TRELLEBORGS KOMMUN Tekn i ska n ä m n d en

Transkript

1 Protokoll 1 (18) Innehåll 74. M edborga rf örslag Avlastning av trafiken på väg 511, 2011/ System för insamling av avfall 76. Vattenfontän i Flaningen 77. Revisionsrapport granskning av tekniska nämndens upphandlingsverksamhet 78. Delegerades anmälningar 79. Informationsärenden

2 Protokoll 2 (18) Plats och tid Sessionssalen, Rådhuset, kl Beslutande Samuelson Eric M Hansson Alf S Sjögren Leif C Skånberg Hanna S Kullenberg Gösta M Roos Leif SD Zinn Olle M Ahlberg Victoria S Silfverstolpe Henrik FP Karlsson Isabella S Hilding Sonny KD Larsson Jan SD Regnell Kai MP Borg Robert S Ersättare Sjöslätt Mats C Höckert Lennart S Lind Willy M Fredriksson Kerstin S Persson Roger M Blennhede Olof FP Nilmo Bengt KD Ottergren Christian SÖS Övriga närvarande Titti Karlsson, Bengt Lander, Mats Lawesson, Mathias Lindsjö och Martin Nilsson Justeringens plats och tid Tekniska förvaltningen Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerare BEVIS Titti Karlsson Eric Samuelson Alf Hansson Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och datum Tekniska nämnden för anslags uppsättande för anslags nedtagande Förvaringsplats Underskrift Tekniska förvaltningen, Rådhuset Katrin Carlsson Sonny Hilding

3 Protokoll 3 (18) 74. Medborgarförslag Avlastning av trafiken på väg 511, 2011/160 Dnr 2011/160 3BÄrendebeskrivning Bakgrund Bo Björö, Maglarp 313, som är bosatt i omedelbar närhet av den föreslagna ombyggnaden av väg 511, har i medborgarförslag föreslagit att Trafikverket breddar väg 517 mellan Skegrie och Kämpinge. Fördelarna är enligt honom - att trafiken på väg 511 kommer att minska betydligt - att trafiken genom Kämpinge minskar - att trafiken på Stenbocks väg minskar - att trafiken från Rängsand inte behöver köra genom Kämpinge - att det blir en snabbare väg från Kämpinge till nya E6 vid Skegrie - att när ny ringväg i Trelleborg blir färdig blir det kortare väg från Näset till Sturup - att trafiken från Skåre till E6 kan använda väg 513 som breddas - att en stor fördel är mindre ingrepp i naturen och mindre trafik på kustvägen

4 Protokoll 4 (18) Yttrande Trafiken på väg 517 kommer med all sannolikhet att öka när den nya väg E6 står färdig. Detta har tekniska förvaltningen påpekat för trafikverket redan vid projekteringen av projektet. Medborgarförslaget tar upp en del förslag som underlättar för boende i delar av Vellinge kommun att nå Trelleborg och väg 108 samtidigt som trafiken på väg 511 minskar. Trafikverket är väghållare för samtliga i medborgarförslaget berörda vägar och det är i första hand till trafikverket som de i medborgarförslaget upptagna förslagen skall ställas. Tekniska förvaltningen kommer att översända förslaget till Trafikverket. Tekniska förvaltningen har givetvis inget emot att en upprustning av vägnätet sker i enlighet med det i medborgarförslaget upptagna åtgärderna. Det är dock inget alternativ till att inte utföra den föreslagna ombyggnaden av väg 511. En ombyggnad av väg 511 har stor betydelse för uppbyggnaden av ett helt nytt trafiksystem inom de västra delarna av Trelleborgs kommun, samtidigt som det möjliggör en stadsutveckling genom utbyggnad av nya bostäder i attraktiva lägen. Befintlig bebyggelse i kommunen får betydligt bättre boendemiljö och behovet av separerad GC-väg längs väg 511 inom Trelleborgskommun minskar eftersom befintlig väg mellan Albäck och Skåre kommer att fungera väl för detta ändamål. Beslut Tekniska nämnden beslutar att delge Trafikverket det inskickade medborgarförslaget, att samtycka till att de i medborgarförslaget upptagna åtgärderna kan ha stor betydelse för boende i de södra delarna av Vellinge kommun, men att detta inte är ett alternativ till den föreslagna ombyggnaden av väg 511 mellan Skåre och cirkulationsplats Maglarp samt att översända yttrandet till förslagsställaren som eget yttrande i ärendet. Expedieras till Bo Björö Trafikverket

5 Protokoll 5 (18) 75. System för insamling av avfall Dnr 2011/193 3BÄrendebeskrivning Bakgrund Tekniska nämnden beslutade den 13 april 2011, 36, om införande av nytt insamlingssystem för rest- och matavfall. Ärendet har återremitterats av kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 maj 2011, 163, med följande beslut: Arbetsutskottet beslutar att återremittera ärendet till tekniska nämnden för ställningstagande till om verksamheten kan bedrivas i annan form än egen regi. Skillnaden mellan att driva insamlingssystemet i egen regi eller genom entreprenör är främst att graden av flexibilitet varierar. Vid drift i egen regi, i enlighet med tekniska nämndens beslut , är flexibiliteten hög genom att kontinuerlig uppföljning av insamlingssystemets verkan, kopplat till de mål som satts upp för verksamheten, samt utvecklingen av befintliga frågeställningar kring producentansvaret, kan medföra att kursändring är möjlig under de närmaste åren. Insamling i extern regi minskar flexibiliteten på grund av långa avtalstider, normalt 7 år + 2 optionsår. Om avsikten är att verksamheten ska bedrivas i extern regi krävs därmed omvärdering av det beslut som antogs i tekniska nämnden Mål och visioner Verksamheten inom renhållningsavdelningen styrs bland annat genom mål och visioner. Den vision och de mål som är kopplade till insamlingssystemet är följande: Vision: Mängden brännbart restavfall ska 2016 uppgå till max 200 kg per invånare och år. (Beslut i tekniska nämnden ) Mål 1: Kommunen ska stödja en ökad insamling av tidningar och förpackningar. Mängden förpacknings- och tidningsavfall i kärl för restavfall ska därmed minska. (Delmål 4.1 i Avfallsplan för Trelleborgs kommun) Mål 2: Minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. (Delmål 4.3 i Avfallsplan för Trelleborgs kommun) Mål 3: Insamling och transport av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. (Delmål 5.1 i Avfallsplan för Trelleborgs kommun) Nulägesbeskrivning Sedan början av 90-talet, då det senaste systemskiftet inom avfallshanteringen skedde, övergången från säck- till kärlhantering samt införandet av 14-dagarshämtning, är trenden med ökade avfallsmängder tydlig. Mängden insamlat brännbart restavfall 2010 i Trelleborgs kommun, uppgick till 285 kg per invånare. Separat sortering av matavfall pågår i liten omfattning, och är än så länge främst inriktad mot kommunala verksamheter, restauranger och livsmedelsbutiker. Under 2010 samlades i genomsnitt knappt 3 kg matavfall in per invånare.

6 Protokoll 6 (18) För utsortering av det producentansvarsmaterial 1 som består av förpackningsoch tidningsavfall, är kommuninvånarna främst hänvisade till de drygt 30 återvinningsstationer som finns inom kommunen. Under 2010 samlades knappt 77 kg förpacknings- och tidningsavfall in per invånare genomfördes en plockanalys av insamlat brännbart restavfall. Även om undersökningen endast omfattar en liten del av den totala mängden restavfall, så ger resultatet en indikation på vad avfallet består av. Andel Total mängd Mängd per person Producentansvarsmaterial* 38 % ton 108 kg/person Matavfall 36 % ton 103 kg/person Trädgårdsavfall 5 % 601 ton 14 kg/person Övrigt avfall 21 % ton 60 kg/person TOTALT ton 285 kg/person Tabell 1: Med producentansvarsmaterial i denna tabell avses plast-, metall-, pappers- och glasförpackningar samt tidningar och el-/elektronikavfall. Avfallstrappan vart är vi på väg? Avfallssektorn står inför utmaningen att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade avfallsmängder. Detta kräver insatser på flera olika nivåer och i flera steg. Som vägledning vid val av kretsloppsväg för avfallet har EU tagit fram en avfallstrappa, den så kallade avfallshierarkin. Den grundar sig på EU:s ramdirektiv för avfall och är en metod för att nå upp till EU:s miljömål. Avfallstrappan är en prioriteringsordning vid lagstiftning och politik inom avfallsområdet, och är en utgångspunkt vid avfallsplanering. Minimering 1: Me Återanvändning Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Då det fjärde och femte steget i avfallstrappan inte direkt kan kopplas till val av nytt insamlingssystem utelämnas detta i denna skrivelse. Det kan dock fastslås att det kommer att krävas mycket tid, resurser och engagemang från olika instanser inom samhället i allmänhet, och avfallssektorn i synnerhet, för att uppnå dessa steg. För att nå dit, krävs en solid grund att stå på, lämpligtvis genom ett mer effektivt insamlingssystem för avfallshantering än vad Trelleborg har i dagsläget. Gällande det tredje steget i avfallstrappan, materialåtervinning, återstår mycket att göra, vilket inte minst visas i resultat från tidigare nämnda plockanalys. Systemet med insamling av förpacknings- och tidningsmaterial vid återvinningsstationer är bra, men långt ifrån tillräckligt attraherande för kommuninvånarna. Addition av resultatet från plockanalysen med den faktiska insamlade mängden 1 Producentansvaret innebär att producenten av en vara ansvarar för denna under hela sin livscykel, inklusive omhändertagande av avfall. Lagstadgat producentansvar finns för förpackningar av olika materialslag, returpapper (t ex tidningar), batterier, läkemedel, däck, bilar, samt elektriska och elektroniska produkter. Producenter av förpackningar och tidningar har, genom bildandet av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) upprättat systemet med insamling vid återvinningsstationer.

7 Protokoll 7 (18) förpacknings- och tidningsmaterial ger att varje kommuninvånare under 2010 var upphov till 185 kg förpacknings- och tidningsmaterial. Knappt 77 kg material återvanns, d v s drygt 41 %. Resterande mängd användes vid energiåtervinning genom förbränning. Avfallstrappans andra steg, energiåtervinning, är den för tillfället dominerande behandlingsformen. Restavfallet förbränns för bildande av elkraft och fjärrvärme. Matavfallet behandlas för framställning av biogas och biogödsel. Avfallstrappans första steg, deponering, är i stort sett passerat. Nyttiggörandegraden av allt avfall som levererats till SYSAV uppgick 2010 till 97 %, vilket alltså innebär att ca 3 % deponeras. Framtidsscenario hur säkerställer vi att vision och mål uppnås? Övergång till insamling i extern regi medför dels att flexibiliteten under kontraktstiden är starkt begränsad och dels att kontraktstiden för en sådan entreprenad kommer att sträcka sig betydligt längre än tidsperspektivet för nuvarande visioner och mål. Det är därför av största vikt att välja ett sådant insamlingssystem som med säkerhet för Trelleborgs kommun till visions- och måluppfyllelse. Av denna anledning förordas det så kallade 4-fackssystemet, som i Trelleborgs närområde t ex används i Lund, Lomma och Sjöbo. Hur fungerar 4-fackssystemet? 4-fackssystemet medför en mycket hög servicenivå, då abonnenten utöver brännbart restavfall och matavfall dessutom får hämtat plast-, pappers-, metalloch glasförpackningar samt tidningar vid sin egen fastiget. Utsorteringen av matavfall kommer även den att maximeras, vilket medför uppfyllande av Mål 2, samt blir en bidragande orsak till visionsuppfyllelse. Utsortering av förpacknings- och tidningsmaterial kommer att medföra uppfyllelse av Mål 1, samt blir ytterligare en bidragande orsak till visionsuppfyllelse. Slutsatsen blir då också att mängden brännbart restavfall kommer att minska maximalt. I flerfamiljsfastigheter och större verksamheter används separata kärl vid sortering av avfallet. Boende i en- och tvåfamiljsfastigheter erbjuds 2 st 370-liters kärl med 4 fack i varje kärl. I kärl 1, som töms varannan vecka, sorteras följande fraktioner: - Restavfall (1) - Matavfall (2) - Plastförpackningar (3) - Ofärgat glas (4) (2) alt (3), 140/125 liter (3) alt (2), 45/60 liter (1), 140 liter (4), 45/30 liter Fig 1: Uppdelning i kärl 1 I kärl 2, som töms var 4:e vecka, sorteras följande fraktioner: - Tidningar (5) - Pappersförpackningar (6) - Färgat glas (7) - Metallförpackningar (8) (5), 140 liter (6), 140 liter (7), 45 liter (8), 45 liter Fig 2: Uppdelning i kärl 2

8 Protokoll 8 (18) Bild 1 & 2: Tömning av 4 facks-kärl. Kärlinsatsen lyfts ur kärlet vid tömning och avfallet hamnar i 4 separata fack i sopbilen. I bilden till höger visas utformning av kärl till en- och tvåfamiljsfastigheter. Då fraktionerna (3) (8) omfattas av producentansvar kan kommunen inte göra denna del av insamlingen obligatorisk. Beroende på hur fraktionerna placeras i kärl 1 ovan, finns två alternativ på utformning av kärl för insamling av enbart brännbart restavfall och matavfall. Om matavfallet ska samlas in i det större facket (140/125 l) i kärl 1 ovan, är alternativet för insamling av enbart rest- (1) och matavfall (2) ett delat 370-literskärl i enlighet med fig 3. Om matavfallet istället samlas in i det mindre facket (45/60 liter) i kärl 1 ovan, är alternativet för insamling av rest- och matavfall istället att en delad insats monteras i ett 190- literskärl enligt bild 3. Beroende på hur man väljer att placera respektive fraktion i 4-fackskärlen, så är detta de alternativ som kan bli aktuella för de abonnenter som enbart vill sortera rest- och matavfall i sitt sopkärl. Målsättningen måste givetvis vara att den sopbil som tömmer 4- fackskärl 1, även ska tömma kärl med den enklare fraktionsindelningen. Därav nämnda varianter. (2) 185 liter (1) 185 liter Fig 3: Uppdelning i delat 370- literskärl, alternativ 1 Bild 3: Delat 190-literskärl för mat- och restavfall, alternativ 2 Fördelarna med att montera en insats i ett 190-liters kärl är dels att befintliga kärl kan användas till de kunder som väljer detta alternativ, samt att kärlvolymen kan utnyttjas maximalt. Nackdelarna är att den lilla insatsbehållaren (40 liter) ökar risken för att matavfallet fryser fast i behållaren, vilket kan medföra problem vid tömning, samt att locket på kärlet inte kommer att sluta helt tätt.

9 Protokoll 9 (18) Fördelarna med att istället använda ett delat 370-literskärl är att risken för att matavfallet fryser fast i kärlet minskar, samt att locken på kärlen kommer att sluta helt tätt, vilket är positivt ur vädersynpunkt. Nackdelarna är dels att det krävs inköp av nya kärl till de abonnenter som väljer detta alternativ, samt att abonnenten kan uppleva att det tilldelade facket för matavfall som onödigt stort. Ekonomiska konsekvenser av insamling i 4-fackssystem 4-fackssystemet innebär att den totala kärlkostnaden ökar i jämförelse med det delade 2-fackskärl som ingick i det ursprungliga förslaget. Kostnadsökningen består dels av insatserna i 2-fackskärlen, och dels av att varje fastighetsägare ska ha två st 4-fackskärl. Komplett uppsättning till en- och tvåfamiljsfastigheter kommer att kosta ca kr. Innan slutgiltigt beslut tas angående vilket alternativ som ska presenteras för de abonnenter som endast väljer att sortera restoch matavfall, presenteras kostnader för båda alternativen. Ett delat 2-fackskärl av samma typ som 4-fackskärlen, kostar ca kr. Den enskilda insatsen till ett 190-literskärl kostar ca 600 kr. Biokorgar, som delas ut till samtliga hushåll för att matavfallspåsarnas kvalitet ska bibehållas innan de läggs i sopkärlet, kostar 17 kr. Slutligen ska samtliga kärl märkas med identifikationstagg. I flerfamiljsbostäder och större verksamheter kommer separata matavfallskärl att sättas ut. Kostnaden för ett sådant kärl är ca 325 kr, och antalet kärl hos respektive abonnent är beroende av antalet lägenheter alternativt verksamhetens storlek. De utökade sorteringsmöjligheterna kommer att medföra att mängden restavfall kommer att minska kraftfullt. Det innebär också lägre behandlingskostnader för avfallet. Behandlingskostnaden för matavfall (515 kr/ton) är i dagläget 165 kr/ton lägre än behandlingskostnad för restavfall (680 kr/ton). Gällande de materialslag som omfattas av producentansvar kan förhandling med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI), alternativt respektive materialbolag, medföra utbetalning av ersättning för de insamlade mängderna. Några kommuner har under den senaste tiden valt att inte gå via FTI, utan istället sälja det insamlade materialet direkt till marknaden för återvinningsbara förpackningar, och då med större ekonomisk vinning. Det finns dock vissa juridiska oklarheter huruvida det senare alternativet är korrekt. Hanteringen av det insamlade materialet är en fråga som bör diskuteras i samråd med SYSAV och dess ägarkommuner. Själva insamlingsdelen av systemet är mer kostnadsdrivande än i det ursprungliga förslaget. Detta beror bland annat på att 4-facksfordon är dyrare än 2-facksfordon eller konventionella sopbilar, att antalet tömningar per år ökar i och med att det är två kärl som ska tömmas, samt att den enskilda tömningscykeln är långsammare på ett 4-facksfordon än på de övriga varianterna. För tömning i flerfamiljsfastigheter och verksamheter kommer det även att krävas att 2- facksfordon ingår i entreprenaden. Totalt sett är en taxehöjning att vänta. De kommuner inom SYSAV-regionen som bedriver 4-facksinsamling har taxor om ca kr för det vanligaste abonnemanget. Det mest förekommande abonnemanget i Trelleborgs kommun kostar i dagsläget 1854 kr. Det egna kapitalet, i form av balanserade vinstmedel uppgår till 13,1 Mkr. För att uppfylla självkostnadsprincipen, i enlighet med Kommunallagen (1991:900), används de balanserade vinstmedlen till att täcka

10 Protokoll 10 (18) kostnader för investeringens avskrivnings- och räntekostnader under de tre första åren efter införandet. Nedan presenteras de två alternativen gällande avskrivnings- och räntekostnader samt investeringsbehov för insamlingssystemet. Skillnaden mellan de båda redovisningarna beror på vilket kärlalternativ som väljs för det fall då abonnenten endast väljer att endast sortera mat- och restavfall. Avskrivnings- och räntekostnader - Alternativ med matavfall i delat 370-literskärl 4-fackskärl 140 kärl Biokorg ID-system Delat 370-kärl Totalt per år År År År År År År År År År År Totalt Investeringsplan - Alternativ med matavfall i delat 370-literskärl Delinvestering Kostnad (tkr) 4-fackskärl liters kärl 585 Biokorg 313 ID-system 454 Delat 370-liters kärl Totalt Avskrivnings- och räntekostnader - Alternativ med matavfallsinsats i 190/240- liters kärl 4-fackskärl 140 kärl Biokorg ID-system Insats 190/240 Totalt per år År År År År År År År År År År Totalt

11 Protokoll 11 (18) Investeringsplan - Alternativ med matavfallsinsats i 190/240-literskärl Delinvestering Kostnad (tkr) 4-fackskärl kärl 585 Biokorg 312 ID-system litersinsats 190/ Totalt Miljömässiga konsekvenser av insamling i 4-fackssystem Miljön är en vinnare i detta insamlingssystem. Uppkommet avfall kommer att behandlas på sådant sätt att avfallets fulla potential som resurs tillvaratas för varje givet avfallsslag. Trelleborgarna kommer genom införande av 4-fackssystemet att bli betydligt bättre på att återlämna förpackningar och tidningar till återvinningssystemet och såväl mat- och restavfall kan genom energiåtervinning nyttjas på bästa sätt. Nya fordon kommer givetvis också att bidra till en förbättrad miljösituation, men detta gäller oavsett vilket insamlingssystem som kommer att väljas. Förutsättningar - Insamling av matavfall ska vara obligatoriskt. - Styrning av renhållningstaxan, abonnemangskostnad för 4-fackskärl får ej överstiga abonnemangskostnad för kärl där endast mat- och restavfall sorteras. - Införande av nytt insamlingssystem med insamling i extern regi måste införas samtidigt i hela kommunen. - I den initiala informationsfasen måste abonnenten göra ett aktivt val om denne endast vill ha kärl för sortering av mat- och restavfall. Görs inget aktivt val kommer 4-fackskärl att placeras ut. (Anslutningsgraden i kommuner som infört 4-fackssystem är %). - Renhållningsavdelningens balanserade vinstmedel ska användas för att täcka delar av de kostnadsökningar som ett nytt insamlingssystem medför. - För att skapa så god konkurrens som möjligt i samband med eventuell upphandling av extern insamlingstjänst, samt att möjliggöra längre avskrivningstider än vad som kan rymmas inom ramen för ett entreprenörsavtal, ska införskaffning av kärl ske skilt från kontrakt avseende insamling. Pågående verksamhet Fram till det datum då ett nytt insamlingssystem kan tas i drift, ska den nuvarande insamlingsverksamheten bedrivas. Generellt sett är statusen på de sopbilar som används dålig, vilket påtalats under lång tid. Totalt sett äger renhållningsavdelningen 7 st sopbilar. Två av dessa är reservbilar, som kan användas vid driftavbrott på något av de ordinarie fordonen och driftavbrott på fordon är något som snarare är regel än undantag. En bil är tillverkad 1992, 2 st är tillverkade 1999, 2 st 2000, 1 st 2003 och den nyaste är tillverkad Bortsett från den senaste inköpta bilen, så är sopbilarna i uselt skick. Problemen varierar mellan fordonen, men metallutmattning, rostangrepp i bärande delar samt läckande sopskåp och läckande motorer är vanligt förekommande. Till en del av fordonen finns inte längre reservdelar i lager hos tillverkaren.

12 Protokoll 12 (18) Även om Trelleborgs kommun beslutar sig för ett införande av nytt insamlingssystem är det rimligt att räkna med minst 1,5 år från taget beslut till dess att insamlingssystemet kan tas i drift. För att nå mål och visioner inom uppsatt tidsram, samt inte minst beroende på statusen på den befintliga fordonsparken är det av stor vikt att denna fråga prioriteras och avgörs inom kort. Beslut Tekniska nämnden beslutar att besvara kommunstyrelsens arbetsutskotts frågeställning, om verksamheten kan bedrivas i annan form än egen regi, med att följande erfordras: att insamling av matavfall ska vara obligatoriskt, att styra renhållningstaxan, så att abonnemangskostnad för 4-fackskärl inte får överstiga abonnemangskostnad för kärl där endast mat- och restavfall sorteras, att införande av nytt insamlingssystem med insamling i extern regi måste införas samtidigt i hela kommunen, att i den initiala informationsfasen låta abonnenten göra ett aktivt val om denne endast vill ha kärl för sortering av mat- och restavfall. Görs inget aktivt val kommer 4-fackskärl att placeras ut, att för att skapa så god konkurrens som möjligt i samband med upphandling av extern insamlingstjänst, samt att möjliggöra 10 års avskrivningstid avseende kärl, vilket är längre än vad som kan rymmas inom ramen för ett entreprenörsavtal, ska införskaffning av kärl ske skilt från kontrakt avseende insamling att för införande av 4-fackssystem investera 33,3 Mkr vilket omfattar st 4-fackskärl, st 140-literskärl, st delade 370-literskärl alternativt lika många insatser för 190-literskärl, identifikationsutrustning för samtliga kärl samt biokorgar, att renhållningsavdelningens balanserade vinstmedel ska användas för att täcka delar av de kostnadsökningar som ett nytt insamlingssystem medför, att förbättring av miljö och servicenivå medför ökade kostnader, varför förändring av taxan och dess konstruktion måste genomföras. att referera till tekniska nämndens beslut den 13 april 2011, 36, om införande av nytt insamlingssystem för rest- och matavfall samt att översända yttrandet till kommunstyrelsen som eget yttrande i ärendet. Protokollsanteckning Socialdemokraterna vill lämna följande synpunkter till protokollet: Den 13 april 2011 beslutade en enig teknisk nämnd att införa ett nytt insamlingssystem för rest- och matavfall. Beslutet innebar att tvåfackskärl med utrymme för mat- och restavfall, etappvis ska placeras ut hos abonnenterna. Syftet var att öka återvinningen av matavfall. I ärendet beskrevs att kärlen kommer att vara förberedda för en eventuell framtida insamling i fyrfackskärl. Beslutet bekräftades vid nämndens sammanträde den 27 april 2011, då nämnden tog ställning till Budget för 2012 med flerårsplan Den borgerliga majoriteten

13 Protokoll 13 (18) har misslyckats med att förankra beslutet i sina egna politiska led, varpå ärendet nu är försenat. Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterade ärendet den 23 maj Det är beklagligt och anmärkningsvärt att majoriteten väljer att återremittera ärendet i ett så sent skede. Det visar på misstro gentemot de egna tjänstemännen. Syftet med den borgerliga majoritetens återremiss var att tekniska nämnden ska ta ställning till om verksamheten kan bedrivas i annan form än i egen regi. Vi socialdemokrater uppfattar att förvaltningens tjänstemän i tekniska nämndens ärende 75 redogör för att det är möjligt att bedriva verksamheten i annan form än i egen regi. Därmed är kommunstyrelsens arbetsutskotts fråga besvarad. Det innebär dock inte att verksamheten bör läggas ut på entreprenad. Socialdemokraterna menar att insamlingssystemet ska bedrivas i kommunal regi. Precis som tekniska förvaltningen framför, ställer vi oss bakom uppfattningen att flexibiliteten blir högre om insamlingen bedrivs i egen regi. En kontinuerlig uppföljning av insamlingssystemets verkan, kopplat till uppsatta verksamhetsmål, kan möjliggöra en eventuell så kallad "kursändring" de närmaste åren. I extern regi riskerar projektet att bli bakbundet på grund av långa avtalstider. Insamlingssystemet blir mer flexibelt i egen regi eftersom kommunen har full rådighet över det. Ur ett miljöperspektiv är ett fyrfackssystemet att föredra. Socialdemokraterna förespråkar en hämtning med ett fyrfackssystem på sikt, i enlighet med tidigare beslut. Dock är det inte önskvärt att införa ett nytt insamlingssystem samtidigt i hela kommunen, eftersom det ger högre kostnader. Vi anser att det tidigare förslaget, att införa ett nytt system etappvis, är att föredra. Då kan kommunen i större utsträckning nå ut med information och motivera abonnenterna att hålla fraktionerna rena. Vi socialdemokrater anser att nämnden bör följa tidigare fattat beslut. För Socialdemokraterna i tekniska nämnden Alf Hansson Expedieras till Kommunstyrelsen

14 Protokoll 14 (18) 76. Vattenfontän i Flaningen Dnr 2007/471 3BÄrendebeskrivning Bakgrund Sverigedemokraterna har lämnat in en motion, 2007:12, angående uppförande av vattenfontän i Flaningen. Den 10 oktober 2007, 101, beslutade tekniska nämnden att tillmötesgå motionen och den 4 november 2009, 124, fattade nämnden nytt igångsättningsbeslut avseende projektet. Yttrande Förvaltningen har avsatt medel, kronor år 2009, för att genomföra projektet. Efter undersökande på marknaden har det konstaterats att förhållandet för en vattenfontän i Flaningen är av sådan art att projektet ej kan genomföras. Flaningen är full av dy och behov av muddring föreligger. Beslut Tekniska nämnden beslutar att projekt Vattenfontän i Flaningen ej genomförs samt att översända yttrandet till kommunstyrelsen som eget yttrande i ärendet. Expedieras till Kommunstyrelsen

15 Protokoll 15 (18) 77. Revisionsrapport granskning av tekniska nämndens upphandlingsverksamhet Dnr 2011/404 3BÄrendebeskrivning Bakgrund PwC har på uppdrag av kommunens revisorer i Trelleborgs kommun genomfört en granskning av om tekniska nämndens upphandlingar är ändamålsenligt genomförda med beaktande av LOU och kommunens upphandlingspolicy. Granskningen har genomförts genom intervjuer med teknisk chef och handläggare samt granskning av två under 2011 genomförda upphandlingar. Revisionen har vid sammanträde beslutat anta föreliggande revisionsrapport såsom sin egen. Från tekniska nämnden önskar revisorerna svar på de bedömningar och synpunkter som görs i revisionsrapporten senast den 20 oktober. Yttrande Granskningen ska ge svar på om tekniska förvaltningens upphandlingar är ändamålsenligt genomförda med beaktande av LOU och kommunens upphandlingspolicy. Granskningen har avsett upphandling av vägskyltar och avstängningsmaterial samt en cirkulationsplats. Dessutom har tekniska förvaltningens samtliga inköp gjorda under 2009, 2010 och 2011 t.o.m. 6 maj kontrollerats mot förekomsten av upphandlade avtal. Inköpen har gällt belopp över gränsen för direktupphandling. Utifrån genomförd granskning av upphandling av vägskyltar och avstängningsmaterial och cirkulationsplats konstaterades mindre brister. Förvaltningen kommer att beakta granskningens synpunkter och inarbeta synpunkterna i kommande förfrågningsunderlag. I övrigt bedöms upphandlingen ha genomförts på ett ändamålsenligt sätt utifrån kommunens upphandlingspolicy och LOU. Granskningen visar att det vid 47 ackumulerade inköpstillfällen, under granskningsperioden, gjorts otillåtna upphandlingar till ett sammanlagt värde på 15 Mkr. Dock noteras en positiv trend i det att antalet otillåtna upphandlingar stadigt minskat. Granskningen har visat att många upphandlingar har gjorts i strid mot reglerna i LOU och därmed har tekniska förvaltningen brustit i sitt ansvar för att säkerställa att upphandlingsverksamheten uppfyller gällande krav som följer av gällande rättsregler och praxis inom upphandlingsområdet. Som ett komplement till de granskade upphandlingarna har tekniska förvaltningens inköp kontrollerats mot förekomsten av upphandlade avtal. Inköpen har avsett belopp över gränsen för direktupphandling. För 2009 har gränsen för direktupphandling i Trelleborgs kommun legat runt kronor. Från och med den 15 juli 2010 är gränsen för direktupphandling inskriven i lagen och

16 Protokoll 16 (18) uppgår till kronor. För jämförelsens skull har direktupphandlingsgränsen vid kronor också använts för Granskningen har inte beaktat Försörjningslagen, SFS 2007:1092 (LUF), när man har summerat otillåtna upphandlingar. Gränsen för direktupphandling har höjts från kronor till kronor den 15 juli 2010, vilket är en mer rimlig nivå. För 2011 och fram till och med 6 maj har inga otillåtna direktupphandlingar identifierats. Förvaltningen arbetar aktivt med att få i stånd fler ramavtal, så överskridanden undviks. Beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna Revisionsrapport granskning av tekniska nämndens upphandlingsverksamhet, att genom internkontroll säkerställa att upphandlingsverksamheten genomförs i enlighet med gällande lag om upphandlingspolicy, att en ny granskning av tekniska nämndens upphandlingsverksamhet ska utföras efter utgången av år 2012 samt att översända yttrandet till kommunrevisionen som eget yttrande i ärendet. Expedieras till Kommunrevisionen

17 Protokoll 17 (18) 78. Delegerades anmälningar 3BÄrendebeskrivning Förvaltningen meddelar att följande beslut har fattats på delegation: Protokoll. UA-J. Beslut Tekniska nämnden beslutar att lägga delegationsbesluten till handlingarna.

18 Protokoll 18 (18) 79. Informationsärenden - Rätt fart i staden