Tjänsteskrivelse. Inkomna skrivelser Vår referens. Lena K Nilsson Sekreterare Lena.k.Nilsson@malmo.se SN

Transkript

1 Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum Vår referens Lena K Nilsson Sekreterare Lena.k.Nilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Inkomna skrivelser SN Sammanfattning Inkomna protokollsutdrag från Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige samt miljöteknisk markundersökning vid pumpstation på fastigheten Förrådet 6 i Malmö. Förslag till beslut Servicenämnden föreslås besluta att lägga skrivelserna till handlingarna. Beslutsunderlag Rapport kompletterande MTU Förrådet 6 inkl bilagor PU från KF Valförslag PU från KS Folkets gård PU från KS Jag bor i Malmö Tjänsteskrivelse Inkomna skrivelser Beslutsplanering Servicenämnden Ansvariga Carina Tempel, direktör för Serviceförvaltningen SIGNERAD

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Kommunteknik, Malmö Stad 13 maj 2015 KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING VID PUMPSTATION PÅ FASTIGHETEN FÖRRÅDET 6, MALMÖ

14 PROJEKT Förrådet 6 Kommunteknik, Malmö Stad Projekt nummer ,1 Utarbetat av Kristina Arvidsson Granskat av Linn Annerfeldt Godkänt av Jakob Slottner NIRAS Sweden AB Västra Varvsgatan Malmö, Sverige T: F: E: info@niras.se D: M: E: kristina.arvidsson@niras.se

15 INNEHÅLL 1 Inledning Bakgrund och syfte Projektorganisation Kvalitetssäkring och arbetsmiljö Områdesbeskrivning Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Utförda undersökningar Provtagning av jord Provtagning av grundvatten Laboratorieanalyser Jämförelsevärden Resultat Jordlagerföljder och fältobservationer Föroreningssituation i jord Föroreningssituation i grundvatten Förenklad riskbedömning Åtgärdsutredning Riskvärdering Åtgärdsförslag Referenser BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3A Bilaga 3B Bilaga 4 Ritning ,1-1 Situationsplan Borrprotokoll Sammanställning analysresultat i jord Sammanställning analysresultat i grundvatten Kopior på analysrapporter Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6

16 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte På fastigheten Förrådet 6 i Malmö bedriver Kommunteknik, Malmö stad, verksamhet omfattande bl.a. biltvätt, verkstad och drivmedelsstation. Marken runt en drivmedelsstation ska vara tätgjord, vilket den inte varit på nu aktuell fastighet. I beslut från Miljöförvaltningen i Malmö stad, daterat , förelades Kommunteknik att inkomma med handlingar avseende markundersökningar kring drivsmedelsstationen. NIRAS Sweden AB utförde, på uppdrag av Kommunteknik, i juli 2014 en översiktlig miljöteknisk markundersökning i syfte att undersöka föroreningssituationen i mark och grundvatten i anslutning till spillplattorna. Vid undersökningen påträffades alifater och aromater i halter överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) i en av de tre provtagningspunkterna och fri fas påträffades i de två grundvattenrören som installerades. Föroreningen orsakad av drivmedelshanteringen var efter den inledande undersökningen inte avgränsad och i bemötande till den översiktliga undersökningen, daterat , bedömdes kompletterande provtagning vara nödvändigt. NIRAS Sweden AB har därför på uppdrag av Kommunteknik utfört kompletterande undersökningar av jord och grundvatten i syfte att klargöra föroreningens utbredning i plan och djupled. 1.2 Projektorganisation Uppdragsansvarig/kvalitetskontroll: Uppdragsledare: Fältprovtagning/handläggare: Borrentreprenör: Jakob Slottner, NIRAS Sweden AB Linn Annerfeldt, NIRAS Sweden AB Kristina Arvidsson och Jenny Bergkvist, NIRAS Sweden AB Alexander Rosberg och Mats Nises, Geokompaniet Sverige AB 1.3 Kvalitetssäkring och arbetsmiljö NIRAS Sweden AB:s verksamhet har ett ledningssystem som är uppbyggt enligt principerna i kvalitetssystemet SS-EN ISO 9001:2008 och miljösystemet SS-EN ISO 14001:2004. Ledningssystemet tar också beaktning standarderna ISO 10006:2003, PMBOK Guide och NCB. NIRAS har etablerat en helt elektronisk version av sitt ledningssystem, kallat Portalen (företagets intranät) som innehåller instruktioner, rutiner och mallar som effektiviserar, systematiserar samt kvalitets- och miljösäkrar det dagliga arbetet. Revisioner av systemet sker genom interna granskningar av uppdrag för att säkerställa att systemet uppfyller behoven för att kvalitén i arbetssätt och på leveranser motsvarar kundens ställda krav. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 1

17 Undersökningsarbetet planerades och genomfördes i tillämpliga delar i enlighet med de råd och riktlinjer som redovisas i SGF rapport 2:2013 Fälthandbok Undersökningar av förorenade områden (Sveriges Geotekniska Förening (SGF) 2013). Samtliga prover är analyserade på ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB). 1.4 Områdesbeskrivning Fastigheten är belägen i sydöstra Malmö, i Augustenborg, en av Malmö Stads centrala stadsdelar. Bebyggelsen norr, väster och öster om fastigheten utgörs främst av flerfamiljshus. Cirka 250 m nordväst om fastigheten finns en skola, Augustenborgsskolan, och i öster angränsar fastigheten till järnvägsspår. Söder om fastigheten finns en bilväg samt ytterligare industrimark (figur 1). Närmaste större ytvatten är dammen i Pildamsparken, ca 2-2,5 km nordväst om fastigheten. Mindre ytvatten förekommer på ca 1 km avstånd från fastigheten. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 2

18 Figur 1. Områdeskarta över kvarteret Förrådet i Malmö Stad Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad. Blå cirkel ligger inom aktuell fastighet (Förrådet 6) och röd markering visar lokaliseringen av undersökt drivmedelsstation. 1.5 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) jordartskarta (1:50 000) (figur 2) är fastigheten belägen på moränlera (SGU 2014). Tidigare utförd undersökning på platsen visade på att jordlagren i drivmedelsstationens direkta närhet utgörs av fyllnadsmaterial bestående av främst sand, gru- Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 3

19 sig sand och sandig lermorän ner till ca tre meters djup. Fyllnadsmaterialet underlagras av främst lermorän. Figur 2 Ett utdrag ur SGU:s jordartskarta (1:50 000) visar att den naturliga jordarten under fastigheten är moränlera (ljuslila). Röd markering visar lokaliseringen av undersökt drivmedelsstation. Jordartskarta Sveriges geologiska undersökning. Bakgrundskarta Lantmäteriet. 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Provtagning av jord Provtagning av jord utfördes inledningsvis och med hjälp av borrbandvagn försedd med skruvborr. Prover uttogs i sju punkter ( ) placerade runt om drivmedelsstationen (pumpön och cisternerna) enligt ritning i bilaga 1. Provpunkternas placering har mätts in i fält i förhållande till omkringliggande byggnader, pumpar och andra fysiska referenspunkter med hjälp av ett mäthjul. Prover uttogs generellt halvmetersvis. Avvikande lager provtogs separat. Proverna uttogs i gastäta påsar. Lukt- och synintryck gav inte indikation på någon förorening, men för att kunna mäta eventuell förekomst av flyktiga kolväten i gasfas så uttogs dubbelprov i gastäta påsar för analys med PID-instrument i de tre punkter där det inte installerades grundvattenrör, d.v.s. punkterna , samt i punkt Utmed den västra kanten av drivmedelsstationens yta går en större avloppsledning i sydväst-nordostlig riktning. Ledningsgravar kan utgöra möjliga spridningsvägar för föroreningar då ledningarna ofta omges av grova och genomsläppliga material. Då det är olämpligt att borra nära en ledning utfördes istället en provgropsgrävning En ca 4 m lång grop grävdes längs med ledningen, i Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 4

20 sydväst-nordostlig riktning, ner till i nivå med ledningens underkant på ca 3,35 m u my. Prov på översta halvmetern uttogs för hand ur den östra väggen. Från 0,5 m och ner till 2,6 m (ledningens ovansida) uttogs prover halvmetersvis med hjälp av grävskopa från gropens södra vägg. Materialet bredvid ledningen på 2,6-3,35 meters djup lades i en separat hög ur vilken stickprovet togs ut och lades ihop till ett samlingsprov. Prover uttogs i glasburkar och för analys med PID-instrument uttogs dubbelprover i gastäta påsar. 2.2 Provtagning av grundvatten Grundvattenrör installerades i fyra av de sju punkter där jordprover uttagits. Rören installerades i punkterna i de borrhål där jordprover först uttagits. Rören installerades så att filterenheten hamnade i nivå med grundvattenytan. Kring filterdelen fylldes hålen med filtersand och sedan tätades de i toppen med bentonit. Rören täcktes med däxlar. I punkterna omgavs däxlarna av gatsten och om nödvändigt sattes stenar tillbaka för att återställa. I punkt 1504 omgavs däxeln av asfalt och återställning gjordes med kallasfalt. I grundvattenrör i punkt F2 hade en bailer fastnat i samband med den tidigare undersökingen och därför togs detta rör upp och ett nytt installerades. I samband med installationen utfördes renspumpning av rören. Renspumpningen utfördes med små dränkbara 12-voltspumpar som fördes ner i rören. Rören pumpades torra. Provtagning av grundvatten utfördes en dryg vecka efter installationen, Omsättning utfördes före provtagningen och båda utfördes med peristaltisk pump. Före omsättning lodades nivån på grundvattenytan. Tillrinningen var långsam i samtliga rör, men genom pumpning på mycket låg hastighet kunde ca 2-3 rörvolymer omsättas i tre av punkterna. I den fjärde punkten, 1503, omsattes endast ca 1-2 volymer före provtagning på grund av den mycket långsamma tillrinningen. I samband med provtagningen av de fyra rören togs även vatten/fris fas upp ur de två tidigare installerade grundvattenrören F2 och F3 med hjälp av bailer. Grundvattenrörens placering har mätts in i fält med hjälp av ett mäthjul. Markytan på fastigheten och i omgivningen är plan och någon avvägning av grundvattenrörens överkant (rök) eller markytan har ej gjorts, utan grundvattennivåerna anges som meter under my (m u my). 2.3 Laboratorieanalyser Urval av jordprover för analys på laboratorium gjordes utifrån lukt- och synintryck, utförda PID-mätningar samt djup för tidigare konstaterade jordprover. För att avgränsa tidigare konstaterad förorening i djupled skickades ett kompletterande jordprov från punkt F3 som uttagits vid föregående provtagning, och som förvarats kylt sedan provtagningen, för analys. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 5

21 Utvalda jordprover och samtliga grundvattenprover analyserades med avseende på alifatiska och aromatiska kolväten, BTEX, PAH och MTBE. Analyserna utfördes av Eurofins, vilket är ett av Swedac ackrediterat laboratorium. 3 JÄMFÖRELSEVÄRDEN Svenska Petroleum Institutet (SPI) har tagit fram branschspecifika riktvärden för förorenad mark vid bensinstationer i drift (SPI 2011). Dessa kan användas då en station är i drift och det av praktiska och ekonomiska skäl kan vara motiverat att vänta med slutlig sanering till dess att stationen läggs ner eller byggs om. Riktvärdena har beräknats med följande förutsättningar (SPI 2011): - Risken för att människor exponeras direkt för föroreningen är liten eftersom den ligger under tätskikt och hårdgjord yta samt förekommer på ett större djup. Andra exponeringsvägar (direkt intag, hudkontakt och damning) har liten påverkan på risken. Det finns också kontroll över de aktiviteter som sker i området. - Exponering kan ske genom att ångor sprids till byggnader. Det antas att föroreningen ligger på större djup än 1 m i jord som är grövre än normaljord. Det tas också hänsyn till en större luftomsättning i byggnaden. Om risk finns att ångor sprids direkt till byggnader eller genom att förorening sprids med grundvattnet till hus i närheten ska detta särskilt beaktas. - För beräkning av skyddet mot förorening av grundvatten på bensinstationer i drift antas att markföroreningen finns inom ett begränsat område (10x10 m). Det motsvarar den yta som kan beröras av spill i samband med påfyllning, tankning eller på grund av mindre läckage. Grundvatten ska skyddas på ett avstånd av 100 m. Detta motsvarar det skyddsavstånd till bostadsbebyggelse som rekommenderas av Boverket. - Föroreningen ska inte innebära någon risk för spridning av fri fas. Detta görs genom att använda så kallade Fri fas-gränser som finns i riktvärdesmodellen. - Områden där risk för läckage förekommer är täckta med asfalt eller betong. Behov av skydd av markmiljön inom dessa områden under tiden bensinstationen är i drift bedöms vara litet. Skyddet för markmiljön beaktas därför inte specifik i beräkningen av riktvärdena för bensinstationer i drift Då förutsättningarna bedöms gälla för det aktuella fallet, under förutsättning att den fria fasen åtgärdas, jämförs analysresultaten i jord med dessa riktvärden. Analysresultaten för analyserade grundvattenprover jämförs med SPIs branschspecifika riktvärden för förorenat grundvatten på bensinstationer och dieselan- Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 6

22 läggningar (SPI 2011). Riktvärdena delas in i riktvärden för användning av grundvatten som dricksvatten, inandning av ångor från grundvatten, användning av grundvatten för bevattning, miljörisker i ytvatten och våtmarker på grund av utströmmande grundvatten. Framför allt så bedöms riktvärdena för inandning av ångor från grundvatten vara aktuella på platsen. Grundvattnet i jordlagren i området nyttjas inte som dricksvatten idag och kommer sannolikt inte nyttjas i framtiden heller då de naturliga jordlagren i området utgörs av framför allt lermorän som har dåliga vattenförande egenskaper och de har inte klassats som en grundvattenförekomst. Spridning till djupare liggande sedimentär berggrund är inte heller sannolik på grund av lermoränen. Grundvattnet är heller inte aktuellt att användas för bevattning och närmaste ytvatten eller vårmarker är belägna över 1-2 km från fastigheten. 4 RESULTAT 4.1 Jordlagerföljder och fältobservationer En sammanställning av jordlagerföljder för samtliga borrpunkter samt provgropen redovisas tillsammans med fältobservationer i bilaga 2. Generellt är fyllnadsmaterialet mindre mäktigt än i de tidigare undersökta punkterna F1-F3 där det förekom fyllnadsmaterial ned till ca 3 m u my. I de nu undersökta punkterna är fyllnadsmaterialet generellt 1-2 m mäktigt. Det består framför allt av sand och grusig sand, men även en del lermorän förekommer. I punkt 1502 är fyllnadsmaterialet något mäktigare och förekommer ned till 2,9 m u my och det utgörs där av finsand. Under fyllnadsmaterialet förekommer i huvudsak lermorän och lerig sandmorän. I punkterna förekommer dock ett lager av något lerig grusig sand på omkring 2-3,5 meters djup och i punkt 1504 förekommer siltig sand på 2,9-3,4 meters djup. Uppmätta nivåer på grundvattenytan redovisas i bilaga 2. Nivåerna varierar från 2,52 m u my i rör 1503 till 2,92 m u my i rör I borrpunkterna har inga syn- eller luktintryck tytt på förorening. I jorden från provgropen noterades lukt i ett av de delprover som togs ut ur materialet från nivån 2,6-3,35 m. I de tidigare installerade grundvattenrören F2 och F3 noterades även vid denna provtagning en kraftig oljelukt och fri fas påträffades. 4.2 Föroreningssituation i jord Totalt analyserades sju jordprover vid den nu utförda undersökningen. En sammanställning av analysresultat för jord redovisas tillsammans med jämförelsevärden i bilaga 3A. I sammanställningen redovisas även analysresultaten från den föregående inledande undersökningen. Analysresultaten visar att för samtliga prover från den nu utförda undersökningen förekommer alla analyserade parametrar utom MTBE i halter under rapporteringsgränserna och därmed också under riktvärdena. MTBE har detekterats i ett Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 7

23 prov, från punkten 1506, men halten är under SPIs branschspecifika riktvärde för stationer i drift. I övriga prover har MTBE inte detekterats. För de tidigare analyserade jordproverna gäller att höga halter av alifater och aromater har påträffats i två prover från två provtagningspunkter. Halterna överstiger dock inte SPIs riktvärden. För de andra två analyserade proverna gäller att inga halter över rapporteringsgränserna detekterades. 4.3 Föroreningssituation i grundvatten Totalt analyserades fyra grundvattenprover på laboratorium. En sammanställning av analysresultat för grundvatten redovisas tillsammans med jämförelsevärden i bilaga 3B. PAH har detekterats i tre av de fyra proverna, från punkterna 1501, 1503 och MTBE har detekterats i prov från punkterna 1502 och Halten av PAH H i prov från punkt 1503 och halten av MTBE i prov från punkt 1504 överstiger riktvärdena för dricksvatten, men är under de andra riktvärdena. Övriga halter är under samtliga riktvärden. Inga halter av alifater, aromater eller BTEX över rapporteringsgränserna (eller riktvärdena) har detekterats. Analys utfördes ej av grundvatten i punkterna F2 och F3 då det i de båda punkterna konstaterades fri fas genom upptagna prover. Foton på upptagna prover med bailer redovisas i figur 3. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 8

24 Figur 3. Foton på upptagna vatten/fri fas-prover från punkterna F2 (till vänster) och F3 (till höger). 5 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Analysresultaten från den tidigare utförda undersökningen i drivmedelsstationens direkta närhet visade på halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM, Naturvårdsverket 2009) i jord i en punkt (F3) på 2,6-3,3 meters djup. En jämförelse med SPIs branschspecifika riktvärden för bensinstationer i drift visar dock att halterna inte överstiger de riktvärdena. I samband med provtagningen påträffades fri fas i jorden på den upptagna skruven på aktuell nivå samt också på grundvattnet vid försök att loda grundvattenytan. Fri fas påträffades även i grundvattenröret i punkten F2 och lukt av gammal bensin i jorden noterades. Jordprov från F2 uppvisade halter över riktvärdena för känslig markanvändning (KM), men ej över MKM. I punkten F1 noterades endast en svag lukt av gammal bensin och analyserat jordprov visade på halter under KM. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 9

25 Proverna vid den nu utförda undersökningen har tagits på ett avstånd av maximalt 5 m från de tidigare punkterna där så varit möjligt. På grund av de nedgrävda cisternerna och diverse ledningar så har vissa punkter placerats längre ifrån de tidigare punkterna. Som längst ligger de nya punkterna ca 10 m från de tidigare punkterna. Analysresultaten från den nu utförda provtagningen visar på halter av organiska ämnen i jord i huvudsak under rapporteringsgränserna och där halter uppmätts ligger de långt under SPIs riktvärden för bensinstationer i drift. Föroreningen i jord bedöms därmed vara avgränsad till drivmedelsstationens direkta närhet. Denna avgränsning gäller i princip för grundvattnet också. I grundvattnet har PAH och MTBE detekterats, men halterna är under riktvärdena för när det föreligger risk för ångor i byggnader. Vid den översiktliga undersökningen bedömdes lukten i jorden komma från gammal bensin. Funktionskontroll av anläggningen genomfördes senast 2008 i enlighet med gällande regelverk. Vid funktionskontrollen noterades inga läckage på systemet. Föroreningen är därmed sannolikt en gammal förorening och något kontinuerligt läckage bedöms inte pågå. Risk för exponering genom hudkontakt, damning och intag av jord bedöms ej föreligga då föroreningen påträffats först ca 2,5 m u my och ytan är asfalterad. Grävning eller andra liknande arbeten på fastigheten skulle dock kunna medföra exponering. Intag av växter som vuxit på fastigheten bedöms inte som en aktuell exponeringsväg då ingen odling förekommer inom området. Skyddet av markmiljön bedöms vara lågt då området redan är stört av antropogen påverkan. Då halterna i grundvattnet utanför drivmedelsanläggningen är under riktvärdena för när det föreligger en risk för exponering via ångor i byggnader samt att halterna i jord ej överstiger SPIs riktvärden för stationer i drift och föroreningen har begränsats till drivmedelsstationens direkta närhet bedöms föroreningen i nuläget inte utgöra en akut risk för människors hälsa eller miljön. Grundvattnet förekommer på ca 2,5-3 meters djup och på detta djup förekommer i huvudsak lermorän med en begränsad genomsläpplighet. Spridningsrisken är därmed sannolikt begränsad. En viss spridningsrisk föreligger dock, främst på grund av den fria fasen. Sammantaget bedöms den huvudsakliga risken utgöras av spridning av den fria fasen, vilken dels på sikt kan komma att orsaka påverkan på inomhusmiljön och dels sprida föroreningen till ett större område vilket ger en dyrare sanering ju längre fram i tiden den utförs. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 10

26 6 ÅTGÄRDSUTREDNING Att inte vidta några avhjälpande åtgärder avseende föroreningen riskerar att på sikt orsaka påverkan på inomhusluft, både i den intilliggande byggnaden men även, via avlopps- och dagvattennätet, även i andra byggnader i området. Att totalsanera föroreningen genom schaktning innebär att anläggningen måste stängas och troligen nedmonteras för att möjliggöra åtkomst till samtliga förorenade massor. Med fortsatt verksamhet finns dock en liten risk att marken kontamineras igen. Om detta sker i samband med en annan framtida entreprenad vid anläggningen så ökar kostnadseffektiviteten. Den största identifierade risken med den påträffade föroreningen är risken för spridning av den fria fasen. En sanering av denna bedöms möjliggöra en framskjutning av saneringen till dess att drivmedelsanläggningens tillstånd skall förnyas, då en ny bedömning av åtgärdsbehovet kan tas i beaktande. 7 RISKVÄRDERING Att i nuläget inte vidta några åtgärder riskerar att, förutom att på sikt utgöra en hälsorisk, även fördyra en senare sanering. Detta alternativ innebär de största hälsoriskerna och kostnaderna blir i storleksordning som en totalsanering i samband med avveckling av anläggningen, eller större. Att åtgärda drivmedelsstationen när den är i drift kommer medföra högre kostnader än om det görs i samband med en ombyggnation eller en avetablering. Föroreningen förekommer i direkt anslutning till pumpön/cisternerna och för att utföra en fullständig sanering skulle sannolikt hela stationen påverkas och inte kunna nyttjas under tiden som åtgärdena pågår. Åtgärdena skulle också sannolikt innebära att åtminstone huvuddelen av alla installationer (pumpar, ledningar m.m.) skulle behöva tas bort för att sedan återinstalleras eller ersättas av nya. Det finns också en risk för återkontaminering av de sanerade massorna då anläggningen kommer att vara igång i åtminstone ytterligare cirka fem år. Detta är det absolut dyraste alternativet och innebär också att anläggningen troligen måste stängas under entreprenaden. En tidig sanering av den fria fasen eliminerar i princip spridningsrisken och möjliggör en senareläggning av en fullständig sanering, t ex i samband med ombyggnad eller avetablering av anläggningen. Den fria fasen bedöms kunna pumpas upp från de grundvattenrör som installerats i samband med markundersökningarna, varför inga nya installationer behöver utföras. Kommunteknik har själva personal på plats varför kostnaderna kommer att vara mycket låga. Detta alternativ reducerar de eventuella omedelbara riskerna och innebär också att en framtida totalsanering kan vänta tills andra entreprenader skall utföras vid anläggningen, vilket blir mer kostnadseffektivt. Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 11

27 8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG För att åtgärda den fria fasen så föreslås denna pumpas upp och samlas i spilloljefat som kan mellanlagras i det oljerum som finns intill drivmedelsstationen och som är godkänt för förvaring av denna typ av produkter. När spilloljefatet är fullt transporteras det bort för destruktion. Pumpning bedöms initialt kunna utföras en gång per vecka och fortgå så länge det finns fri fas. En veckas mellanrum mellan pumpningarna utgår från att ny fri fas ska hinna rinna till i rören efter den föregående pumpningen. Tidsintervallet mellan pumpningarna kan behöva justeras. När fri fas inte erhållits vid pumpningen görs en bedömning huruvida pumpningen bör fortsätta eller avslutas. Om pumpningen avslutas kommer provtagning av grundvattnet att ske vid två tillfällen med några månaders mellanrum för att få en bild av kvarvarande halter i grundvattnet. En ny bedömning görs efter detta om fortsatt pumpning av eventuellt förorenat grundvatten ska ske eller inte. Bedöms det inte vara nödvändigt med fortsatt pumpning utförs en årlig provtagning till och med tillståndets slut (och då eventuell avetablering av anläggningen) i syfte att ha kontroll över föroreningssituationen. I samband med att tillståndet för verksamheten löper ut, alternativt att markarbeten utförs på de markförlagda installationerna så bör eventuella ytterligare avhjälpande saneringsåtgärder avseende förorenad jord som övervägas. I det fall schaktarbeten skall utföras i eller i anslutning till den förorenade marken måste detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Förslagsvis åtgärdas den förorenade jorden, när det blir aktuellt, genom schaktsanering då det handlar om ett begränsat område och en mindre mängd massor. NIRAS Sweden AB Upprättad av: Granskad av: Kristina Arvidsson Geolog Jakob Slottner Fil mag. Markvetenskap Linn Annerfeldt Fil kand. Miljövetenskap Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 12

28 9 REFERENSER Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark, modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket, Rapport 5976, Bromma. NIRAS Sweden AB, 2014: Miljöteknisk markundersökning på fastigheten Förrådet 6. Undersökning vid pumpstation. Uppdragsnummer Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2014, Kartvisare Jordarter 1:50K, Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar, Svenska geotek-niska föreningen. Rapport 2:2013, Linköping. Svenska Petroleum Institutet (SPI), 2011: Rekommendation Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Publicerad 2011, uppdaterad Kommunteknik, Malmö Stad: Förrådet 6 13

29 1501 2, S,L 15PG F2 F , S,L S F , S,L 1506 S , L 1505 S FÖRKLARING: 1502 Benämning provtagningspunkt Provtagningspunkt jord (skruv) 2, Grundvattenrör Nivå (meter under markyta) och datum för lodning Laboratorieanalys S Analys av jord L Analys av grundvatten Provgrop för provtagning av jord Ungefärlig utbredning asfalt Ungefärligt läge avloppsledning Förrådet ,1 Kommunteknik, Malmö Stad BILAGA 1 Situationsplan utförd provtagning Datum: Rev. datum: - Ritn.nr: ,1-1 Skala: 1:150 (A3) Ritad av: KARV Granskad av: JS Sweden AB Västra Varvsgatan 19, Malmö Tel: Org.nr

30 BILAGA 2 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1501 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt RÖK= 0, ,1 F:Gatsten 0,1-0,4 F:st, sa <5 0,5 2 0,4-1,2 F:LeMn <5 1 3 <5 1,5 4 <5 5 1,2-2,2 LeMn <5 2 6 <5 2,5 2,2-3,1 salemn sa 7 <5 2, <5 3,5 3,1-4,2 LeMn Ljusgrå färg från 3,5 m 9 <5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

31 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1502 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt RÖK= Gradvis över- 0,07 1 gång till finsand 0-0,1 F:Gatsten 0,1-0,2 F:grSa 0, ,5 0,2-2,9 F:Saf ,5 2, ,5 2,9-4,2 LeMn 8 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

32 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1503 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt RÖK= 0, ,1 F:Gatsten 0,1-0,3 F:grSa 0,5 2 0,3-1,0 F:Sa 1 3 1,0-1,6 salemn 1, ,6-2,9 LeMn 2,52 2, ,9-3,4 sisa 3,5 Grå färg från 3,6 m 8 3,4-4,1 LeMn 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

33 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1504 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. Jordartsbeskrivning PID Lukt RÖK= 0, ,05 F:Asfalt 0,05-0,3 F:grSa 0,5 2 0,3-1,0 F:Sa 1 3 1, ,0-3,3 LeMn 5 2,5 Brun 6 2, ,5 Grå 8 3,3-4,1 LeMn 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

34 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1505 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. 0-0,1 F:Gatsten Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,5 1 0,1-0,6 F:grSa 14,3 2 <5 0,6-1,0 F:Sa 1 3 1,0-1,1 F:krossad asfalt? <5 (inslag av kalk) 1,5 4 1,1-2,1 LeMn <5 5 1,1-2,1 LeMn <5 2 6 <5 2,5 7 2,1-3,4 (le)grsa < ,8 3,5 (något gråare) 9 3,4-4,0 LeMn <5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

35 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1506 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. 0-0,1 F:Gatsten Jordartsbeskrivning PID Lukt 0,5 1 0,1-0,6 F:stgrSa <5 2 <5 0,6-1,3 F:LeMn 1 Övergång fyll till naturligt 1,3-1,5 1,5 3 <5 (kalkinslag) 4 1,3-2,1 LeMn <5 2 5 <5 2,5 (kalkinslag) 6 2,1-3,4 legrsa <5 3 7 <5 3,5 8 3,4-4,0 LeMn <5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

36 BORRJOURNAL Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1/1 Projekt nr.: ,1 Datum: Borrpunkt: 1507 Provtagare: Kristina Arvidsson Projektledare: JSR Kontoll/init.: JSR Anmärkningar Filtersättning GV-nivå och röröverkant i m u my Profil Djup (m) Provnr. 0-0,1 F:Gatsten Jordartsbeskrivning PID Lukt 1 0,1-0,6 F:grSa <5 0,5 2 <5 0,6-1,3 F:grLeMn 1 3 <5 1,5 4 1,3-1,6 F:Si < ,6-2,0 F:grLeMn <5 6 <5 2,5 2,0-2,8 lesisamn 7 <5 3 Gradvis gråare 8 2,8-3,4 lesamn <5 3,5 9 3,4-4,0 LeMn <5 4 Borrningsnr.: Höjdsystem: Relativt Ja/nej Topp Botten ø (m) Vn.uk Tillsyn/init.: JSR Nivå rel. ref.pkt: Filterrör 1 Datum: Abs. nivå ref.pkt: Filterrör 2 PID instrument: UTM-X: UTM-Y: Filterrör 3 Lampa: LOK-X: LOK-Y: Fogningsrör 1 # Borrmetod: Skruvborr Fogningsrör 2 # Borrentreprenör: Geokompaniet Sverige AB Fogningsrör 3 # X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

37 PROVGROPSGRÄVNING Projektnamn: Förrådet 6 Sida: 1 1/1 Projektnr. : ,1 Datum: Plats: Provtagare: Jenny Bergkvist Projektledare: JSR Kontroll/init.: JSR PROV: PROV FRÅN: PROVBESKRIVNING: ÖVRIGT: Datum: Prov nr.: Djup (m.u.my.) Uppgrävd jord Utgrävning Laboratorium PID ,5 X F: Asaflt + bärlager (gr, st) < ,5-1,0 X F:Sa, Gr, lite LeMn < ,0-1,5 X F?:mullhaltigt lager, Sa, Gr, LeMn < ,5-2,0 X (sagr)lemn < ,0-2,6 X (sagr)lemn < ,6-3,35 X (sagr)lemn 78,9 XRF nr: Foto (nr) ANMÄRKNINGAR: Svag lukt i ett av fem delprover på 2,6-3,35 m. I övrigt ingen lukt. ÖVRIGT: Dimension (LxBxH): ca 4 x 0,5 x 3,35 m X:\MILS\!STOCKHOLM\Kunder\Malmö stad\ Förrådet 6\ ,1\Data - bearbetning\borrprotokoll.xlsx

38 BILAGA 3A FÖRRÅDET 6 Projektnummer: ,1 Sammanställning av analysresultat i jord tillsammans med riktvärden Provpunkt F3 15PG SPI 1) Djup (m u markytan) 2,5-3 2,9-3,5 2,5-3,1 3,0-3,4 3-3,45 3,6-4,0 2,6-3,32 Parameter Enhet TS_105 C % 87,1 86,5 87,5 88,1 86,1 89,6 89,6 alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 < alifater >C5-C16 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 <30 <30 < alifater >C16-C35 mg/kg TS 29 <20 <20 <20 <20 <20 < aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 200 aromater >C10-C16 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 120 aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 70 bensen mg/kg TS <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,1 toluen mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 50 etylbensen mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0, xylener, summa mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 40 PAH, summa L mg/kg TS <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 35 PAH, summa M mg/kg TS <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 <0,25 25 PAH, summa H mg/kg TS <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 25 MTBE mg/kg TS <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,029 <0,01 <0,01 1,8 Källa för riktvärden: 1) SPI rekommendation Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar 2011, uppdaterad

39 BILAGA 3A Sammanställning av analysresultat i jord från tidigare utförd provtagning tillsammans med riktvärden Provpunkt F1 F2 F2 F3 SPI 1) Djup (m u markytan) 2,2-2,3 2,8-3,0 3,5-4,0 2,6-3,3 Parameter Enhet TS_105 C % 90,8 88,3 88,7 88 alifater >C5-C8 mg/kg TS <10 <10 <10 < alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 < alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 < alifater >C5-C16 mg/kg TS <30 < alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 < aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 1,1 <1 200 aromater >C10-C16 mg/kg TS <1 <1 7, aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 <1 <1 70 bensen mg/kg TS <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 0,1 toluen mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 50 etylbensen mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0, xylener, summa mg/kg TS <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 40 PAH, summa L mg/kg TS <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 35 PAH, summa M mg/kg TS <0,25 <0,25 0,12 0,19 25 PAH, summa H mg/kg TS <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 25 MTBE mg/kg TS <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 1,8

40 BILAGA 3B FÖRRÅDET 6 Projektnummer: ,1 Sammanställning av analysresultat i grundvatten tillsammans med riktvärden Provpunkt SPI 1) Dricks- Ångor i Bevattning Miljörisker Miljörisker Parameter Enhet vatten byggnader ytvatten våtmarker Homogenisering Ja Ja Ja Ja alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 <10 < alifater >C8-C10 µg/l <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 <10 < alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 <10 < alifater >C5-C16 µg/l <20 <20 <20 < alifater >C16-C35 µg/l <10 <10 <10 < aromater >C8-C10 µg/l <0,30 <0,30 <0,30 <0, aromater >C10-C16 µg/l <0,775 <0,775 <0,775 <0, aromater >C16-C35 µg/l <1,0 <1,0 <1,0 <1, bensen µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 0, toluen µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0, etylbensen µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0, xylener, summa µg/l <0,20 <0,20 <0,20 <0, PAH, summa L µg/l <0,015 <0,015 <0,015 0, PAH, summa M µg/l 0,07 <0,025 0,21 0, PAH, summa H µg/l <0,040 <0,040 0,17 <0,040 0, ,5 3 PAH, summa cancerogena µg/l <0,035 <0,035 0,15 <0, PAH, summa övriga µg/l 0,07 <0,045 0,23 0, MTBE µg/l <0,20 0,78 <0,20 20, Källa för riktvärden: 1) SPI Rekommendation - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, tabell 5.10, dec 2010.

41 Rapport Sida 1 (9) T LFAIRCJKK9 Registrerad :22 Niras Sweden AB Utfärdad Kristina Arvidsson Västra Varvsgatan Malmö Projekt Förrådet 6 Bestnr ,1 Analys av fast prov Er beteckning ,5-3 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 87.1 % 1 O MAEL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D KABJ alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 KABJ alifater >C16-C35 29 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR bensen <0.01 mg/kg TS 2 D KABJ toluen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N KABJ TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N KABJ naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

42 Rapport Sida 2 (9) T LFAIRCJKK9 Er beteckning ,5-3 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR MTBE <0.01 mg/kg TS 3 D KABJ ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

43 Rapport Sida 3 (9) T LFAIRCJKK9 Er beteckning ,9-3,5 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 86.5 % 1 O MAEL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D KABJ alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 KABJ alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR bensen <0.01 mg/kg TS 2 D KABJ toluen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N KABJ TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N KABJ naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR MTBE <0.01 mg/kg TS 3 D KABJ ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

44 Rapport Sida 4 (9) T LFAIRCJKK9 Er beteckning ,5-3,1 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 87.5 % 1 O MAEL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D KABJ alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 KABJ alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR bensen <0.01 mg/kg TS 2 D KABJ toluen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N KABJ TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N KABJ naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR MTBE <0.01 mg/kg TS 3 D KABJ ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

45 Rapport Sida 5 (9) T LFAIRCJKK9 Er beteckning ,0-3,4 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 88.1 % 1 O MAEL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D KABJ alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 KABJ alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR bensen <0.01 mg/kg TS 2 D KABJ toluen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N KABJ TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N KABJ naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR MTBE <0.01 mg/kg TS 3 D KABJ ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

46 Rapport Sida 6 (9) T LFAIRCJKK9 Er beteckning ,45 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 86.1 % 1 O MAEL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D KABJ alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 KABJ alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR bensen <0.01 mg/kg TS 2 D KABJ toluen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N KABJ TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N KABJ naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR MTBE mg/kg TS 3 D KABJ ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

47 Rapport Sida 7 (9) T LFAIRCJKK9 Er beteckning F3 3,6-4,0 m Provtagare Kristina Arvidsson Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 89.6 % 1 O MAEL alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D KABJ alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D STGR alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 KABJ alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D STGR metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D STGR metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D STGR aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D STGR bensen <0.01 mg/kg TS 2 D KABJ toluen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D KABJ xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N KABJ TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N KABJ naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR antracen <0.1 mg/kg TS 2 D STGR fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D STGR pyren <0.1 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR krysen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D STGR bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D STGR indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D STGR PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N STGR PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N STGR MTBE <0.01 mg/kg TS 3 D KABJ ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av