Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind. Årsredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind. Årsredovisning 2011"

Transkript

1 Lassalyckan Foton: Sören Håkanlind Årsredovisning 2011

2

3 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt ljus betyder att området/verksamheten uppvisar godkänt resultat/måluppfyllelse. Gult ljus indikerar att vissa problem kan finnas, att resultat-/måluppfyllelsen är svårbedömbar. Rött ljus betyder ej godkänt resultat/måluppfyllelse. Vidare innehåller årsredovisningen länkar till webbadresser där mer kompletterande information finns. Tio år i sammandrag Resultat, kommunen Gul Finansiell ställning, kommunen Gul Ekonomi bolagen, resultat och finansiell ställning Gul För detaljer och ytterligare information, se Se även avsnittet Allmänna kommentarer, sidan 31 I

4 Årsredovisningens struktur Läsanvisningar 10 år i sammandrag Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande om 2011 Organisationsschema Omvärldsanalys och framtidsbedömning Finansiella fakta i korthet inkl. driftredovisning Finansiell profil Personalekonomisk redovisning Investeringsredovisning Förvaltningsberättelse. Enligt 4:e kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen innehålla en förvaltningsberättelse. Den skall innehålla en översikt av kommunens utveckling under det aktuella räkenskapsåret. I förvaltningsberättelsen skall också redovisas väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling samt andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning Avstämning av besparingsplan Allmänna kommentarer Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Verksamhetsberättelser - Kommunstyrelsen - Koncernföretagen - Revisionen - Kommunfullmäktige/övriga Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Finansiella rapporter. Består av den så kallade sifferdelen. Här finns de traditionella resultat- och balansräkningarna samt kassaflödesanalys, inkl. specifikationer (noter) till redovisade belopp. I redovisningen ingår även sammanställda resultat- och balansräkningar avseende kommunkoncernen samt upplysningar om tillämpade redovisningsprinciper. Revisionsberättelse II

5 Innehållsförteckning Sida Läsanvisningar Tio år i sammandrag Årsredovisningens struktur Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande om 2011 I I II III IV Förvaltningsberättelse Organisationsschema 1 Omvärldsanalys och framtidsbedömningar 2 Finansiella fakta i korthet inkl. driftredovisning 7 Finansiell profil 8 Personalekonomisk redovisning 9 Investeringsredovisning 25 Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning 27 Avstämning av besparingsplan 28 Allmänna kommentarer 31 Verksamhetsberättelser - Kommunstyrelsen - Koncernbolagen - Revisionen - Kommunfullmäktige/övriga Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Resultaträkning 58 Kassaflödesanalys 58 Balansräkning 59 Noter 60 Redovisningsprinciper 63 Revisionsberättelse 64 III

6 Kommunstyrelsens ordförande om var ett händelserikt år för kommunen där den största förändringen var att sjösätta den nya organisationen inom både politik och förvaltning. Vi har nu en tydlig och ganska unik uppdelning mellan kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ansvarsområden som vi under året har fått stor uppmärksamhet för runt om i landet. I maj genomfördes ett historiskt omval i hela Västra Götaland. Trots att vi bara fick tre månaders förberedelsetid fungerade allt bra. För att utveckla kontakten med medborgarna har kommunfullmäktige till sin hjälp beredningar inom lärande, välfärd och samhällsutveckling. Även en tillfällig beredning har startats med uppdraget att ta fram en ny översiktsplan. Under året har beredningarna arbetat intensivt med sina första uppdrag. Varje beredning har under arbetets gång haft en vägledande diskussion i kommunfullmäktige där de lämnat en lägesrapport och gett fullmäktige möjlighet att diskutera och lämna synpunkter inför det fortsatta arbetet. Beredningarna har också inbjudit till dialogmöten och deltagit på vår- och höstmarknaderna för att träffa medborgarna och ta emot synpunkter. Det är roligt att se vilket intresse som faktiskt har funnits för att delta i dessa möten och jag hoppas självklart på fortsatt dialog med kommuninvånarna. För den politiska ledningen innebar den nya organisationen ytterligare en förändring, nämligen att vi flyttade till Rådhuset. Att samla den politiska ledningen i Rådhuset har gjort oss mer synliga för medborgarna vilket öppnar upp för ytterligare dialog. Även förvaltningsorganisationen har gjorts om och anpassats till den nya politiska organisationen så att vi idag i princip har en enda förvaltning. På detta sätt har vägen mellan beslut och genomförande blivit kortare och vi kan erbjuda medborgarna en bättre service. Ulricehamn fortsätter att satsa på folkhälsa och idrott. Ett viktigt steg i detta var invigningen av Lassalyckan i september. Målsättningen med anläggningen var att skapa ett helt nytt motions- och rekreationsområde för såväl vardagsmotionärer som elitidrottare, och det har vi verkligen lyckats med. Vi kommer att fortsätta satsa på att utveckla området som jag hoppas och tror kommer att bli en självklar mötesplats för alla invånare i kommunen. Inom äldreomsorgen skedde en stor förändring i september när vi införde kundval inom hemtjänsten. Kundval ger individen ett ökat inflytande över vem som ska hjälpa till i hemmet och kan också bidra till en ökad kvalitet på tjänsterna och nya företagsetableringar. Strax före jul blev det klart att Ulricehamn är en av 13 västsvenska kommuner som under två år ska delta i projektet Stark kompetens och yrkesstolthet (SKY). Projektet riktar sig till personal inom kost och lokalvård med syfte att stärka deltagarnas kompetens och yrkesstolthet. Detta är en viktig satsning då det är våra kompetenta medarbetare som är grunden för den service som vi erbjuder medborgarna. Våra stolta medarbetare är dessutom våra främsta ambassadörer, något som vi inte kan få nog av i vår satsning på ökad inflyttning för att nå befolkningsmålet invånare år Under 2012 kommer vi att fortsätta vårt långsiktiga arbete på alla fronter för att förverkliga detta mål. Stort tack till alla anställda, förtroendevalda och samarbetspartners för ett fantastiskt Under 2011 blev Ulricehamn en av tio millenniekommuner, vilket innebär att vi arbetar aktivt med de millenniemål som FN satte upp år I Ulricehamn har vi i första hand valt att fokusera på hållbar utveckling, utbildning och internationell samverkan. Vi har under lång tid arbetat med dessa områden, bland annat genom miljövänliga inköp, samarbetet med Voi i Kenya och miljöcertifieringen av skolor och förskolor. Nu kan vi samla dessa aktiviteter under ett paraply och få ett större nätverk i det fortsatta arbetet. IV Lars Holmin (M) kommunstyrelsens ordförande

7 Organisationsschema

8 Omvärldsanalys och framtidsbedömningar Ekonomi Under de sista månaderna 2011 var inflationen oväntat låg. Det har varit en bred nedgång i inflationstakten och den har inte varit koncentrerad till någon enskild vara eller tjänst. En svag inhemsk efterfrågan och en låg inflation i omvärlden bidrar till att inflationen blir låg under de närmaste två åren. 1 Tydliga tecken finns på att tillväxten nu bromsar in. Riksbankens direktion beslutade vid sitt penningpolitiska möte i december, att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Direktionen beslutade också att sänka prognosen för räntan, den så kallade reporäntebanan. Reporäntan väntas vara kvar på en låg nivå under Framöver när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan räntebana mildrar konjunkturförsvagningen och stabiliserar successivt inflationen runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå. 2 Inflationstakt för Sverige (procent/kvartalsmedelvärden), källa Riksbanken Den europeiska centralbanken, ECP, lånar frikostigt ut till banker vilket minskat den finansiella stressen på finansmarknaderna. Risken för brist på likviditet har undanröjts. Riksbanken har inte följt efter, och förväntas inte göra det heller. ECB:s agerande har dock haft en lugnande inverkan på den svenska finansmarknaden. Statistik för Sverige indikerar en tydlig avmattning och konjunkturen går in i en dämpad tillväxtfas där arbetslösheten väntas stiga till dryga 8 procent. Konjunkturläge Konjunkturinstitutet sammanställer varje månad konjunkturbarometern, som är en rapport om företagens och hushållens syn på ekonomin. Barometerindikatorn steg något i februari i år, för första gången på nio månader. Indikatorn ökade närmare 1,5 enhet, men den ligger fortfarande betydligt under det historiska genomsnittet och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi fortfarande är svagare än normalt. Av sektorerna i näringslivet bidrog bygg- och anläggningsverksamhet negativt till indikatorns utveckling den här månaden. Övriga sektorer bidrog svagt positivt. Reporänta för Sverige (procent/kvartalsmedelvärden), källa Riksbanken Hushållens konfidensindikator föll tillbaka knappt två enheter i februari efter en stark återhämtning månaden innan. Indikatorn ligger klart under det historiska genomsnittet. Hushållen är något mer pessimistiska än vid mätningen i januari om såväl sin egen som svensk ekonomi. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan har justerats ned med cirka 0,4 procentenheter, både på ett, två och fem års sikt. Marknaden prognostiserar sviktande förtroende bland hushåll och företag, vilket väntas dämpa konsumtion och investeringar. Arbetslösheten väntas också att börja stiga under 2012 innan den långsamt rör sig nedåt igen under 2013 i takt med en måttlig ökning av den ekonomiska tillväxten. 2

9 Skatteintäkter Skatteprognoser från Sveriges Kommuner och Landsting visar på ett ökat underlag för Ulricehamn kommande år. Beräkningarna utgår från att skatteunderlaget och befolkningen i respektive kommun förändras i samma takt som i riket. Beslutad skattesats för 2012 används för samtliga år Prognos skatteintäkter Ulricehamn Skatteintäkter Olja Oljepriset baseras bland annat på utbud och efterfrågan på världsmarknaden. En annan faktor är konjunkturen som historiskt visar på att priset för råolja sjunker vid lågkonjunktur. Exempelvis under finanskrisens börskrasch 2008, gjorde oljepriset en dykning. Händelser i omvärlden kan också snabbt förändra prisutvecklingen. EU:s förbud mot import av olja kommer sannolikt leda till högre priser. Recessionen i Europas ekonomi är ytterligare en negativ parameter. Prognoser pekar på ett snittpris på 114 dollar/fat, runt 110 dollar/fat under första halvåret och stigande under andra halvåret Oljeprisutveckling dollar/fat Oljeprisutveckling

10 Arbetsmarknad Tillgången på lediga jobb väntas minska under åren 2012 och 2013, vilken berör de flesta yrkesområden. Konkurrensen om jobben blir större och arbetssökande får svårare att hitta ett arbete. Under 2012 beräknas sysselsättningen öka med endast personer, jämfört med för År 2013 väntas sysselsättningen minska med personer 4 Arbetsförmedlingen prognostiserar att det för många yrkesgrupper mattas av i jobbtillskott. Fortsatt god arbetsmarknad väntas för de flesta ingenjörsyrken. Tillgången på jobb inom byggnadsyrkena minskar de kommande åren men kan bli en brist på utbildad arbetskraft inom området. Inom det kommande året minskar antalet jobb inom tillverkningsyrkena drastiskt. Även på fem till tio års sikt beräknar Arbetsförmedlingen att jobben inom industriyrkena fortsätter att minska. Dock kan det bli brist på utbildad arbetskraft avseende kvalificerade industriyrken. Den tekniska utvecklingen och att det utbildas för få i kombination med stora pensionsavgångar är en anledning. Allt fler utbildar sig till samhällsvetare och ekonomer, vilket leder till hög arbetslöshet. Trots stora pensionsavgångar kommer det på fem till tio års sikt öka tillgången på arbetskraft, både för dem som är gymnasialt- och högskoleutbildade. Även yrken inom service, som handel och restaurang, har en liknande framtid då hushållens konsumtion och efterfrågan minskar. Inom den offentliga sektorn väntas det dock finnas brist på arbetskraft. Bristen på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård fortsätter att vara stor, framförallt gäller detta läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Tvärtom väntas arbetsmarknadsläget vara trögt för de med lägre utbildning, som barnskötare, vårdbiträden och undersköterskor. Vissa läraryrken kommer fortsatt att uppvisa en brist. Det gäller lärare mot grundskolans årskurser 1-6. Ett stigande elevantal och stora pensionsavgångar leder till ett ökande behov inom hela skolan på fem till tio års sikt. Bristen på förskollärare kommer att öka liksom utbildade yrkeslärare samt specialpedagoger/speciallärare, både på kort och lång sikt. Statistik för Ulricehamns kommun visar att det 2011 i årsmedeltal var 196 personer arbetslösa. I åldersgruppen år: 38 st år: 99 st år: 29 st. och år: 30 st. Arbetslöshet Sverige Länet Statistiken visar i procent hur många mellan 15 och 74 år som är arbetslösa som andel av arbetskraften. Detta är den officiella arbetslöshetsstatistiken. Arbetskraften inkluderar hela befolkningen i åldern år, så kallad arbetsför ålder, som antingen är sysselsatta eller aktivt söker jobb, det vill säga är arbetslösa. Det finns också en del av befolkningen som är i arbetsför ålder men som står utanför arbetskraften av olika anledningar. Notera att statistiken dessvärre inte presenteras på kommunnivå utan bara på länsnivå. Det beror på att det är för få observationer i många kommuner, vilket gör att siffrornas kvalité inte kan säkerställas. 4

11 Trender och tendenser Medellivslängden antas fortsätta att öka bland både kvinnor och män, men skillnaden mellan könen väntas minska. Kvinnornas förväntade medellivslängd vid födelsen beräknas öka från 83,5 till 85,3 år under perioden Under samma period beräknas männens medellivslängd öka från 79,5 år till 82,4 år. Tidigare i dokumentet redovisas att priset för olja, och i förlängningen också fossila drivmedel, väntas öka. Priset på energi i allmänhet förmodas stiga. Energianvändningen ökar under prognosåren för hela landet. Prognoser visar att den slutliga energianvändningen i Sverige uppgår till 409 TWh år Industrin ökar sin energianvändning med fem procent under prognosperioden. Andelen förnybar energi i transportsektorn ökar och uppgår till nästan 11 procent år För kommunens del är det viktigt att fortsätta arbetet med energibesparingar, stimulera alternativa energikällor och öka användandet av icke fossila bränslen. Årets första Trähusbarometer visar sänkta siffror i prognosen för nybyggda småhus Under 2011 minskade orderingången med 24 procent jämfört med året innan. Prognosen för 2012 bygger bl. a. på den finansiella oron i världen och utformningen av bolånetaket. 6 INSTITUTIONELLA FÖRÄNDRINGAR Statliga beslut, lagar och förordningar är en viktig del av kommunens spelregler. Här presenteras en översikt där förändringar har skett som kan ha påverkan på kommunen och dess verksamheter. Statliga beslut och åtgärder Regeringen presenterade den 20 september sin budgetproposition för år Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i enlighet med tidigare budgetproposition med det under 2011 tillfälliga tillskottet om miljoner kronor. 5 miljarder satsas på infrastruktur, främst drift- och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. En karriärutvecklingsreform införs för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan som ska permanentas från år Förslag till förändrad beräkning av underlaget för ekonomiskt bistånd. Höjt bostadstillägg för ålderspensionärerna, 500 miljoner kr per år. För att bland annat stärka skyddet för utsatta barn föreslår regeringen att 140 miljoner kronor avsätts för år 2012 och 200 miljoner kr årligen från och med Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar (proposition 2011/12:1) Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs till och med år 2013 för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Förlängningen innebär att förmånsvärdet för dessa bilar sätts ned till 60 procent av förmånsvärdet för motsvarande konventionella bil, dock maximalt med kronor. Förordningsändringar om kvicksilver I Sverige gäller ett generellt förbud mot kvicksilver, som dock har några undantag beroende på hur EU-regleringen ser ut. De svenska förordningsändringarna har anpassats efter bland annat en dom från EU-domstolen. Denna har fastställt att direktivet om medicintekniska produkter inte tillåter en nationell lagstiftning som förbjuder att man till andra länder i EU eller EES yrkesmässigt för ut amalgam med kvicksilver för dentalt bruk, samt efter EU:s förordning om kemikalieregistrering, där det har tillkommit ytterligare en punkt som rör kvicksilver i bland annat febertermometrar, barometrar och blodtrycksmätare. Möjligheten att använda och släppa ut kvicksilver på marknaden för kloralkaliproduktion förlängs med två år till utgången av Ändringarna trädde i kraft den 1 december 2011 och reglerna finns i SFS 2011:1024. Ny lagstiftning om kollektivtrafik (proposition 2009/10:200) Den nya lagen är tillämplig på kollektivtrafik på väg och spår. Den innebär att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik. Nu avskaffas den begränsning som hindrat kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet, som ersätter dagens trafikhuvudman, får en mer funktionsenlig befogenhet och en tydligare roll- och ansvarsfördelning. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och får meddela föreskrifter om krav på kollektivtrafikföretagen. Kortare karenstid för vårdnadsbidrag (proposition 010/11:146) Den 1 januari 2012 träder en ändring i lagen om kommunalt vårdnadsbidrag i kraft. Ändringen innebär att den tid som vårdnadsbidrag inte kan lämnas, efter det att den som har fått bidraget har sagt upp detta, förkortas till tre månader (tidigare gällde fyra månader). 5

12 Uppgifter om värdeöverföringar hos allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (proposition 2009/10:185) Den 1 januari 2012 träder förordningen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. I den nya förordningen finns en bestämmelse om till vilken myndighet som uppgifter om beslutade värdeöverföringar ska lämnas, vilken är länsstyrelsen. Förordningen innehåller även bestämmelser om länsstyrelsernas och Boverkets fortlöpande arbete med att sammanställa och bearbeta lämnade uppgifter om värdeöverföringar, vilket i slutändan ska resultera i en årlig rapport till regeringen. Biblioteksersättningen höjs Ändring: Förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond. Regeringen har kommit överens med Sveriges författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers förbund om biblioteksersättningens grundbelopp för 2012 och Biblioteksersättningens grundbelopp höjs 2012 med 1,35 kronor och 2013 med ytterligare 2 öre. För 2012 blir den totala biblioteksersättningen kronor, vilket är en höjning med ca 6,3 miljoner kronor jämfört med Höjningen är delvis en följd av att utlåningen av böcker på biblioteken har ökat under senare år. Ewa Roslund kommunchef Förenklingar i aktiebolagslagen Ändringarna förväntas börja gälla någon gång under I betänkandet Förenklingar i aktiebolagslagen finns bland annat förslag om en enklare bolagsordning, kravet på suppleant i styrelsen ska bara gälla om styrelsen består av en ensam ledamot, mandattiden för styrelsen ska vara tills vidare. Dessutom ersätts kravet på att skicka in ett bolagsstämmoprotokoll, vid registrering av styrelse och revisorer, av en försäkran på heder och samvete i anmälan, bosättningskravet för funktionärer tas bort och ett förenklat sätt att upplösa ett aktiebolag införs. Källor: 1 Riksbanken 2 Riksbanken 3 SEB 4 Arbetsförmedlingen 5 Energimyndigheten 6 Trä- och möbelföretagens branschförening Karl-Erik Claesson kommunchef 6

13 Finansiella fakta i korthet inkl. driftredovisning Följande finansiella fakta presenteras för att ge en lättåtkomlig bild av hur kommunens ekonomiska förutsättningar ser ut. All fakta kan ses på andra ställen i denna årsredovisning men den komprimerade och renodlade formen prioriterar de viktigaste ekonomiska aspekterna. Kommunen i siffror Mkr Bruttoomsättning Bruttokostnader (inkl. avskrivn) Balansomslutning Nettoinvesteringar 80,5 98,0 54,5 Skattesats (kr) 20,98 20,98 20,98 Under treårsperioden har bruttokostnaderna ökat med 90 Mkr (7,9 %). Under samma period har bruttoomsättningen, dvs. intäkterna, ökat med 107 Mkr (9,4 %). Skattesatsen har under de tre senaste åren inte förändrats ökade kostnaderna med 0,2 % medan intäkterna ökade med 1,5 %. Finansiella nyckeltal Nettokostnadernas andel (%) 98,9 100,3 100,4 Soliditet (%) 54,2 53,1 53,4 Balanskravet uppfyllt Ja Nej Ja Verksamhetens nettokostnader 2011 motsvarar 98,9 % av skatteoch bidragsintäkterna, vilket är en förbättring jämfört med perioden då nettokostnadsandelen översteg 100 %. Kommunens soliditet har förbättrats. Kommunens totala nettobelåning är 0. Soliditeten får anses som god. Känslighetsanalys En känslighetsanalys beskriver hur en händelseförändring påverkar kommunens största kostnads- och intäktsposter. Avsikten är att visa hur sårbar kommunen är om förändringen är negativ samt vilka möjligheterna är att öka intäkter alternativt sänka kostnader då förändringen är positiv. Händelseförändring, Mkr Kostnad/Intäkt Personalkostnadsförändring med 1 % +/- 6,9 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 12,2 Generella statsbidrag, förändring med 1 % +/- 2,6 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 39,0 Förändrat skatteunderlag med 1 % i riket +/- 8,0 Utfall för den löpande verksamheten år 2011, Mkr Nettobudgeten för respektive nämnd har fastställts av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag har beviljats med 4,5 Mkr för ökade kapitalkostnader/höjda internhyror efter ombyggnader av äldreboenden och skolor samt för kapitalkostnader/drift av Lassalyckans idrottsanläggning. Ansvarsområde Kostnad Intäkt Netto Budgetavvikelse Revision 0,8 0,8 +0,4 Förvaltningsledning 40,2 7,5 32,7-0,3 Ledning huvudprocesser 195,0 31,8 163,2 +1,8 Miljö o samhällsbyggnad 76,2 10,1 66,1-2,7 Kultur 11,9 1,1 10,8 0 Arbete och fritid 43,2 17,5 25,7 +2,5 Individ o familjeomsorg 108,7 32,9 75,8-4,5 Handikappomsorg 95,4 6,0 89,4 +2,0 Äldreomsorg 235,7 11,9 223,8-5,7 Skolområde Syd 149,2 2,0 147,3-2,4 Skolområde Nord 74,2 1,7 72,5-1,4 Skolområde Tingsholm 81,3 6,4 74,8 +1,0 S:a huvudprocesser 1 070,9 121,5 949,3-9,5 Ledning stödprocesser 2,3 2,3 0 Konsult och support 21,2 0,2 20,9 +1,2 Fastighet 129,6 112,9 16,6-4,6 Kost 56,6 39,8 16,7 +0,7 IT 23,0 23,4-0,4 +0,4 Administrativt processtöd 19,8 0,6 19,3 +0,7 S:a stödprocesser 252,4 176,9 75,5-1,6 Gemensam IT-nämnd 0,8 0,3 0,5 0 Delsumma nämnderna 1 365,1 306, ,8-11,0 Finansförvaltning 38,5 53,7-15,2 +5,1 Delsumma verksamheten 1 403,6 360, ,6-5,9 Finansiering 16, , ,8 14,9 Resultat före extraord , ,3-18,3 +9,0 kostnader och intäkter Resultat ( - = överskott) 1 420, ,3-18,3 +9,0 7

14 Finansiell profil- i jämförelse med andra Observera att jämförelsen baseras på senast tillgängliga bokslut för jämförelsekommunerna, dvs. år 2010 Den finansiella profilen anger i ett speciellt diagram var Ulricehamns kommun befinner sig finansiellt i jämförelse med genomsnittet av kommunerna i Västra Götaland och Halland. Visar profilen ett värde som är högre än 3, betyder detta att Ulricehamns kommun har ett bättre värde än genomsnittet för länskommunerna. Kommentar till jämförelsen Ulricehamns kommuns profil 2010 är mycket ojämn. Svaga resultat kommer långsiktigt att urholka soliditeten om resultaten inte stärks. Samtidigt är den finansiella ställningen stark i förhållande till jämförelsekommunerna. Skattefinansieringsgrad av investeringar Skattefinansieringsgraden för Ulricehamns kommun var 108 % 2008 men försämrades både 2009 och 2010 med anledning av svaga resultat och ökade investeringar. Snittet var för länskommunerna 98 % medan det hamnade på 70 % för Ulricehamns kommun. Genomsnittligt resultat/resultat före extraordinära poster Detta resultat innehåller alla löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 1,5-2,0 % över en längre tidsperiod för att klara att finansiera en normal investeringsvolym. För Ulricehamn var detta resultat 0,2 % 2008, 0,3 % 2009 och -0,1 % Ulricehamns kommun redovisar således svaga resultat samtidigt som kommunerna i länen redovisade en förbättring under perioden med ett snitt på 2,0 % Finansiella nettotillgångar Måttet speglar betalningsberedskapen för en tidsrymd som ligger mellan likviditets- och soliditetsmåtten. Jämfört med övriga kommuner i länen har Ulricehamns kommun starkare finansiella nettotillgångar. Kassalikviditet Den kortsiktiga betalningsberedskapen förbättrades marginellt i länskommunerna under till 78 % För Ulricehamn kommun uppgick kassalikviditeten till 100 % 2008, 95 % 2009 och 122 % Nettoinvesteringar Relateras nettoinvesteringarna till verksamhetens nettokostnader framgår att Ulricehamns kommun under hade en lägre genomsnittlig investeringsvolym (6,3 % /år) än genomsnittet för länskommunerna (8,3 % / år). Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen uppgick 2010 till 100 % av intäkterna för skatter och generella statsbidrag. Andelen låg därmed över de 98 % som betraktas som god ekonomisk hushållning. Borgensåtagande Relaterat till verksamhetens kostnader redovisade Ulricehamns kommun 2010 ett värde på 8 % medan genomsnittet för länskommunerna låg på 40 %. I Ulricehamns kommun sker utlåning till bolagen via internbanksförfarande. Ulricehamns kommun 2010 Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten relaterat till verksamhetens kostnader (resultat 1) uppgick till -0,9 % 2008, 0,9 % 2009 och -2,4 % Följsamheten för länskommunerna var bättre, 2010 var snittet 0. Skattesats Skattefinnasiering av invest. Genomsnittligt resultat 3 år Långsiktig kapacitet Skattesats Soliditet Under perioden var den genomsnittliga skattesatsen 21,72 för länskommunerna mot 20,98 för Ulricehamns kommun. Kontroll Risk Soliditet Soliditeten är starkare än snittet för länens kommuner. Soliditeten, inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt, uppgick till 25 % för kommunen medan snittet för länskommunerna var 8 %. Resultat före extraord. poster Budgetföljsamhet Kortsiktig beredskap Kassalikviditet Finansiella nettotillgångar 8

15 Personalekonomisk redovisning Anställda Tabellerna nedan anger antal månadsanställda enligt AB (Allmänna bestämmelser), inklusive helt lediga. Endast aktiva anställningar ingår (ej vilande tjänster). Mätdatum är 1:a november respektive år. Antalet utgör alltså inte genomsnittliga värden för hela åren utan visar antalet vid just denna mättidpunkt. Tabellen visar kommunens nya organisatoriska struktur gällande från Jämförande värden med föregående år kan därför ses endast på kommunnivå. Antal anställda/process, Tillsvidare/Visstid Antalet anställda har ökat från till mellan åren 2010 och anställda innehade 2010 både en tillsvidare- och en visstidstjänst och 2011 hade detta antal ökat till 23. Detta förklarar att tillsvidare- visstidsanställda tillsammans har ökat med 23 medan ökningen av antalet unika personer var 15 mellan åren. Ett antal tjänster, främst administrativa, hölls under 2010 vakanta för att tillsättas efter det att omorganisationen trätt i kraft. Detta är huvudorsaken till organisationsökningen. För att göra en jämförelse med tidigare år kan perspektivet istället vara Huvudgrupp, som är en gruppering av arbetsuppgifter varefter den anställde indelas enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Antal anställda/huvudgrupp, Tillsvidare/Visstid 9

16 Tabellen nedan visar antal anställda per chef. Med chef definieras i detta sammanhang en ledare med samtliga delar av ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar. Antalet chefer har ökat jämfört med samma mätdatum 2010 med 11 st. Denna ökning gör att antalet anställda per chef har reducerats till 31 mot som tidigare 36 anställda per chef. I redovisningen ingår både månads- och timanställd personal enligt avtalen AB, BEA och PAN. Observera att tabellen redovisar ett genomsnitt på processnivå. Antalet anställda per chef kan på olika nivåer i organisationen variera kraftigt mot vad som redovisas i tabellen. Antal anställda/chef 1 november 2011 Andel kvinnor som arbetar deltid respektive heltid Andel män som arbetar deltid respektive heltid 2 %-enheter vardera av kvinnorna och männen har ökat från deltidstill heltidstjänstgöring mellan åren 2010 och Vid en uppdelning av de anställda på huvudgrupper av befattningar kan konstateras att de flesta deltidsanställningar förekommer inom grupperna städtvätt- och renhållningsarbete samt vård- och omsorgsarbete. Den största förändringen har skett inom gruppen städ-, tvätt- och renhållningsarbete där 6 % har ökat till heltidsarbete. Gruppen vård- och omsorgsarbete är nu den enda grupp där mer än hälften av de anställda arbetar deltid. Vissa kategorier inom huvudgruppen vård- och omsorgsarbete har möjlighet till önskade sysselsättningsgrader och många väljer att arbeta deltid framför heltid. 10

17 För kommunen som helhet ligger den genomsnittliga sysselsättningsgraden på 91 % bland kvinnorna och 94 % bland männen år Genomsnittlig sysselsättningsgrad per den 1 nov respektive år uppdelat på huvudgrupp Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för dem som arbetar deltid är % bland kvinnorna och 68 % bland männen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad bland deltidsarbetare, per den 1 nov respektive år, uppdelat på huvudgrupp Årsarbetare Antal årsarbetare/processansvarsnivå den 1 november resp. år Tabellen ovan visar, vid mättidpunkten 1 november respektive år, antal årsarbetare sammanräknade sysselsättningsgrader för anställda enligt AB. Vid mättillfället 2011 var ökningen 33,1 årsarbetare jämfört med 2010 för kommunen som helhet. Det ökade antalet anställda tillsammans med att kvinnornas sysselsättningsgrad ökat med 1 % ger denna ökning totalt. 11

18 Nedanstående diagram visar förändringen av antal årsarbetare, vid mätning den första dagen i månaden åren 2010 och Nollvärdet på värdeaxeln utgör mätningen av antal årsarbetare år Kurvan visar förändringen av antalet årsarbetare vid mätning motsvarande tidpunkt år Diagrammet anger också medelvärdet under året för ökningen av antal årsarbetare detta visas av den övre linjen. Medelvärdet för ökningen ligger på ca 1 årsarbetare. Förändring antal årsarbetare/månad för kommunen som helhet, Förändring antal årsarbetare/månad för kommunen som helhet, Personalomsättning Nedan visas personalomsättning för månadsavlönade enligt AB, tillsvidare- och visstids-anställda, under I fältet för nyanställda redovisas förutom nya anställningar även intern rörlighet, dvs. redan anställda i kommunen som tillträtt nya anställningar. Avgångarna under året kan på motsvarande sätt bero på både extern och intern rörlighet. Personalomsättningen visar avgångna i förhållande till genomsnittligt anställda av antal anställda vid mätning sista dagen på året 2011 respektive Ingen jämförelse kan göras organisatoriskt mellan åren men vid jämförelse av per- sonalrörligheten mellan åldergrupper kan man se en ökning av rörligheten inom samtliga grupper. Personalrörligheten för kommunen som helhet har ökat från 18 % till 22 %. Den åldergrupp som har den största personalrörligheten och också den största ökningen är åldergruppen år där rörligheten har ökat från 43 % 2010 till 61 % år Eftersom den interna rörligheten ingår i redovisningen kan en del av förklaringen vara den omorganisation som genomförts under

19 Personalomsättning per åldersgrupp, Nedan görs uppdelningen på huvudgrupp och då kan konstateras att den högsta rörligheten finns inom gruppen ledningsarbete medan gruppen vård- och omsorgsarbete inte uppvisar någon förändrad rörlighet alls jämfört med föregående år. Personalomsättning per huvudgrupp, Åldersstruktur Medelåldern för samtliga månadsanställda är 46,4 år. Kvinnornas medelålder är 46,3 år medan männens ligger på 46,9 år. Nedan visas åldersintervallen per process. Särskild markering är gjord i de fall andelen anställda i en åldersgrupp i en process är 30 % eller mer. Jämfört med motsvarande mätning 2010 så finns nu en jämnare åldersfördelning i kommunen som helhet. Fördelning åldersgrupp per process,

20 Förvaltningsledningen har flertalet av sina anställda i åldersintervallet år. Stödprocessen har tyngdpunkten av de anställda i intervallet år medan Huvudprocessens anställda är mer jämnt fördelade åldersmässigt även om flertalet anställda är i medelåldern. Nedan visas hur kvinnorna och männen fördelas mellan åldersgrupperna i 10-årsintervall. Kvinnors och mäns fördelning per åldersgrupp, Diagrammet nedan visar månadsavlönade, enligt AB, som fyller 65 år de närmaste 11 åren. Inom denna period kommer ca 30 % av de som är anställda idag sannolikt att ha avgått med pension. Diagram 65-åringar Nedan anges hur stor andel av de anställda som uppnår 65-årsåldern inom respektive huvudgrupp. De huvudgrupper som har den största andelen anställda i 65-årsåldern inom redovisat tidsintervall är städtvätt och renhållningsarbete (48 %), hantverkararbete (46 %) samt köks- och måltidsarbete (42 %). Avgångsskyldigheten har ändrats till 67 år i och med pensionsavtalet KAP-KL, men eftersom de flesta pensionsavgångar i kommunen sker vid 65 år visas den åldersgruppen här. Man kan dock se en tendens till ökad pensioneringsålder. Tidigare år har antalet pensionsavgångar i genomsnitt varit ett 30-tal per år medan kommande år visar på en betydande ökning. 14

21 Andel 65-åringar per huvudgrupp Tidsanvändning Tidsanvändning för samtliga anställda enligt AB. Tidsanvändning för kommunen som helhet 2011, andel av ordinarie arbetad tid (överenskommen arbetstid) 3,69 10,60 4,35 4,44 Arbetad tid Sjukdom Rehab 76,92 Semester, ferie, upphåll Föräldraledighet Övriga ledigheter Diagrammet visar hur den överenskomna arbetstiden (enligt anställningsbevis) fördelar sig 2011 för den aktuella urvalsgruppen. Inga stora skillnader förekommer jämfört med året före. Andelen arbetad tid och semester utgör tillsammans nästan 88 % av den överenskomna arbetstiden. En sammanfattande redovisning av förändringen i timtid görs i nedanstående diagram. Det anger den ökade arbetstiden (inkl semester) för månadsavlönade, ökningen av timtiden för timavlönade samt den minskade extratiden, omräknat i årsarbetare. Förändring timtid 2011 jämfört med 2010 Månadsavlönade Timavlönade Extratid 15

22 I nedanstående tabell visas uppdelningen av arbetad tid och semester per huvudgrupp för anställda enligt AB. Där anges tiden för både månadsavlönad och timavlönad personal (feriearbetande skolungdom är exkluderade). Förändring timtid 2011 jämfört med 2010 Frånvaro Uppdelningen av frånvaron i olika kategorier andel av den totala frånvaron. Frånvaro 2010 Frånvaro 2011 Semester 33,05 % Semester 33,02 % Föräldraledighet/havandeskap 17,45 % Föräldraledighet/havandeskap 16,65 % Sjukdom 15,71 % Sjukdom 15,91 % Ferie/uppehåll 13,05 % Ferie/uppehåll 12,92 % Studier 4,37 % Studier 3,86 % Vård av sjukt barn 2,35 % Vård av sjukt barn 2,22 % Kompledig 1,48 % Kompledig 1,05 % Facklig verksamhet 0,31 % Facklig verksamhet 0,23 % Rehab 0,05 % Rehab 0,06 % Övrig frånvaro 12,17 % Övrig frånvaro 14,08 % S e m e s t e r d a g a r Semesterdagar för månadsavlönade enligt AB, 2011 Ordinarie Uttagna Sparade Återstående 16

23 I diagrammet visas antal semesterdagar vid mätning per Eftersom färre än årets ordinarie semesterdagar tagits ut har antalet återstående dagar ökat jämfört med sparade från Ökningen är dagar. Kommunens anställda har beroende på ålder semesterdagar per år att ta ut. Skyldighet föreligger att varje år ta ut minst 20 semesterdagar. Max 40 semesterdagar får sparas. Semesterlöneskuldsberäkningen, (där avstämning görs vid annan tidpunkt än för denna redovisning och därför kan avvika något från ovanstående) visar att den totala semesterlöneskulden för månadsavlönade är ,0 tkr (exkl. personalomkostnadspålägg). Skuldökningen beror på höjda löner. I denna redovisning ingår inte ferieeller uppehållslöneskulden. S j u k f r å n v a r o Total sjukfrånvaro Diagrammet inkluderar både korttids- och långtidssjukfrånvaro. Enstaka individers frånvaro i en mindre förvaltning/grupp har stor genomslagskraft. Antal frånvarodagar med omfattning, per snittanställd, 2011 I ovanstående diagram har frånvarotiden omräknats till att visa hela frånvarodagar, t ex har två halva sjukfrånvarodagar omräknats till en hel. En snittanställning beräknas genom att räkna antal anställningsdagar under året delat med årets kalenderdagar. Totalt har antalet frånvarodagar ökat jämfört med 2010 med 487 dagar eller 0,26 dagar per snittanställning. I genomsnitt var en heltidsanställd sjuk 13,95 dagar under Nedan visas frånvarodagar per snittanställd uppdelat på åldersgrupper. Det mest anmärkningsvärda är att sjukfrånvaron i åldersgruppen över 60 år har ökat markant med i genomsnitt 5,71 sjukdagar 2011 jämfört med Antal frånvarodagar/snittanställd per åldersgrupp,

24 Korttidssjukfrånvaro Till korttidssjukfrånvaron räknas i denna redovisning frånvaro t o m 14:e sjukdagen. Det är den sjukperiod där den anställde erhåller ersättning enbart från arbetsgivaren. Därefter träder Försäkringskassan in och ersätter den anställde medan arbetsgivaren bidrar med en mindre del. I tabellen nedan redovisas korttidssjukfrånvaron per snittanställning uppdelat på huvudgrupp samt på kvinnor och män. Redovisningen avser anställda enligt AB (Allmänna bestämmelser). Korttidssjukfrånvaro för anställda enligt AB, per huvudgrupp, 2011 Totalt för kommunen har antalet korttidssjukfrånvarodagar ökat obetydligt från 2010 till 2011 till 4,62 dagar per anställd. Korttidssjukfrånvaron har ökat för kvinnorna och minskat något för männen.. Antal korttidsfrånvarodagar/snittanställd per åldersgrupp, 2011 I åldersgruppen år har korttidssjukfrånvaron ökat mellan åren med i genomsnitt 1,14 dag per anställd. 18

25 Sjukfrånvaro en dag, per veckodag, 2011 För sjukskrivna endast en dag är måndagen och fredagen de dagar som är de vanligast förekommande frånvarodagarna. Sjukfrånvaro under lördag och söndag avser endast dem som har sin arbetstid förlagd till helgdagar. Sjukredovisning alla anställda Total sjukfrånvarotid (i timmar) i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid, 2011 Den totala sjukfrånvarotiden har ökat med 0,09 %-enheter och det är i åldersgruppen 50 år och äldre som den största ökningen ägt rum. Sjukfrånvaro i relation till arbetad tid, Kurvorna i ovanstående diagram anger utvecklingen av sjuktalet, månad för månad. Kurvorna följer varandra men i främst månaderna mars och november har sjukfrånvaron varit större under 2011 än motsvarande månader

26 Sjukfrånvaro från dag 60 i förhållande till total sjukfrånvaro, 2011 Den totala sjukfrånvaron har ökat med timmar medan sjukfrånvaron från dag 60 har minskat med timmar. Det visar att sjukfrånvaron upp till dag 60 har ökat med timmar jämfört med Långtidssjukfrånvaron har minskat i samtliga åldersgrupper. Nedan visas sjukfrånvaron uppdelad på sjukintervall. Här kan ses att den största skillnaden mellan 2011 och 2010 ligger i de minskade sjukersättningarna där en minskning av timantalet har skett med timmar. Sjukfrånvaro uppdelat på sjukintervall F r i s k t a l Ulricehamns kommun har valt att i sin redovisning av frisktalet endast inräkna personer som inte varit frånvarande någon dag på grund av sjukdom. Alltså finns endast de med som har 100 % närvaro. I Anställda ingår alla månadsavlönade enligt AB som varit anställda någon gång under året. Frisktal per huvudgrupp, Kvinnor/Män, 2011 Frisktalet har minskat 0,84 %-enheter för kommunen som helhet. Minskningen är hos kvinnorna medan männens frisknärvaro ökat. 20

27 Löneanalys Nedanstående diagram visar medellön per huvudgrupp för månadsavlönade enligt AB (Allmänna bestämmelser) vid mätdatum den 1 november respektive år. Medellönen var den 1 november 2011 i kommunen som helhet kr. Ökningen sedan 2010 är i snitt 508 kr eller 2,1 %. Medellön per huvudgrupp, 1 november resp. år Kvinnors medellön i förhållande till männens, Män Kv Män Kv Män Kv Diagrammet ovan visar hur stor andel kvinnornas medellön utgör av männens, per process och i diagram nedan ses detta förhållande per verksamhetsansvar. 21

28 Kvinnors medellön i förhållande till männens, Medellön för kvinnor och män i kommunen som helhet, 1 november resp. år Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat mellan 2010 och Kvinnornas genomsnittliga löneökning var mellan åren 547 kr (2,4 %) och männens 259 kr (1,0 %). Vid en uppdelning av medellönerna på åldersgrupper märks att kvinnornas medellön är högre än männens i åldersgruppen år. Den största skillnaden förekommer i åldersgruppen över 60 år där kvinnornas medellön utgör endast 79,91 % av männens. Kvinnors medellön i förhållande till männens, per åldersgrupp,

29 Männens medellön ökar i takt med stigande ålder medan kvinnornas medellön från och med åldergruppen år ligger i princip oförändrad och t o m minskar i den högsta åldersgruppen. Nedanstående diagram visar tydligt kvinnornas löneutveckling jämfört med männens, sett ur åldersperspektiv. Kvinnors medellön i förhållande till männens, per åldersgrupp, Personalkostnader Personalkostnader för samtliga avtal, Kr Ovan anges kostnader för den tid som utförts respektive år, oavsett utbetalningsdatum. Vid en jämförelse med uppgifter från ekonomisystemet kan det därför finnas vissa differenser. Beloppen inkluderar inte sociala avgifter. Den procentuella kostnadsökningen för månadsavlönade är 2,08 % mellan åren. Ökningen har nästan uteslutande sin förklaring i löneökningar. Kostnaderna för timavlönad personal har ökat med 6,23 % och detta motiveras framför allt av det ökade antal timmar som utförts under året (motsvarande 4,6 årsarbetare). I kategorin arvoderade har en minskning skett av kostnaderna med 19,54 %. Här finns förklaringen i minskade kostnader för avgångsvederlag. Kategorin förtroendevaldas kostnadsökning med 29,80 % kan delas in i ökade kostnader för fasta arvoden (34,2 %), ökade kostnader för sammanträdesarvoden (18,2 %) respektive ökade kostnader för förlorad arbetsinkomst (92,8 %). Den ökade kostnaden för sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder beror detta på att 22 personer fanns sysselsatta 2011 jämfört med 15 personer Den större delen (97,8 %) av kostnaderna för månadsavlönad personal härrör sig från arbetad tid och semester (ca 449 Mkr). Vid en uppdelning av dessa kostnader kan 2,18 % förklaras av löneökningar medan en ökning av den arbetade tiden förklarar en ökning av kostnaderna med 0,13 %. 23

30 Kostnader(Kr) och antal timmar för arbetad tid och semester för månadsavlönade enligt AB, åren 2010 och 2011 I tabellen nedan görs först beräkningen av vad kostnaden blir om utgångspunkten är 2011 års timantal med användning av timpriset för Här fås då kostnaden vid förändringen av den arbetade tiden. Därefter beräknas vad kostnaden blir vid 2010 års timantal när timpriset för 2011 tillämpas. Detta ger kostnaden med anledning av ökade löner (företrädesvis genom löneöversyn). Av kostnadsökningen för arbetad tid och semester på ca 10,1 Mkr mellan åren 2010 och 2011 utgör alltså ca 0,6 Mkr en kostnadsökning m a a ökad arbetad tid medan ca 9,6 Mkr beror på ökade löner. Beräkning av kostnader(kr) för arbetad tid och semester vid antagande om i ena fallet oförändrad timkostnad och förändrat timantal. I det andra fallet oförändrat timantal men förändrad timkostnad, 2011jämfört med Fördelning av månads- och timavlönades kostnader på kostnadsslag, Kr Att sjuklönekostnaderna har ökat beror delvis på att korttidssjukfrånvaron har ökat, där arbetsgivaren har sjuklönekostnader, och delvis på ökade lönekostnader. Den minskade kostnaden för över- och mertid härrör sig från gruppen skol- och barnomsorgsarbete. 24

31 INVESTERINGSREDOVISNING 2011 Belopp i tkr Bruttoutgift Inkomst Netto- Utgift Budgetavvikelse Ombudgetering enl KS Lassalyckans idrottsanläggning , , , , ,6 Ryttershov äldreboende, ombyggnad hus G 8 286, , , ,0 Övre Bogesundsskolan, ombyggnad 5 708, ,7-771,2 Hester äldreboende, ombyggnad A-F 5 752,5 76, , , ,6 Förvärv av fastigheter 4 502, , ,6 Ombyggnader p.g.a. Nämndhusets avveckling 2 945, ,4 +54,6 54,6 Hökerumsgården äldreboende, ombyggnad 1 721, ,0 +6,3 Rv 46-Karlsnäsvägen, förbindelselänk 1 647, , , ,5 Ätradalsskolan, tillbyggnad 1 508, , , ,3 Leklandskap simhall Ulricehamn 1 468, ,8-166,2 Installationer i kök 1 183, ,1 +586,4 586,4 Ismaskin 1 064, ,0 +216,0 216,0 Inventarier, skolområde syd 1 017, ,4 +282,6 269,3 Kommunityn/medborgarportal 994,5 994,5 +105,5 105,5 Inventarier, äldreomsorg 769,9 769,9 +355,1 275,0 Nygatan 6, Ulricehamn, ombyggnad 714,4 714,4-139,4 Inventarier skolområde nord 708,5 708,5-28,5 Gång o cykelväg utmed Mönevägen Blidsberg 624,1 624,1-107,3 Passagesystem Tingsholmsgymnasiet 500,4 500,4-0,4 Upprustning av offentliga lekplatser 499,0 499,0 +1,0 Inventarier Tingsholmsgymnasiet 484,8 484,8 +15,2 Övriga projekt: utgift 2011 < 400/projekt 1 406, , , ,1 SUMMA , , , , ,9 I investeringsredovisningen ovan är beloppen rangordnade utifrån storleken på utgiften. Projekt med redovisat utfall under 400 tkr är sammanslagna till en rad. Genomförda fastighetsförvärv utgörs av mark på Lassalyckans idrottsanläggning (beslut kf ) och Vist industriområde (beslut kf ). Invigning av Lassalyckans idrottsanläggning ägde rum i september. Av projektet återstår byggnation av ny ishall och diverse yttre återställningsarbeten m m. Återstående budget för enbart ishall beräknas till ca 27 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade om en etappvis ombyggnad av kommunens äldreboenden åren (totalt beräknad utgift tkr) har anslagits sammanlagt tkr. Ombyggnaderna utförs över årsskiftena och budgeterade medel avspeglar inte medelsförbrukningen för året. Hökerumsgården färdigställdes i januari Ombyggnaderna på Hester och Ryttershov fortsätter enligt plan. Vid Övre Bogesundsskolans ombyggnad tillkom utgifter för brandskydd i trapphus samt för oförutsedda hinder i konstruktion. Nämndhusets avveckling och utrymning har medfört investeringar för iordningställande av kontorslokaler i Kulturhuset, Rådhuset, Stadshuset och förvaltningsbyggnad på Höjdgatan 3. Arbete med gata/bro mellan rv 46 och Karlsnäsvägen pågår Ätradalsskolans tillbyggnad pågår och beräknas vara klar i augusti Leklandskap i simhallen invigdes i början av Tillkommande kostnader för en optimal drift och funktion avseende el- och vattenreningsteknik bidrog till högre utfall än budgeterat. Installationer i kök har försenats på grund av anställds sjukdom. 25

32 En ny batteridriven ismaskin med kapacitet för två ishallar har ersatt en äldre direkteldriven maskin. Inventarieanskaffningar har skett av möbler och smartboards till förskolor och skolor. Tingsholmsgymnasiet har investerat i maskiner på fordonsprogrammet. Ombudgeterade medel avses användas till inventarieanskaffningar vid renovering av Stenbocksskolan. Arbete med ny kommunity/medborgarportal beräknas slutföras första halvåret Inventarier äldreomsorg avser främst möbler och tekniska hjälpmedel på äldreboenden där ombyggnader gjorts. Ombudgeterade medel avses användas för installation av larm på Parkgården. Fleråriga större investeringsprojekt Ombyggnad av Nygatan 6- tilldelade medel var lägre än förkalkylen för ombyggnaden med åtföljande underskott. Extra kostnader uppkom för staket. GC-väg Mönevägen -extrakostnader för mur på grund av rasrisk. De pågående projekt som inte hunnit färdigställas under året ombudgeteras till Totalt ombudgeteras 106,2 Mkr till 26 projekt. De beloppsmässigt största projekten som ombudgeteras, utöver de ovan specificerade, är verksamhetssystem för omsorg, Rönnåsens exploateringsområde, utredning/förprojektering skolor, energiinvesteringar Dalums skola/förskola, biovärme Hökerumsgården/Hökerums skola samt ventilationsbyte Hesters äldreboende. Alla investeringsprojekt finns på Belopp i tkr Budget Utfall Överskott Kommentar Projekt År Utgift Inkomst Netto Utgift Inkomst Netto Underskott Lassalyckans ,4 793, ,6 Beslut ks , 166 idrottsområde , , , ,2 ksau , 96, , , , ,2 ks , 201 och till oförutsett får tas i S:a anspråk efter särskilt beslut Ombyggn äldreboenden Beslut kf , 11 Hökerumsgården , , , , , , , , ,0 S:a , ,7 +6,3 Slutfört Hester A-F , , , ,5 76, , ,0 Hester, LSS , , , ,5 29,5-29,5 Ryttershov hus G ,6 462, , , , ,7 Övre Bogesunds ,5 62, ,5 Beslut ks , 100 skolan, ombyggn , , ,7 Slutfört Tillbyggnad ,4 57, ,6 Beslut ks , 242 och Ätradalsskolan , ,3-508,3 ks , 309 Utredning/förproj ,4 4, ,6 Beslut ks , 39 skolor Verksamhets ,2 283, ,8 Beslut ks , 59 system för VO Rönnåsen expl ,1 293, ,9 Beslut kf , 142 industriområde Förbindelselänk , , ,5 Beslut ks , 255 rv 46- Karlsnäs 26

33 Avstämning av balanskrav och god ekonomisk hushållning Balanskravutredning, Mkr Årets resultat 18,3-1,0 3,1 Pensionsreserv -2,6-1,7-2,2 Reavinst, försäljn matr anläggningstillg 0 0-0,2 Resultat enligt balanskravet 15,7-2,7 0,7 Ackumulerat balans resultat 79,3 63,6 66,3 Ulricehamnarna har/känner förtroende för den kommunala organisationen Kommunen genomför en medborgarenkät vart tredje år. Där mäts målområdet och utvecklingen kan följas över tid. Medborgarenkäten genomfördes senast 2010 och med hänsyn till genomförd organisationsförändring och behovet av uppföljning kommer medborgarenkäten att genomföras oftare och är beställd för Finansiella målsättningar Gul Kommunfullmäktige har för år 2011 definierat god ekonomisk hushållning i följande målsättningar avseende kravet på ekonomiskt resultat: - Resultatet skall uppgå till lägst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. - Skattesatsen skall vara oförändrad. Årets resultat uppgick till +18,3 Mkr eller 1,7 % före extraordinära poster. Den första målsättningen har således uppnåtts. Skattesatsen är oförändrad, även detta mål har uppnåtts. Nöjda kunder/brukare där brukaren är i fokus För att få en samlad bild av hur resurserna används behöver vi veta vad de som använder den kommunalt finansierade verksamheten, såväl kommunalt som privat driven, tycker om den. Under 2011 skall förslag till angreppssätt för att följa utvecklingen samt målvärden utarbetas med sikte på att definieras i budget Uppföljningar har under 2011 genomförts i vissa verksamheter. Under 2012 kommer inom ramen för systematiskt arbetssätt huvuddelen av förvaltningen att genomföra kund/brukarenkäter. Ulricehamn - en god arbetsgivare Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare skall känna arbetstillfredsställelse och trivsel. Detta mäts i en medarbetarenkät under 2011 med ett index för allmän trivsel. Målvärdet för kommunen totalt skall vara 4,5 på en 6-gradig skala. God ekonomisk hushållning, verksamhetsmål Befolkningsmål invånare år 2020 Målsättningen för 2011 var en ökning med 100 personer i förhållande till folkmängden Medarbetarenkäten som tidigare planerats för ett genomförande 2011 har på grund av omorganisationen flyttats till Under 2011 har nära anslutet till projektet Utveckling på insidan kvalitet på utsidan en enkät till samtliga anställda genomförts. Jämfört mellan och har befolkningsökningen uppgått till 163 personer, vilket innebär att målet uppnåtts. 27

34 Avstämning av besparingsplan Övergripande VLS Miljö- och samhällsbyggnad Besparingsplan i budget 2011 om administrativ rationalisering motsvarande en besparing om tkr i hela förvaltningen. Administrativ rationalisering är en ständigt pågående process som inte skall kopplas samman med den nyligen genomförda omorganisationen. Förändrade arbetssätt och rutiner beräknades frigöra tid som motsvarar en effektivisering i nivån tkr. Analys: Neddragningar har hittills i år genomförts motsvarande 1,8 tjänst inom VLS. Besparing: Besparingen inom VLS motsvarar 720 tkr. Generellt sparkrav 1 % Analys: Besparing motsvarar 633 tkr. Åtgärder för att uppnå detta har medfört att medel för konsultinsatser har tagits bort samt att det upptäcktes i samband med sammanslagningar av budgetar att viss dubbelhantering av löner fanns som nu tagits bort. Besparing: Besparingen har uppnåtts. Arbete och Fritid Besparingsplan i budget 2011 om effekter av ny förvaltningsorganisation. Övergång från sex förvaltningar till en förväntas ge en effektivare resursanvändning i nivån tkr. Förändringen berör i första hand administrativ verksamhet men även inom andra områden kommer förutsättningar att skapas för effektiviseringar. Utgångspunkten är att effektiviseringarna ska uppnås utan att personal sägs upp. Analys: Effekterna har varit svåra att uppnå då det först är när alla omflyttningar är klara som en tydligare effekt och bedömning kan ske. Implementeringen av Samlad Kraft för insatser till barn och unga i behov av särskilt stöd pågår och en successiv neddragning vid resursskolorna har skett under året. Besparing: Besparingen om tkr har inte uppnåtts. Kultur Besparingsplan i budget 2011 om införande av självbetjäning med RFID-teknik ger förbättrad service till besökarna och frigör tid till andra arbetsuppgifter. Analys: Kulturverksamheten minskade personalbudgeten 2011 motsvarande 50 % tjänst som biblioteksassistent enligt kommunfullmäktiges beskrivning. En konsekvens av detta är att stadsbibliotekets öppettider minskat med 3h/v. Besparingen under 2011 beräknas till 250 tkr. Initialt uppstod svårigheter att få RFID-tekniken att fungera korrekt, vilket under en kortare period krävt extra personalresurser. Besparing: Effekten av besparingen av införandet av RFID-teknik motsvarar 200 tkr för Generellt sparkrav 1 % Analys: En besparing innevarande år har även gjorts på utlåningsstationerna på drygt 30 tkr. Besparing: Besparingen har uppnåtts. 28 Generellt sparkrav 1 % Analys: Köp av sysselsättningsplatser har under 2011 minskats med 500 tkr då Arbetscenter ingår i ett ESF-projekt tillsammans med Arbetsförmedlingen och Vuxenskolan. Arbetscenter får som medfinansiär i projektet tillgång till tio platser. Finansieringen sköts med hjälp av försörjningsstöd som verksamheten normalt betalar ut till ungdomarna. Besparing: Besparingen har uppnåtts. Individ- och familjeomsorg Generellt sparkrav 1 % Analys: I 2011 års budgetram till verksamheten har det generella sparkravet om 1 % lagts in, dvs. i den tillförda ramen var besparingen redan fråndragen verksamheten. Under 2011 har ökade kostnader för försörjningsstöd, beviljade insatser enligt LSS och rekrytering av LOV-samordnare medfört att tilldelad budgetram inte hållits. Besparing: Verksamheten har inte uppnått sparkravet för Handikappomsorg Generellt sparkrav 1 % Analys: Åtgärder för att nå besparingskravet har gjorts genom att inte tillsätta 0.5 % tjänst på Stjärnhem, ta bort sovande jour på gruppboendet Utsikten samt att inte ersätta enhetschefer som är tjänstlediga på deltid. Besparing: Besparingen har uppnåtts.

