Men... tekniklärare Rune Johansson ser inga fördelar alls.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Men... tekniklärare Rune Johansson ser inga fördelar alls."

Transkript

1 Det var i kompletteringspropositionen, som lades på riksdagens bord i april, som skolminister Göran Persson presenterade planerna på att låta kommunerna ta hela ansvaret för skolan. Är det bra för lärarna och skolan frågar Fackläraren Kommunförbundet som prompt svarar att det kommer att bli väldigt bra för alla som arbetar i skolan. Skolöverstyrelsen håller med och lägger psykologiska aspekter på skolans kommunalisering. Skolchefen i Sollentuna ser också idel fördelar och menar att det numera bara är en tidsfråga. Kommunalisering blir det. Vad säger facket då? - Om kommunalisering innebär en rejäl uppvärdering, måste vi givetvis pröva det, säger SFL. SL vill ha kvar en statlig styrning i grundläggande frågor och på LR vill man att regeringen gör en förutsättningslös analys av konsekvenserna. Men... tekniklärare Rune Johansson ser inga fördelar alls. 23

2 Asta Nilsson, Kommunförbundet "Väldigt bra för alla" Asta Nilsson på Kommunförbundets personalpolitiska avdelning tror att en decentralisering av skolan med ett samlat kommunalt ansvar kommer att bli väldigt bra för alla som arbetar i skolan. Jag hoppas verkligen att lärarna och lärarfacken inser det och ställer upp på den förändring som Kommunförbundet och Statens Arbetsgivarverk nu är överens om. Kommunaliseringen av skolan är ingen ekonomisk reform. Skolan är alldeles för viktig för att kommunerna och staten ska spela poker om den. För att det förr eller senare blir så ändå, är Asta Nilsson övertygad om. - Och då är det ju bättre för lärarna om facket går in i arbetet och kan påverka utvecklingen. Det var i kompletteringspropositionen, som lades på riksdagens bord i april, som skolminister Göran Persson presenterade planerna på att låta kommunerna ta hela ansvaret för skolan. - Det kom väl inte som någon direkt överraskning, allra minst för Kommunförbundet, i vars

3 - Alla som har hand om barnen i skolan och på fritiden ska kunna samarbeta och det underlättas om kommunerna har det samlade ansvaret, säger Asta Nilsson på Kommunförbundet. skolberedning Göran Persson satt medan han var kommunalråd i Katrineholm. Frågan är inte ny i Kommunförbundet, men har blivit allt hetare vartefter kommunerna fått ta på sig allt större del av det ekonomiska ansvaret för skolan och lärarnas löner. Spelar det då någon större roll, vem som betalar ut lönen? Ja, det gör det och det av flera skäl, menar Kommunförbundet och Asta Nilsson. Lärarna känner sig i dag statligt anställda och kanske är det så, säger Asta Nilsson med betoning på kanske, att kommunerna prioriterar dem som är helt och hållet kommunalt anställda. Det är i så fall väldigt olyckligt. Ansvaret ska vara tydligt. Ingen ska kunna skylla ifrån sig. Det är väldigt viktigt att kommunerna får det fulla ansvaret för sina barn och ungdomar, givetvis tillsammans med föräldrarna. Alla som har hand om barnen i skolan och på fritiden ska kunna samarbeta och det underlättas om kommunerna har det samlade ansvaret. I det här paketet ligger en decentralisering inte bara ut till kommunerna utan också ut till de enskilda skolorna. Det sägs ofta att läraryrket är ett så fritt yrke, men det är få jobb som varit och fortfarande är så kringgärdade av statliga regler. Lärarna är en oerhört välutbildad och professionell yrkesgrupp och det finns ingen anledning att misstro deras kompetens. Med professionalism och engagemang kommer man långt. Och vi tror att engagemanget ökar i samma takt som friheten. Det finns inget fristående intresse att kommunalisera skolan utan det är ett av flera medel att utveckla skolan och nå de uppsatta målen, anser Kommunförbundet. Andra medel är en bra lärarutbildning och fortbildning, förändring av lärarnas arbetstid, en bra arbetsmiljö, enkla - men tillräckliga - statsbidrag. Tydliga mål Grundförutsättningen för att decentraliseringen ska fungera är att målen formuleras mycket tydligt, anser Asta Nilsson. Det måste ur skolplaner och andra dokument klart framgå vilka målen är och vilka krav som ställs. Hur man når dessa mål måste sedan noga granskas och utvärderas. Utifrån det tror jag frågan om differentierad lön -belöning - växer fram. Den som gör ett bra jobb ska kunna få en extra uppskattning. Jag har inget till övers för individuella löner i sig, så ska man införa sådana måste det finnas mycket goda skäl. Ytterligare en stor fördel med fullt kommunalt arbetsgivaransvar, som Asta Nilsson vill framhålla, är möjligheterna till alternativa sysselsättningar i olika skeden i livet. Jag menar inte att läraren ska bli diversearbetare. Men har läraren kommunen som huvudman, är det lättare att för en tid hitta arbete utanför skolan och sedan komma tillbaka med nya krafter och intryck. Inga olikheter Kritiker menar att kommunaliseringen ökar risken för olikheter i standard och kvalitet mellan olika kommuner. Men det avfärdar Asta Nilsson. Vi ska komma ihåg att det redan idag föreliggar skillnader både mellan kommuner och inom kommuner. De beror nog oftast inte på ekonomiska faktorer utan på skillnader i den pedagogiska ledningen. Skolledaren blir en nyckelperson i än högre grad än idag. Skolledarna måste få mer tid för pedagogisk ledning, få tid för sin personal. Längre tid Men för att läraren ska få tillgång till den förbättrade pedagogiska ledningen måste han/hon finnas längre tid i skolan. Likaså för att förverkliga läroplanens arbetslagstanke. Och lärarnas fortbildning får inte inkräkta på undervisningen, understryker Asta Nilsson. Det här betyder dock inte att lärarnas arbetstid ska utökas, säger hon. Utan det kan ske genom omfördelning av arbetstiden. Varje lärare som har engagemang för yrket, och det tror Asta Nilsson att de flesta har, och som sätter sig ner och funderar måste komma fram till att de här förändringarna är bra. - Det är ett sätt att bli en bättre lärare och att få gå in i skolverksamheten fullt ut. Jag tror helt enkelt att utveckligen i skolan kräver det här. TEXT: BRITTA MOBERGER FOTO: ROLF HÖJER 25

4 Erland Ringborg, SÖ "Psykologiskt riktigt" Att kommunerna nu får hela ansvaret för skolan är viktigt ur psykologisk synvinkel. Idag satsar kommunerna mer på att stimulera och utveckla de helt kommunala grupperna. Lärarna visas mindre omsorg. Det säger Erland Ringborg, generaldirektör på Skolöverstyrelsen, ningsarbetet. Det blir SÖs och jer, kan inte sitta med uppfölj SÖ, som sedan länge ansett en länsskolnämndernas uppgift. kommunalisering vara nödvändigskjutning i SÖs verksamhet mot Det kommer att bli en för Men SÖ har inte velat driva mer granskning och utvärdering. frågan så länge lärarfacken varit Genom de nationella utvärderingarna har vi lärt oss hantera ett in emot. Kommunaliserinen är alltså en strument, men vi måste ytterligare stärka utvärderings- och äm viktig personalpolitisk reform, anser Erland Ringborg och SÖ. neskompetensen. Den kommer att stärka lärarna. Generaldirektören är alltså inte Göran Erickson, Den är också viktig för att samverkan mellan skolan och andra kom kommer att avlöva SÖ. Men är det rädd för att kommunaliseringen "Bara ei munala verksamheter, t ex skolbarnsomsorgen, ska utökas. det bygger upp en liknande orga inte risk för att Kommunförbun - Jag blir så lycklig när jag ser nisation? fungerande försök till samverkan Det är ju ingen större idé att redan idag. Sådana finns, så kommunaliseringen är inte en förutgleringen om Kommunförbundet munalisering av skolan. Frå avveckla delar av den statliga re Vi är på väg mot en komsättning, men den underlättar. sedan snabbt inför nya system. Vi gan är bara när den kommer, En ökad kommunalisering innebär dock inte att statsmakten kapi men det är viktigt att vi hittar en har känt av en del dubbeljobb, säger skolchefen i Sollentuna, utanför Stockholm, tulerar, påpekar Erland Ringborg. bra arbetsfördelning med Kommunförbundet. Göran Erickson. I samma takt som friheten för kommunerna, skolorna och lärarna ökar, ökar också statens behov när det gäller information, stöd Göran Erickson känner igen SÖ kommer att ha monopol av att granska och utvärdera hur och råd till lärarna som pedagoger. emot kommunaliseringen ifrån många av argumenten för och friheten används och hur skolans mål uppfylls. debatten som föregick skolchefernas kommunalisering Men riksdag och regering, som fastställer skolans mål och riktlin TEXT: BRITTA MOBERGER - Det var det första synbara ste- 1 26

5 - De kommunala skolpolitikerna har under åren varit några sorts kamrerer, som betalat ut pengar. Jag tror att skolan vinner på att skolstyrelserna i framtiden arbetar mer med utvärdering och uppföljning av skolans arbete. Den statliga uppföljningen fungerar ju inte, säger Göran Erickson, skolchef i Sollentuna. Sollentuna så skulle alla elever få läroböcker, äta på restaurang och ha skollokaler som inte skulle vara sämre än storföretagens kursgårdar. Som skolchef upplever han också dagligen problem med dubbel administration, otydlig organisation, otydliga mål, på grund av att det finns ett dubbelt huvudmannaskap. Frågan är därför inte om kommunaliseringen kommer, utan när. Folk utanför skolan blir väldigt förvånade när man berättar om hur organisationen i skolan är uppbyggd. Den försvårar definitivt uppföljning och utvärdering av verksamheten. skolchef tidsfråga" get mot kommunalisering. Det väckte en hel del kritik då, men går man idag ut och frågar skolchefer är det nog svårt att hitta kritiker, säger han. Personligen är han också övertygad om att han har vunnit på kommunaliseringen. - I efterhand kan jag konstatera att jag som kommunalt anställd har haft en mycket gynnsammare utveckling, både lönemässigt och när det gäller andra anställningsvillkor. Han tycker inte att det är relevant att säga att kommunerna till stor del misslyckats med att hålla en god standard när det gäller det de har ansvar för idag: läromedel, skolmåltider och lokaler. Att samma utveckling skulle drabba resten av skolan om kommunerna fick ta hela ansvaret. Om jag hade pengarna För 20 år sedan stod staten för 60 procent av kostnaderna. Idag är statsbidragen 40 procent, trots att verksamheten i stort sett är densamma, säger han och fortsätter: Hade jag dessa 75 miljoner kronor som staten undandragit Trubbiga styrinstrument Han anser att den form av styrning som finns i skolan, till exempel skolförordningen, är allt för trubbiga styrinstrument. Dessutom följer ingen upp de styrinstrument som trots allt finns. I de flesta andra verksamheter finns befattningsbeskrivningar. Olika anställda vet vad de ska göra. Men läser man i skolförordningen vad som ankommer en rektor eller en lärare när det gäller tillsynsansvaret så blir man inte klokare för det. Alla har lite ansvar, men ingen har det fulla ansvaret. När det gäller lokaler, skolmat och annat som kommunen har hand om kan också brukarna, det vill säga föräldrar och elever, ställa krav. När det gäller statens ansvar kan föräldrarna inte ställa några krav på samma sätt. Och ingen annan gör det heller. Han tror inte att det skulle vara en nackdel om lekmännen i skolstyrelserna får mer att säga till om. Om de får ansvaret för utvärdering och uppföljning. Under mina-25 år i skolan har jag en gång råkat ut för att en skolinspektör kommit på besök. Det visste vi en månad i förväg, den 27

6 dagen var den mest onaturliga i hela mitt skolliv, säger Göran Eriksson. Han tror att lärarna behöver någon som bryr sig om vad de gör i klassrummet. Att de inte kommer att uppleva det som negativt, som att någon lägger sig i deras undervisning. Göran Erickson anser att staten ska fatta beslut om övergripande skollagar, läroplan och så vidare, men sedan är det kommunerna som ska följa upp besluten. - Det är ett misstag att tro att en sådan utvärdering skulle sluka jätteresurser. Här i Sollentuna har vi tillsatt en administrativ chef för varje rektorsområde. Nu ska skolledarna verkligen få tid för pedagogisk ledning. Vi har dessutom en studierektor på 15 till 20 lärare. Redan idag klarar vi ett större kommunalt ansvar. Dåligt samarbete Han är medveten om att skolan idag är dålig på att samarbeta med andra förvaltningar på kommunal nivå. - Men det hela underlättas ju inte av att vi har två huvudmän. Men oberoende av om vi får en kommunalisering eller inte så måste vi få en annan helhetssyn på eleverna. Det kräver bland annat att lärarna får större möjlighet att arbeta i lärarlag men också att lärarna får möjlighet att samarbeta med andra, framförallt inom förskola och på fritidshem. Därför ser han det som nödvändigt att skolan har möjlighet att disponera sin personal under en större del av dagen. - Men jag tror inte på någon reglering till 40-timmarsvecka. Det är också en förhandlingsfråga som jag inte vill lägga mig i, säger han och fortsätter: - Men det är inte bra som det fungerar idag, när man lägger hela ansvaret på den enskilde läraren. Det räcker inte med fyra timmar k-tid för att också planera tillsammans med personal från barnomsorgen. Vissa menar att den tiden ska räknas som lektionsförberedelser, andra motsatsen. Det går inte att säga att någon av dem har fel. TEXT: HASSE HEDSTRÖM FOTO: ROLF HÖJER 77 Lärarnas villkor Lärarfackens inställning till kommunalisering varierar från vacklande till avståndstagande. Grundskolan i dag är redan kommunaliserad! Det anser SFLs förbundssekreterare Lars-G. Nilsson. Han fortsätter: Kommunerna har ansvar för skolväsendet. De har vissa statsbidrag för verksamheten, men de står för över hälften av kostnaderna själva. Det som nu diskuteras är att få bort det dubbla huvudmannaskapet för lärarna. Att vi ska förhandla med kommunförbundet om lärarnas löner i stället för med staten. Det är en diskussion som har initierats av skolministern. Vad tycker då SFL om detta? För oss är inte statligt reglerade löner målet utan att medlemmarna får så bra villkor som möjligt i alla avseenden, säger Lars-G. Nilsson. Om det nu är så att man vill kommunalisera lärartjänsterna i grund- och gymnasieskolan, får vi naturligtvis se vad det innebär för våra medlemmars villkor vad gäller till exempel löner och arbetstid. Statlig styrning Om en kommunalisering innebär en rejäl uppvärdering, måste vi givetvis allvarligt pröva det. Det är ju också så att staten inte varit en särskilt bra arbetsgivare för lärarna. Det visar bland annat de senaste årens eftersläpning av lönerna. Vi måste också se till att en kommunalisering inte blir negativ för den likvärdiga utbildningsstandarden i hela landet. För detta krävs en statlig styrning av till exempel meritvärdering och lärarutbildning. Sedan kan man ju alltid diskutera hur långtgående denna styrning ska vara. Vi tycker nog att det ska vara ett större mått av statlig styrning än kommunförbundet tycker! När det gäller individuell lönesättning råder ingen tvekan. 28

7 Ira viktigast" - Vi vill ha centralt fastställda löner även i fortsättningen, försäkrar Lars-G. Nilsson. Det ska inte vara några individuella löner. - Om vi får garantier för en lösning av de frågor vi tycker är grundläggande, spelar det ingen roll vem som är arbetsgivare. Bara vi får bra lön, säger SLs ordförande Solveig Paulsson. Solveig Paulsson, ordförande i Sveriges Lärarförbund, vill ha kvar en statlig styrning i grundläggande frågor: lärarutbildningen, läroplanen och statsbidraget. - Det behövs styrinstrument för att garantera en likvärdig skola, säger hon. Om staten ska lämna över till kommunerna, krävs en tydligare läroplan. - När det gäller statsbidraget är det väldigt viktigt att pengarna inte kommer i en allmän kommunpott, utan att de styrs till särskilda ändamål inom skolan, till exempel specialundervisningen. - Jag förutsätter också att det ska fortsätta att vara en statlig styrning av lärarutbildningen. - Vi kan inte gå in i en diskussion om kommunalisering om vi inte har garantier för att de här frågorna kan lösas på ett sätt som vi tycker om, säger Solveig Paulsson. Om de kan lösas, spelar det ingen roll vem vi har som arbetsgivare, bara vi får bra lön! Solveig Paulsson säger att frågan om kommunalisering måste förankras hos medlemmarna. Men SL har ännu inte tagit ställning till hur det ska ske. - Vi vill att regeringen ska göra en förutsättningslös analys av konsekvenserna av en kommunalisering och vi vill vara med och ha synpunkter på den analysen. Det säger Stig Skagert, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund och ordförande i LRs egen arbetsgrupp mot kommunalisering. Vi gav den det namnet, när vi inte såg röken av någon analys från regeringshåll. Och vi är emot en kommunalisering tills det visar sig att en sådan skulle ge stora fördelar för lärarkollektivet. Stig Skagert undrar om kommunerna verkligen orkar med skolorna. Bland mycket annat har de hand om utbyggnaden av barnomsorgen. Ska de också hantera samtliga skolfrågor? Han anser att det är bättre anställningstrygghet på den statliga sidan, liksom sjukförmåner och semester. Vi är inte heller förtjusta i lönebilden på den kommunala sidan med individuell lönesättning och lokala förhandlingar. Det har vi ju i viss mån redan och det är förskräckande. TEXT: AGNETA PETTERSON Folkpartiet tycker kanske inte När kompletteringspropositionen i våras tog upp kommunalisering av lärare, var folkpartiet det enda parti som skrev en motion i frågan. Ett citat: "Vem tror på att kommunerna, som redan sitter med personalkriser upp över öronen, skulle bli några mönsterarbetsgivare på skolområdet? Varför skulle det finnas pengar till kortare arbetstid och mer fortbildning här, när det inte finns det för personalen inom barn- och äldreomsorgen?" Men inte ens folkpartiet är särskilt engagerat. - Vår attityd är väl den att vi inte är så oerhört intresserade av frågan, eftersom det inte är just den här formen av decentralisering som vi vill ha, säger Lars Leijonborg, partiets talesman i skolfrågor. 29

8 Rune Johansson, tekniklärare Rune Johansson, tekniklärare på högstadiet i Kungsbacka och ordförande i SFLs lokalavdelning där, är mycket kritisk till Arbetsgivarverkets "erbjudande" om samlat kommunalt ansvar för skolan. Och det här grundar jag inte bara på mina erfarenheter från min egen kommun utan på oro och diskussioner i lärarrummen, på fackliga kurser och konferenser. Jag har bara hört en enda lärare som varit odelat för en kommunalisering. I övrigt uttrycker alla en mycket stor oro över hur kommunerna ska svara upp mot ett utvidgat ansvar. Ett annat lönesystem, med individuella löner som ska förhandlas fram lokalt under fredsplikt är vad Rune Johansson fruktar mest. Erfarenheterna från de senaste årens lokala förhandlingar på kommunala sidan är inte positiva, i alla fall inte här i Kungsbacka. Och vad jag förstår delar många runt om i landet min erfarenhet, även om utfallen på en del håll varit bra. Rena parodin - Även inom ungdomsskolan har vi redan i dag en del förhandlinar med kommunen, t ex när det gäller specialfunktioner, 0,4-potten och MLT. Och de är rena parodin. Arbetsgivaren gör som han vill. Skitsnack och struntprat. Så avfärdar Rune Johansson Kommunförbundets och Skolöverstyrelsens vackra ord om kommunalisering. Jag kan inte se någon fördel med att kommunen tar över hela ansvaret för lärarna och skolan. Det är ju de områden kommunen ansvarar för idag som vi har störst problem med, läromedel, lokaler och arbetsmiljön. Att ett samlat kommunalt ansvar skulle leda till bättre personalpolitik, att kommunerna skulle bry sig mer om lärarna, avfärdar Rune Johansson som rent skitprat. Kommunerna har redan idag arbetsgivaransvaret när det gäller arbetsmiljön, omplacering av lärare och liknande. Men vare sig det är arbetsmiljön som måste förbättras eller en lärare som bör få annan tjänst, hänvisar kommunen hela tiden till att det inte finns några pengar. Och inte lär det ekonomiska utrymmet bli större i framtiden, menar Rune Johansson. Kommunerna har missat både en massa statsbidrag och rätten att beskatta företag. - Så ska kommunerna också ta över lärarlönerna lär det bli med dem som med anslagen till skollokaler och läromedel, sämre för varje år. Men skulle det inte vara positivt för lärarna och undervisningen att den statliga regleringen försvinner? Nej, det är inte den som vi ute på golvet uppfattar som hämmande, replikerar Rune Johansson. Läroplanen är en ramplan, vi har en oerhört stor frihet. Det som hämmar och bromsar är dåliga lokaler och material, sådant som kommunen har ansvar för. Politiska beslut - Det är faktiskt inte Gud Fader som styr den här utvecklingen utan politiska beslut. Och dem kan - och ska - facket vara med och påverka. Vi måste inte bara hänga med "utvecklingen". Vi ska spjärna emot. Om Rune Johansson skulle önska sig något vore det snarare ett ökat statligt inflytande. Staten borde ha bättre kontroll över att kommunerna verkligen ställer upp med de materiella och personella resurser som behövs för att förverkliga målen i skolan och leva upp till ansvaret gentemot barn och föräldrar. TEXT: BRITTA MOBERGER FOTO: ROLF HÖJER 30

9 Kostnaderna för barnomsorg, grund-, gymnasie- och musikskolor skiljer mellan kommuner. En gymnasieplats kan kosta allt från kronor i Lidköping till kronor i Hammarö i Värmland. Inom barnomsorgen i Haninge har varje anställd ungefär tre barn att ta hand om, i Pajala måste varje anställd ta hand om ytterligare två barn. Det här visar siffror från Kommunförbundet, som jämfört vad verksamheten kostar i olika kommuner. Men uppgifterna ska tas med en liten nypa salt. Det är inte alltid så att det är precis samma sak som jämförs. Enligt Kommunförbundets siffror så ökar kostnaderna för barnomsorg med stigande folkmängd. En förklaring till det kan vara att större kommuner har fler institutioner, typ daghem, medan mindre kommuner oftare har familjedaghem. Stora skillnader I genomsnitt kostar en barnomsorgsplats kronor i Sverige. Men skillnaderna är stora mellan kommuner, från drygt kronor per plats i Falkenberg, till över kronor i Sundsvall. I storstäderna kostar en barnomsorgsplats i snitt kronor, varav personalkostnaderna utgör kronor. I normalkommuner kostar barnomsorgsplatsen varav utgör lönen. 70 procent av barnomsorgskostnaderna utgörs av löner. Kopplingen mellan personaltäthet och kostnader borde därför vara stora. Men för storstäderna gäller inte denna koppling. Trots lägre personaltäthet än övriga landet har man 25 procent högre kostnader. En av förklaringarna till detta är de höga lokalkostnaderna. Falkenberg är den kommun i Sverige som satsar minst pengar på barnomsorg. För varje barn i Falkenberg, i åldrarna ett till nio år, satsar kommunen kronor. Denna summa är alltså beräknad på kommunens alla barn, oberoende av typ av barnomsorgsplats eller om Vad kostar verksamheten i olika kommuner? Haninge kommuns fina siffror beror på att vi har en sä bra vikarieorganisation, säger Kerstin Ekerholm. Foto: Rolf Adlercreutz. de är hemma. Det är kommunens samlade barnomsorgskostnader utslagna på alla barn. Den kommun som satsar mest pengar är Sundsvall, där kommunens kostnader för varje barn är drygt kronor. På socialförvaltningen i Sundsvall tror man att huvudförklaringen till de höga kostnaderna är att man har en väl utbyggd barnomsorg och hög kvalitet. - Vi har plats på daghem för omkring av kommunens förskolebarn. På familjedaghem har vi bara plats för 400 barn. Av kommunens lågstadiebarn finns på fritidshem och bara 200 på familjedaghem, säger Doris Hjorth, utvecklingschef på socialförvaltningen i Sundsvall. Men hon är inte säker på att kommunförbundet gjort en alldeles rättvis jämförelse, hon misstänker att man kan ha redovisat på olika. - Däremot tycker vi att politikerna accepterat att vi ska ha en hög kvalitet på verksamheten, det kostar, säger hon. I Falkenberg är man också lite osäker på om siffrorna till alla delar stämmer. - Men det är alldeles klart att vi ligger långt efter då det gäller utbyggnaden av barnomsorgen, vi har en lång kö, säger Rune Persson, socialkamrer i Falkenberg. Dessutom har Falkenberg tidigare till stor del satsat på familjedaghem. - Omkring 55 procent av alla platser är familjedaghemsplatser, säger han. I jämförelse med Sundsvall så har dessutom varje anställd i barnomsorgen i Falkenberg ett barn mer att ta hand om. Men trots att man ligger i botten räknar Falkenberg med att klara målet om barnomsorg till alla barn senast Vi kommer att bygga många barnomsorgsplaser nu, nästan uteslutande daghemsplatser. Nästa år räknar vi med att bygga 227 platser i daghem och bara 25 i familjedaghem. Framförallt för att det är svårt att få fram dagbarnvårdare. Men det är dessutom en strävan att få en jämnare balans mellan daghem och dagbarnvårdare, säger Rune Persson. Storstäderna högst Ser man på hela landet är det storstäderna som har högst kostnader för barn i åldrarna ett till nio år. Dessutom satsar socialistiskt styrda kommuner i allmänhet mer pengar på barn i förskole- och fritidshemsåldrarna än borgerligt styrda. Något sådant samband går inte att visa upp då det gäller skolan. Kommunförbundet har också undersökt hur stor del av kommunernas verksamhet som är avgiftsfinansierad. När det gäller barnomsorgen är avgiftsfinansieringsgraden lägst i de minsta och i de största kommu- 32

10 nerna. I genomsnitt betalar föräldrarna 11 procent av kostnaderna. Men skillnaderna är stora. I Or sa får föräldrarna betala 34 procent av kostnaderna. I Stockholm bara 7 procent. När det gäller avgiftsfinansieringen av den kommunala musikskolan är spännvidden ännu större. Visserligen är genomsnittet här också 11 procent. Men i musikskolan får man om man har tur gå helt gratis eller betala hela 31 procent av kostnaderna. Det går inte att dra några slutsatser om att det ena politiska blocket skulle vara mer benäget att avgiftsfinansiera barnomsorgen än det andra. Det går det däremot att göra då det gäller kommunala musikskolan: I borgerliga kommuner får man i allmänhet betala mer i avgift till musikskolan. Personaltätheten inom barnomsorgen, här räknat som antal heltidsplatser per årsarbetare, skiljer sig också mellan olika kommuner. Från 3,1 barn i Haninge till 5,1 barn i Pajala. Genomsnittet är 3,5 barn. Här är inte vissa stödfunktioner, som ekonomi och städning, medräknade. - Anledningen till de fina siffrorna är att vi har en så bra vikarieorganisation i Haninge. Det finns dels en fast anställd vikarie för två till tre avdelningar, dels har vi fyra vikariepooler - en i varje distrikt - med omkring 100 fast anställda vikarier. Här har kommunen lyssnat på SFL, säger ordföranden i lokalavdelningen i Haninge, Kerstin Ekerholm. Däremot tycker hon inte att grundbemanningen är något att skryta med: i småbarnsgrupp om tio barn finns tre heltider; i småbarnsgrupp om 12 barn finns 3,5 heltider; i syskongrupper med 15 barn finns 2,5 tjänster; i vidgade syskongrupper, för 16 barn mellan 0-7 år, finns tre heltidstjänster. - I de sist nämnda grupperna är det aldrig färre än fem småbarn, oftast är det åtta eller nio småbarn. Och eftersom vi har öppet tolv timmar och arbetstiden är under åtta timmar så är det nästan aldrig fler än två vuxna i barngruppen. Det är alldeles för lite, anser Kerstin. - Alrik Vonkavaara är facklig Alrik Vonkavaara. Foto: Rolf Höjer "Politikerna vill ersätta oss med barnskötare" förtroendeman och förskollärare i Pajala. Han har flera delförklaringar till att kommunförbundet redovisar så dålig personaltäthet för Pajala kommun. Dels har våra dagbarnvårdare väldigt många barn, dels har vi överinskrivningar och dålig grundbemanning på våra förskolor, säger han Det är framförallt utvidgade och - som kommunen inrättar. Kommunen har i en överenskommelse med SFL sagt att dessa grupper inte ska ha fler än 4 barn per avdelning. Men denna norm hålls inte. Det värsta exemplet på det är kanske förskolan i Junosvaando. Där har tre personer hand om 17 barn, varav åtta är småbarn, säger Alrik. Förutom överinskrivningar och dålig grundbemanning har enskilda förskollärare accepterat att det blivit på detta vis. Det är svårt att stå emot trycket att ta emot småbarn då alla känner alla i en by. Och i dagsläget, när det är väldigt svårt att rekrytera förskollärare, är det inte lätt att driva krav på högre personaltäthet. Idag gäller det framförallt att försvara det som finns. - Vårt stora problem just nu är att politikerna vill ersätta förskollärartjänster med barnskötartjänster. Anledningen är att det finns arbetslösa barnskötare. Detta kortsiktiga synsätt har vi svårt att göra något åt. De flesta politiker har ingen egen erfarenhet av att ha barn i förskolan. Över lag kan man konstatera att förortskommuner och större städer har den personaltätaste verksamheten. Däremot har de tre storstäderna liksom resten av landet många barn per anställd. Kommunens politiska styrning har däremot ingen effekt på personaltätheten. - Kostnaderna för grundskolan, som är den största kommunala verksamheten, är högst i små glesbygdskommuner och lägst i storstäderna. I glesbygdskommunerna är kostnaderna nästan kronor per elev, motsvarande siffra i storstäderna är nästan kronor lägre. Förklaringen är de långa avstånden, små skolenheter och höga kostnader för skolskjutsar i glesbygden. Storstäderna har också en lägre andel grundskolebarn. Gymnasiet Däremot är kostnaderna för gymnasieskolan, utslaget per invånare i åldrarna år, ungefär densamma i storstäder och glesbygd, omkring kronor per elev och år. Men båda dessa kategorier ligger högt, omkring kronor högre än genomsnittet för hela landet. I topp när det gäller kostnader för grundskolan ligger Pajala, med drygt kronor i kostnad per grundskoleelev. I botten ligger Sala, med en kostnad per elev på drygt kronor För gymnasieskolan ligg er Hammarö i Värmland i topp med kronor per invånare i 16 till 18 årsåldern. I botten ligger Lidköping, i Skaraborg, med knappt kronor. En hel del av skillnaderna i skolans kostnader jämnas ut med statsbidrag och påverkar alltså kommunalskatten i mindre grad än kostnaderna för barnomsorg. TEXT: HASSE HEDSTRÖM

Skolchefen en kort historik

Skolchefen en kort historik Skolchefen en kort historik 1 Elisabet Nihlfors, professor vid Uppsala universitet 1 Ett sätt att beskriva skolchefens historia är att ta utgångspunkt i den Skollag som trädde i kraft 1958 (SFS 1956:614

Läs mer

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5

~Kommunale BERGSLAGEN, Sektion Sala Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 ~Kommunale Ink. 2014-06- 1 7 sid 1/5 Sala 2014-06-17 Kommunövergripande. För att Sala Kommun ska leva upp till sin målsättning som en attraktiv arbetsgivare anser vi att det ska tillsättas resurser för

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2014-06-11, 57 Gäller från 2014-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult

Läs mer

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende.

Har valt att inte svara: Moderaterna, Centern, Kristendemokraterna, Vänsterpartiet Miljöpartiet. Landsbygdspartiet Oberoende. Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Luleå 9 3 3 2 32 4 4 4 61 FPLuleå Rättvisepartiet Socialisterna (3), Landsbygdspartiet Oberoende

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Från barnpassning till lärande

Från barnpassning till lärande Från barnpassning till lärande Jo, förskollärarnas status har stigit inom förskolan. Men i samhället? Där är förskolan ofta fortfarande bara barnomsorg, menar Ylva Söderström som arbetat 30 år i yrket.

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Uppvärdera läraryrket i förskola och fritidshem

Uppvärdera läraryrket i förskola och fritidshem Uppvärdera läraryrket i förskola och fritidshem Argument för fler argument Svenska facklärarförbundet Kungsgatan 53, Box 1153, 111 81 Stockholm, tel 08-789 58 00 Svenska facklärarförbundet Argument för

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09.

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Malmö stad Stadskontoret Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet i Malmö Att gälla från och med 04-09-01. Reviderad 04-11-09. Förskoleverksamhet avser barn som inte går i skolan Förskoleverksamhetens

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2015-0610, 67 Gäller från 2015-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet För ytterligare information, ta kontakt med ansvarig verksamhetschef. Förskoleverksamhet Josefine Pettersson, förskolechef, skolbarnomsorg i Åkullsjön,

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Enkät till de politiska partierna i kommunfullmäktige i Solna

Enkät till de politiska partierna i kommunfullmäktige i Solna Enkät till de politiska partierna i kommunfullmäktige i Solna Föräldrar till förskolebarn i Solna är inför valet intresserade av hur ert parti ser på fölande frågor. Svaren anges beroende på fråga i löpande

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedag gogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun REGLER FÖR GODKÄNNANDE AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRILIGGANDE FRITIDSHEM (ej ansluten till

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Arbetsrätt för den som är verksam inom skola, fritidshem och förskola

Arbetsrätt för den som är verksam inom skola, fritidshem och förskola 2012-02-07 12/30 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) f v b till Skolor Förskolor Fritidshem Fackliga företrädare Friskolor Arbetsrätt för

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Målen finns i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Läroplanen kan laddas ned på Halmstads kommuns webbplats: www.halmstad.

Målen finns i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Läroplanen kan laddas ned på Halmstads kommuns webbplats: www.halmstad. 1 Familjedaghemmens uppdrag Pedagogisk omsorg, som är det nya namnet för familjedaghem, styrs av andra kapitlet i skollagen. Verksamheten bedrivs enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) med tillägg för familjedaghem.

Läs mer

Frågor och svar kring Läraravtalet

Frågor och svar kring Läraravtalet Frågor och svar kring Läraravtalet 2 Frågor och svar kring Läraravtalet Läraravtalet Vi som företräder lärare och landets kommuner är överens om att vi gemensamt vill höja kvaliteten i skolan och förbättra

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att:

Mål för förskolans arbete Det finns mål för förskolans arbete, till exempel att förskolan ska sträva efter att: 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Bra att veta när ditt barn börjar i kommunal förskola/pedagogisk omsorg

Bra att veta när ditt barn börjar i kommunal förskola/pedagogisk omsorg Bra att veta när ditt barn börjar i kommunal förskola/pedagogisk omsorg Information från Förskola & Grundskola 2012-12-01 Välkommen till kommunal förskola i Kungsbacka I den här broschyren kan Du läsa

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Regler och information. förskola pedagogisk omsorg fritidshem

Regler och information. förskola pedagogisk omsorg fritidshem Regler och information förskola pedagogisk omsorg fritidshem Handläggare: Britt-Marie Rastman Datum: 2011-06-07 Reviderad 2014-03-31 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 37 BoU-nämnden 2014-04-16

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Förhandlingsprotokoll 2012-08-31

Förhandlingsprotokoll 2012-08-31 Förhandlingsprotokoll 2012-08-31 Plats och tid: Parter: Närvarande: Kungälvs kommun, Mimers hus och Trollhättevägen 1 juni 2012 7 juni 2012 19 juni 2012 16 augusti 2012 Kungälvs Kommun och Lärarförbundet

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg?

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? Innehållsförteckning 1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? 2. Vem beslutar om att godkännande av fristående sid 3 3. Vad krävs för att få ett godkännande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Utbildning bygger Sverige starkt

Utbildning bygger Sverige starkt Utbildning bygger Sverige starkt Inledning Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna lägger gemensamt fram en budget för fler jobb, mer kunskap i skolan, högre kvalitet

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Närvarande: För arbetsgivaren: Anders Pettersson Victoria Ödlund (2014-12-09) Patrik Kjällgren (2014-12-17) För arbetstagarna:

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Barnomsorg i Tomelilla kommun

Barnomsorg i Tomelilla kommun Barnomsorg i Tomelilla kommun AVGIFTER OCH REGLER för förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och skolbarnsomsorg Taxor fastställda av Kommunfullmäktige 2009 Reviderad 2013-02-27 1 Innehåll för förskoleverksamhet,

Läs mer

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Täby kommun Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola 23 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN Sveriges Skolledarförbund Hur man kan arbeta och vad man ska tänka på i lokalavdelningen och som enskild medlem när det gäller skolledarens förutsättningar för personlig

Läs mer

Välkommen till barnomsorgen

Välkommen till barnomsorgen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN INFORMATION 2013-01-18 Välkommen till barnomsorgen Barn och utbildningsnämnden är ansvarig för kommunens barnomsorg. Barnomsorgen innefattar, pedagogisk omsorg, förskola

Läs mer

SIA-utredningen och Lgr 80

SIA-utredningen och Lgr 80 STRIDEN OM BOTTF.NSKOLAN OCH PARALLELLSKOLSYSTEMET något av tillvalsämnena tyska, franska, teknik, konst eller ekonomi samt sex veckotimmar för fritt valt arbete. SIA-utredningen och Lgr 80 Införandet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning och öppethållande

Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning och öppethållande Tjänsteutlåtande 2011-06-20 Sidan 1 av 3 Dnr 2011/78 BUN.109 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens utvärdering av villkoren för bidrag i form av förskolepeng följs vad gäller sommarstängning

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Lärarbehörighet och rekrytering

Lärarbehörighet och rekrytering www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Lärarbehörighet och rekrytering Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer