Men... tekniklärare Rune Johansson ser inga fördelar alls.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Men... tekniklärare Rune Johansson ser inga fördelar alls."

Transkript

1 Det var i kompletteringspropositionen, som lades på riksdagens bord i april, som skolminister Göran Persson presenterade planerna på att låta kommunerna ta hela ansvaret för skolan. Är det bra för lärarna och skolan frågar Fackläraren Kommunförbundet som prompt svarar att det kommer att bli väldigt bra för alla som arbetar i skolan. Skolöverstyrelsen håller med och lägger psykologiska aspekter på skolans kommunalisering. Skolchefen i Sollentuna ser också idel fördelar och menar att det numera bara är en tidsfråga. Kommunalisering blir det. Vad säger facket då? - Om kommunalisering innebär en rejäl uppvärdering, måste vi givetvis pröva det, säger SFL. SL vill ha kvar en statlig styrning i grundläggande frågor och på LR vill man att regeringen gör en förutsättningslös analys av konsekvenserna. Men... tekniklärare Rune Johansson ser inga fördelar alls. 23

2 Asta Nilsson, Kommunförbundet "Väldigt bra för alla" Asta Nilsson på Kommunförbundets personalpolitiska avdelning tror att en decentralisering av skolan med ett samlat kommunalt ansvar kommer att bli väldigt bra för alla som arbetar i skolan. Jag hoppas verkligen att lärarna och lärarfacken inser det och ställer upp på den förändring som Kommunförbundet och Statens Arbetsgivarverk nu är överens om. Kommunaliseringen av skolan är ingen ekonomisk reform. Skolan är alldeles för viktig för att kommunerna och staten ska spela poker om den. För att det förr eller senare blir så ändå, är Asta Nilsson övertygad om. - Och då är det ju bättre för lärarna om facket går in i arbetet och kan påverka utvecklingen. Det var i kompletteringspropositionen, som lades på riksdagens bord i april, som skolminister Göran Persson presenterade planerna på att låta kommunerna ta hela ansvaret för skolan. - Det kom väl inte som någon direkt överraskning, allra minst för Kommunförbundet, i vars

3 - Alla som har hand om barnen i skolan och på fritiden ska kunna samarbeta och det underlättas om kommunerna har det samlade ansvaret, säger Asta Nilsson på Kommunförbundet. skolberedning Göran Persson satt medan han var kommunalråd i Katrineholm. Frågan är inte ny i Kommunförbundet, men har blivit allt hetare vartefter kommunerna fått ta på sig allt större del av det ekonomiska ansvaret för skolan och lärarnas löner. Spelar det då någon större roll, vem som betalar ut lönen? Ja, det gör det och det av flera skäl, menar Kommunförbundet och Asta Nilsson. Lärarna känner sig i dag statligt anställda och kanske är det så, säger Asta Nilsson med betoning på kanske, att kommunerna prioriterar dem som är helt och hållet kommunalt anställda. Det är i så fall väldigt olyckligt. Ansvaret ska vara tydligt. Ingen ska kunna skylla ifrån sig. Det är väldigt viktigt att kommunerna får det fulla ansvaret för sina barn och ungdomar, givetvis tillsammans med föräldrarna. Alla som har hand om barnen i skolan och på fritiden ska kunna samarbeta och det underlättas om kommunerna har det samlade ansvaret. I det här paketet ligger en decentralisering inte bara ut till kommunerna utan också ut till de enskilda skolorna. Det sägs ofta att läraryrket är ett så fritt yrke, men det är få jobb som varit och fortfarande är så kringgärdade av statliga regler. Lärarna är en oerhört välutbildad och professionell yrkesgrupp och det finns ingen anledning att misstro deras kompetens. Med professionalism och engagemang kommer man långt. Och vi tror att engagemanget ökar i samma takt som friheten. Det finns inget fristående intresse att kommunalisera skolan utan det är ett av flera medel att utveckla skolan och nå de uppsatta målen, anser Kommunförbundet. Andra medel är en bra lärarutbildning och fortbildning, förändring av lärarnas arbetstid, en bra arbetsmiljö, enkla - men tillräckliga - statsbidrag. Tydliga mål Grundförutsättningen för att decentraliseringen ska fungera är att målen formuleras mycket tydligt, anser Asta Nilsson. Det måste ur skolplaner och andra dokument klart framgå vilka målen är och vilka krav som ställs. Hur man når dessa mål måste sedan noga granskas och utvärderas. Utifrån det tror jag frågan om differentierad lön -belöning - växer fram. Den som gör ett bra jobb ska kunna få en extra uppskattning. Jag har inget till övers för individuella löner i sig, så ska man införa sådana måste det finnas mycket goda skäl. Ytterligare en stor fördel med fullt kommunalt arbetsgivaransvar, som Asta Nilsson vill framhålla, är möjligheterna till alternativa sysselsättningar i olika skeden i livet. Jag menar inte att läraren ska bli diversearbetare. Men har läraren kommunen som huvudman, är det lättare att för en tid hitta arbete utanför skolan och sedan komma tillbaka med nya krafter och intryck. Inga olikheter Kritiker menar att kommunaliseringen ökar risken för olikheter i standard och kvalitet mellan olika kommuner. Men det avfärdar Asta Nilsson. Vi ska komma ihåg att det redan idag föreliggar skillnader både mellan kommuner och inom kommuner. De beror nog oftast inte på ekonomiska faktorer utan på skillnader i den pedagogiska ledningen. Skolledaren blir en nyckelperson i än högre grad än idag. Skolledarna måste få mer tid för pedagogisk ledning, få tid för sin personal. Längre tid Men för att läraren ska få tillgång till den förbättrade pedagogiska ledningen måste han/hon finnas längre tid i skolan. Likaså för att förverkliga läroplanens arbetslagstanke. Och lärarnas fortbildning får inte inkräkta på undervisningen, understryker Asta Nilsson. Det här betyder dock inte att lärarnas arbetstid ska utökas, säger hon. Utan det kan ske genom omfördelning av arbetstiden. Varje lärare som har engagemang för yrket, och det tror Asta Nilsson att de flesta har, och som sätter sig ner och funderar måste komma fram till att de här förändringarna är bra. - Det är ett sätt att bli en bättre lärare och att få gå in i skolverksamheten fullt ut. Jag tror helt enkelt att utveckligen i skolan kräver det här. TEXT: BRITTA MOBERGER FOTO: ROLF HÖJER 25

4 Erland Ringborg, SÖ "Psykologiskt riktigt" Att kommunerna nu får hela ansvaret för skolan är viktigt ur psykologisk synvinkel. Idag satsar kommunerna mer på att stimulera och utveckla de helt kommunala grupperna. Lärarna visas mindre omsorg. Det säger Erland Ringborg, generaldirektör på Skolöverstyrelsen, ningsarbetet. Det blir SÖs och jer, kan inte sitta med uppfölj SÖ, som sedan länge ansett en länsskolnämndernas uppgift. kommunalisering vara nödvändigskjutning i SÖs verksamhet mot Det kommer att bli en för Men SÖ har inte velat driva mer granskning och utvärdering. frågan så länge lärarfacken varit Genom de nationella utvärderingarna har vi lärt oss hantera ett in emot. Kommunaliserinen är alltså en strument, men vi måste ytterligare stärka utvärderings- och äm viktig personalpolitisk reform, anser Erland Ringborg och SÖ. neskompetensen. Den kommer att stärka lärarna. Generaldirektören är alltså inte Göran Erickson, Den är också viktig för att samverkan mellan skolan och andra kom kommer att avlöva SÖ. Men är det rädd för att kommunaliseringen "Bara ei munala verksamheter, t ex skolbarnsomsorgen, ska utökas. det bygger upp en liknande orga inte risk för att Kommunförbun - Jag blir så lycklig när jag ser nisation? fungerande försök till samverkan Det är ju ingen större idé att redan idag. Sådana finns, så kommunaliseringen är inte en förutgleringen om Kommunförbundet munalisering av skolan. Frå avveckla delar av den statliga re Vi är på väg mot en komsättning, men den underlättar. sedan snabbt inför nya system. Vi gan är bara när den kommer, En ökad kommunalisering innebär dock inte att statsmakten kapi men det är viktigt att vi hittar en har känt av en del dubbeljobb, säger skolchefen i Sollentuna, utanför Stockholm, tulerar, påpekar Erland Ringborg. bra arbetsfördelning med Kommunförbundet. Göran Erickson. I samma takt som friheten för kommunerna, skolorna och lärarna ökar, ökar också statens behov när det gäller information, stöd Göran Erickson känner igen SÖ kommer att ha monopol av att granska och utvärdera hur och råd till lärarna som pedagoger. emot kommunaliseringen ifrån många av argumenten för och friheten används och hur skolans mål uppfylls. debatten som föregick skolchefernas kommunalisering Men riksdag och regering, som fastställer skolans mål och riktlin TEXT: BRITTA MOBERGER - Det var det första synbara ste- 1 26

5 - De kommunala skolpolitikerna har under åren varit några sorts kamrerer, som betalat ut pengar. Jag tror att skolan vinner på att skolstyrelserna i framtiden arbetar mer med utvärdering och uppföljning av skolans arbete. Den statliga uppföljningen fungerar ju inte, säger Göran Erickson, skolchef i Sollentuna. Sollentuna så skulle alla elever få läroböcker, äta på restaurang och ha skollokaler som inte skulle vara sämre än storföretagens kursgårdar. Som skolchef upplever han också dagligen problem med dubbel administration, otydlig organisation, otydliga mål, på grund av att det finns ett dubbelt huvudmannaskap. Frågan är därför inte om kommunaliseringen kommer, utan när. Folk utanför skolan blir väldigt förvånade när man berättar om hur organisationen i skolan är uppbyggd. Den försvårar definitivt uppföljning och utvärdering av verksamheten. skolchef tidsfråga" get mot kommunalisering. Det väckte en hel del kritik då, men går man idag ut och frågar skolchefer är det nog svårt att hitta kritiker, säger han. Personligen är han också övertygad om att han har vunnit på kommunaliseringen. - I efterhand kan jag konstatera att jag som kommunalt anställd har haft en mycket gynnsammare utveckling, både lönemässigt och när det gäller andra anställningsvillkor. Han tycker inte att det är relevant att säga att kommunerna till stor del misslyckats med att hålla en god standard när det gäller det de har ansvar för idag: läromedel, skolmåltider och lokaler. Att samma utveckling skulle drabba resten av skolan om kommunerna fick ta hela ansvaret. Om jag hade pengarna För 20 år sedan stod staten för 60 procent av kostnaderna. Idag är statsbidragen 40 procent, trots att verksamheten i stort sett är densamma, säger han och fortsätter: Hade jag dessa 75 miljoner kronor som staten undandragit Trubbiga styrinstrument Han anser att den form av styrning som finns i skolan, till exempel skolförordningen, är allt för trubbiga styrinstrument. Dessutom följer ingen upp de styrinstrument som trots allt finns. I de flesta andra verksamheter finns befattningsbeskrivningar. Olika anställda vet vad de ska göra. Men läser man i skolförordningen vad som ankommer en rektor eller en lärare när det gäller tillsynsansvaret så blir man inte klokare för det. Alla har lite ansvar, men ingen har det fulla ansvaret. När det gäller lokaler, skolmat och annat som kommunen har hand om kan också brukarna, det vill säga föräldrar och elever, ställa krav. När det gäller statens ansvar kan föräldrarna inte ställa några krav på samma sätt. Och ingen annan gör det heller. Han tror inte att det skulle vara en nackdel om lekmännen i skolstyrelserna får mer att säga till om. Om de får ansvaret för utvärdering och uppföljning. Under mina-25 år i skolan har jag en gång råkat ut för att en skolinspektör kommit på besök. Det visste vi en månad i förväg, den 27

6 dagen var den mest onaturliga i hela mitt skolliv, säger Göran Eriksson. Han tror att lärarna behöver någon som bryr sig om vad de gör i klassrummet. Att de inte kommer att uppleva det som negativt, som att någon lägger sig i deras undervisning. Göran Erickson anser att staten ska fatta beslut om övergripande skollagar, läroplan och så vidare, men sedan är det kommunerna som ska följa upp besluten. - Det är ett misstag att tro att en sådan utvärdering skulle sluka jätteresurser. Här i Sollentuna har vi tillsatt en administrativ chef för varje rektorsområde. Nu ska skolledarna verkligen få tid för pedagogisk ledning. Vi har dessutom en studierektor på 15 till 20 lärare. Redan idag klarar vi ett större kommunalt ansvar. Dåligt samarbete Han är medveten om att skolan idag är dålig på att samarbeta med andra förvaltningar på kommunal nivå. - Men det hela underlättas ju inte av att vi har två huvudmän. Men oberoende av om vi får en kommunalisering eller inte så måste vi få en annan helhetssyn på eleverna. Det kräver bland annat att lärarna får större möjlighet att arbeta i lärarlag men också att lärarna får möjlighet att samarbeta med andra, framförallt inom förskola och på fritidshem. Därför ser han det som nödvändigt att skolan har möjlighet att disponera sin personal under en större del av dagen. - Men jag tror inte på någon reglering till 40-timmarsvecka. Det är också en förhandlingsfråga som jag inte vill lägga mig i, säger han och fortsätter: - Men det är inte bra som det fungerar idag, när man lägger hela ansvaret på den enskilde läraren. Det räcker inte med fyra timmar k-tid för att också planera tillsammans med personal från barnomsorgen. Vissa menar att den tiden ska räknas som lektionsförberedelser, andra motsatsen. Det går inte att säga att någon av dem har fel. TEXT: HASSE HEDSTRÖM FOTO: ROLF HÖJER 77 Lärarnas villkor Lärarfackens inställning till kommunalisering varierar från vacklande till avståndstagande. Grundskolan i dag är redan kommunaliserad! Det anser SFLs förbundssekreterare Lars-G. Nilsson. Han fortsätter: Kommunerna har ansvar för skolväsendet. De har vissa statsbidrag för verksamheten, men de står för över hälften av kostnaderna själva. Det som nu diskuteras är att få bort det dubbla huvudmannaskapet för lärarna. Att vi ska förhandla med kommunförbundet om lärarnas löner i stället för med staten. Det är en diskussion som har initierats av skolministern. Vad tycker då SFL om detta? För oss är inte statligt reglerade löner målet utan att medlemmarna får så bra villkor som möjligt i alla avseenden, säger Lars-G. Nilsson. Om det nu är så att man vill kommunalisera lärartjänsterna i grund- och gymnasieskolan, får vi naturligtvis se vad det innebär för våra medlemmars villkor vad gäller till exempel löner och arbetstid. Statlig styrning Om en kommunalisering innebär en rejäl uppvärdering, måste vi givetvis allvarligt pröva det. Det är ju också så att staten inte varit en särskilt bra arbetsgivare för lärarna. Det visar bland annat de senaste årens eftersläpning av lönerna. Vi måste också se till att en kommunalisering inte blir negativ för den likvärdiga utbildningsstandarden i hela landet. För detta krävs en statlig styrning av till exempel meritvärdering och lärarutbildning. Sedan kan man ju alltid diskutera hur långtgående denna styrning ska vara. Vi tycker nog att det ska vara ett större mått av statlig styrning än kommunförbundet tycker! När det gäller individuell lönesättning råder ingen tvekan. 28

7 Ira viktigast" - Vi vill ha centralt fastställda löner även i fortsättningen, försäkrar Lars-G. Nilsson. Det ska inte vara några individuella löner. - Om vi får garantier för en lösning av de frågor vi tycker är grundläggande, spelar det ingen roll vem som är arbetsgivare. Bara vi får bra lön, säger SLs ordförande Solveig Paulsson. Solveig Paulsson, ordförande i Sveriges Lärarförbund, vill ha kvar en statlig styrning i grundläggande frågor: lärarutbildningen, läroplanen och statsbidraget. - Det behövs styrinstrument för att garantera en likvärdig skola, säger hon. Om staten ska lämna över till kommunerna, krävs en tydligare läroplan. - När det gäller statsbidraget är det väldigt viktigt att pengarna inte kommer i en allmän kommunpott, utan att de styrs till särskilda ändamål inom skolan, till exempel specialundervisningen. - Jag förutsätter också att det ska fortsätta att vara en statlig styrning av lärarutbildningen. - Vi kan inte gå in i en diskussion om kommunalisering om vi inte har garantier för att de här frågorna kan lösas på ett sätt som vi tycker om, säger Solveig Paulsson. Om de kan lösas, spelar det ingen roll vem vi har som arbetsgivare, bara vi får bra lön! Solveig Paulsson säger att frågan om kommunalisering måste förankras hos medlemmarna. Men SL har ännu inte tagit ställning till hur det ska ske. - Vi vill att regeringen ska göra en förutsättningslös analys av konsekvenserna av en kommunalisering och vi vill vara med och ha synpunkter på den analysen. Det säger Stig Skagert, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund och ordförande i LRs egen arbetsgrupp mot kommunalisering. Vi gav den det namnet, när vi inte såg röken av någon analys från regeringshåll. Och vi är emot en kommunalisering tills det visar sig att en sådan skulle ge stora fördelar för lärarkollektivet. Stig Skagert undrar om kommunerna verkligen orkar med skolorna. Bland mycket annat har de hand om utbyggnaden av barnomsorgen. Ska de också hantera samtliga skolfrågor? Han anser att det är bättre anställningstrygghet på den statliga sidan, liksom sjukförmåner och semester. Vi är inte heller förtjusta i lönebilden på den kommunala sidan med individuell lönesättning och lokala förhandlingar. Det har vi ju i viss mån redan och det är förskräckande. TEXT: AGNETA PETTERSON Folkpartiet tycker kanske inte När kompletteringspropositionen i våras tog upp kommunalisering av lärare, var folkpartiet det enda parti som skrev en motion i frågan. Ett citat: "Vem tror på att kommunerna, som redan sitter med personalkriser upp över öronen, skulle bli några mönsterarbetsgivare på skolområdet? Varför skulle det finnas pengar till kortare arbetstid och mer fortbildning här, när det inte finns det för personalen inom barn- och äldreomsorgen?" Men inte ens folkpartiet är särskilt engagerat. - Vår attityd är väl den att vi inte är så oerhört intresserade av frågan, eftersom det inte är just den här formen av decentralisering som vi vill ha, säger Lars Leijonborg, partiets talesman i skolfrågor. 29

8 Rune Johansson, tekniklärare Rune Johansson, tekniklärare på högstadiet i Kungsbacka och ordförande i SFLs lokalavdelning där, är mycket kritisk till Arbetsgivarverkets "erbjudande" om samlat kommunalt ansvar för skolan. Och det här grundar jag inte bara på mina erfarenheter från min egen kommun utan på oro och diskussioner i lärarrummen, på fackliga kurser och konferenser. Jag har bara hört en enda lärare som varit odelat för en kommunalisering. I övrigt uttrycker alla en mycket stor oro över hur kommunerna ska svara upp mot ett utvidgat ansvar. Ett annat lönesystem, med individuella löner som ska förhandlas fram lokalt under fredsplikt är vad Rune Johansson fruktar mest. Erfarenheterna från de senaste årens lokala förhandlingar på kommunala sidan är inte positiva, i alla fall inte här i Kungsbacka. Och vad jag förstår delar många runt om i landet min erfarenhet, även om utfallen på en del håll varit bra. Rena parodin - Även inom ungdomsskolan har vi redan i dag en del förhandlinar med kommunen, t ex när det gäller specialfunktioner, 0,4-potten och MLT. Och de är rena parodin. Arbetsgivaren gör som han vill. Skitsnack och struntprat. Så avfärdar Rune Johansson Kommunförbundets och Skolöverstyrelsens vackra ord om kommunalisering. Jag kan inte se någon fördel med att kommunen tar över hela ansvaret för lärarna och skolan. Det är ju de områden kommunen ansvarar för idag som vi har störst problem med, läromedel, lokaler och arbetsmiljön. Att ett samlat kommunalt ansvar skulle leda till bättre personalpolitik, att kommunerna skulle bry sig mer om lärarna, avfärdar Rune Johansson som rent skitprat. Kommunerna har redan idag arbetsgivaransvaret när det gäller arbetsmiljön, omplacering av lärare och liknande. Men vare sig det är arbetsmiljön som måste förbättras eller en lärare som bör få annan tjänst, hänvisar kommunen hela tiden till att det inte finns några pengar. Och inte lär det ekonomiska utrymmet bli större i framtiden, menar Rune Johansson. Kommunerna har missat både en massa statsbidrag och rätten att beskatta företag. - Så ska kommunerna också ta över lärarlönerna lär det bli med dem som med anslagen till skollokaler och läromedel, sämre för varje år. Men skulle det inte vara positivt för lärarna och undervisningen att den statliga regleringen försvinner? Nej, det är inte den som vi ute på golvet uppfattar som hämmande, replikerar Rune Johansson. Läroplanen är en ramplan, vi har en oerhört stor frihet. Det som hämmar och bromsar är dåliga lokaler och material, sådant som kommunen har ansvar för. Politiska beslut - Det är faktiskt inte Gud Fader som styr den här utvecklingen utan politiska beslut. Och dem kan - och ska - facket vara med och påverka. Vi måste inte bara hänga med "utvecklingen". Vi ska spjärna emot. Om Rune Johansson skulle önska sig något vore det snarare ett ökat statligt inflytande. Staten borde ha bättre kontroll över att kommunerna verkligen ställer upp med de materiella och personella resurser som behövs för att förverkliga målen i skolan och leva upp till ansvaret gentemot barn och föräldrar. TEXT: BRITTA MOBERGER FOTO: ROLF HÖJER 30

9 Kostnaderna för barnomsorg, grund-, gymnasie- och musikskolor skiljer mellan kommuner. En gymnasieplats kan kosta allt från kronor i Lidköping till kronor i Hammarö i Värmland. Inom barnomsorgen i Haninge har varje anställd ungefär tre barn att ta hand om, i Pajala måste varje anställd ta hand om ytterligare två barn. Det här visar siffror från Kommunförbundet, som jämfört vad verksamheten kostar i olika kommuner. Men uppgifterna ska tas med en liten nypa salt. Det är inte alltid så att det är precis samma sak som jämförs. Enligt Kommunförbundets siffror så ökar kostnaderna för barnomsorg med stigande folkmängd. En förklaring till det kan vara att större kommuner har fler institutioner, typ daghem, medan mindre kommuner oftare har familjedaghem. Stora skillnader I genomsnitt kostar en barnomsorgsplats kronor i Sverige. Men skillnaderna är stora mellan kommuner, från drygt kronor per plats i Falkenberg, till över kronor i Sundsvall. I storstäderna kostar en barnomsorgsplats i snitt kronor, varav personalkostnaderna utgör kronor. I normalkommuner kostar barnomsorgsplatsen varav utgör lönen. 70 procent av barnomsorgskostnaderna utgörs av löner. Kopplingen mellan personaltäthet och kostnader borde därför vara stora. Men för storstäderna gäller inte denna koppling. Trots lägre personaltäthet än övriga landet har man 25 procent högre kostnader. En av förklaringarna till detta är de höga lokalkostnaderna. Falkenberg är den kommun i Sverige som satsar minst pengar på barnomsorg. För varje barn i Falkenberg, i åldrarna ett till nio år, satsar kommunen kronor. Denna summa är alltså beräknad på kommunens alla barn, oberoende av typ av barnomsorgsplats eller om Vad kostar verksamheten i olika kommuner? Haninge kommuns fina siffror beror på att vi har en sä bra vikarieorganisation, säger Kerstin Ekerholm. Foto: Rolf Adlercreutz. de är hemma. Det är kommunens samlade barnomsorgskostnader utslagna på alla barn. Den kommun som satsar mest pengar är Sundsvall, där kommunens kostnader för varje barn är drygt kronor. På socialförvaltningen i Sundsvall tror man att huvudförklaringen till de höga kostnaderna är att man har en väl utbyggd barnomsorg och hög kvalitet. - Vi har plats på daghem för omkring av kommunens förskolebarn. På familjedaghem har vi bara plats för 400 barn. Av kommunens lågstadiebarn finns på fritidshem och bara 200 på familjedaghem, säger Doris Hjorth, utvecklingschef på socialförvaltningen i Sundsvall. Men hon är inte säker på att kommunförbundet gjort en alldeles rättvis jämförelse, hon misstänker att man kan ha redovisat på olika. - Däremot tycker vi att politikerna accepterat att vi ska ha en hög kvalitet på verksamheten, det kostar, säger hon. I Falkenberg är man också lite osäker på om siffrorna till alla delar stämmer. - Men det är alldeles klart att vi ligger långt efter då det gäller utbyggnaden av barnomsorgen, vi har en lång kö, säger Rune Persson, socialkamrer i Falkenberg. Dessutom har Falkenberg tidigare till stor del satsat på familjedaghem. - Omkring 55 procent av alla platser är familjedaghemsplatser, säger han. I jämförelse med Sundsvall så har dessutom varje anställd i barnomsorgen i Falkenberg ett barn mer att ta hand om. Men trots att man ligger i botten räknar Falkenberg med att klara målet om barnomsorg till alla barn senast Vi kommer att bygga många barnomsorgsplaser nu, nästan uteslutande daghemsplatser. Nästa år räknar vi med att bygga 227 platser i daghem och bara 25 i familjedaghem. Framförallt för att det är svårt att få fram dagbarnvårdare. Men det är dessutom en strävan att få en jämnare balans mellan daghem och dagbarnvårdare, säger Rune Persson. Storstäderna högst Ser man på hela landet är det storstäderna som har högst kostnader för barn i åldrarna ett till nio år. Dessutom satsar socialistiskt styrda kommuner i allmänhet mer pengar på barn i förskole- och fritidshemsåldrarna än borgerligt styrda. Något sådant samband går inte att visa upp då det gäller skolan. Kommunförbundet har också undersökt hur stor del av kommunernas verksamhet som är avgiftsfinansierad. När det gäller barnomsorgen är avgiftsfinansieringsgraden lägst i de minsta och i de största kommu- 32

10 nerna. I genomsnitt betalar föräldrarna 11 procent av kostnaderna. Men skillnaderna är stora. I Or sa får föräldrarna betala 34 procent av kostnaderna. I Stockholm bara 7 procent. När det gäller avgiftsfinansieringen av den kommunala musikskolan är spännvidden ännu större. Visserligen är genomsnittet här också 11 procent. Men i musikskolan får man om man har tur gå helt gratis eller betala hela 31 procent av kostnaderna. Det går inte att dra några slutsatser om att det ena politiska blocket skulle vara mer benäget att avgiftsfinansiera barnomsorgen än det andra. Det går det däremot att göra då det gäller kommunala musikskolan: I borgerliga kommuner får man i allmänhet betala mer i avgift till musikskolan. Personaltätheten inom barnomsorgen, här räknat som antal heltidsplatser per årsarbetare, skiljer sig också mellan olika kommuner. Från 3,1 barn i Haninge till 5,1 barn i Pajala. Genomsnittet är 3,5 barn. Här är inte vissa stödfunktioner, som ekonomi och städning, medräknade. - Anledningen till de fina siffrorna är att vi har en så bra vikarieorganisation i Haninge. Det finns dels en fast anställd vikarie för två till tre avdelningar, dels har vi fyra vikariepooler - en i varje distrikt - med omkring 100 fast anställda vikarier. Här har kommunen lyssnat på SFL, säger ordföranden i lokalavdelningen i Haninge, Kerstin Ekerholm. Däremot tycker hon inte att grundbemanningen är något att skryta med: i småbarnsgrupp om tio barn finns tre heltider; i småbarnsgrupp om 12 barn finns 3,5 heltider; i syskongrupper med 15 barn finns 2,5 tjänster; i vidgade syskongrupper, för 16 barn mellan 0-7 år, finns tre heltidstjänster. - I de sist nämnda grupperna är det aldrig färre än fem småbarn, oftast är det åtta eller nio småbarn. Och eftersom vi har öppet tolv timmar och arbetstiden är under åtta timmar så är det nästan aldrig fler än två vuxna i barngruppen. Det är alldeles för lite, anser Kerstin. - Alrik Vonkavaara är facklig Alrik Vonkavaara. Foto: Rolf Höjer "Politikerna vill ersätta oss med barnskötare" förtroendeman och förskollärare i Pajala. Han har flera delförklaringar till att kommunförbundet redovisar så dålig personaltäthet för Pajala kommun. Dels har våra dagbarnvårdare väldigt många barn, dels har vi överinskrivningar och dålig grundbemanning på våra förskolor, säger han Det är framförallt utvidgade och - som kommunen inrättar. Kommunen har i en överenskommelse med SFL sagt att dessa grupper inte ska ha fler än 4 barn per avdelning. Men denna norm hålls inte. Det värsta exemplet på det är kanske förskolan i Junosvaando. Där har tre personer hand om 17 barn, varav åtta är småbarn, säger Alrik. Förutom överinskrivningar och dålig grundbemanning har enskilda förskollärare accepterat att det blivit på detta vis. Det är svårt att stå emot trycket att ta emot småbarn då alla känner alla i en by. Och i dagsläget, när det är väldigt svårt att rekrytera förskollärare, är det inte lätt att driva krav på högre personaltäthet. Idag gäller det framförallt att försvara det som finns. - Vårt stora problem just nu är att politikerna vill ersätta förskollärartjänster med barnskötartjänster. Anledningen är att det finns arbetslösa barnskötare. Detta kortsiktiga synsätt har vi svårt att göra något åt. De flesta politiker har ingen egen erfarenhet av att ha barn i förskolan. Över lag kan man konstatera att förortskommuner och större städer har den personaltätaste verksamheten. Däremot har de tre storstäderna liksom resten av landet många barn per anställd. Kommunens politiska styrning har däremot ingen effekt på personaltätheten. - Kostnaderna för grundskolan, som är den största kommunala verksamheten, är högst i små glesbygdskommuner och lägst i storstäderna. I glesbygdskommunerna är kostnaderna nästan kronor per elev, motsvarande siffra i storstäderna är nästan kronor lägre. Förklaringen är de långa avstånden, små skolenheter och höga kostnader för skolskjutsar i glesbygden. Storstäderna har också en lägre andel grundskolebarn. Gymnasiet Däremot är kostnaderna för gymnasieskolan, utslaget per invånare i åldrarna år, ungefär densamma i storstäder och glesbygd, omkring kronor per elev och år. Men båda dessa kategorier ligger högt, omkring kronor högre än genomsnittet för hela landet. I topp när det gäller kostnader för grundskolan ligger Pajala, med drygt kronor i kostnad per grundskoleelev. I botten ligger Sala, med en kostnad per elev på drygt kronor För gymnasieskolan ligg er Hammarö i Värmland i topp med kronor per invånare i 16 till 18 årsåldern. I botten ligger Lidköping, i Skaraborg, med knappt kronor. En hel del av skillnaderna i skolans kostnader jämnas ut med statsbidrag och påverkar alltså kommunalskatten i mindre grad än kostnaderna för barnomsorg. TEXT: HASSE HEDSTRÖM

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

1989 års förhandlingar

1989 års förhandlingar den offentliga och den privata sektorn var 5 procent. En nollställning var nödvändig. Yrkande om lönehöjning med 3,4 procent från den 1 janauri 1988 inlämnades redan i början av december 1987 till SAV.

Läs mer

Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi?

Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi? Staffan Edmar (artikel i Tidningen Kulturen): Bra skola åt alla överallt - en utopi? Att läraryrket minskat i attraktion vet nog de flesta vid det här laget. Av Emil Bertilssons doktorsavhandling Skollärare.

Läs mer

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA I PRAKTIKEN VÅR MODELL FÖR EN BÄTTRE SKOLA Lärarnas Riksförbund anser att skolan är en nationell angelägenhet. De senaste decenniernas utveckling

Läs mer

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 ~Kommunale Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 Sala 2014-06-17 Kommunövergripande. För att Sala Kommun ska leva upp till sin målsättning som en attraktiv arbetsgivare anser vi att det ska tillsättas resurser för

Läs mer

Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet

Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Göteborgsregionens kommunalförbund FÖRSLAG TILL YTTRANDE Box 5073 2003-06-19 402 22 Göteborg Betänkande SOU 2002:121 Skollag för kvalitet och likvärdighet Bakgrundsinformation Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89: Ub38

Motion till riksdagen 1988/89: Ub38 Motion till riksdagen 1988/89: av Lars Leijonborg m. fl. (fp) med anledning av prop. 1988/89: 150 med forslag till slutlig reglering av statsbudgeten får budgetåret 1989/90, m. m. (kompletteringspropositionen)

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Barnomsor Bar nomsor 130

Barnomsor Bar nomsor 130 130 Fniss.jag vill bli brandman för att om man skall släcka eld åker brandmän bil! Och så vill jag bli prinsessa Yolanda, 5 år, dagis Åka moppas (morfars) rallybil! Noah, 2,5 år, dagis Sjuksköterska som

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Skolchefen en kort historik

Skolchefen en kort historik Skolchefen en kort historik 1 Elisabet Nihlfors, professor vid Uppsala universitet 1 Ett sätt att beskriva skolchefens historia är att ta utgångspunkt i den Skollag som trädde i kraft 1958 (SFS 1956:614

Läs mer

Förslag till beslut Yttrandet antas och skickas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås.

Förslag till beslut Yttrandet antas och skickas till kommunstyrelsen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Barn- och utbildningsnämnden 2017-02-08 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret/Ledning BUN/2016:485 Anna Olofsson Carstedt 016-710 15 11 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande angående

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009

Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen 2009-06-16 Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 Sammanställning

Läs mer

Högre kvalitet i förskolan

Högre kvalitet i förskolan Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

Nationell kunskapsskola

Nationell kunskapsskola Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted

Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013. Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Fritidshemmet Yetin; Himalajaskolan Hjorted Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och elevgruppernas storlek

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

TORSÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 av 6 Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott

TORSÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 av 6 Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott TORSÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 av 6 Plats och tid Barn- och utbildningskontoret onsdagen den 7 september 2005 kl. 13.00-14.50. Beslutande Irma Folkesson (c), ordförande 24-30 Ann Ludwigsson

Läs mer

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Kungsbacka på kartan Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun Förskola i förändring med barnens bästa i fokus Kungsbacka kommun Förskola i Kungsbacka Antal barn förskola 3750 st Antal förskolor 72 st Antal anställda 750 st Fristående förskolor 21 st Under perioden

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013

Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Rapporten är framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö, januari 2013. För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Förskola för barnens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Malmö kommun. Beslut. Malmö kommun Dnr :4548 r% Skolinspektionen Beslut Malmö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund Beslut 2(8) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn

Läs mer

Från barnpassning till lärande

Från barnpassning till lärande Från barnpassning till lärande Jo, förskollärarnas status har stigit inom förskolan. Men i samhället? Där är förskolan ofta fortfarande bara barnomsorg, menar Ylva Söderström som arbetat 30 år i yrket.

Läs mer

Maxtaxa och allmän förskola m.m.

Maxtaxa och allmän förskola m.m. 2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Frågeformulär inför Valet 2014

Frågeformulär inför Valet 2014 Frågeformulär inför Valet 2014 Kommun/Landsting: Kiruna kommun och Norrbottens län Parti: Knegarkampanjen Svarande: Tommy Hjertberg Svara endast: JA eller NEJ 1. Kommer ditt parti att se till att Kommunalarna

Läs mer

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1

2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet 1 2015 års Skolkommission Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 1 2015 års skolkommission Uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen

Läs mer

Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005

Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005 2005-10-03 Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005 1. Utbildade lärares roll måste stärkas Lärarorganisationerna kommenterar regeringens skollagsremiss. Lärarnas

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? I Täby har Moderaterna genom flera mandatperioder av egen majoritet kunnat forma politiken utan att ta hänsyn till andra partier.

Läs mer

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Löneavtal 00 Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen...3

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Dnr.../~4:j(J,]:. ... QM:.~,. Rapport Enkätundersökning Barnomsorg/skola och hem. Föräldrar

Dnr.../~4:j(J,]:. ... QM:.~,. Rapport Enkätundersökning Barnomsorg/skola och hem. Föräldrar o ~ ",- BASTADS KOMMUN ~. Barn- och utbildnings kontoret 2007-05-21 BÄSTADS I

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2014-06-11, 57 Gäller från 2014-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult

Läs mer

Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Förhandlingsprotokoll HÖK 12 2015-11-16 Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 12 Parter Sveriges Kommuner och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN Grundskolan och grundsärskolan LÄSÅRET 2015-2016 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

2008 års ekonomiska vårproposition

2008 års ekonomiska vårproposition Utbildningsutskottets yttrande 2007/08:UbU3y 2008 års ekonomiska vårproposition Till finansutskottet Finansutskottet har den 13 maj 2008 beslutat att bereda utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2006

Kommunalt grundskoleindex 2006 Kommunalt grundskoleindex 2006 s kommunala grundskoleindexet är ett kvalitetsindex som utgått från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Beslut för förskola och pedagogiks omsorg

Beslut för förskola och pedagogiks omsorg Beslut Lidköpings kommun Beslut för förskola och pedagogiks omsorg i Lidköpings kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning och öppethållande

Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning och öppethållande Tjänsteutlåtande 2011-06-20 Sidan 1 av 3 Dnr 2011/78 BUN.109 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Andel förskollärare, %

Andel förskollärare, % Österåkers kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Datum: 214-4-27 Ärende/nr: 214/4 Kultur- och utbildningsnämnden Rapport- Uppföljning personal, barn statistik SCB 213 Per den 1 oktober varje år samlar

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Enköpings kommun. Beslut Dnr :3841. Enköpings kommun Enköpings kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Enköpings kommun 2 (6) Tillsyn i Enköpings kommun har genomfört tillsyn av Enköpings kommun under hösten 2015 och våren 2016. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub252. GunnarBjörk i Gävle och Gunhild BoJander (c) Skolmåltiderna

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub252. GunnarBjörk i Gävle och Gunhild BoJander (c) Skolmåltiderna Motion till riksdagen 1985/86: Ub252 GunnarBjörk i Gävle och Gunhild BoJander (c) Skolmåltiderna En skola för alla! Skolmat för alla? Knappt någon miljöfaktor har lika stor betydelse för individens hälsa

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal ANTECKNINGAR Goda råd inför lönesättningssamtal F Ö R S VA R S F Ö R B U N DET 1 N Å G R A T I P S Vad innebär ett lönesättningssamtal? Att förhandla om sin egen lön är en spännande utmaning. Första gången

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun.

(PN. Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Åmåls kommun. Beslut Dnr :8683. Åmåls kommun. (PN Beslut Dnr 43-2014:8683 Åmåls kommun Bam.utbildning@amal.se Beslut för förskola efter tillsyn i Åmåls kommun 2 (8) ]syn 2v iförrskoleverksamheten i Åmåls komrrun har genomfört tillsyn av Åmåls kommun

Läs mer

SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN

SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent. Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN SKOLPLAN 2012 2015 kunskap till 100 procent Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011 PLAN Frågor om skolplanen kan ställas till: Alexandra Anstrell (M), ordförande i grund- och förskolenämnden,

Läs mer

Gäller från och med

Gäller från och med Regler för fristående förskola, friliggande fritidshem (som ej är anslutet till skola) och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Gäller från och med 2011-07-01 1 FRISTÅENDE

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll

Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll Cirkulärnr: 09:28 Diarienr: 09/1903 Nyckelord: Barnomsorg, enskild, förskola, fritidshem, pedagogisk, omsorg, bidrag Handläggare: Eva-Lena Arefäll Avdelning: Lärande och arbetsmarknad Datum: 2009-04-29

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Uppsägning av avtal om kommunalt anställd personal inom föräldrakooperativ

Uppsägning av avtal om kommunalt anställd personal inom föräldrakooperativ 2014-11-10 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/951-718. Kommunstyrelsen Uppsägning av avtal om kommunalt anställd personal inom föräldrakooperativ Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att säga upp

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer