fall så får dessa lokala överenskommelser ej strida mot centralavtalet men en fråga som ej regleras i centralavtalet kan fångas upp med hjälp av dessa överenskommelser Avtalsförhandling Avtalsförhandlingar eller intresseförhandlingar som de också brukar kallas, är förhandlingar som förs för att träffa ett kollektivavtal mellan parterna. Om parterna inte blir överens i en avtalsförhandling är medling eller i sista hand stridsåtgärder i form av strejk eller lockout de påtryckningsmedel som kan användas för att komma fram till en avtalsöverkommelse. Intressekonflikten ien avtalsförhandling kan inte föras till domstol. 10 Ett kollektivavtal grundas liksom avtal i allmänhet på ett anbud och en accept. 1 kap AvtL är tillämplig med förbehåll för kravet om skriftlighet. Tillkomsten av ett kollektivavtal är ofta en komplicerad historia. Är det fråga om centralavtal för en bransch eller ett annat avtalsområde är det vanligt att båda parter under förhandlingarna är verksamma för att bidra till den slutliga produkten. 11 Ett sådant avtal är inte i likhet med andra standardavtal ett ensidigt uppbyggt dokument. Ett hängavtal, enligt vilken en oorganiserad arbetsgivare förbinder sig att tillämpa riksavtalet för området i fråga, liknar mera det vanliga standardavtalet. Här står arbetsgivaren inför valet att anta eller förkasta villkoren i ett tryckt formulär 12. Vid förhandlingar om kollektivavtal är det nödvändigt att skilja mellan vad som endast är projekt till avtal och vad som är bindande anbud. Praktiskt räknas inte med att ett nytt avtal ska komma till stånd genom omedelbar accept från motpartens sida. 13 Arbetsdomstolen har uttalat att man måste ta i beaktande den vanliga karaktären av kollektivavtalsförhandlingar och längden av den tid som förflyter från det att ett förslag till kollektivavtal givits och till dess frågan kan bli avgjord. Om detta används som regel betyder detta att ett förslag till kollektivavtal måste fungera som ett 7 Schmidt, 1997, s 54 8 Till skillnad från centralavtalen som löper x antal år så löper dessa tillsvidare men har en klausul att den till exempel kan sägas upp inom 6 månader om önskemål finns. 9 Schmidt, 1997, s 54 ff. 10 Åhnberg, 2000, s Schmidt, 1997, s Ibid 13 Med hänvisning till Schmidt, F, se AD 1931 nr 44,1997 s. 183, se även AD 1994 nr 157 i vilken domstolen tar avstånd från stegvis bundenhet i samband med avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden. I detta fall avsågs en arbetstagarens avgångsförmåner från anställningen. 10

11 underlag eller utgångspunkt för fortsatt diskussion. 14 Att parterna i samband med en förhandling regelmässigt utbyter handlingar med varandra tar domstolen för givet. För att upprätthålla och inte luckra upp skriftlighetskravet i MBL framhöll domstolen i målet 1995 nr 79: Dessa handlingar kan innehålla allt från förslag som utgör anbud i avtalslagen till rena minnesanteckningar... [...]Förfarandet med utbyte av handlingar framstår som ändamålsenligt, inte minst mot bakgrund av att det allmänna krav som vilar på parterna att klargöra sina ståndpunkter för varandra. Frågan om en bindande rättshandling har kommit till stånd har flera förgreningar. Särskiljning sker sådana fall då en förklaring endast är en deklaration på hur part avser att handla för framtiden. En avgörande fråga är avtalsavsikt så partens vilja att träffa kollektivavtal måste således kartläggas. Med kollektivavtalets specifika rättsverkningar är det mycket angeläget för de fackliga organisationerna att få fram ett kollektivavtal. Frågan är då om det finns någon skyldighet att sluta kollektivavtal. Med andra ord, om det finns någon möjlighet att på rättslig väg tilltvinga sig ett avtal? Den allmänna utgångspunkten i svensk rätt är att det råder kontraheringsfrihet. 15 För att en skyldighet att ingå avtal skall anses föreligga krävs stöd i någon rättsregel. Ett exempel på detta är att monopolföretag är skyldiga att tillhandahålla varor/tjänster. Någon motsvarande regel finns inte vad kollektivavtal beträffar. De medel det arbetsrättsliga systemet tillhandahåller är föreningsrätten, den allmänna förhandlingsrätten (medling) och rätten att vidta stridsåtgärder. Om en part trots dessa medel inte lyckas förmå motparten att ingå avtal står inga andra medel till buds. Det är således inte möjligt att vända sig till domstol för att få till stånd ett avtal, så långt sträcker sig inte förhandlingsrätten. 16 I AD 1946:68 utvecklades detta på följande sätt: Vad lagen sålunda innehåller utgör emellertid icke någon garanti, att förhandlingen skall leda till en lösning av den fråga, varom förhandlingar påkallats. Den ena förhandlingsparten har icke någon rättslig förpliktelse att träffa uppgörelse med den andra. Vad som är skälet till en vägran att träffa uppgörelse är i och för sig rättsligt likgiltigt. Orsaken kan vara det sakliga innehållet i framlagda förslag lika väl som motvilja mot att över huvud godtaga den andra förhandlingsparten såsom medkontrahent i ett avtalsförhållande. I själva verket är denna ståndpunkt en logisk nödvändighet i ett rättsystem som vårt, vilket icke genombrutit avtalsfrihetens princip genom bestämmelser om obligatorisk skiljedom i intressetvister. Rätt att få avtal till stånd kan icke tänkas utan en ordning, enligt vilken avtalets innehåll vid oenighet mellan parterna kan mot enderas eller bådas vilja fastställas. 2.2 Kollektivavtalets rättsverkningar Kollektivavtalet har rättsverkan på flera plan. Som varje annat avtal så binder de avtalsparterna. Därutöver grundar det rättsverkningar för de avtalsslutande organisationernas medlemmar. 17 Ett beslut av en organisation att ingå ett kollektivavtal betyder för den enskilde medlemmen ungefär detsamma som ett föreningsbeslut, vilket ålägger denne att betala viss avgift eller fullgöra en prestation till föreningen. Utöver att binda medlemmarna så ger kollektivavtalet verkningar för 14 Schmidt, 1997, s Glavå, 2001, s Ibid 17 AD 1944 nr

12 ickemedlemmar också. Kollektivavtalet fyller institutionell funktion och fungerar som ett instrument att upprätthålla viss miniminivå när det inte finns lagstiftning. Det går att urskilja två typer av kollektivavtalsbestämmelser, nämligen de bestämmelser som rör anställningsvillkoren och de bestämmelser som avser själva kollektivavtalet. Till det senare hör exempelvis bestämmelser om kollektivavtalets giltighetstid, uppsägningstid och om förfarandet vid uppsägning samt bestämmelser om själva ordningen för tvisteförhandlingar. 18 Naturligen har bestämmelser som dessa inte samma betydelse för den enskilde arbetstagaren som bestämmelser om hans anställningsvillkor. Till den förstnämnda hör snarare frågor om ledighet, lön, övertidsersättning etc. och har en närmare koppling till fördelar en arbetstagare åtnjuter vid tillkomsten av ett kollektivavtal. Kollektivavtalet har ett antal specifika rättsverkningar 19 : Medlemsbundenhet (och tvingande verkan) Fredsplikt Allmänt skadestånd vid avtalsbrott Medbestämmande i olika former, styrelserepresentation, förmåner enligt förtroendemannalagen m.m. Fördelarna med kollektivavtalet brukar för det mesta just hänvisas till de anställda, snarare än till arbetsgivarna. Tjänstepension, försäkringar och löner är sådant som regleras i kollektivavtalen. Den fördel som arbetsgivaren främst kan åtnjuta innefattar bundenheten av fredsplikten. 20 Stridsåtgärder kan betecknas som ett ekonomiskt påtryckningsmedel mot avtalspart. Ett kampmedel som innebär att motpartens ekonomiska försörjningsmöjligheter begränsas eller totalt elimineras under en viss tid. Därmed ligger i sakens natur att motparten och även utomstående tredje man kan drabbas av ekonomiska förluster genom en pågående stridsåtgärd. Dessa ekonomiska skador eller effekter är däremot inte skadeståndsgrundande vid lovliga stridsåtgärder. 21 Genom att skriva på kollektivavtalet undviker därmed arbetsgivaren i viss mån att råka ut för oförutsedda kostnader en stridsåtgärd skulle kunna innebära. Det finns dock vissa undantag från fredsplikten under löpande avtalsperiod. 22 Det gäller så kallade indrivningsblockader som riktar sig mot arbetsgivare som inte betalar lön som förfallit till betalning. Undantag gäller också sympatiåtgärder till förmån för någon annan som är inbegripen i en lovlig konfliktåtgärd. Fredsplikt gäller inte heller för åtgärder som vidtas i en mellan parterna oreglerad fråga. Att frågor är helt oreglerade förekommer dock ganska sällan, eftersom det fredspliktgrundande löneavtalet, enligt rättspraxis, anses reglera alla frågor mellan parterna utan att det uttryckligen anges i avtalet. 23 Ytterligare positiva konsekvenser för arbetsgivaren gällande kollektivavtalet är att med avtalet kommer den inneboende principen om arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, den så kallade 29/29-principen. Denna legitimerar ett användande av arbetskraften för ständigt nya uppgifter Schmidt, 1997, s Glavå, 2001, s Schmidt, 1997, s Norman, 1987, s Undantag från fredsplikt se MBL Åhnberg, 2000, s Glavå, 2001, s

13 Den främsta anledningen att småföretagare inte skriver på ett kollektivavtal är främst kostnaderna det innebär att skriva på. Inte bara tjänstepensionen och försäkringar utan också det faktum att de måste också följa de avtalade lönehöjningarna som stipulerats i avtalet. Vidare en nackdel som många arbetsgivare tar i beaktning är den nyckel till medbestämmande i olika former, rätten till styrelserepresentation samt de förmåner som vissa arbetstagare åtnjuter enligt förtroendemannalagen. Även skyldigheten att informera fackförbundet enligt 19 MBL, ger en insyn i det egna företaget som inte alltid uppskattas. Trots detta är rättverkningarna så finurligt konstruerade att båda sidor har intresse av att sluta kollektivavtal. Fredsplikten är naturligtvis i första hand arbetsgivarintresse emedan medbestämmandet och rätten till betald facklig förtroendeman är saker som gör de fackliga organisationerna intresserade av. Med hänsyn till att dessa specifika effekter av kollektivavtalet inte är direkt avhängiga avtalets innehåll befinner vi oss idag i en situation där kollektivavtalet som form för båda sidor kan vara ett självändamål. 3. DEN NEGATIVA FÖRENINGSRÄTTEN Den positiva föreningsrätten, dvs. en arbetstagares rätt att bilda, tillhöra och verka inom en facklig organisation, har sedan länge accepterats som en grundläggande princip i internationella konventioner och i de flesta nationella rättsordningar. Däremot har rätten att stå utanför arbetsmarknadens organisationer, den s.k. negativa föreningsrätten, aldrig fått samma acceptans vare sig nationellt eller internationellt Föreningsrätten för arbetsgivaren Bestämmelserna om föreningsrätt finns reglerade i MBL: s 7-9. Föreningsrätten är en rätt för arbetstagare, men också arbetsgivare att tillhöra en organisation, att utnyttja medlemskapet eller att verka för en organisation eller att en sådan bildas. Syftet med regleringen är att trygga organisationens förhandlingsrätt. Det är i och för sig inte ett brott om arbetsgivaren förbigår organisationen, och vänder sig direkt till den enskilde arbetstagaren. Föreningsrätten är ömsesidig, men av sakens natur följer emellertid att den skadelidande nästan alltid är en arbetstagare. 26 I ett fall, AD 1946 nr 68 har dock AD funnit att en arbetsgivare blivit utsatt för en föreningsrättskränkning. En fackförening hade i förhandlingarna uppställt som villkor att endast den enskilde arbetsgivaren skulle stå som part i kolle ktivavtalet. Genom att på detta sätt tvinga arbetsgivaren att gå förbi sin organisation, som enligt stadgarna hade till uppgift att sluta avtal för medlemmarna, ansågs arbetstagarsidan på ett lagstridigt sätt förmått arbetsgivaren att inte utnyttja sin föreningsrätt. 27 MBL avser att skydda rätten att tillhöra en organisation, däremot inte möjligheten att stå utanför fackföreningar. 28 MBL ger alltså inget skydd för den negativa 25 Källström, 1999, s Glavå, 2001, s 108 ff. 27 Schmidt, 1997, s SOU 1982:60, s 278 ff. 13

14 föreningsrätten. Genom årens lopp har röster höjts för att även skyddet för den negativa föreningsrätten skall ges rättsligt skydd. Något sådan reglering har dock inte kommit till stånd. 29 Åtgärder som syftar till att pressa en person att gå in i en fackförening får bedömas enligt allmänna regler, närmast brottsbalkens regler om brott mot frihet och frid och om ärekränkning. 3.2 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna Den negativa föreningsrätten måste bedömas ifrån en ny utgångspunkt i och med att europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna sedan 1995 skall anses som gällande rätt. 30 Den är visserligen inte formellt överordnad andra lagar men avsikten är att den skall påverka tolkningen av andra lagar inom civil- och offentligrätt. Artikeln har följande lydelse: Envar skall äga frihet att deltaga i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet, däri inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar och för att skydda sina intressen. 31 Begreppet föreningsfrihet definieras inte i konventionen, istället får man söka bakgrundsmaterial i forna konventioner som utgjort förlagor till europakonventionen. Det grundläggande dokumentet rörande föreningsfrihet finns i FN- deklarationen om mänskliga rättigheter. Den har kommit att bli utgångspunkten, ideologiskt men även rättstekniskt, för den europeiska konventionen. Föreningsfrihet behandlas i artikel 20 och artikel 23:4 i den allmänna förklaringen. Artikel 20 innehåller uttryckliga bestämmelser om förbud mot tvångsanslutning till en organisation (20:2). Bestämmelsen avser alla former av organisationer, dvs. även arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Friheten innebär alltså att arbetsgivare och arbetstagare inte tvingas in i en organisation emot sin vilja. Den enskilde skall inte behöva ange skälen för sin anledning att stå utanför en viss organisation. FN-deklarationen, som i första hand syftade till att stärka individens ställning i förhållande till stadsmakten, slår vakt om både den negativa och den positiva föreningsrätten. Men FN- deklarationens 23 artikel innehåller en särskild inriktning mot arbetslivet (23:4) som uttryckligen endast omfattar den positiva stridsrätten. Anledningen till uppdelningen kan förklaras i den problematik föreningsfriheten för med sig. Friheten omfattar två olika typer av rättigheter som ligger på olika plan och som med lätthet inte kan samordnas. Dels individens åsiktsfrihet och rätt att fritt avgöra med vilka den vill samverka dels andra individers intresse av att skyddas genom kollektiva förhandlingar. 32 Att föreningsfriheten innefattar negativ föreningsrätt är alltså inte helt klart. Många menar att Europadomstolens praxis ger uttryck för att konventionen även skyddar den negativa föreningsrätten, om än det är svårt att utläsa i konventionstexten. 33 I AD 1998:17 som rörde tillåtligheten av en stridsåtgärd, gjorde domstolen följande allmänna uttalande: Artikelns ordalydelse tyder närmast på att det är den positiva föreningsrätten som avsetts. Det står emellertid klart att artikeln enligt Europadomstolens praxis innefattar även skydd för den negativa 29 Glavå, 2001, s Schmidt, 1997, s Europakonventionen art Källström, 1999, s Glavå, 2001, s

15 föreningsrätten, d.v.s. rätten att stå utanför en organisation /.../ man har rätt att ställa kravet att en organisations åtgärd står i rimlig proportion till dess syfte. Med detta bör sägas att det skapades en öppning på detta område och förutsättningarna för att ett skydd mot den negativa föreningsrätten har ökat. Den europeiska domstolen utgår alltså från att denna rätt är skyddad. 34 Domstolen stödjer sig efter tyskt mönster föreningsfrihetens begrepp. I detta anses ligga en rätt för individen att välja vilken sammanslutning han skall tillhöra och detta innefattar rätten att välja att stå utanför en organisation. Även om domstolen har accepterat den negativa föreningsrätten som princip, tycks den inte ha samma absoluta karaktär som den positiva. Domstolen antyder bland annat att den enskilde i vissa situationer får tåla ett visst tvång att ansluta sig till en organisation om det finns ett legitimt intresse bakom. 35 Den praxis från Europadomstolen som nu har redovisats tyder på att den negativa föreningsrätten inte har ett lika starkt skydd som den positiva föreningsrätten. Europadomstolens uttalanden kan uppfattas så att det bara är ett kärnområde av den negativa föreningsrätten som är skyddad genom artikel 11 i Europakonventionen. För att en föreningsrättskränkning skall anses föreligga synes enligt Europadomstolens praxis normalt krävas att motparten i anställningsförhållandet har vidtagit en åtgärd som innebär ett tvång eller åtminstone en stark påtryckning mot någon att ansluta sig till en organisation. 36 Rättsutvecklingen under de senaste decennierna har inneburit att den negativa föreningsrätten som princip lyfts fram. Denna utveckling är tydlig på flera områden, bland annat i artikel 5 i den Europeiska Sociala Stadgan från Dessa är utformade mot bakgrund av stadgans intresse att främja sociala rättigheter. I artikeln anges att arbetstagarnas och arbetsgivarnas rätt att tillhöra olika typer av nationella och internationella sammanslutningar. Det är här inte individens frihet utan den sociala utvecklingen som står i centrum. Den enskilde kan heller inte grunda några rättsliga anspråk direkt på stadgan. Ett annat exempel på utveckling mot ökad hänsyn till den negativa föreningsrätten utgör bestämmelserna i EG: s sociala stadga från Där ställs den positiva och den negativa föreningsrätten sida vid sida. 37 Stadgan uttrycker tydligare än andra internationella dokument en balans mellan de individuella grundrättigheterna och de fackliga rättigheterna. Hur man än försöker att jämställa den positiva föreningsrätten med den negativa finns det en avgörande skillnad. Den positiva föreningsrätten innebär att rättsordningen accepterar vissa aktiviteter från den enskildes sida. Rättsordningen accepterar att arbetstagaren sluter sig samman och agerar gemensamt för att främja sina intressen. Rättigheten är absolut och har närmast karaktär av en rättslig immunitet i vissa situationer. Den negativa föreningsrätten däremot syftar inte till att skydda en aktivitet utan det är endast fråga om att förbjuda olika former av tvång. Detta synsätt framgår övrigt av ordalydelsen i artikel 20:2 i FN-deklarationen. Den negativa föreningsrätten är med andra ord inte absolut utan det rättsliga problemet är att fastställa vilken typ och vilken grad av tvång som skall kunna accepteras Evju, S., 1982, s. 37 ff. 35 Källström, 1999, s AD 2001:20 37 Artikel 11, 2st 38 Källström, 1999, s 19 15

16 3.3 Gustavssonmålet Även om den negativa föreningsrätten i princip blivit erkänd i Europadomstolens praxis är rätten inte absolut utan kan i vissa situationer få ge vika för andra intressen som skyddas i konventionen. Den positiva föreningsrätten innefattar rätt att tillgripa fackliga stridsåtgärder för att genomdriva en intresseståndpunkt. I vissa fall kan denna rätt komma att stå till motsats till andra arbetstagares negativa föreningsrätt. Om exempelvis en organisation vill tillförsäkra sina medlemmar arbetstillfällen genom att med stridsåtgärder genomdriva en organisationsklausul kan detta ses som ett angrepp på eventuella oorganiserades negativa föreningsrätt. Vilken av dessa båda rättigheter som ska ges företräde har inte till fullo klarlagts i Europadomstolen men man får vissa svar genom att läsa Gustavssonmålet. I Gustavssonmålet, som avgjordes i Europadomstolen 25 april 1996, prövades ett fall då en arbetsgivares negativa föreningsrätt kom i konflikt med den fackliga organisationens rätt att vidta stridsåtgärder. Den principiella frågan om föreningsfrihetens betydelse för relationerna på arbetsmarknaden blev belyst i fallet. Sommaren 1987 öppnade Gustavsson sommarrestaurangen Ihrebaden på Gotland. Verksamheten drevs av honom personligen under enskild firma och sysselsatte inte mindre än tio anställda. Samtliga utom en var oorganiserade. Att verksamheten drevs av Gustavsson personligen och ingen av honom kontrollerad juridisk person har betydelse i sammanhanget då mänskliga rättigheter endast tillfaller fysiska personer. I juli 1987 kontaktades Gustavsson av Hotell- och restauranganställdas förbund (HRF) och ville att han antingen skulle ansluta sig eller att han skulle teckna ett så kallat hängavtal. Ett sådant avtal innebär en ensidig förbindelse att från en arbetsgivare att tillämpa det vid varje tidpunkt gällande riksavtalet i branschen. Hängavtalet innebär vidare att arbetsgivaren blir bunden av ett riksavtal utan möjligheten att delta i förhandlingarna. För Gustavssons del skulle avtalet dessutom ha inneburit att han förband sig att endast anställa HRF-medlemmar samt att teckna försäkringar hos de etablerade organisationerna på arbetsmarknaden. Gustavsson vägrade både att ansluta sig till HRF samt att teckna hängavtal. Skälen han anförde var ideologiska och anställningsvillkoren var enligt honom själv branschmässiga. Efter ett ultimatum den 16 juli 1987 utlöste HRF en blockad mot Gustavssons anläggningar. Från början avsåg blockaden nyanställningar och leveranser, påföljande sommar utvidgades konflikten till att omfatta samtliga transporter och sophämtning vid företaget. Gustavsson vägrade att ge vika och 1991 fann han att konflikten gjorde det omöjligt för honom att driva verksamheten vidare och den såldes. 39 Den anförda grund som tilldrog sig stor uppmärksamhet i kommissionen och europadomstolen var Gustavssons påstående att svenska staten ansågs ha brutit mot artikel 11 i europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Gustavsson hävdade att staten haft en skyldighet att ingripa mot stridsåtgärderna eftersom dessa syftade till att tvinga honom att ansluta sig till arbetsgivarorganisationen eller i alla fall acceptera det kollektiva förhandlingssystem som organisationerna etablerat och som var deras centrala verksamhet. Kommissionen förklarade Gustavssons talan som godtagbar (admissible). En majoritet i kommissionen fann att hans negativa föreningsrätt kränkts genom stridsåtgärderna. Artikel 11 skyddade både den positiva och den negativa föreningsrätten. Den skada som Gustavssons åsamkades måste vägas mot organisationens intresse att utöva sin positiva föreningsrätt, i detta fall stridsåtgärden. Vid denna avvägning beaktades att den angripande organisationen inte hade några medlemmar på arbetsplatsen och inte agerade på uppdrag av någon enskild anställd. Något allmänt intresse att upprätthålla en minimistandard fanns inte heller då de individuella anställningsvillkoren var bättre än 39 Hela avsnittet är ett egenhändig sammanställt sammandrag hämtat ur domen från Europadomstolen den 25 april 1996 under rubriken: Particular circumstances of the case 16

17 det facket stipulerade. Skadan var samtidigt stor och ansågs inte vara rimlig i proportion till vad det organisationen ville uppnå med stridsåtgärden. 40 Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna delade inte kommissionens uppfattning och ogillade Gustavssons talan och underkände samtliga grunder. 41 Domstolen tillämpade artikel 11 på principiellt samma sätt som kommissionen. Arbetstagarnas intresse av att vidta stridsåtgärder (positiv föreningsrätt) skulle vägas mot den enskildes intresse av att inte tvingas in i en organisation (negativ föreningsrätt). 42 Domstolen betonade att man vid tillämpningen av artikel 11 måste ge den nationella lagstiftaren ett avsevärt utrymme att utforma regler i syfte att skapa balans mellan parterna på arbetsmarknaden. Vi avgörandet tog domstolen fasta på följande omständigheter. Arbetstagarorganisationen hade haft konkreta skäl att sätta in stridsåtgärderna, eftersom de ville tillförsäkra arbetstagarna de villkor som riksavtalet stipulerade. Det privata anställningsavtal Gustavsson hade motsvarade alltså inte branschnivån menade den svenska staten. Stridsåtgärderna innebar inte ett tvång att gå in i en organisation, genom att möjligheten fanns att teckna ett hängavtal. I och med att stridsåtgärden inte rörde kärnområdet av den negativa föreningsrätten fick Gustavsson finna sig i att arbetstagarorganisationen använde sig av ett relativt kraftigt tvång för att genomdriva sina legitima intressen. Stridsåtgärderna hade visserligen orsakat Gustavsson stor skada men arbetstagarorganisationen fick anse ha ett legitimt intresse av att få till stånd ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Arbetstagarsidans intresse av kollektiv reglering fick anse väga tyngre än Gustavssons intresse av att stå utanför kollektivavtalssystemet på arbetsmarknaden. Spännvidden var stor mellan uppfattningarna i domstolen. Så många som åtta av ledamöterna ansåg att artikel 11 överhuvudtaget inte kunde tillämpas på stridsåtgärder. Två domare fann efter en utförlig argumentation att svenska staten gjort sig skyldig till ett klart brott mot artikel 11. Domstolens majoritet befann sig mellan dessa ståndpunkter. 43 Gustavsson överklagade domen med argumenten att dels hade svenska staten fel i att hans avtal var sämre än branschnivån, i själva verket var de bättre, vidare betonade han återigen att det inte var på begäran av någon anställd stridsåtgärderna trädde i kraft. Gustavsson menade att den svenska staten beskrivit förhållandena fel och att han därför skulle få sin sak prövad igen. I ett avgörande den 30 juli 1998 avslogs resningsansökan. De omständigheter som Gustavsson hävdade ansågs inte ha varit avgörande för utgången. Avgörande för domstolens ställningstagande skulle enligt motiveringen för avslaget vara att det tvång som Gustavsson utsatts för inte påverkade föreningsfriheten märkbart (significantly). Gustavsson-målet ger således vissa betydelsefulla anvisningar hur man skall fastställa vilket typ och vilken grad av tvång som är accepterbart. I domen fastslås att det på arbetsmarknaden inte finns något absolut förbud mot tvångsåtgärder med syfte att förmå någon att gå med i en organisation. Avgörande blir alltså hur kraftigt tvånget är, hur stora skadeverkningarna blir för den enskilde, om tvånget utövas för att tillvarata ett skyddat intresse och om tvånget rör föreningsfrihetens kärnområde. Domstolen kom liksom kommissionen fram till att den negativa föreningsrätten visserligen kränkts, men i och med att det var en facklig åtgärd så uppstod en kollision mellan den positiva och den negativa föreningsrätten. 40 Schmidt, 1997, s European Court of Human Rights, Ibid 43 Schmidt, 1997, s

18 Den fackliga stridsrätten måste ses som ett sätt att utöva den positiva förningsrätten och tvånget därmed kunde inte anses vara otillåtet. Domstolen var dock inte beredd att ange vilka av dessa båda rättigheter som skulle ha företräde. Det lämnas öppet om den negativa föreningsrätten är på samma nivå som den positiva. Domstolen, liksom kommissionen väljer istället att tillämpa artikel 11 som en avvägningsnorm där intresset som ligger bakom tvångsåtgärden vägs mot intresset att stå utanför organisationen och de skador tvångsåtgärden orsakar. I de fall stridsåtgärden inte kan motiveras utifrån ett legitimt fackligt syfte skall den anses otillåten och som kränkande av den negativa föreningsrätten. 4. PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Proportionalitetsprincipen innebär en begränsning vad EU-institutionerna får göra. Enligt principen får institutionerna endast vidta åtgärder om det är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen. Med andra ord ska agerandets omfattning stå i proportion till målet. Detta innebär att när EU kan agera enligt flera olika metoder som ger samma effekt ska man välja den metod som ger medlemsländerna och EUmedborgarna störst frihet. Proportionalitetsprincipen fastställs klart och tydligt enligt primärrätten i artikel 5 tredje stycket i EG-fördraget. 4.1 Definition Proportionalitetsprincipen är en allmän rättssäkerhetsprincip som har utvecklats av EG-domstolen och som främst har sin bakgrund i tysk rätt och Europakonventionen. Proportionalitetsprincipen har använts i ett antal olika områden inom både nationell och internationell lagstiftning och förkroppsligar ett grundkoncept färgat av rättvisa vilket har stärkt skyddet för individuella rättigheter. Schwarze beskriver att syftet med proportionalitetsprincipen är: to give substance and meaning to the protection of fundamental freedoms. Since its effectiveness is not linked to particular fundamental right, but covers the entire range fundamental freedoms, it serves, in abstract terms, the purpose of achieving a proper balance and consequently also the furtherance of the principle of justice. 44 I artikel 5:3 EG-föredraget får proportionalitetsprincipen laga kraft då den anger att gemenskapen inte skall vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i föredraget. Proportionalitetsprincipen innebär att de åtgärder gemenskapens institutioner använder sig av för att uppnå ett visst syfte inte får vara mer betungande eller långtgående än som kan anses nödvändigt för att uppnå det eftersträvade syftet. 45 Det skall alltså råda en balans mellan mål och medel, det skall även vara sannolikt att målet kan uppnås genom åtgärder som vidtagits. I målet C- 359/9 Germany v Council fastlade domstolen att vidtagna åtgärder skall vara appropriate and necessary. 46 Om det finns att välja mellan flera verksamma åtgärder, t ex sanktioner, skall man välja den minst tyngande. Man kan i princip ställa upp ett 44 Emiliou, 1996, s 1 45 Bernitz & Kjellgren, 2002, s Usher, 1998, s 39 18

19 proportionalitetstest i tre steg som måste vara uppfyllt för att åtgärden skall anses proportionell 47 : Är åtgärden ägnad att tillgodose ändamålet? Är åtgärden nödvändig för att uppnå ändamålet eller finns det mindre ingripande alternativ? Står den fördel åtgärden tillgodoser i rimlig proportion till den skada som åtgärden kan förorsaka för de berörda? Härvid kan det ofta bli fråga om en helhetsbedömning av den föreliggande situationen. I Sverige var proportionalitetsprincipen fram till 1990-talets mitt knappast erkänd som en allmänt tillämplig rättsprincip. Rättsläget har nu ändrats under tiden Sverige anpassats sig till gemenskapsrätten samt den Europeiska konventionen och principen har vunnit visst erkännande i svensk nationell rätt. 4.2 Den Öbergska utredningen I SOU 1998:141 även kallad den Öbergska utredningen lämnades flera förslag till att strama upp förhandlingssystemet, vilken sedan lämnades åt sidan i departementsutredningen. Det viktigaste förslaget i denna utredning var att en proportionalitetsprincip vid stridsåtgärder enligt EU-modell skulle innefattas i svensk lagstiftning Utredningens förslag Ett proportionalitetskrav infrias för stridsåtgärder som vidtas vid förhandlingar mellan parter som är eller brukar vara bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra. En stridsåtgärd blir på yrkande av den part mot vilken åtgärden riktats, kunna förklaras olovlig av arbetsdomstolen i följande situationer 48 : När en stridsåtgärd, som är partiell eller på annat sätt begränsad, kan förväntas leda till skada eller annan olägenhet, som står i uppenbart missförhållande till åtgärdens omfattning. När en stridsåtgärd, som har varslats som svar på en annan stridsåtgärd, är väsentligt mer omfattande än vad som är rimligt med hänsyn till den åtgärd, som har orsakat svarsåtgärden. När en sympatiåtgärd, som har varslats till stöd för en part i dennes tvist om förnyande av kollektivavtal, kan förväntas leda till skada eller annan olägenhet som står i ett uppenbart missförhållande till åtgärdens eller primäråtgärdens omfattning. Arbetsmarknadens parter bör kunna avtala om avvikelser från de föreslagna kraven på proportionalitet Skäl för utredningens förslag Utredningen ansåg att det vore en bra idé att införa en proportionalitetsprincip i den arbetsrättsliga lagstiftningen. Anledningen var att de ansåg att det skulle ge en rimligare balans mellan parterna på arbetsmarknaden. Att begränsa möjligheten till 47 Proportionalitetstestet är hämtat ur boken Europarättens grunder av Bernitz & Kjellgren. 48 SOU 1998:141 19

20 åtgärder som för den ena parten kostar lite och orsakar stora kostnader för motparten, var ett medel att balansera parterna. Det är nämligen så att facket framgångsrikt tar ut nyckelpersoner i företagens verksamheter. Produktionen minskar avsevärt men kostnaderna för facket blir inte stora då det inte är så många som tas ut i strejk. Önskan var att minska på dessa obalanser och göra det dyrare för facket att ta ut medlemmar i stridsåtgärd. Ett annat skäl som angavs i utredningen kan härledas till 90-talets svaga ekonomi och höga arbetslöshet. 49 Utredarna såg förslaget som en åtgärd att förbättra lönebildningen som i sin tur skulle resultera i en bättre utveckling av sysselsättningen och därmed en minskning av arbetslösheten. Den tekniska utvecklingen och internationaliseringen hade gjort företagen mer sårbara, och de var mer känsliga för produktionsstop. Beroendet mellan olika led i produktionen hade ökat vilket hade minskat arbetsgivarnas möjlighet till att bedriva stridsåtgärder mot de anställda, en så kallad lockout PROPORTIONALITET I FALLET WILD N FRESH Blockaden av salladsbaren i saluhallen Briggen i Linnéstaden inleddes den 5 december i fjol sedan ägarna vägrat teckna kollektivavtal. De hänvisade bland annat till att de tillfälliga inhoppare som hjälpte till med verksamheten inte ville ha något avtal. Blockaden blev från början omstridd eftersom många reagerade på fackets agerande i fallet och vissa tyckte att deras agerade saknade proportioner. Fallet om salladsbaren Wild n Fresh i Göteborg togs aldrig upp till domstol, till skillnad från Gustavssonmålet. För att se hur proportionalitet fungerar som princip kommer fallet att stå till grund för följande analys. Analysen försvåras av att bevisningen aldrig prövats. Att avgöra vilka fakta som stämmer, vilken part som har rätt kommer inte att vara lätt. Fallet har behandlas i vad som sägs vara två oberoende rapporter på uppdrag av vardera part, där de kommit fram till två olika slutsatser. Den första rapporten 51 gjordes på uppdrag av advokatbyrån Mannheimer Swartling för Centrum för rättvisa 52 som granskat villkoren vid Wild n Fresh. Den andra rapporten 53 gjordes på uppdrag av Hotell- och restaurang Facket, HRF, av arbetsrättsjuristen Toivo Öhman. Dessa kommer att ligga till grund för analysen och i största möjliga mån kommer båda parters viljor att höras. Följande är dock ostridbart enligt båda parter: Göteborgsrestaurangen Wild'n Fresh var sedan december 2006 till april 2007 försatt i blockad av Hotell- och restaurang Facket, HRF, eftersom restaurangen inte vill teckna kollektivavtal. De anställda var inte med i facket. Efter 8 veckor valde ägarna att sälja verksamheten och de nya ägarna har valt att skriva på kollektivavtalet. 49 Notera att denna utredning publicerade SOU 1998: Mannheimer Swartling Centrum för rättvisa är en ideell insamlingstiftelse som startade sin verksamhet Centrum för rättvisa säger sig vara oberoende av det allmänna, partier, intresseorganisationer och företag. 53 Öhman

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fackliga stridsåtgärder. Proportionalitetsprincipens påverkan på svenska stridsåtgärder. Frida Johansson Drugge 2015

EXAMENSARBETE. Fackliga stridsåtgärder. Proportionalitetsprincipens påverkan på svenska stridsåtgärder. Frida Johansson Drugge 2015 EXAMENSARBETE Fackliga stridsåtgärder Proportionalitetsprincipens påverkan på svenska stridsåtgärder Frida Johansson Drugge 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med

Läs mer

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla?

Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? Rätt och fel i arbetsrätten: - Är den svenska modellen älskad av alla? juli 2007 Sammanfattning Den svenska modellen framstår inte som bättre än andra regelverk på arbetsmarknaden vid en internationell

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 11:51 Diarienr: 11/6798 P-cirknr: 11-2:16 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, lärare, kollektivavtal,

Läs mer

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Henrik Malm Lindberg, Nils Karlson & Johanna Grönbäck Ratio - Näringslivets forskningsinstitut Strukturerad jämförelse Sex länder, i jämförelse med

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 Sammanfattning Fråga om lovligheten enligt 41 a medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren ett flygbolag hållit inne förmånen

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Stridsåtgärder mot småföretag

Stridsåtgärder mot småföretag Ekonomihögskolan Institutionen för Handelsrätt HARK13 Kandidatuppsats i Arbetsrätt HT 2007 Stridsåtgärder mot småföretag Handledare: Reinhold Fahlbeck Författare: Caroline Bensefelt Abstract When the owner

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 Sammanfattning Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

D-UPPSATS. Kollektivavtalets rättsverkningar

D-UPPSATS. Kollektivavtalets rättsverkningar D-UPPSATS 2006:013 Kollektivavtalets rättsverkningar Vaxholmsfallet Sandra Engman Madeleine Larsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

LOA Lag om offentlig anställning

LOA Lag om offentlig anställning LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3

Läs mer

Teckna hängavtal med Sveriges Ingenjörer

Teckna hängavtal med Sveriges Ingenjörer Teckna hängavtal med Sveriges Ingenjörer Vad är ett hängavtal? Ett hängavtal är ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare, som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation, och en arbetstagarorganisation.

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Ideell förenings behandling av personuppgifter för löneutbetalningsändamål

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Ideell förenings behandling av personuppgifter för löneutbetalningsändamål Datum Diarienr 2011-06-13 419-2011 Måleribranschens Semesterkassa Box 17144 104 62 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Ideell förenings behandling av personuppgifter för löneutbetalningsändamål

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03

Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03 1 (11) Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03 Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03...1 Kapitel I Definitioner...2 Kapitel II Förhandling om upprättande av kollektivavtal...3

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan

Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan Av jur. dr Sanna Wolk Inledning Immaterialrätterna, i sammanhanget särskilt skyddet för uppfinningar, har kommit att representera stora

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 35/12 Mål nr A 94/12. Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 35/12 Mål nr A 94/12. Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte. ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 35/12 Mål nr A 94/12 Sammanfattning Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer