Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Centrum; Kajan 18

Transkript

1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning SBK 2011/341 Vasallen AB Luleå Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Centrum; Kajan 18 Antal sidor: 35 Göteborg Projektnr: Bengt Dahlgren Göteborg AB Malin Thorin Bengt Dahlgren Göteborg AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Krokslätts Fabriker 52 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på MÖLNDAL Styrelsens säte Göteborg

2

3 Sida 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND TILL DETALJPLANEN METOD AVGRÄNSNING ALTERNATIV Nollalternativ BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN FÖRUTSÄTTNINGAR STADSBILD BULLER Inledning Riktvärden Ekvivalent ljudnivå i området Maximal ljudnivå LUFTFÖRORENINGAR Inledning Miljökvalitetsnormer Luftkvalitetsmätningar Luftkvalitetsmätningar MARKFÖRORENINGAR Inledning Riktvärden Resultat från utförda undersökningar Riskvärdering Påverkan på kringboende ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INTRESSEN Översiktsplan Områdesskydd PLANFÖRSLAGET MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER STADSBILD BULLER Kontorslokaler Beräknade ljudnivåer vid intilliggande bostäder Beräknade ljudnivåer vid planerad byggnad Beräkningar av luftmiljön runt planerad byggnad på Kajan LUFTFÖRORENINGAR Inledning Kontorslokaler MARKFÖRORENINGAR Kontorslokaler ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INTRESSEN Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer för luft Regionala miljömål Andra planer och program samt lokala miljömål Allmänna hänsynsreglerna Områdesskydd SAMLAD BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN NOLLALTERNATIVET MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER STADSBILD BULLER... 32

4 5.3 LUFTFÖRORENINGAR MARKFÖRORENINGAR ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INTRESSEN Nationella miljömål Regionala miljömål SKYDDSÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING STADSBILD BULLER LUFTFÖRORENINGAR MARKFÖRORENINGAR ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH INTRESSEN ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING REFERENSER BILAGOR

5 1. SAMMANFATTNING Stadsbyggnadskontoret har påbörjat arbetet med ny detaljplan för del av Centrum, Kajan 18. Planen syftar till att ändra nuvarande markanvändning till kontorslokaler med handel i bottenvåningen. Planen skall även möjliggöra för underjordiskt parkeringsdäck. Länsstyrelsen har tillsammans med Luleå kommun beslutat att miljökonsekvensbeskrivningen för planändringen skall avgränsas till huvudfrågorna stadsbild, buller, luftföroreningar och markföroreningar. Inom planområdet finns idag ett handels- och verksamhetsområde. Bebyggelsen är relativt låg och med stora asfalterade ytor. Planområdet omgärdas av trafikerade gator i norr, söder och öster. Utsikten mot söder för vissa boende i husen utmed Sandviksgatan bedöms påverkas av den föreslagna byggnaden då denna är ca 3 meter högre än befintlig byggnad ( gröna huset ) utmed Västra Varvsgatan. Utsikten mot söder för boende i husen runt bensinstationen påverkas av den planerade byggnadens flygel i öst. De högsta bullernivåerna (ekvivalent ljudnivå) beräknas utmed Sandviksgatan med över 70 db(a) 5 meter över mark. Mot Västra Varvsgatan är bullernivåerna lägre, mellan db(a) och utmed den östra delen av fastigheten ligger nivåerna mellan db(a) som högst. En bit in på fastigheten avtar bullernivåerna. Bullerökningen med anledning av ökad trafik i området bedöms bli jämförelsevis liten för Sandviksgatan. För Västra Varvsgatan bedöms bullerökningen bli mer påtaglig eftersom trafikmängden ökar ganska markant på denna sträcka (antaget att alla parkeringsplatser utnyttjas med in- och utfart 1 gång/dag). Bedömningarna baseras på jämförelse med dagens situation. För att bedöma om den planerade byggnaden ger upphov till förhöjda bullernivåer vid närliggande bostäder har beräkningar gjorts för befintlig byggnad (dagens situation) samt för den föreslagna byggnaden. Ljudnivån skiljer sig ± 1 db(a) mellan dessa situationer. I bullerutredningen bedöms trafikbullersituationen för närliggande bostäder till kv. Kajan 18 inte att påverkas om den planerade byggnaden uppförs. Under 2010 har partiklar (PM10) och kvävedioxid mätts, under 2011 har endast kvävedioxid mätts. Resultatet från 2010 års partikelmätningar visar att ingen av miljökvalitetsnormerna eller någon av de två utvärderingströsklarna har överträtts. Två av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har överskridits under 2010, dygnsmedelvärdet och timmedelvärdet. Under 2011 klarades alla normerna (tim-, dygns- och årsmedelvärde) för kvävedioxid, dock saknas det cirka en månads mätdata vilket gör det svårt att bedöma om normen är överträdd eller ej. För att undersöka den planerade byggnadens påverkan på luftmiljön har beräkningar av halten kvävedioxid och partiklar (PM10) utförts. Resultaten från beräkningarna visar att miljökvalitetsnormerna inte beräknas överskridas för kvävedioxid eller partiklar (PM10) varken med befintlig byggnad (dagsläget) eller i något av de två framtidsscenarierna. Konstruktionen av byggnaden förväntas dock ha en negativ effekt på halten av NO 2 samt PM10 i byggnadens närområde. Ökningen av halterna blir mindre om den lägre hushöjden väljs. Vid utförda markmiljöundersökningar har förorening av PAH och aromater påträffats. Förorenade massor har konstaterats mellan 0 och 5 meter under markytan inom delar av planområdet. I utförd riskvärdering utpekas två områden som aktuella för sanering, det ena i planområdets östra del och det andra ligger i Västra Varvsgatan. En bedömning har gjorts av hur en sanering respektive kvarlämnande av påträffad markförorening hälsomässigt påverkar kringboende i området. Sammanfattningsvis finns i dagsläget inga akuta hälsorisker för närboende med avseende på påträffad PAH-förorening. Vid kvarlämnande av förorening kan inandning av ångor i byggnaden utgöra en hälsorisk om föroreningshalter av PAH-M över 20 mg/kg TS återfinns i jorden under byggnaden. Vid en sanering bedöms den främsta hälsorisken vara hudkontakt vilket i första hand är aktuellt för saneringspersonal. Inga akuta hälsorisker bedöms föreligga för närboende i samband med en sanering. 5

6 På grund av att det framkommit att det har funnits en kemisk tvätt, meter från Kajan 18 gjordes en markundersökning för att utreda om och i vilken utsträckning klorerade alifatiska kolväten finns under byggnaden på fastigheten. Undersökningen visade att det inte har påträffats under betongplattan. Inga halter av tetrakloreten (PCE), trikloreten (TCE), dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC) som överskrider detektionsgräns (0,040 mg/m3) har uppmätts i porgasen. De värden som använts som jämförvärden ligger över detektionsgräns för samtliga analyserade föreningar. Det bedöms därför att det inte föreligger någon risk för påverkan på människor som vistas i den aktuella byggnaden. I Bilaga 1 sammanfattas miljöpåverkan utifrån bilaga 4 i bedömningskriterierna i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Nedan följer en samlad bedömning utifrån bedömningskriterierna. Planförslaget bedöms få måttliga till stora konsekvenser för stadsbilden baserat på att påverkan är långvarig (bestående) samt att få möjligheter finns att åtgärda påverkan när planen är genomförd. Påverkan på stadsbilden kan vara positiv eller negativ, beroende på hur byggnadens volym och gestaltning kommer att upplevas i stadsmiljön. Förändringar kan upplevas som störande och negativa men kan också öppna för möjligheter och skapande av mervärde. En positiv påverkankan uppnås genom utformning/gestaltning och fördelning av byggrätten på fastigheten med hänsyn till omgivningen. Påverkan kan bli positivt om befintligt byggnaden ersätts med en väl genomarbetat arkitektur som håller hög kvalitet vad avser material, detaljutformning mm. Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för buller från vägtrafik vid arbetslokaler (fasad) överskrids men med byggnadstekniska lösningar bedöms bullernivåerna kunna klaras inomhus (40 dba), påverkan bedöms därför inte som betydande. Påverkan från ökad trafikmängd, jämfört med dagens situation, bedöms bli måttlig för Västra Varvsgatan och liten för Sandviksgatan. Påverkan på luftmiljön bedöms som måttlig. Bedömningen baseras på att miljökvalitetsnormerna klaras men att byggnaden medför en negativ effekt på halten kvävedioxid och PM10 i byggnadens närområde. Halten av luftföroreningar bedöms påverkas både av hur aktuellt och närliggande planområden bebyggs. Vid en sanering av markföroreningar inom planområdet bedöms risken för påverkan på människa och miljö att minska. Miljöpåverkan bedöms därför som liten till måttlig. Bedömningen förutsätter att sanering sker utan påverkan på människa och miljön. För att minska problem med buller från närliggande Sandviksgatan kan byggnadstekniska åtgärder vidtas som t ex lämpligt val av fasadkonstruktion, fönstertyp och uteluftsdon. Genom mätning i brukarskedet kan en uppföljning göras för att utvärdera åtgärdernas effekt. God planering av cykel- och gångvägar, kollektivtrafik och lämplig placering av hållplatser kan leda till en minskning av biltrafiken vilket skapar bättre luft- och bullermiljö. Genom sanering av förorenad mark bedöms risken minska att personer som vistas i planområdet exponeras och att föroreningar sprids. I samband med markarbeten på platsen för sanering eller nya byggnaden bör recipientkontroll övervägas för att kontrollera att inte föroreningar sprids med t ex grundvattnet. Vid alla typer av arbeten på platsen bör miljöskyddsåtgärder vidtas för att förhindra påverkan på människa och miljö. 6

7 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund till detaljplanen Detaljplanen för det aktuella området antogs 1956 (A 142) och fastställde att kv. Kajan skulle utgöra ett handelskvarter. Stadsbyggnadskontoret har påbörjat arbetet med ny detaljplan för del av Centrum, Kajan 18. Planen syftar till att ändra nuvarande markanvändning till kontorslokaler med handel i bottenvåningen. Planen skall även möjliggöra för underjordiskt parkeringsdäck. Ett förslag har arbetats fram av fastighetsbolaget Vasallen AB med utformning och placering enligt figur 2 och 3 nedan. I öster går den föreslagna byggnaden en liten bit utanför planområdet och påverkar detaljplan A 373. Planen skapar möjlighet för ca 900 arbetsplatser 1 och ca 242 parkeringsplatser 2. Figur 1 Redovisning av planområdet Sandviksgatan Västra Varvsgatan Figur 2 Föreslaget område för ny etablering av kontorlokaler (källa: Vasallen/Equator Stockholm AB ). Röd cirkel markerar ungefärligt läge för den nya etableringen. 1 Enligt expansionsförslag 1, Equator presentationsmaterial Stadsbyggnadskontoret, Luleå kommun

8 Figur 3 Illustration av planerad kontorsbyggnad samt befintlig bebyggelse (källa: Equator ) Vid samrådsmöte mellan Luleå kommun och Länsstyrelsen beslutades att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplan skulle upprättas. Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll gjordes i samma möte och redovisas i avsnittet nedan under 2.3 Avgränsning. 2.2 Metod Beställare av denna miljökonsekvensbeskrivning är Vasallen AB som avser att bebygga området för en etablering av kontorslokaler. Underlagsmaterial för projektets utformning har huvudsakligen lämnats av stadsbyggnadskontoret i Luleå och Vasallen AB. Information som ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen har bl.a. lämnats av stadsbyggnadskontoret i Luleå i form av rapporter och tidigare utredningar. Illustrationer m.m. i miljökonsekvensbeskrivningen redovisar förslag framtagna av Vasallen AB, konsekvenser och bedömningar har gjorts utifrån dessa förslag. Slutgiltig utformning av området styrs av planbestämmelserna. SMHI har fått i uppdrag att ta fram en rapport med spridningsberäkningar för halten NO 2 och PM10 i luften runt den planerade byggnaden 3. I rapporten har trafikmängder för årsdygnstrafik använts. Tekniska förvaltningen i Luleå kommun redovisar trafikmängderna i vardagsdygnstrafik (VDT) vilket ledde till ett mindre fel i resultaten vid beräkningar av luftmiljön (ÅDT=0,9 VDT). I praktiken innebär detta att man i beräkningar angett något fler fordon än i verkligheten. 2.3 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas geografiskt till det föreslagna planområdet vilket avgränsas av Södrahamnsledens trafikplats i öst, fastigheten Kajan 16 i väst, Västra Varvsgatan i syd och i norr gränsar planområdet till Sandviksgatan, se figur 4 nedan. 3 SMHI , Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 8

9 Figur 4 Avgränsning av detaljplanområdet Länsstyrelsen har tillsammans med Luleå kommun beslutat att miljökonsekvensbeskrivningen skall avgränsas till huvudfrågorna: Stadsbild Buller Luftföroreningar Markföroreningar. Tidsmässigt omfattar miljökonsekvensbeskrivningen genomförandet av detaljplanen och de konsekvenser som bedöms utifrån förändringen från nuvarande planbestämmelser. 2.4 Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 12 skall rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Syftet med detaljplanen är att ändra markanvändningen från handelslokaler till kontorslokaler med handel i bottenvåningen. Planen skall även möjliggöra för ett underjordiskt parkeringsgarage. Markområdet ägs av ett fastighetsbolag som har för avsikt att bebygga marken med kontorslokaler. Att ändra exploateringens geografiska placering bedöms därför inte som aktuellt varvid miljökonsekvenser från en ev. alternativ lokalisering ej kommer att utredas vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning. De alternativ som diskuteras i miljökonsekvensbeskrivningen är planalternativet samt nollalternativet Nollalternativ Nollalternativet skall beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planändringen inte genomförs. Nollalternativet redovisas under avsnitt 5. Nollalternativ miljöpåverkan och konsekvenser. 9

10 3. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Stadsbild Inom planområdet finns idag ett handels- och verksamhetsområde. Bebyggelsen är relativt låg och med stora asfalterade ytor. Planområdet omgärdas av trafikerade gator i norr, söder och öster. I norr och öst passerar den vältrafikerade Sandviksgatan. Söder om planområdet löper Västra Varvsgatan och utmed denna en större bostadsbyggnad (det s.k. gröna huset ). I planområdet östra del finns god kontakt med Gråsjälsfjärden och vattnet syns väl. Utmed Sandviksgatan löper blandad bebyggelse med fyra till sju våningar höga hus. Bostadsbyggnaderna utmed Sandviksgatan är mellan ca meter höga och utmed Västra Varvsgatan är bebyggelsen ca 12 meter hög. Precis norr om planområdet syns en större öppen plats med bensinstation. Runt bensinstationen domineras bebyggelsen av fyra- till femvåningshus, ofta med handel i gatuplan. Figur 5 Foto taget mot väster över delar av planområdet (M. Thorin ) Figur 6 Foto taget mot Gråsjälfjärden (M. Thorin ) 10

11 Figur 7 Föreslagen utformning av byggnaden (Equator, ) Figur 8 Byggnadshöjder runt Kajan 18. Ungefärligt läge för detaljplanområdet är markerat med röd cirkel. 3.2 Buller Inledning Ekvivalent ljudnivå (L Aeq ) avser den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn. Med maximal ljudnivå (L Amax ) avses den högsta förekommande ljudnivån, t ex under en lastbilspassage. En bullerutredning har genomförts av Ramböll Sverige AB för närliggande kv. Hägern. Beräkningarna har gjorts för 2 respektive 5 meter över marknivå baserat på VDT, 10 % tung trafik och 50 km/h för Sandviksgatan samt VDT, 0 % tung trafik och 35 km/h för Västra Varvsgatan se figur 9-12 nedan. För att bedöma om den föreslagna byggnaden ger upphov till förhöjda bullernivåer vid närliggande bostäder (i form av reflexer) har beräkningar genomförts med befintlig byggnad (dagens situation) och framtida situation med den föreslagna byggnaden. Beräkningarna baseras på ÅDT, 7 % tung trafik och 49 4 Bullerutredning kv. Hägern, Ramböll Sverige AB, Luleå,

12 km/h för Sandviksgatan samt 1876 ÅDT, 4 % tung trafik och 35 km/h för Västra Varvsgatan. Resultaten redovisas i avsnitt och Riktvärden Naturvårdsverket har föreslagit riktvärden för trafikbuller vid arbetslokaler. De föreslagna riktvärdena bör tillämpas vid bl. a nybyggnation av arbetslokaler. Ekvivalent ljudnivå för arbetslokaler för tyst verksamhet (dagtid mellan kl 06-18) föreslås till 40 dba inomhus. Riktvärde för buller från vägtrafik vid arbetslokaler föreslås till 65 dba (ekvivalent ljudnivå) utomhus vid fönster/fasad Ekvivalent ljudnivå i området Kajan 18 omgärdas av vägtrafik i norr, söder och öster. Större delen av fordonen passerar norr och öster om fastigheten (Sandviksgatan och Södra Hamnleden). De högsta bullernivåerna beräknas utmed Sandviksgatan med över 70 db(a) 5 meter över mark. Mot Västra Varvsgatan är bullernivåerna lägre, mellan db(a) och utmed den östra delen av fastigheten ligger nivåerna mellan db(a) som högst. En bit in på planområdet avtar bullernivåerna och beräknas till mellan db(a). Figur 9 Ekvivalent ljudnivå i db(a) (inkl. fasadreflex) 2 m över mark, befintlig situation (källa: Bullerutredning kv. Hägern, Ramböll Sverige AB, Luleå, ). 5 Naturvårdsverket, Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning,

13 Figur 10 Ekvivalent ljudnivå i db(a) (inkl. fasadreflex) 5 m över mark, befintlig situation (källa: Bullerutredning kv. Hägern, Ramböll Sverige AB, Luleå, ) Maximal ljudnivå Maximal ljudnivå för båda beräkningsfallen (2 respektive 5 meter över mark) beräknas till över 80 db(a) utmed Sandviksgatan. Utmed Västra Varvsgatan beräknas bullernivåerna till db(a) men avtar snabbt med avståndet, vid befintlig fasad är nivåerna db(a). Utmed den östra delen av planområdet varierar bullernivåerna från 60 db(a) till över 80 db(a). Figur 11 Maximal ljudnivå i db(a) (inkl. fasadreflex) 2 m över mark, befintlig situation (källa: Bullerutredning kv. Hägern, Ramböll Sverige AB, Luleå, ). 13

14 Figur 12 Maximal ljudnivå i db(a) (inkl. fasadreflex) 5 m över mark, befintlig situation (källa: Bullerutredning kv. Hägern, Ramböll Sverige AB, Luleå, ). 3.3 Luftföroreningar Inledning Sedan vintern 2007 har kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) mätts i gatumiljö i Luleå centrum. Under 2010 gjordes mätningarna i en mätstation placerad i korsningen Smedjegatan/Köpmangatan (ca 550 meter från Kajan 18). Under år 2011 var mätstationen för kvävedioxid placerad vid korsningen Trädgårdsgatan/Sandviksgatan (ca 200 meter från Kajan 18). Under 2011 utfördes ingen mätning av partikelhalterna på grund av att utrustningen flyttades till en ny mätplats och att mätutrustningen uppdaterades och förnyades, av dessa skäl redovisas inte partikelhalter. 6 I syfte att undersöka den planerade byggnadens påverkan på luftmiljön i närområdet har beräkningar utförts av SMHI 7. Av utrymmesskäl presenteras inte resultattabellerna i miljökonsekvensbeskrivningen utan sammanfattas i texten nedan och vidare i kap Beräkningarna är baserade på fordon (ÅDT 8 ) på Sandviksgatan och 500 fordon per medeldygn för Västra Varvsgatan. Beräkningar har utförts dels med befintlig byggnad på platsen samt för två framtidsscenarier där byggnaden har rests med två olika höjder (hel respektive halv byggnadshöjd). För beräkningarna har modellberäkningssystemen SIMAIR-väg och SIMAIR-korsning använts. Resultaten i rapporten jämförs med miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10) Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel som infördes med miljöbalken Normerna är juridiskt bindande och utgår från kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå de av riksdagen antagna miljömålen för Sverige. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Förutom miljökvalitetsnormer för utomhusluft så finns det även normer för olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller 9. 6 Luftmätningar i Luleå 2010, Miljökontoret Luleå, augusti 2011; Luftmätningar i Luleå 2011, Miljökontoret i Luleå, april SMHI , Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 8 ÅDT: Årsdygnstrafik

15 Vid planläggning enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) skall miljökvalitetsnormerna i miljöbalken följas. Ämne Medelvärdestid MKN Förtydligande Partiklar, PM10 Dygnsmedelvärde 50 µg/m3 Får överskridas 35 ggr/år (90-percentil). Årsmedelvärde 40 µg/m3 Får ej överskridas. Kvävedioxid, NO 2 Timmedelvärde 90 µg/m3 Får överskridas 175 ggr/år (98-percentil). Dygnsmedelvärde 60 µg/m3 Får överskridas 7 ggr/år (98-percentil). Årsmedelvärde 40 µg/m3 Får ej överskridas. Tabell 1 Miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid Luftkvalitetsmätningar 2010 Resultatet från 2010 års partikelmätningar visar att ingen av miljökvalitetsnormerna eller någon av de två utvärderingströsklarna har överträtts. Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde 90-percentil Halter av partiklar PM10 i 13,3 µg/m 3 24,6 µg/m 3 Luleå 2010 Miljökvalitetsnorm 40 µg/m 3 50 µg/m 3 Övre utvärderingströskeln 28 µg/m 3 35 µg/m 3 Nedre utvärderingströskeln 20 µg/m 3 25 µg/m 3 Miljökvalitetsmålet frisk luft, 15 µg/m 3 30 µg/m 3 delmålet PM10* * Precisering av miljökvalitetsmålen Tabell 2 Partiklar, PM10, mätt i gatunivå 2010 Två av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har överskridits under året. Detta genom att normen för timmedelvärdet har överskridits 593 gånger av tillåtna 175 och normen för dygnsmedelvärdet har överskridits 44 gånger av tillåtna 7. Anledningen tros vara mycket fordonstrafik i kombination med den kalla vintern med flera inversionstillfällen. Kommunen har informerat Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbotten. Naturvårdsverket, som slutligen bedömer om miljökvalitetsnormerna inte följs, har yttrat sig angående att miljökvalitetsnormen för NO 2 har överskridits och beslutat att ett åtgärdsprogram skall upprättas. Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde 98- percentil Timmedelvärde 98- percentil Halter av NO 2 i Luleå 36,5 µg/m 3 116,6 µg/m 3 138,3 µg/m Miljökvalitetsnorm 40 µg/m 3 60 µg/m 3 90 µg/m 3 Övre 32 µg/m 3 48 µg/m 3 72 µg/m 3 utvärderingströskeln Nedre 26 µg/m 3 36 µg/m 3 54 µg/m 3 utvärderingströskeln Miljökvalitetsmålet 20 µg/m 3-60 µg/m 3 frisk luft, delmål NO 2 Tabell 3 Kvävedioxid, NO 2, mätt i gatunivå Luftkvalitetsmätningar mättes kvävedioxid under ca 11 månader. Under denna tid har miljökvalitetsnorm för timmedelvärde överskridits 75 gånger av tillåtna 175 vilket innebär att miljökvalitetsnormen för timmedelvärde klaras. Den övre utvärderingströskeln för timmedelvärdet har dock överskridits 192 gånger av tillåtna 175 vilket medför att den övre utvärderingströskeln överskrids. Under mätperioden har miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde överskridits 7 gånger av tillåtna 7, vilket innebär att miljökvalitetsnormen har klarats men 15

16 eftersom det saknas cirka en månads mätdata är det svårt att bedöma om normen är överträdd eller ej. Både övre och undre utvärderingströsklarna har dock överträtts eftersom den övre utvärderingströskeln överskridits 10 gånger av tillåtna 7. Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde 98- percentil Timmedelvärde 98- percentil Halter av NO 2 i Luleå 15,5 µg/m 3 59,6 µg/m 3 77,0 µg/m Miljökvalitetsnorm 40 µg/m 3 60 µg/m 3 90 µg/m 3 Övre 32 µg/m 3 48 µg/m 3 72 µg/m 3 utvärderingströskeln Nedre 26 µg/m 3 36 µg/m 3 54 µg/m 3 utvärderingströskeln Miljökvalitetsmålet 20 µg/m 3-60 µg/m 3 frisk luft, delmål NO 2 Tabell 4 Kvävedioxid, NO 2, mätt i gaturummet Markföroreningar Inledning Under 2010 har två undersökningar utförts på fastigheten Kajan 18; en miljögeoteknisk fältundersökning 10 samt en miljöteknisk undersökning i syfte att bedöma omfattningen av en tidigare känd PAH-förorening 11. Under 2012 har en Miljöteknisk undersökning med provtagning av porgas gjorts för fastigheten Kajan med avseende att utesluta att klorerade alifatiska kolväten inte transporterats från fastigheten Hönan 4.. Utöver dessa undersökningar har en riskvärdering 13 gjorts för en del av Södra hamnen där fastigheten Kajan 18 ingår. Resultat från den miljötekniska undersökningen ovan har ingått i riskvärderingen Riktvärden Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för förorenad mark som baseras på vilken typ av markanvändning som är aktuell. Vid Känslig markanvändning (KM) finns ingen begränsning för vad marken används till, alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. Fakta: Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) Högaromatiska oljor innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Det är en stor grupp av föreningar och många har hälso- och miljöskadliga effekter. De flesta PAH som ingår i oljan är långlivade, bioackumulerande och cancerframkallande. Högaromatiska oljor används bland annat som mjukgörare i gummi. Bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial är de största källorna till PAH i luften i de större städerna. Småskalig vedeldning, kreosotimpregnerat virke, fabriker som tillverkar gummi och bensinstationer är andra källor. Källa: För Mindre känslig markanvändning (MKM) begränsas markanvändningen till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt Resultat från utförda undersökningar Syftet med den miljögeotekniska undersökningen gjord under 2010 var att fastställa jordartsförhållandena och upptäcka eventuella föroreningar. Vid skruvprovtagningar framkom att jordlagren består av en fyllning 10 SWECO Infrastructure AB, Kv Kajan 18 Luleå, Miljögeoteknisk undersökning SWECO Environment AB, MTU Kajan 18, Miljöteknisk undersökning av kv. Kajan 18, SWECO Environment AB Miljötekninsk markundersökning Riskvärdering Södra Hamn, Luleå, MRM Konsult AB

17 av grusig sand, stenig, grusig sand eller stenig grusig sandmorän med en mäktighet på 1,5-3 meter. Trä- och tegelrester påträffades i vissa provpunkter. Vid undersökningen konstaterades att marken kring det aktuella området består av fyllnadsmassor, främst av naturligt ursprung följt av ett lager med finare material, till största delen bestående av sand, silt och lera. Vid den miljötekniska undersökningen konstaterades förorening av PAH i halter över MKM i flera punkter och aromater (> C10-C16) i halter över KM i två punkter. Förorenade massor har konstaterats mellan 0 och 5 meter under markytan inom delar av planområdet, se figur 20 nedan. Förorenade massor kan finnas under befintlig byggnad eftersom föroreningen är från tiden innan byggnaden fanns på plats. Vid en sanering uppskattas total schaktvolym till m 3 och volym förorenade massor till m 3. Halterna i grundvatten (1 prov) visade sig vara låga i förhållande till riktvärden för grundvatten (Kemaktas riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer). Figur 13 Skiss över föroreningens uppskattade utbredning. Orange punkt markerar provpunkt med halt över MKM, gul punkt markerar provpunkt med halt över KM och grön punkt markerar provpunkt med halt under KM. (Källa: SWECO Environment AB, MTU Kajan 18, Miljöteknisk undersökning av kv. Kajan 18, ) Vid den miljötekniska undersökning gjord under 2012 var syftet att utreda om och vilken utsträckning det finns förekomst av klorerade alifatiska kolväten i porgas under Kajan 18. Det hade framkommit att en kemisk tvätt i fastigheten Hörnan 4 var verksam under som ligger meter från Kajan 18. Tvätten skall ha använt trikloretan (TCE) som tvättkemikalie. Provtagningen utfördes i två provpunkter (söder och norr), i vardera flygeln av den aktuella byggnaden. Föroreningar har inte påträffats i porgas under betongplatta på fastighet Kajan 18, inga halter av tetrakloreten (PCE), trikloreten (TCE), dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC) som överskrider detektionsgräns (0,040 mg/m3) har uppmätts i porgasen De värden som använts som jämförvärden ligger över detektionsgräns för samtliga analyserade föreningar (Tabell 5). Detta innebär att inga jämförvärden överskridits. 17

18 Tabell 5: Uppmätta halter av perklorerade ämnen i porluft på fastigheten Kajan Riskvärdering En riskvärdering utfördes i början av 2012 av MRM Konsult AB för en del av Södra Hamnen 15 där fastigheten Kajan 18 ingick. Nedan kommer en sammanfattning av rapporten att göras. Riskvärderingen utgår från utställningshandlingen för Detaljplan för del av Södra hamnen, Innerstaden 2:1 och Hägern 12 där det inom området planeras för bl.a. flerbostadshus och parkområde. Resultat från den tidigare utförda miljötekniska undersökning ingår i riskvärderingens resultat. I ett område som ligger vid planområdets östra gräns (se figur 14 nedan) har PAH och olja påträffats (markerat med röd cirkel). Riskvärderingen utgår från tre tänkta användningsområden; bostadsområde, parkområde och gatuområde. De värderingar som gjorts i rapporten är förenklade och baseras på riktvärden och analysresultat från markundersökningarna En riskvärdering har även gjorts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden. En viktig aspekt förutom markanvändningen är arbetsmiljön för de personer som skall utföra markarbeten och en separat riskvärdering med hänsyn till arbetsmiljö har därför gjorts. Arbetsmiljö Exponering för föroreningar är direkt kopplad till schaktarbeten. I riskvärderingen konstateras att man för hela området måste ha beredskap att antingen undersöka det aktuella området i detalj före schaktarbeten eller ha en aktiv miljökontroll under själva arbetet. För Kajan 18 s del är detta aktuell bl. a vid schaktning för underjordiskt parkeringsgarage. Halter av olja och metaller har inte uppmätts i koncentrationer högre än riktvärden för arbetsmiljö men PAH förekommer inom planområdet i halter över riktvärdet för arbetsmiljö (18 mg/kg). Bostadsområden (gulmarkerade områden) I den utförda riskvärderingen diskuteras huvudsakligen de föroreningar som finns inom ett planerat bostadsområde ca 20 meter sydöst om Kajan 18. Vid bedömning utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden förekommer föroreningar av PAH huvudsakligen på 1-3 meters djup. Även utifrån de platsspecifika riktvärden som har beräknats för PAH (2,5 mg/kg) förekommer PAH i halter över riktvärdena. I riskvärderingen konstateras att ett område vid planområdets östra gräns är aktuell för sanering. Parkområde strax öster om Kajan 18 (grönmarkerade områden) Det finns ett parkområde precis öster om planområdet där ytligt liggande PAH- föroreningar har påträffats. Enligt utförd riskvärdering bedöms en sanering av detta område vara aktuell oavsett om riskvärderingen utgår från platsspecifikt eller generellt riktvärde. Gatuområden i anslutning till Kajan 18 (gråmarkerade områden) Ett ledningsstråk i Västra Varvsgatan skall läggas om. Halterna av PAH i detta område är lägre än platsspecifikt riktvärde för gatuområde (50 mg/kg) men högre än platsspecifikt riktvärde för arbetsmiljö (18 mg/kg). 15 Riskvärdering Södra hamn, Luleå, MRM Konsult AB

19 Figur 14 Grafisk redovisning av föroreningssituationen med avseende på PAH från kolstybb och detekterad olja (källa: Riskvärdering Södra hamn, Luleå, MRM Konsult AB ) Påverkan på kringboende En bedömning har gjorts av Sweco Environment AB hur en sanering respektive kvarlämnande av påträffade föroreningar hälsomässigt påverkar kringboende i området. Bedömningen grundar sig på sedan tidigare utförda undersökningar i området. De styrande faktorerna för PAH bedöms vara skydd av grundvattnet, inandning av ångor och hudkontakt. Hudkontakt uppstår främst i samband med grävarbeten och då under en kortare tid än den generellt antagna. Damning bör undvikas i största möjliga mån för att undvika att PAHförorenat damm påverkar människor. Den största risken med förekommande PAH-förorening bedöms vara inandning av ångor. Förutsättningen är att man vistas inomhus när man exponeras men då den aktuella PAHföroreningen finns utomhus skulle det platsspecifika riktvärdet för PAH-M kunna höjas (se tabell 5 nedan) Platsspecifikt riktvärde inomhus Styrande faktor Platsspecifikt riktvärde utomhus Styrande faktor PAH-L 18 Skydd av grundvatten 18 Skydd av grundvatten PAH-M 20 Inandning av ångor 50 Skydd av grundvatten PAH-H 18 Hudkontakt med jord och damm 18 Hudkontakt med jord och damm Tabell 6: Platsspecifika riktvärden inomhus respektive utomhus (mg/kg TS), källa Sweco Environment AB, Hälsomässig riskbedömning av kv. Kajan 18, Luleå kommun, Sammanfattningsvis konstateras i riskbedömningen att det i dagsläget inte finns några akuta hälsorisker för närboende med avseende på påträffad PAH-förorening och att halterna inte motiverar en sanering. Vid kvarlämnande av förorening kan inandning av ångor i byggnaden utgöra en hälsorisk för personer som vistas i byggnaden under lång tid om föroreningshalten av PAH-M över 20 mg/kg TS återfinns i jorden under den planerade byggnaden. Vid en sanering är den främsta hälsorisken hudkontakt vilket i första hand är aktuellt 19

20 för saneringspersonal. Denna typ av exponering kan undvikas med sedvanlig skyddsutrustning såsom heltäckande kläder och handskar. I riskbedömningen konstateras slutligen att inga akuta hälsorisker föreligger för närboende i samband med sanering. 3.5 Övriga förutsättningar och intressen Översiktsplan I översiktsplanen redovisas kommunens syfte och intentioner med den fysiska miljön. Planen kan även visa kommunens vision för ett område och utgöra ett strategiskt dokument för den framtida utvecklingen. En översiktsplan är inte juridiskt bindande men är vägledande vid bl. a. upprättande av detaljplaner och vid prövning av bygglov. 16 Luleå kommuns översiktsplan är från 1993 och arbete pågår med att ta fram en ny. Rekommendationer enligt nuvarande översiktsplan är att centrumfunktioner och bostäder prioriteras på Centrumhalvön Områdesskydd Det aktuella området omfattas av riksintresse för friluftsliv Fördjupad översiktsplan Luleå tätort, Robert Sandberg, Länsstyrelsen Norrbotten

21 4. PLANFÖRSLAGET MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER 4.1 Stadsbild Mot Sandviksgatan har den föreslagna byggnaden fått en fasad med stark karaktär. Byggnadens form är utmärkande med sitt böljande tak och en böjning av fasaden. De byggnader som finns på platsen idag har inte samma starka karaktär som den föreslagna etableringen. Vid utformning och placering av byggnaden har hänsyn tagits till att försöka bevara utsiktlinjerna för de boende norr om planområdet. Utsikten mot söder för vissa boende i husen utmed Sandviksgatan bedöms påverkas av den föreslagna byggnaden då denna är ca 3 meter högre än befintlig byggnad ( gröna huset ) utmed Västra Varvsgatan. Punkthusens utsikt mot sydost bedöms även påverkas av flygeln. Utsikten mot söder för boende i husen runt bensinstationen påverkas av byggnadens flygel i öst som är ca 36 meter i sin högsta punkt och av byggnadsdelen som löper parallellt med Sandviksgatan med en höjd på ca 15,5 meter. 4.2 Buller Kontorslokaler Vid en etablering av kontorslokaler bedöms biltrafiken till viss del öka i området jämfört med dagens situation. I den föreslagna etableringen ingår ca 242 parkeringsplatser och ca 900 arbetsplatser. I dagsläget är Sandviksgatan redan ganska kraftigt trafikerad ( fordon VDT 19 ) och trafikökningen med anledning av kontorsetableringen bedöms bli jämförelsevis liten i förhållande till befintlig trafik i området. Enligt utförd bullerutredning för närliggande kv. Hägern ökar ljudnivån med 3 db(a) om antalet fordon på en väg fördubblas. För varje decibel starkare buller ökar störningarna med 20 % i medel per person 20. Infart till parkering och huvudentrén är placerade mot söder i den föreslagna byggnaden vilket bedöms leda till ökad trafik på Västra Varvsgatan. Enligt utförd bullerutredning för kv. Hägern beräknas trafikmängden på Västra Varvsgatan uppgå till fordon (VDT). För att bedöma exakt hur bullernivån påverkas av den ökade biltrafiken i området krävs ytterligare bullerutredningar men troligtvis blir Figur 15 Ljudnivå för olika källor ökningen jämförelsevis liten för Sandviksgatan. För Västra Varvsgatan (källa: Arbetsmiljöverket, bedöms bullerökningen bli mer påtaglig eftersom trafikmängden ökar ganska markant på denna sträcka (antaget att alla parkeringsplatser utnyttjas med in- och utfart 1 gång/dag). Bullerberäkningarna som gjorts, dels för kv. Hägern (2010) och kv. Kajan 18 (2012) visar på ungefär samma bullernivåer för Sandviksgatan och Västra Varvsgatan även om trafikmängderna skiljer sig något åt för de båda beräkningsfallen. För den planerade kontorsetableringen på kv. Kajan 18 bedöms biltrafiken öka med ca 500 fordon per dygn (antaget att alla parkeringsplatser utnyttjas med in- och utfart 1 gång/dag). I tabell 8 nedan redovisas beräknade bullernivåer vid olika trafikmängder. Resultaten visar att bullernivåerna skiljer sig relativt lite åt i de båda fallen trots att skillnaden i trafikmängd är större än den bedömda ökningen (500 fordon) för kontorsetableringen. 19 Veckodygnstrafik, VDT. Uppgift från Luleå kommun 20 Bullerutredning kv. Hägern, Luleå, Ramböll Sverige AB

22 För kv. Hägern har beräkningar gjorts inklusive fasadreflex och dessa ljudnivåer blir då högre än frifältsvärdet (normalt ca 3 db(a) högre ljudnivå). För att jämföra med frifältsvärdet kan ljudnivån korrigeras strax framför fasaden med ca -3 db(a) för att få en indikation på frifältsvärdet. 21 Trafikdata Bullernivåer (dba), ekvivalent nivå Bullerutredning kv. Hägern 22 Trafikbullerutredning kv. Kajan Bullerutredning kv. Hägern (inkl. fasadreflex) Trafikbullerutredning kv. Kajan 18 (frifältsvärde) Sandviksgatan (utmed vägen) VDT (motsvarar i snitt ÅDT) ÅDT > 70 db(a) > 65 db(a) (71 db(a) vid fasad på Sandviksgatan 31 med föreslagen byggnad) Västra Varvsgatan (utmed vägen) VDT (motsvarar i snitt 1080 ÅDT) 1876 ÅDT db(a) db(a) (precis jämte/på vägen db(a)) Tabell 7 Jämförelse av trafikmängd och bullernivåer Beräknade ljudnivåer vid intilliggande bostäder I figurerna nedan redovisas dagens situation och framtida situation (med den föreslagna byggnaden). Högst dygnsekvivalent och maximal ljudnivå uppmätts både i befintlig och framtida situation i kontrollpunkterna 1 och 2 vid Sandviksgatan 27 respektive 31. Skillnaden i ljudnivå mellan befintlig och framtida situation skiljer sig med ± 1 db(a), se tabell 7 nedan. Befintlig situation Framtida situation Beräkningspunkt Motsvaras av adress Dygnsekvivalent och maximal ljudnivå (dba) för våningsplan: Dygnsekvivalent och maximal ljudnivå (dba) för våningsplan: Sandviksgatan (84) 70 (83) 70 (84) 70 (83) 2 Sandviksgatan (83) 71 (82) 71 (83) 71 (82) 7 V. Varvsgatan (77) 57 (77) 56 (77) 56 (77) 8 Rådstugatan 2 62 (74) 64 (74) 63 (74) 64 (74) 9 Sandviksgatan (74) 63 (74) 61 (74) 63 (74) 10 Rådstugatan 6 64 (80) 64 (79) 64 (80) 64 (79) (XX) Beräknad maximal ljudnivå Tabell 8 Beräknad dygnsekvivalent och maximal ljudnivå vid närliggande bostäder 21 Jonas Aråker, ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer, e-post Bullerutredning kv. Hägern, Luleå, Ramböll Sverige AB Kv. Kajan 18, Luleå kommun, Trafikbullerutredning, ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer

23 Figur 16 Vägtrafikbuller, befintlig situation. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad 2 m över mark (källa: Trafikbullerutredning kv. Kajan 18, Luleå kommun, ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer ) Figur 17 Vägtrafikbuller, framtida situation. Dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad 2 m över mark (källa: Trafikbullerutredning kv. Kajan 18, Luleå kommun, ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer ) Beräknade ljudnivåer vid planerad byggnad Dygnsekvivalent och maximal ljudnivå har beräknats för fyra beräkningspunkter på den planerade byggnaden. Beräknade ljudnivåer redovisas i tabell 8 nedan. 23

24 Beräkningspunkt Fasad mot Befintlig situation Dygnsekvivalent och maximal ljudnivå (dba) för våningsplan: Nord 71 (87) 70 (85) 4 Nordost 66 (80) 67 (79) 5 Ost 62 (73) 64 (73) 6 Syd 58 (85) 58 (83) Tabell 9 Beräknad dygnsekvivalent och maximal ljudnivå vid planerad byggnad Jämförelse av beräknade ljudnivåer vid intilliggande bostäder, befintlig situation jämfört med föreslagen byggnad, visar att dygnsekvivalent och maximal ljudnivå skiljer sig ± 1 db(a) för de båda fallen. Enligt utförd trafikbullerutredning bedöms trafikbullersituationen vid närliggande bostäder till kv. Kajan 18 inte att påverkas om den föreslagna byggnaden uppförs. Nivåer över Naturvårdsverkets rekommendationer på 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå beräknas på fasad mot nord och nordost. Med lämpligt val av fasadkonstruktion, fönstertyp och uteluftsdon bedöms enligt trafikbullerutredningen ljudnivåer inomhus som uppfyller Naturvårsverkets rekommendationer kunna erhållas. Om fler väljer att använda bil vid besök till byggnaden än det finns parkeringsplatser för kan det leda till ökad cirkulation i närområdet för att hitta alternativa parkeringsplatser. Ökad cirkulation och fler bilar bedöms leda till ökat buller i närområdet. Aktuell detaljplan för området som medger handel bedöms dock kunna leda till mer trafik i området än planförslaget, även om nuvarande handelsverksamhet på platsen troligtvis genererar mindre trafik än den föreslagna kontorsetableringen Beräkningar av luftmiljön runt planerad byggnad på Kajan 18 SIMAIR-väg Resultaten för Västra Varvsgatan visar att halterna runt denna gata är låga. Inga haltberäkningar för vare sig NO 2 eller PM10 överskrider nedre utvärderingströskel eller nationellt delmiljömål. Detta beror på den låga mängden trafik som har uppskattats förekomma på denna gata, 500 ÅDT. Av detta skäl redovisas resultaten för Västra Varvsgatan endast grafiskt under avsnittet SIMAIR-korsning. Vid haltberäkningar med SIMAIR-väg för Sandviksgatan i dagsläget (urbant och regionalt bidrag från år 2009) visas högst halter jämfört med miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklarna för 98-percentilen av dygnsmedelvärdet för kvävedioxid. För de båda framtidsscenarierna (urbant och regionalt bidrag från år 2020) visar beräkningarna att halten av kvävedioxid beräknas minska fram till år 2020, även med den nya byggnaden på plats och den fulla höjden. Anledningen till detta är att den beräknade höjningen av halten kvävedioxid som den nya byggnaden ger uppkomst till är mindre än den prognoserade sänkningen av urbana och regionala bidrag år Beräkningsresultaten visar även att en halvering av höjden på den nya byggnaden medför en generell sänkning av halten kvävedioxid. För att direkt studera påverkan av den planerade byggnaden så genomfördes även beräkningar med den planerade byggnaden på plats, men med urbant och regionalt haltbidrag för år Resultaten från beräkningarna klargör att byggnaden medför en ökning av kvävedioxidhalten längs Sandviksgatan (98- percentil av dygnsmedelvärde). 90-percentilen av dygnsmedelvärdet för partiklar (totalhalten PM10) beräknades generellt till låga halter, både i nulägesalternativet och i framtidsscenarierna. 24

25 SIMAIR-korsning Beräkningar med SIMAIR-korsning gjordes för ett område på meter centrerat runt den planerade byggnaden på Kajan 18. Till skillnad mot SIMAIR-väg redovisas resultaten av SIMAIR-korsning grafiskt, se figur nedan. Figur percentil av dygnsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Färgskalan är redovisad längst upp till vänster i figuren i µg/m 3. Gult och orange indikerar en överskridning av undre respektive övre utvärderingströskeln. Figur percentil av dygnsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år

26 Figur percentilen av timmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Rosa indikerar en överskridning av det nationella delmiljömålet. Figur percentilen av timmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Rosa indikerar en överskridning av det nationella delmiljömålet. 26

27 Figur percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten PM10 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Figur percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten PM10 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år

28 4.3 Luftföroreningar Inledning Utförda mätningar under visar att miljökvalitetsnormerna för partiklar innehålls 2010 (2011 gjordes ingen mätning, se ovan) och att normerna för kvävedioxid innehålls 2011 men att dygnsoch timmedelvärdet överskreds kraftigt Båda åren klarar normen för årsmedelvärde. Anledningen till de försämrade resultaten 2010 är svår att besvara men tros bero på mycket fordonstrafik i kombination med kall vinter och inversion. Fakta: Kvävedioxid och partiklar Höga halter kvävedioxid ökar luftrörens känslighet och lungfunktionen försämras. Utsläppen kommer främst från trafiken men även från förbränningsanläggningar, t ex oljeeldning. Partiklar bildas vid förbränning, den största utsläppskällan för partiklar är biltrafiken. Höga partikelhalter är ett typiskt nordiskt problem eftersom väghållning genom sandning och saltning är en stor utsläppskälla. Även höga partikelhalter påverkar lungfunktionen negativt med lungsjukdom och ökad dödlighet som följd. Särskilt utsatta för dålig luft är människor med sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl, t ex personer med svår astma. Källa: Boverket, Miljökvalitetsnormer i fysisk planering, april Kontorslokaler Vid planläggning skall miljökvalitetsnormerna följas. Med anledning av överskridandet av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har Naturvårdsverket beslutat att ett åtgärdsprogram skall upprättas. Vid en ändring av detaljplanen till kontorsverksamhet är det troligt att trafikmängden i området (framförallt Sandviksgatan och Västra Varvsgatan) ökar något jämfört med dagens situation. Detta resonemang grundar sig på att alla parkeringsplatser (ca 242 stycken) utnyttjas med in- och utfart 1 gång/dag. Om fler än så väljer att använda bil vid besök till byggnaden kan det leda till ökad cirkulation i närområdet för att hitta alternativa parkeringsplatser. Ökad cirkulation och fler bilar leder till en ökning av utsläppen till luft. För att undersöka den planerade byggnadens påverkan på luftmiljön har beräkningar av halten kvävedioxid och partiklar (PM10) utförts. Resultaten från beräkningarna visar att miljökvalitetsnormerna inte beräknas överskridas för kvävedioxid eller partiklar (PM10) varken med befintlig byggnad (dagsläget) eller i något av de två framtidsscenarierna. För 98-percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten av kvävedioxid överskrids dock den övre utvärderingströskeln för de västra delarna av Sandviksgatan både i nulägesalternativet och i framtiden. Resultaten visar att påverkan på halten kvävedioxid och partiklar är relativt liten. Ökningen som den planerade byggnaden beräknas medföra är mindre än sänkningarna som förväntas ske av de urbana och regionala haltbidragen fram till år 2020, vilket leder till att de beräknade totalhalterna runt Kajan 18 är lägre år 2020 med den nya byggnaden än vad halterna beräknas vara idag. Konstruktionen av byggnaden förväntas dock ha en negativ effekt på halten av NO 2 samt PM10 i byggnadens närområde. Ökningen av halterna blir mindre om den lägre hushöjden väljs. Dock så beräknas halterna år 2020 inte att överskrida de övre utvärderingströsklarna för den delen av Sandviksgatan som löper utmed planerad kontorsbyggnad eller miljökvalitetsnormerna, oavsett vilken av de två höjderna som används. Vid en etablering av kontor är utbudet av en väl fungerande kollektivtrafik en viktig faktor för att minska biltrafiken i området och därmed risken för att överskrida miljökvalitetsnormerna. Läget är centrumnära vilket ökar möjligheten att promenera eller cykla till centrum vilket är positivt ur miljösynpunkt. 4.4 Markföroreningar Kontorslokaler Föroreningar har konstaterats i halter över riktvärden för MKM (Mindre känslig markanvändning). I den riskvärdering som gjorts finns två områden utpekade som aktuella för sanering. Det ena området ligger vid planområdets östra del och det andra ligger i Västra Varvsgatan precis söder om planområdet. Vid 28

29 schaktning finns risk för exponering av föroreningarna. Enligt utförd riskvärdering måste man för hela planområdet ha beredskap att antingen före ett schaktarbete undersöka det i detalj innan schaktarbeten påbörjas, eller att en mycket aktiv miljökontroll finns under själva arbetet. Grundvattenytan i den sydöstra delen av området ligger ca 4,3 meter under markytan och flödesriktningen bedöms vara mot sydost och den närliggande Gråsjälfjärden 24. Vid utförda undersökningar kunde inte spridning av förorening till grundvattnet konstateras men föroreningar förekommer inom planområdet på denna nivån. Vid markarbeten i samband med bebyggelse av området kan föroreningar spridas med grundvattnet och orsaka skador på närbelägna vattenekosystem. Av detta skäl, samt med hänsyn till exponeringen för de människor som skall vistas och arbeta i området, föroreningshalter över MKM och etableringen av det underjordiska parkeringsgarage som ingår i planförslaget, bedöms det lämpligt att sanera förorenade delar av området. Enligt utförd bedömning med avseende på påverkan på kringboende vid en sanering av respektive kvarlämnande av förorening görs bedömningen att det inte finns några akuta hälsorisker för närboende varken vid en sanering eller vid kvarlämnande av PAH-förorening. Vid kvarlämnande av förorening kan inandning av ångor i byggnaden utgöra en hälsorisk för personer som vistas i byggnaden under lång tid om föroreningshalten av PAH-M i jorden under byggnaden överstiger 20 mg/kg TS (se avsnitt Påverkan på kringboende). Vid byggnation kommer damningen att öka vilket ökar exponeringen av föroreningar för de kringboende. Den ökade exponeringen kommer dock att ske under en begränsad tid, riktvärdena för MKM för PAH är beräknade för exponering i 200 dagar inom ett år. I den hälsomässiga riskbedömningen som gjorts bedöms att en högre exponering via damning under en begränsad byggperiod skulle kunna accepteras. Hälsorisker som uppstår i samband med inandning av damm drabbar främst personal som kommer att arbeta med sanering och byggnation på fastigheten då avståndet till föroreningskällan är som minst. Vanlig skyddsutrustning i form av heltäckande klädsel, handskar och vid behov andningsskydd minimerar exponeringen. Enligt bedömning från Miljötekniska undersökningen 2012 för klorerade alifatiska kolväten har inga detekterbara föroreningshalter påträffats i porgas under byggnaden, därför bedöms således att påverkan från eventuell förorening från fastigheten Hönan 4 inte föreligger. Då inga föroreningar av klorerade alifatiska kolväten påträffats på Kajan 18 bedöms det inte föreligger någon risk för påverkan på människor som vistas i den aktuella byggnaden eller den byggnad som planeras på området. 4.5 Övriga förutsättningar och intressen Nationella miljömål Sverige har antagit 16 miljömål som syftar till att utgöra ett riktmärke för miljöarbetet i landet. Enligt miljöbalken 6 kap 12 skall relevanta miljömål beaktas vid miljöbedömningen av planer. De mål som anses särskilt relevanta för den föreslagna planen är God bebyggd miljö, Frisk luft samt Giftfri miljö. För miljömålet God bebyggd miljö är det framförallt indikatorn som berör besvär från trafikbuller som är aktuell. I dagsläget saknas kvantifierade mål avseende bullernivåer. Om planförslaget genomförs bedöms bullernivåerna till viss del öka i området men redan idag är nivåerna relativt höga. Syftet med miljömålet är framförallt att nå en hälsosam livsmiljö och minska andelen människor som störs av trafikbuller. Den ökade trafikmängden runt planområdet kan leda till en ökning av bullernivån på framförallt Västra Varvsgatan. På Sandviksgatan bedöms den ökade trafikmängden leda till marginell ökning utifrån nuvarande bullernivåer. 24 SWECO Environment AB, MTU Kajan 18, Miljöteknisk undersökning av kv. Kajan 18,

30 Enligt utförd trafikbullerutredning 25 skiljer sig ljudnivån ± 1 db(a) mellan nuvarande situation (befintlig byggnad) och den föreslagna byggnaden vid beräkning av ljudnivån vid närliggande bostäder till kv. Kajan 18. Enligt utredningen bedöms trafikbullersituationen vid närliggande bostäder inte påverkas om den föreslagna byggnaden uppförs. För miljömålet Frisk luft berörs indikatorerna Besvär av bilavgaser, Kvävedioxid i luft och Partiklar PM10 i luft. Planförslaget förväntas leda till en viss ökning av trafiken i området jämfört med nuvarande situation. Enligt utförda luftmiljöberäkningar beräknas inte miljökvalitetsnormerna för varken kvävedioxid eller partiklar (PM10) överskridas vid en byggnation enligt föreslagen utformning. Beräkningarna visar dock att både i nulägesalternativet och vid beräkningar för år 2020 överskrids det nationella delmiljömålet för 98- percentil av timmedelvärde för kvävedioxid (60 µg/m 3 ) för Sandviksgatan. Miljömålet Giftfri miljö berör framförallt indikatorn Förorenade områden. Vid en etablering i planområdet föreslås att förorenad mark tas om hand och saneras vilket bidrar positivt till miljömålet Miljökvalitetsnormer för luft För att undersöka den planerade byggnadens påverkan på luftmiljön har beräkningar av halten kvävedioxid och partiklar (PM10) utförts, dessa redovisas mer utförligt i avsnitt ovan. Sammanfattningsvis visar resultaten från beräkningarna att miljökvalitetsnormerna inte beräknas överskridas för kvävedioxid eller partiklar (PM10) varken med befintlig byggnad (dagsläget) eller i något av de två framtidsscenarierna (hel respektive halv byggnadshöjd). Vid planläggning enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) skall miljökvalitetsnormerna i miljöbalken följas. Normerna har beaktats i och med de spridningsberäkningar som har genomförts. Den föreslagna byggnaden bedöms leda till en viss ökning av trafiken i området och av antalet människor som vistas där. Idag är det ca 450 meter till närmaste kollektivtrafikförbindelse till centrum. Med fler människor i området skapas ett bättre underlag för kollektivtrafik vilket är positivt både för luftmiljön runt den aktuella fastigheten men även för miljön på andra ställen i Luleå. Andra åtgärder som föreslås för att förbättra luftmiljön redovisas under kapitel 6 Skyddsåtgärder och uppföljning Regionala miljömål För det regionala miljömålet God bebyggd miljö är det delmålen God inomhusmiljö och Buller som bedöms påverkas vid en planändring. För God inomhusmiljö är målet att byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation. Att uppföra ett nybyggt kontorshus bedöms påverka delmålet positivt. För delmålet Buller gäller att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Bedömningen av det regionala målet är samma som för det nationella, se ovan. För miljömålet Frisk luft är det delmålen Partiklar och Kvävedioxid som berörs. Bedömningen av det regionala målet är samma som för det nationella, se ovan. I miljömålet Giftfri miljö ingår det regionala delmålet Efterbehandling av förorenade områden. Målet bedöms påverkas positivt vid en sanering av förorenad mark inom planområdet Andra planer och program samt lokala miljömål Luleå kommun har antagit mål för hållbar utveckling inom fem delområden. Områdena är avfallsplan, energiprogram, naturvårdsplan, utvecklingsplan och drogpolitiskt handlingsprogram. Ingen av de fem målområdena bedöms beröras av en ändring av detaljplanen. 25 ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer, Kv. Kajan 18, Luleå kommun, trafikbullerutredning,

31 Luleå kommun saknar lokala miljömål Allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglernas kunskapskrav, miljöbalken 2 kap 2, anses beaktat genom att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats Områdesskydd Det aktuella området omfattas av riksintresse för friluftsliv. Planändringen bedöms inte påverka riksintresset. 4.6 Samlad bedömning av miljöpåverkan I Bilaga 1 sammanfattas miljöpåverkan utifrån bilaga 4 i bedömningskriterierna i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Nedan följer en samlad bedömning utifrån bedömningskriterierna. Planförslaget bedöms få måttliga till stora konsekvenser för stadsbilden baserat på att påverkan är långvarig (bestående) samt att få möjligheter finns att åtgärda påverkan när planen är genomförd. Påverkan bedöms framförallt bestå i minskad utsikt för vissa boende norr om planområdet. Eftersom denna påverkan är relativt lokal bedöms den som stor men inte betydande. Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för buller från vägtrafik vid arbetslokaler (fasad) överskrids men med byggnadstekniska lösningar bedöms bullernivåerna kunna klaras inomhus (40 dba), påverkan bedöms därför inte som betydande. Påverkan från ökad trafikmängd, jämfört med dagens situation, bedöms bli måttlig för Västra Varvsgatan och liten för Sandviksgatan. Jämförelse av beräknade ljudnivåer vid intilliggande bostäder, befintlig situation jämfört med föreslagen byggnad, visar att dygnsekvivalent och maximal ljudnivå skiljer sig ± 1 db(a) för de båda fallen. Enligt utförd trafikbullerutredning bedöms trafikbullersituationen vid närliggande bostäder till kv. Kajan 18 inte att påverkas om den föreslagna byggnaden uppförs. Påverkan på luftmiljön bedöms som måttlig. Bedömningen baseras på att miljökvalitetsnormerna klaras men att byggnaden medför en negativ effekt på halten kvävedioxid och PM10 i byggnadens närområde. Halten av luftföroreningar bedöms påverkas både av hur aktuellt och närliggande planområden bebyggs. Vid en sanering av markföroreningar inom planområdet bedöms risken för påverkan på människa och miljö att minska. Miljöpåverkan bedöms därför som liten till måttlig. Bedömningen förutsätter att sanering sker utan påverkan på människa och miljö. 31

32 5. NOLLALTERNATIVET MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER 5.1 Stadsbild Om det aktuella projektet inte kommer till stånd kommer området att fortsättningsvis ha en lite mer lågmäld karaktär med inslag av verksamhetsområde. Påverkan på utsikten för vissa boende norr om den föreslagna byggnaden uteblir. 5.2 Buller Utförd bullerutredning som gjordes i samband med detaljplaneprogrammet för del av kv. Hägern (antagandehandling maj 2011) visar att ekvivalent bullernivå utmed Sandviksgatan ligger över 70 db(a) och att nivån utmed Västra Varvsgatan ligger mellan db(a), se figur 24 nedan. Figur 24 Befintliga bullernivåer i området runt kv. Kajan, 2 meter över mark (källa: Ramböll Sverige AB, Bullerutredning kv. Hägern, Luleå, ) Om planförslaget inte genomförs bedöms bullernivån ligga på de nivåer som redovisas i figur 24 ovan, förutsatt att trafikmängden inte ökar. Om biltrafiken ökar i framtiden bedöms detta leda till ökade bullernivåer även i nollalternativet. Enligt utförd trafikbullerutredning bedöms trafikbullersituationen vid närliggande bostäder till kv. Kajan 18 inte att påverkas till följd av den föreslagna byggnadens utformning (i form av reflexer). I dagsläget är Sandviksgatan redan ganska kraftigt trafikerad ( fordon VDT 26 ) En viss ökning av biltrafiken utifrån dagens situation bedöms som trolig vid etablering av kontorslokaler. Trafikökningen kan leda till bullerstörningar utmed Västra Varvsgatan. Dock medger nuvarande detaljplan handelsverksamhet vilket bedöms kunna leda till mer biltrafik i området än föreslagen etablering av kontorslokaler. 5.3 Luftföroreningar 26 Veckodygnstrafik, VDT. Uppgift från Luleå kommun 32

33 Uppmätta nivåer på luftkvaliteten redovisas i avsnitt 3.3 Luftföroreningar ovan. En etablering av kontorslokaler bedöms leda till en viss ökning av trafiken i området jämfört med nuvarande situation, vilken uteblir om planförslaget inte genomförs. Dock medger nuvarande detaljplan handelsverksamhet vilken skulle kunna generera mer trafik än vad som är fallet idag. En kontorsbyggnad bedöms generellt generera mindre trafik än en handelsetablering. 5.4 Markföroreningar Om planförslaget inte genomförs är det troligt att marken förblir förorenad enligt nuvarande föroreningssituation beskriven i avsnitt 3.4 Markföroreningar ovan. Om föroreningar ligger kvar i marken ökar risken för spridning till omgivningen. 5.5 Övriga förutsättningar och intressen Nationella miljömål Om planändringen inte genomförs kommer bullernivåerna fortfarande vara relativt höga i området, förutsatt att inte trafikmängderna minskar. Den ökade trafikmängden till följd av planändringen bedöms inte bidra till bullersituationen i någon väsentlig utsträckning för Sandviksgatan men bedöms öka bullret för de boende utmed Västra Varvsgatan. Miljömålet God bebyggd miljö bedöms till viss del påverkas negativt vid en planändring för de boende utmed Västra Varvsgatan, jämfört med dagens situation. För boende utmed Sandviksgatan bedöms miljömålet vara relativt opåverkat i nollalternativet med anledning av de redan höga bullernivåerna utmed gatan. Vid jämförelse mot annan typ av handel än den som finns på platsen idag, t ex livsmedelshandel, bedöms miljömålet påverkas positivt vid en planändring till kontorslokaler enligt den föreslagna utformningen. Miljömålet Frisk luft påverkas av biltrafiken i området. Jämfört med dagens verksamhet på platsen bedöms trafiken öka något i området vid en planändring enligt föreslagen utformning. Denna ökning uteblir om ingen förändring av området sker. Dock medger aktuell detaljplan handelsverksamhet och det är troligt att biltrafiken skulle kunna öka väsentligt om nuvarande handelsverksamhet ändrades till exempelvis livsmedelshandel. Om föreslaget projekt inte kommer till stånd bedöms miljömålet Frisk luft påverkas positivt vid en jämförelse med dagens situation. Vid en jämförelse med annan handelsverksamhet bedöms miljömålet påverkas negativt om projektet inte kommer till stånd. Utförd luftmiljöutredning visar att påverkan på halten kvävedioxid och partiklar (PM10) är relativt liten från den föreslagna byggnaden. Ökningen som byggnaden beräknas medföra är mindre än sänkningen som förväntas ske av de urbana och regionala haltbidragen fram till år 2020, vilket leder till att de beräknade totalhalterna runt planområdet är lägre år 2020 med den nya byggnaden än vad de beräknas vara idag. I nollalternativet är det troligt att nuvarande markförorening förblir osanerad och miljömålet Giftfri miljö påverkas negativt Regionala miljömål Det regionala miljömålet God bebyggd miljö berör delmålen God inomhusmiljö och Buller. För God inomhusmiljö är målet att byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation. Det är inte känt hur inomhusmiljön är i dagsläget för de människor som i framtiden kommer att vistas i den föreslagna byggnaden men att uppföra ett nybyggt kontorshus bedöms påverka delmålet positivt. För delmålet Buller gäller att antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Bedömningen av det regionala målet är samma som för det nationella, se ovan. För miljömålet Frisk luft är det delmålen Partiklar och Kvävedioxid som berörs. Bedömningen av det regionala målet är samma som för det nationella, se ovan. 33

34 I miljömålet Giftfri miljö ingår det regionala delmålet Efterbehandling av förorenade områden. Om planändringen inte kommer till stånd är det troligt att förorenade massor inom planområdet förblir osanerade vilket skulle påverka miljömålet negativt. Målet bedöms påverkas positivt vid en sanering av förorenad mark inom planområdet. 34

35 6. SKYDDSÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING 6.1 Stadsbild Beroende på hur byggnadens volym och gestaltning kommer att upplevas i stadsmiljön kan förändringar upplevas som störande och negativa men kan också öppna för möjligheter och skapande av mervärde. En positiv påverkan kan uppnås genom utformning/gestaltning och fördelning av byggrätten på fastigheten med hänsyn till omgivningen. Påverkan kan bli positivt om befintligt byggnaden ersätts med en väl genomarbetat arkitektur som håller hög kvalitet vad avser material, detaljutformning mm. 6.2 Buller För att minska problem med buller från närliggande Sandviksgatan kan byggnadstekniska åtgärder vidtas som t ex lämpligt val av fasadkonstruktion, fönstertyp och uteluftsdon. Eventuellt kan en anpassning av landskapet genom t ex planteringar och upphöjda markytor mot biltrafiken ge ett visst bullerskydd. Utmed Sandviksgatan är utrymmet mellan föreslagen byggnad och befintlig körbana så små att landskapsanpassningar troligtvis inte är möjliga. Eventuellt skulle en anpassning av landskapet kunna vara ett alternativ för att minska trafikbullret från den östra sidan av planområdet. Luleå kommun har gjort bedömningen att bullerplank inte är ett alternativ utmed Sandviksgatan. För att minska bullret från trafiken utmed denna sträcka kan hastighetsbegränsningar införas och dämpad vägbeläggning. I tabell 9 nedan redovisas ett antal åtgärdsförslags för- och nackdelar. Planering för cykel- och gångvägar och kollektivtrafik kan minska trafiken i området och därmed även trafikbullret. Åtgärd Fördelar Nackdelar Tyst asfalt. Sänker ljudnivån med 6-10 db(a). Studier har visat att den ljudabsorberande förmågan avtar efter ett par år pga. att håligheterna i asfalten täpps igen av smuts. Kräver regelbundet underhåll med specialmaskin ( dammsugare ). Mycket dyrare än vanlig asfalt. Sänkt hastighet från t ex 50 km/h till 40 km/h på Sandviksgatan. Tät vegetation, buskar, träd, gräs runt om planerad byggnad/innegård. Minskar den ekvivalenta ljudnivån med ca 1-2 db(a) vid fasad. Dämpar ljudet något vid vistelseytor. Upplevs som behagligare ljudmiljö. Påverkar inte den maximala ljudnivån. Studier har visat att en sänkning med 20 km/h i verkligheten motsvarar mindre än 10 km/h faktisk sänkning. Säsongsbetonat, mindre effekt på vintern då löv fallit. Tabell 10 Åtgärdsförslag mot buller, källa: Jonas Aråker ÅF-Infrastructure AB/ Ljud & Vibrationer Det är troligtvis svårt att minska bullret från vägtrafiken och därför föreslås i första hand lösningar som innebär att lämpliga bullernivåer (40 db(a)) kan erhållas inomhus. I planbestämmelserna föreslås byggnadstekniska krav ställas att fasadkonstruktionen skall kunna dämpa trafikbullret så att Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden kan uppfyllas inomhus. Genom mätning i brukarskedet kan en uppföljning göras för att utvärdera åtgärdernas effekt. 35

36 6.3 Luftföroreningar God planering av cykel- och gångvägar, kollektivtrafik och lämplig placering av hållplatser kan leda till en minskning av biltrafiken vilket skapar bättre luftmiljö. Närmsta kollektivtrafikhållplats med förbindelse till centrum ligger ca 450 meter från den aktuella fastigheten. Ett ökat antal människor i området skapar ett bättre underlag för kollektivtrafik vilket gynnar luftmiljön både runt Kajan 18 men även i övriga Luleå. Idag saknas övergångsställen på Sandviksgatan i närheten av planområdet. Detta bör ses över för att underlätta för fotgängare och cyklister. Trafikutsläppen minskar normalt då hastighetsgränsen sänks. Utsläpp av NO X ökar relativt mycket med hastigheten och en sänkning av hastigheten kan leda till en förbättrad luftmiljö. 27 Friskluftsintag bör placeras på den södra sidan av fastigheten (inte mot Sandviksgatan) för att erhålla så bra luftkvalitet som möjligt och fönster bör om möjligt inte vara öppningsbara mot Sandviksgatan/Södra Hamnleden. 6.4 Markföroreningar Genom sanering av förorenad mark bedöms risken minska att personer som vistas i planområdet exponeras och att föroreningar sprids. I samband med markarbeten på platsen för sanering eller nya byggnaden bör recipientkontroll övervägas för att kontrollera att inte föroreningar sprids med t ex grundvattnet. Vid grävarbeten rekommenderas att damning i största möjliga mån undviks för att minska risken för påverkan från föroreningar på människor och miljö. 6.5 Övriga förutsättningar och intressen Vid alla typer av arbeten på platsen bör miljöskyddsåtgärder vidtas i form av t ex bevattning för att förhindra damning och planering av bullrande arbeten till lämpliga tider på dygnet för att minska störningar för boende i närområdet. Krav kan även ställas på t ex kemiska ämnen som används på byggarbetsplatsen, drivmedel, bränsleförbrukning och miljöutbildning av verksamma entreprenörer. 27 VTI notat , Vägtrafikens hastigheter, utgivningsår

37 7. ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Stadsbyggnadskontoret har påbörjat arbetet med ny detaljplan för del av Centrum, Kajan 18. Planen syftar till att ändra nuvarande markanvändning till kontorslokaler med handel i bottenvåningen. Planen skall även möjliggöra för underjordiskt parkeringsdäck. Länsstyrelsen har tillsammans med Luleå kommun beslutat att miljökonsekvensbeskrivningen för planändringen skall avgränsas till huvudfrågorna stadsbild, buller, luftföroreningar och markföroreningar. Inom planområdet finns idag ett handels- och verksamhetsområde. Bebyggelsen är relativt låg och med stora öppna ytor. Planområdet omgärdas av trafikerade gator i norr, söder och öster. Utsikten mot söder för vissa boende i husen utmed Sandviksgatan bedöms påverkas av den föreslagna byggnaden eftersom denna är ca 3 meter högre än nuvarande byggnad ( gröna huset ) som löper utmed Västra Varvsgatan. Utsikten mot söder för boende i husen runt bensinstationen påverkas av den planerade byggnadens flygel i öst och av byggnadsdelen som löper parallellt med Sandviksgatan. Utmed Sandviksgatan och den östra sidan av fastigheten har de högsta bullernivåerna uppmätts. Mot Västra Varvsgatan är bullernivåerna lägre och en bit in på fastigheten avtar bullernivåerna. Bullerökningen med anledning av ökad trafik i området bedöms bli jämförelsevis liten för Sandviksgatan. För Västra Varvsgatan bedöms bullerökningen bli mer tydlig eftersom trafikmängden ökar ganska markant på denna sträcka (antaget att alla parkeringsplatser utnyttjas med in- och utfart 1 gång/dag). Bedömningarna baseras på jämförelse med dagens situation. För att bedöma om den planerade byggnaden ger upphov till förhöjda bullernivåer vid närliggande bostäder har beräkningar gjorts för dagens situation och för den föreslagna byggnaden. Ljudnivån skiljer sig ± 1 db(a) mellan de två fallen. I bullerutredningen bedöms trafikbullersituationen för närliggande bostäder till kv. Kajan 18 inte att påverkas om den planerade byggnaden uppförs. Det har gjorts luftkvalitetsmätningar i närheten av planområdet. Resultaten från mätningarna har jämförts mot miljökvalitetsnormer för luft. Miljökvalitetsnormer utgår från kunskaper om vad människan och naturen tål. Under 2010 har partiklar och kvävedioxid mätts, under 2011 har endast kvävedioxid mätts. Resultatet från 2010 års partikelmätningar visar att ingen av miljökvalitetsnormerna eller någon av de två utvärderingströsklarna har överträtts. Två av tre miljökvalitetsnormer för kvävedioxid har överskridits under Under 2011 klarades alla normerna för kvävedioxid, dock saknas det cirka en månads mätdata vilket gör det svårt att bedöma om normen är överträdd eller ej. För att undersöka den planerade byggnadens påverkan på luftmiljön har beräkningar av halten kvävedioxid och partiklar (PM10) utförts. Resultaten från beräkningarna visar att miljökvalitetsnormerna inte beräknas överskridas för kvävedioxid eller partiklar (PM10) varken med befintlig byggnad (dagsläget) eller i något av de två framtidsscenarierna. Konstruktionen av byggnaden förväntas alltjämt påverka halten NO 2 och PM10 i byggnadens närområde negativt. Ökningen av halterna blir mindre om den lägre hushöjden väljs. Vid utförda markmiljöundersökningar har förorening i marken påträffats. Förorenade massor har konstaterats mellan 0 och 5 meter under markytan inom delar av planområdet. Två områden har pekats ut som aktuella för sanering, det ena i planområdets östra del och det andra ligger i Västra Varvsgatan. En bedömning har gjorts av hur en sanering respektive kvarlämnande av påträffad markförorening hälsomässigt påverkar kringboende i området. Sammanfattningsvis finns i dagsläget inga akuta hälsorisker för närboende med avseende på påträffad PAH-förorening. Vid kvarlämnande av förorening kan inandning av ångor i byggnaden utgöra en hälsorisk om föroreningshalter av PAH-M över 20 mg/kg TS återfinns i jorden under byggnaden. Vid en sanering bedöms den främsta hälsorisken vara hudkontakt vilket i första hand är aktuellt för saneringspersonal. Inga akuta hälsorisker bedöms föreligga för närboende i samband med en sanering. 37

38 På grund av att det framkommit att det legat en kemisk tvätt meter från Kajan 18 gjordes en markundersökning för att utreda om och i vilken utsträckning klorerade alifatiska kolväten finns under byggnaden på fastigheten. Undesökningen visade att det inte har påträffats under betongplattan. Inga halter av tetrakloreten (PCE), trikloreten (TCE), dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC) som överskrider detektionsgräns (0,040 mg/m3) har uppmätts i porgasen. De värden som använts som jämförvärden ligger över detektionsgräns för samtliga analyserade föreningar. Det bedöms att det inte föreligger någon risk för påverkan på människor som vistas i den aktuella byggnaden. Planförslaget bedöms få både positiva och negativa konsekvenser för stadsbilden baserat på att påverkan är långvarig (bestående) samt att få möjligheter finns att åtgärda påverkan när planen är genomförd samt beroende på hur byggnadens volym och gestaltning kommer att upplevas i stadsmiljön. Påverkan bedöms framförallt bestå i minskad utsikt för vissa boende norr om planområdet. Eftersom denna påverkan är relativt lokal bedöms den som stor men inte betydande. Förändringar kan upplevas som störande och negativa men kan också öppna för möjligheter och skapande av mervärde. En positiv påverkankan uppnås genom utformning/gestaltning och fördelning av byggrätten på fastigheten med hänsyn till omgivningen. Påverkan kan bli positivt ombefintligt byggnaden ersätts med en väl genomarbetat arkitektur som håller hög kvalitet vad avser material, detaljutformning mm. Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för buller från vägtrafik vid arbetslokaler (fasad) överskrids men med byggnadstekniska lösningar bedöms bullernivåerna kunna klaras inomhus (40 dba), påverkan bedöms därför inte som betydande. Påverkan från ökad trafikmängd, jämfört med dagens situation, bedöms bli måttlig för Västra Varvsgatan och liten för Sandviksgatan. Påverkan på luftmiljön bedöms som måttlig. Bedömningen baseras på att miljökvalitetsnormerna klaras men att byggnaden medför en negativ effekt på halten kvävedioxid och PM10 i byggnadens närområde. Halten av luftföroreningar bedöms påverkas både av hur aktuellt och närliggande planområden bebyggs. Vid en sanering av markföroreningar inom planområdet bedöms risken för påverkan på människa och miljö minska. Miljöpåverkan bedöms därför som liten till måttlig. Bedömningen förutsätter att sanering sker utan påverkan på människa och miljö. För att minska problem med buller från närliggande Sandviksgatan kan byggnadstekniska åtgärder vidtas som t ex lämpligt val av fasadkonstruktion, fönstertyp och uteluftsdon. God planering av cykel- och gångvägar, kollektivtrafik och lämplig placering av hållplatser kan leda till en minskning av biltrafiken vilket skapar bättre buller- och luftmiljö. Genom sanering av förorenad mark bedöms risken minska att personer som vistas i planområdet utsätts för föroreningar och att dessa sprids. I samband med markarbeten på platsen bör kontroller övervägas för att undersöka att inte föroreningar sprids med t ex grundvattnet. Vid alla typer av arbeten på platsen bör miljöskyddsåtgärder vidtas för att förhindra påverkan på människa och miljö. 38

39 8. REFERENSER Skriftliga källor Boverket, Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning, mars 2006 Boverket, Miljökvalitetsnormer i fysisk planering, april 2006 Luleå kommun, Fördjupad översiktsplan Luleå tätort, Miljökontoret i Luleå, Luftmätningar i Luleå 2011, april 2012 Miljökontoret Luleå, Luftmätningar i Luleå 2010, augusti 2011 MRM Konsult AB, Riskvärdering Södra Hamn, Luleå, Naturvårdsverket, Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning, Ramböll Sverige AB, Bullerutredning kv. Hägern, Luleå, SMHI , Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå. SWECO Environment AB, MTU Kajan 18, Miljöteknisk undersökning av kv. Kajan 18, SWECO Environment AB, Hälsomässig riskbedömning av kv. Kajan 18, Luleå kommun, SWECO Infrastructure AB, Kv Kajan 18 Luleå, Miljögeoteknisk undersökning SWECO Enviroment AB, Miljöteknisk markundersökning Vasallen Luleå Vägverket och Svenska kommunförbundet, VGU (Vägars och gators utformning) VV publikation 2004:80, (kap 7 Bullerskydd) Vägverket publikation 2006:105, Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster, Senast reviderad VTI notat , Vägtrafikens hastigheter, utgivningsår 2012 ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer, Kv. Kajan 18, Luleå kommun, Trafikbullerutredning, Övrigt tryckt material Presentationsmaterial; Luleå centrum etablering av ett nytt kontorshus, Vasallen AB Presentationsmaterial; Equator european architects Webbsidor Muntliga referenser och e-post 39

40 Robert Sandberg, Länsstyrelsen Norrbotten ÅF-Infrastructure AB/Ljud & Vibrationer, Jonas Aråker e-post GÖTEBORG BENGT DAHLGREN AB /Malin Thorin, (Jenny Berglén) 40

41 9. BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bedömning BMP SMHI , Luftmiljö kring planerad byggnad i Kv. Kajan, Luleå SWECO Infrastructure AB, Kv. Kajan, Luleå, Miljögeoteknisk undersökning SWECO Environment AB, MTU Kajan, Miljöteknisk undersökning av Kv. Kajan, Luleå, Bilaga 5 MRM Konsult AB, Riskvärdering Södra Hamn, Luleå, Bilaga Rapport A Trafikbuller Kv Kajan 18 Luleå Kommun inkl bilagor Bilaga 7 SWECO, Hälsomässig riskbedömning av kv. Kajan 18, Luleå kommun Bilaga 8 SWECO Miljöteknisk markundersökning Vasallen Luleå

42

43 Bilaga 1 Bedömning av miljöpåverkan För att bedöma om huvudområdena bedöms leda till betydande miljöpåverkan har tabellen nedan tagits fram. Tabellen utgår från bedömningskriterierna i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 4. Tolkningar av innehållet i bilagan har gjorts utifrån Boverkets Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning. Huvudområde Buller Sannolikhet för påverkan Det är sannolikt att bullernivåerna är fortsatt höga framförallt utmed Sandviksgatan. Sannolikt att en måttlig ökning av trafikbuller utmed Västra Varvsgatan uppstår jämfört med dagens situation. Påverkans varaktighet och frekvens Påverkan från buller bedöms varaktig så länge trafikmängden inte minskar utifrån befintliga nivåer. Möjlighet att avhjälpa påverkan Möjlighet finns att minska bullerpåverkan inomhus genom t ex fasadtekniska åtgärder såsom bullerdämpande fönster. Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden för arbetsplatser bedöms inte kunna uppfyllas vid fasad. Med lämplig fasadkonstruktion och bullerdämpande fönster bedöms Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden kunna hållas inomhus (40 dba). Möjlighet till bullerdämpad uteplats bedöms kunna åstadkommas på den föreslagna byggnadens södra sida (45-55 dba). Påverkans totaleffekt Påverkan av buller för personer som vistas i planområdet bedöms som måttlig då bullerdämpande åtgärder kan vidtas, möjlighet till bullerdämpad sida finns samt att personer inte vistas där nattetid/tid för vila och tystnad. Påverkan på boende utmed Västra Varvsgatan bedöms som måttlig eftersom trafiken ökar jämfört med dagens situation. Jämförelse av beräknade ljudnivåer vid intilliggande bostäder, befintlig situation jämfört med föreslagen byggnad, visar att dygnsekvivalent och maximal ljudnivå skiljer sig ± 1 db(a) för de båda fallen. Enligt utförd trafikbullerutredning bedöms trafikbullersituationen vid närliggande bostäder till kv. Kajan 18 inte att påverkas om den föreslagna byggnaden uppförs. Gränsöverskridande påverkan Nej.

44 Markföroreningar Om markföroreningar inte tas om hand bedöms sannolikheten för påverkan på miljön som stor. Vid kvarlämnande av förorening kan inandning av ångor i byggnaden utgöra en hälsorisk för personer som vistas i byggnaden under lång tid om föroreningshalten av PAH-M över 20 mg/kg TS återfinns i jorden under den planerade byggnaden. Om området saneras bedöms sannolikheten för påverkan minska betydligt. Påverkan på miljön från befintlig markförorening bedöms som varaktig. Goda möjligheter att avhjälpa påverkan genom sanering av området. Effekterna vid spridning av miljöföroreningar bedöms ha stor betydelse. Vid byggnation kommer damningen att öka vilket ökar exponeringen av föroreningar för de kringboende under en begränsad tid. Riktvärdena för MKM för PAH är beräknade för exponering i 200 dagar inom ett år. I den hälsomässiga riskbedömningen som gjorts bedöms att en högre exponering via damning under en begränsad byggperiod skulle kunna accepteras. Om förorenad mark saneras bedöms miljöpåverkan som liten till måttlig. Bedömningen förutsätter att sanering sker utan påverkan på människa och miljön. Nej.

45 Luftföroreningar Stadsbild Ny detaljplan bedöms ha liten till måttlig sannolikhet att leda till påverkan på människors hälsa och miljön. Byggnaden har en negativ effekt på halten NO 2 och PM10 i byggnadens närområde men MKN bedöms inte överskridas. Utsikten mot söder och sydost bedöms påverkas för vissa hus norr om planområdet. Stadsbilden påverkas av byggnadens utformning och höjd. Ny detaljplan bedöms inte leda till överskridande av MKN. Varaktigheten bedöms därför som liten. Långvarig påverkan. Möjligheter finns att till viss del minska negativ påverkan. Friskluftsintag föreslås riktas mot söder (bort från Sandviksgatan) för att förbättra luftkvaliteten inomhus. Möjlighet att avhjälpa eller minska påverkan genom förändring av byggnadens utformning. Liten totaleffekt. Effekternas betydelse på stadsbilden bedöms bli måttliga till stora lokalt. I ett större perspektiv (regionalt) bedöms effekternas betydelse bli mindre. Nej. Nej. Påverkans storlek och fysiska omfattning Projektet har en relativt liten fysisk omfattning. Uppkomst av avfall bedöms som begränsad till rivning av befintlig byggnad samt omhändertagande av förorenad mark om en sanering av området blir aktuell. Vid sanering bedöms exponeringen av föroreningar att öka pga. damning men den Platsens betydelse och sårbarhet Påverkan på skyddade områden Risker för människors hälsa och miljön Platsen saknar kända kultur- och naturvärden. Luftmiljön är känslig pga. tidigare överskridna MKN men planändringen bedöms inte leda till att MKN överskrids. Planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv vilket inte bedöms påverkas jämfört med nuvarande detaljplan. Skyddade områden saknas inom detaljplanområdet. Området omfattas av strandskydd (upphävt i nuvarande detaljplan). Strandskyddet kommer åter att upphävas i samband med den nya planen. Projektet bedöms inte leda till betydande störningar eller påverkan på kringboende avseende buller och luftföroreningar (baserat på att föreslaget antal p-platser är tillräckligt samt att in- och utfart sker 1 gång/dag). Stadsbilden bedöms påverkas av byggnadens höjd vilken bedöms påverka utsikten för ett antal fastigheter i närområdet. Nuvarande markförorening bedöms kunna leda till betydande påverkan på

46 hälsomässiga riskbedömningen som gjorts bedömer att en högre exponering via damning under en begränsad byggperiod skulle kunna accepteras. Trafikbullersituationen vid närliggande bostäder bedöms inte att påverkas om den föreslagna byggnaden uppförs. människors hälsa och miljön. En sanering av förorenat område bedöms minska denna risk betydligt. Påverkan på verksamheter och åtgärder Planen har begränsningar i form av plats, typ av verksamhet och storlek. Betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan Planen påverkar till viss del detaljplan A 373 strax öster om aktuellt planområde. Stadsbilden som helhet påverkas även av andra planer i området. Förekomst av markföroreningar omfattar även området utanför Kajan 18. Halten av luftföroreningar bedöms påverkas av hur aktuellt och kringliggande planområde bebyggs. Betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling Planen har betydelse för att främja en hållbar utveckling. Genomförandet av EG:s miljölagstiftning (MKN) Genomförandet av EG:s miljölagstiftning bedöms för den aktuella planen att avse miljökvalitetsnormer för luft. Byggnaden har en negativ effekt på halten NO 2 och PM10 i byggnadens närområde men MKN bedöms inte överskridas. Halten av luftföroreningar bedöms påverkas både av hur aktuellt och närliggande planområden bebyggs.

47 Mattias Jakobsson RAPPORT NR 2012/1467/9.5 Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå

48 SMHI-# Pärmbild. Bilden visar resultatet av en beräkning i SIMAIR-korsning för totalhalten av NO 2 i luften runt kvarteret Kajan i Luleå år rapport Senast ändrad

49 RAPPORT NR 2012/1467/9.5 Författare: Mattias Jakobsson Uppdragsgivare: Bengt Dahlgren AB Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: M. Magnusson, M. Verbova 2012/1467/ Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Bengt Dahlgren AB Viktor Hasselblads Gata VÄSTRA FRÖLUNDA Projektansvarig Leandra Caldarulo Telefon Leandra.Caldarulo@smhi.se Kontaktperson Malin Thorin Telefon malin.thorin@bengtdahlgren.se Distribution Bengt Dahlgren AB, Malin Thorin Klassificering () Allmän (x) Affärssekretess Nyckelord Luleå, Kajan 18, spridningsberäkningar, SIMAIR, kvävedioxid, partiklar Övrigt

50 Denna sida är avsiktligt blank

51 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING METODIK Beräkningsmodellen SIMAIR-väg Beräkningsmodellen SIMAIR-korsning Korrektionsfaktorer Percentilmått Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Utnyttjad trafik- och gatugeometridata RESULTAT SIMAIR-väg SIMAIR-korsning Något om beräkningsnoggrannheten REFERENSER BILAGOR Detaljerad indata Sandviksgatan Västra Varvsgatan Detaljerad utdata, SIMAIR-väg Sandviksgatan Västra Varvsgatan Detaljerad utdata, SIMAIR-korsning... 14

52 Denna sida är avsiktligt blank

53 1 Sammanfattning Spridningsberäkningar för halten NO 2 samt halten PM10 i luften runt ett planerat nybygge i kvarteret Kajan i Luleå har genomförts. Beräkningarna är genomförda för kvarteret som det ser ut idag och för två framtidsscenarier där byggnaden har rests med två olika höjder 17 respektive 33 m i den högsta takpunkten. Resultaten visar att påverkan på halten NO 2 samt PM10 är relativt liten. Ökningarna som nybyggnaden beräknas medföra är mindre än sänkningarna som förväntas ske av de urbana och regionala haltbidragen fram till år 2020, vilket leder till att de beräknade totalhalterna runt Kajan 18 är lägre år 2020 med den nya byggnaden på plats än vad de beräknas vara idag (se Tabell 3). Konstruktionen av byggnaden förväntas alltjämt ha en negativ effekt på halten av NO 2 samt PM10 i närområdet utanför byggnaden (se Tabell 4). Ökningen av halterna blir mindre om den lägre hushöjden väljs. Dock så beräknas halterna år 2020 inte att överskrida de övre utvärderingströsklarna för miljökvalitetsnormen (se avsnitt 3.5), oavsett vilken av de två höjderna som används. 2 Inledning En ny byggnad med komplicerad geometri är planerad att byggas kvarteret Kajan i Luleå. Då det är känt att luftmiljön i Luleå ligger nära ett överskridande av miljökvalitetsnormen för NO 2 har Bengt Dahlgren AB bett SMHI att göra beräkningar på luftmiljön runt den planerade nybyggnaden. Beräkningar ska utföras dels på kvarteret i befintligt tillstånd och dels för två framtidsscenarier där byggnaden har rests med två olika höjder. Två modellberäkningssystem skall användas SIMAIR-väg och SIMAIR-korsning. Dessa system beskrivs mer detaljerat i avsnitt 3.1 respektive Metodik 3.1 Beräkningsmodellen SIMAIR-väg Beräkningar har delvis utförts med modellberäkningssystemet SIMAIR-väg. SIMAIR-väg är ett kopplat modell-system som kräver både meteorologiska indata och utsläppsdata på flera olika skalor. Systemet har utvecklats av SMHI tillsammans med Trafikverket för att man relativt enkelt ska kunna beräkna föroreningshalter vid gator och vägar. För partiklar inkluderas även uppvirvlingsbidraget. För dokumentation av SIMAIR-väg hänvisas till ref. 1 och 2. De resultat som redovisas i den här rapporten är totalhalter. Totalhalten i beräkningar med SIMAIRväg består av: föroreningsbidraget från den aktuella gata/väg vars närmiljö man studerar lokalt haltbidrag föroreningsbidraget från andra gator/vägar och andra källor runtom i tätorten urbant haltbidrag bidragen från övriga Sverige och utlandet regionalt haltbidrag. För framtidsscenarier tas hänsyn till förändrade utsläppsfaktorer för den framtida fordonsparken och förändringar i intransporten av luftföroreningar till den aktuella tätorten. 3.2 Beräkningsmodellen SIMAIR-korsning Den andra delen av beräkningarna gjorda för denna rapport är genomförda med SIMAIR-korsning (ref. 1). SIMAIR-korsning bygger vidare på det först utvecklade systemet SIMAIR-väg, som är beskrivet ovan. SIMAIR-korsning beräknar i motsats till SIMAIR-väg i ett helt rutnät av beräkningspunkter - t.ex stycken. Kortast möjliga avstånd mellan punkterna är 25 meter. SIMAIR-korsning kan ta fram halter i en valfri punkt i omgivningarna till vägar och kan inkludera som källor i den lokala Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 1

54 haltberäkningen ett antal utvalda gator/vägar i närområdet. På så vis kan en mer noggrann beskrivning av komplicerade gatumiljöer, så som stora korsningar, tas fram. I likhet med SIMAIR-väg så sätts totalhalten i beräkningarna med SIMAIR-korsning samman av föroreningsbidragen från olika geografiska skalor: Ett urval väglänkar i det närmaste grannskapet lokala haltbidrag från övriga vägar och andra källor runtom i tätorten urbant haltbidraget bidragen från övriga Sverige och utlandet regionalt haltbidrag. Det lokala haltbidraget beräknas i det detaljerade beräkningsnätet med linjekällemodellerna från SMHIs lokalskaliga spridningsmodell Dispersion (ref. 3). Det urbana haltbidraget beräknas i 1 1 kmrutor med en urban modell främst gjord för marknära utsläpp; för höga källor utnyttjas istället Dispersion. Bidragen från övriga Sverige och utlandet är framtagna med SMHIs regionalskaliga spridningsmodell MATCH (Mesoscale Atmospheric Transport and CHemistry model, ref. 4). En modellberäkning med SIMAIR-korsning innebär tidsstegning timme för timme genom i regel ett års meteorologiska data samt genom i förväg framtagna föroreningsdata från MATCH-Sverige och från den urbana modellberäkningen för tätorten ifråga. SIMAIR-väg och SIMAIR-korsning kan med fördel betraktas som komplement till varandra, då SIMAIR-väg, till skillnad från SIMAIR-korsning, endast grovt tar hänsyn till andra närliggande vägsegment, medans SIMAIR-korsning inte tar hänsyn till närliggande byggnader. 3.3 Korrektionsfaktorer Korrektionsfaktorer har tagits fram för SIMAIR genom att jämföra uppmätta värden med beräknade. I Luleå är uppkomsten av skillnaden mellan uppmätta och beräknade värden bl. a. förekomsten av inversion samt den frekventa förekomsten av snö. För mer detaljerad information, se ref. 5. De resulterande totalhalterna av alla SIMAIR beräkningar redovisade i denna rapport är korrigerade med faktorerna nedskrivna i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Korrektionsfaktorer uppmätta på Smedjegatan i Luleå. Korrektionsfaktor PM10 Korrektionsfaktor NO 2 Årsmedelvärde 90-percentil, dygn Årsmedelvärde 98-percentil, dygn 98-percentil, timme 0,75 0,72 1,24 1,40 1, Percentilmått Beräkningsresultaten tas fram för samma statistiska haltmått som återfinns i de svenska miljökvalitetsnormerna. Dessa är formulerade för årsmedelvärden och vissa s.k. percentiler, ett statistiskt begrepp som innebär att halterna ligger under en viss nivå under en viss del av tiden. Med 98-percentil av dygnsmedelvärden menas att 98 % av dygnsmedelvärdena under ett år ligger under angivet värde. Under 2 % av tiden (d.v.s. 7 dygn på ett år) är halten alltså högre än angivet värde. 90-percentilen av dygnsmedelvärden överskrids således 10 % av tiden och kan beräknas som medelvärdet av det 36:e och 37:e högsta dygnsmedelvärdet under året. 98-percentilen av timmedelvärden motsvaras på samma sätt av årets 175:e högsta timmedelvärde. 3.5 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar Resultaten i den här rapporten jämförs med de svenska miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt SFS 2010:477. Tabell 2 visar miljökvalitetsnormvärden och utvärderingströsklarna som hör till normerna. Utvärderingströsklarna anger när bestämda krav på kontroll av föroreningsnivån från kommunens sida Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 2

55 inträder. Även de nationella delmålen för luftkvalitet anges i tabellen. MKN är bindande, men däremot inte de nationella miljömålen. Tabell 2 Miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar som färgkodats för att underlätta resultatutvärderingen i avsnitt 4 och i bilagorna. Tabellen visar även nationella miljömål delmål. Haltenheten är µg/m 3. Streck betyder att norm/utvärderingströskel/miljömål saknas för aktuell kombination av ämne och haltmått. Ämne Haltmått Årsmedelvärde 90-percentil av dygnsmedelvärden 98-percentil av dygnsmedelvärden 98-percentil av timmedelvärden NO 2 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Nationellt miljömål delmål PM10 Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Nationellt miljömål delmål Utnyttjad trafik- och gatugeometridata För att beräkna luftmiljön runt kvarteret Kajan så delas de omgivande gatorna, Sandviksgatan och Västra Varvsgatan, upp i sektioner, enlig Figur 1. Sektionerna för Sandviksgatan tilldelas beteckningarna S01-S13 och sektionerna för Västra Varvsgatan tilldelas beteckningarna V01-V06. Dessa beteckningar kommer att användas i tabellerna som redovisar resultaten av SIMAIR-väg. Enligt kunden är årsdygnstrafiken (ÅDT) på Sandviksgatan uppmätt till fordon år 2007 och andelen tung trafik av denna uppskattas till 7 %. På Västra Varvsgatan uppskattas trafikmängden vara betydligt lägre, 500 fordon per medeldygn. Andelen tung trafik på denna gata sätts till schablonbeloppet 5 %. För varje sektion i Figur 1 nedan så krävs utöver trafikmängden mer detaljerad indata, så som vägbredd, gaturumsbredd och höjden på de angränsande husen. Dessa data är angivna i tabellform i Bilaga 6.1. Av dessa indata varierar hushöjder och gaturumsbredd beroende på om beräkningarna genomförs för nutid eller för ett av de två framtidsscenarierna. Gaturumsbredden är densamma för båda framtidsscenarierna, där den planerade byggnaden har upprättats, men dess höjd är 33 m resp. 17 m i framtidsscenario 1 resp. 2. Trafikmängden antas vara den ovan angivna i både nutid och framtidsscenarierna, dock så används en prognos för år 2020 för de icke lokala haltbidragen i de två framtidsscenarierna. Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 3

56 Figur 1 Vägsektioner som har använts i spridningsberäkningarna. Blåa linjer indikerar vägar och dess sektioner, röda linjer visar befintliga byggnader, och lila linjer visar den planerade byggnaden. Sektionerna S01-S13 tillhör Sandviksgatan och sektionerna V01-V06 tillhör Västra Varvsgatan. 4 Resultat I detta avsnitt presenteras utvalda resultat av beräkningarna beskrivna i föregående avsnitt. Resultaten från SIMAIR-väg presenteras i tabellform och resultaten från SIMAIR-korsning i grafisk form. Samtliga utdata finns inkluderade som bilagor sist i detta dokument. Resultaten för Västra Varvsgatan visar att halterna runt denna gata är låga. Inga haltberäkningar för vare sig NO 2 eller PM10 överskrider nedre utvärderingströskel eller nationellt delmiljömål. Detta beror på den låga mängden trafik som har uppskattats förekomma på denna gata, 500 ÅDT. På grund av detta så redovisas dessa resultat enbart i bilagorna. 4.1 SIMAIR-väg Först genomfördes haltberäkningar med SIMAIR-väg för NO 2 och PM10 på Sandviksgatan som den ser ut idag. Urbant och regionalt bidrag togs från beräkningar för år De beräkningar som visar högst halter jämfört med MKN och utvärderingströsklar är de för 98-percentilen av dygnsmedelvärden för NO 2. Övre utvärderingströskel överskrids i tre av sektionerna utritade i Figur 1 och den nedre utvärderingströskeln överskrids i samtliga sektioner. Detta kan utläsas i Tabell 3 nedan. Efter detta genomfördes beräkningar för de båda framtidsscenarierna, Framtid 1 och Framtid 2, beskrivna i avsnitt 3.6. Urbant och regionalt bidrag togs här från prognosberäkningar för år Tabell 3 visar att halten NO 2 är beräknad att minska fram till år 2020, även med den nya byggnaden på plats och med den fulla höjden. Andledningen till detta är att den beräknade höjningen av halten NO 2 som den nya byggnaden ger uppkomst till är mindre än den prognoserade sänkningen av urbana och regionala bidrag år Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 4

57 En jämförelse mellan de två framtidsscenarierna i Tabell 3 visar att en halvering av höjden på den nya byggnaden medför en generell sänkning av halten NO 2. I sju av sektionerna innebär en halvering av höjden att halten NO 2 sjunker under den nedre utvärderingströskeln. Tabell 3 98-percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Tabellen är färgkodad enligt Tabell 2 för att öka läsbarheten. Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 58, , , , , ,02226 S02 41, , , , , ,84242 S03 58, , , , , ,64878 S04 43, , , , , ,87816 S05 51, , , , , ,42848 S06 43, , , , , ,80984 S07 40, ,337 28, , , ,3564 S08 38, , , , , ,16688 S09 38, , , , , ,51084 S10 38, , , , , ,55126 S11 38, , , , , ,93916 S12 39, , , , , ,39802 S13 39, , , , , ,28192 Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 5

58 För att direkt studera påverkan av den planerade nybyggnaden så genomfördes även beräkningar med byggnaden på plats, men med urbant och regionalt haltbidrag taget från beräkningar för år Resultatet ses i Tabell 4 och klargör att byggnaden medför en ökning av halten NO 2 längs Sandviksgatan. Tabell 4 98-percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Tabellen är färgkodad enligt Tabell 2 för att öka läsbarheten. För framtidsscenarierna har beräkningar av 2009 års urbana och regionala haltbidrag använts istället för prognosen för år Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 58, , , , , ,2051 S02 41, , , , , ,65226 S03 58, , , , , ,7765 S04 43, , , , , ,51228 S05 51, , , , , ,80864 S06 43, , , , , ,23004 S07 40, ,337 43, , , ,96532 S08 38, , , , , ,7692 S09 38, , , , , ,02944 S10 38, , , , , ,2985 S11 38, , , , , ,12628 S12 39, , , , , ,15956 S13 39, , , , , ,21482 Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 6

59 Tabell 5 visar 90-percentilen av dygnsmedelvärden för totalhalten PM10 för samma vägsektioner på Sandviksgatan som i Tabell 3 och Tabell 4. I dagsläget så beräknas undre utvärderingströskel för PM10 överskridas i sju av sektionerna. Denna överskridning är beräknad att enbart ske i tre av sektionerna i framtidsscenario 1 och i enbart en sektor i framtidsscenario 2. Anledningen till denna sänkning av halten PM10 i luften är att den urbana och regionala halten är beräknad att minska fram till år 2020, i likhet med halten NO 2. Denna minskning är återigen större än ökningen som det nya huset medför av samma halt. Tabell 5 90-percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten PM10 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Tabellen är färgkodad enligt Tabell 2 för att öka läsbarheten. Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 31, , , , , ,45938 S02 21, , , , , ,59094 S03 33, , , , , ,13912 S04 21, , , , , ,92214 S05 28, , , , , ,36174 S06 21, , , , , ,59799 S07 19, , , , , ,32021 S08 19, , , , , ,98678 S09 19, , , , , ,03594 S10 19, , , , , ,72526 S11 18, , , , , ,35754 S12 18, , , , , ,36178 S13 18, , , ,371 14, , SIMAIR-korsning Beräkningarna med SIMAIR-korsning genomfördes för ett område på m med den högsta möjliga upplösningen på 25 m. Detta område är centrerat runt den planerade nybyggnaden på Kajan 18. Sandviksgatan och Västra Varvsgatan är inkluderade i beräkningarna samt även Södra Hamnleden och Rådstugatan, som är de större genomfarterna i området. Dessa vägar är markerade i grått i figurerna nedan. Figur 2 visar 98-percentilen av dygnsmedelvärdet för halten NO 2 i dagsläget i Luleå. De orangea områdena indikerar att den övre utvärderingströskeln är överskriden, vilket sker lokalt i området runt Sandviksgatan, Södra Hamnleden, samt Rådstugatan. Figur 3 visar samma beräkningar för år Dessa figurer illustrerar tydligt den förväntade sänkningen av halten NO 2 som leder till sänkningarna i framtidsscenarierna i Tabell 3, där hänsyn tas till den planerade nybyggnaden. Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 7

60 Figur 2 98-percentil av dygnsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Färgskalan är redovisad längst upp till vänster i figuren i µg/m 3. Gult och orange indikerar en överskridning av undre respektive övre utvärderingströskel omräknat med korrektionsfaktorerna i Tabell 1. Figur 3 98-percentil av dygnsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Färgskalan är redovisad längst upp till vänster i figuren i µg/m 3. Gult och orange indikerar en överskridning av undre respektive övre utvärderingströskel omräknat med korrektionsfaktorerna i Tabell 1. Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 8

61 4.3 Något om beräkningsnoggrannheten Det kan vara intressant att veta hur stor beräkningsnoggrannheten är hos SIMAIR-väg. I Luftkvalitetsförordningen finns det krav i ett kvalitetsmål på hur väl modelldata ska överensstämma med uppmätta data. Det har gjorts en valideringsrapport för SIMAIR-väg (ref. 6) där det framgår att kvalitetsmålet uppfylls. 5 Referenser (1) Dokumentation av SIMAIR-väg, ved, och korsning, se webbplatsen (2) Gidhagen, L., Johansson, H. och Omstedt, G., 2009: SIMAIR - Evaluation tool for meeting the EU directive on air pollution limits, Atmospheric Environment, Vol. 43, , doi: /j.atmosenv (3) Omstedt, G., An operational air pollution model. SMHI RMK 57, (4) Persson, Ch., Ressner, E., Klein, T., Nationell Miljöövervakning MATCH-Sverige modellen. Metod- och resultatsammanställning för åren samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål. SMHI Meteorologi Nr 113, (5) Omstedt, G. et al., Luftkvaliteten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljökvalitetsmålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter, SMHI Meteorologi Nr 150, (6) Andersson, S. och Omstedt, G., 2009: Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och SMHI Meteorologi, Nr. 137, 125 pp. 6 Bilagor 6.1 Detaljerad indata Sandviksgatan Tabell 6 Detaljerad indata för Sandviksgatan för idag och i framtiden. Alla värden är i meter. Sektion (se Figur 1) Vägbredd Antal körfält Mittsträngsbredd Idag Gaturum Framtid S S S S S S S S S S S S S Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 9

62 Tabell 7 Hushöjder i meter runt Sandviksgatan för idag och de två framtidsscenarierna. Sektion (se Figur 1) Hushöjd Norr Hushöjd Söder Idag Framtid 1 Framtid 2 S S S S S S S S S S S S S Västra Varvsgatan Tabell 8 Detaljerad indata för Västra Varvsgatan för idag och i framtiden. Alla värden är i meter. Sektion (se Figur 1) Vägbredd Antal körfält Mittsträngsbredd Idag Gaturum Framtid V V V V V V Tabell 9 Hushöjder i meter runt Västra Varvsgatan för idag och de två framtidsscenarierna. Sektion (se Figur 1) Hushöjd Norr Idag Framtid 1 Framtid 2 V V V V V V Hushöjd Söder Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 10

63 6.3 Detaljerad utdata, SIMAIR-väg Sandviksgatan Tabell 10 Årsmedelvärden av totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 27, , , , , ,81402 S02 16, , , , , ,37551 S03 28, , , , , ,81762 S04 16, , , , , ,24636 S05 24, , , , , ,88601 S06 16, , , , , ,15063 S07 15, , , , , ,03432 S08 16, , , , , ,68482 S09 16, , , , , ,52908 S10 16, , , , , ,0931 S11 17, , , , , ,28995 S12 17, , , , , ,08618 S13 17,096 16, , , , ,02056 Tabell percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 58, , , , , ,02226 S02 41, , , , , ,84242 S03 58, , , , , ,64878 S04 43, , , , , ,87816 S05 51, , , , , ,42848 S06 43, , , , , ,80984 S07 40, ,337 28, , , ,3564 S08 38, , , , , ,16688 S09 38, , , , , ,51084 S10 38, , , , , ,55126 S11 38, , , , , ,93916 S12 39, , , , , ,39802 S13 39, , , , , ,28192 Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 11

64 Tabell percentil av timmedelvärden för totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 72, , , , , ,87906 S02 50, , , , , ,92376 S03 71, , , , , ,63375 S04 52, , , , , ,16425 S05 63, , , , , ,8992 S06 52, , , , , ,92423 S07 50, , , , ,207 42,2334 S08 56, , , , , ,76639 S09 56, , , , , ,01605 S10 55, , , , , ,95296 S11 56, , , , , ,06976 S12 55, , , , , ,49402 S13 55, , , , , ,04803 Tabell 13 Årsmedelvärden av totalhalten PM10 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Sektion Idag Framtid 1 Framtid 2 (se Figur 1) Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 16, , , , , ,93173 S02 11, , , , , ,6899 S03 17, , , , , ,24848 S04 11, , , , , ,0667 S05 15, , , , , ,53918 S06 11, , , , , ,97753 S07 10, , , , , ,21553 S08 10, , ,414 13, , ,98153 S09 10, , , , , ,45825 S10 10, , , , , ,84723 S11 10, , , , , ,22038 S12 10, , , , , ,50818 S13 10, , , ,4181 9, ,8934 Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 12

65 Tabell percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten PM10 i µg/m 3 för sektionerna runt Sandviksgatan. Sektion Idag Framtid 1 Framtid 2 (se Figur 1) Norr Söder Norr Söder Norr Söder S01 31, , , , , ,45938 S02 21, , , , , ,59094 S03 33, , , , , ,13912 S04 21, , , , , ,92214 S05 28, , , , , ,36174 S06 21, , , , , ,59799 S07 19, , , , , ,32021 S08 19, , , , , ,98678 S09 19, , , , , ,03594 S10 19, , , , , ,72526 S11 18, , , , , ,35754 S12 18, , , , , ,36178 S13 18, , , ,371 14, , Västra Varvsgatan Tabell 15 Årsmedelvärden av totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Västra Varvsgatan. Sektion (se Figur 1) Idag Framtid 1 Framtid 2 Norr Söder Norr Söder Norr Söder V01 11, , , , , ,42687 V02 11, , , , , , V03 11, , , , , , V04 11, , , , , , V05 11, ,1292 6, , , , V06 11, , , , , , Tabell percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Västra Varvsgatan. Sektion Idag Framtid 1 Framtid 2 (se Figur 1) Norr Söder Norr Söder Norr Söder V01 28, , , , , ,7601 V02 28, , , , , ,13446 V03 28, , , , , ,50194 V04 28, , ,115 16, , ,59364 V05 27, , , , , ,25848 V06 27, , , , , ,80656 Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 13

66 Tabell percentil av timmedelvärden för totalhalten NO 2 i µg/m 3 för sektionerna runt Västra Varvsgatan. Sektion Idag Framtid 1 Framtid 2 (se Figur 1) Norr Söder Norr Söder Norr Söder V01 37, , , , , ,51852 V02 37, , , , , ,98445 V03 37, , , , , ,13505 V04 37, , , , , ,35124 V05 36, , , , , ,53965 V06 36, , , , , ,27332 Tabell 18 Årsmedelvärden av totalhalten PM10 i µg/m 3 för sektionerna runt Västra Varvsgatan. Sektion Idag Framtid 1 Framtid 2 (se Figur 1) Norr Söder Norr Söder Norr Söder V01 6,9546 6, , , , ,42419 V02 7, , , ,5399 7, ,5399 V03 7, , , , , ,43943 V04 7, , , , , , V05 6, , , , , , V06 6, , , , , , Tabell percentil av dygnsmedelvärden för totalhalten PM10 i µg/m 3 för sektionerna runt Västra Varvsgatan. Sektion Idag Framtid 1 Framtid 2 (se Figur 1) Norr Söder Norr Söder Norr Söder V01 11, , , , , ,39515 V02 12, , , , , ,54261 V03 12, , , , , ,3099 V04 11, , , , , ,42064 V05 11, , , , , ,24114 V06 11, , , , , , Detaljerad utdata, SIMAIR-korsning Färgskalan i figurerna nedan är redovisade längt upp till vänster i respektive figur. Gult och orange indikerar en överskridning av undre respektive övre utvärderingströskel omräknat med korrektionsfaktorerna i Tabell 1. Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 14

67 Figur 4 Årsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Figur 5 Årsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 15

68 Figur 6 98-percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Figur 7 98-percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 16

69 Figur 8 98-percentilen av timmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Rosa indikerar en överskridning av det nationella delmiljömålet. Figur 9 98-percentilen av timmedelvärdet för totalhalten NO 2 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Rosa indikerar en överskridning av det nationella delmiljömålet. Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 17

70 Figur 10 Årsmedelvärdet för totalhalten PM10 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Figur 11 Årsmedelvärdet för totalhalten PM10 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 18

71 Figur percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten PM10 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad i dagsläget. Figur percentilen av dygnsmedelvärdet för totalhalten PM10 i ett område på m runt Kajan 18, beräknad för år Nr. <NR> SMHI Luftmiljö kring planerad byggnad i kvarteret Kajan, Luleå 19

72 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax

73 Denna sida är avsiktligt blank 20

74 RAPPORT Vasallen AB KV KAJAN 18 LULEÅ UPPDRAGSNUMMER Miljögeoteknisk undersökning LULEÅ Sweco Infrastructure AB Luleå Lovisa Nordström Tommy Edeskär 1 (5) ra04s Sweco Västra Varvsgatan 11 Box 50120, Luleå Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Lovisa Nordström Mobil lovisa.nordstrom@sweco.se Uppdrag ; \\fslul003\projekt\2472\ \000\10 doca\huvudrapport miljögeoteknisk undersökning\miljögeoteknisk undersökning.doc

75 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG 3 2 OBJEKTBESKRIVNING 3 3 UNDERLAG 3 4 ARKIVMATERIAL 3 5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3 6 LABORATORIEANALYSER 3 7 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN JORDLAGERFÖLJD GRUNDVATTEN 4 8 INMÄTNING 4 9 DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER 4 RITNINGAR G01 G02 Planritning Borrhålsritning BILAGOR PM Arkivsökning PM Miljöteknisk undersökning 2 (5) ra04s RAPPORT KV KAJAN 18 LULEÅ Uppdrag ; \\fslul003\projekt\2472\ \000\10 doca\huvudrapport miljögeoteknisk undersökning\miljögeoteknisk undersökning.doc

76 1 UPPDRAG På uppdrag av Vasallen AB har SWECO i Luleå upprättat följande geotekniska utlåtande. Handlingen syftar till att utreda georelaterade risker i anknytning till fastigheten genom arkivsökning och en miljögeoteknisk markundersökning. 2 OBJEKTBESKRIVNING Kv. Kajan 18 är beläget vid Västra varvsgatan, sydväst om Luleå centrum. Fastigheten ägs i dagsläget av Lantmännen och hyrs av butikskedjan Granngården. 3 UNDERLAG Underlag för denna utredning har bestått av följande: Rapport Kv. Kajan 18 Luleå Förstudie. Upprättad av SWECO Architects Stockholm ARKIVMATERIAL En arkivsökning har genomförts för att utreda tidigare verksamhet, tidigare utförda geotekniska undersökningar samt grundläggningsförhållanden i området. Se Bilaga PM Arkivsökning, KV KAJAN 18 LULEÅ Arkivsökning gällande georelaterade risker knutna till fastigheten. SWECO Luleå UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR En miljögeoteknisk fältundersökning har utförts av fältgeotekniker Magnus Jönsson och miljökonsult Helena Skoglund SWECO, den 1 juli Vid undersökningarna har en borrigg typ GH 8 använts. Syftet med undersökningen är att fastställa jordartsförhållanden och upptäcka eventuella miljöföroreningar. Följande undersökningar har utförts: 5 st skruvprovtagningar för fastställande av jordartsförhållanden där materialprover tagits för vidare miljörelaterad analysering. Fyra av skruvprovtagningarna är utförda på en asfalterad yta medan den femte provtagningen är utförd på en gräsyta. 6 LABORATORIEANALYSER PID-analys för mätning av flyktiga organiska ämnen i jordens porluft har utförts på samtliga prover av Helena Skoglund vid SWECO i Luleå. Fyra av proverna skickades för vidare analysering hos ALS i Luleå. Utförda analyser med resultat redovisas i Bilaga PM Miljöteknisk markundersökning. 3 (5) ra04s RAPPORT KV KAJAN 18 LULEÅ Uppdrag ; \\fslul003\projekt\2472\ \000\10 doca\huvudrapport miljögeoteknisk undersökning\miljögeoteknisk undersökning.doc

77 7 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 7.1 JORDLAGERFÖLJD Nedan följer en grov beskrivning av jordlagerföljden i borrpunkterna. Från befintlig markyta utgörs jordlagerföljden i fyra av punkterna till en början av 7 cm asfalt. Punkt 1001 börjar istället med ett tunt gräslager. Härunder vidtar för alla punkter en fyllning av grusig sand, stenig, grusig sand eller stenig grusig sandmorän med en mäktighet på ca 1,5 3,0 m. I punkterna 1002, 1003 och 1004 påträffades tegelrester och i punkt 1003 påträffades även trärester. I samtliga punkter uppkom stopp 91 på 1,5-3,0 meters djup, vilket innebär att sonden ej kan neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande. Detta innebär att sonden inte kunde neddrivas i säkerligen naturlig mark. I punkt 1002 fanns ett stenigt, grusigt, sandigt moränlager på 2,8-3,0 meters djup som eventuellt kan vara naturlig mark. Detsamma gäller punkt 1005 där stenig, grusig sandmorän påträffades på 1,5-2,0 meters djup som eventuellt också kan vara naturlig mark. Fältprotokollen med jordlagerföljd finns redovisade i bilaga till Miljötekniskt PM, se bilaga B. 7.2 GRUNDVATTEN Inget grundvatten påträffades vid sonderingarna den 1 juli 2010 och därmed har inget grundvattenrör installerats. 8 INMÄTNING Punkterna mättes in med RTK av PICAB, i Luleå den 1 juli Plansystem: Luleå lokala system RT 38 5 gon O 72:-1 Höjdsystem: RH00 9 DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER Arkivsökningen (Bilaga PM Arkivsökning) har gett information om förhöjda halter PAH i närliggande område till kv. Kajan 18 och enligt den miljötekniska markundersökningen (Bilaga PM Miljöteknisk undersökning) har höga halter av PAH påträffats i det aktuella området. Dock är det sannolikt att föroreningen inte har trängt ner så djupt i marken utan ligger ytligt. Detta innebär att någon form av åtgärd troligtvis kommer att behövas. Den påträffade föroreningen bör avgränsas med fler provtagningar och analyser innan schaktning påbörjas. Uppskattade schaktvolymer och kostnader för en saneringsåtgärd redovisas i Tabell 9-1 nedan. Antaget schaktdjup är 3,5 meter och att hälften av massorna behöver deponeras. 4 (5) ra04s RAPPORT KV KAJAN 18 LULEÅ Uppdrag ; \\fslul003\projekt\2472\ \000\10 doca\huvudrapport miljögeoteknisk undersökning\miljögeoteknisk undersökning.doc

78 Tabell 9-1 Volym- och Kostnadskalkyl vid saneringsåtgärd Maximal schaktvolym 9400 m 3 Mängd Schakt och transport Behandlingskostnad (50 % förorenat) ton 800 kkr 5250 kkr Enligt mätningar i ett grundvattenrör, som är installerat ca 38 meter ifrån kv. Kajan 18, sammanfaller grundvattenytan med havsnivån. Denna mätning är utförd vid en tidigare undersökning år Marken kring det aktuella området består av fyllnadsmaterial, främst av naturligt ursprung följt av ett lager med finare material, bestående till största del av sand, silt och lera. Grundläggning vid en påbyggnad av befintlig fasthet kräver troligen en markförstärkningsåtgärd, förslagsvis urgrävning eller pålning. För detta krävs en utökad geoteknisk undersökning vid projekteringsskedet. 5 (5) ra04s RAPPORT KV KAJAN 18 LULEÅ Uppdrag ; \\fslul003\projekt\2472\ \000\10 doca\huvudrapport miljögeoteknisk undersökning\miljögeoteknisk undersökning.doc

79

80 RAPPORT Vasallen AB MTU Kajan 18 Uppdragsnummer Miljöteknisk undersökning av kv. Kajan 18 Luleå Sweco Environment AB Helena Skoglund Lisa Åström Ebba Åkerlund Projektledare Handläggare Kvalitetsgranskare 1 (9) ra04s Sweco Västra Varvsgatan 11 Box 50120, Luleå Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Lisa Åström Luleå Vatten och Miljö Telefon direkt Mobil lisa.astrom@sweco.se Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdraget 3 2 Bakgrund 3 3 Avgränsningar 3 4 Områdesbeskrivning 3 5 Utfört arbete 4 6 Resultat 6 7 Föroreningssituation 8 8 Referenser 9 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Fältprotokoll Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Analysprotokoll grundvatten, ALS Scandinavia Kostnadsberäkning sanering 2 (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

82 1 Uppdraget Sweco har på uppdrag av Vasallen AB utfört en miljöteknisk undersökning inom fastigheten kv. Kajan 18 i Luleå. Syftet med undersökningen har varit att bedöma omfattningen av den PAH-förorening som sedan tidigare är känd inom fastigheten. Undersökningen har initierats med anledning av kommande försäljning. Med resultatet av tidigare undersökningar och den inom uppdraget utförda undersökningen har den förorenade volymen massor inom fastigheten uppskattats och en beräknad kostnad för en sanering tagits fram. 2 Bakgrund Det har historiskt bedrivits olika verksamheter i området, bl a har det strax öster om området funnits en bensinstation och inom undersökningsområdet har det tidigare bedrivits hamnverksamhet. Området är utfyllt i omgångar och består därför av heterogena massor. Området direkt öster om fastigheten är tidigare undersökt i två omgångar av MRM (MRM 2009). Undersökningsområdet överlappade den östra delen av det nu undersökta området. Föroreningar i form av PAH påvisades i flertalet av provpunkterna. De högsta halterna av PAH (>5 ggr MKM) sammankopplades med lukt av kreosot i marken. PAHföroreningen var utbredd över hela det undersökta området och på alla provtagningsnivåer i marken. Inför planerad överlåtelse av och byggnation inom kv. Kajan 18 har en översiktlig miljöteknisk undersökning utförts. Arbetet har utförts i två etapper, i juli 2010 och i december Avgränsningar Provtagning har enbart utförts utanför befintliga byggnader. Inget prov har tagits norr om byggnaden då denna sida avgränsas av en trottoar med en kabel- och ledningsgrav, samt den tungt trafikerade Sandviksgatan. 4 Områdesbeskrivning Det undersökta området ligger inom fastigheten kv. Kajan 18 strax sydväst om Luleå centrum. Ungefär halva ytan upptas av en handelsbyggnad som idag står tom. Övriga ytor utgörs av asfalterade trafik- och parkeringsytor samt mindre grönytor. Norr och söder om undersökningsområdet finns bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus. Närmaste bostadshus ligger ca 30 meter i sydlig riktning. Hela området är utfyllt och fyllnadsmassornas mäktighet varierar, vanligen mellan 3 och 4 meter. Fyllnadsmassorna underlagras av en grusig sand eller sulfidjordshaltig sand. 3 (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

83 Grundvattenytan ligger i den sydöstra delen av området ca 4,3 meter under markytan, och dess flödesriktning bedöms vara mot sydost och den närliggande Gråsjälfjärden. Området redovisas översiktligt i figur 1. Sandviksgatan N kv Kajan 18 Västra Varvsgatan Gråsjälfjärden Figur 1 Översiktlig karta över fastigheten kv. Kajan 18. Blå pilar markerar grundvattnets bedömda strömningsriktning. 5 Utfört arbete Etapp 1 i undersökningen, utförd finns redovisad i två separata PM (Sweco 2010 a och b). Markundersökningen i etapp 2 utfördes den 15 och 16 december 2010 genom skruv- och foderrörsborrning i fem (5) punkter ner till ett djup av 5 meter under markytan (m.u.my). Provtagningen har utförts av Lisa Åström och Erika Nilsson, Sweco. Undersökningen utfördes med en borrbandvagn av modell GM 100. Fältgeotekniker vid tillfället var Björn Lambert-Meuller, Sweco. Provpunkternas lägen som mätts in av PICAB, redovisas i tabell 1 och figur 2. 4 (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

84 Tabell 1. Provpunkternas koordinater redovisas i RT90 (2,5gonV) och SWERef , höjdsystem RH2000. Provpunkt RT90 (2,5 gon V) X/Y SWERef N/E Höjd RH , _GV , , , , , , , , ,5397 Figur 2. Borrprogram miljöteknisk undersökning kv. Kajan 18. I figuren visas även borrpunkter från etapp 1 av undersökningen, provpunkterna Jordprov har tagits som samlingsprov för varje meter. Proverna placerades i diffusionstäta påsar som förslöts direkt för att förhindra avgång av flyktiga organiska ämnen (VOC). 5 (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

85 Bedömning av jordlagerföljd och eventuella lukt- och synintryck noterades löpande under provtagningen och redovisas i fältprotokoll i bilaga 1 (provpunkter från etapp 2). Samtliga jordprov har undersökts med PID (fotojonisationsdetektor) med avseende på VOC. Fältmätningarna har utförts på rumstempererade prover direkt på prov i påse. Innan mätningen kalibrerades PID-instrumentet med kalibreringsgas isobuten 100 ppm samt med ren luft. I en av de fem provpunkterna (provpunkt 1001_GV) har ett grundvattenrör (PEH, Ø 63 mm) installerats, se figur 2. Grundvattenröret installerades med en meter filter på djupet 4-5 m.u.my. Figuren visar även provpunkter från etapp 1 av undersökningen, provpunkterna Utifrån fältmätningar och observationer i fält gjordes ett urval av jordprover som lämnades till det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia för analys. Tio jordprover och ett grundvattenprov har analyserats med avseende på alifatiska och aromatiska kolväten och PAH. 6 Resultat Resultatet av fältmätningarna avseende flyktiga organiska ämnen redovisas med fältprotokollet i bilaga 1. En sammanställning (urval) av analysresultaten redovisas i tabell 3 och tabell 4. Tabell 2 redovisar resultaten från etapp 1. Analysprotokollen redovisas i sin helhet i bilaga 2 och bilaga 3. Halterna i jord jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för mark med känslig markanvändning, KM, och mark med mindre känslig markanvändning, MKM (Naturvårdsverket 2009). Tabell 2. Analysresultat från etapp 1 med avseende på PAH och alifatiska och aromatiska kolväten i jord samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för mark med känslig markanvändning (KM) och mark med mindre känslig markanvändning (MKM). Halt som överskrider riktvärdet för KM är markerad med gul ruta och halt som överskrider riktvärdet för MKM är markerad med orange ruta. Halter anges i mg/kg TS. Parameter ,0-3,0 m ,5-2,0 m ,5-1,0 m ,5-1,0 m ,3-1,5 m KM MKM Enhet mg/kg TS Alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 < Alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 < Alifater >C16-C <20 <20 < Aromater >C8-C10 <0.480 <0.480 <1 <1 < Aromater >C10-C16 3,9 0,27 <1 <1 < Aromater >C16-C35 8,9 1,2 1,1 <1 < PAH, summa L 1,5 0,16 0,14 <0.15 < PAH, summa M 41 5,5 4,5 0, PAH, summa H 28 9,1 4,9 0,98 1, (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

86 Tabell 3. Analysresultat från etapp 2 med avseende på PAH och alifatiska och aromatiska kolväten i jord samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för mark med känslig markanvändning (KM) och mark med mindre känslig markanvändning (MKM). Halt som överskrider riktvärdet för KM är markerad med gul ruta och halt som överskrider riktvärdet för MKM är markerad med orange ruta. Halter anges i mg/kg TS. Parameter Enhet m m ,5-1,0m m m m m mg/kg TS m m m KM MKM alifater >C8-C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C16-C <20 <20 <20 22 <20 < aromater >C8-C10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 < aromater >C10-C16 <1 <1 <1 <1 6,1 <1 1,9 <1 <1 < aromater >C16-C35 <1 <1 <1 <1 7,6 <1 5,2 <1 <1 < PAH, summa L 0,1 0,14 <0,15 <0,15 1,6 <0,15 0,56 <0,15 <0,15 <0, PAH, summa M 4,1 3,1 <0,25 0, ,1 14 <0,25 0,31 <0, PAH, summa H 4,4 2,5 <0,3 <0,3 21 1,6 15 <0,3 0,36 <0, I provpunkterna 1001 (3-5 m.u.my), 1002 (0,5-1,0 m.u.my), 1003 (1,5-2,0 m.u.my) och 1007 (4-5 m.u.my) överskrids de generella riktvärdena för KM med avseende på cancerogena PAH. I provpunkterna 1001 (2-3 m.u.my), 1007 (0-1 m.u.my) och 1009 (1-2 m.u.my) överskrids de generella riktvärdena för MKM med avseende på cancerogena PAH. I provpunkterna 1001 (2-3 m.u.my) och 1007 (0-1 m.u.my) överskrids dessutom riktvärdet för KM med avseende på aromatiska kolväten. För bedömning av halterna i grundvattnet tillämpas Kemaktas riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer (Kemakta 2006). Riktvärden har tagits fram för fem olika exponeringsvägar; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning, samt miljörisker i ytvatten eller våtmarker. I detta fall bedöms riktvärdet för ångor i byggnader samt riktvärdet för miljörisker ytvatten vara de mest relevanta exponeringsvägarna. Tabell 4. Analysresultat med avseende på PAH och alifatiska och aromatiska kolväten i grundvatten, samt riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (Kemakta AR 2005:31). Halter i µg/l. Parameter Miljörisker Ångor i byggnader Miljörisker Ytvatten Enhet µg/l alifater >C8-C10 < alifater >C10-C12 < alifater >C12-C16 < alifater >C16-C aromater >C8-C10 0, aromater >C10-C16 < ^PAH cancerogena 1, PAH, summa övriga 1, Halterna i grundvattnet är låga i förhållande till relevanta riktvärden. 7 (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

87 7 Föroreningssituation Bedömningen av föroreningssituationen och beräknad budget för saneringskostnad baseras på att markanvändningen klassas som känslig, då det finns planer på att bygga bostadshus inom fastigheten. Inom den västra delen av undersökningsområdet har ingen förorening i halter över riktvärdet för KM påträffats. Inom den mellersta och östra delen av undersökningsområdet har förorenade massor med halter över riktvärdet för KM påträffats inom ett område av ca m 2. Förorenade massor har konstaterats mellan 0 och 5 m.u.my. Då föroreningen härrör från tiden innan nuvarande byggnad fanns på plats antas att förorenade massor även finns under byggnaden. Uppskattad föroreningsutbredning illustreras skissen nedan (figur 3). Det markerade område avgränsas i öster och söder av fastighetsgränsen. Provpunkter benämnda 9xx kommer från en undersökning utförd av MRM 2009, provpunkter från den aktuella undersökningen benämns 10xx. Figur 3. Skiss över föroreningens uppskattade utbredning. Orange punkt markerar provpunkt med halt över MKM, gul punkt markerar provpunkt med halt över KM och grön punkt markerar provpunkt med halt under KM. Grundvattenytan ligger i den södra delen av området på ett djup av ca 4,3 m.u.my. Ingen spridning till grundvattnet har konstaterats. 8 (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

88 För uppskattning av saneringskostnader har följande antagits: Sanering sker genom bortgrävning av förorenade massor. Förorenade massor transporteras till behandlingsanläggning i Svalget, Boden. Rena massor återförs. Föroreningens utbredning i djup varierar inom området mellan 0 och 5 m.u.my, snittdjupet 3,5 meter har antagits i beräkningen. 1/3 av massorna har sådant föroreningsinnehåll att de måste transporteras till behandlingsanläggning, 2/3 av massorna kan återföras. Schaktets slänt ges lutningen 2:1. Total schaktvolym beräknas till m 3 (2 400 m 2 *3,5 m m 3 släntmassor). Volym förorenade massor beräknas till m 3. Kostnaden för saneringen beräknas till kr. För kostnadskalkyl se bilaga 4. 8 Referenser Kemakta, Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Kemakta Konsult AB, Kemakta AR 2005, Kemakta AR Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. NV rapport 5976, september 2009 MRM, Miljöundersökning Södra Hamnen Luleå. MRAP Sweco, 2010a. PM: Miljöteknisk markundersökning Sweco, 2010b. PM: Kompletterande analyser (9) ra04s RAPPORT MTU KAJAN 18 Uppdrag ; LIAS p:\1641\ _mtu_kajan_18\000\19 original\undersökning\ mtu kajan 18.doc

89 Bilaga 1. Fältprotokoll Fältprotokoll: MTU kv. Kajan 18 Datum: , Uppdragsnummer: Provtagare: Lisa Åström, Eriks Nilsson Fältgeotekniker: Björn Lambert-Meuller Väder: Mulet, stilla, lätt snöfall (-16 C) Fältinstrument PID (Fotojoniseringsdetektor) av märket MiniRAE Lite Koordinatsystem RT90 provpunkt m.u.my. jordart lukt/syn kommentar PID Koordinat x/y Foderrörsborrning fr markytan. 0-3 m provtaget vid tidigare undersökning. Grundvattenrör installeras på 5 meters djup (gr)sisa (gr)sisa Grundvatten från ca 4,5 m (gr)sisa Prov uttas med skruvborr (gr)sisa Inget prov kan uttas, rinnande ,5 grsisa ev lukt Svag lukt annan än olja. Fyll ,5-1,0 grsisa ev lukt Svag lukt annan än olja. Fyll 65 1,0-1,5 grsisa ev lukt Svag lukt annan än olja. Fyll 62 1,5-2,0 grsisa ev lukt Svag lukt annan än olja. Fyll grsisa grsisa grsisa Grundvatten från ca 4,3 m grsisa Fyll grsisa Fyll grsisa Fyll. Grundvatten från 3,3 meter grsisa Fyll grsimn Blöt morän grsisa grsisa (sa)si (sa)si Grundvatten från 3,4 m. Trärester Si Mycket blött grsisa Hårt lagrad mark grsisa Hårt lagrad mark SaSi Lösare lager grsasi Grundvatten från 3,5 meter grsasi Gruslager 4-4,5 m. 110 Sidan 1 av 1

90 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 1 (12) T K3C15DB7MO SWECO Environment AB Projekt Lisa Åström Bestnr /Kajan 18 Registrerad Box Utfärdad Luleå Sweden Analys av fast prov Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 92.4 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 27 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen 0.10 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren 0.11 mg/kg TS 2 D STGR fenantren 0.88 mg/kg TS 2 D STGR antracen 0.34 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 1.6 mg/kg TS 2 D STGR pyren 1.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen 0.84 mg/kg TS 2 D STGR krysen 0.79 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten 0.89 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten 0.32 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren 0.65 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen 0.11 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen 0.40 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren 0.42 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* 4.0 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 4.6 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* 0.10 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 4.1 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* 4.4 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 1 av 12

91 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 2 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 88.5 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 79 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen 0.14 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren 0.68 mg/kg TS 2 D STGR antracen 0.23 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 1.2 mg/kg TS 2 D STGR pyren 0.97 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen 0.45 mg/kg TS 2 D STGR krysen 0.46 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten 0.49 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten 0.17 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren 0.39 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen 0.27 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren 0.24 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* 2.2 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 3.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* 0.14 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 3.1 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* 2.5 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 2 av 12

92 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 3 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K ,5-1,0m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 95.9 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 3 av 12

93 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 4 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 89.7 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 0.13 mg/kg TS 2 D STGR pyren 0.12 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 4 av 12

94 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 5 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 93.7 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener 5.6 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener 2.0 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C mg/kg TS 2 D STGR naftalen 0.20 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen 0.59 mg/kg TS 2 D STGR acenaften 0.82 mg/kg TS 2 D STGR fluoren 2.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren 11 mg/kg TS 2 D STGR antracen 4.0 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 10 mg/kg TS 2 D STGR pyren 7.5 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen 4.4 mg/kg TS 2 D STGR krysen 4.0 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten 3.7 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten 1.4 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren 3.1 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen 0.52 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen 1.8 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren 1.9 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* 19 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 38 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* 1.6 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 35 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* 21 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 5 av 12

95 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 6 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K ,5m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 86.7 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 22 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren 0.63 mg/kg TS 2 D STGR antracen 0.17 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 0.62 mg/kg TS 2 D STGR pyren 0.70 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen 0.31 mg/kg TS 2 D STGR krysen 0.34 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten 0.30 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten 0.10 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren 0.25 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen 0.14 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren 0.13 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* 1.4 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 2.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 2.1 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* 1.6 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 6 av 12

96 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 7 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 92.4 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener 3.8 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener 1.4 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen 0.56 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren 0.10 mg/kg TS 2 D STGR fenantren 2.0 mg/kg TS 2 D STGR antracen 0.56 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 6.2 mg/kg TS 2 D STGR pyren 5.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen 2.4 mg/kg TS 2 D STGR krysen 3.0 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten 2.8 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten 1.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren 2.3 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen 0.34 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen 1.4 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren 1.5 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* 13 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 16 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* 0.56 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 14 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* 15 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 7 av 12

97 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 8 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 79.2 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 8 av 12

98 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 9 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 89.3 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 38 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten 0.17 mg/kg TS 2 D STGR pyren 0.14 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen mg/kg TS 2 D STGR krysen mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten 0.10 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* 0.36 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* 0.31 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* 0.31 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* 0.36 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 9 av 12

99 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 10 (12) T K3C15DB7MO Er beteckning K m Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 90.9 % 1 O MISW alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C16-C35 38 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 10 av 12

100 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 11 (12) T K3C15DB7MO * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Bestämning av torrsubstans enligt SS /1 Provet torkas i värmeskåp vid 105 C. Mätosäkerhet (k=2): ±6% 2 Paket OJ-21H Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner, >C8-C10, >C10-C16 och >C16-C35*. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, cancerogena och övriga. * summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten; summa PAH L, summa PAH M och summa PAH H. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen) Enligt nya direktiv från Naturvårdsverket oktober Provet extraheras med aceton/pentan och analyseras med GC/MS. Mätosäkerhet (k=2): Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 PAH, summa 16 st ±49% vid 402 mg/kg ±33% vid 0,44 mg/kg ±24% vid 0,45 mg/kg ±26% vid 0,43 mg/kg ±27% vid 31,6 mg/kg MISW STGR Godkännare Miryam Swartling Sture Grägg D N O Utf 1 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 511, Täby som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 511, Täby som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 511, Täby som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 11 av 12

101 Bilaga 2. Analysprotokoll jord, ALS Scandinavia Rapport Sida 12 (12) T K3C15DB7MO Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Andreas Fredman :41:55 ALS Scandinavia AB Client Service andreas.fredman@alsglobal.com 12 av 12

102 Bilaga 3. Analysprotokoll grundvatten, ALS Scandinavia Rapport Sida 1 (2) T KM0GE36NE8 SWECO Environment AB Projekt Kajan 18 Lisa Åström Bestnr Registrerad Box Utfärdad Luleå Sweden Analys av vatten Er beteckning K Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign alifater >C8-C10 <10 µg/l 1 1 INRO alifater >C10-C12 <10 µg/l 1 1 INRO alifater >C12-C16 <10 µg/l 1 1 INRO alifater >C16-C µg/l 1 1 INRO aromater >C8-C µg/l 1 1 INRO aromater >C10-C16 <0.775 µg/l 1 1 INRO naftalen µg/l 1 1 INRO acenaftylen µg/l 1 1 INRO acenaften µg/l 1 1 INRO fluoren µg/l 1 1 INRO fenantren µg/l 1 1 INRO antracen µg/l 1 1 INRO fluoranten µg/l 1 1 INRO pyren µg/l 1 1 INRO ^bens(a)antracen µg/l 1 1 INRO ^krysen µg/l 1 1 INRO ^bens(b)fluoranten µg/l 1 1 INRO ^bens(k)fluoranten µg/l 1 1 INRO ^bens(a)pyren µg/l 1 1 INRO ^dibens(ah)antracen µg/l 1 1 INRO benso(ghi)perylen µg/l 1 1 INRO ^indeno(123cd)pyren µg/l 1 1 INRO PAH, summa 16* 2.8 µg/l 1 1 INRO ^PAH cancerogena* 1.1 µg/l 1 1 INRO PAH, summa övriga* 1.7 µg/l 1 1 INRO ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Ingalill Rosen :25:09 ALS Scandinavia AB Client Service ingalill.rosen@alsglobal.com 1 av 2

103 Bilaga 3. Analysprotokoll grundvatten, ALS Scandinavia Rapport Sida 2 (2) T KM0GE36NE8 * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket OV-21H. Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH, cancerogena och övriga. Mätning utförs med GC-MS : Metoden är reviderad map aromatfraktionerna enligt version 2009/2010 ur spimfabs kvalitets manual. Summeringarna är inte ackrediterade. INRO Godkännare Ingalill Rosén Utf 1 1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, , Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, , Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, Pardubice. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av Ingalill Rosen :25:09 ALS Scandinavia AB Client Service ingalill.rosen@alsglobal.com 2 av 2

104 Bilaga 4. Kostnadsberäkning sanering Saneringskontroll inkl rapporterig och analyser enhet à pris antal summa Arbetsbeskrivning timmar Förberedelsearbete timmar Saneringsanmälan timmar Startmöte med E timmar Avsyning timmar Avstämning fastighetsägare timmar Samordning inför sanering timmar Uppdragsledning timmar Saneringskontroll timmar Hantering av prover timmar Slutbesiktning timmar Milersättning mil Pid dygn PetroFlag ampull Labprover analys Förbrukningsmaterial, handskar, påsar mm Saneringsrapport timmar Summa Saneringsentreprenad - mark enhet à pris antal summa Schakt ej förorenade massor m Schakt och borttransport förorenade massor m Deponiavgifter ton Nya återfyllnadsmassor m Mottagning av bergkross m Hårdgörning m Geotextil för tillfälligt upplag m Instängsling totalt 25 dag, 190 m kr/dygn Summa Entreprenörsarvode % Summa saneringsentreprenad - mark Totalsumma Oförutsedda kostnader % Totalsumma Antal arbetsdagar vid saneringsentreprenad mark 21 varav 18 med saneringskontrollant Kommentarer: Schakt förorenad jord: Transport och lastning: 88 kr/m3 Deponiavgifter: 450 kr/ton 2800 m3 x 1,7 i volymvikt = 4700 to Återfyllnad: Bergkross (0/200):170 kr/m3 100kr/ton Hårdgörning: Mottagning med traktor.här får man lägga på 7 kr om man ska packa det man fyller. Instängsling: 5kr/m Länshållning: vecka 8000 kr/vecka 1 av 2

105 Bilaga 4. Kostnadsberäkning sanering 2 av 2

106

107 RAPPORT NR: DATUM: KUND: LULEÅ KOMMUN RISKVÄRDERING SÖDRA HAMN, LULEÅ DEL AV SÖDRA HAMNEN INNERSTADEN 2:1 OCH HÄGERN 12 Johnny Sjödin Tel Sms Joanna Lindahl Tel Sms MRM Konsult AB Box 63, Luleå Gammelstadsv Luleå Tel Telefax

108 RAPPORT NR: MRM /jl DATUM: KUND: Luleå Kommun Innehållsförteckning 1 Bakgrund Förutsättningar Aktuella Föroreningar Polycykliska aromatiska kolväten Olja Metaller Platsspecifika riktvärden Naturvårdsverkets riktvärdesmodell Konceptuell modell för arbetsmiljö Konceptuell modell för bostadsområdet Konceptuell modell för parkområdet Konceptuell modell för gatuområdet Resultat platsspecifika riktvärden Riskvärdering Kort om riskvärdering Arbetsmiljö Bostadsområde Parkområde Gatuområde Hantering av schaktmassor Sammanfattning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Kompletterande markundersökning - Sammanfattning Kompletterande markundersökning - Analyssvar Uttagsrapport riktvärdesmodellen, Scenario: Arbetsmiljö Uttagsrapport riktvärdesmodellen, Scenario: Bostadsområde Uttagsrapport riktvärdesmodellen, Scenario: Parkområde Uttagsrapport riktvärdesmodellen, Scenario: Gatuområde Illustration av resultat för arbetsmiljö Illustration av resultat med platsspecifika riktvärden Illustration av resultat med generella riktvärden Områden aktuella för sanering SIDAN: 2 av 16

109 RAPPORT NR: MRM /jl DATUM: KUND: Luleå Kommun 1 BAKGRUND Inför planerad byggnation av en del av Södra Hamnområdet i Luleå har miljötekniska markundersökningar utförts. Arbetet har genomförts i tre etapper varav den första under 2008, den andra 2009 och den tredje En översikt av samtliga borrpunkter återfinns i Figur 1 nedan. Resultaten från undersökningarna visade att delar av det aktuella området är förorenat och att en strategi för hanteringen av området bör tas fram (för vidare information se Bilaga 1 och 2 samt MRM PM /lge och MRM MRAP /js). I samband med en överlåtelse av fastigheten Kajan 18 gjordes en miljöteknisk undersökning i området av Sweco (se MTU Kajan 18 uppdragsnr: ). Resultat från denna undersökning har medtagits i rapporten (provpunkter ). I denna rapport görs en riskvärdering av området där miljö- och hälsonytta ställs mot kostnaden för en eventuell åtgärd. En viktig grund vid riskbedömning och riskvärdering är att ta fram platsspecifika riktvärden vilket görs för områden där de generella riktvärdena från Naturvårdsverket inte bedöms vara relevanta att använda. Figur 1. Översiktskarta med provpunkter. SIDAN: 3 av 16

110 RAPPORT NR: MRM /jl DATUM: KUND: Luleå Kommun 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt utställningshandlingen Detaljplan för Del av Södra Hamnen, Innerstaden 2:1 och Hägern 12 har det inom området planerats flerbostadshus, parkområde samt en ändring av den nuvarande trafiklösningen enligt Figur 2 nedan. Detaljplanen har inte blivit fastställd och ett programarbete pågår nu som omfattar området från kvarteret Hägern till Rådstugatan (mellan Varvsleden och strandlinjen). Enligt den ursprungliga planen för detta uppdrag var utgångspunkten den då föreslagna detaljplanen i Figur 2. Detta har medfört att riskvärderingen görs utifrån de då tänkta användningsområdena samt områdets placering. Eftersom ingen detaljplan finns fastställd vid denna tidpunkt kommer förutsättningarna för olika markanvändning också att värderas genom en generell utvärdering där markanvändningen kan vara antingen känslig eller mindre känslig. Det som idag är fastställt är att en omläggning av en dagvattenledning och en spillvattenledning i V Varvsgatan skall utföras. Likaså kommer ett centralt område som för närvarande utgörs av en trevägskorsning med trafikljus med största sannolikhet att byggas om till en cirkulationsplats med fyra anslutande vägar. Oberoende av denna detaljutformning kommer området inom mycket lång tid framöver att utgöra ett gatuområde vilket vi förutsatt i denna rapport. En viktig aspekt förutom markanvändningen är arbetsmiljön för de personer som kommer att arbeta med markentreprenaderna. En separat riskvärdering med hänsyn till arbetsmiljö har därför gjorts. Figur 2. Illustrationskarta av möjlig framtida markanvändning. SIDAN: 4 av 16

111 RAPPORT NR: MRM /jl DATUM: KUND: Luleå Kommun 3 AKTUELLA FÖRORENINGAR 3.1 Polycykliska aromatiska kolväten Föroreningen i området består främst av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), som är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleum samt bildas vid förbränning av organiskt material. PAH består av två eller flera bensenringar (C 6 H 6 ) och avger ofta en stark lukt. Exponering för material som innehåller PAH kan medföra en ökad risk för cancer. Förekomsten av PAH inom det aktuella området har två olika ursprung. Den ena typen är från kolstybb som är inblandad i de inhomogena fyllnadsmassor som finns i området. Kolstybb har påträffats på olika djup i minst 17 borrhål. De analyser som har utförts visar att kolstybben innehåller halter av PAH som är cirka 1 till 5 gånger högre än Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning. Analyser tagna på jord omedelbart under kolstybb är helt rena vilket tyder på att PAHföroreningarna är hårt bundna och inte lakas ur. Att kolstybb från kolhanteringen i södra hamn kan vara ursprunget till de PAH som påvisats i analyserna kan belysas av bilden i Figur 3. Luleås kolhamn låg på vad som idag benämns Södra Hamnplan och var ett stort öppet kolupplag med lossning, krossanläggning samt lastning för distribution inom Luleå. Man kan anta att delegationen på bilden inte bekymrade sig om den kemiska sammansättningen av kokset utan snarare om spridning genom damning som förmodligen kunde konstateras på stort avstånd från upplagen. Figur 3. En delegation studerar nedsmutsningen från koksupplagen på Södra Hamnplan (Luleå kommuns arkiv). SIDAN: 5 av 16

112 Rådstugatan RAPPORT NR: MRM /jl DATUM: KUND: Luleå Kommun Den andra källan till PAH är kreosotolja (eller liknande) som luktar kraftigt och innehåller betydligt högre halter. Ursprunget är oklart, men av bilden i Figur 4 framgår att en stor del av det undersökta området utgörs av en före detta småbåtshamn med flera kajkonstruktioner. Det går inte att i detalj urskilja vad dessa består av, men att de till viss del består av impregnerat trä är konstaterat på andra fotografier. Av bilden framgår vidare att ett stort antal mindre träbåtar hade sin plats där liksom upplag för dessa över vintern. Sannolikt har dessa båtar och även kajkonstruktionerna tjärats med trätjära som har en viss likhet med kreosotolja/stenkolstjära. Den generella sammansättningen hos dessa trätjäror är oklar med att den till viss del innehåller PAH av varierande typ är konstaterat. En produkt som bildas vid torrdestillering av trä (kolmilning) är metylisopropylfenantren som är en PAH som även förekommer i kreosotolja. Varvsleden V Varvsgatan Figur 4. Översiktsbild över Södra Hamn från tidigt 50-tal, med det ungefärliga läget för Varvsleden, Rådstugatan samt V Varvsgatan inritade. 3.2 Olja Olja har detekterats i halter över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning i några borrpunkter på området. Uteslutande har det varit olja i de tyngre fraktionerna, alifater >C16-C35 och aromater >C16-C35, som det har handlat om. De borrpunkter där olja har påvisats ligger huvudsakligen inom det område där den nuvarande och framtida trafiklösningen är belägen. Ingen olja har detekterats i det område där man preliminärt planerat att bygga bostäder. Enligt muntliga källor och från gamla bilder i kommunens arkiv (se Figur 5) kan det urskiljas att det tidigare funnits minst en bensinstation i området, belägen vid den nuvarande trafikplatsen. SIDAN: 6 av 16

113 RAPPORT NR: MRM /jl DATUM: KUND: Luleå Kommun Figur 5. Korsningen Rådstugatan Sandviksgatan, november 1978 (Luleå kommuns arkiv). I Figur 6 ges en grafisk redovisning av föroreningssituationen med avseende på PAH från kolstybb och olja. Figuren är baserad på analyser, fältanteckningar och observationer från de miljötekniska undersökningar som har utförts. Figur 6. Grafisk redovisning av föroreningssituationen med avseende på PAH från kolstybb och detekterad olja. SIDAN: 7 av 16