NUMMER 3 / 28 FEBRUARI 2008 /

Transkript

1 NUMMER 3 / 28 FEBRUARI 2008 / 208:54 kr i byggets lönetopp Fryst berg ska tämja Hallandsåsen NY CHANS PÅ KÅKEN Kakelkurs gav Patrik jobb efter muck Så krigar möglet mot dig Uppsägningar på Peab väcker ilska Krångel bromsar medlemsvärvning

2 NR ÅRGÅNG FEBRUARI 2008 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare k.p@byggnadsarbetaren.se Jen Berggren reportageansvarig j.b@byggnadsarbetaren.se Magnus Bergström allmänreporter m.b@byggnadsarbetaren.se Katarina Connheim allmänreporter k.c@byggnadsarbetaren.se Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa m.f@byggnadsarbetaren.se Peter Leander allmänreporter p.l@byggnadsarbetaren.se Sandra Lund allmänreporter s.l@byggnadsarbetaren.se Cenneth Niklasson allmänreporter c.n@byggnadsarbetaren.se MEDLEMSVÄRVNING FACKET BEHÖVER MER SPRÅKKUNSKAP KÅKENS KAKELKURS GAV PATRIK NYSTART SID PORTRÄTT HALLANDSÅSEN ÄR DJUPFRYST Djupt inne i åsen ligger ett 90 meter långt frysrum. Det är ett led i ännu ett försök att bygga klart järnvägstunnlarna genom Hallandsåsen. Berget har frysts för att det annars är för lerigt för att borren ska komma igenom, men borren kommer tidigast i sommar. SID SID 8 12 VVSFÖRETAG DOMINERAR I LÖNETOPPEN SID STATUS PÅ BYGGET ATT VARA EN BRA PAPPA SID KALLE HAR ÖRNKOLL PÅ ARBETSMILJÖN SID Inspektör förvarnade om sitt besök BYGGNYTT/ På Lek och buslandet i Örebro brister arbetsmiljön och anställda bor på bygget. Men Arbetsmiljöverket varnade före sitt besök, och bristerna hann döljas. SID 42 Omslagsfoto: Anders Lindh Korrektur: Michelle Bergman TSkontrollerad upplaga 2007: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: edb, telefon Epost: prenumeration@edb.com Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Done Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor DEBATT SID 4 Stötta dina ombudsmän Jag tycker alla ska kolla vad de själva gör för att få det bättre, skriver signaturen HA. GREJER & GREPP SID 54 Väggregeln som aldrig blir krokig Ny uppfinning ersätter plåtreglar. BYGGFOLK SID 58 Hjälmen sjönk i betongen Över 30 år senare bilade styvsonen fram den. BYGGFOLK SID Hornen hade vuxit ut igen Anders blev svensk mästare efter mccomebacken. 5 UPPLADDNING & 5 NEDLADDNING SID 6 Staffan kör sitt tolfte Vasalopp Jag har ett visst underställ och ett par handskar som jag måste ha under tävlingen. RECEPT SID 58 SISTA ORDET SID 62 BILDKRYSSET SID 63 NR 3 FEBRUARI 2008 BYGGNADSARBETAREN 3

3 DEBATT FRÅGAN Vad ger hög status på bygget? Fredrik Eriksson, 18 år, snickarlärling, Rönninge Man ska vara framåt och positiv och visa de andra att man inte går och hänger hela dagarna. Ingen gillar gnällmånsar. Det är en klar fördel att ha hög status eftersom det är viktigt att vara omtyckt i laget. Robin Vingbäck, 22 år, snickare Peab, Kiruna Att man är kunnig på sitt hantverk ger hög status. Jag har inte jobbat så länge, så när jag ska ha reda på nåt går jag till den som vet mest. Status på bygget är inte så jätteviktigt för mig ännu, men det kanske blir med åren. Åke Lantto, 53 år, kranförare och betongarbetare, Kangos Svår fråga, en yrkeskunnighet och professionalism är nog viktigt. Själv har jag inte tänkt så mycket på det, men jag tror att status är något som kanske kommer av sig självt med tiden. LÄS MER: SID Gnäll inte stöd ombudsmännen i stället Till alla er som pratar om facket, om kostnad, om ombudsmän som abonnerar på en dator, om ett oengagerat fackförbund! Alltså pratar ni om vårt eget Byggnads. Ni pratar om kostnaden för att vi får hjälp när vi kallar på den. Ni pratar om ombudsmännen ni själva har varit med om att tillsätta. Då tänker ni; det har vi inte. Jo, antingen genom att delta på Byggnads möten och rösta fram dessa killar som engagerar sig i våra viktiga frågor på sin egen tid. Eller har ni varit delaktiga med detta genom att bara sitta på er röv och gnällt? Jag tycker att alla byggarbetare ska rannsaka sig själva. Kolla vad de själva gör för att få det bättre: hur de stöttar sina ombudsmän, fackliga förtroendemän, mbledarmöter, skyddsombud, lagbasar som gör allt de kan. Jag Sänk avgiften i stället Kan inte hålla mig för skratt när jag läser att facket ska satsa 20 miljoner på att få a medlemmar. Jag tycker att den som kom på den idén ska börja fundera på varför folk går ur facket, det är väl det som är grunden i det hela? Folk går ur facket för att det är för dyrt att vara med, för när det kommer till pengar är man sig själv närmast. Så satsa på att sänka den avgift som ni höjde när ni förlorade i domstolen om mätnings och ranskningsavgiften, och gjorde en höjning av förbundsavgiften. Eller är det borgarna som höjde den med? Och det kan ju inte vara så att ni har mer att göra nu när ni har färre medlemmar? JIMMY tror inte att gemene man ute på byggena vet hur företagen gör, för att få göra som de vill. De vill helst ha bort las, för att kunna välja och vraka mellan arbetarna. Kasta ut dem som de tycker är obekväma och fackföreningsvänliga, helst alla som arbetar fackligt. Men tack vare att vi i det förgångna har haft killar som lagt ner mycket tid och arbete på att vi ska ha det bra, så har vi i dag lagar och avtal som gör det möjligt att fortsätta kampen om att ha det drägligt på jobbet. För vi vill ju inte komma tillbaka till den tiden då vi arbetare fick stå med hatten i näven och buga för att vi fick jobba den dagen också. Nu tänker ni att det kommer inte att hända igen. Men ack och ve, det händer framför näsan på oss varje dag. Våra kamrater från EUländer som kommer hit, jobbar för svältlöner, bor som råttor och blir hemskickade om de klagar. Ska vi ha det så här, år 2008 i ett land som Sverige som är ett av de rikaste i världen? Nä, upp och hoppa gubbar, stå upp för er åsikt, bli hörda. Jag försöker själv, med hjälp från mina kamrater i mbgruppen och killarna på avdelningarna, att få det stora fina företaget vi jobbar i att behandla våra medarbetare med respekt, och försöka få en samsyn på det hela. Det är ingen vacker uppgift men skitjobb måste göras och någon måste göra det. Vi måste hjälpas åt. H.A, MBGUBBE Fler debattinlägg på webben Isskrapa och keps räcker inte Vad håller Byggnads på med? Ska man locka a medlemmar med isskrapor och kepsar? Ska man in på dagis och värva? Gå ut med vad ni vill. Kräv av våra makthavare att vi återställer akassan och sjukförsäkringen så att de som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet kan överleva. Börja med att fråga LOtoppen; LundbyWedin och sist men inte minst Mona Sahlin. Vill de återställa vid en eventuell sseger i det kommande valet, eller sitter de och tycker att de a reglerna är bra? Fram med detta på bordet. För sämre tider kommer. BJÖRN FLODSTRÖM MORA TYCK TILL DIREKT PÅ NÄTET! På vår hemsida kan du publicera insändare direkt. Gå in på Epost: redaktionen@byggnadsarbetaren.se Faxa: Ring: Glöm inte uppge namn och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur). 4 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

4 LEDARE LEDARE Muck, civila arbetskläder Lycka kan vara att ha egna arbetskläder. Helst civila sådana. På landets fängelser finns i dag knappt intagna. Så många har det inte varit på nära 40 år, även om antalet som börjar avtjäna ett fängelsestraff har minskat något de senaste åren. De allra flesta avtjänar tidsbestämda straff. Var tredje intagen är dömd till minst fyra års fängelse. Arbete i någon form väntar de allra flesta innanför murarna. Städa, tvätta, packa skosnören, odla tulpaner eller tillverka möbler även inredning till fängelseceller tillhör det som intagna får fördriva tiden med i kriminalvårdens verkstäder. De allra flesta som avtjänar fängelsestraff, drygt nio av tio, är män och majoriteten är i åldern år, enligt statistik från Kriminalvårdsverket. Men det säger sig självt att de sysslorna inte ger några vidare meritpoäng den dag det är dags att mucka och anpassa sig till ett liv utanför murarna. Att ha suttit i fängelse kan straffa en person för hela livet och göra det svårt att få jobb. I synnerhet som allt fler arbetsgivare begär utdrag ur polisens belastningsregister. Några av de intagna på två av landet tyngsta Två år efter muck från fängelset arbetar fortfarande åtta av tio som genomgått utbildningen kvar i sina a byggyrken. anstalter, Norrtälje och Österåker norr om Stockholm, får chansen att förbereda livet efter fängelset. De genomgår en 25 veckor lång utbildning till plattsättare eller golvläggare. Och det med en hel del framgång. Två år efter muck från fängelset arbetar fortfarande åtta av tio som genomgått utbildningen kvar i sina a byggyrken. Lönsamt är det också. En byggyrkesutbildning i fängelset kostar drygt kronor, eller en tjugondel av vad en fängelseplats kostar. På sidorna möter ni buset som började bygga. De är stolta över sitt a yrke, stolta över att bära riktiga civila yrkeskläder. Hultafors Nästa tidning kommer den 20 mars. KENNETH PETTERSON CHEFREDAKTÖR

5 5 UPPLADDNING 5 NEDLADDNING TILL VEM: Snickaren STAFFAN DICKFORS, 35 år, från Avesta. VARFÖR: Han STARTAR I VASALOPPET FÖR TOLFTE GÅNGEN, hittills har han gått i mål tio av elva gånger. JAG FÖRSÖKER ÅKA UNGEFÄR 150 MIL SKIDOR 1 När denna tidning kommer ut är det tre dagar kvar till start. Vad gör du då? Jag kommer att äta mycket. Lägga mig tidigt på kvällen för att få tillräckligt med sömn inför tävlingen. Det blir ingen träning utan jag mest bara tankar i mig mat. 2Vad har du för tvångstankar inför start? Jag har ett visst underställ och ett par handskar som jag måste ha på mig under tävlingen. Hittills har jag aldrig glömt dem, men kanske att det skulle påverka min tid om jag gjorde det. 3 Vilken är din bästa taktik under loppet? Att hitta en bra klunga som håller en jämn och bra fart. Det bästa är om tempot ligger lite över vad man är van vid. 4 Vilken är den bästa dieten inför loppet? Det blir mycket kolhydrater i form av pasta. Sedan har jag och mina bröder, som också åker, en tradition att varje år äta pannbiffar och spagetti hemma hos mamma på lördagen före loppet. 5 Vad är viktigast på checklistan? Pjäxorna! Men dem har jag aldrig glömt. Däremot glömde jag att ta med schampot ett år vilket var jobbigt att upptäcka när man, trött och jävlig efter loppet, skulle duscha. Snickaren Staffan Dickfors laddar upp inför årets Vasaloppsstart 2 mars. STAFFAN VÄLJER Blåbärssoppa Gustav Vasa Start Krogen Julaftonsmorgon Nyponsoppa Carl XVl Gustav Mål Elljusspår Vasaloppsmorgon KARIN THORING 1 Vad äter du helst efter loppet? Inte pasta! En hamburgartallrik brukar sitta fint, eller en saftig biff. Vi har ett ställe i Mora som vi brukar gå och äta på efter loppet. 2 Vad är det första du gör efter att ha kommit i mål? Efter att jag har fått av mig skidorna och tagit mig till omklädningsrummen brukar jag alltid öppna en starköl. Det hjälper en att slappna av eftersom det fortfarande rycker i musklerna. Den ölen är alltid fruktansvärt god! 3 När börjar du ladda inför nästa tävling? Det dröjer till våren innan jag börjar träna igen. Då startar jag med joggning och rullskidor. Det blir 100 mil rullskidor under vår och sommar. På vintern försöker jag att åka ungefär 150 mil vanliga skidor. 4 Hur mår man efter ett Vasalopp? Man känner sig väldigt glad över att vara i mål. Jag brukar inte ha speciellt ont i benen, däremot känns det en hel del i mage, rygg och armar. 5 När är du tillbaka på jobbet? Jag tar alltid ledigt på måndagen efter loppet. Då brer jag mig ett par mackor, kokar kaffe och lägger mig i soffan i vardagsrummet och tittar på en videoinspelning av loppet. PETER LEANDER 6 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

6 De polska byggnadsarbetarna Zbyszek och Grzegorz arbetar i Sverige, men är inte med i facket. Enligt Byggnadsarbetarens undersökning går det trögt att värva utländska arbetare till Byggnads.

7 KRÅNGEL HEJDAR MEDLEMSVÄRVNING Byggnads inte anpassat för utländska arbetare Byggnads har svårt att få utländska byggnadsarbetare att gå med i facket. Förbundets avdelningar vill ha fler språkkunniga med facklig erfarenhet, inträdesblanketter till facket på fler språk och enklare administration. Det visar en undersökning som tidningen Byggnadsarbetaren har gjort. TEXT CENNETH NIKLASSON OCH KATARINA CONNHEIM FOTO MAGNUS WESTERBORN De senaste åren har antalet yrkesaktiva medlemmar i Byggnads minskat dramatiskt. Samtidigt har det kommit in en stor grupp utländska byggnadsarbetare i landet. I dag jobbar uppskattningsvis utlänningar på svenska byggen. Endast ett fåtal är med i Byggnads. Vår undersökning, där 17 av 25 avdelningar har svarat på en rad frågor, visar att förbundet inte riktigt har anpassat verksamheten till den a verkligheten. I princip upplever avdelningarna två stora problem när de möter utländska arbetare. I det första mötet ställer språket till en del problem. Visserligen uppger de flesta avdelningar att de har bra tillgång till tolkar, men det är ofta svårt att skapa en situation där parterna känner förtroende för varandra. Ombudsmännen upplever dessutom att arbetarna inte vill ha kontakt med facket av rädsla för repressalier från arbetsgivarna, särskilt om de jobbar på utländska företag. De här problemen bidrar till att arbetsplatser med utländska arbetare kräver betydligt fler besök från facket än ett vanligt bygge. Vi i facket måste få in fler språkkunniga i organisationen som dessutom kan den fackliga biten och vet lite om kulturen i de här länderna. Vi måste anpassa oss till verkligheten och jobba hårt på att förklara värdet av att vara med i facket, säger Johan Lindholm, ordförande på Byggettan. Men när någon vill bli medlem uppstår problem med att administrationen inte är anpassad till att andra än svenska medborgare bor i Sverige. Flera avdelningar upplever krångel gällande bland annat personnummer. Vi skulle gärna vilja ha inträdesblanketter på engelska, polska, ryska och tyska, säger Arnold Pettersson, ordförande i Bygg 6:an väst. Andra avdelningar skulle vilja se någon form av förenklat medlemskap för personer som är en kortare tid i landet. Vissa kan även tänka sig en reducerad avgift till en början. Avdelningarna uppger att de i princip är nöjda med de informationsmaterial som finns om facket och kollektivavtalet på olika språk. Men några skulle vilja ha avtalsinformation på ytterligare öststatsspråk. I dag finns foldrar på engelska, tyska, polska och ryska. Det är stora skillnader på hur avdelningarna jobbar mot den utländska arbetskraften. Ingen känner till några riktlinjer från Byggnads centralt. En del avdelningar, exempelvis Byggettan, har anställt personer med utländsk bakgrund som jobbar direkt mot de utländska arbetarna. Vi har en person på deltid och det har varit mycket framgångsrikt. De utländska arbetarna ringer till avdelningen alltmer när de stöter på problem och det är ett steg i rätt riktning, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggettan. På andra avdelningar fasas arbetet med de utländska företagen in i de vanliga rutinerna, med inställningen att alla arbetsplatser ska besökas och det ska skrivas kollektivavtal oavsett arbetarnas nationalitet. Vi har samma riktlinjer som för svensk arbetskraft. Vi informerar som vanligt alla ickemedlemmar om facket och alla på avdelningen jobbar med frågan, säger Arnold Pettersson. Han tror inte att extra satsningar på den utländska arbetskraften hjälper. Vi gör allt vi kan i dag, så mycket vi orkar med. Jag tror inte det är bra att locka med något lightmedlemskap där avgiften är lägre. De innebär ju även att de skulle få sämre förmåner. Vi har hjälpt en del som blivit drabbade på sistone och då har vi sett att några fler gått med. Det handlar om att visa värdet av att vara med i facket och det gäller samtliga arbetsplatser och byggnadsarbetare i landet. Trots svårigheterna upplever en del avdelningar att det börjar ljusna. Johan Lindholm på Byggettanhar sett en tydlig förändring. En sån enkel sak som att vi nu rekryterar fler medlemmar med utländsk bakgrund än med svensk säger en hel del. Det har definitivt hänt något under det senaste halvåret. Nästa sida: Inga särskilda förmåner NR 3 FEBRUARI 2008 BYGGNADSARBETAREN 9

8 INGA EXTRA FÖRMÅNER FÖR UTLÄNDSKA ARBETARE På Byggnads är man väl medveten om att väldigt få utländska byggnadsarbetare är med i facket. Men det är inte aktuellt att erbjuda lägre fackavgift eller några andra förmåner för att locka dem till förbundet. Det måste vara lika för alla byggnadsarbetare som jobbar i landet. Det är viktigt, tycker Tomas Gustavsson, andre ordförande i Byggnads. Enligt Tomas Gustavsson finns det klara riktlinjer för hur avdelningarna ska jobba för att få fler utländska byggnadsarbetare att gå med i facket. Och de innebär att kontakterna med de här arbetsplatserna ska se ut som kontakterna med andra arbetsplatser. Det är inte aktuellt att lägga extra satsningar eller tid på de utländska byggnadsarbetarna. Vi har sagt att vi ska jobba likadant mot alla i branschen. Långsiktigt är det den enda vägen. Han håller med om att Byggnads informationsfolder om facket, som finns på fyra olika språk, måste utvecklas. Vi har noterat den bristen och har börjat jobba med att trycka upp en folder där ytterligare relevanta språk finns med. Bland annat några av de baltiska språken. I foldern ska det även finnas ansökningsblanketter till ett medlemskap i Byggnads på respektive språk. Det tror vi kommer att underlätta en del. En viktig åtgärd är, enligt Tomas Gustavsson, att få in fler personer med utländsk bakgrund i Byggnads. Tolkprojektet, som startade för två år sedan, ska fortsätta som i dag. Sedan kommer vi att uppmuntra avdelningarna att plocka in personer med utländsk bakgrund genom att söka medel från de 20 miljoner vi satsat i den stora medlemskampanjen. Då står förbundet för halva lönekostnaden. 10 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

9 De polska byggnadsarbetarna Marcin och Zbyszek är i Sverige för att tjäna pengar. De vet inte så mycket om det svenska facket och har inte tänkt gå med. Problemet med att de utländska byggnadsarbetarna är rädda för att tala med det svenska facket ser han ingen enkel lösning på. Vi vet att det ser ut så och ofta handlar det om att de här arbetarna har skrivit på ett kontrakt hemma om vilka villkor som gäller. Bryter de den uppgörelsen blir de hemskickade. De hamnar naturligtvis i en mycket svår situation när vi kommer ut till arbetsplatserna. Här handlar det om att vara ödmjuk inför uppgiften, och att långsiktigt försöka upplysa om värdet av att vara med i facket. VI VET INTE SÅ MYCKET OM FACKET De är unga och här för att tjäna pengar. Hittills har Zbyszek, Grzegorz, Marcin, Lucjan och Pawel från Polen inte haft en tanke på att gå med i Byggnads. Men tolken Gints Kaplers jobbar hårt för att värva dem. Han tycker att Byggnads ork och resurser tryter när det gäller att värva utländska medlemmar. I centrala Örebro arbetar fem polska byggnadsarbetare med att bygga hotellet Plaza i länsstyrelsens tidigare lokaler. Gints Kaplers, som är tolk på Byggnads, har varit på arbetsplatsen några gånger förut, bland annat på grund av att det saknats anställningskontrakt. Byggnadsarbetarna är till en början lite avvaktande när Gints Kaplers och Byggnadsarbetarens reporter och fotograf kommer in i fikarummet. När den svenske arbetsledaren försvinner blir stämningen mer avslappnad. Samtalet förs på engelska och ibland på ryska. De polska byggnadsarbetarna berättar att de har varit på olika svenska arbetsplatser i åtta månader. De är här uteslutande för att jobba och tjäna pengar. Vi får bättre betalt här än i Polen, säger Grzegorz. De säger att de är nöjda med arbetet och lönen, som är 75 kronor i timmen. Hemma i Polen har de aldrig varit med i något fack. Vi är unga och är här kort tid. Vi vet inte så mycket om det svenska facket, säger 22årige Pawel. Men när de har lyssnat en stund till Gints Kaplers blir de mer intresserade. Han berättar att han var i samma situation som dem för några år sedan. Jag ville bara tjäna pengar och tänkte inte på morgondagen. Han berättar om det fackliga medlemskapet, vad det kostar och vad det handlar om. Om du har en bil, så har du en försäkring. Det är likadant med facket. Går du med i facket, så får du en säkerhet för ditt arbete. Om du går med i facket och arbetsgivaren säger upp dig, så får arbetsgivaren böta i domstol, säger Gints, som själv har erfarenhet av detta. Efter ett tag börjar byggnadsarbetarna ställa frågor; var Byggnads ligger i Örebro och hur de ska fylla i pappren för att gå med. Jag har också information på polska om ni vill ha det, säger Gints. Sedan två år tillbaka är Gints Kaplers projektanställd som tolk i Byggnads Örebro. Han ingår tillsammans med sju andra tolkar i tolkprojektet som Byggnads har satsat sex miljoner kronor i. Men Gints Kaplers beskriver projektet som diffust. Den första tiden visste han inte vad han skulle göra. Han hade inte fått några konkreta arbetsuppgifter, utan satt på kontoret och väntade. Men ingenting hände. Då tog han saken i egna händer och gav sig ut på byggarbetsplatser för att hjälpa utländska byggnadsarbetare, värva medlemmar och informera om Byggnads. I dag tycker han att hans arbetsuppgifter liknar en ombudsmans. Jag väntar inte på att någon ska ringa mig, säger han. Och Gints har fullt upp. Varje dag får han NR 3 FEBRUARI 2008 BYGGNADSARBETAREN 11

10 minst två samtal från utländska byggnadsarbetare som behöver hjälp. Det kan vara problem med traktamente, semester eller lön. Det är många som blir lurade på lönen. Gints Kaplers har själv varit i samma situation och känner till den östeuropeiska mentaliteten. För honom är det ganska lätt att få kontakt. När svenska ombudsmän har försökt sig på samma sak har det inte gett resultat. Men det krävs också upprepade besök för att få a medlemmar. Gints schema är späckat. Han ska täcka in ett stort område. Denna vecka har han varit i Linköping, Dalarna och Västerås. Han besöker byggarbetsplatser och delar varje månad ut mellan 30 och 40 visitkort. Samtidigt känner han sig frustrerad. Det är mycket som behöver göras och många hinder på vägen. Exempelvis tycker Gints Kaplers att Skatteverkets kontroll av de utländska företagen är mycket dålig. Det finns ingen kontroll. Företagen kan bara strunta i att betala skatt och bryta mot alla regler. Gints Kaplers riktar också kritik mot Byggnads. Han tycker att det saknas ork, tid och resurser i förbundet att ta hand om problemet. Den lettiske snickaren Gints Kaplers blev blåst på lönen och fick sparken från sitt jobb när han vände sig till Byggnads för att få hjälp. Nu arbetar han som tolk på Byggnads och brinner för att värva a medlemmar till facket. En del ombudsmän är trötta och vill bara gå i pension. Samtidigt kan inte Byggnads göra allt, säger han. Han efterlyser mer samarbete med andra LOförbund. Ett annat av hans förslag är att medlemsavgiften ska sänkas för den utländska arbetskraften. Sedan tolkprojektet började har Gints Kaplers värvat mellan 30 och 50 medlemmar till Byggnads. Han tror att någon av de polska byggnadsarbetarna på hotellbygget i Örebro kommer att stanna i Sverige och att åtminstone en av dem så småningom kommer att gå med i Byggnads. 12 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

11 DE TROTSADE BYGGDÖDEN och överlevde mot alla odds Jonas och Anders kunde lika gärna ha blivit två pinnar till i statistiken över hur många liv byggbranschen tar på ett år. Men turen stod på deras sida och nu är de i stället två unga män på väg tillbaka efter olyckorna, delvis med syn på livet. TEXT MAGNUS BERGSTRÖM FOTO ANNA SIMONSSON, ANDERS ALM OCH PRIVAT Plötsligt blev det svart för 22årige betongarbetaren Jonas Eriksson. I nästa stund låg han på den grustäckta marken, 20 meter nedanför balkongen han just jobbat på. Han hade fallit sju våningar och överlevt. Alla jag pratat med, läkare och folk inom byggbranschen, säger att man inte ska överleva ett sånt fall, säger Jonas. Det är snart nio månader sedan han föll på bygget i Rågsved i södra Stockholm. Tack vare intensiv rehabiliteringsträning har han just börjat gå utan hjälpmedel. Förutom skadorna gör det mest ont när han tänker tillbaks på olycksdagen, fredagen den 25 maj Det var sent på eftermiddagen. Jonas och en arbetskompis jobbade med att sätta upp en skiljevägg på en balkong. De stressade, det var bråttom med gjutningen och dessutom längtade de till helgen. Jonas lossade på säkerhetsselen och tog stöd mot skyddsräcket för att loda med vattenpasset. Då hände det. Jag hann bara känna att räcket gav vika. Sen blev det svart och när jag vaknade låg jag på marken och hade ont. Trots fallet på 20 meter var Jonas vid medvetande. Han såg några jobbarkompisar komma springande mot honom. Jag låg på mage och ville resa mig upp men kunde inte. Jag minns att jag frågade en kille hur jag såg ut i ansiktet. Han sa att jag Jonas Eriksson efter olyckan. såg bra ut. Men det stämde inte kände jag. Jonas hade spräckt huvudet, slagit upp näsbenet i skallen och tryckt in revbenen så att de punkterat lungorna. Högra knäet hade fullkomligt krossats. Trots att han haft hjälm på sig hade huvudet blivit så skadat att läkarna fick skära upp kraniet för att stoppa blödningar och plocka benbitar från hjärnan. Man tänker ju varför gjorde jag det och varför gjorde jag så. Men stressen är ofrånkomlig på bygget. Framför allt när man, som vi, jobbar på ackord. Man måste stressa för att hinna helt enkelt, säger han och ruskar på huvudet. Jonas tror att just stress ligger bakom många byggolyckor. Och till skillnad från många andra som råkar ut för höga fallolyckor har han tur som lever i dag. Trots sin mörbultade kropp läkte han snabbt och redan efter två veckor fick han komma hem från sjukhuset några dagar. Tiden efter olyckan var jobbig. Han åkte ut och in på sjukhuset och tvingades äta starka smärtstillande tabletter, som knappt hjälpte mot värken. Effekten blev humörsvängningar som gick ut över allt och alla, även Byggnadsarbetareförbundet. Jag var så besviken. Jag hade varit aktiv medlem och tyckte att någon från förbundet kunde komma och hälsa på mig. Men ingen kom. Inte förrän i juli när jag ringde och skällde ut dem. De sa att de inte fått reda på olyckan, och kanske är det sant. I stället var det byggchefen på Einar Mattsson Byggnads AB som ställde upp och hjälpte honom. I dag är han tacksam över att han haft en så bra arbetsgivare som stöttat honom. Trots den hemska olyckan ser Jonas frisk och stark ut. Enligt honom själv är det mycket tack vare att han var vältränad före olyckan, 14 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

12 och har tyckt om rehabiliteringsträningen. Han har också lärt sig att uppskatta livet mycket mer. Vänner och släktingar har fått mycket mer plats och han bryr sig om andra människor mer än förut. Och om säkerhet. Om någon till exempel sätter sig i baksätet på en bil och inte sätter på sig säkerhetsbältet så reagerar jag genast och börjar predika om hur viktigt det är med säkerhet. Läkningen har gått snabbt men byggnadsarbetare blir han troligtvis aldrig mer. Knäet är fortfarande dåligt och Jonas har blivit höjdrädd efter olyckan. Ändå blir han kanske kvar inom byggbranschen, som arbetsledare. Till hösten ska han söka in till KTH:s byggnadsingenjörsutbildning. Annars har han som enda mål att träna sig så bra och stark som möjligt. Och att sluta tänka på den där otursfredagen då det hände. Nästa sida: Gångbryggan räddade hans liv För nio månader sedan föll Jonas mot en säker död. I dag är han, genom envishet och hård träning, på väg tillbaka. ÄNGLAVAKT DE ÖVERLEVDE OCKSÅ SVÅRA OLYCKOR I oktober 2007 faller en 19årig ställningsbyggare 12 meter på ett renoveringsbygge i Falun. Han landar på ett utskjutande plåttak två meter över asfaltsbeläggningen nedanför. 19åringen klarar sig med endast skärsår och blåmärken som skador. Under fallet slår han i huvudet minst två gånger men räddas tack vare hjälmen. I dag är han fullt frisk och jobbar som ställningsbyggare. Under ett rivningsarbete i Falun i maj 2006 faller en snickare 6 meter genom en glipa mellan två byggställningar. 24åringen klarar sig utan allvarliga skador men har i dag slutat inom byggbranschen och börjat studera. En ventilationsplåtslagare faller 15 meter genom en ventilationstrumma, slår igenom plåtkassetten i botten på trumman, och fortsätter mot betonggolvet 2,5 meter nedanför. Vid olyckan, som inträffade i januari 2006 på ett bygge i Stockholm, bröt 33åringen bägge fötterna. I dag kan han gå problemfritt men jobbar inte längre inom byggbranschen. NR 3 FEBRUARI 2008 BYGGNADSARBETAREN 15

13 GÅNGBRYGGAN RÄDDADE ANDERS LIV 21årige takläggarlärlingen Anders Hallman trampade igenom en lös takplåt och landade 10 meter ner på en gångbrygga. Det räddade honom från en säker död mot betonggolvet 25 meter nedanför. Det var dags för rast på KK4 bygget i Kiruna. Anders stod högst upp på det 35 meter höga pelletsverket och krängde av sig säkerhetslinan. Samtidigt som han kollade mobilen tog han några steg på det delvis lagda plåttaket och kände plötsligt att det inte bar. Jag hade trampat på en lös plåt och minns att jag svor innan det bara small till och sen ramlade jag igenom. Anders föll raklång tvärs över en smal gångbro tio meter under hålet. Gångbron, cirka 80 centimeter bred, gick mellan ställningarna inuti bygget. Hans första tanke var att resa sig upp. Då såg jag en bits till min skruvdragare komma rullande på bryggans golv och falla över kanten. Jag följde den med blicken tills den försvann mot betonggolvet 25 meter nedanför. Det kändes helt overkligt. Anders överlevde tack vare att en gångbrygga avbröt fallet. Det är nu snart ett och ett halvt år sedan olyckan och Anders har haft det jobbigt med medicinering och långa sjukhusvistelser. Det ena knäet blev söndertrasat vid fallet och han fick vänta sex månader på knäoperationen. Han har konstant värk i ryggen, men kan gå bra utan kryckor. Det har varit ett helvete med allting, men jag fattar samtidigt vilken tur jag har som lever i dag. Allt är ju bara mitt fel, så fruktansvärt dumt att ta av säkerhetslinan för tidigt. Det värsta just nu för den tidigare hockeyspelaren är rastlösheten och längtan till hockeyrinken. Sedan fyra års ålder har han spelat hockey och före olyckan var han back i Överkalix. Byggkarriären har han lagt på hyllan så länge, i alla fall när det gäller jobb på höga höjder. När Anders tänker på olyckan är det främst en sak som förbryllar honom. Gångbryggan han ramlade på befann sig nästan två meter vid sidan om hålet i taket. Jag vet inte hur jag kom dit. Kanske jag flaxade med armarna men jag borde ju ha missat den och fortsatt ned mot golvet. Händelsen, som är lite av ett mirakel, har förändrat Anders för alltid. Han har blivit mycket mer eftertänksam som person. För trots att han är tacksam över att leva, så vill han aldrig mer råka ut för något liknande igen. ANDERS ALM 16 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

14 LÖNETOPPEN RÖRJOBB LÖNAR SIG BÄST Företag inom vvsbranschen dominerar lönetoppen för Det är en tendens som har förstärkts under de senaste åren. Det är tillgång och efterfrågan som styr lönen. Det har varit brist på vvsmontörer i flera år, säger Olle Jansson, rörmontör i Stockholm. TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANNA SIMONSSON På första plats i lönetoppen för 2007 ligger TKI Teknikinstallationer med en snittlön på 208:54 kronor per timme. Det innebär att de varit på pallen i tre år i rad. På andra plats kommer Golv 2000 och på tredje Balcona. Listan domineras av företag i vvsbranschen. Hälften av de bäst placerade företagen har en verksamhet som på något sätt har med rördragning att göra. De sysslar med allt från traditionella vvsjobb till montering av sprinklersystem. Den som vill ha en hög lön i byggbranschen bör alltså satsa på att bli vvsmontör. Löneläget för oss som jobbar som rörmontörer har stigit de senaste åren. Det har vi märkt, säger Olle Jansson, 60 år, från Gustavsberg utanför Stockholm. Just nu jobbar han med rörinstallationer i ett kontorshus på Södermalm i Stockholm, tillsammans med några arbetskamrater på VVSKraft. Bolaget ligger på nionde plats på topplistan för Jag har varit med länge och det här med vilken yrkesgrupp som tjänar mest varierar. Tidigare var det murarna och sedan snickarna som låg i topp. Men vi har kommit i kapp och delvis gått förbi, berättar Olle Jansson. Han ser flera förklaringar till förändringen. Den viktigaste är att det under lång tid har varit brist på vvsmontörer över stora delar av landet, vilket innebär att företagen måste betala högre löner för att locka till sig arbetskraft. Det stora trendbrottet tror han kom i samband med den senaste lågkonjunkturen i början av 1990talet. Då blev massarbetslösheten stor bland flera yrkesgrupper, medan vvs:arna klarade sig något bättre. 18 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

15 HUR MYCKET SKULLE DU VILJA TJÄNA? Olle Jansson tror att en förklaring till bristen på vvsmontörer är att många lämnar branschen och blir fastighetsskötare. Det har bidragit till att Olles företag VVSKraft nu ligger på åttonde plats i lönetoppen. Vi fick många renoveringsjobb så det rullade på. Samtidigt var rekryteringen dålig och sedan byggandet tog fart har det varit en ständig brist på utbildad arbetskraft. Men jag tycker även att kraven på rörmontörerna har skärpts. För att bli montör krävs det en viss utbildning och det är ett ansvarsfullt jobb där det inte tillåts några misstag. Då kan det bli vattenläckor som orsakar stora skador. Arbetskamraten Robert Nygård, 26 år, från Solna tycker att statusen har höjts på rörmontörerna. Förr i tiden var det låg status, men det har förändrats till det bättre. Det har blivit lite glammigt att vara rörmontör. Han valde inte jobbet för lönens skull, utan för att det är intressant. Jag tror att löneuppgången delvis handlar om att en rörmontör måste vara kunnig i dag. Det går inte att täcka upp en brist genom att slänga in vem som helst på ett bygge för att dra rör. Tendensen med brist på yrkesarbetare i vvssektorn lär fortsätta om man ska tro Olle Jansson: Många äldre vvs:are kommer att gå i pension de närmaste åren. Sedan verkar inte yrket locka så många a unga. Vi har nästan inga lärlingar jämfört med andra yrkesgrupper. Så upplever jag det i alla fall. De unga tycks tro att vi bara håller på och gräver upp skitkorvar, men så ser det ju inte riktigt ut i dag. Därför räknar Olle Jansson med att lönen ska stiga fram till pensionen om några år. Ja, jag är inte nöjd i dag med min lön, så jag hoppas att marknadskrafterna ska fortsätta att höja lönen framöver. HELA LISTAN: SIDAN 20 OCH 22 NR 3 FEBRUARI 2008 BYGGNADSARBETAREN 19

16 LÖNETOPPEN I TOPP HÖGSTA LÖNERNA I SVERIGE 1 50 PLACERING FÖRETAG LÖN FÖRÄNDRING LÖNETYP SEDAN TKI Teknikinstallationer Golv 2000 Balcona Holmströms Rör ASprinkler TP Mur & Puts H Ö Allbygg VVSKraft i Stockholm Västgöta Rör Bravida Sverige Rörcompaniet i Sollentuna Radiator VVS ÅkeSundvall Byggnads Sandbäckens Rör Valbo Fasad Mälardalen Mur och Puts BBM i Uppsala YIT Sverige Abe Wiab Bengt Johanssons Rör NVS Kungälvs Rörläggeri Otto Magnusson VVS Montage i Dalarna Mälar Sprinkler Nåiden Bygg Interoc Oppunda VVSService OF Bygg JM Protective System Prod Waterjet Entreprenad Öst MIR Gruppen Mälarrör Installation Oscar Hansson VVS Bygg R 1 Sv. Entreprenad Mälardalen BLInteriör LODAB Demolering Veidekke Bygg Bol Entreprenad JF Jansson Rör PO Erikssons Rör Bygg & Plåt Entre NE Persson Byggnads N E Rördoktorn Molin & Björkman Byggnads Värmdö Byggentreprenader BD Bygg Sture Andersson Rörinstall 208:54 203:87 203:55 201:39 200:50 195:97 194:70 192:20 191:80 190:76 190:00 189:12 189:04 188:15 186:28 185:13 185:02 184:87 183:78 183:59 183:24 182:91 182:21 181:11 180:53 180:09 179:18 179:09 179:06 179:05 178:83 178:67 178:37 178:37 178:10 177:81 177:62 177:60 177:53 177:42 177:21 176:82 176:67 176:53 176:24 175:58 175:27 175:01 174:99 174: :00 + 3: : : :03 + 9: :43 + 0: : : :07 5: : : : :20 + 0:74 + 5:15 + 9:34 + 7: :95 10:97 0:46 + 5:98 + 6:25 + 9: :75 + 7:80 + 7:51 + 5:86 + 7:15 + 8:35 + 6:65 /Tidlön Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön /Tidlön /Tidlön Tidlön Tidlön Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön /Tidlön LISTAN FORTSÄTTER PÅ SID 22 Över 200 kr i listans topp TKI TEKNIKINSTALLATIONER 1 Lön: 208:54, prestation/tidlön Bransch: vvs Område: Främst från Stockholm till Luleå 2 GOLV 2000 Lön: 203:87, prestation Bransch: golv Område: Stockholmsområdet 3 BALCONA Lön: 203:55, tidlön Bransch: balkongmontering Område: Stockholmsområdet Storföretag på listan 30 JM Lön: 179:05, prestation Bransch: bygg Område: större städer och tillväxtregioner 89 NCC Lön: 170:21, prestation Bransch: bygg Område: hela landet Storföretag utanför listan 123 PEAB Lön: 166:95, prestation Bransch: bygg Område: hela landet 161 SKANSKA Lön: 163:42, prestation Bransch: bygg Område: hela landet 20 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

17 LÖNETOPPEN I TOPP HÖGSTA LÖNERNA I SVERIGE PLACERING FÖRETAG LÖN FÖRÄNDRING LÖNETYP SEDAN Tuve Betongbyggen Tommy Byggare Våtrumsteknik i Skandinavien Tuve Betongbyggen L Svensson Mellansvenska Fasad ERBygg Entre. i Kiruna Hed Fasad Piteå Golv & Tak Högbergs Rör & El i Borås Einar Mattsson Byggnads Kungsfiskaren Bygg & Fastighet. Folkhem Produktion Bygg Mark & Kabel i Malmö Nyhammar Väst Oden Anläggningsentre. Treeab Bygg Våtrumsteknik i Skandinavien Ångström & Mellgren Sätila Bygg Wirström & Månsson Rör BBM i Karlstad Ramlösa Bygg VST Nordic Jörgensens Rör ECB Entreprenadcraft LG Contracting SMP Putsprodukter Wisab Bygg Thage Andersson Byggnads Metrolit Byggnads TOTEB Totalentre. i Norrtälje NIMAB Entreprenad Torppa Rörprojekt Örebro Rörmontage Contractor Bygg i Skellefteå Pro Work H & E VVSMetoder Redotem OF Bygg NCC Miljöhallen Golv Tuve Bygg Misab Sprinkler & VVS Tage & Söner Bygg N Å Widells Rör & Konsult Bankeryds Rör HSB Nordvästra Götaland Byggcentralen Byggpartner i Dalarna Ovidius Bygg VVS Teknik Rör i Väst 174:79 174:60 174:56 174:46 174:26 174:23 174:11 174:06 174:03 173:80 173:62 173:57 172:99 172:86 172:82 172:78 172:74 172:67 172:64 172:59 172:51 172:45 172:44 172:15 172:14 172:02 172:01 171:99 171:80 171:49 171:23 171:08 171:08 170:86 170:46 170:45 170:40 170:23 170:21 169:40 169:38 169:28 169:27 169:26 169:22 169:21 169:10 169:08 168:91 168: :84 + 2:59 6:62 + 2:85 + 5:56 + 7:31 + 6: :87 + 1:17 + 9:38 + 9: :45 + 3:14 + 3:14 + 8:20 + 3:47 9:61 + 2:35 + 7:03 + 6:30 + 3:87 +3:78 /Tidlön Tidlön Tidlön Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön /Tidlön Tidlön /Tidlön /Tidlön /Tidlön Tidlön Tidlön /Tidlön Tidlön Snittet för dem som arbetade på tidlön hamnade under 2007 på 138:39 kronor per timme. Det är en uppgång på 2:91 kronor jämfört med Totalt antal timmar med tidlön under 2007 var 73,4 miljoner. Det innebär att antalet arbetade timmar med tidlön minskade med knappt 3 miljoner under 2007 jämfört med Ackord Ackordslönen under 2007 hamnade på ett snitt av 168:90 kronor per timme. Det är en ökning med 7:08 kronor per timme jämfört med Även antalet timmar gjorda på ackord ökade, från 20,5 miljoner timmar 2006 till 22,9 miljoner timmar Så gjorde vi Lönetoppen visar de 100 företag i byggbranschen som har det högsta snittet för samtliga byggnadsarbetare på företaget. Både de med prestationslön och tidlön ingår i listan. I gruppen för prestationslön ingår samtliga olika typer av prestationslöner. Det vill säga allt från bonuslöner till de bygglag som har mer traditionella ackordsuppgörelser. För att få vara med på listan måste företagen ha minst arbetstimmar inom respektive löneform timmar motsvarar ungefär nio heltidare under ett år. Lönen som redovisas är den så kallade normerade lönen. I den ingår även de som inte är fullbetalda, exempelvis lärlingar. Det innebär att den verkliga lönen för dem som är fullbetalda kan ligga något högre än vad som anges på listan. Hur stor skillnaden blir är olika från företag till företag, men i de flesta fall handlar det om någon krona. Siffrorna bygger på underlag från Byggnads. 22 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

18 Gott föräldraskap är viktigt för betongarbetaren Hasse Nyström och han är glad över att det även ger status bland kollegerna. Här kommer han från bygget för att hämta barnen Stina och Petter på dagis. Hasses pappaliv ger Att vara en engagerad och duktig förälder är en statushöjare på bygget, åtminstone om man ska tro NCClaget på Rosenlundsterassen i Stockholm. De rankar gott föräldraskap högre än svenska folket i övrigt. TEXT MARGITE FRANSSON FOTO ÅSE BENGTSSON Att vara duktig på sitt jobb och allmänbildad ligger i statustoppen på bygget. Och de fem arbetskamraterna i bygglaget från NCCprojektet Rosenlundsterassen i Stockholm är skoningslösa när det gäller att kompromissa med kvalitet. Det är till exempel helt omöjligt för en halvbra yrkesarbetare att stiga i status med en superflådig bil. Att däremot visa kamratskap och vara punktlig är riktiga statushöjare. Och redan på tredje plats prickar bygglaget in att vara en engagerad och duktig förälder. Det betyder att de värderar ett bra föräldraskap högre än svenska folket i stort. Det står klart när vi jämför lagets rangordning med den undersökning som diskussionen i boden utgår från, i den har företaget United Minds ställt frågor om status till allmänheten. Där kommer föräldraskapet först på femte plats. Alla i bygglaget bekräftar att bra föräldrar har hög status på bygget, och att det gäller föräldraskap för barn i alla åldrar. Förr kunde det vara kärvt att vara pappaledig. Men numera klagas det inte om någon går hem för att ta hand om ungarna, menar de. Det visar bara att man tar hand om sin familj, och det är bra, säger lagbasen och snickaren Micke Stadwall, som tillsammans med sina kolleger, snabbt och effektivt går igenom och rangordnar vad som ger högst status på bygget. 24 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008

19 STATUSTOPPEN ENLIGT SVENSKA FOLKET 1 Vara allmänbildad 2 Vara duktig på sitt arbete 3 Ha en egen ihoparbetad förmögenhet 4 Kunna många språk 5 Vara en engagerad och duktig förälder Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor 6 7 Ha ett långt och stabilt äktenskap 8 Kunna bestämma över sin egen arbetstid 9 Ha examen från nationellt toppuniversitet Ha möjlighet att vara ledig en längre, sammanhängande period 10 STATUSTOPPEN OMMÖBLERAD AV NCCLAGET 1 Vara duktig på sitt arbete 2 Vara allmänbildad 3 Vara en engagerad och duktig förälder 4 Ha ett långt och stabilt äktenskap Ha möjlighet att vara ledig en längre 5 och sammanhängande period Lägga tid och pengar på att hjälpa 6 behövande människor 7 Ha en egen ihoparbetad förmögenhet 8 Kunna många språk Kunna bestämma över sin egen 9 arbetstid Ha examen från nationellt toppuniversitet 10 LAGETS EGNA BUBBLARE HÄLSA KAMRAT SKAP PUNKT LIGHET LÖN Svenskarnas tioitopp bygger på en undersökning där företaget United Minds låtit tusen svenskar värdera hundra möjliga statushöjare. Vi har låtit ett NCClag möblera om svenskarnas tioitopp efter vad de tycker ger status på bygget, laget har även lagt till några egna bubblare. Bland annat ett stabilt äktenskap visade sig ge mer status enligt bygglaget än enligt svenskarna i stort. status på bygget Betongarbetaren Hasse Nyström, tycker det är bra att hans jobbarkompisar värderar på det sättet. När jobbet slutar hämtar han barnen på dagis. Det är Petter ett och ett halvt år och Stina tre och ett halvt år. För honom är det självklart att dela ansvaret för barnen. Det är status för mig att vara en bra förälder, säger han. Hasse har varit fritidsledare i 13 år och säger att det lärt honom att se hur man får barn att bli trygga och må bra. Föräldrarna är ju de absolut viktigaste personerna för barnen, säger han. Här på bygget är det kanske naturligt att jobbet lyfts fram tydligare än bland svenskarna i stort. Och när bygglaget lyfter upp Vara duktig på jobbet till listans absoluta topp är de internationella i sin röstning. Både i USA och Ryssland kommer detta som nummer ett. Men vad är det då att vara duktig på sitt arbete? Att du är kunnig, vet vad som ska göras och att du jobbar snabbt, säger träarbetaren Mattias Nylöf. Det funkar inte att jobba i lag med någon som bara går och dräller. Som nummer två på listan kommer att vara allmänbildad och hänga med i debatten. Den som gör det åtnjuter respekt i detta gäng, som ideligen diskuterar politik. Till de beundrade hör före detta tyngdlyftaren, Lennart HoaHoa Dahlgren, för hans medverkan i frågeprogrammet På spåret. HoaHoa har allt. Han är allmänbildad och rolig att lyssna på, tycker Mattias. Tillsammans får medlemmarna i bygglaget även lägga till egna saker som ger hög status. De väljer hälsa, kamratskap, punktlighet och hög lön. Men det sista betyder inte att du måste vara rik. Alla har inte en privatekonomi som är toppen. Du kan vara fattig och duktig. Det du äger är inte det viktigaste, säger Micke Stadwall. Något som inte heller står på listan, men som ger status enligt laget, är att vara med i facket. Och det är inte fel att ha sett en del storbyggen, att veta hur det går till ute i byggvärlden. NR 3 FEBRUARI 2008 BYGGNADSARBETAREN 25

20 April. Borren Hallborr börjar göra järnvägstunnel genom Hallandsåsen. Hallborr fastnar efter 13 meter och Kraftbyggarna övergår till traditionell tunnelbyggnadsteknik. Maj. Kraftbyggarnas kontrakt sägs upp. Januari. Skanska tar över projektet och bygger med traditionell tunneldrivningsteknik. Läckande grundvatten är ett stort problem. Vattendomens gränser överskrids med råge. Årsskiftet 1996/1997. Skanska och Banverket testar kemiska tätningsmedel. Mars. Banverket och Skanska beställer Rhoca Gil, ett akrylamidbaserat tätningsmedel som injekteras på samma sätt som vanligt cementbruk. Maj. Tunnelarbetarna kräver helmasker när de arbetar med Rhoca Gil eftersom flera fått besvär vid provinjekteringar. 26 BYGGNADSARBETAREN NR 3 FEBRUARI 2008