Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer

Transkript

1 Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer friskolan där eleverna står i fokus sid 8 kooperativ assistansverksamhet gav flexibilitet sid 4 Folkets Hus och Parker digitaliserar kultur sid 20 KFO

2 arne mårtensson KFOs utveckling under 70 år KFO har gått från att vara en arbetsgivarorganisation för den traditionella kooperationen till en organisation som samlar både den traditionella kooperationen och andra idéburna företag och organisationer inom civilsamhället. Namnet KFO betydde ursprungligen Ko operationens förhandlingsorganisation. På den tiden var Kooperativa Förbundet, KF, Sveriges största företagsgrupp. Förutom detaljhandeln som drevs av konsumentföreningarna, hade KF även industrier som producerade en mängd olika varor. Anledningen till den egna tillverkningen var att kooperationen från början utsattes för leveransbojkotter från producenter som var starkt kopplade till den privata detaljhandeln. Tyngdpunkten på detaljhandel och industri av speglades även på KFO, som i mitten av 60-talet hade cirka 60 anställda, inklusive en tidsstudieavdelning. Allt sedan bildandet 1943 har KFOs grundfundament varit det huvudavtal som tecknades med LO, och som numera omfattar nästan alla motparter. Avtalet innebär att KFO garanterar de fackliga motparterna konkurrensneutrala avtal, samtidigt som de fackliga organisationernas motprestation är arbetsfred. Huvudavtalet är unikt eftersom KFO inte är en konfliktorganisation. I vanliga fall är strejk och lockout det yttersta sättet att lösa en intressekonflikt mellan arbetsgivarorganisation och de fackliga motparterna. KFO hanterar istället sådana tvister genom att parterna efter en strandad förhandling tvingas in i två I dag har vi nästan medlemsföretag med anställda. formella, interna medlingar. Detta system har i alla år skyddat KFOs medlemsföretag från legala konflikter. Under åttiotalet började den KF-ägda industri sektorn att avvecklas, mot bakgrund av att världshandeln utvecklades snabbt och det inte längre fanns inköpshinder. Samtidigt skärptes konkurrensen inom detaljhandeln betydligt. För KFO innebar detta ett tapp av ett stort antal medlemsföretag. Samtidigt lockades en mängd idéburna och nykooperativa verksamheter till KFO tack vare värdegrunden och huvudavtalet med de fackliga organisationerna. Medlemsantalet växte i takt med att nya medlemsgrupper valde att ansluta sig till KFO kom de ideella organisationerna. I slutet av åttiotalet blev det möjligt att driva kooperativa förskolor finansierade av kommunerna och 1988 blev ko operativa förskolor en ny medlemsgrupp i KFO. Under nittiotalet blev även vård- och omsorgsföretag, friskolor och personlig assistansanordnare nya avtalsområden. Erfarenheterna av att etablera nya avtalsområden och den stora acceptansen för KFOs värdegrund och huvudavtal ledde till att även verksamheter inom folkrörelserna, arbetskooperativen och partierna blev medlemmar i KFO. KFO har en mycket positiv medlemsutveckling. När jag började på KFO 1988 hade vi 639 medlemsföretag med anställda. I dag har vi nästan medlemsföretag med anställda. Antalet anställda i KFO under denna period har minskat från 38 till 21 anställda. Utvecklingen medför förstås nya utmaningar. Till exempel samverkar numera KFO med fem 1943 KFO bildas. 515 med l. Kooperationens och KFOs utveckling 1899 Ko ope rativa förbundet, KF, bildas KFs kongress vill ha åtta timmars arbetsdag. Kooperationen bör föregå med gott exempel Det första kollektivavtalet. Gäller KFs kontors- och lagerpersonal vid huvudkontoret i Stockholm och förbundets avdelningar Saltsjöbadsavtalet tecknas mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivare föreningen. Blir förebild för andra huvudavtal Konsumentkooperationens pensionslösningar omfattar alla kategorier av anställda Kooperationens Förhandlings organisation (KFO) bildas den 31 januari. Medlemmar: KF, KF-industrier, Konsum och Folksam. Personalfest, Mosebacke Huvudavtal med LO. Parternas gemensamma önskan är att den kooperativa rörelsen inte hindras i tävlan på lika villkor med annan företagsamhet att utvecklas i allt större omfång och betydelse. 2 KFO 2013

3 2013 KFO 70 år! medl. KF 1938: Kooperationen som arbets givare ska vara konkurrensneutral jämfört med privata företag inom samma bransch. Lönepolitiska principuttalanden av KF och LO 1946: vinst uppstår inte i privatekonomisk bemärkelse då den kooperativa rörelsen arbetar för att tillvarata konsumentintressena. Demokratiskt styrda företag en medlem en röst med l med l med l med l med l. andra fristående arbetsgivarorganisationer (Arbetsgivaralliansen, Fastigo, KFS, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Svensk Scenkonst) inom områdena förhandlingar, juridik, information/marknadsföring och utbildning. KFO finns till för sina medlemmar. Vårt arbete går ut på att ge dem bästa tänkbara stöd i arbetsgivarfrågor, både när det kommer till förhandlingar, kollektivavtal, praktiska arbetsgivarfrågor och att bilda opinion i viktiga frågor. I den här tidningen får du träffa några av våra medlemmar och ta del av deras verklighet och utmaningar. Trevlig läsning! Arne Mårtensson, förbundsdirektör till och med juni Omslag: Anna-Lena Bengtsson på Lemshaga Akademi, Ingarö Omslagsfoto: Helena Sundqvist Laurin Redaktör: Helen Ala-Kojola, KFO, helen.ala-kojola@kfo.se, Texter: Helena Sundqvist Laurin och Helen Ala-Kojola Form och produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, Företagsnämnder, samråd och förslagskommittéer införs. Fokus på rådgivning, arbetarskydd, trivsel, arbetsmiljö, utbildning och information OK-koncernen blir medlem Ideella organisationer ny medlemsgrupp Förskolor ny medlemsgrupp. 1991/1992 Vård- och omsorgsföretag ny medlemsgrupp Folkrörelser ny medlemsgrupp Arbetskooperativen ny medlemsgrupp Folkets hus och Parker ny medlemsgrupp Fonus-koncernen blir medlem Riksbyggenkoncernen blir medlem Friskolor och personlig assistansanordnare blev nya medlemsgrupper Namnändring till Arbetsgivar föreningen KFO och stadgeändring. Avtalskonferens med Handels KFO

4 martin Att starta engqvist eget gav mer flexibilitet Det svåraste är inte att vara förlamad från axlarna och neråt. Det svåraste, för både mig och min fru, är att ständigt ha andra människor i vårt hem, säger Martin Engqvist, delägare av Kooperativet Tetra. Martin Engqvist är beroende av assistans dygnet runt. Under ett frilansuppdrag i Nice i oktober 2000 bröt han nacken i en bilolycka. Sedan följde en sju månader lång intensivvård och rehabilitering på sjukhus. område Personlig assistans Räknat till antal anställda är detta KFOs största verksamhetsområde. STIL (Stiftarna av Independent Living i Sverige) skrev kollektivavtal med KFO redan 1989/90. När assistansreformen började gälla 1994 blev många organisationer och företag medlemmar i KFO. antal medlemmar: 500. antal anställda hos medlemmarna: Drygt rådgivare: Anita Fink Knudsen, Björn Jidéus och Lars Trapp. vanliga frågor: Mycket rådgivning kring anställningsformer, arbetstid och kravet på tillstånd för att få bedriva personlig assistansverksamhet. kollektivavtalet: I kollektivavtalet finns en särskild anställningsform, anpassat efter assistansanvändarens behov och förutsättningar. KFO har också tagit fram etiska rikt linjer för personlig assistansområdet, där vikten av kvalitet i verksamheterna betonas, liksom betyd elsen av goda och likvärdiga anställningsvillkor för alla anställda. facklig motpart: Kommunal. Man är inte förberedd på att bryta nacken. Det tog en sekund sedan var mitt liv krossat, alla drömmar, allt. Mitt i detta kom kuratorn på Karolinska sjukhuset och presenterade ett assistansföretag. Det tog ett tag att lära sig det nya livet. Martin Engqvist beskriver den enskilt största förlusten: Inte att vara förlamad, utan förlusten av oberoende, flexibilitet, integritet. Assistans företaget som kuratorn presenterade var ett stort företag. Innan jag hittat ett förhållningssätt och själv visste hur jag ville ha det var det fruktansvärt jobbigt för mig och Helga. Det stora assistansföretaget fungerade i stort sett ganska bra ända tills hans assistenter fick en ny chef och Martin Engqvist därmed en ny kontaktperson. Då började krånglet. Relationen mellan mina assistenter och chefen fungerade inte. Och krångel betyder akuta bekymmer för mig. Där någonstans började jag fundera på att göra på något annat sätt. Tillsammans med ett par andra ryggskadade killar och med hjälp av en bokföringsfirma startade han Kooperativet Tetra för åtta år sedan. I praktiken fungerar det som tre separata företag under ett gemensamt paraply. Vi fick bra råd av Coompanion när vi startade. Egentligen ville vi bara styra upp det så att det skulle fungera för oss i vår vardag. För det är rätt besvärligt att vara assistansberoende, säger Martin Engqvist. Behoven är så olika, jämför bara med en tioåring med hjärnskada, eller en socialt ensam person som inte lever samma aktiva liv som Martin Engqvist. Vi är mellan och assistansberättigade i Sverige. Lika många yrken för assistenter finns det. Jag har inga sociala behov som assistansen ska lösa. För mig är det viktigt att det är en professionell relation. Assistenterna är inte en del av min familj, de är inte gäster i mitt hem. I längden tror jag det blir lättare för alla parter. Hittills överväger fördelarna med att vara egna anordnare: De styr mer själva, vilket innebär mer flexibilitet. Tillgången på vikarier är den enda nackdelen Martin Engqvist kommer på gruppen har diskuterat en gemensam vikarie pool, men det har stannat vid diskussioner. De bor på olika håll och har olika behov och önskemål. I en liten firma blir det känsligare, till exempel i influensatider. Och visst blir det mer jobb, med rekrytering och schemaläggning. Det skulle inte gå om vi inte var tre pigga individer som jobbar och lever aktiva liv. Nu fungerar tillvaron trots allt ganska bra. Han har lärt sig vilka människor och egenskaper som fungerar bra. Det blir mer sällan fel vid rekrytering. När det fungerar lever jag ett ganska bra liv. Det är ett elände att bryta nacken. Det är en stor sorg. Men jag lever ett rikt liv med samma jobb jag hade innan, som redaktör. De gånger assistansen inte fungerar då går vardagen i kras. Martin Engqvist beskriver hur en tjänsteman på Försäkringskassan hotade att dra in hans stöd till assistans eftersom han menade arbetstidsreglerna inte hade följts vid en semesterresa. Men då fick jag stöd av KFO, avtalet med Kommunal medgav visst detta. Jag tänker på alla dem som är betydligt svagare än vad jag är, som inte har munläder, kunskap och energi. Avstår de från sina semesterresor istället för att ta strid? 4 KFO 2013

5 foto: christer jansson 3 röster om personlig assistans Vilhelm Ekensteen, ordförande i Intressegruppen för assistansberättigade, IfA Den absolut viktigaste frågan är att se till att assistansberättigades personliga integritet värnas och att de behåller makten över sina liv. Själva assistansreformen är en livsnödvändighet för personer som har stora funktionsnedsättningar. Den gör att de kan leva på samma villkor som alla andra. Det finns ett stort princi piellt stöd för reformen bland våra politiker, så jag ser ljust på framtiden. K Cecilia Blanck, styrelseordförande i Brukarkooperativet JAG Det finns många frågor som är viktiga inom det här området, till exempel att de förändringar av assistansersättningen som nu utreds inte försämrar kvaliteten på assistansen för våra medlemmar. En annan viktig fråga som Föreningen JAG och KFO driver gemensamt är att visa att det finns en tredje väg. Det handlar inte om att välja mellan offentlig sektor eller riskkapitalägda bolag, utan vi vill peka på alla de värdegrundsburna organisationer som skapar bra kvalitet på assistansen för sin brukare. Det är lätt att de glöms bort i debatten. K foto: jessica linder-jansson/jag Martin Engqvist valde att starta sitt eget assistansföretag för att kunna styra själv och få mer flexibilitet i tillvaron. När man är beroende av assistans dygnet runt finns en oro för hur reformen med personlig assistans ska bli Försäkringskassan och Socialstyrelsen har ökat kraven på redovisning, det är bra, tycker Martin Engqvist, liksom tillståndskravet. Men jag oroar mig för minuttänkandet. För mig är det viktigt på riktigt: att det är en professionell relation. Personlig assistans gör att vi kan bo i vanliga bostäder, ha familj och jobb. Att värna reformen är otroligt viktigt! Det är en rättighetsfråga! Det handlar inte om att vara snäll mot ett antal stackare, utan att jag ska ha samma rätt som alla andra att jobba. Det är en demokratifråga! K Adolf Ratzka, verksamhetsledare på Independent Living Institute Den bästa kontrollen över assistansens kvalitet får man som assistansanvändare genom att anställa sina egna assistenter, antingen som individ eller genom ett kooperativ. Ju fler vinstdrivande anordnare som kommer in på marknaden, desto mer hårdbevakat kommer tyvärr området att bli. Följden blir att kontrollbehovet ökar, och självbestämmandet minskar. Nyckelordet för att få bra kvalitet i assistansen är just självbestämmandet. För att bevara självbestämmande och stödja enskilda arbetsgivare och kooperativ även i framtiden behöver vi allierade som till exempel KFO. K KFO

6 petter joelson Bra villkor, kontinuitet & engagemang Petter Joelson tröttnade på frilanslivet i reklambranschen och funderade på om det fanns ett annat sätt att leva och arbeta på. Utifrån vad som verkligen var viktigt för honom, att ha inflytande över sin vardag, kunna välja sina uppdrag och att arbeta utifrån sina grundvärderingar, startade han webb- och designbyrån Rabash i Göteborg. Idag arbetar vi med meningsfull kommunikation. Vi tar uppdrag som vi verkligen tror på och därför kan vi göra ett bättre jobb, säger han. Bland kunderna finns många intresseorganisationer, till exempel Hörselskadades Riksförbund, Djurens Rätt och Läkare Utan Gränser. Petter Joelson tror att det faktum att Rabash är ett kooperativ kan vara en konkurrensfördel för dem, att kunderna känner igen sig i organisationsformen. Vi ville ha en hög delaktighet och en låg ingångströskel. Vi valde en kooperativ företagsform för att vi vill ha en hög delaktighet och en låg ingångströskel. Men vi märker det finns många fördomar runt kooperativ. Många tror att vi bedriver någon slags social verksamhet, så är det ju inte. På många sätt liknar vi ett aktiebolag. Vi är på den kommersiella marknaden och vill gå med vinst precis som alla andra, säger Petter Joelson. Byrån har fyra delägare och en anställd. Petter Joelson tycker att det finns många fördelar med att vara en personalägd byrå. De fattar demokratiska beslut och kan vara flexibla i en föränderlig omvärld. Dessutom bidrar företagsformen till att skapa engagemang och delaktighet. Även om Rabash har funnits i fem år, så har de ganska nyligen gått med i Arbetsgivarföreningen KFO. Vi behöver hjälp med praktiska frågor runt anställningar. Sedan är det ett jätteplus att man kan få hjälp vid offentliga upphandlingar, något som blir allt mer viktigt i vår vardag, säger Petter Joelson. Rabash försöker att vara en så bra arbetsgivare som möjligt. De värderar bra anställningsvillkor och långsiktighet. Dessutom försöker de att få en jämn fördelning mellan könen när de rekryterar. Jag tror att det gör oss annorlunda i kommunikationsbranschen. Vi är övertygade om att en bra arbetsmiljö skapar förutsättningar för att ta arbetet till nya nivåer. Vi vill gärna vara en förebild i kommunikationsbranschen, med bra villkor, kontinuitet och engagemang i våra frågor, säger Petter Joelson. K område Tjänsteföretag Avtalsområdet tjänsteföretag växer mycket starkt inom KFO. Här finns olika medlemmar som producerar både varor och tjänster, som konsulttjänster, bokföring, media företag och mycket mer. Tidigare i år bildades den första verksamhetskommittén inom området, för att tydligare kunna driva frågor som är viktiga för medlemmarna. antal medlemmar: 111. antal anställda hos medlemmarna: rådgivare: Hans-Erik Stierna, Anita Fink Knudsen, Magnus Lindström. fackliga motparter: Unionen och Akademiker förbunden. 6 KFO 2013

7 foto: sergio joselovsky mats göthberg, VD Etac Sverige AB: Hjälpmedel som ger livskvalitet i hemmet Man kan vara både humanistisk och expansiv på samma gång, när man utvecklar och tillverkar produkter som är väldigt bra och gör nytta i vårdsektorn. Det menar Mats Göthberg, VD på Etac Sverige AB som är en av de större aktörerna inom den svenska hjälpmedelsbranschen. Hela koncernen har 800 anställda i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Holland. Utmaningen är ekonomin. Bra produkter kostar ofta mer, och då gäller det att föra fram det humanistiska budskapet också. Produkterna är berättig ade om de är viktiga för brukaren. Där försöker vi påverka kommuner och landsting via vår branschorganisation Swedish Medtech. Petter Joelson är delägare i webb- och designbyrån Rabash. Namnet betyder bus på somaliska. Utmaning: Vänd resultatet Nu är det klart att Sveriges största bokhandelskedja får det juridiska namnet Akademibokhandeln Bokia AB, efter sammanslagningen vid årsskiftet. Varumärket blir Akademibokhandeln. En av de största utmaningarna framöver blir att vända resultatet till vinst. Läsandet minskar inte, men vi har mött stor konkurrens från internetbokhandeln. Försäljningen av e-böcker har däremot inte tagit fart ännu i Sverige, säger Anita Jansson, HR-chef. Det blir också en utmaning att göra en lyckad integration av två delvis olika kulturer. Det är jättespännande! Vi har fantastisk och kunnig personal, så förutsättningarna är mycket goda. K Etac startades 1973 av RFSU och har sedan starten tillverkat hjälpmedel med genomtänkt form och funktion. Sedan ett par år ägs Etac av Nordstjernan, men fortfarande finns en viss prägel från RFSU-tiden kvar. Jag har arbetat på andra ställen inom branschen och det finns ett ovanligt stort engagemang i Etac. Jag tror att det finns en viss Etac-anda som handlar om humanistisk syn och stort engagemang. Och vi har samma affärs idé och vision som tidigare, vi ska utveckla produkter som förbättrar vardagen för den som använder produkterna. Vi är ett kommersiellt bolag, men vi har blandat in den humanistiska synen i vår målsättning, att göra gott. Jag tycker det är viktigt att kommuner och landsting prioriterar och anpassar sina bidragssystem. Vi har en åldrande befolkning och vi kommer att bli tvungna att ha mer vård i hemmen. Då får vi inte nedprioritera bidrag till tekniska hjälpmedel, som kan få människor att fortsätta fungera bra hemma. Livskvalitet i det egna hemmet är positivt för individen, det brinner både jag och Etac för. K KFO

8 foto: sergio joselovsky E För Sjöelefanten är det viktigt på riktigt: att skapa en bra arbetsmiljö. Det gör personalen mer engagerad och skapar en tryggare miljö för barnen. På förskolan Sjöelefanten vistas barnen dygnet runt, ibland upp till en vecka i sträck. anna-lena bengtsson, rektor lemshaga akademi: Lemshaga Akademi är nyfikna på framtiden Lemshaga Akademi ligger fantastiskt naturskönt på Ingarö utanför Stockholm. Skolan är en icke vinstdrivande friskola, huvudman är en stiftelse som startades 1995 av Helena och Peder Wallenberg. Skolan finansieras av skolpengen och pedagogiken är bland annat inspirerad av Reggio Emilia och Visible Thinking. Skolan har cirka 450 elever från 6 till 16 år. Vi är ett viktigt komplement till Värmd ös kommunala skolor, säger rektor Anna-Lena Bengtsso n. I dessa tider med diskussioner om vinstdriv ande friskolor känner jag ett behov av att visa upp vår sorts friskola, som kan bidra med mycket, inte minst att utveckla olika pedagogiska inriktningar i enlighet med den senaste forskningen. När andra skolor lider av sviktande elevunderlag och dåliga resultat känner Lemshaga varken av det ena eller andra. Här står barn i kö och skolan toppar betygsstatistiken på Värmdö. Lärarna söker sig hit och varje år kommer ett stort antal studiebesök som vill veta mer om skolan. En gång fick en elev frågan: Vad är bäst med Lemshaga? Han svarade: Lärarna ser oss som riktiga människor! Anna-Lena Bengtsson är stolt över det svaret, det är viktigt. Respekt för andras integritet är viktigt och grunden till allt. Många skolor går mot auktoritet, mot prestation och straff men auktoritet och kreativitet går inte hand i hand! Vi ska ha ett ledarskap som tar ansvar för sin påverkan. Vi tror istället på relation och dialog som grund för ledarskap och i förlängningen som en viktig del av vårt grundläggande demokratiuppdrag. Anna-Lena Bengtsson brinner för pedagogiken, för barnen, för lärarna på skolan. Största utmaningen nu är hållbarhet hur gör man för att skapa engagemang över tid, ett engagemang och en kultur som inte är beroende av nyckelpersoner utan ägs av hela verksamheten? Vi måste våga förnya oss. Vara nyfikna på framtiden. Vem utbildar vi och till vilket samhälle? Utvecklingen går så snabbt, det gäller att vara receptiv och öppen. Förhålla sig självkritisk men stolt, vara ödmjuk och engagerad. Det är en stor utmaning! K foto: helena sundqvist laurin 8 KFO 2013

9 ngagerad Riitta Kiiski-Drones personal ger trygga barn I en fantastisk miljö i kulturreservatet Klippan i Göteborg ligger förskolan Sjöelefanten som har öppet dygnet runt. Huset är byggt i Klippans karaktäristiska brunröda tegel, och var på 1800-talet en skola. Så småningom blev det ett hem för utarbetade husmödrar och idag rymmer byggnaden förskolan Sjöelefanten som har öppet dygnet runt. Här vistas 46 barn både dag, kväll och natt ibland upp till en vecka i sträck. Förskolan startades för mer än tjugo år sedan av personalen på Stena Line. De arbetade på båtarna, blev kära i varandra och fick barn. Vanliga kommunala förskolor fungerade inte för deras behov, och därför bildade man ett föräldrakooperativ, säger förskolechefen Riitta Kiiski-Drones. Idag finns det fortfarande sjöfartsfolk bland föräldrarna, men även andra yrkesgrupper med obekväma arbetstider, till exempel ambulansförare, poliser, restaurangpersonal och sjuk sköterskor. Att förskolan har öppet dygnet runt ställer förstås speciella krav på verksamheten. Absolut viktigast är att föräldrarna känner sig trygga med verksamheten. Om inte föräldrarna är trygga, blir ju inte barnen heller det, säger Riitta Kiiski-Drones. För att skapa trygghet och tillit gäller det att ha bra grundförutsättningar. Det får man genom att personalen har en bra arbetsmiljö, vilket i sin tur ger barnen en trygg tillvaro. Flexibilitet är ett annat nyckelord på Sjöelefanten. Våra föräldrars arbetstider varierar. Det händer att jourpersonal tvingas vända i dörren för att åka tillbaks till jobbet. Då måste vi vara flexibla nog att ge både föräldern och barnet ett bra bemötande, säger Riitta Kiiski-Drones. En typisk dag på förskolan Sjöelefanten börjar med att de lite äldre barnen äter en tidig frukost, borstar tänderna och packar skolväskan för att sedan ta en taxi till sin skola. De lite yngre barnen äter en gemensam frukost klockan åtta, och därefter påminner verksamheten om vilken förskola som helst. Skillnaden är att några barn börjar sin dag på förskolan runt lunch, och ytterligare några kommer till kvällen. Vi arbetar väldigt mycket med att skapa bra rutiner för dagens olika delar. Det ska gå en röd tråd genom hela dygnet. När sedan kvällen kommer behöver barnen återhämtning, titta på TV en stund, spela spel eller läsa en bok. När det blir dags att gå och område Förskolor, fritidshem och fristående skolor De personalkooperativa eller föräldrakooperativa förskolorna är till antalet sett den största medlemsgruppen i KFO. Både förskolorna och friskolorna har ofta olika pedagogiska inriktningar, till exempel Montessori eller Ur och Skur. antal medlemmar: Cirka 1 400, varav 140 skolor. antal anställda hos medlemmarna: Totalt rådgivare: Sonja Lagergren, Peter sparrfors. vanliga frågor: Allt från frågor om anställningsavtal, löner och uppsägnings tider till hjälp med arbetsrättsliga tvister. KFO är ofta ett bollplank till verksamhetens företrädare. fackliga motparter: Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Vision och Sveriges Skolledarförbund. lägga sig, sover barnen i våningssängar i ett sovrum. Oftast sover en personal i samma rum, säger Riitta Kiiski-Drones. Förskolan är inte bara öppen dygnet runt, utan även året runt. För barnen och personalen betyder det att både julafton och midsommarafton kan firas på förskolan. Vi försöker ordna med både midsommarfirande och dans kring granen för de barn som är här. Ibland har det hänt att vi bara har haft ett enda barn på julafton, och då har det följt med en personal hem och firat julen där istället. Vanliga veckor har vi både fredagsmys och lördagsgodis, precis som de flesta andra barn har, säger Riitta Kiiski-Drones. Sjöelefanten är ett föräldrakooperativ. De stora fördelarna med driftsformen är att föräldrarna blir delaktiga och får insyn i barnens tillvaro. Men det ställer också speciella krav på förskolan ur ett arbetsgivarperspektiv. Hos oss har styrelsen arbetsgivaransvaret och det är mitt uppdrag som förskolechef att se till att vi följer de lagar, regler och avtal som finns, säger Riitta Kiiski-Drones. Som fristående förskola är sekretessen och lojalitetsprincipen starkare än i kommunala förskolor, något som gör att hon som förskolechef behöver extra stöd i olika situationer. Att förskolan har öppet dygnet runt ställer också särskilda krav på arbetsgivaren. Det är viktigt att vår personal får ersättning för den tid de arbetar. Det är skönt att veta att jag kan kontakta KFO i olika typer av arbetsgivarfrågor, och jag tycker att jag snabbt får svar, säger Riitta Kiiski-Drones. Hon återkommer till hur viktigt det är att ge personalen bra förutsättningar att göra sitt jobb: Jag tycker att det är viktigt på riktigt att skapa en bra arbetsmiljö. Det gör personalen mer engagerad och skapar i sin tur en trygg miljö för barnen. K KFO

10 anneli rogeman Fattigdomen måste försvinna De är en av de största och äldsta biståndsorganisationerna. De har gott rykte, inte minst hos SIDA. De vet hur det goda biståndet ska bedrivas. Men bara 27 procent av svenskarna vet vilka de är, berättar Anneli Rogeman, vd på Kooperation Utan Gränser som har bytt namn till We Effect. Anneli Rogeman, vd, We Effect. Nu hoppas vi på mer kännedom, mer pengar, mindre fattigdom! Namnet ska fungera i 25 länder, vara lätt att säga på svenska och engelska, vara lätt att förstå. I årsberättelsen för 2012 skriver organisationen att vi vet en del om hur bistånd ska bedrivas för att ge resultat. Hur ser då det goda biståndet ut? Ja, säger Anneli Rogeman, vi vet mer idag än när vi startade Då handlade det mer om välgörenhet. Idag har vi ett rättighetsperspektiv. Bistånd ska inte ske uppifrån och ner. Med 55 års erfarenhet vet vi att mikael willborg, chef för kommunikation och Fundraising på amnesty: Mänskliga rättigheter för alla, alltid! Ett oförtröttligt arbete utförs hela tiden av Amnestysektioner världen över för åsikts- och yttrandefrihet och mot diskriminering, våld, tortyr och dödsstraff, säger Mikael Willborg. Det arbetet kan inte sluta förrän alla människor åtnjuter alla de vi hade rätt: kooperativt bistånd är det som ger resultat. Det goda biståndet måste bedrivas på två sätt, säger Anneli Rogeman och betonar demokrati och affärsmässighet. Ska det bli bra kan vi inte bara ge bistånd affärsmässigt, utan vi måste samtidigt påverka regeringarna i länderna. Demokrati och affärsmässighet med ett rättighetsperspektiv! Vilken är Amnestys viktigaste framtidsfråga? rättig heter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. En utmaning är att tydligt redovisa effekterna av våra insatser, även när det sker långt från dem som stödjer oss, så att vi kan bibehålla det förtroende de ger oss idag. K Det finns ju tillräckligt för alla, men tillgångarna är ojämnt fördelade. Idag svälter 1,4 miljarder människor. De lever under fattigdomsgränsen, som är 1,2 dollar per dag. Fattigdomen har faktiskt minskat procentuellt, om än inte i antal människor, eftersom vi blivit flera. Det goda biståndet är alltid långsiktigt. Resultatet kommer efterhand. Det tar tid att lära sig läsa och skriva, att lära sig odla, för mangoträden att växa upp. Jag tycker att det är bekymmersamt med vår tidsanda, som har krav på resultat nu, säger Anneli Rogeman. Allt bistånd sker utifrån den kooperativa idén. Vi tror att viet är större än jaget. Samlad erfarenhet är större än den egna erfarenheten. Därför anser vi att kooperativ är den optimala biståndsformen. Vi letar alltid efter partnerorganisationer i våra 25 länder. Vår erfarenhet är att de kooperativ vi startar med våra partnerorganisationer blir framgångsrika. Den kooperativa basen var i fokus redan 1958, liksom att det är hjälp till självhjälp det handlar om. Jordbrukskooperativ och bostadskooperativ är vanliga medel för att få människor att komma ur fattigdom och skapa sig en inkomst. Jämställdhetsperspektivet är viktigt, ofta vänder man sig direkt till kvin- 10 KFO 2013

11 foto: we effect område Ideella Organisationer Under 1980-talet kom en grupp medlemmar som inte tillhörde kooperationen de ideella organisationerna, med handikappförbunden som banbrytare. Idag är det ett ständigt växande område inom KFO, när allt fler organisationer väljer att organisera sig. antal medlemmar: 636. antal anställda hos medlemmarna: rådgivare: Hans-Erik Stierna, Anita Fink Knudsen. vanliga frågor: Allt som har med arbetsgivarrollen att göra. kollektivavtalet: I kollektivavtalet finns lösningar för att kunna projektanställa medarbetare, eftersom medlemmarna arbetar mycket med tidsbegränsade projekt. Även om man hellre vill ha organisationsbidrag än projektbidrag gör avtalet det möjligt att ha kvalificerade människor anställda under kortare tid. fackliga motparter: Unionen och Akademikerförbunden. I Guatemala har 75 kvinnor gått ihop i kooperativet Tikonel. Här syns Maria Estrada på sin vävstol i Tikonels textilfabrik. norna i ett område. Anneli Rogeman beskriver till exempel arbete i slummen i El Salvador där kvinnor samlas för att lära sig om stadgar och mötesordning, lär sig skriva och läsa i studiecirklar, ett vanligt verktyg i biståndsarbetet. Eller om jämställdhetsarbete i Guatemalas bergstrakter: För två år sedan hade kvinnorna väldigt lågt självförtroende, de levde i en patriarkalisk miljö och behövde mannens tillstånd för att få gå hemifrån. Idag är det helt annorlunda, kvinnorna har gått ihop och förändrat sin livssituation. Vi arbetar mycket med kvinnor, och riktar oss ofta särskilt till dem. Det kan gälla bostäder, jordbruk, mikrofinansiering, land och markfrågor. Anneli Rogeman berättar om kvinnorna i en by norr om Nairobi i Kenya. För tre år sedan svalt de. I den karga jorden gick i princip ingenting att odla. De fick stöd och startade ett kooperativ, började odla kaktusplantor, en sorts kaktus man kan göra rep av. De lärde sig färga och att göra korgar och mattor. Nu har de till och med skaffat en hemsida där de säljer detta! K ingrid burman, ordförande i Handikappförbunden: vi vill ha ett samhälle där alla är delaktiga Handikappförbunden var den första ideella organisationen som sökte medlemskap i KFO i slutet av 1970-talet talet var en period då funktionshinderrörelsen växte och organiserade sig. KFO var en viktig aktör, när rörelsen blev mer stabil, ville bli mer professionell och började axla arbetsgivarrollen. Tidigare var det mest ideella krafter, säger Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbunden. Idag är vi en mer etablerad organisation, och har fortfarande ambitionen att vara seriös i arbetsgivarrollen. Vi känner oss delaktiga i KFOs arbete med att skapa goda och rimliga arbetsförhållanden. Utmaningen för hela handikapprörelsen idag är att bli mer synliga i den idépolitiska på - verkan. Vi ska återta den roll vi hade tidigare, på 1970-talet, säger Ingrid Burman. Påverkansarbetet är inte lika synligt som ambitionen är! Det senaste årtiondet är det inte vi som har satt den politiska agendan. Men jag ser en förändring just nu, där organisationer som jobbar idéburet återtar mark. Allra viktigast är att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga. Idag har vi ett samhälle som utestänger många från mycket. K KFO

12 Lägsta möjliga pris och rena jan-eric agnemyr oförfalskade varor Värmland är ett av Sveriges starkaste kooperativa fästen. Jan-Eric Agnemyr, personalchef på Konsum Värmland, avslöjar framgångsreceptet: Att lyssna på medlemmarna. År 1903 startade 84 medlemmar den första konsumföreningen i Nykroppa i Värmland. Den första värmländska föreningen följdes av fler, och 1966 bildades Konsum Värmland då ett antal föreningar slogs ihop. Idag finns huvudkontoret i Karlstad. Det är en stabil och stor konsumentförening med medlemmar. Hela 90 procent av länets hushåll har MedMerakort och Konsum Värmland har en 50-procentig marknadsandel. Jag tror att det beror på många kloka beslut som tidigare ledare i Konsum Värmland har tagit, säger personalchef Jan-Eric Agnemyr. Exempelvis har man varit noga med att lyssna på medlemmarna. Vad vill de ha i våra butiker? Jag tror att detta har passat värmlänningarna. Närproducerat är vår affärsidé. Konsum Värmland är en kooperativ ekonomisk förening som ägs av medlemmarna. Medlemmarna väljer vid ett 50-tal butiksstämmor representanter till föreningsstämman. Dessutom finns cirka 400 butiksråd som ger kontaktytor ut i samhället. Från butiksråden väljs även representanter till ett förvaltningsråd. Finns en särskild kooperativ anda i Värmland? Jag vet inte om det är så speciellt här, men vi har tagit tillvara den kooperativa andan. Mellan och medlemmar kommer på våra 50 stämmor. Det bygger en nära relation. En effekt av att ha lyssnat på medlemmarna är att Konsum Värmland har bredd på varumärken och framför allt har egna varumärken föreningen driver bland annat chark, bageri och lagercentral. Närproducerat är vår affärsidé. Vi har en egen livsmedelsindustri i Värmland. Vi brinner för våra egna varumärken, till exempel Nästgårds, Värmlands chark, Värmlandsgris och Värmlandslamm. Vi har haft stora fördelar av det, till exempel när det kom larm om galna kosjukan, då var vi trygga, visste vad vi levererade. Fler och fler frågar efter närproducerat. Speciellt vid storhelger, då ska det inte vara lågprisskinka utan Nästgårdsskinka! Jan-Eric Agnemyr beskriver hur man har fem koncept med Coop (Coop Nära, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum och Coop Bygg). Utöver detta har man nio egna koncept: All världens mat, Interiör, Domus Optik, Affection och Mansion, Pekås, Maxi- Mat, SuperMarket och Bra mat hemma. Vi är lite annorlunda. Vi har till exempel en egen matkasse, för att kunna få in våra egna produkter i kassen. För det är så medlemmarna, ägarna, vill ha det. Vi ger service till våra medlemmar enligt den affärsidé vi har: Lägsta möjliga pris och rena oförfalskade varor. K Jan-Eric Agnemyr. foto: helena sundqvist laurin Coops eget mejeri i Dalarna: Nu ökar vi volymerna! För ungefär ett år sedan tog Coop över Grådö mejeri i Hedemora. Hur har det gått och hur ser framtiden ut? Nu har vi marschfart, tycker vd Staffan Eklöv. Vi har lämnat den akuta uppbyggnadsfasen. Det har gått bra, riktigt bra. Jag tror att vi successivt kommer att öka volymerna på de artiklar vi har, och även öka antalet artiklar. Det är väldigt sällan det startas nya mejeriföretag i industriell skala. Det startas små, fina gårdsmejerier, men inte mejerier i den här storleken. Därför behövde vi och fick mycket bra stöd av KFO inledningsvis. Vilka produkter skulle du säga är era flaggskepp? Det är våra filer; fil, mellanfil, Änglamark fil och Änglamark A-fil. Dessa artiklar har fått ett väldigt bra mottagande. Grådö mejeri har gjort sig känt som en bra tillverkare av syrade produkter. Själv har jag en svaghet för A-filen. Och jag tycker gott att man kan dricka fil som måltidsdryck, fil är bra till kryddstarka rätter. Varför är det viktigt med närproducerat? För att det finns ett genuint intresse från dem som vill veta varifrån maten kommer. Det är viktigt för många. Men alla har inte möjlighet att betala vad det kostar, närproducerat blir lite dyrare, därför är det viktigt att ha andra produkter också till bra pris och kvalitet. På Grådö mejeri använder vi bara svensk mjölkråvara. Och vårt närproducerade kommer från gårdar i Dalarna och Västmanland. Vad är viktigt för framtiden? Att vi har bra ägare med långsiktigt perspektiv, så att de planer vi lägger blir hållbara. Och för oss är det även att bygga bra team och utveckla verksamheten. K foto: konsum värmland 12 KFO 2013

13 foto: maj-britt rehnström Område Handel KFOs historia börjar med detta avtalsområde. Från början hade KF en avtalskonsulent som hjälpte konsumentföreningarna med förhandlingsfrågor. Med tiden utvecklades detta och Kooperationens förhandlingsorganisation föddes. Idag är handeln KFOs näst största avtalsområde, sett till antal anställda i medlemsföretagen. antal medlemmar: 224. antal anställda hos medlemmarna: rådgivare: Magnus Lindström, Christer Johansson, Jan-Eric Rönngren. vanliga frågor: Personlig rådgivning i arbetsgivarfrågor av olika slag. De flesta medlemmar har personalavdelningar som KFO ger stöd i arbetsrättsliga frågor. kollektivavtalet: Ur detta område kommer KFOs huvudavtal från 1946, undertecknat av LO och KF. På senare tid har kompetensutveckling och möjlighet till yrkespraktik varit viktiga delar i kollektivavtalet. fackliga motparter: Handelsanställdas förbund, Kooperativa Tjänstemännens förbund. Efter att ha lyssnat på medlemmarna har Konsum Värmland både bredd på varumärken och egna produkter. Helena Markstedt, generalsekreterare Fairtrade: vi måste bekämpa fattigdomen Helena Markstedt, generalsekreterare för Fairtrade vilka utmaningar står ni inför? Att få Fairtrade att fortsätta växa och nå ut till ännu fler odlare och anställda i utvecklingsländer. Över en miljard människor lever i fattigdom och många av dem är jordbrukare på landsbygden. Vår handel med livsmedel är central för att skapa bättre förutsättningar för dessa människor att förbättra sina levnadsvillkor. Hur kan vi få en rättvisare handel? En rättvis handel får vi genom att konsumenter, företag och leverantörer i alla led får kunskap om hur villkoren i handelskedjan ser ut och därmed har möjlighet att agera för en mer hållbar handelskedja som inte sker på bekostnad av människor och miljö. Den kooperativa idén är ett fantastiskt verktyg för att bidra till detta i båda ändarna av handelskedjan. Både för odlare som får mer inflytande genom att bilda jordbrukskooperativ och för konsumenter som kan påverka marknaden genom konsumentkooperationen. Vad är viktigt för er? Att bekämpa fattigdom så att människor kan bestämma över sina egna liv och planera för sin framtid. Bara på det sättet kan vi skapa en hållbar utveckling. K Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Visionen är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i utvecklingsländer har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid. foto: ann-katrin persson KFO

14 monica lindstedt En bättre vardag Monica Lindstedt grundade Hemfrid 1996 när hon såg ett uppenbart behov av vita, hushållsnära tjänster för att få vardagen att gå ihop både för sig själv och många andra. Då var det en bransch som präglades av svartjobb. Hemfrid var inte bara innovativt som företag utan också först med kollektivavtal. När jag grundade bolaget 1996 var min idé att sälja tjänsterna via företag, arbetsgivarna skulle ge detta som en löneförmån, precis som en tjänstebil eller andra förmåner. Jag ville ha stora företag som banker och försäkringsbolag som kunder och jag insåg att om jag skulle vara en intressant partner för dem krävdes kollektivavtal. Att jag gick till KFO har en historisk förklaring; jag har arbetat inom konsumentkooperationen och hade personliga kontakter hos KFO. Det var inte alla fackförbund som var intresserade av Monica Lindstedts innovativa företag men Kommunal var det. Vi hade hög arbetslöshet i mitten på 90-talet och Kommunal hade en vision om att ingen av deras medlemmar skulle vara utan jobb Därför hade de span på nya branscher och nya möjligheter för deras medlemmar att få jobb. Vi inledde ett pilotsamarbete och jag hade bra, framtidsorienterade samarbetspartner där. Hemfrid var banbrytande både för sin affärsidé och för kollektivavtalet. Hur kunde man konkurrera med andra avtalslösa aktörer? Man ska komma ihåg att vi i princip var först. Konkurrensen vi hade var med den svarta marknaden. Vi behövde bara visa att vi var ett seriöst, vitt företag. Idag finns det nya utmaningar för Hemfrid, som handlar om förutsättningarna för branschen. Dagens kollektivavtal är anpassade till hur arbetslivet såg ut för år sen, menar Monica Lindstedt och ställer frågan: Vad är en normal arbetstid idag? För en barnflicka är det snarare mellan två och tio, än mellan åtta och fem. Inom de gröna näringarna ingenting växer ju på vintern? De som arbetar med djur går väl inte hem klockan fem? Normal arbetstid är beroende på bransch. Det är egentligen inte så svårt att förstå, men det finns låsningar och föreställningar som är svåra att rucka på. Samma gäller arbetsmiljö en person som är anställd hos mig har 30 olika arbetsplatser på en månad. De allra flesta jobbar ensamma. Idag finns till exempel regler om att du inte får klättra upp på en pall när du arbetar ensam. Reglerna är anpassade till industrimiljöer eller institutioner, de är oflexibla och ibland direkt kontraproduktiva. Hemfrid arbetar för en bättre vardag. Då menar vi en bättre vardag för våra kunder, för dem som jobbar hos oss och bättre vardag för samhället i stort! K område Hushållsnära tjänster Hushållsnära tjänster är ett område som växer. Städning, trädgårdsarbete, barnpassning och läxhjälp är några av de områden företagen arbetar med. antal medlemmar: 18. antal anställda hos medlemmarna: cirka rådgivare: Peter Sparrfors. vanliga frågor: Arbetsmiljö och ar betstids förläggning är vanliga frågor eftersom man ofta arbetar inom olika områden, vid olika tidpunkter på dygnet och sällan på en enda fysisk arbetsplats. kollektivavtalet: Hemfrid var föregångaren som anslöt sig till KFO, och därmed banade väg för det första kollektivavtalet i branschen. facklig motpart: Kommunal. foto: helena sundqvist laurin Daniel Riddez, VD på Magelungen Utveckling AB: Vi vill få till möten där alla känner sig viktiga och lyssnade på Att arbeta med kvalitet är en överlevnadsfråga. Vi tummar aldrig på kvaliteten, då avstår vi hellre från ett uppdrag, säger Daniel Riddez, VD på Magelungen Utveckling AB. Forskning, utvärdering och utveckling är nyckeln till Magelungens tillväxt till att företaget vid tre tillfällen hamnat på Dagens Industris lista över Gaseller, alltså de snabbast växande företagen i landet. Magelungen driver verksamheter för ungdomar med psykosociala problem: behandlingshem, dagverksamheter, resursboende i kollektiv och lägenheter, kollo, öppenvård, grundskolor och gymnasieskolor knoppades företaget av från Stockholms läns landsting. Sedan dess har man gått från 13 anställda till 300, med verksamhet i åtta svenska städer. Vi samskapar med ungdomarna och deras familjer för att åstadkomma förändring. Vi vill få till möten där alla känner sig viktiga och lyssnade på, föräldrar, barn och även våra uppdragsgivare. Vi formulerar en målbild med mätbara och tydliga mål och hänger initialt inte upp oss på orsaken till problemen. Tanken är alltid på framtiden. Sedan kan vägen till målen se olika ut, vi använder olika metoder och ingångar. Långsiktighet är lönsamt, säger Daniel Riddez, men det blir svårt när det kortsiktiga är i fokus. Ett välkänt problem är att kommuner och landsting oftast låter lägsta pris styra vid upphandlingar. Samtidigt, på nationell nivå, talar Socialstyrelsen, Skolverket och Skolinspektionen om vikten av kvalitet och uppföljning. Rekommendationerna är tydliga från myndigheterna men efterlevs inte av kom- 14 KFO 2013

15 foto: hemfrid Karin Thalén, vd, HSB Omsorg: schyssta spelregler behövs Karin Thalén är vd för HSB Omsorg, som erbjuder vård och omsorg inom hemtjänst, äldreboenden och hushållsnära tjänster i Stockholmsregionen. Hur arbetar ni med kvalitet? Vi satsar mycket på ledarskap, arbetsmiljö och kompetent personal. Välutbildad personal som får arbeta i en bra arbetsmiljö och trivs med kollegorna gör att vi kan leverera kvalitativa tjänster till våra kunder! Vi välkomnar öppna nationella jämförelser, vi följer själva upp och våra uppdragsgivare i kommuner och stadsdelar följer upp. Det är bra med öppenhet och transparens! Vilka utmaningar ser du? Den största utmaningen på sikt är att få tag på personal. Behoven av äldre omsorg och personal till den kommer bara att öka. Statusen är för låg, det måste bli mer attraktivt att jobba i vår bransch. Det handlar också om utbildningsnivå, vem som helst kan inte längre utföra dessa jobb. Vi kommer att bli tvungna att använda ny teknik som komplement men det kostar, och vem ska betala? Vad innebär er kooperativa grund? Den är viktig, inte minst nu när det diskuteras vinster i välfärden. Då är vi ett intressant alternativ, eftersom våra vinster går tillbaka till verksamheten. Men det är viktigt att det blir schyssta spelregler och konkurrensneutralitet. K Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid och pionjär inom området hushållsnära tjänster. munerna. Jag tycker det är positivt med Socialstyrelsens krav på innehåll och evidensbaserade metoder. Forskning, utvärdering och utveckling är en naturlig och viktig del av Magelungens verksamhet. På varje enhet har de en forskningsansvarig. En extern docent är ansvarig för kvaliteten i behandlingsforskningen. Nya behandlingsprogram inspirerar oss till metodutveckling. Den sortens utveckling och innovation är viktig, för det är det som lockar spetskompetensen till Magelungen, säger Daniel Riddez. Genom upphandlingar slimmas kostnader för uppdragsgivarna. Då är tillväxt är ett sätt att få mer muskler, kunna fortsätta arbeta med kompetensutveckling och finansiera forskning. Även ägarformen är viktig, menar Daniel Riddez. Magelungen Utveckling AB ägs av personalen. En gång per år erbjuds alla tillsvidareanställda att köpa en aktie i bolaget, ingen äger mer än någon annan. Vi tycker att vår ägarkonstruktion passar bra inom vår bransch. Det är en sympatisk ägarmodell som skapar delaktighet hos medarbetarna. Vi har en gemensam målbild och använder skattemedel så effektivt som möjligt. Vi vinstmaximerar inte. Men det är viktigt för oss att gå med vinst, för vi avsätter de pengarna till fortsatt kompetensutveckling, forskning och metodutveckling. K Område Hälsa, vård och övrig omsorg En stor grupp av medlemmarna driver behandlingshem, men här finns också organisationer som arbetar med omsorg av olika slag och hemtjänst. antal medlemmar: 262. antal anställda hos medlemmarna: rådgivare: Lars Trapp, Björn Jidéus. vanliga frågor: Många frågor handlar om uppsägningar och upphandlingar. fackliga motparter: Kommunal, Vårdförbundet, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Vision, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. KFO

16 Andréa haag Vi ska ta ansvar Nu har Europas mest hållbara bensinstation varit i drift i drygt ett år. Etableringschefen Andréa Haag berättar om vägen dit. För drygt tre år sedan började arbetet med OKQ8 i Häggvik. Mycket tid, energi och pengar har satsats för att i så många delar som möjligt skapa en hållbar anläggning. OKQ8 har alltid varit en organisation som velat ta stort ansvar för sin roll i samhället. Miljöfrågor har stått högt på agendan. Nu var tiden mogen och tekniken tillgänglig. Andréa Haag var miljöchef på OKQ8 när utvecklingsarbetet började. Sedan årsskiftet är hon etableringschef, och tar med sig miljötankarna i det nya jobbet: Vi jobbar med klimat- och miljöpåverkan. Våra drivmedelsanläggningar är byggnader som står i 40 till 50 år och gör ett stort avtryck i samtiden. Anläggningen i Häggvik har blivit som en experimentverkstad där OKQ8 testar nya saker innan de förs ut mer allmänt. Det som är bra används, framför allt i nyetableringar och vid utbyte av utrustning eller renovering, men det som blir för ineffektivt eller kostsamt avstår man ifrån det ska vara hållbart område Industri, fastighetsförvaltning och petroleum Avtalsområdet innehåller både småskaliga industrier och stora aktörer såsom OKQ8 och Riksbyggen. antal medlemmar: 25 inom petroleumhandel, 46 inom industri och fastighetsförvaltning antal anställda hos medlemmarna: (petroleum), (industri och fastighetsförvaltning). rådgivare: Jan-Eric Rönngren, Christer Johansson och Magnus Lindström. kollektivavtalet: Huvudavtalet från 1946 mellan LO och KF är den viktiga basen. fackliga motparter: Petroleumbranschen Svenska Transportarbetareförbundet. Industri, fastighetsförvaltning och petroleum Unionen, Akademikerförbunden, Ledarna (för industriavtal, tjänstemän). både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Det gäller också att hitta bra metoder för att mäta långsiktigt, en högre investeringskostnad kan i dessa sammanhang motsvaras av en betydligt lägre driftskostnad. Beroende på lokala förutsättningar kan exempelvis bergvärme och solceller finnas med. Sedumtaket kommer säkert finnas på fler framtida anläggningar, men för att kunna utvärdera måste det ha funnits på plats ett år. I Häggvik finns snabbladdningsstolpar. Det kan finnas i storstäderna, för det är där vi tror elbilarna får fäste först. Men det är bara en av linorna ut i framtiden som vi har kastat ut. Andréa Haag säger att OKQ8 tror på människan i rörelse. Idag betyder det att man är beroende av fordon, och OKQ8 försöker tillhandahålla så miljöanpassade alternativ till bränsle som finns: Idag har vi elhyrbilar, i framtiden kanske det betyder bilpooler, eller att vi har cykelvårdsplatser. foto: helena sundqvist laurin Andréa Haag, etableringschef OKQ8. På anläggningen i Häggvik är i stort sett varje detalj granskad och diskuterad ur hållbarhetssynvinkel. Men det mesta märks inte så mycket utåt. Våra kunder har mest sett limträbalkarna, de syns. Kunden ser inte att det är LED-belysning eller att vi återanvänder överskottsvärme. Annars tror jag att det är detaljerna som är lockande, som att vi har Fair Trade-kaffe och svanenmärkta kemikalier. För oss är det viktigt att kunderna kommer till oss. Men vi ska inte bara anpassa oss och hänga med i utvecklingen, utan vara föregångare. Vi ska ta ansvar. Det är en viktig del för kundernas lojalitet, och en viktig del för oss. Vi verkar i en traditionell bransch vi måste visa att vi är moderna också! K Hållbara Häggvik i urval: Förnybara material i själva byggnaden, t.ex. limträbalkar som stomme istället för stål. Sedumtak ger jämnare innetemperatur över året och minskar rening av dagvatten. Solceller för elproduktion. Regnvatten som samlas upp till biltvätt, och solpaneler för varmvatten. Bergvärme för uppvärmning och kyla. Snabbladdningsstolpar för elbilar. Betongplattor med titanoxid, som med solens hjälp kan bryta ner avgaser och smuts. Även skärmtaket är belagt med titanoxid. Närvarostyrd belysning och LED-lampor. Kemikaliefri rening av biltvätt. Samtliga tillgängliga förnybara drivmedel, t.ex. el, gas, biogas. 16 KFO 2013

17 leif linde Sverige behöver en fungerande bostadspolitik foto: kristian pohl Riksbyggen utvecklar samhällen och tar ansvar för hållbarhet och när man tar ansvar för människors behov är den kooperativa modellen optimal. Leif Linde är sedan den 1 december ny vd för Riksbyggen och han har stor erfarenhet av och tilltro till den kooperativa idén. Snabba klipp och ansvarslöshet kan få förödande konsekvenser för människors boende. Och boendet är ett grundläggande behov. Det påverkar så många andra saker, och därför är den kooperativa formen bra. Alla bostadsrättsföreningar är ju kooperativ, ekonomiska föreningar, även de som finns utanför Riksbyggen och HSB. Det är också därför kooperationen med sitt långsiktiga ansvarstagande är stor inom mat, boende och försäkring, menar Leif Linde. När marknaden inte fungerar går vi in och gör det själva! Kooperation är en mycket viktig del av modern marknadsekonomi, för att marknaden ska fungera. Och liksom annan kooperation tillämpar Riksbyggen den klassiska principen med återbäring till ägarna om överskottet blir tillräckligt stort: 2012 fick våra drygt andelsägande förvaltningskunder elva miljoner kronor i återbäring och 50 miljoner delas ut i andelsutdelning till samtliga ägare. Ända sedan starten 1940 har Riksbyggen tagit ansvar. När Riksbyggen bildades var det oro i världen, kaos i ekonomin, ingen tog ansvar och ingenting byggdes. Då var det snickarna och murarna som tog initiativet och startade Riksbyggen. När marknaden inte fungerar går vi in och gör det själva! Det var så det startade och det har lett oss fram till idag. Riksbyggen bygger inte hus, utan utvecklar samhällen. Långsiktighet är ett viktigt begrepp, precis som ansvar och hållbarhet. Leif Linde beskriver ett slags idealscenario: Då är vi med tidigt i planeringsprocessen, precis som i Holma i Malmö, ett jättestort område där vi tillsammans med Malmös kommunala bostadsbolag planerar för nya bostadsrätter, nya hyresrätter. Hur ska vi göra för att få det så bra som möjligt? Vi intervjuar människor, vi undersöker de naturliga förutsättningarna, vi inventerar naturliv, växter och djur. Det leder fram till en idé om boenden, som leder fram till en idé om bostadsområdet. Förhoppningsvis kan vi då starta byggandet av bostäder i en bostadsrättsförening. Sedan går vi in som förvaltare, helst under lång tid. Föreningen får stöd av Riksbyggen, utbildning, juridiskt stöd, vid ombyggnationer ger man råd om energieffektivitet och man hjälper till att anlägga trädgårdar. Genom hela den här resan finns ett stort mått av långsiktighet, ansvarstagande och stark hållbarhetsprofil, säger Leif Linde och beskriver även hållbarhetsprojekt i Göteborg, insatser för studentbostäder och nya idéer om äldreboenden runt om i landet. Leif Linde refererar en text i en annons för Riksbyggen: Vi arbetar med en decennieekonomi, inte ett kvartalsbokslut. Det kostar att planera, ja, men i långa loppet lönar det sig eftersom vi vill planera, bygga och förvalta när vi är byggherrar vet vi att vi ska ta hand om förvaltningen, och då bygger vi så att det ska bli så bra och smidigt att förvalta som det bara är möjligt. Nu är det viktigt att Sverige får en fungerande bostadspolitik. Under minst 20 år har det byggts på tok för lite. Vi i Riksbyggen gör allt vi kan i väntan på den bostadspolitiken. Vi ökar nybyggnationen, tar också ansvar för att Leif Linde, vd, Riksbyggen. bygga lägenheter för äldre och för yngre med vårt Steg Ett-boende. En stor utmaning är att bygga nytt till skäliga priser. Det är en svår bostadspolitisk fråga! Det är en utmaning för samhället. Men vi ser stora möjligheter att bygga bostäder. Vi säljer 100 lägenheter varje månad, det är mycket för oss. Vår idé om kooperativa äldreboenden sprider sig mellan kommunerna och vi försöker att hitta bra lösningar för yngre. Nu hoppas Leif Linde på att samhället kommer att förstå kopplingen mellan klimatmålen och energifrågan vid renoveringar av bostäder. 35 procent av klimatpåverkan orsakas av bostadssektorn. Samhället måste stimulera till hållbarhetstänk vid renoveringar och det måste ske nu! Vi är bra på det, vi vet hur man gör men samhället måste ge incitament och stimulera detta, annars dröjer det 50 år till! K KFO

18 Anneli Aaltonen Krantz Vi synliggör gemenskap Vi vill bygga samma självförtroende inom kooperativet som man känner inom det konstnärliga, säger Anneli Aaltonen Krantz, verksamhetschef i det sociala arbetskooperativet Inuti 2. Här arbetar 16 konstnärer med olika projekt i sina ateljéer. Det är allt från digitala bilder, film, performance, måleri, skulptur till textil konst. Inuti 2 är en utåtriktad verksamhet. Våra konstnärer har separata konstutställningar i konsthallar, på kaféer och bibliotek, och deltar i olika grupputställningar. Vi har alltid någon utställning på gång. Nu arbetar vi med en utställning om moln, Molningar som en av våra ordvitsare döpte den till, inspirerade av prins Eugens målning Molnet, som han gjorde vid Tyresö slott där han hade sin sommarbostad. Vi kommer att ha vernissage i Tyresö Konsthall. Inuti 2 är ett arbetskooperativ och det betyder att man väljer en styrelse som träffas varje månad och har stort inflytande på verksamheten, inte minst gäller det ansvaret för de pengar man får in av konstförsäljning, illustrationsuppdrag, studiebesök och annat. Kooperativet påverkar också vilka projekt man ska arbeta med och hur många. Ingen måste vara med, man väljer själv, men i Inuti 2 är alla medlemmar. Medbestämmande och demokrati låter bra men är i praktiken ganska svårt. Det är inte alla här som fått engagera sig och ta ställning tidigare, många har mest blivit tillsagda att lugna ner sig, sitta ner och vara tysta. Många är ovana och rädda för ansvaret. Vi jobbar med att synliggöra att man är en del av en gemenskap, det är abstrakt, och har man svårt med abstrakta saker är det inte lätt. Vi vill bygga samma självförtroende inom kooperativet som man känner inom det konstnärliga, det är syftet med allt. En slags investering man gör för att klara livets medoch motgångar. Anneli Aaltonen Krantz har sett att personer med funktionsnedsättning fått ta allt större plats i samhället på senare år. Jag märker en större nyfikenhet och ökad förståelse för personer med funktionsnedsättning mycket tack vare teaterföreställningar, tv-serier, reklamfilm, spelfilm med mera. Konstnärerna på Inuti 2 har alla en diagnos inom autismspektrat, vanligtvis flera. Styrkan hos de här personerna är att deras funktionsnedsättning gör att de inte är så styrda av de ramar som finns, de kan tänka utanför ramarna och nå en förhöjd kreativitet. Det är inspirerande för alla människor om man kan lyfta fram det. Anneli berättar att det är kö hit, efterfrågan ökar allt mer. Det är sorgligt att vi har ett samhälle där det är så här, där vi inte kan integrera. Där man inte får vara annorlunda. Man tänker så kortsiktigt, ser inte tillgångar utan bara hinder. K Stiftelsen Inuti driver daglig verksamhet (Inuti 1 och Inuti 2) enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, för konstnärligt b egåvade personer inom autismspektrumet Aspbergers syndrom, högfungerande autism. elisabet abrahamsson, ordförande och vice verksamhetschef i Vägen ut!: långsiktig syn på socialt företagande Vägen ut! kooperativen har elva sociala företag och ett hundratal anställda i Göteborg, Östersund och Sundsvall. Vägen ut! drivs av människor som gått från bidragstagare till företagare i sociala företag. Vilka utmaningar står ni inför? Vi har vuxit ganska mycket och har en ständig utmaning: Att hitta bra, gemensamma lösningar för sociala kooperativ. Det är fortfarande för instabilt i regelverken och dåliga finansiella lösningar. Vi har i många år kämpat för ett handlingsprogram för sociala arbetskooperativ. På alla nivåer, nationellt, regionalt och kommunalt. Ett problem är att få omvärlden att förstå att sociala företag inte är sociala verksamheter, utan en form av företagande. Däremot finns det sociala mål med företagandet, att skapa arbeten till dem som står utanför arbetsmarknaden. Affärsmässigheten kombineras med demokrati och egenmakt. Tydligheten är viktig. Att få fram en långsiktig syn på vad socialt företagande är. Jag personligen tror att vi skulle tjäna på lagstiftning. Elisabet Abrahamsson lyfter också möjligheten att arbeta mer tillsammans med KFO för att driva frågorna gemensamt. 18 KFO 2013

19 Ordförandeklubba från arbetskooperativet Inuti 2. För Inuti 2 är det viktigt på riktigt: att se kvaliteten och möjligheterna och lyfta fram det. fakta Arbetskooperativ Arbetskooperativ är ett stort och växande avtalsområde inom KFO, inte minst tack vare av samarbetet med branschorganisationen Skoopi. Arbetskooperativen bildas för att ge personer med någon form av arbetshinder förutsättningar att kunna arbeta utifrån sina egna behov och sin förmåga. foto: helena sundqvist laurin foto: helena sundqvist laurin foto: helena sundqvist laurin antal medlemmar: 160. antal anställda hos medlemmarna: rådgivare: Hans-Erik Stierna, Anita Fink Knudsen. vanliga frågor: KFO arbetar mycket med utbildning i sociala arbets kooperativ. kollektivavtalet: Ingen annan på arbetsmarknaden har kollektivavtal för arbetskooperativ. Det är ett avtal som är framtaget med Kommunal utifrån de särskilda förutsättningar som finns i branschen: de här personerna ska kunna arbeta så mycket de klarar av. facklig motpart: Kommunal. Verksamhetschef Anneli Aaltonen Krantz ser möjligheterna istället för hindren. Vi arbetar aktivt med att organisera oss. Men vi är nya, vi behöver mer aktivt stöd från hela den kooperativa familjen. Kollektivavtalet för arbetskooperativ är unikt på arbetsmarknaden och togs fram i nära samarbete med Kommunal. Nu är det dags att ta det ett steg till, tycker Elisabet Abrahamsson, det är bra på ett plan, men inte hållbart på längre sikt. Det finns frågor vi behöver lösa ur både arbetsgivar- eller företagsperspektiv och ur arbetstagarperspektiv. K Elisabet Abrahamsson. Ängås Trädgård är ett av de sociala företag som drivs av Vägen ut! foto: isolde berner/vägen ut! kooperativen KFO

20 Från Haparanda till Ystad: gunno Platsen för Sandahl mötet lika viktig idag När Folkets Hus och Parker började livesända opera från Metropolitan i New York var det väldigt få som trodde på idén. Det riktade sig till fel publik, var fel repertoar, ingen skulle vara intresserad. Idag visas direktsänd musik, balett och opera från New York, London, Moskva och Berlin runt om i Sverige, från Haparanda till Ystad. Den här säsongen finns elva före ställningar från Metropolitan på programmet. Även balett från Bolsjojteatern i Moskva och Royal Opera House i London, Berlin filharmonikerna och inte minst svenska kulturinstitutioner som Kungliga Operan, Dramaten, Stockholms Konserthus, GöteborgsOperan och Cirkus Cirkör har visat intresse för att delta i Folkets Hus och Parkers livesändningar. Säsongen erbjuder vi 50 direktföreställningar till våra föreningar, som sedan själva bestämmer om de vill vara med, och vi räknar med cirka besökare, berättar Gunno Sandahl, kulturchef i Folkets Hus och Parker. Vår digitala resa började 2001, då vi hade ett sviktande publikunderlag eftersom vi fick vänta länge på nya filmer var vi med i ett europeiskt projekt med digitala satellitsändningar vi direktsände David Bowie när han spelade låtar från sin nya skiva i en studio i London, sen kunde man ställa frågor till honom, det var ganska kaotiskt, minns Gunno Sandahl. foto: helena sundqvist laurin Gunno Sandahl, Folkets Hus och Parker. Idag är över häften av de 200 Folkets Hus som har biografmöjligheter digitaliserade. 156 biografer ingår i livebiokonceptet. Digitaliseringen har inneburit att det har blivit lättare att få filmerna tidigare, ofta redan vid premiären, vilket lett till att publiken har ökat. Livesändningarna har medfört en ny publik, nya intäkter, som har varit betydelsefulla för föreningarnas utveckling. Kopplingen till fackföreningsrörelsen, som byggde Folkets Hus för att ha någonstans att vara, är inte lika tydlig idag som den en gång var. Den grundläggande idén om att skapa mötesplatser är lika angelägen och viktig idag. De som bor i ett område eller i en ort vill ta ansvar för sina mötesplatser. Våra möteslokaler ska vara moderna och erbjuda tekniska verktyg för interaktivitet, säger Gunno Sandahl. Sedan tio, femton år tillbaka pratas det bara om att starta eget, entreprenörskap. Ungdomarna vet inte vad en andelsförening är. Nu tycker jag att det borde finnas fler hus i storstädernas förorter. Som i Rosengård i Malmö, där finns ett 50-tal föreningar, men de har inget eget hus än. Ska vi ha ett inkluderande samhälle måste vi mötas, lära känna och förstå varandra. Först när vi träffas går det. Därför är det viktigt med ickekommersiella mötesplatser. K 20 KFO 2013