35 Äldreomsorg Minskning av 12 korttidsplatser. Analys: Enligt besparingsplan i budget 2011 reducera antal korttidsplatser med beräknad besparing motsvarande tkr under Besparing: Besparingen har uppnåtts. för att anpassa verksamheterna ute på skolorna till det nya arbetssättet i Samlad Kraft. Inga nya elever tas in på resursskolorna. Besparing: Besparingen uppnås inte fullt ut 2011, dock sker successiv minskning. Konsult och support Generellt sparkrav 1 % Analys: Åtgärder för att nå effektivisering som motsvarar tilldelad ram 2011 är att inte budgetera för volymökning för insatser till framför allt 65 år och yngre som väljer att vårdas i sitt ordinarie hem. Besparing: Besparingen har uppnåtts. Ledning Huvudprocesser Åtgärder för att nå effektivisering som motsvarar tilldelad ram 2011: Minskade interkommunala ersättningar till följd av minskat elevunderlag kommande läsår. Besparingen är beräknad till tkr för Analys: Gymnasiets interkommunala ersättningar har ökat med 26 elever vilket ger underskott med tkr. Besparing: Besparingen har inte uppnåtts. Effektivisering avseende elevassistenter motsvarande 500 tkr. Analys: Resurser för elevassistenter följer med till skolorna i den interna resursfördelningsmodellen som tillämpas i kommunen. Den pott som finns avsatt för elevassistenter inom Ledningsprocesser är att betrakta som en extra resurs utöver ovan beskrivna. Besparing: Besparingen har uppnåtts. Effektivisering avseende skolskjuts för grundskolan motsvarande 500 tkr. Analys: Under året har det varit svårt att hitta samordningsmöjligheter i den utsträckning som krävts för att nå besparingen fullt ut. Besparing: Besparingen om 500 tkr har inte uppnåtts fullt ut. Uppnådd besparing blev 100 tkr. Effekterna av nedläggning av resursskolorna för omstrukturering av resurs till barn i behov av särskilt stöd förväntas ge en effektivisering motsvarande 500 tkr. Analys: Resursskolorna har successivt avvecklats under året. Brunns resursskola är helt stängd vid årsskiftet 2011/2012. Under innevarande läsår kvarstår utfasningen av resursskolan vid 7-9:an Anslag för ledarutveckling om 275 tkr har lagts som en besparing Besparing: Besparingen har uppnåtts. Inköp Konsult och support kommer att prioritera arbetet med inköpsfrågorna. En besparing om tkr ska uppnås inom verksamheterna genom information och implementering av ett nytt inköpssystem. Analys: Arbetet med det nya inköpssystemet fortgår. En medarbetare har internt rekryterats för att under tre månader operativt arbeta med att förbereda implementeringen av det nya inköpssystemet. Arbetsuppgifterna har handlat om att inventera och dokumentera alla avtal som finns inom kommunen, att reducera antalet leverantörer och artiklar/tjänster samt se över vilka varor och tjänster som behöver upphandlas. Rekrytering av inköpscontroller är nu klar och tjänsten tillsätts i mitten av mars Inom verksamhet IT har inköp av produkter aseende datorer och telefoni begränsats, vilket förväntas sänka kostnaderna inom beställande verksamheter. Besparing: En besparing om tkr har ej kunnat uppnås under 2011 men arbetet intensifieras under Bemanningsenhet Syftet med en bemanningsenhet är att öka antalet heltidstjänster, säkra personalförsörjningen och effektivisera resursanvändningen. Besparingen utifrån en bemanningsenhet är under 2011 beräknad till 500 tkr. Analys: Organisationen arbetar med införandet av bemanningspoolen vilken beräknas komma igång under mars Enligt den tidplan som är framtagen kommer förskoleverksamhet, handikappomsorg och särskola anslutas till Timepool under våren Fastighetsskötsel, lokalvård samt Arbete och fritid avses att gå in i poolen under hösten 2012 och under våren 2013 beräknas övriga verksamheter att anslutas. Besparing: Besparingen/effektiviseringen om 500 tkr har ej kunnat uppnås då införandet fördröjts. Däremot ser vi att effektiviseringar kommer att göras på sikt. 29

36 Fastighet Avveckling av lokaler Hänsyn har tagits till målsättningen om avyttring av lokaler som medför lägre driftskostnader med en förväntad besparing om tkr Aktuella fastigheter för avyttring är Kölaby skola, Älmestads skola och Nämndhuset, Ulricehamn. Analys: Kölaby skola ligger ute till försäljning. Det bedrivs fortfarande verksamhet i Älmestads skola. I arbetet med försäljning av Nämndhuset har mäklartjänst upphandlats men där bedrivs fortfarande verksamhet. Bibliotekets lokalisering är ännu ej politiskt beslutad. Besparing: Besparing om tkr har inte kunnat uppnås. Ledningsprocesser Intern Service Effekter av ny förvaltningsorganisation Effekterna av den nya förvaltningsorganisationen väntas ge effektiviseringsmöjligheter om 16 årsarbetare, motsvarande tkr totalt för kommunen. Analys: Inom intern service har följande effektiviseringar/besparingar gjorts under 2011: Särskilda avtalspensioner: 1,75 årsarbetare Vakanser: Fastighetschef, vakans fyra månader Driftingenjör, vakans åtta månader Inköpskontroller Ekonom Ekonom 25 % Förhandlingssekreterare, vakans tolv månader Kostekonom, vakans sex månader Effektivisering/ besparing: Inom intern service uppgår effektiviseringen/besparingen till ca tkr, motsvarande 5,75 årsarbetare. 30

37 Allmänna kommentarer (Värden för föregående år inom parantes) Varför vinst? Syftet med vinst/överskott inom den kommunala sektorn är att säkerställa att verksamheten kan bedrivas även på längre sikt. I kommunallagen finns stipulerat att en kommun måste redovisa ett resultat över noll kronor, det s.k. balanskravet. Efter införandet av balanskravet har det tillkommit ytterligare bestämmelser i kommunallagen gällande kravet på resultatnivån, vilka beskrivs under den sammanfattande benämningen god ekonomisk hushållning. Detta regelverk innebär att en kommun måste prestera ett resultat som konsoliderar, det vill säga stärker ekonomin. Med andra ord ett krav på långsiktig vinst/överskott. Sammanfattningsvis är vinst/överskott nödvändigt för att: - Täcka den oredovisade ökningen av pensionsskulden, den s.k. ansvarsförbindelsen. - Inflationssäkra kommunens tillgångar. Att bygga t.ex. en ny idrottsanläggning för att ersätta en 25 år gammal brukar som regel innebära en fördyring. Vinsten/ackumulerade vinster skall täcka dylika fördyringar. - Hantera risker. Kostnader och intäkter kan naturligtvis ej planeras/förutses fullt ut. Skatteintäkterna är exempel på en risk där det faktiska utfallet är känt långt efter att räkenskapsåret avslutats. Ett annat exempel på risk är kommunens största kostnadspost, personalkostnaderna. Utfallet i avtalsrörelserna är svåra att förutse och differenser mot budget får stora konsekvenser för verksamheterna. Risker hanteras genom skapande av buffertar = vinst. - Satsningar på utveckling. Nollresultat räcker förenklat uttryckt endast till att bevara befintlig standard. Satsningar på till exempel ett nytt kulturhus och en ny sportarena förutsätter vinst-/ ackumulerade vinster. Sammanfattning av räkenskapsåret 2011 jämföras med Sveriges kommuner och landstings generella tumregel om 2,0 %. Relaterat till kommunens genomförda investeringar för året borde resultatet vara i nivån + 60 Mkr för att vara långsiktigt ekonomiskt hållbart. Relateras resultatet till de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för god ekonomisk hushållning kan konstateras att kommunen för 2011 uppfyllt målet gällande resultatet, som skall uppgå till 1 % av skatter och statsbidrag. Övriga fastställda finansiella mål har ej gått att mäta och utvärdera. Sammanfattningsvis kan konstateras att det, ur ett ekonomiteoretiskt perspektiv, finns en diskrepans mellan de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målsättningarna och definitionen av god ekonomisk hushållning. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Röd Detta nyckeltal visar om kommunens skatte- och statsbidragsintäkter räckt till för att finansiera den löpande driften. Detta mått bör inte överstiga %. Över 100 % innebär att man är beroende av andra intäkter för att finansiera kärnverksamheten. Det kan t.ex. vara finansiella intäkter. Nettokostnadernas andel, inkl. avskrivningar och pensioner, i % av skatteintäkter och generella statsbidrag, kommunen ,4 97,7 99,4 102,5 99,2 96,9 98,1 99,1 100,3 100,3 98,9 För år 2011 uppgick detta nyckeltal till 98,9 % (100,3 %). Värdet är för högt, även om en viss förbättring skett jämfört med föregående år. Annorlunda uttryckt innebär nyckeltalet att verksamheternas ramar borde vara minst 10 Mkr lägre. Resultat Resultatet efter extraordinära poster uppgick till Röd + 18 Mkr (-1) Resultatet är tillräckligt för att anse att kommunen tillämpar god ekonomisk hushållning års resultat motsvarar ca 1,8 % av skatteintäkter och statsbidrag, att Nettokostnadernas och skatte-/statsbidragsintäkternas utveckling Nettokostnadernas utveckling jämfört med utvecklingen av skatte- och statsbidragsintäkterna är ett annat viktigt nyckeltal för att belysa kommunens ekonomiska situation. En alltför drastisk kostnadsutveckling ger signaler om att den ekonomiska styrningen ej är tillfredsställande. 31

38 För Ulricehamns kommuns del ser utvecklingen ut enligt följande: (procentuell förändring jämfört med föregående år) År Skatter och statsbidrag Nettokostnader , ,2 5, ,5 1, ,3 7, ,5 6,1 För år 2011 har som synes utvecklingen av skatter och statsbidrag varit svag. Konjunkturen har i och för sig stärkts, vilket påverkat skatteintäkterna positivt men utvecklingen dämpades på grund av att det särskilda konjunkturstödet (i nivån 22 Mkr) togs bort. Den svaga utvecklingen av skatteintäkterna har emellertid matchats av att nettokostnaderna ej ökat under året. Detta är en mycket ovanlig situation, vilket inneburit att ekonomin stärkts något jämfört med föregående år. Finansnetto Riksgenomsnittet för landets kommuner är ett negativt finansnetto om ca 1 % av skatter och statsbidrag. För Ulricehamns kommuns del hade detta inneburit en belastning om ca 11 Mkr. Den verkliga situationen för kommunen år 2011 är ett positivt finansnetto om ca 0,6 % av skatter och statsbidrag eller +6 (+3) Mkr. Något förenklat innebär detta att Ulricehamns kommun kan ha ca 30 fler tjänster jämfört med en kommun som haft ett finansnetto i nivå med riksgenomsnittet. Prioritering av stabila överskott ger på sikt även en bättre verksamhet. Av finansnettot hänförs ca 3 (2) Mkr till pensionsfondens förändring. De stora investeringsåtagandena kommande år kommer att förändra kommunens situation gällande positiva finansnetton. Portföljen var vid årsskiftet fördelad på följande tillgångsslag: Realränteobligationer 13 (18) Mkr Obligationer 17 (15) Mkr Strukturerade produkter * 27 (29) Mkr Annan tillgång 2 (2) Mkr Aktier 6 (5) Mkr Likvida medel 10 (4) Mkr *Strukturerad produkt = tillgång med obligations- och optionsdel. Marknadsvärdet per årsskiftet bedöms till ca 76 (73) Mkr. Innehaven klassificeras som långsiktiga innehav, anläggningstillgångar, och nedskrivning av värden till marknadsvärden sker endast om nedgången i värde bedöms som bestående. Under 2011 har inte några nedskrivningar skett. Investeringar Röd Investeringarna år 2011 uppgick till 80 (98) Mkr eller 7,6 % (9,4 %) av skatte- och statsbidragsintäkterna, att jämföra med riksgenomsnittet om ca 6 %. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan konstateras att investeringarna varit på en acceptabel nivå åren , 2010 och 2011 har emellertid investeringarna ej självfinansierats, vilket är mindre lämpligt. Självfinansieringsgraden anger i vilken omfattning investeringarna finansierats med årets nettokassaflöde. Ett värde över 100 % är således bra och under 100 % mindre tillfredsställande. År Nettoinvestering, Mkr Självfinansieringsgrad, % Finansiella placeringar Kommunen har 75 (73) Mkr (bokförda värden) placerade i värdepapper och likvida medel. Detta för att finansiera framtida ökade pensionsutbetalningar, relaterade till vår oredovisade pensionsskuld som uppgår till ca 541 (481) Mkr. 32 Några allmänna utgångspunkter för en bedömning om investeringarna är på en lämplig nivå: - Överstiger nivån riksgenomsnittet om ca 6 % av skatte- och statsbidragsintäkterna? - Har lånefinansiering skett för att ersätta en redan befintlig investering? Detta är mindre lämpligt och en signal om att ekonomin ej skötts på ett korrekt sätt. Lönsamma investeringar, vilka innebär en driftskostnadsreducering uppgående till lägst kapitalkostnaderna kan vara rimligare att finansiera via lån.

39 - Vid betydande ökning av befolkningen kan en högre investeringsnivå, med åtföljande lånefinansiering, förmodligen accepteras. Infrastruktur måste sannolikt byggas ut och en ökning av skatteintäkterna kommer på sikt. Sammanfattningsvis är investeringsnivån för de tre senaste åren ej acceptabel, beaktat dessa frågeställningar. Det är av stor betydelse att reserver byggs upp även under det kommande året. Under åren bedöms det finnas ett årligt investeringsbehov i storleksordningen 100 Mkr. Detta är hänförligt till investeringar som har samband med kommande motorvägsutbyggnad, en förväntad befolkningsökning samt övriga utvecklingssatsningar. För att kunna hantera dessa satsningar krävs en förhållandevis hög resultatnivå. Dotterbolagen Resultaten för de i kommunkoncernen ingående helägda dotterbolagen uppgick till följande: (resultat i Mkr före bokslutsdispositioner och skatt) Bolag Ulricehamns Energi AB (UEAB) Stubo AB +1 0 Ulricehamns Fastighets & Service AB, koncern, inkl. Vists Fastighets AB NUAB -5 0 Ulricehamns Stadshus AB Summa Sammanfattningsvis uppvisar bolagen acceptabla resultat. Emellertid inger den finansiella exponeringen viss anledning till oro. Negativa resultat i Ulricehamns Stadshus AB och NUAB regleras via koncernbidrag. Ekonomichefens avslutande kommentarer Den globala ekonomin, vilken har en stor påverkan även på den kommunala ekonomin, har under året präglats av instabilitet och osäkerhet. Denna situation förväntas bestå under många år framöver, vilket gör den kommunala ekonomin (skatteintäkterna) svårplanerad. Sammanfattningsvis räcker inte resultatet för att självfinansiera investeringarna. Vidare är nettokostnadernas andel av skatte- och statsbidragsintäkterna fortsatta för höga, även om en viss förbättring har skett. Nyckeltalet indikerar att anslaget till verksamheterna lågt räknat är ca 10 Mkr för högt. De negativa effekterna på ekonomin har dämpats av att nettokostnadsutvecklingen jämfört med föregående år har varit nära noll, emedan skatteintäkterna utvecklats svagt positivt. Ett alltjämnt positivt finansnetto har också förbättrat situationen. Kommunens höga utvecklingsambitioner (investeringar) kräver att det löpande arbetas med effektiviseringar för att skapa utrymme för de nya årliga drifts- och kapitalkostnader som uppkommer när nya anläggningar tas i bruk, samt finansieringen av dessa. Årets resultat om +18 Mkr räcker inte för utvecklingsambitionerna, vilket bland annat visar sig genom att kommunens likviditet försämrats med 91 Mkr jämfört med föregående år. För att klara utvecklingssatsningarna borde resultatet 2011 varit i nivån +60 Mkr. Differensen motsvarar en skattehöjning om ca 1 skattekrona, alternativt en ytterligare effektivisering av verksamheten med ca 40 Mkr eller alternativt en halvering av investeringsanslaget. Den framtida hanteringen av ovan beskrivna situation sammanfattar kommunens huvudsakliga utmaning inom det ekonomiska området. Olof Olsson ekonomichef Bolagens fullständiga årsredovisningar finns på 33

40 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen Utfall Mkr Budget Mkr Avvikelse Mkr Kostnader 1 569, ,6-39,0 Intäkter 516,0 488,5 +27,5 Resultat 1 053, ,1-11,5 LEDNINGSPROCESSER Beskrivning av verksamhet Ledningsprocesser består huvudsakligen av kommunchefer och kommunledningsstab. Verksamheten består av övergripande ledning, styrning och samordning av koncernens samlade verksamhet. Under 2011 har väsentliga ledningsprocesser utgjorts av implementering av kommunens nya organisation samt kvalitets- och verksamhetsutveckling. Andra viktiga områden har varit planeringsåtgärder för infrastruktur och insatser inom kommunalförbundet. Inom ledningsprocesser samordnas bland annat säkerhetssamordning, samlad lönepott, räddningstjänst, omställningsåtgärder och den samlade bufferten för oförutsett. Väsentliga händelser under året Under 2011 har arbetet med att utarbeta styr- och ledningssystem varit prioriterat. Utarbetande av metoder och verktyg för ledning och styrning har integrerats med ESF-projektet Utveckling på insidan kvalitet på utsidan. Under våren genomfördes en förstudie och en strategi med handlingsplan togs fram för att skapa en lärande organisation. Ledarforum har etablerats som arena för utbildningsinsatser. Samtalsgrupper för samtliga chefer inom koncernen startades under hösten Utredning av Tingsholmsgymnasiets framtida verksamhet åtföljt av beslut till förvaltningen att minska programutbudet med 4 program. Samordning av åtgärder för att påskynda utbyggnaden av riksväg 40 till motorväg. Utredning om bolagsstrukturen i Näringsliv Ulricehamn AB och Ulricehamns Fastighets och Service AB. Förslag till prioriteringar på både kort och lång sikt har under året utarbetats för Sjuhärads kommunalförbund. Kvalitetsuppföljning Under 2011 har utarbetats en applikation i Qlik View, sexbeningen. Den innehåller uppföljning av ekonomi- och personaltal, kvalitetstal, kund/- brukarundersökningar, medarbetarundersökningar, politiska mål samt internuppsikt som i dagsläget består av incidentrapporteringssystemet. IT-verktyget Stratsys har upphandlats för att bryta ned mål och vara ett verktyg för tertial- och årsbokslut. Vidare handlar det om att ta fram standardiserade arbetssätt och rutiner för att säkerställa att rätt saker görs på rätt sätt, följer lagstiftningen, arbetar i enlighet med politiska mål samt för ökad delaktighet och tydlighet. Ekonomi Utfallet för 2011 uppgår till tkr. Jämfört med budget finns en avvikelse på -280 tkr. Positiva avvikelser är buffert för oförutsedda kostnader med tkr, ej ianspråktagen lönepott med 948 tkr samt kostnader för kommunledningsstab med 468 tkr. Negativa avvikelser är i första hand planeringsåtgärder för infrastruktur som uppgår till tkr, vilket uteslutande beror på kostnaden för vattentäkt som belastat årets resultat med tkr. Vidare har kostnaden för räddningstjänsten överstigit budget med 588 tkr. Framtid 2012 fortsätter arbetet med att implementera och använda styr- och ledningssystemets olika delar, Qlik View och Stratsys, våra arbetssätt, omvärldsanalys och våra förbättringsverktyg. Inom ledningsprocesser kommer uppföljning av kommunalpolitiskt handlingsprogram (KPH) fortlöpande vara en prioriterad uppgift. Härvidlag kan nämnas det övergripande målet om invånare år 2020 där en konkret handlingsplan har utarbetats. Under hösten 2012 väntas regeringen besluta om ny infrastrukturproposition för perioden Detta kräver ett omfattande arbete avseende såväl fortsatt utbyggnad av riksväg 40 till motorväg som att en byggnation av Götalandsbanan prioriteras i den långsiktiga planen. Utveckling av samverkan med de närliggande regionerna, Göteborg, Borås och Jönköping, blir allt viktigare. Genomförande och uppföljning av beslutad besparingsplan inom ramen för 2012 års budget är väsentlig för att nå uppställda ekonomiska mål. Karl-Erik Claesson Ewa Roslund kommunchef kommunchef 34

41 HUVUDPROCESSER Sammanfattning Huvudprocesserna i Välfärd, Lärande och Samhällsutveckling (VLS) omfattar större delen av den kommunala verksamheten. Det kan även ses i budgeten, då den utgör ca 90 % av kommunens totala budget. Det är således verksamheter som i stor utsträckning präglar helheten i den kommunala organisationen är det första verksamhetsåret i den nya organisationen. Utvecklingsfrågorna har i stor utsträckning påverkat innehållet i många verksamheter. Nya rutiner och arbetsformer har tagits fram för att utveckla processtänkandet. I viss utsträckning har även den nya organisationen påverkat verksamhet och ekonomi. Följande faktorer har särskilt påverkat verksamhet och ekonomiskt utfall under 2011: Antal förskolebarn vid fristående enheter har minskat. Interkommunala kostnaderna för förskola, grundskola och gymnasieskola har ökat jämfört med Detta gäller särskilt gymnasieskolan. Assistentkostnaderna inom förskola och grundskola har inte hanterats inom budget. Grundskolorna har haft svårigheter att anpassa den pedagogiska organisationen till erhållna resurser. Ej tillsatta tjänster inom flera verksamheter balanserar upp resultatet. Snöröjningskostnaderna har blivit tkr dyrare än budget på grund av en mycket snörik vinter. Förebyggande ungdomsverksamhet har medfört färre institutionsplaceringar. Försäkringskassans förändrade regler för personalig assistans och LSS har givit kraftigt förhöjda kostnader för kommunen. Brister i budgetarbetet inför 2011 har resulterat i att viss verksamhet blivit helt ofinansierad. Gymnasieverksamheten har minskat sina kostnader för personal med ca tkr. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat. Resultatredovisning (tkr) ANSVARSOMRÅDE Budget, netto Utfall, netto Resultat Ledningsprocesser VLS Arbete och fritid Handikappomsorg Individ och familjeomsorg Kultur Miljö och samhällsbyggnad Skolområde Nord Skolområde Syd Skolområde TG Äldreomsorg Totalt Ledningsprocesser VLS Beskrivning av verksamhet Inom verksamheten bedrivs ledningsarbete inom huvudprocesserna välfärd, lärande och samhällsutveckling. Under 2011 har resurser för bland annat lokaler, skolmåltider, interkommunala ersättningar, reserver för barn och elever i behov av särskilt stöd, skolskjutsar och ersättningar till fristående enheter budgeterats. Utvecklingsfrågorna på övergripande nivå och för samverkansområdet är viktiga delar i verksamheten. Viktiga händelser under året Under året har ledningsmötesstrukturen utvecklats i samarbete med intern service i syfte att skapa helhet i organisationen. Utvecklings- 35

42 dagar för verksamhetschefer har genomförts i internatform tillsammans med chefer för intern service. Former för uppföljning av ekonomi har utarbetats under året. Även tydlig struktur för hur samverkansarbetet ska fungera har etablerats. Under 2011 har utvecklingsarbete skett inom Närvårdssamverkan, det vill säga samverkan inom Sjuhärad vad gäller välfärds- och lärandefrågor inom många områden. Ett särskilt föräldrastödsprojekt har haft direkt koppling till ledningsprocesserna inom VLS. Även i FoU Sjuhärad (ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom välfärd) har representation från VLS funnits med. Internt har mycket arbete lagts ned på att implementera det nya verksamhetssystemet Treserva inom välfärdsområdet och att omsätta Lagen om valfrihet (LOV) i praktisk verksamhet. Kvalitetsuppföljning/analys Inom ledningsprocesserna har inte något internt kvalitetsarbete genomförts. Ekonomi Budgeten för ledningsprocesserna var för ,3 tkr och utfallet blev ,7 tkr, vilket gav en positiv avvikelse på 1 763,6 tkr. Som en följd av minskat antal barn i förskolan inom de fristående enheterna finns ett överskott om tkr. Förskolans, grundskolans och gymnasieskolans interkommunala ersättningar har ökat, vilket ger underskott med tkr. Den övergripande verksamheten, som innehåller diverse verksamhetsreserver, visar på ett överskott på tkr. Framtid Fortsättningsvis utveckla ledningsfunktionen vidare genom olika teambildande insatser. Insatser sker företrädesvis inom ESF- projektet Utveckling på insidan kvalitet på utsidan. En stor utmaning finns i att organisera verksamheten inom VLS så att alla verksamhetscheferna har ett rimligt administrativt stöd som gör att den nya organisationen kan utvecklas i enlighet med intentionerna. I ledningsprocessens budget för 2011 fanns ett antal budgetposter som borde ha belastat de nio verksamheterna. Under 2012 är ambitionen att posterna fördelas ut på verksamheterna. Företrädesvis handlar det om kostnader för fastigheter, IT och interkommunala ersättningar. Uppföljning av fördelningen sker kontinuerligt under 2012 och förfinas inför Carita Brovall Göran Nyman chefer huvudprocesser 36 Arbete och Fritid Beskrivning av verksamhet Arbetscenter Arbetscenter arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. I verksamheten ingår även kommunens feriearbete. Huvudsakligt uppdrag är ungdomar år med försörjningsstöd och Samordningsförbundets målgrupp år. Under året har vi även till viss del tagit emot och arbetat för en sysselsättning för samtliga åldrar. Ett nära samarbete med LSS-verksamheten finns dessutom när det gäller sysselsättningsgrupper. Etableringscenter Etableringscenter arbetar idag med bostadsanskaffning, samhällsorientering samt socialt stöd i form av samtalsstöd och praktisk hjälp med att söka jobb o.d. Fritid Verksamhetsansvar för idrotts- och fritidsanläggningar, fritidsgårdsverksamhet och Ungdomens Hus. Stöd till föreningslivet i olika former. Bokningscentral. Lotterimyndighet. Viktiga händelser under året Arbetscenter Med ett ökat deltagarantal under senare delen på året har personalresurserna använts fullt ut. Lokaler har också hyrts på Villagatan 39, Ulricehamn där sysselsättningsgrupper med grupphandledare, coacher och en administratör sammanförts. I december 2011 fick Sjuhärads samordningsförbund beviljat ett ESF-projekt, KRUT, vilket för Arbetscenter innebär en tjänst på 65 % under tiden 1 januari juni Etableringscenter Den nya etableringsreformen har varit igång under året och medfört stora förändringar för vår flyktingmottagning och personalen har till viss del fått helt andra arbetsuppgifter. Vi har deltagit i framarbetandet av ett förslag till gemensam flyktingmottagning i Boråsregionen. Parallellt med detta vill vi också kunna erbjuda en Välkomst i lokal kommunal regi. Fritid Färdigställande av och invigning av Lassalyckans idrottsanläggning. Intrimning av driftorganisationen och fastställande av uthyrningsprinciper. Fortsatt arbete med projektering av ytterligare en ishall i området. Nytt leklandskap i simhallen som resulterat i en ökad besöksfrekvens i anläggningen med drygt 10 %. Framtagande av och beslut om avtal som reglerar organisationen för den framtida skidverksam-

43 heten i Lassalyckanområdet. Viktiga händelser under året Ekonomi Budgetöverskott på personalkostnader orsakat av att samtliga tjänster inte tillsatts. Flera av de personer som jobbat i verksamheten har vi kunnat få mer ekonomiskt stöd för än beräknat från Arbetsförmedlingen. En ren felbudgetering för 2011 där kostnader för feriearbetare tagits upp två gånger (1,3 Mkr) Underskott för drift av banvallar och friluftsbad till viss del beroende på vissa oklarheter i ansvarsfördelning i underhåll mellan MSB och Fritid. ESF-projektet Change through action, kopplat till Ungdomens hus har en egenfinansiering på 60 %, vilket medfört ett visst underskott. Totalt redovisas ett överskott mot budget på ca 2,5 Mkr. Framtid -Ett ökande antal varsel befaras den närmaste tiden, vilket då medför en ökande arbetslöshet och därmed ökad belastning på Arbetscenter. -Vi hoppas kunna utöka verksamheten att även innefatta personer år som fastnar i försörjningsstöd. Till viss del skulle resurser i ett tänkt Välkomstprojekt arbeta med detta. -Ett kommande beslut om ev. gemensam flyktingmottagning ställt i relation till vår egen Välkomst och dess storlek kommer att ge klarhet i många delar som varit vilande under Stor vikt kommer att läggas vid uppföljning av driftkostnaderna och verksamheten vid Lassalyckans idrottsanläggning. -Driftansvaret för banvallarna är överförda till MSB Thomas Ahlqvist / verksamhetschef Arbete och fritid Handikappomsorg Beskrivning av verksamhet Handikappomsorgen utför insatser åt personer med funktionsnedsättningar som regleras i LSS och SOL (Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade respektive Socialtjänstlagen). Här ingår särskilt boende, boendestöd, daglig verksamhet, personlig assistans, korttidsverksamhet, ledsagning, avlösning och kontaktperson. Verksamheten har som främsta uppgift att främja jämlikhet i levnadsvillkoren och full delaktighet i samhällslivet för funktionshindrade. Lövbacka I april månad flyttade kommunens korttidsverksamheter samman från tre olika fastigheter till en gemensam lokal på Ulricehamns resurscenter. Sammanslagningen har inneburit både bättre samordning och utnyttjande av resurser. Socialpsykiatri Under 2011 har verksamheten inom serviceboendet Stjärnhem växt och omfattar sex boende i området, vilket innebär att Stjärnhem i det närmaste är fullt. Stjärnträffen, en samlingspunkt för de boende startade på försök i december Utvärderingen visar att det finns ett behov an en samlingspunkt och den permanentades därför under Daglig verksamhet Under 2011 har daglig verksamhet startat ett samarbete med kommunens arbetsmarknadsorganisation. Det gäller sysselsättning för personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS samt deltagare från arbetscenter. På Överskottslagret och i en ny verksamhet som har startats på Villagatan i Ulricehamn arbetar personal med brukare/deltagare från båda verksamheterna. Det har visat sig vara en lyckad satsning för såväl handikappomsorgen som Arbetscenter, då detta har givit brukarna större möjlighet till olika typer av sysselsättning. Arbetssättet ska utvärderas efter sommaren Kvalitetsuppföljning/analys Handikapp- och äldreomsorg arbetar tillsamman med uppdragen att stödja ideella organisationer och att utveckla volontärverksamheten. Träffar med berörda grupper planeras tillsammans med volontärsamordnaren. Kommunen har fått statliga stimulansmedel för att utveckla anhörigstödet mot handikappomsorgens samt individ- och familjeomsorgens målgrupper. Ett projekt pågår under tiden Det ska resultera i ett förslag hur anhörigstödet ska utformas i Ulricehamns kommun med åtföljande kommunikationsplan. Inom socialpsykiatrin pågår ett projekt under tiden Projektet finansieras av statsbidrag. Uppdraget är att förstärka sociala insatser i samband med ny vårdform som innebär att personer som tvångsvårdas, i en fas av vården, bor i sin hemkommun. Projektet syftar till att utveckla verksamheten inom områdena; kartläggning av behov, sysselsättning, uppsökande verksamhet, brukarinflytande samt intern och extern samverkan. 37

44 Ekonomi Handikappomsorgens ekonomi har varit stabil under 2011 och visar ett överskott på tkr mot budget. Positiva avvikelser De flesta verksamhetsdelar går med ett visst överskott, vilket visar på den ekonomiska medvetenhet och budgetdisciplin som finns hos både chefer och medarbetare. Den största positiva avvikelsen, 800 tkr, uppstod när ett uppdrag till en brukare med omfattande hjälpbehov upphörde i september. Negativa avvikelser Negativ avvikelse visar delar av personlig assistans. Ett skäl till denna är att Försäkringskassan inte ger utförare ersättning för alla dygnets timmar, vilket har givit ett negativt utfall i vissa projekt. De två projekt med störst negativ avvikelse har underskott med 600 tkr respektive 400 tkr. Ett omfattande arbete med ekonomi inom personlig assistans har gjorts under året, vilket har resulterat i ett nytt sätt att budgetera. Vi har sökt förhöjd timpeng från Försäkringskassan i ett projekt, och fått positivt förhandsbesked. Fler ansökningar kan bli aktuella. Sammantaget räknar vi med att få ännu bättre kontroll på kostnader inom detta område. Framtid Boenden Att förutse och planera för särskilda boenden inom handkappomsorgen är vanskligt. Ett genomgripande strategiskt arbete krävs för att planera inför framtiden. Servicebostaden Liljekonvaljen behöver få en ny lokalisering. Detta motiveras både av verksamhets- och arbetsmiljömässiga skäl. En nybyggnation med plats för fyra lägenheter/brukare är det alternativ som verksamheten förordar. Investeringsutgiften beräknas till ca 6 Mkr. Nytt arbetssätt inom daglig verksamhet Till sommaren 2012 beräknas daglig verksamhet få en ökning med ca10 brukare. Flera av dessa har funktionsnedsättningar som kräver mycket personal. Verksamheten har planer på att inleda ett nytt sätt att arbeta, där större fokus läggs på att hitta företagsplaceringar. Detta kan eventuellt ge vinna-vinna - effekter för brukar och verksamhet. Kompetensbehov Handikappomsorgen arbetar med personer som har många olika funktionsnedsättningar. Detta ställer olika krav på kompetens hos medarbetarna. En nedläggning av Barn- och fritidsprogrammet på Tingsholmsgymnasiet är till nackdel för handikappomsorgens rekryteringsbas. En satsning på kompetenshöjning av befintlig personal behövs. 38 Personligt ombud Personligt ombud är en kommunal verksamhet som riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning till största delen finansierat av Socialstyrelsen. Det personliga ombudets uppgift är att tillsammans med brukaren identifiera behov av stöd och bistå brukaren i kontakter med myndigheter samt påtala brister och hinder i samhällets stödsystem. Den totala kostnaden för ett personligt ombud beräknas till kr, varav statsbidrag utgår med kr. Annette Bohman / verksamhetschef HO Individ- och familjeomsorg (IFO) Beskrivning av verksamhet Individ- och familjeomsorgen består av tre verksamheter; barn och ungdomsenheten, vuxenenheten och handläggarenheten. IFO ansvarar för att ge stöd till barn, ungdomar och deras familjer, stöd till vuxna med missbruksproblem och övriga vuxna. Vidare ingår handläggning av ekonomiskt bistånd och förmedlade medel samt handläggning enligt SoL och LSS med inriktning mot äldre- och handikappomsorg. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt LOV- samordnare finns också organisatoriskt inom IFO. Viktiga händelser under året Sedan en längre en tid har det pågått ett omfattande förändringsarbete på ungdomsboendet Ungbo. Enligt Socialstyrelsen har det resulterat i en verksamhet som är välorganiserad och som har en tydlig verkställighet från planering till slutförande. Samordnare är anställd med ett övergripande ansvar för behandlingsarbetet med ungdomarna och för att möjliggöra detta utvecklingsarbete. Under sommaren 2011 flyttade Ungbo till nya lokaler i Ulricehamn och den nya byggnaden är bättre anpassad för ungdomarnas behov. Sedan april 2011 finns avtal med Migrationsverket att ta emot asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Ulricehamns kommun har tagit emot nio barn under året som vistas i familjehem eller på Ungbo. Fem av barnen togs emot före april 2011 då det gemensamma avtalet trädde i kraft. I vuxengruppen har under året inrättats en mottagningsfunktion vid ansökan om försörjningsstöd. Syftet är att göra en grundläggande basutredning och vara ett stöd för individen att kontakta andra berörda myndigheter. Enheten har genom aktivt förebyggande arbete minskat institutionsplaceringarna.

45 Handläggarenheten har flyttat från Nämndhuset till Ulricehamns resurscenter i april månad, vilket har resulterat i en god arbetsmiljö. På enheten arbetar en biståndshandläggare i vårdplaneringsteamet som startade i mars Detta har inneburit många samordningsvinster samt bättre kontinuitet för brukaren vid planering av insatser vid hemgång. LOV infördes där under året 6 externa företag godkänts. I samband med detta anställdes en LOV- samordnare. Samverkan med verksamheter inom Lärande samt Arbete och fritid har under året utvecklats på ett positivt sätt. Samlad kraft samt arbetet med deltagare i etableringscenter är exempel på detta. Tillsammans med Arbetscenter arbetas med att finna sysselsättning för att minska försörjningsstöd och för berörda uppnå bättre livskvalitet. Handläggarenhet/beslut enligt LSS: För handläggarenheten är det beslut enligt LSS som är den stora negativa avvikelsen. Fler ansökningar/beslut än tidigare i kombination med att Försäkringskassan inte bedömer de grundläggande behoven på samma sätt som tidigare, har lett till att kommunen får stå för hela assistanskostnaden. Flera av Försäkringskassans beslut har överklagats och dom väntas specifikt i ett fall där kostnadsökningen för kommunen är kr. Med 2012 års ersättning per assistanstimma kommer denna siffra att öka till kr. Handläggarenheten/beslut enligt SOL: Ersättningar till Attendo Care har blivit lägre än budgeterat vilket är orsaken till största delen av överskottet. Administration IFO: Lönekostnader för LOV- samordnare samt projektledare LOV. Kvalitetsuppföljning/analys Handläggarenheten: Antal ansökningar till särskilt boende inom äldreomsorgen ligger relativt konstant. Under 2011 har avslagen ökat något men där var skälet till ansökan bristfällig bostad, vilket inte är skäl till bifall. Barn- och ungdomsenheten: Antal vårddygn för barn och unga placerade i familjehem har från 2010 till 2011 ökat med 719 dygn. Ca av de totala dygnen har varit för ensamkommande flyktingbarn. Barn och unga placerade på institution har minskat då det arbetas aktivt med att finna lösningar i egna kommunen så att barnet/ ungdomen vistas nära familj och i van skolmiljö. Vuxenenheten: Antal hushåll med försörjningsstöd har från 2010 till 2011 minskat med 48 hushåll beroende på nya arbetstillfällen, många via bemanningsföretag, studier och utflyttning. Fortsatt satsning och samverkan med andra verksamheter och företag behövs för att finna sysselsättning. Ekonomi Budget: Utfall: Differens: tkr Barn och ungdom: Under 2011 har barn- och ungdomsenheten haft 3 institutionsplaceringar, vilket bedöms som få placeringar och detta är bland annat ett resultat av förebyggande arbete i familjeteam och fältverksamhet. Det innebär att vi kan lägga mer resurser i vår egen kommun för att finnas nära barn och ungdomar samt deras familjer. Ekonomi/Vuxna: Antal hushåll med försörjningsstöd har från 2010 till 2011 minskat med 48 hushåll men kostnaderna för försörjningsstödet har fortsatt att öka. Detta beror bland annat på att antalet utlandsfödda har ökat och de är oftast större familjer som har stora behov. De som är kvar i försörjningsstödet har även andra problem, vilket gör det svårare för dem att komma ut på arbetsmarknaden. 39 Framtid Inför 2012 har barn och ungdomsenheten omfördelat medel från institutionsplaceringar till att utöka fältverksamheten med ytterligare en fältassistent. Ungdomar i riskzon ska prioriteras och det förebyggande arbetet för att minska bruket av alkohol och droger ska prioriteras där extra fokus läggs på unga flickor. Satsningen är också viktig i arbetet med samlad kraft. Under 2012 ska fem ensamkommande barn tas emot, vilket kräver resurser av handläggare, familjehem och team. Planering för 2012 och framåt behöver påbörjas då vi kan se behov av boende för barnen som fått permanent uppehållstillstånd i väntan på familjehem eller eget boende. Vuxengruppen i samarbete med Arbetscenter vill arbeta med personer som har olika sorters arbetshinder, Arbetet går ut på att finna praktikplatser och skapa kontakter som ökar chansen till sysselsättning och minskat försörjningsstöd. Idag finns inte något uppdrag för Arbetscenter att arbeta för personer mellan år men IFO ser dessa som en prioriterad grupp. I vuxengruppen pågår även arbete för att minska externa institutionsplaceringar för vuxna. Handläggareenheten står inför det faktum att kostnader för personlig assistans kommer att öka eftersom omfattningen av insatser ökar likväl som kommunens ansvar då Försäkringskassan inte går in med resurser som tidigare har gjorts. Susanne Sprigg / verksamhetschef IFO Kultur Beskrivning av verksamhet Kulturverksamhetens arbete syftar till att bedriva basverksamhet

46 inom kulturområdet, allmänkultur bibliotek kulturarv, samt utveckla densamma som tillväxtfaktor i samhällets utveckling. Viktiga händelser under året Självservice på stadsbiblioteket Ulricehamns stadsbibliotek installerade 2011 ny teknik för snabbare, enklare och säkrare utlåning. Ett viktigt steg mot ett modernt bibliotek togs med införandet av RFID teknik med självservice. Tekniken medför bättre service till låntagarna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Systemet är användarvänligt och gensvaret från låntagarna är positivt. En tjänst som biblioteksassistent har minskats från 100 % till 50 %. Nedläggning av utlåningsstationer I maj beslutade kommunstyrelsen att lägga ned utlåningsstationerna i Tvärred, Marbäck och Vegby. Stationen i Grönahög diskuterades eftersom biblioteket inte var tillgängligt. Bygdegårdsföreningen erbjöd då en bra lokal i markplan och i november kunde det "nya" tillgängliga biblioteket i Grönahög invigas. Nedläggningen av de tre stationerna har gått bra och har medfört att filialerna i Gällstad och Hökerum kunnat stärkas med ökade öppettider och bokbeståndet på övriga bibliotek har uppdaterats och arbetstiderna effektiviserats. Biblioteket som kulturarena Ett projekt med åtta kommuner i Sjuhärad! Biblioteksprojektet är ett samarbete mellan biblioteken i Sjuhärad där Ulricehamns kommun/kultur står som projektägare. Kommunalförbundet tilldelade projektet 500 tkr i juni 2011 för att biblioteken tillsammans ska utvecklas till levande mötesplatser och moderna kulturarenor. Kultur i Väst, VG-regionen, stödjer projektet. Satsningen på ett biblioteksprojekt är ett led i arbetet att uppfylla det politiska målet 1 lånekort i Sjuhärad. Kulturturism Tillsammans med NUAB har kulturverksamheten arbetat för att knyta namnet Änglagård till Ulricehamn. Detta har skett genom satsningen på en utomhusutställning med bilder från filmerna och ett Filmrally i Änglagårdsbygden med filmvisningar utomhus och i bygdegårdar. Kvalitetsuppföljning Bibliotek: antalet utlån per invånare uppgick 2011 till 7,9 st, vilket är på samma nivå som Jämförande siffra för riket 2010 låg på 7,3 st. Totalt lånas 80 miljoner böcker/media ut per år i Sverige. Antalet barnbokslån per barn (0-14 år) ligger på 22 st. för (riket - 18 lån/barn). 40 Sammanlagt lånade Ulricehamns bibliotek ut böcker/media vilket är högre än 2010 ( ) en ökning som sker trots att stadsbiblioteket höll stängt tre veckor och trots att tre bibliotek lades ned. Ett mått på kulturaktiviteternas genomslag är att programmen uppmärksammats i över 200 artiklar och tio radioinslag. Antalet kulturprogram uppgick till 1,4/dag. Ekonomi Kulturverksamheten redovisar ett mindre underskott på 28 tkr. Utfall mot budget blev 100,4 %. Orsaken till underskottet beror på att nedläggningen av biblioteken medförde merkostnader och byte av lokal för Grönahögs bibliotek bidrog till extra utgifter på ca 30 tkr. Införandet av RFID-teknik på stadsbiblioteket medförde också extra kostnader. Flytten av kulturkontoret bidrog till extra utgifter på 40 tkr. De extra utgifterna som tillkom under året är en engångskostnad. Semesterlöneskulden för kulturverksamheten uppgick till 22,6 tkr. Museiverksamheten gick med underskott med anledning av personell förstärkning för att nå det politiska målet öppna magasinsvisningar. Verksamheten kulturkontoret redovisar ett överskott med anledning av att kulturstrategens tjänstledighet ersattes till 50 %. Den allmänkulturella verksamheten redovisar ett också visst överskott. Framtid Biblioteket kommer att införa en ny webbportal Axiell Arena under våren. Sjuhäradsprojektet Biblioteket som kulturarena befinner sig i en genomförandefas och samarbetet mellan biblioteken kommer att intensifieras under året. Arbetet med att ordna föremålen i museets arkiv i Röshult går framåt och öppna visningar planeras under året. Anna Laang / verksamhetschef Kultur Miljö- och samhällsbyggnad (MSB) Beskrivning av verksamhet Verksamheten arbetar både med strategiskt arbete och myndighetsutövning. I det strategiska arbetet, som utförs på uppdrag av kommunstyrelsen, ingår följande: Detaljplaner, översiktsplaner, energioch klimatstrategier, folkhälsoarbete, trafikplanering samt mark- och exploateringsfrågor. Vidare ingår beställarfunktionen, där ansvaret för gatu- och vägunderhåll, projektledning för större entreprenader inom området mark samt kontaktnät mot Ulricehamns Energi AB ingår. Myndighetsutövning utförs på uppdrag av miljö- och byggnämnden inom områden som miljöbalken, livsmedelslagen, plan-

47 och bygglagen, lagen om försäljning av receptfria läkemedel samt alkohol- och tobakslagstiftning. Arbetet genomsyras av kommunens tillväxtmål invånare år I samband med kommunens omorganisation tillfördes Miljö- och samhällsbyggnad nya arbetsområden. Från utvecklingsenheten kom mark och exploateringsärenden med 2 handläggare, från serviceförvaltningen kom beställar- och trafikfunktion med 2 handläggare, samt tillkom kommunens folkhälsoplanerare. Vidare utökades personalstyrkan med en bygglovshandläggare och en byggnadsinspektör i och med införandet av nya plan och bygglagen. Utöver ovanstående personaltillkomst har 5 medarbetare slutat under 2011 och ersatts av ny personal. Viktiga händelser under året Lassalyckans idrottsanläggning Lassalyckanprojektet har drivits från MSB. Projektet är Ulricehamns kommuns största satsning genom tiderna och har resulterat i en unik idrottsanläggning. Invigningen av Lassalyckanområdet ägde rum i september och gick i idrottens tecken. Projektet är ännu inte avslutat och fortsätter under För byggfunktionen har ärendemängden minskat något jämfört med 2010, troligen på grund av det ekonomiska läget i allmänhet. För miljöfunktionen har ärendemängden ökat, beroende på ändringar i riskklassning inom livsmedelsområdet samt ett tillsynsprojekt på avfallssidan (kontroll av att fastigheter har sophämtning) på uppdrag av MBN. Färdtjänstens ärendemängd har minskat något. Ekonomi MSB s olika verksamheter har under 2011 redovisat ett underskott på 2,7 Mkr i förhållande till budget. Positiva avvikelser Verksamhet MSB-kontor: Verksamheten ger ett överskott jämfört med budget på tkr. Överskottet kommer sig av att tjänster varit vakanta under året samt att inköp av konsulttjänster har skett sparsamt. Färdtjänst:. Färdtjänsten har en positiv avvikelse jämfört med budget på ca 400 tkr. En förklaring till detta är det förändrade färdtjänstreglementet, vilket har medfört sänkta kostnader för kommunen samt att ärendemängden även har minskat. Nya plan- och bygglagen En ny plan- och bygglag började gälla under året, med delvis nytt innehåll. Kraven på handläggning av bygglovsärenden har ökat i och med detta, och medförde ökade arbetsinsatser och nya rutiner, vilket också gav behov av fler handläggare. I samband med detta antogs också en ny bygglovstaxa. Ny färdtjänstupphandling Under året genomfördes en ny upphandling av färdtjänst. Upphandlingen överklagades och en ny upphandling genomfördes, där Taxi Ulricehamn tilldelades uppdraget att vara kommunens utförare av färdtjänst. Vindkraftsplan Mycket arbete har lagts ner på att ta fram en vindkraftsplan som pekar ut områden lämpliga för vindkraft i kommunen. Karusellen Under hösten flyttade MSB från Höjdgatan till Stadshuset. Miljöfarlig verksamhet: Intäkter har varit högre än budgeterat, beroende på ökat antal avloppsärenden, och inga kostnader har tillkommit. Verksamheten ger ett överskott mot budget med ca140 tkr. Negativa avvikelser Avfall: Lakvattendammen vid Övreskogs avfallsanläggning ej har fungerat så som den var tänkt, utan allt lakvatten har forslats till avloppsreningsverket för rening innan utsläpp. Detta har medfört ökade kostnader. Avvikelsen mot budget är tkr. Gator och vägar: Kostnader för snöröjning har varit 2 Mkr extra under 2011, denna merkostnad består till stora delar av extrakostnader för bortforsling av snö från stadens gator. För övrigt så har kapitalkostnader blivit lägre och intäkter högre i förhållande till budget. Avvikelse från budget är tkr. Bygglov- och plan: Intäkterna var 600 tkr mindre än budgeterat, och kostnaderna ca 100 tkr mer än budgeterat, vilket ger en avvikelse mot budget på ca -700 tkr. Kvalitetsuppföljning/analys Ärendemängden har totalt sett ökat i förhållande till 2010, dock är ärendebalansen (andelen avslutade ärenden under året delat med antalet inkomna ärenden) något sämre, 85 %. Framtid Framtiden präglas av flera stora projekt knutna till rv 40 s utbyggnad till motorväg. Under 2011 påbörjades arbetet med Rönnåsens industriområde, och detta kommer att fortsätta under 2012 och Projektet att knyta ihop rv 46 och Karlsnäs påbörjades också under 41

48 2011 med utbyggnaden av Alängsgatan samt planering och projektering av cirkulationsplats mm. Vidare kommer det att arbetas med entré Ulricehamn, dvs. infarten från motorvägen mot staden. Målet invånare år 2020 genomsyrar hela planarbetet. Till hjälp finns en utredning utförd av Anna Lang (Kultur). Flera detaljplaner har påbörjats och kommer att fullföljas under 2012, för att nämna några: Stadsskogen, Ekan 1 och 7 (gamla båtbyggeriet), Näsboholm, Fotåsen m fl. Vidare arbetas med en ny översiktsplan för Ulricehamns kommun och vindkraftsplanen går in i sitt slutskede. Verksamhetens ekonomi kommer att ses över. Under en flerårsperiod ligger ett effektiviseringskrav på 1 % av verksamhetens budget på årsbasis samt riktade besparingskrav på 1 Mkr under Budgetprocessen ändras under 2012, vilket innebär att vi under början av 2012 börjar budgetarbetet för 2013 års budget och under senhösten 2012 även 2014 års budget. Kommunen genomför också ett effektiveringsarbete genom att utveckla processtänket i arbetssättet, genom införandet av LEAN, som har sitt ursprung i fordonsindustrin. MSB kommer att se över de olika funktionernas arbete och kartlägga de ingående processerna och se möjligheterna till effektivisering i arbetsteknik. Therese Evertsdotter-Staaf / verksamhetschef MSB Skolområde Nord Beskrivning av verksamhet Genom den nya politiska organisationen som trädde i kraft skedde en organisationsförändring på förvaltningsnivå och därmed en förändring för både skola och förskola. Skolområde Nord består av grundskolor, förskolor, fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg i Timmele, Dalum, Blidsberg, Kölaby, Hökerum, Nitta och Älmestad. Förskolor: 7 st Grundskolor åk F-åk 6: 5 st Grundskola åk 7-9: 1st Fritidshem: 5 st Förskola/Fritidshem: 2 st Antal anställda: 201 st Antal förskolechefer: 2 st Antal rektorer: 2 st 42 Eftersom verksamhetschefen varit rektor i skolområde Syd under årets sju första månader har inte alla verksamhetschefsuppgifter kunnat utföras under dessa månader. Viktiga händelser under året Förskolan Förskolans läroplan har reviderats under detta år. Detta har inneburit att förskolecheferna tillsammans med personalen har arbetat med det förändrade uppdraget. I detta har förskolläraren fått ett större ansvar för förskolans pedagogiska utveckling. Kravet på det systematiska kvalitetsarbetet har gjort att en stor del av personalen har haft kompetensutveckling i att dokumentera barns lärande. 100 pedagoger har gått en kurs i NO-teknik på Navet för att öka sin kompetens i de naturorienterade ämnena. Fritidshem Under en tvåårsperiod har 60 personer på fritids fortbildat sig i kvalitet i fritidshemmet, i samarbete med högskolan i Borås. Fritidshemmet är enligt den nya skollagen en del i utbildningssystemet och har fått ett eget kapitel i skollagen. Grundskolan Under hela 2011 har det pågått ett stort arbete med att implementera skola Grundskolan har fått en ny läroplan, nya kursplaner och nytt betygssystem. Samtliga KU-dagar har ägnats åt att höja lärarnas kompetens i de nya kraven. Arbete har påbörjats i samtliga grundskolor kring pedagogisk planering. Enligt allmänna råd för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen är den pedagogiska planeringen ett verktyg för att klara uppdraget. Mycket arbete har lagts ner på Infomentor i samband med nya kursplaner. Infomentor är ett verktyg för att kunna synliggöra den enskilde elevens kunskapsutveckling. Rektorsutbildning Under 2011 började en förskolechef och verksamhetschef den obligatoriska rektorsutbildningen. Kvalitetsuppföljning/analys Förskolan har under de tre senaste åren ökat med 161 barn. Antalet barn per årsarbetare har ökat med 0,2 barn sedan förra året, från 5,4 till 5,6. 17 barn per avdelning är genomsnittssiffran i Ulricehamns kommun. Förskollärarnas pedagogiska ansvar är förtydligat samt kraven på uppföljning och utvärdering har ökat. I grundskolan har lärartäthet ökat med 0,4 lärare per 100 elever till 8,5. Organisationen har inte anpassats till ett minskat elevunderlag, trots detta har vi en lägre lärartäthet i jämförelse med kommungruppens 8,7 lärare per 100 elever. I samtliga verksamheter är andel

49 personal med högskoleutbildning högre än snittet i Sverige. Den nya skollagen skärper behörighetskraven vilket innebär att lärare ska vara behörig i alla ämnen som denne undervisar i. Goda resultat i de Nationella proven i årskurs 3. Eleverna i Ulricehamns kommun presterar bättre än riket i fyra av sju delprov i matematik. Pojkarna presterar bättre än flickorna och deras resultat ligger över rikets i samtliga delmoment förutom i mönster och linjal. I fem av åtta delprov i svenska har vi bättre resultat i jämförelse med andra skolor i riket. Goda resultat också i de Nationella proven i årskurs 9. Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 har förbättrats i Ulricehamns kommun. Andelen elever som når målen på de nationella proven i matematik (81,6%) och engelska (97,7%) ligger över genomsnittet i jämförelse med andra kommuner i Sverige. I svenska (96,9 %) är resultatet två tiondelar under snittet för samtliga kommuner. Förbättrade meritvärden och fler elever uppnår målen. Meritvärdet har förbättrats med åtta meritpoäng men vi ligger fortfarande under snittet för riket med fyra poäng. Stenbocksskolans flickor har högre meritvärde än snittet i riket. Bilden är inte densamma på Ätradalsskolan där pojkarna har högre meritvärde än flickorna. Fler elever uppnår målen i alla ämnen. Det är närmare 4 % fler elever jämfört med förra läsåret som uppnår målen.. Behörigheten till gymnasieskolan behöver förbättras. Andelen behöriga till gymnasieskolan i Ulricehamns kommun ligger cirka 5-6 %-enheter lägre än genomsnittet i riket. Till yrkesprogrammen är 81,6 % behöriga och Estetiskt program 80,5 %. Till Ekonomi-humanistiskt-samhällsvetenskapligt program är 78,7 % behöriga och till naturvetenskapligt och tekniskt program är andelen behöriga 77,3 % Ekonomi Budget ,4 tkr Utfall ,5 tkr Differens ,1 tkr Grundskolan: ,3 Inom grundskolan finns ett stort antal elever med fysiska och psykiska handikapp som har varit i behov av elevassistenter för att klara sin vardag och att leva upp till de krav som ställs enligt skollagen. Avvikelsen mot budgeten för elevassistenter är -562 tkr. Hökerums skola och Ätradalsskolan visar underskott. Hökerums skola, Nitta skola och Ätradalsskolan har under året lagt ut fler tjänster än vad resursfördelningsmodellen tillåtit. 43 Tillsammans visar dessa ett underskott på tkr för pedagogisk personal. Förskolan: ,5 Inom förskolan finns ett stort antal barn med fysiska handikapp som har varit i behov av barnassistenter för att klara sin vardag i förskolan. Avvikelsen mot budgeten för elevassistenter är tkr. Pedagogisk personal i förskolan har ett överskott på +447 tkr. Övergripande verksamhet: ,3 Återhållsamhet under året för att balansera underskott på övriga verksamheter. Resursgrupp Solbacken: -462,3 Personal från Solbacken har använts på Ätradalsskolan för en grupp elever i behov av särskilt stöd. Det har medfört att extra resurser har behövts tillsättas på Solbacken. Framtid Varje pedagog bör ha tillgång till en egen dator för att klara de krav på dokumentation som ställs enligt den nya skollagen. Varje elev från åk 1 åk 9 bör ha tillgång till en dator i sin undervisning. Lärartätheten i grundskolan måste öka för att möte de ökade kraven i läroplanen. Enligt beräkningar i budget 2012 kommer lärartätheten att variera mellan 7,14 8, 87 per hundra elever. Föregående år var variationen mellan 7,30 9,28. Förstärkning av elevhälsans personal bör ske för att minska antal elever/personal. Elevhälsan har fått ett utökat ansvar för det förebyggande elevhälsoarbetet i den nya skollagen. Grupperna i förskolan bör minska så att pedagogerna kan utföra sitt uppdrag på et professionellt sätt. Elisabeth Johansson / verksamhetschef skolområde Nord Skolområde Syd Beskrivning av verksamhet Genom den nya politiska organisationen som trädde i kraft skedde en organisationsförändring på förvaltningsnivå och därmed en förändring för både skola och förskola. Skolområde Syd och Centrum blev ett område och benämns Skolområde Syd. Skolområde Syd består av särskola, grundskolor, förskolor, fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg i Ulricehamn, Hössna, Tvärred, Vegby, Gällstad, Marbäck och Grönahög. Antal förskolor: 10 st. (från bildar 3 förskolor intraprenad).

50 Grundskolor åk F-åk 6: 7 st Grundskola åk 7-9: 1 st Fritidshem: 7 st Förskola/fritidshem: 1 st Särskola och träningsskola: 2 st Antal anställda: 424 st Antal rektorer: 6 st Förskolechefer: 3 st (från st.) Eftersom verksamhetschefen varit rektor i skolområde Nord under årets sju första månader har inte alla verksamhetschefsuppgifter kunnat utföras under dessa månader Väsentliga händelser under året Förskolan Förskolans läroplan har reviderats under detta år. Detta har inneburit att förskolecheferna tillsammans med personalen har arbetat med det förändrade uppdraget. I det förändrade uppdraget har förskolläraren fått ett större ansvar för förskolans pedagogiska utveckling. Kravet på det systematiska kvalitetsarbetet har gjort att en stor del av personalen har haft kompetensutveckling i att dokumentera barns lärande. 100 pedagoger har gått en kurs i NO-teknik på Navet för att öka sin kompetens i de naturorienterade ämnena. Fritidshem Under en tvåårsperiod har 60 personer på fritids fortbildat sig i kvalitet i fritidshemmet, i samarbete med högskolan i Borås. Fritidshemmet är enligt den nya skollagen en del i utbildningssystemet och har fått ett eget kapitel i skollagen. Grundskolan Under hela 2011 har det pågått ett stort arbete med att implementera skola Grundskolan har fått en ny läroplan, nya kursplaner och nytt betygssystem. Samtliga KU-dagar har ägnats åt att höja lärarnas kompetens i de nya kraven. Arbete har påbörjats i samtliga grundskolor kring pedagogisk planering. Enligt allmänna råd för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen är den pedagogiska planeringen ett verktyg för att klara uppdraget. Mycket arbete har lagts ner på Infomentor i samband med de nya kursplanerna. Infomentor är ett verktyg för att kunna synliggöra den enskilde elevens kunskapsutveckling. Modersmålsundervisningen En specialpedagog har påbörjat ett arbete kring modersmålsundervisningen och strukturen hur Ulricehamns kommun ska ta emot nyanlända elever. Särskolan Implementering av den nya läroplanen har skett under året. Samlad kraft Samverkansprojektet samlad kraft, som innebär en samverkan mellan skola, IFO och fritid har pågått under större delen av året. Fackling samverkan har skett och en styrgrupp till arbetsgruppen bildades under hösten. Den politiska arbetsgruppen för lärande har tagit del av styrgruppens arbete. Centrala elevhälsan (CEH) Under större delen av året har inte alla tjänster varit tillsatta på grund av svårigheter att rekrytera specialpedagoger. Rekryteringsarbete har pågått under hösten. Ett antal ansökningar av insatser från CEH har inte kunnat bearbetas på grund av personalbrist. Rektorsutbildning I skolområde Syd finns det två nya rektorer som under 2012 kommer att påbörja den obligatoriska rektorsutbildningen. Kvalitetsuppföljning/analys Förskolan har under de tre senaste åren ökat med 161 barn. Antalet barn per årsarbetare har ökat med 0,2 barn sedan förra året från 5,4 till 5,6. 17 barn per avdelning är genomsnittssiffran i Ulricehamns kommun. Förskollärarnas pedagogiska ansvar är förtydligat samt kraven på uppföljning och utvärdering har ökat. I grundskolan har lärartäthet ökat med 0,4 lärare per 100 elever till 8,5. Organisationen har inte anpassats till ett minskat elevunderlag, trots detta har vi en lägre lärartäthet i jämförelse med kommungruppens 8,7 lärare per 100 elever. I samtliga verksamheter är andel personal med högskoleutbildning högre än snittet i Sverige. Den nya skollagen skärper behörighetskraven vilket innebär att lärare ska vara behörig i alla ämnen som denne undervisar i. Goda resultat i de Nationella proven i årskurs 3. Eleverna i Ulricehamns kommun presterar bättre än riket i fyra av sju delprov i matematik. Pojkarna presterar bättre än flickorna och deras resultat ligger över rikets i samtliga delmoment förutom i mönster och linjal. I fem av åtta delprov i svenska har vi bättre resultat i jämförelse med andra skolor i riket. Goda resultat också i de Nationella proven i årskurs 9. Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 har förbättrats i Ulricehamns kommun. Andelen elever som når målen på de nationella proven i matematik (81,6 %) och engelska (97,7 %) ligger över genomsnittet i jämförelse med andra kommuner i Sverige. I svenska (96,9 %) är resultatet två tiondelar under snittet för samtliga kommuner. 44

51 Förbättrade meritvärden och fler elever uppnår målen. Meritvärdethar förbättrats med åtta meritpoäng men vi ligger fortfarande under snittet för riket med fyra poäng. Stenbocksskolans flickor har högre meritvärde än snittet i riket. Bilden är inte densamma på Ätradals-skolan där pojkarna har högre meritvärde än flickorna. Fler elever uppnår målen i alla ämnen. Det är närmare 4 procent fler elever jämfört med förra läsåret som uppnår målen. Behörigheten till gymnasieskolan behöver förbättras. Andelenbehöriga till gymnasieskolan i Ulricehamns kommun ligger cirka 5-6 %-enheter lägre än genomsnittet i riket. Till yrkesprogrammen är 81,6 % behöriga och Estetiskt program 80,5%. Till Ekonomi-humanistiskt-samhällsvetenskapligt program är 78,7 % behöriga och till naturvetenskapligt och tekniskt program är andelen behöriga 77,3 %. Ekonomi Budget ,0 tkr Utfall ,4 tkr Differens ,4 tkr Avvikelser Grundskolan: ,9 Stenbocksskolan har inte lyckats att anpassa antal lärartjänster till elevminskningen och gällande budget och visar därmed ett underskott på tkr för pedagogisk personal. Inom grundskolan finns ett stort antal elever med fysiska och psykiska handikapp som har varit i behov av elevassistenter för att klara sin vardag och att leva upp till de krav som ställs enligt skollagen. Avvikelsen mot budgeten för elevassistenter är tkr. Bogesundsskolan, Ulrikaskolan och Marbäcks skola som visar störst underskott. Förskolan: + 565,4 Trots höga kostnader för elevassistenter har förskolorna kunnat balansera sin budget till ett överskott. Tillsammans visas ett överskott på tkr avseende pedagogisk personal. Det är främst de stora förskolorna som har ett överskott. Även inom förskolan finns ett stort behov av elevassistenter. Avvikelse mot budget för elevassistenter är -638 tkr. Övergripande verksamhet: -448,3 På grund av rektorsbyten och ökade kostnader mot lagd budget visar verksamheten ett underskott. Obligatorisk särskola: +739,8 Tilldelade medel har använts enligt resursfördelningsmodellen. Antal elever har under året minskat. 45 Framtid Varje pedagog bör ha tillgång till en egen dator för att klara de krav på dokumentation som ställs enligt den nya skollagen. Varje elev från åk 1-9 bör ha tillgång till en dator som ett arbetsredskap. Lärartätheten i grundskolan måste öka för att kunna möta de ökade kraven i läroplanen. Enligt beräkningar i budget 2012 kommer lärartätheten variera mellan 7,14 8,87 lärare per hundra elever. Föregående år var variationen mellan 7,30 9,28 Förstärkning av elevhälsans personal bör ske för att minska antal elever per personal. Elevhälsan har fått ett utökat ansvar för det förebyggande elevhälsoarbete i den nya skollagen. Grupperna i förskolan måste minska för att pedagogerna ska kunna utföra sitt nya uppdrag på ett professionellt sätt. Översyn av Bogesundsområdet för att kunna ta emot ett ökat antal barn till förskolan och elever till skolan. Öka antalet barnomsorgsplatser i centralorten med två avdelningar för att kö inte ska uppstå vid årsskiftet. Antal barn ökar i förskolan i Hössna och medför att ytterligare en avdelning behöver öppnas till hösten Anne-Marie Stenson. / verksamhetschef skolområde Syd Skolområde Tingsholm Beskrivning av verksamhet Verksamheten består av 11 gymnasieprogram, introduktionsprogram med 5 inriktningar, musikskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. På skolan har vi ca elever och 150 anställda. Viktiga händelser under året När budgetåret startade hade vi en budget som var realistisk utifrån verksamheten. Vi visste att Musikskolan hade flera osäkra poster inom pedagogisk personal. Personer var sjukskrivna och lärare hade blivit inlasade. Intäkterna har varit lägre än förväntat. Översyn av bemanning har skett och vissa justeringar i antal tjänster har gjorts vilket resulterar i ett viss underskott, men mindre än befarat. Gymnasiet har stått inför nyanskaffningsbehov av läromedel i och med GY 11. Vi har lämnat tillbaka stationära datorer och tömt 3 datasalar. Dessa salar har vi köpt möbler till så att de nu är undervisningssalar. Vi har nu datorer till alla elever på ungdomsgymnasiet, även de som går på IM. Detta inom ramen för våra IT-kostnader. Gymnasiesärskolan Underskott på pedagogisk personal har uppkommit i och med en sjukskrivning. Elevassistenter har vikarierat och har till största delen tagit ut ersättning i ledig tid samt har kollegor gått in och täckt upp för varandra.

52 Vuxenutbildningen - SFI har ett underskott på pedagogisk personal. Prognosen är att personalkostnaderna kommer att öka på grund av fler elever och nya krav. Skolan måste erbjuda SFI undervisning på heltid året om. Det innebär att lärarna måste gå över till semestertjänst. Här planerar vi för att göra förstärkningar kommande läsår. Kvalitetsuppföljning/analys Inventering av lärarnas kompetens är under genomförande och huvudsyftet är att de skall ha legitimation och vara behöriga enligt skollagens definition. Andelen behöriga lärare har ökats till 78 % pågymnasieskolan vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Ökningen beror i huvudsak av att en kompetensinventering pågår med anledning av lärarlegitimation. Flera lärare, som tidigare ej betraktats som behöriga, har lämnat examensbevis. (specialidrottslärare är exemplevis ej lärare utan tränare). Yrkesråd med externa näringslivskontakter finns på samtliga yrkesinriktade program i dag. Samarbete kring APL och marknadsföring genomförs på flera av de yrkesinriktade programmen. Flera av de studieförberedande programmen har också kontakter ut i näringslivet, men även med högskolorna i grannkommunerna.vi har 1,5 tjänst som studie- och yrkesvägledare på ungdomsgymnasiet för att ge eleverna rätt vägledning i vuxenlivet. Vi har 3 specialpedagoger, 2 på gymnasiet och 1 på vuxenutbildningen för att erbjuda elever i behov av stöd rätt hjälp. Vi har en studieverkstad knuten till specialpedagogerna dit elever går för att få hjälp med läxor och andra uppgifter. Vi ser att arbetet med måluppfyllelsen är god och vi ligger på 58 plats i riket vad gäller andel elever som går ut gymnasiet med slutbetyg. Ung Företagsamhet (UF) bedrivs på fem program på skolan. UF-arbetet är ett entreprenöriellt förhållningssätt en arbetsmetod. Tingsholmsgymnasiets sätt att arbeta genomsyrar stora delar av verksamheten. Tingsholmsgymnasiet är mycket framgångsrikt när det gäller det här arbetssättet vilket visar sig i de framgångar eleverna gör såväl regionalt som nationellt. Ekonomi Överskott om ca tkr mot budget. Det betyder att de åtgärder som genomfördes till detta läsåret nu fått full effekt. Positiva avvikelser Kostnaderna för pedagogisk personal personal på ungdomsgymnasiet och för specialpedagogerna har minskat med tkr. En specialpedagog har varit tjänstledig utan vikarie under Kostnader för inackorderingstillägg och skolskjutsar har varit lägre än förväntat med ca 400 tkr. Gymnasiesärskolan har klarat sin verksamhet utan att vikariebesätta vid sjukdom vilket gör att deras kostnader minskat med ca 400 tkr. Musikskolan har arbetat medvetet med sina kostnader och har nästan en budget i balans. Negativa avvikelser Vi har överskridit budgeten för marknadsföring med 150 tkr, medel som satsats på att lyfta fram vår verksamhet samt skaffa nytt material för att anpassa informationen till GY 11. Vuxenutbildningen har haft fler elever vilket ökat personalkostnaderna för att fullgöra våra åtaganden. Vi kommer att behöva förstärka på SFI under nästa läsår. Vi har utifrån principerna i god ekonomiskt hushållning lyckats omfördela våra resurser så de täcker upp för de olika behov våra olika verksamheter har haft. Vi har minskade kostnader för inriktningar vilket beror på utfasningen av det gamla systemet. När de första eleverna som omfattas av GY 11- reformen går upp i åk 2 kommer vi ha ökade kostnader för våra inriktningar. Framtid Vi har påbörjat ett arbete med att inventera hur eleverna ser på vad som är en bra skola och vi kommer att vilja satsa på ett bra innehåll i skoldagen utanför lektionstiden. Exempel på det är kulturarbete, körresa, skolavslutning, skolbio, friluftskampen och andra projekt och event för våra ungdomar. Beräknad kostnad, ca 300 tkr. Vi kommer starta en musikprofil på individuell valstid för elever på alla våra program. Beräknad kostnad, 250 tkr. Vi ska satsa på internationella inslag för våra elever på samtliga program. Beräknad kostnad, 150 tkr Vi vill utveckla samarbetet med Voi angående praktikmöjligheter för eleverna där. Beräknad kostnad: 200 tkr som finansieras genom att vi inte skickar elever till svenska skolorna i London och Nairobi. Fortsatt satsning på NIU. Beräknad kostnad, ca 100 tkr. Vi kommer utveckla lärlingsutbildningar som vi nu erbjuder på samtliga program. Beräknad kostnad, 250 tkr. Nya inriktningar kommer medföra ökade kostnader för ungdomsgymnasiet. Beräknad kostnad, ca tkr. Teknikcollege skall ges möjlighet till att växa sig starkt vilket innebär vissa merkostnader. Beräknad kostnad, 90 tkr. Yrkesvux övergång till Regvux innebär att skolan och kommunen skall ta över finansieringen med 25 kr/invånare ca 550 tkr. Många av ovan angivna satsningar kan göras inom ramen för resursfördelningsmodellen och vi tror att även den nya resursfördelningsmodell vi nu skall arbeta fram skall ta hänsyn till vissa åtaganden. Catrine Berglund / verksamhetschef/rektor skolområde Tingsholm 46

53 Äldreomsorg Beskrivning av verksamhet Äldreomsorgen utför beviljade insatser från handläggarenheten enligt Socialtjänstlagen samt delegerade hälso- och sjukvårdinsatser från och av distriktssjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Verksamheten har 522 anställda. Av dessa är 39 sjuksköterskor, 22 arbetsterapeuter/sjukgymnaster, 12 enhetschefer, 5 administrativa assistenter och 342 omvårdnadspersonal. Dessutom finns hjälpmedelstekniker och bostadsanpassare. Kvalitetstalet på antal utbildad omvårdnadspersonal är vid årsskiftet 88,5 %. Verksamheten har 5 särskilda boenden med 260 lägenheter varav 105 är anpassade för demenshandikappade. Verksamheten i det ordinära boendet har drygt 700 brukare. En del har endast trygghetslarm medan andra har hjälp flera gånger per dygn. Vidare har äldreomsorgen 32 korttidsplatser som är till för avlastning, träning och växelvård. Det finns även en dagverksamhet för demenshandikappade bestående av 12 platser. Viktiga händelser under året Hökerumsgården har byggts om och blev klar i februari. Där finns nu 36 moderna lägenheter i gruppboenden som kan användas för demenshandikappade eller fysiskt handikappade. I mars 2011 invigdes seniorcenter Oasen. Kommunen hyr lokaler på Järnvägsgatan i Ulricehamn för detta ändamål. Verksamheten drivs av seniorer ideellt och en nystartad seniorförening. Det centrala läget med närhet till affärer och allmänna kommunikationsmedel bidrar till att dessa lokaler lämpar sig för ett seniorcenter som finns öppet för allmänheten. På Oasen finns också kommunens volontärsamordnare placerad. Tanken med volontärverksamheten inom äldreomsorgen är att den ska fungera som ett komplement till de öppna dagverksamheter som finns vid de särskilda boendena. Mål i handlingsprogrammet: Kommunen skall uppmuntra och stödja ideella organisationer och enskilda att engagera sig i hälsofrämjande och stödjande aktiviteter. Detta sker bland annat genom aktiviteter på Oasen och att engagera volontärer. Oasen har varit välbesökt och har under året haft ca 1000 besökare/månad. Det finns idag 135 volontärer varav 113 kvinnor och 22 män. På Ryttershov har ombyggnation pågått hela året och i april 2012 ska ett nytt gruppboende stå klart med 16 platser. Totalt blir det 70 lägenheter. Därefter återstår en del åtgärder mot kända mögelangrepp. Hester har bytt namn till Ulricehamns resurscenter och där finns idag 32 korttidsplatser och ombyggda lokaler för dagrehabilitering och utbildning. Där finns också delar av handikappomsorgens verksamhet och kontor för handläggarenheten infördes LOV i hemtjänsten. Det har inneburit mycket arbete. Bland annat för att förbereda så att trygghetslarmen på tidigare Kullens område numera tas emot av Ryttershovs och Solrosens hemtjänst. Kvalitetsuppföljning/analys I december 2011 har en brukarundersökning utförts, benämnd Kompassen. som är kopplad till uträkningen av kostnad per brukare. Där kommer en jämförelse med andra kommuner kunna göras. En kvalitetskontroll är framtagen i LOV som kommer att användas både externt och internt. I jämförelse med andra kommuner kan noteras att det finns en mycket bra äldreomsorg i Ulricehamns kommun. Ekonomi Budget 218 Mkr. Utfall 223 Mkr. Resultat -5,7 Mkr. Positiva avvikelser Bemanningsföretag har inte använts vid de kommunala sjuksköterskornas semestrar, vilket har gjorts tidigare år. Korttidsplatserna har minskats och demensteamet har avvecklats på ett välplanerat sätt. Personal har fått andra placeringar och brukarna får sina behov tillgodosedda på annat sätt. Negativa avvikelser Kostnad för hälso- och sjukvård till privat utförare 3,8 Mkr (ej med i budget). Ökade kostnader för palliativ vård och avlösning i hemmet. Framtid 2012 fortsätter arbetet med att ta fram äldreomsorgens värdegrund och värdighetsgarantier. I framtiden förväntas att de äldre kommer tidigare från sjukhus, vilket innebär att kommunen får utföra allt mer avancerad sjukvård i hemmet. Under 2012 arbetas vidare med sammanhållen vård i samarbete med region och primärvård för att arbeta förebyggande mot fallolyckor och andra skador. Ett nytt verksamhetssystem införs, vilket innebär utbildning för all personal. När LOV infördes togs ersättning för körtid i hemtjänsten bort. Detta motsvarar ca timmar på ett år eller ca 3 Mkr. Detta är en effektivisering som kommer att innebära svårighet att hålla. LOV har ännu inte visats sig minska behovet av kommunal hemtjänst. Maj-Britt Thylander / verksamhetschef ÄO

54 INTERN SERVICE Sammanfattning 2011 har varit ett händelserikt år. Den nya organisationen startade och Intern service tog form. Nya arbetssätt och ny ledningsstruktur har byggts upp och utvecklats tillsammans med Välfärd, lärande och samhällsutveckling, och hela Intern service samlades under våren vid en gemensam Kick-off. Under årets inledning utfördes ett stort arbete med att anpassa organisationsträd och behörigheter i olika system till den nya organisationen och i maj genomfördes omval till regionen. Många verksamheter i förvaltningen har på olika sätt berörts av Karusellen, det vill säga den omflyttning av verksamheter som är en följd av den organisationsförändring som genomförts. Utöver arbetet med detta har verksamhet Fastighet påbörjat ett flertal stora projekt som kommer att fortlöpa under Under den senare delen av året startade verksamheterna Kost och Fastighet en översyn av sina organisationer i syfte att anpassa ledningsnivåerna till den nya organisationen. Arbetet med detta väntas vara slutfört under första delen av I slutet på 2011 köptes de första läsplattorna in till kommunens politiker vilket medför ett nytt arbetssätt inom verksamhet Administrativt processtöd. Resultatredovisning (tkr) ANSVARSOMRÅDE Budget, netto Utfall, netto Resultat Ledningsprocesser IS Administrativt processtöd Fastighet IT Konsult och support Kost Totalt Ledning för Intern service Beskrivning av verksamhet Inom verksamheten har bedrivits ledningsarbete såsom ledningsmöten och utvecklingsdagar för verksamhetschefer. Viktiga händelser under året Vi har under året utvecklat våra ledningsmöten som äger rum varannan torsdag och där vi har en gemensam tid med Välfärd, Lärande och samhällsutveckling. Under våren hölls en kick-off för all personal inom intern service med syfte att göra en avspark för den nya organisationen. Ekonomi Utfall tkr. Budget tkr. Differens mot budget - 36 tkr. I budget avsattes inga medel för ledningsarbetet inom intern service. Vi har åtgärdat detta delvis genom att föra över pengar från verksamheterna men detta har inte riktigt täckt kostnaderna. Framtid Ledning för Interns service kommer att fortsätta med att utveckla ledningsarbetet. Vi kommer under år 2012 ägna mycket tid åt ledarutveckling genom ESF-projektet Utveckling på insidan kvalitet på utsidan. Kvalitetsuppföljning/analys Arbetet gällande inköp har startat upp. Helén Claesson och Isabelle Wikström chefer Intern service 48

55 Administrativt processtöd Administrativt processtöd arbetar med stöd till den politiska organisationen, diarium, utredningar, juridiska ärenden, överförmyndarverksamhet, projekt och utveckling, information, systemförvaltning, telefonväxel och vaktmästeri. Viktiga händelser under året Ett projekt har skapats för att utveckla kommunens intranät. Arbetet med att införa det nya vård- och omsorgssystemet får sitt projektstöd från verksamheten. I maj genomfördes omvalet till regionen. Med tanke på den korta tiden från beslut om omval till genomförande (tre månader) fungerade allt bra. Växel har arbetat med metoden Design med omtanke för ny utformning av växel/reception, som planeras genomföras Arbete pågår i tre fasta och en tillfällig fullmäktigeberedning. Noggrann uppföljning görs av kommunfullmäktiges presidium avseende beredningarnas arbete och deras budget. Beredningarna (förutom den tillfälliga) får administrativt stöd från oss (tre tjänster med vardera 30 % för beredningarnas arbete). Beredningarnas arbete har överlag fungerat väl redan detta första år. Kvalitetsuppföljning/analys Besöksstatistik på webben - tydlig ökning av antalet besök - från i genomsnitt ca per månad 2009 till ca per månad Webben utvecklas alltmer till den naturliga ingången för den som söker information eller kontakt med kommunen. Enligt det kommunalpolitiska handlingsprogrammet ska "En väg in" utvecklas. Motioner och medborgarförslag - antalet som besvarats var lägre 2011 än tidigare år. Uppdrag från kommunfullmäktige/kommunstyrelsen - stor andel uppdrag som följer med från år till år. Svarstid i växeln - statistiken visar att vi ligger under målet svarstid 15 sek. Ekonomi Utfall mot budget visar ett överskott om 718 tkr Positiva avvikelser Adm. stöd projekt & utveckling och info: Totalt ca 500 tkr huvudsakligen genom lägre personalkostnader på grund av tjänstledigheter och andra vakanser. Valnämnd: ca 150 tkr genom att vi fick statsbidrag för förtidsröstningen, vilket inte var klart då särskilt anslag för detta gavs av kommunfullmäktige. Negativa avvikelser Överförmyndare: ca 80 tkr. En kostnadsökning genom en ökning av antalet ärenden med kommunalt arvode d v s att allt fler gode män får sitt arvode från kommunen och inte från den s. k. huvudmannen. En ökning också av andelen komplicerade ärenden. Denna ökade kostnad bedöms kvarstå 2012 och framåt. Framtid Ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem är nödvändigt för att få ett effektivt och tidsenligt arbetssätt och flöde i organisationen men också för att ge medborgarna ökad tillgänglighet och insyn i sina ärenden hos kommunen. En projektorganisation för detta arbete måste skapas och ekonomiska resurser krävs för utredning och införande. Påbörja arbetet med att utveckla den externa webben som är tänkt att bli en medborgarportal. Elektroniska tjänster internt och externt. T ex inleds under 2012 arbetet med digitala handlingar till kommunstyrelsen. Vi måste öka antalet elektroniska tjänster. Förvaltningsledningen har beslutat om en gemensam projektmodell inom kommunen och att ansvar och information i det fortsatta arbetet finns hos oss. Utökad telefonväxelsamverkan med UEAB. Inom förvaltningen saknas arkivkompetens. Utvecklingen mot e- arkiv ställer krav på denna kompetens inom organisationen. Genom den nya medborgarportalen som planeras, skapas möjlighet för elever, lärare och föräldrar att kommunicera och dela information via en ny plattform. Totalt har 1,1 Mkr beviljats för investeringen i ett nytt intranät. Den mindre del som inte förbrukats under 2011, har vi begärt att få ombudgetera till Anita Dalengren / verksamhetschef Administrativt processtöd Fastighet Beskrivning av verksamhet Verksamhetsområde Fastighet är en stödprocess inom Intern Service och består av drift, underhåll, och fastighetsskötsel av kommunens fastigheter samt skogsförvaltning av kommunens skogsinnehav. Vi genomför också ny-, om- och tillbyggnader på uppdrag av huvudprocessen Välfärd; Lärande och Samhällsutveckling. Viktiga händelser under året Organisationen har förstärkts under året genom tillsättning av 49

56 ny fastighetschef under maj samt projektledare under december. Olyckligtvis så slutade en driftingenjör under vintern och den andre blev sjukskriven från midsommar och framåt vilket innebar en kraftig reducering av resurserna på den tekniska sidan. Härigenom avstannade vårt energieffektiviseringsarbete och den tekniska supporten till teknikgruppen. Tillbyggnad av Ätradalsskolan kom äntligen igång och beräknas stå klar i augusti Upphandling av ny förskola i Hökerum har förberetts under hösten och denna planeras stå klar i juni Utredning av till- och ombyggnad av Bogesundsskolan startades under december. Ekonomi Utfall mot budget visar ett underskott om tkr. Positiva avvikelser Överskott interna hyresintäkter för lokaler 280 tkr. Överskott skogsförvaltningen 600 tkr.överskott personal 600 tkr pga. sjukskrivningar/vakanta tjänster. Negativa avvikelser Kapitalkostnader tkr pga. av underbudgetering. Underhåll byggnader tkr. Ungbo -600 tkr (ej budgeterat). Hössna skola- 600 tkr (vattenskada). Stenbocksskolan 400 tkr (utfört mer än budgeterat). Snöröjning 2010/ tkr. Framtid Under senvintern 2012 genomförs en omorganisation på Fastighet för att anpassa organisationen till de fyra chefsnivåerna i kommunens nya organisation. För att få kontroll och målstyrning av ekonomin så genomförs en 12 punkters åtgärdslista i samband med omorganisation Fastighet. En underhållsplan tas fram under 2012 där man kan se underhållsbehovet dem fem kommande åren Det finns ett ganska stort antal förbättringsområden inom Fastighet och vi får välja ut några per år och genomföra dem. För 2012 prioriteras omorganisationen, upphandling av entreprenader enligt LOU, underhållsplan och förändring av internhyres-systemet. Det är viktigt att verksamheten i ett tidigt skede kan vara med och planera i huvudprocessens framtida förändringar av lokalbehovet. Vi måste se helheten för att kunna påverka kommunens lokalkostnader så att de blir så låga som möjligt. IT Beskrivning av verksamhet IT är Ulricehamns kommuns och Tranemo kommuns centrala resurs för utveckling, upphandling samt drift inom IT-området. IT-samverkan mellan Tranemo och Ulricehamns kommuner regleras av en gemensam nämnd som etablerades Viktiga händelser under året De första läsplattorna har nu köpts in till kommunens politiker. Flertalet trådlösa nätverk är under utredning. Samtliga IT-avtal är klara för Ulricehamn. En gemensam lösning för mottagning av trygghetslarm upphandlas nu av kommunerna där IT bidrar med teknisk kompetens. Utplacering av digitala trygghetstelefoner har inletts i Ulricehamn tillsammans med DTLS-projektet. UEAB har beslutat att avsluta driften av fibernätet och överföra den verksamheten på extern part och IT för en dialog med UEAB om framtiden. Revisionsrapporten angående. IT-verksamheten i Ulricehamns kommun är besvarad och arbetet utifrån denna har inletts. IT har löpande dialog angående införande av elevdatorer och lärardatorer inom grundskolan i båda kommunerna. Tranemo kommun har beställt en förstudie/kartläggning för att kunna uppskatta kostnader för trådlösa nät inom sin verksamhet av IT. Ekonomi Utfall mot budget visar ett överskott om 401 tkr. Största avvikelsen berodde på att Intern Service totalt inte klarade sitt resultatmål. IT fick skjuta inköp av nytt hänvisningssystem till 2012 och kunde därmed lämna ett överskott till sina kommunkunder. Kvalitetsuppföljning/analys Nilex helpdesk ger möjligheter att mäta på ärenden. En metod kommer att tas fram så att jämförbarhet mellan uppföljningarna skall kunna etableras. I nuläget bifogas endast grafer över ärendeflödet aug-dec ( ). Skolstarten och slutet på semesterperioden syns tydligt i graferna nedan. Det ser ut som om denna höstpuckel är över och att ärendenivån är tillbaka på normalnivå. Crister Dahlgren / verksamhetschef Fastighet 50

57 IT s ärendebelastning beror av den tekniska It-infrastrukturen. Grafiken nedan visar medelålder per datorarbetsplats och kommun. Då verksamheterna hyr arbetsplats som funktion är det viktigt för IT att kunna se till att datorarbetsplatserna i verksamheten är i produktion och fungerar. Grafen visar nyckeltalet. Hur skall nyckeltalet tolkas? Målet är att medelåldern på PC eller bärbara PC aldrig skall ligga över 2 år. Gemensam nämnd IT har antagit detta nyckeltal för sin måluppfyllelse. Grafen visas antalet datorarbetsplatser i kommunen och när de anskaffats i tiden. (Förklaring till staplarna: Blå = PC, Röd = Tunn klient, Grön = bärbar PC). Framtid Under 1:a halvåret 2012 kommer Ulricehamns hänvisningssystem för telefonväxeln att bytas till TRIO. En projektgrupp innehållande representanter från Tranemo och Ulricehamns kommuner samt bolag har skapats. Projektet SAMKOM syftar till att skapa en kommungemensam behörighetskatalog utifrån användaruppgifter från personalsystem och elevregister. Arbetet bedrivs i samarbete med företagen Atea och Tieto. Första fasen, som kartlagt de olika IT-miljöerna samt skapat en pilotmiljö för det önskade läget i SAMKOM, är klar. I den fas som inleddes i maj används Tieto för att skruva integrationerna så att kataloghanteringen automatiseras i SAMKOM. Uppgiftskontroll mot skatteverket för personuppgifter kommer att införas så att katalogen får en hög noggrannhet, vilket bland annat krävs för uppfyllandet av den nationella strategin för vård och omsorg. Den externa kostnaden så här långt för SAMKOM-projektet är ca 1 Mkr. Migreringen av IT s egen personal har påbörjats. Fredrik Nilströmer / verksamhetschef IT 51 Konsult och support Beskrivning av verksamhet Från är ekonomi- och personalfunktionerna samlade inom Konsult och support. Verksamheten som är en del av Intern service har som huvuduppdrag att ge service och stöd till huvudprocessens verksamheter. Stora uppgifter är också att upprätta arbetsmodeller och utveckla arbetssätt/processer samt att rätt löner till alla anställda ska betalas ut den 27:e varje månad. Detta är bara några uppdrag av många på Konsult och support. Viktiga händelser under året Organisationsträdets ombyggnad till följd av den nya organisationen har genomförts. Flyttning till nya lokaler, utveckling av team för ekonomer, uppbyggnad av rekryteringsprocessen, införandet av offentliga jobb, planering för bemanningspool, inledande arbete med en ny upphandlings- och inköpsprocess är några viktiga händelser under året.

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernkontoret Koncernstab HR Bo Friberg 044-3093357 Bo.friberg@skane.se Datum 2014-11-17 Version 1 1 (5) Bilaga 4 definitioner medarbetare årsredovisning 2014 Definitioner och förklaringar av ingående

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Personalekonomisk. årsredovisning

Personalekonomisk. årsredovisning Personalekonomisk årsredovisning 2013 Samtliga bilder kommer från bildbyrån Smålandsbilder.se Innehåll INLEDNING ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------4

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025

14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (29) 2015-06-15 Ks 14. Personalredovisning 2014 Dnr 2015/298-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 2 juni 2015 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område.

I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Årsredovisning 2008 Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning om tillståndet inom ett visst område. Grönt ljus betyder att området/verksamheten

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2008 EKONOMISEKTIONEN

Verksamhetsberättelse 2008 EKONOMISEKTIONEN Verksamhetsberättelse EKONOMISEKTIONEN 2(9) 1. Verksamhetsöversikt Ekonomisektionen utgör kommunens samlade enhet för ekonomiadministration. Huvuduppgiften för sektionen är att ge förvaltningen och den

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu

ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu Årssred dovvisn ningg 20009 Stadsskoggens förskolla Ulricehamnns kommuns förs rsta lågenergihu us Läsanvisningar I årsredovisningen används trafikljus som symboler för att ge läsaren en snabb uppfattning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämnden 2007 02 22 29 52 Kommunstyrelsen, skolchef, adm chef, chef ek enheten Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämndens

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025

8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (32) 2014-06-16 Ks 8. Personalredovisning 2013 Dnr 2014/347-025 Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 4 juni 2014 en redovisning av kommunens personalsituation

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer