Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun"

Transkript

1 (26) Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 48/2008

2 (26) Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Målsättningar för Bräcke kommun Metod Disposition Avgränsningar Ordlista Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun Energibalans för Bräcke kommun Tidigare handlingsplaner för minskade utsläpp av växthusgaser Handlingsplan distribution och produktion av fjärrvärme Förutsättningar - nulägesanalys Åtgärdsförslag 1: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Bräcke Åtgärdsförslag 2: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Gällö Åtgärdsförslag 3: Förstudie för fjärrvärmenät i Pilgrimstad Åtgärdsförslag 4: Fjärrvärme på övriga orter Åtgärdsförslag 5: Förändring av ägarstruktur Handlingsplan energianvändning i kommunens fastigheter Förutsättningar - nulägesanalys Åtgärdsförslag 6: Energieffektivisering vid Gällö skola Åtgärdsförslag 7: Energieffektivisering vid Bräcke skola Åtgärdsförslag 8: Energieffektivisering vid Kälarne skola Åtgärdsförslag 9: Förändrad strategi för drift och underhåll Nybyggnation Förutsättningar - nulägesanalys Åtgärdsförslag 10: Riktlinjer för nybyggnation Vindkraft Förutsättningar - nulägesanalys Åtgärdsförslag 11: Planera för vindbruk i Bräcke kommun Vattenkraft Förutsättningar - nulägesanalys Åtgärdsförslag 12: Riktlinjer för utbyggnad av vattenkraft Förnybara drivmedel Förutsättningar - nulägesanalys Åtgärdsförslag 13: Förnybara drivmedel Genomförandeplan Uppföljning, information och utbildning Utbildnings- och informationsåtgärder Figur 1. Bilderna på framsidan illustrerar fjärrvärmeverket i Kälarne, byggandet av vattenkraftverket i Ljungå samt ett fotomontage av framtida vindkraftverk i Bräcke kommun. Foton: Andrea Franzén

3 (26) Sammanfattning I översiktsplanen för Bräcke kommun fastslås bland annat att energianvändningen ska minska samt att de förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. Energikontoret uppdrogs därför i januari 2007 att tillsammans med avdelningen för teknik och infrastruktur utforma en energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun, bland annat med syfte att fastställa målsättningar samt handlings- och genomomförandeplaner avseende perioden År 2004 baserades energianvändningen i Bräcke kommun till cirka 30% på bioenergi, en lika stor andel elenergi samt till cirka 40% på fossila bränslen. Samma år motsvarade utsläppen av koldioxid drygt 70% av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Utsläppen av koldioxid minskade med hela 21% mellan 1990 och 2004 vilket främst berodde på minskade utsläpp från energi-, hushålls- och industrisektorn. I dagsläget är transportsektorn den enskilt största utsläppskällan medan förbrukningen av el och eldningsolja motsvarar cirka 20% respektive cirka 10% av de totala utsläppen. Mot ovanstående bakgrund fastställdes följande övergripande målsättningar för Bräcke kommun vid kommunfullmäktiges sammanträde : Utsläppen av koldioxid ska minska med 15% fram till år 2015, jämfört med år Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% från År 2008 ska energianvändningen i nya kommunala byggnader uppgå till högst 100 kwh/m 2 *år. Kommunen skall verka för fler tankställen med förnybara drivmedel. Produktionen av fjärrvärme i kommunen skall senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Kommunen skall verka för att produktionen av el år 2015 ska vara lika stor eller större än den totala förbrukningen av el i kommunen. Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall senast år 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Kommunfullmäktige beslutade också att en handlings- och genomförandeplan skall upprättas, att energi- och klimatstrategin skall revideras vart fjärde år samt att uppföljning av uppsatta mål skall göras två gånger per år. Föreliggande dokument utgör förslag till handlings- och genomförandeplan för perioden Inriktningen är i första hand energieffektiviserande men även åtgärder som syftar till ökad användning av förnybar energi för uppvärmning av fastigheter och elproduktion samt övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. Om handlingsplanen genomförs i sin helhet beräknas utsläppen av koldioxid minska med cirka ton per år vilket motsvarar en minskning med cirka 5% jämfört med år Vidare beräknas energianvändningen i kommunens fastigheter minska med cirka 700 MWh per år.

4 (26) 1. Inledning Föreliggande dokument utgör förslag till handlingsplan kopplad till energi- och klimatstrategin för Bräcke kommun. I detta kapitel redovisas bakgrund, syfte, målsättningar, metod, avgränsningar och disposition. Vidare förklaras ett antal ord och enheter som återkommande används Bakgrund I översiktsplanen för Bräcke kommun som antogs i december 2003 fastslås bland annat att energianvändningen ska minska samt att de förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka, helt i enlighet med den energistrategi som antogs av kommunfullmäktige i juni Mot denna bakgrund slöts i januari 2007 avtal mellan Bräcke kommun och Energikontoret enligt vilket Energikontoret uppdrogs att utforma en energi- och klimatstrategi 1 för Bräcke kommun som ska ligga i linje med internationella, nationella och regionala miljömål samt Bräcke kommuns översiktsplan Internationella och nationella målsättningar Vid klimatkonferensen i Kyoto 1997 förband sig EU-länderna att minska utsläppen av koldioxid med 8% fram till perioden med 1990 som basår. Sveriges målsättning för motsvarande tidsperiod är att utsläppen av växthusgaser, räknat i koldioxidekvivalenter, skall minska med 4 %. Sverige har uppnått denna målsättning, utsläppen har minskat med cirka 7% sedan Den 10 januari 2007 antog EU-kommissionen ett energi- och klimatförändringspaket där rådet och Europaparlamentet uppmanades att godkänna: - ett oberoende EU-åtagande att minska växthusgasutsläppen med minst 20% till 2020 jämfört med 1990 års nivåer och målet att minska utsläppen med 30% till 2020, förutsatt att andra industriländer också förbinder sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, - ett obligatoriskt EU-mål på 20% förnybar energi till 2020 och ett specifikt mål för 10% för biobränsle inom transportsektorn. Denna strategi fick stöd av både Europaparlamentet och EU-ledarna vid Europeiska rådets möte i mars Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram konkreta förslag, bland annat om hur insatserna kan fördelas mellan medlemsstaterna. Mot denna bakgrund presenterade EU-kommissionen den 23 januari 2008 ett åtgärdspaket enligt vilket Sverige skall minska utsläppen av växthusgaser med 17% till år 2020 i jämförelse med år 2005 och den förnybara energins andel av den slutliga energianvändningen skall år 2020 uppgå till minst 49%. 2 1 Enligt Naturvårdsverkets kriterier bör en klimatstrategi innehålla; inventering av utsläpp av växthusgaser, mätbara mål för utsläppen av växthusgaser, en handlingsplan med åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser samt en redovisning av hur mål och handlingsplan avses följas upp. 2 ( )

5 (26) Regionala målsättningar I de regionala miljömålen anges bland annat följande mål avseende de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö 3 : Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region innan år Utsläppen av växthusgaser per capita ska minska med 50% från 1990 till Nettoexporten av klimatneutral energi ska öka med 2,6 TWh till år För att förbereda länet för klimatförändringarnas samhällseffekter ska medvetenheten öka markant till 2010 och förebyggande åtgärder inledas före Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas Översiktsplan för Bräcke kommun Av kapitlen framgår att Bräcke kommun omfattas av ett antal mål inom energi- och klimatområdet på internationell, nationell och regional nivå. Nedan presenteras de övergripande målsättningar inom dessa områden som återfinns i översiktsplanen för Bräcke kommun 4 : Vattenkraft Bräcke kommun skall verka för att speciellt Gimån även fortsättningsvis skall undantas från all vattenkraftsutbyggnad. Mindre strömmar i andra vattendrag kan tänkas diskuteras för vattenkraftsutbyggnad genom så kallade minikraftverk. En eventuell ökning av kraftutvinningen bör dock i första hand ske genom effektivisering av befintliga anläggningar. Vid prövning av en eventuell utbyggnad skall stor hänsyn tas till andra intressen i området såsom fiske, vattenbiotopförhållanden, värdefulla naturoch kulturmiljöer, friluftsliv med mera samt nationella och regionala miljömål. Med stöd av noggranna inventeringar och konsekvensanalyser vägs därefter ett möjligt elenergiuttag mot miljöeffekterna. Vindkraft När översiktsplanen antogs var vindenergiförhållanden i kommunen enligt Länsstyrelsen kartläggning generellt sett ej tillräckliga för kommersiell utbyggnad av vindkraft. Enstaka vindkraftverk ansågs möjligen kunna komma ifråga på någon berghöjd. Dessa fick i så fall prövas mot andra intressen i det enskilda fallet. Några särskilda rekommendationer för prövning av vindkraft ansågs därför ej behövas. Energiförsörjning Energiaspekter skall beaktas vid fysisk och övrig kommunal planering. Kommunen lämnar information och rådgivning i energihushållningsfrågor. Eventuell ökning av fjärrvärmens distributionsområde undersöks regelbundet. Nybyggnation ansluts till fjärrvärme där det är tekniskt möjligt och långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt. 3 Länsstyrelsen Jämtlands län. Regionala miljömål gemensamma miljöambitioner för Jämtlands län. 4 Bräcke kommun. Översiktsplan för Bräcke kommun. (Kommunfullmäktige , 50)

6 (26) Energianvändningen ska minska. De förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. Det är fem år sedan översiktsplanen för Bräcke kommun antogs av kommunfullmäktige. Under denna period har energi- och klimatfrågor kommit allt högre upp på den politiska agendan, såväl lokalt som internationellt. Dessutom har stigande energipriser förändrat lönsamhetskalkylerna för många investeringar samtidigt som de tekniska och fysiska förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft förändrats påtagligt Syfte Syftet med utformningen av en energi- och klimatstrategi för Bräcke kommun var initialt att fastställa målsättningar inom energi- och klimatområdet samt att, med utgångspunkt från dessa målsättningar, utforma handlings- och genomomförandeplaner för perioden Handlingsplanen skall i första hand bidra till att målsättningarna för Bräcke kommun uppnås. En positiv följdeffekt är att detta bidrar till att motsvarande målsättningar på regional, nationell och internationell nivå kan uppnås Målsättningar för Bräcke kommun Med hänvisning till den bakgrund som presenteras i kapitel 1.1 antog kommunfullmäktige i Bräcke kommun vid sammanträde den 12 december 2007 följande övergripande målsättningar: Utsläppen av koldioxid ska minska med 15% fram till år 2015, jämfört med år Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% från År 2008 ska energianvändningen i nya kommunala byggnader uppgå till högst 100 kwh/m 2 *år. Kommunen skall verka för fler tankställen med förnybara drivmedel. Produktionen av fjärrvärme i kommunen skall senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Kommunen skall verka för att produktionen av el år 2015 ska vara lika stor eller större än den totala förbrukningen av el i kommunen. Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall senast år 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Med utgångspunkt från dessa målsättningar presenteras i det följande ett förslag till handlings- och genomförandeplaner för perioden Metod Utformningen av energi- och klimatstrategin påbörjades under 2007 och har fortsatt under våren Arbetet, vilket delfinansierats via det nationella projektet REKLIM, har övergripande bestått av nedanstående moment: - Kartläggning av underlaget för utbyggnad av fjärrvärme i kommunens tätorter. - Kartläggning av energianvändning i fastigheter ägda av Bräcke kommun. - Utformning av riktlinjer för kravställning vid nybyggnation. - Utformning av riktlinjer för utbyggnad av vindkraft. - Utformning av riktlinjer för utbyggnad av vattenkraft. - Kartlättning av möjligheterna för utbyggnad av tankställen för alternativa drivmedel.

7 (26) Viktiga verktyg i arbetet har varit skriften Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete samt otalet möten och övriga kontakter mellan personal vid Energikontoret och Bräcke kommun. Slutligen har förutsättningarna för energi- och klimatbete i Bräcke kommun jämförts med förutsättningarna för, och resultatet av, motsvarande arbete i andra kommuner. De priser, exklusive mervärdesskatt, som använts vid beräkningar har varit; eldningsolja kr/m 3, el 710 kr/mwh, såld fjärrvärme 575 kr/mwh, produktion fjärrvärme (flis) 300 kr/mwh samt pellets 1500 kr/ton. Verkningsgrad för befintliga oljepannor = 80% Disposition Handlingsplanen är disponerad enligt följande; I kapitel 1 presenteras bland annat bakgrund och målsättningar medan kapitel 2 innehåller en redovisning avseende utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun. Kapitel 3 utgör förslaget till handlingsplan för fjärrvärmesektorn medan kapitel 4 utgör förslag till handlingsplan för kommunens fastigheter. I kapitlen 5 8 presenteras motsvarande förslag för nya byggnader, vindkraft, vattenkraft och förnybara drivmedel. Kapitlen 3 8 inleds med en sammanställning av de målsättningar till vilka åtgärden skall kopplas samt vilket uppdrag Energikontoret har haft. Därefter presenteras en nulägesanalys för åtgärden, en beskrivning av föreslagen åtgärd, effekter avseende utsläpp av växthusgaser samt överslagsmässigt beräknade investeringskostnader. Finansierings- och tidplan samt förslag till hur mål och handlingsplan bör följas upp presenteras i kapitlen Avgränsningar Den grundläggande avgränsningen har varit att inte gapa över för mycket. Föreslagna åtgärder skall vara rimliga att genomföra med befintliga resurser i form av bland annat kapital och personal. Ytterligare avgränsningar som tillämpats vid utformningen av strategin presenteras i kapitlen Utsläpp av växthusgaser Handlingsplanen innehåller endast åtgärder som primärt syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Denna avgränsning motiveras främst av att utsläppen av växthusgaser i kommunen till största del utgörs av koldioxidutsläpp samt att det är svårare att få fram underlag för utsläpp av övriga växthusgaser Energieffektivisering och förnybar energi Att minska användningen av fossila bränslen genom byte till biobränslen är i ett energipolitiskt perspektiv bra, men inte tillräckligt. Efterfrågan på biobränslen har under de senaste åren ökat kraftigt och denna utveckling kommer med stor säkerhet att fortsätta. Det är alltså bra att panncentraler och bilar övergår till biobaserade bränslen men för att råvarubasen inte skall undergrävas är det minst lika viktigt att minska den totala energianvändningen. I EU:s grönbok Att göra mer med mindre anges också att varje investerad krona i energieffektivisering ger fyra till fem gånger flera arbetstillfällen jämfört med att bygga nya kraftverk. Mot denna bakgrund är handlingsplanen i första hand inriktad på energieffektiviserande åtgärder.

8 (26) Den innehåller dock även åtgärder som syftar till ökad användning av förnybar energi för uppvärmning av fastigheter, ny elproduktion med förnybara energikällor samt övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn Övrigt Elsystemet i Sverige är hopkopplat med elnätet i andra länder. En ofta diskuterad fråga vid miljövärdering av beslut eller investeringar som påverkar elanvändningen är valet av emissionsfaktor för utsläpp. Emissionsfaktorerna kan exempelvis vara baserade på en nordisk mix eller marginalel. I en underlagsrapport från 2006 rekommenderar Energimyndigheten att utgångspunkten för miljövärderingen ska vara "marginalel". Marginalel bedöms, utgående från dagens kunskap, bäst beskriva den faktiska förändringen i elsystemet och därmed konsekvenserna av ökad eller minskad elanvändning. Detta innebär att det är danska eller finska kolkondenskraftverk som idag definierar vilken miljöpåverkan förändringar i svensk elanvändning har 5. Ett antal av åtgärderna i handlingsplanen kommer att medföra minskad förbrukning respektive ökad produktion av el. Med hänvisning till Energimyndighetens rekommendation har miljöeffekterna av dessa åtgärder beräknats med utgångspunkt från att minskad elförbrukning om 1 kwh medför minskade utsläpp av koldioxid med cirka 1 kg Ordlista Biobränsle: Bioenergi: Energi: Bränsle som ej omvandlats kemiskt; trädbränslen, energigrödor etc. Bränslen av biologiskt ursprung, ex. biobränslen, avlutar, biogas. Finns i många former, till exempel el och värme. Energi kan varken produceras eller förbrukas, bara omvandlas mellan olika former. Fjärrvärme: Förser delar eller hela städer med värme från gemensamt ledningssystem 6. Förnybara energikällor: Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet. Exempel är vattenkraft, bioenergi och solenergi. 1 kwh: Energienhet som motsvarar Wh. 1 MWh: Energienhet som motsvarar kwh. 1 GWh: Energienhet som motsvarar MWh. 1 kw: Effektenhet som motsvarar W. 1 MW: Effektenhet som motsvarar kw. 1 m 3 olja: Energiinnehåll cirka 10 MWh, koldioxidutsläpp cirka 2,7 ton. 5 Energimyndigheten. Nyhetsbrev Fredriksen och Werner. Fjärrvärme Teknik, teori och funktion. (Studentlitteratur, 1993).

9 (26) 2. Utsläpp av växthusgaser De mänskligt betingade (antropogena) utsläpp av växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), ofullständigt halogenerade flourkarboner (HFC), flourkarboner (FC) och svavelhexaflourid (SF 6 ). Sveriges utsläpp av växthusgaser rapporteras årligen till FN: s klimatkonvention (UNFCCC) och rapporteringen ligger till grund för bedömning av hur Sverige klarar sina åtaganden enligt konventionen. Växthusgasernas bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderas till varandra om mängden av varje enskild gas multipliceras med dess GWP-faktor (Global Warming Potential). Denna faktor anger hur gasen påverkar klimatet i förhållande till koldioxid, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP 100 ). På detta sätt kan utsläppen av olika växthusgaser räknas om i koldioxidekvivalenter. I tabell 1 redovisas växthusgaserna med avseende på GWP-faktor, dominerande utsläppskällor i Sverige år 1990 samt gasernas andel av de totala utsläppen i Sverige räknat i koldioxidekvivalenter. Tabell 1. Utsläpp av växthusgaser i Sverige 7. Växthusgas GWP 100 -faktor Dominerande utsläppskällor Andel (%) CO 2 1 Förbränning av fossila bränslen 79 CH 4 21 Utsöndring från idisslande boskap, 8 läckage från avfallsupplag N 2 O 310 Avgång från jordbruksmark, förbränning 11 av såväl fossila bränslen som biobränslen HFC Läckage från kylskåp, värmepumpar och 0 brandsläckningsutrustning FC Förorening vid aluminiumframställning 0,5 SF Läckage från tyngre elektronisk apparatur 1,5 Av tabell 1 framgår att utsläppen av koldioxid motsvarar cirka 80 % av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige och således utgör den mest bidragande växthusgasen Utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun Utsläppen av växthusgaserna HFC, FC och SF 6 i Bräcke kommun har visserligen inte kartlagts men de kan härledas till försumbara med hjälp av nedanstående faktorer: Utsläppen av HFC i Sverige, därmed även i Bräcke, betraktas som försumbara. Det finns ingen produktionsanläggning för aluminiumframställning i Bräcke kommun. Därmed sker heller inga utsläpp av FC. Utsläpp av SF 6 kommer från tyngre elektriska komponenter. Den relativt stora användningen av SF 6 i Sverige beror på en stor tillverkning av produkter som exporteras över hela världen. Någon sådan tillverkning sker inte i Bräcke kommun. Utsläppen av koldioxid har beräknats med Naturvårdsverkets mall 8 i vilken inmatats värden för leveranser av oljeprodukter, el och torv till kunder i Bräcke kommun. Dessa värden har i sin tur inhämtats från SCB samt lokala elnäts- och fjärrvärmeföretag. Uppgifter avseende utsläpp av CH 4 och N 2 O har hämtats från statistik framtagen av 7 SOU 2000:23. Förslag till Svensk Klimatstrategi. (2000) 8 Utsläpp från elförbrukning enligt nordisk mix. ( )

10 (26) Anette Högström 9. För beräkning av de totala utsläppen av växthusgaser i Bräcke kommun, räknat i koldioxidekvivalenter, har utsläppen av CO 2, CH 4 och N 2 O sedermera multiplicerats med respektive GWP-faktor. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 2. Tabellen rymmer också en kolumn i vilken presenteras de förändringar avseende utsläppen som kan förväntas om förslaget till handlingsplan genomförs i sin helhet. Tabell 2. Utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun (ton). Växthusgas/år (%) Handlingsplan CO CH N 2 O Totalt Av tabell 2 framgår att utsläppen av koldioxid år 2004 motsvarade drygt 70% av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Vidare framgår att såväl de totala utsläppen som utsläppen av varje enskild växthusgas har minskat sedan Utsläppen av koldioxid har minskat med hela 21% vilket främst beror på minskade utsläpp från energi-, hushålls- och industrisektorn. Att utsläppen från dessa sektorer minskat beror i sin tur främst på införandet, och den successiva höjningen, av energi- och koldioxidskatter som gjort att eldningsolja för uppvärmning av bostäder och lokaler i stor utsträckning ersatts med andra alternativ. Sammantaget härrör utsläppen av växthusgaser i Bräcke kommun, genom förbrukning av bensin och dieselolja, till cirka 40% från transportsektorn vilken därmed är den enskilt största utsläppskällan. Förbrukningen av el och eldningsolja motsvarar cirka 20% respektive cirka 10% av de totala utsläppen. Sammantaget har utvecklingen avseende utsläpp av växthusgaser i Bräcke kommun från år 1990 varit mycket positiv. Handlingsplanen syftar till att förstärka denna positiva utveckling. Inriktningen i handlingsplanen är att minska förbrukningen av el och eldningsolja inom energi- och servicesektorn. Inriktningen motiveras bland annat av att åtgärder inom dessa sektorer för närvarande är de mest kostnadseffektiva samt av att kommunen i större utsträckning kan påverka utvecklingen inom dessa sektorer än exempelvis inom transportsektorn Energibalans för Bräcke kommun Syftet med en energibalansstudie är bland annat att kartlägga hur mycket energi som används inom ett geografiskt område under ett år samt hur stor andel av energianvändningen som kommer från förnybara energikällor. Energibalansstudier för Bräcke kommun har sammanställts åren 2000 och Studierna visar bland annat att den totala energianvändningen till cirka 30% baseras på bioenergi, en lika stor andel elenergi samt till cirka 40% på fossila bränslen. 9 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Klimatpåverkande utsläpp jordbruk (Annette Högström) 10 Uppgifterna för utsläpp av CH 4 och N 2 O i denna kolumn avser år Uppgifter för senare år har inte återfunnits. Utsläppen har med stor säkerhet minskat efter år 2001.

11 (26) Produktion av el i Bräcke kommun sker för närvarande endast vid det vattenkraftverk som är beläget strax öster om Hunge. Kraftverket, ett så kallat minikraftverk, har en effekt av 300 kw och elproduktionen uppgår till cirka MWh per år 11. Elproduktionen i kommunen kommer att öka under de närmaste åren. Vattenkraftverket i Ljungå, vilket är under byggnation, har en effekt av 1,25 MW och medelårsproduktionen vid det färdigställda kraftverket beräknas till cirka MWh 12. Vidare har Octowood i Kälarne påbörjat byggandet av en småskalig biobränsleeldad kraftvärmeanläggning med en effekt av cirka 100 kw e. Elproduktionen beräknas till cirka 600 MWh per år vilket motsvarar cirka 15-20% av företagets interna förbrukning. Elförbrukningen i Bräcke kommun uppgick år 2004 till cirka MWh, en ökning med cirka 10% jämfört med Såväl i dagsläget som när kraftverken i Ljungå och Kälarne tagits i drift finns således ett underskott, avseende förhållandet mellan produktion och förbrukning av el i Bräcke kommun, om cirka MWh per år. För att uppnå den målsättning, se kapitel 1.3, som säger att elproduktionen skall vara minst lika stor som elförbrukningen bör såväl ökad produktion som minskad förbrukning eftersträvas Tidigare handlingsplaner för minskade utsläpp av växthusgaser Lokalt investeringsprogram (LIP). Under perioden genomförde Bräcke kommun, i samarbete med Ragunda kommun, det lokala investeringsprogrammet Energiomställning i östra Jämtland. Programmet innehöll åtgärder som syftade till att minska förbrukningen av eldningsolja. De åtgärder som genomfördes medförde att den årliga förbrukningen av eldningsolja i Bräcke kommun minskade med cirka 100 m 3, bland annat genom att bidrag utbetalades till enskilda småhusägare för konvertering från eldningsolja till pellets. Klimatinvesteringsprogram (KLIMP). År 2003 utformades ett klimatinvesteringsprogram för Bräcke kommun innehållande sju åtgärder vilka samtliga syftade till att ersätta eldningsolja med olika former av biobränslen. För att genomföra programmet ansöktes om bidrag från Naturvårdsverket men ansökan avslogs. Flertalet av åtgärderna i programmet har trots det genomförts. 11 Hunge kraft. Sven Sandström och Kent Karlsson. ( ) 12 Länstidningen ( )

12 (26) 3. Handlingsplan distribution och produktion av fjärrvärme Målsättningar och förslag Eventuell ökning av fjärrvärmens distributionsområde undersöks regelbundet. Nybyggnation ansluts till fjärrvärme där det är tekniskt möjligt och långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt. Produktionen av fjärrvärme i kommunen skall senast år 2012 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Energikontorets uppdrag Kartlägga underlaget för utbyggnad av fjärrvärme i tätorterna Bräcke, Kälarne, Pilgrimstad, Gällö, Hunge, Fjällsta, Rissna och Nyhem. Kartläggningen ska exempelvis ge svar på frågorna; vilka områden är rimliga för fjärrvärmeutbyggnad, finns intresse för anslutning till fjärrvärme bland fastighetsägarna i dessa områden (enkäter och telefonintervjuer) samt om eventuell fjärrvärmeutbyggnad föranleder behov av ombyggnad/nybyggnad av fjärrvärmeproduktion Förutsättningar - nulägesanalys När- och fjärrvärmenät finns för närvarande på fem orter; Bräcke, Kälarne, Gällö, Fjällsta och Rissna. Fjärrvärmenäten i Bräcke och Kälarne började byggas ut under 1980-talet, motsvarande utbyggnad i Gällö skedde under 1998 medan näten i Fjällsta och Rissna togs i drift 2004 respektive Värmeproduktionsanläggningar och kulvert i Bräcke, Kälarne och Gällö ägs av Bräcke kommun medan driften på entreprenad sköts av E.ON enligt ett avtal som löper ut I Fjällsta och Rissna drivs fjärrvärmeverksamheten av Sundsjö Bioenergi AB. Kulvertsystemen i Bräcke, Kälarne och Gällö har från mitten av 1990-talet byggts ut i väldigt begränsad omfattning men i takt med att priset på eldningsolja och el stigit under de senaste åren har intresset för anslutning till fjärrvärme ökat markant. Mot denna bakgrund har i Bräcke tätort bland annat Konsum, stationshuset och BRF Jämten anslutits från år 2004 och framåt. Dock har också ett antal hyreshus som var anslutna till fjärrvärmenätet i Bräcke rivits. I Kälarne och Gällö har utbyggnaden under 2000-talet varit än mer begränsad men under 2006 anslöts ICA i Kälarne till fjärrvärmenätet. Produktionen av fjärrvärme i Bräcke och Kälarne baseras i huvudsak på oförädlat biobränsle i form av flis och bark. Under sommarmånaderna samt vid driftstopp och riktigt kall väderlek, så kallade spetslaster, används även eldningsolja och el. I Gällö baseras produktionen på förädlat biobränsle i form av träpellets, eldningsolja används under sommaren och vid driftstörningar. Produktionen i Fjällsta och Rissna baseras uteslutande på flis. Sammantaget baseras produktionen av fjärrvärme i kommunen till cirka 85 % på bioenergi, cirka 10 % eldningsolja samt cirka 5 % el. Förbrukningen av eldningsolja och el uppgår till cirka 130 m 3 respektive MWh per år.

13 (26) 3.2. Åtgärdsförslag 1: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Bräcke Genomförd kartläggning visar att det finns intresse för anslutning till fjärrvärmenätet hos bland andra Bracke Forest, OK/Q8 och fastigheten Skruven Dessa byggnader värms huvudsakligen upp med eldningsolja, förbrukningen uppgår totalt till cirka 70 m 3 per år. Mot denna bakgrund bör den del av kulvertnätet som i dagsläget slutar vid industrihuset grävas fram till Bracke Forest och sedermera till OK/Q8. För anslutning av Skruven 3 krävs motsvarande förlängning av kulverten på industriområdet. Även i de östra delarna av Bräcke tätort finns förutsättningar för utbyggnad av fjärrvärmenätet. Kulverten sträcker sig i dagsläget till hyreshusen på Östra Kungsvägen. Under 2008 kommer kulverten att förlängas utmed Kyrkvägen för anslutning av Furuhagenområdet. Vid Furuhagen finns ett internt kulvertsystem mellan byggnaderna, för närvarande baseras värmeproduktionen på pellets och en viss mängd eldningsolja. Förutom anslutningen till fjärrvärmenätet kommer också detta kulvertsystem under 2008 att byggas om för att höja effektiviteten. Ovanstående anslutningar är möjliga inom ramen för befintlig produktionskapacitet för fjärrvärmeverket på Tjärnvägen. Utbyggnaden kommer också att medföra ökad produktionskapacitet då panncentralen vid Furuhagen blir en del av fjärrvärmeproduktionen. Pelletspannan vid Furuhagen bedöms ha tillräcklig effekt för att täcka hela värmebehovet under sommaren, dessutom kan den användas för att täcka delar av effektbehovet vid spetslaster under vintern. Förbrukningen av eldningsolja och el för produktion av fjärrvärme i Bräcke tätort skulle därmed minimeras. Pelletsförrådet vid Furuhagen bör dock byggas om för att förbättra anläggningens driftsäkerhet och verkningsgrad Miljöeffekter Förbrukning av eldningsolja: Förbrukning av el: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): m 3 /år MWh/år ton/år Investeringskostnad Investeringskostnaden för anslutning av Furuhagen samt ombyggnad av kulvertsystemet vid Furuhagen beräknas till totalt kr. Kulvert skulle även kunna dras, antingen från Jämtlandsgatan eller Östra Kungsvägen, upp till bostadsområdet Furulund. I ett nästa steg skulle därmed kyrkan, eventuellt församlingshemmet och de 52 lägenheterna vid Furulund kunna anslutas till fjärrvärmenätet. Kyrkan värms i dagsläget med eldningsolja via en varmluftspanna, församlingshemmet med värmepump medan värmesystemen i lägenheterna på Furulund under 2006 byggdes om från direktverkande till vattenburen el. 13 Efter kartläggningen har fastigheten Skruven 3 övertagits av Bräcke kommun. Avseende att fastigheten skall anslutas till fjärrvärmenätet är dock situationen oförändrad.

14 (26) 3.3. Åtgärdsförslag 2: Utbyggnad av fjärrvärmenätet i Gällö Vid Gällö skola finns en panncentral med två pannor, en pelletspanna med en effekt av cirka 600 kw och en oljepanna med en effekt av cirka 1 MW. Skolans källare rymmer även ett pelletsförråd och en oljetank. Panncentralen försörjer, förutom skolan och Folkets hus, även Gellinergården och hyreshusen på Mellanvägen med värme. Produktionen av värme uppgår totalt till cirka MWh per år varav cirka 90% produceras med pellets (cirka 600 ton/år) medan resterande 10% produceras med eldningsolja. Oljeförbrukningen upp går till cirka 25 m 3 per år. Oljepannan används endast under sommarhalvåret och vid driftstörningar för pelletspannan, det vill säga inte vid spetslaster under vintern. Detta beror på att pelletspannans effekt är tillräckligt stor för att täcka hela effektbehovet under vintern men den är för stor för att köras under sommarhalvåret då värmelasten i princip endast utgörs av behovet av varmvatten. Inom ramen för befintlig produktionskapacitet finns således utrymme för ytterligare anslutningar till fjärrvärmenätet. Föreliggande förslag innebär att bygga ut fjärrvärmenätet genom att förlänga värmekulverten längs Revsundsvägen. I ett första steg skulle därmed hembygdsgården samt hyreshusen Oppnevägen 4, Revsundsvägen 28 och Ringsvägen 1 kunna anslutas. Samtliga dessa byggnader värms i dagsläget med eldningsolja, förbrukningen uppgår totalt till cirka 60 m 3 per år. Vidare ska värmekulvert även dras till nya äldreboendet i Gällö. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att medföra ett ökat effekt- och energibehov. Det ökade effektbehovet medför att oljepannan kan komma att behövas vid spetslaster under vinterhalvåret, men samtidigt att pelletspannan kan köras under sommarhalvåret. Totalt sett beräknas förbrukningen av eldningsolja minska markant. Avslutningsvis bör befintligt pelletsförråd ersättas med ett utvändigt pelletsförråd med större volym, främst för att förlänga intervallerna mellan leveranser av pellets. Detta är viktigt ur arbetsmiljösynpunkt (leveranserna sker på skolgården) samt ur miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Färre leveranser innebär minskade transporter och större leveranser innebär också att priset per viktenhet för pellets minskar Miljöeffekter Förbrukning av eldningsolja: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 60 m 3 /år ton/år Investeringskostnad Investeringskostnaden beräknas till cirka kr. Finansieringen av åtgärden är ej klar. Beslut om ägandet av nät med mera bör föregå beslut om finansiering. Idag har E.ON driftansvar medan kommunen äger nätet och produktionsanläggning Åtgärdsförslag 3: Förstudie för fjärrvärmenät i Pilgrimstad För närvarande finns inget fjärrvärmenät i Pilgrimstad. Utbyggnad av fjärrvärme bör dock betraktas som rimlig med utgångspunkt från att det finns ett relativt stort antal fastigheter inom ett begränsat område i tätorten.

15 (26) Diskussioner mellan Energikontoret, Sundsjö Bionergi och Bräcke kommun indikerar också att det finns intresse bland såväl potentiella värmeproducenter som potentiella värmekunder för att detta ska bli verklighet. Föreliggande förslag innebär att Energikontoret uppdras att, i samarbete med Sundsjö Bioenergi, genomföra en förstudie avseende utbyggnad av fjärrvärme i Pilgrimstad. Förstudien skall rymma intervjuer med potentiella värmekunder, både offentliga och privata, avseende intresset för anslutning samt beräkningar av kostnader för utbyggnad av nätet inklusive produktionsanläggning. Resultatet, i form av kostnader för anslutning och köpt energi, skall sammanställas och presenteras för de fastighetsägare som visat intresse för anslutning Miljöeffekter Miljöeffekterna är i dagsläget svåra att uppskatta. Klart är dock att det finns ett antal större fastigheter i de centrala delarna av Pilgrimstad, vilka torde vara av intresse för fjärrvärmeanslutning, som för närvarande värms med eldningsolja. Det finns således en potential för minskade utsläpp av koldioxid Åtgärdsförslag 4: Fjärrvärme på övriga orter Genomförd kartläggning indikerar att underlaget, i form av värmeunderlag för att uppnå rimlig värmetäthet, för utbyggnad av fjärrvärme i Hunge och Nyhem är för litet. Förslaget är därför att utbyggnad av fjärrvärme på dessa orter inte bör prioriteras. För Kälarne gäller att det finns ett befintligt fjärrvärmenät och kartläggningen visar att det finns ett relativt stort intresse bland fastighetsägare i Kälarne för anslutning. I dagsläget bedöms dock avståndet från nätet till aktuella fastigheter vara för långt för att uppnå önskad värmetäthet och rimliga investeringskostnader. För att målsättningen som säger att produktionen av fjärrvärme uteslutande skall baseras på förnybara energikällor senast år 2012 bör dock produktionen av fjärrvärme i Kälarne förändras Åtgärdsförslag 5: Förändring av ägarstruktur Produktionsanläggningar och kulvert för distribution av fjärrvärme i Bräcke, Kälarne och Gällö ägs i dagsläget av Bräcke kommun medan driften på entreprenad sköts av E.ON enligt ett avtal som löper t.o.m. halvårsskiftet Detta förhållande är ingen optimal situation för någon part då investeringsplaner med mera ofta stannar upp till följd av att beslutsvägarna är många och långa. Då målsättningen för energi- och klimatarbetet är att öka takten för utbyggnad av fjärrvärmenäten på dessa orter bör ägarstrukturen renodlas så att producent och distributör är densamma. Beslut om ägarstrukturen bör tas senast under Vidare bör en översyn av taxan för fjärrvärmen göras avseende införande av anslutningsavgift, då detta förväntas möjliggöra fler investeringar.

16 (26) 4. Handlingsplan energianvändning i kommunens fastigheter Målsättningar för Bräcke kommun Energianvändningen ska minska. De förnybara energikällornas andel av den totala energianvändningen ska öka. (Översiktsplan) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 5% från år 2006 till år (Kommunplan) Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 20% från år 2006 till år (Beslut kommunfullmäktige ) Uppvärmning av kommunala fastigheter, antingen genom fjärrvärme eller enskild uppvärmning, skall uteslutande baseras på förnybara energikällor senast år Det bör noteras att målsättningen i kommunplanen inte överensstämmer med den målsättning som fastställdes Inriktningen är densamma men ambitionsnivån är olika. Handlingsplanen för energianvändning i kommunens fastigheter har därför utformats med målsättningen att energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% från år 2006 till år Energikontorets uppdrag Kartlägga energianvändningen i fastigheter ägda av Bräcke kommun. Kartläggningen ska exempelvis ge svar på frågorna; vilka fastigheter omfattas av lagkravet på energideklarering samt vilka krav avseende energieffektivitet som kan ställas vid inköp av utrustning. Mål skall sättas för minskad energianvändning i allmänhet och minskad elförbrukning i synnerhet Förutsättningar - nulägesanalys Sedan hösten 2006 gäller lagen om energideklaration i Sverige. Det finns flera syften med lagen, bland annat att alla skall verka för att både befintliga och nyproducerade byggnader ska bli mer energieffektiva. Energideklarationen kommer samtidigt att vara till nytta för fastighetsägare eftersom den ska innehålla förslag till åtgärder som kan förbättra byggnadens energiprestanda. Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrätthus, lokaler och specialbyggnader över m 2 ha genomgått en energideklaration. 14 I tabell 3 redovisas energianvändningen under 2006 i samtliga byggnader ägda av Bräcke kommun 15. I tabellen redovisas även vilka byggnader som är större än m 2 och därmed ska ha genomgått en energideklaration senast 31 december Tabell 3. Energianvändning i fastigheter ägda av Bräcke kommun Byggnad Yta (m 2 ) El (kwh) Fjärrvärme (kwh) Totalt (kwh/m 2 ) Försäkringskassan ,9 Bröckling ,4 Gymnasieskolan ,4 Internat ,4 Dagcenter ,8 Kälarne Hotell Sjukhemmet ,1 14 Boverket. Energideklaration nu är det dags! 15 Till och med september 2007 då tidigare Bräcke Teknik AB införlivades i Bräcke kommun.

17 (26) Förvaltningshus ,9 Motionshallen ,4 Bräcke skola Hajen ,0 Fritidshem ,5 Gällö skola ,9 Sporthallen ,3 Pilgrimstad skola ,0 Fjällsta skola ,0 Rissna skola ,5 Galaxen ,6 Kälarne skola ,2 Daghem Ånäset ,7 Kommunförrådet ,4 Reningsverket TOTALT ,4 Av tabell 3 framgår att den totala energianvändningen uppgick till cirka MWh, motsvarande cirka 207 kwh/m 2, samt att 11 byggnader skall ha genomgått energideklaration senast den 31 december Kostnaderna för energianvändningen under 2006 uppgick till cirka sex miljoner kronor. Målsättningen att den totala energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska med 10% till år 2010 innebär i absoluta tal att energianvändningen år 2010 skall uppgå till högst cirka 185 kwh/m 2. För att denna målsättning ska uppnås krävs ett systematiskt energiarbete vilket innebär att energiaspekter hanteras strukturerat i såväl investeringsprojekt som i den löpande driften. Den systematik som valts för handlingsplanen avseende perioden är att i första hand minska energianvändningen vid skolorna i Bräcke, Gällö och Kälarne samt vid Furuhagen. Detta motiveras av att energianvändningen i dessa byggnader är relativt stor vilket i sin tur medför en stor potential för minskad energianvändning. Om energianvändningen i dessa byggnader minskar med 20% så minskar den totala energianvändningen med cirka 10%. Vidare blir det enklare att jobba med ett fåtal objekt än att jobba med hela byggnadsbeståndet Åtgärdsförslag 6: Energieffektivisering vid Gällö skola Potentialen för energieffektivisering vid Gällö skola är stor. Exempelvis sker i dagsläget ingen återvinning av värme från ventilationssystemen. I tabell 4 presenteras ett antal förslag till energieffektiviserande åtgärder, flertalet kompletterade med uppskattad investeringskostnad och/eller energibesparing. De investeringskostnader och miljöeffekter som sedermera presenteras i kapitlen bygger på att samtliga åtgärder genomförs.

18 (26) Tabell 4. Tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Gällö skola. Åtgärd El (kwh/år) Fjärrvärme (kwh/år) Kostnad (kr) Byte av lysrör i sporthallen Tilläggsisolering gamla gymnastiksalen Ventilationssystem med värmeåtervinning Styr- och reglerutrustning värmesystem Riktad och närvarostyrd belysning ljushall Andra tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Gällö skola utgörs av installation av avfuktare och bassängtäckning i badet, byte av fönster i badhuset samt tätning av fönster i högstadiebyggnaden. Eventuell minskning avseende energianvändning samt investeringskostnad har dock inte beräknats för dessa åtgärder Miljöeffekter Förbrukning av el: Förbrukning av fjärrvärme: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 27 MWh/år MWh/år - 27 ton/år Den minskade förbrukningen av fjärrvärme beräknas inte medföra några minskade utsläpp av koldioxid, detta under förutsättning av produktionen av fjärrvärme i Gällö inom något år uteslutande baseras på förnybar energi Investeringskostnad Den totala investeringskostnaden beräknas till cirka kr varav installation av nya ventilationssystem med värmeåtervinning utgör den allra största posten. Ett mervärde för investeringarna är att de förutom minskad energianvändning även kommer att medföra bättre inomhusmiljö, exempelvis i form av bättre luft och bättre ljus Åtgärdsförslag 7: Energieffektivisering vid Bräcke skola Bräcke skola genomgick under 2007 en omfattande renovering inom vilken ett antal energieffektiviserande åtgärder genomfördes. Även därefter bedöms dock potentialen för energieffektiviserande åtgärder vara relativt stor. I tabell 5 presenteras ett antal förslag till åtgärder, flertalet kompletterade med uppskattad investeringskostnad och energibesparing. De investeringskostnader och miljöeffekter som sedermera presenteras i kapitlen bygger på att samtliga åtgärder genomförs. Tabell 5. Tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Bräcke skola. Åtgärd El (kwh/år) Fjärrvärme (kwh/år) Kostnad (kr) Belysning i sporthall Bassängtäckning Närvarostyrd belysning och ventilation i Gunder Hägg-hallen Andra tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Bräcke skola utgörs av byte av fönstervägg i bad- och gymnastiksal, isolering av vind på mellanstadiet samt

19 (26) tilläggsisolering i bad- och gymnastikhall. Eventuell minskning avseende energianvändning samt investeringskostnad har dock inte beräknats för dessa åtgärder Miljöeffekter Förbrukning av el: Förbrukning av fjärrvärme: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 10 MWh/år - 10 MWh/år - 10 ton/år Den minskade förbrukningen av fjärrvärme beräknas inte medföra några minskade utsläpp av koldioxid, detta under förutsättning av produktionen av fjärrvärme i Bräcke inom något år uteslutande baseras på förnybar energi Investeringskostnad Den totala investeringskostnaden beräknas till cirka kr varav installation av nytt ventilationssystem med värmeåtervinning utgör den allra största posten. Ett mervärde för investeringarna är att de förutom minskad energianvändning även kommer att medföra bättre inomhusmiljö, exempelvis i form av bättre luft och bättre ljus Åtgärdsförslag 8: Energieffektivisering vid Kälarne skola Potentialen för energieffektivisering vid Kälarne skola är stor. I dagsläget sker exempelvis återvinning av värme från ventilationssystemen endast till viss del. I tabell 6 presenteras ett antal förslag till energieffektiviseringsåtgärder, flertalet kompletterade med uppskattad investeringskostnad och energibesparing. De investeringskostnader och miljöeffekter som sedermera presenteras i kapitlen bygger på att samtliga åtgärder genomförs. Tabell 6. Tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Kälarne skola. Åtgärd El (kwh/år) Fjärrvärme (kwh/år) Kostnad (kr) Isolering vind a-skolans låga del Isolering av vind röda skolan Närvarostyrd belysning i sporthallen Nya ventilationsaggregat med värmeåtervinning för slöjdsalen, aula, omklädningsrum och bad samt närvarostyrning och timer på ventilation i dessa lokaler Isolering av vindsbjälklag i slöjdsalen Bassängtäckning Lågenergilampor i allmänna utrymmen

20 (26) Andra tänkbara energieffektiviseringsåtgärder vid Kälarne skola utgörs av sektionering av belysning, ersätta kanalfläkt i slöjdsalens källare med avfuktare samt igenbyggnad av fönster. Eventuell minskning avseende energianvändning samt investeringskostnad har dock inte beräknats för dessa åtgärder Miljöeffekter Förbrukning av el: Förbrukning av fjärrvärme: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ): - 27 MWh/år MWh/år - 27 ton/år Den minskade förbrukningen av fjärrvärme beräknas inte medföra några minskade utsläpp av koldioxid, detta under förutsättning av produktionen av fjärrvärme i Kälarne inom något år uteslutande baseras på förnybar energi Investeringskostnad Den totala investeringskostnaden beräknas till cirka kr varav installation av nya ventilationssystem med värmeåtervinning utgör den allra största posten. Ett mervärde för investeringarna är att de förutom minskad energianvändning även kommer att medföra bättre inomhusmiljö, exempelvis i form av bättre luft och bättre ljus Åtgärdsförslag 9: Förändrad strategi för drift och underhåll Ekonomin i en effektiviseringsåtgärd är alltid bättre om den samordnas med andra, ibland tvingande, åtgärder. Det kan gälla utbyten av fönster eller tilläggsisolering av vägg i samband med underhåll, utbyte av uttjänta ventilationsaggregat eller att nya behov kräver högre luftflöden 16. För perioden föreslås i första hand att nya ljusarmaturer som installeras skall vara reglerbara samt vara försedda med närvarogivare. Vidare föreslås att kommunens motorvärmare successivt byts ut och förses med utrustning för tidsstyrning beroende på utomhustemperatur. Båda dessa förslag medför initialt högre investeringskostnader men långsiktigt betydligt lägre driftkostnader. 16 Sveriges kommuner och landsting. Steg för steg strategi för systematiskt energiarbete.

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker!

Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! 1 Till Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Energieffektivisering i landzbygdsbutiker! Slutrapport 2 1. Inledning Föreliggande slutrapport avser projektet Energieffektivisering i landzbygdsbutiker

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen bland SABOs medlemsföretag

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Energi och klimatstrategi 2012-2020

Energi och klimatstrategi 2012-2020 Energi och klimatstrategi 2012-2020 Titel: Energi- och klimatstrategi 2012-2020 Id nr: 8:5 Typ: Strategi Giltighetstid: 2020-12-31 Version: 1.0 Fastställd: KF 2013-06-12, 89 Uppdateras: Innehållsförteckning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 11264

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 11264 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 443094 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Stockholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Torkhästen 20 Husnummer 1 Adress Flottbrovägen 10 Prefix

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 518775 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Västerås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Klyftan 11 Husnummer 1 Adress Schenströmsgatan 14

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87161

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87161 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 394814 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Härnösand Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lägdan 10 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 42530 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Vellinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ankan 18 Husnummer 1 Adress Östergatan 39 Prefix byggnadsid

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 97592

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 97592 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 399000 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Luleå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ersnäs 2:37 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 61434

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 61434 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 536401 Byggnaden - Identifikation Län Östergötland Kommun Söderköping Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Drothems-Broby 1:98 Husnummer 1 Adress Brobyvägen

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 18356

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 18356 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 499584 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Täby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Hägern 11 Husnummer 1 Adress Meijerfeldts Väg 8 Prefix byggnadsid

Läs mer