Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 1 2012-06-21 10:46"

Transkript

1 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

2 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Lennart Flood, Chiya Manuchery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

3 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

4 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

5 fores studie 2012:5 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Lennart Flood Chiya Manuchery FORES, 2012 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

6 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

8 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

9 Kort om studien Är sänkta arbetsgivaravgifter ett möjligt alternativ till jobbskatteavdraget? Den här studien utforskar hur arbetsgivaravgifterna påverkar utbud och efterfrågan på arbete. Effekten på utbudet består både av de som redan arbetar är beredda arbeta fler timmar, och att sannolikheten ökar för övriga att få arbete. Efterfrågeeffekten är helt enkelt att ett lägre pris på arbetskraft leder till ökad efterfrågan och därmed högre sysselsättning då företagen väljer att anställa fler. Det finns dock studier som menar att denna effekt är liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av högre lönekrav. Författarna konstaterar dock att om så är fallet så borde ökade löner även ha en utbudseffekt genom att fler väljer att arbeta mer och det blir mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sänkta arbetsgivaravgifter borde därmed ha en positiv effekt på sysselsättningen oavsett om de leder till högre löneanspråk. Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

10 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

11 Förord Trots att Sverige klarat sig relativt lindrigt genom finansoch eurokriserna är det en indikator som inte gått åt rätt håll; antalet personer utanför arbetskraften, vare sig det mäts som öppen arbetslöshet eller med andra mått. Samtidigt baserar sig den svenska välfärdsstaten på ett högt skatteuttag. Det är därför av stort intresse att den skatt som tas ut i så liten omfattning som möjligt skadar möjligheterna för den svenska ekonomin att växa samtidigt som fler arbetstillfällen skapas. Sedan den stora skattereformen genomfördes 1991 har över 500 förslag på ändrad skattelagstiftning genomförts (Riksrevisionen 2010). Den mest omfattande ändringen är jobbskatteavdraget som infördes i flera steg från 2007 och framåt och innebar en skattereduktion för arbetsinkomster. Under senare år har dock kritiker hävdat att jobbskatteavdraget endast stimulerar till ökat arbetsutbud, men inte till någon ökad efterfrågan av arbetskraft. Dessutom ifrågasätts huruvida jobbskatteavdraget verkligen leder till högre arbetsutbud bland alla individer (Flood och Hansson 2011). Samtidigt har sänkta arbetsgivaravgifter spelat en undanskymd roll i den svenska debatten, trots att det också utgör ett sätt att sänka arbetskraftskostnaden. Åtgärden har avfärdats av en del ekonomer med argumentet att sänkta avgifter bara leder till högre löneanspråk. Frågan lider av att det finns mycket lite data för Sverige om effekten arbetsgivaravgiftssänkningar, helt enkelt för att avgiften inte sänkts utan höjts historiskt. De sänk- xi Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

12 ningar som har gjorts har varit regionala och de senaste sänkningarna har skett i ett extremt konjunkturläge samtidigt med många andra förändringar. Trots detta har mindre ändringar gjorts; en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med en procentenhet 2009, sänkningar för dem över 65 och, mest uppmärksammat och mest debatterat, en halvering (32,4 till 15,5 procent) av arbetsgivaravgiften för ungdomar Kontrasten är dock tydlig mot omvärlden, exempelvis USA och Frankrike, där sänkta arbetsgivaravgifter varit i centrum för debatten om krishanteringen. För att utveckla några av tankarna kring arbetsgivaravgiftssänkningar som alternativ till jobbskatteavdrag har FORES bett en av Sveriges främsta skatteexperter, Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, att reda ut frågan, i samarbete med Chiya Manuchery, MSc i EU-rätt. Rapporten beskriver betydelsen av arbetsgivaravgiften med utgångspunkt i förväntade utbudseffekter såväl som efterfrågeeffekter av skatter. I termer av utbudseffekter är det viktigt att skilja på effekten av arbetade timmar för de som arbetar och effekten på sannolikheten att arbeta. För de som arbetar är effekten av en skattesänkning på disponibel inkomst viktig medan det för sysselsättningen är den disponibla inkomst när individen inte arbetar i relation till disponibel inkomst vid arbete som är viktig. Efterfrågeeffekten är helt enkelt att ett lägre pris på arbetskraft leder till ökad efterfrågan och därmed högre sysselsättning då företagen väljer att anställa fler. Här redogörs för de studier som menar att denna effekt är liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av högre lönekrav. Rapportför- xii Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

13 fattarna konstaterar dock att om så är fallet så borde ökade löner även ha en utbudseffekt genom att fler väljer att arbeta mer och det blir mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sänkta arbetsgivaravgifter borde därmed ha en positiv effekt på sysselsättningen oavsett om de leder till högre löneanspråk. En annan intressant fråga som tas upp i rapporten är varför arbetsgivaravgifter i många OECD-länder har legat på en relativt stabil nivå medan inkomstskatten genomgått stora förändringar. Författarna konstaterar att när politiker vill göra det mer lönsamt att arbeta är det i många länder lättare att genomföra en reform som sänker skatterna än en som sänker bidragen. Lägst politiska incitament finns för att sänka skatter, som arbetsgivaravgiften, som uppfattas som en avgift för de sociala trygghetssystemen. Författarna konstaterar också att det är svårt att utvärdera skattereformer eftersom det är omöjligt att avgöra hur verkligheten hade sett ut om reformen inte hade införts. Det kan därför vara rimligt att framhålla andra principer som vägledande för beskattning så som enkelhet och transparens eller betydelsen av svenska företags konkurrenskraft. Om jobbskatteavdragen och inkomstskattesänkningarna nått vägs ände ekonomiskt och politiskt måste andra sätt att stimulera efterfrågan och utbud på arbete utforskas. Det mest uppenbara är då arbetsgivaravgiften. Vi hoppas att denna rapport kan bidra till att stimulera diskussionen och forskningen. Vi vill särskilt rikta ett tack till Företagarna för stöd till denna rapport, och till Lars Jagrén, chefsekonom, och Jan Herin, senior economist, på Företagarna för idéer och kommentarer inför rap- xiii Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

14 portskrivandet, samt till Karin Zelano på FORES för hjälp med genomgång av rapporten. Slutsatser och åsikter i denna rapport står författarna, som brukligt, helt själva för. Andreas Bergström, vice VD FORES Harald Edquist, Forskningsledare FORES Martin Ådahl, VD FORES 1. Referenser: Riksrevisionen (2010:11), Enhetlig beskattning?, Riksdagstryckeriet, Stockholm. Flood, Lennart och Hansson, Åsa (2011), Alternativ till jobbskatteavdraget, Fores Policy Paper 2011:3. xiv Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

15 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

16 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

17 Arbetsgivaravgifter och sysselsättning Säg arbetsgivaravgift och visst låter det bra med en avgift som någon annan betalar - ja, förutsatt att man inte är arbetsgivaren då sociala avgifter leder tanken till något som man gärna bidrar till av solidariska skäl, emellertid leder ordet skatt inte alltid till samma associationer. Ändå är det så att en arbetsgivaravgift innehåller både dimensionen av avgift och skatt och naturligtvis bidrar den till att finansiera de för individen och samhället nödvändiga trygghetssystemen. Vår avsikt med den här rapporten är att beskriva betydelsen av arbetsgivaravgiften och då framförallt med utgångspunkt i förväntade effekter på arbetsutbud och sysselsättning. Inledningsvis ges en bakgrund och en beskrivning av dagens skatte/avgiftssystem. En rimlig utgångspunkt vid beskrivningen av arbetsgivaravgiftens förväntade effekter är att Sverige är ett litet exportberoende land och att skatter och avgifter bör ses i ett internationellt perspektiv. Av detta skäl ges en internationell utblick där Sverige jämförs med ett urval länder i vår omvärld. En ambition med rapporten är att argumentera för att arbetsgivaravgifter inte kan studeras enbart med utgångspunkt i förväntade effekter på företagens beteende. Vi vill även framhålla effekten på individernas beteende. 1 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

18 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Av detta skäl diskuteras både arbetsmarknadens efterfråge- och utbudssida. Avslutningsvis görs en del reflektioner över vilka utmaningar och förändringsbehov som kan vara aktuella när det gäller arbetsgivaravgifternas framtida utformning. Arbetsgivaravgifter Ursprungligen infördes arbetsgivaravgiften som ett sätt att delfinansiera den allmänna sjukförsäkringen som introducerades Denna avgift utgjorde till en början del av lönesumman, men höjdes gradvis under 60- och 70-talen. Två ytterligare avgifter till arbetsskadeförsäkringen och den allmänna tjänstepensionen infördes Dessa följdes senare av en allmän arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften har sedan ökat, främst under 70-talet, men har sedan mitten på 1990-talet har de legat på en stabil nivå (omkring % av bruttolönen) med en mindre sänkning de senaste åren. Från att ursprungligen ha varit rena avgifter för arbetsgivaravgifterna sociala trygghetssystemen har de kommit att innehålla en ökande skatteandel. Idag finns ingen direkt koppling mellan det inbetalda beloppet och pensionsnivå eller andra förmåner, vilket framförallt gäller löneinkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det kan diskuteras hur stor skattekomponent i de sociala avgifterna är. En uppskattning som görs av Skatteverket och Gunnar Du Rietz är att i genomsnitt 60 % av avgiften är en skatt. Peter Birch Sörensen utgår i sin ESO-rapport från att alla avgifter över 7,5 prisbasbelopp är en skatt, med tanke på att dessa avgifter inte ger några förmåner och alltså kan liknas vid en vanlig skatt. 1 Du 1. Skatteverket (2010), s. 11. Du Rietz, Gunnar (2008), Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Sörensen, P.B. (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. ESO-rapport 2010:4. 2 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

19 Lennart Flood & Chiya Manuchery Rietz gör i sin analys en uppskattning av hur stor skatteandelen är i de olika avgifterna, baserat på förmånsvärdet. Den allmänna löneavgiften betraktas då som en ren skatt och för de övriga avgifterna ligger skatteandelen mellan % (skatteandelen för arbetsskadeavgiften är noll men detta är en mycket liten andel av totala avgiften). Det sammanvägda resultatet innebär som redan nämnts en skatteandel på 60 %. Liksom inkomstskatten har arbetsgivaravgiften på senare tid genomgått en rad förändringar. Där ingår sänkta arbetsgivaravgifter för yngre och äldre och en rad subventioner för att minska lönekostnaden för vissa arbetsgrupper: nystartsjobb, nyfriskjobb och instegsjobb. Nystartsjobben är ett lönebidrag till långtidsarbetslösa, nyfriskjobben är ett bidrag till individer som har varit långtidssjukskrivna och instegsjobben är ett lönebidrag som riktas mot nyanlända invandrare. Under 2012 låg de lagstadgade arbetsgivaravgifterna på 31,42 % av den anställdes bruttolön. För anställda som inte fyllt 26 år är den lagstadgade avgiften 15,49 %. För arbetstagare som är födda 1938 till och med 1946 skall arbetsgivaren betala en avgift om totalt 10,21 % (ålderspensionsavgiften). För personer födda fram till 1937 och tidigare betalas varken arbetsgivaravgifter eller någon särskilt löneskatt. Utöver de lagstadgade avgifterna finns även andra avgifter som har avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar samt avtalspensioner. Dessa administreras av arbetsmarknadens parter och inkluderar bland annat försäkringar vid omställning till nya arbetsuppgifter, vid skada eller sjukdom samt premier till avtals eller tjänstepension. Avgifterna skiljer sig också mellan olika avtal och olika branscher. Utöver detta bör även nämnas egenavgifter för enskilda näringsidkare, vilka är något lägre 3 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

20 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Tabell 1. Arbetsgivaravgifter 2012 för individer i åldern Typ av lagstadgade avgifter % Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Sjukförsäkringsavgift 5,02 Arbetsskadeavgift 0,30 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Arbetsmarknadsavgift 2,91 Allmänlöneavgift 9,21 Totalt 31,42 Källa: Ekonomifakta (2012a) än arbetsgivaravgiften. För 2012 låg de på 28,97 % och den största skillnaden är att arbetsmarknadsavgiften är lägre. Normalt kallas arbetsgivar- och egenavgifter samt avtalsförsäkringar för sociala avgifter. 2 I fortsättningen ligger fokus i rapporten emellertid enbart på arbetsgivar- och egenavgifter och av enkelhetsskäl låter vi begreppet arbetsgivaravgifter stå för bägge dessa avgifter. Arbetsgivaravgiftens sammansättning framstår av tabell1 och som synes är de två största delarna ålderspensionsavgiften och de allmänna löneavgifterna. 2. Skatteverket använder uttrycket socialavgifter för arbetsgivar- och egenavgifter. 4 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

21 Lennart Flood & Chiya Manuchery Internationell utblick Som en inledning kan det var intressant att ge en bred beskrivning av hur skattelandskapet förändrats i vår omvärld. I en sådan beskrivning utgör OECD-länderna en naturlig referens. Sveriges exportandel av BNP ligger på cirka 50 % och domineras av exporten till andra OECD-länder. En första reflektion är att Sverige har ett högt skattetryck och trots de sänkningar som genomförts under senare tid så har den relativa skillnaden jämfört med övriga OECD-länderna inte förändrats så mycket. Sverige är inte ensamt om att ha genomfört reformer som inneburit att skatternas andel av BNP, den så kallade skattekvoten, minskat under senare tid. Efter en lång period av en ökad skattekvot nådde skatteuttaget bland OECD-länderna sin topp vid slutet av 1990-talet. Därefter minskade skattekvoten fram till slutet av Bakom dessa siffror döljer sig emellertid en stor variation. Under 2000-talet har skattekvoten stigit i flertalet lågskatteländer och sjunkit i de flesta högskatteländer. Skattekvoterna i de OECD-länder som ingår i EU är högre än för de utanför Europa. Bland EU-länderna ligger den genomsnittliga skattekvoten på närmare 40 %, medan det utanför Europa är Kanada, Australien och Nya Zeeland som har en skattekvot över 30 %. Nedanstående tabell visar skattekvotens långsiktiga utveckling i Sverige jämfört med OECD och EU-15. Även om skattekvoten skall tolkas med en viss försiktighet så är det tydligt att EU-länderna har ett högre skatteuttag än övriga OECD-länder. Det är dessutom så att bland de länder som ingår i EU-15 framstår Sverige i sin tur som ett högskatteland. 5 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

22 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Tabell 2. Skattekvoten i OECD, EU och Sverige i procent av BNP Länder Sverige 41,2 47,4 52,2 47,5 51,8 49,5 49,0 48,3 47,1 46,7 45,8 OECD 29,4 32,6 33,7 36,0 36,o 37,7 35,8 39,7 34,6 33,8 34,3 EU-15 32,1 37,5 38,1 39,7 40,6 39,8 39,8 39,4 38,9 38,4 38,4 Källa: OECD (2011) Skattekvoten är ett relevant mått för att beskriva det totala skattetrycket men då det gäller att bedöma skatternas effekter på individernas och företagens beteende så är det nödvändigt att studera skattekvotens fördelning på olika skattebaser. Här har skatt på arbetsinkomster en särskild relevans och särskilt uppdelningen av denna på inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det mått som är av störst intresse när det gäller att bedöma effekterna på arbetsutbudet är marginalskatten och den högsta nivån på denna är av ett särskilt intresse då den är relaterad till skatteskalornas progressivitet. Figur 1 visar den högsta marginalskatten bland OECD-länderna. Notera att detta avser inkomstskatten och att arbetsgivaravgifter inte ingår. När det gäller inkomstskatten på arbetsinkomster ligger Sverige i topp med 57 % följt av Danmark med 55 %. Beträffande Danmark skall det framhållas att det här inte förekommer några arbetsgivaravgifter, de sociala trygghetssystemen finansieras istället huvudsakligen via inkomstbeskattning. Även om informationen om högsta marginalskatt är av intresse som en beskrivning av skatteskalan, så säger den inget om hur 6 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

23 Lennart Flood & Chiya Manuchery Figur 1. Högsta marginalskatterna år 2010 bland OECDländerna (procent) Sverige Danmark Nederländerna Österrike Belgien Japan Storbritannien Finland Norge Irland Island Portugal Australien Kina Tyskland Grekland Italien Spanien Frankrike Slovenien USA* Luxemburg Ungern Polen Indien Lettland Estland Slovakien Rumänien Tjeckien Litauen Ryssland Bulgarien Källa: Ekonomifakta (2012b) stor andel av skattebetalarna som betalar denna högsta nivå. Här behöver bilden kompletteras av skatternas incidens. Avsikten är inte att ge en detaljerad bild av denna men dock kan sägas att Sverige utmärker sig i ett internationellt sammanhang av att relativt höga skattesatser inträffar redan vid relativt låga inkomster. Det är enbart Danmark som ligger före Sverige när det gäller skatteuttaget på inkomster i mellanskiktet och uppåt, men som sagts tidigare så gäller att Danmark inte är helt jämförbar då där inte förkommer Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

24 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Figur 2. Totala Lönekostnader 2010 (kronor per timme) Danmark Schweiz Belgien Luxemburg Sverige Frankrike Finland Tyskland Österrike Storbritannien Spanien Cypern Slovenien Portugal Tjeckien Malta Estland Slovakien Ungern Litauen Lettland Rumänien Bulgarien Lön för arbetad tid Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner Arbetsgivaravgifter Källa: Svenskt Näringsliv (2011) Anm: *Beräknade värden några arbetsgivaravgifter. Bland låginkomsttagare har det svenska skatteuttaget genom införandet av jobbskatteavdraget däremot gått ned till närmast ett europeiskt genomsnitt. För att få ett mått som är mer relaterad till hela lönekostnaden är det intressant att även inkludera arbetsgivaravgifter. Svenskt Näringsliv redovisar i sin rapportserie»fakta om löner och arbetstider«en sammanställning av aktuell lönestatistik både för Sverige och internationellt. Figur 2, som hämtats från denna källa, visar att Danmark och Schweiz ligger högst med en kostnad på cirka 350 kronor/timme. Sedan följer en grupp av fyra länder, där Sverige ingår, med en total lönekostnad i intervallet kronor/ 8 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

25 Lennart Flood & Chiya Manuchery Tabell 3. Skattestrukturen bland OECD-länderna , procent av totala skatteintäkter Typ av skatter Skatt på personlig inkomst 29,8 29,7 27,0 25,3 Företagsskatter 7,6 8,0 8,0 10,8 Socialavgifter (inkl.egenavgifter) 22,0 22,1 24,7 25,2 Löneskatter 1,3 1,1 0,9 0,9 Egendomsskatter 6,3 5,3 5,5 5,6 Generella konsumtionsskatter 13,4 15,8 17,7 18,6 Specifika konsumtionsskatter 17,7 16,2 13,1 10,5 Övriga skatter 2,0 1,7 3,1 3,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: OECD (2009) timma. Som synes är arbetsgivaravgiftens nivå, en viktig förklaring till den framskjutna position. Även om inkomstskatten och arbetsgivaravgiften för många länder utgör en väsentlig del av hela skatteintäkten, kan det vara intressant att visa på huvudsakliga likheter och skillnader i skattebasernas fördelning. Fördelningen mellan direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter har varit förvånansvärt stabil bland OECD-länderna under de senaste tjugo till trettio åren. Bland de förändringar som trots allt inträffat kan särskilt noteras att intäkterna från personliga inkomstskatter har minskat i vikt medan andelen intäkter från socialavgifter har ökat. En annan förändring är 9 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

26 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? att bolagsskatternas andel av de totala skatteintäkterna har ökat från 1995 och framåt. Konsumtionsskatternas andel har totalt sett varit stabil, men momsens betydelse har ökat jämfört med andra specifika konsumtionsskatter. Den svenska skattemixen består idag av omkring 40 % direkta skatter, 35 % indirekta skatter och 25 % socialavgifter. Jämfört med flertalet EU15-länder avviker Sverige genom en högre andel direkta skatter och något lägre andel indirekta skatter och socialavgifter. De nordiska grannländerna samt Storbritannien och Irland har också en övervikt på direkta skatter jämfört med andra länder i Europa. Danmark är ett extremfall i det att man inte tar in några arbetsgivaravgifter alls och istället har en mycket hög andel personlig inkomstskatt. Ett annat sätt att uttrycka det är att i Danmark är lönen högre och den anställde är ansvarig för betalningen av avgifterna. Detta står i kontrast till exempelvis Tjeckien och Slovakien där inkomstskatterna är mycket låga. Överlag har EU:s nyare medlemsländer mer tyngdpunkt på indirekta skatter och socialavgifter medan inkomstskatterna för både hushåll och företag är låga. Bland EU-länderna med högst andel socialavgifter av de totala skatteintäkterna återfinns även Tyskland och Frankrike. Vid en jämförelse mellan europeiska länder och västvärlden i övrigt framgår det att Kontinentaleuropa förlitar sig mer på socialavgifter och konsumtionsskatter och mindre på personlig inkomstskatt och egendomsskatter än OECD-genomsnittet. Några senare trender som kan urskiljas när det gäller länderna inom OECD är att skatteinkomsterna från personliga inkomstskatter minskade tydligt mellan 2000 och Av de länder där skattekvoten sjönk mellan 2000 och 2006 totalt 17 av 30 länder har intäkterna från personliga inkomstskatter sjunkit i nästan samtliga. 10 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

27 Lennart Flood & Chiya Manuchery De har dessutom minskat i flertalet länder där skattekvoten har rört sig uppåt. Efter den ekonomiska krisen 2008 ändrades till viss del förutsättningarna för skattepolitiken. De offentliga stimulanspaketen i krisens spår innehåller ett stort mått av skattesänkningar i syfte att upprätthålla efterfrågan i ekonomin. Enligt OECD ligger fokus på individbeskattning medan företags- och konsumtionsskatter berörs i mindre utsträckning, det är endast ett fåtal OECD-länder som har sänkt de socialavgifter. Åtgärderna domineras av sänkt skatt på personliga inkomster i låga inkomstlägen. I vissa fall genomförs även skattehöjningar för höginkomsttagare med ökad progressivitet som följd. Effekter av arbetsgivaravgifter I en nyligen publicerad rapport till globaliseringsrådets skattegrupp av Gunnar Du Rietz 3 presenteras en intressant analys av effekterna av de höga svenska arbetsgivaravgifterna. De huvudsakliga argumenten för varför dessa bör sänkas är att detta medför sänkta skattekilar vilket ökar utbudet och efterfrågan av arbete samt leder till ökade reallöner och köpkraft. Ytterligare ett argument är att sänkta arbetsgivaravgifter är ett sätt att minska skatten på arbete utan att diskriminera pensionärer (till skillnad från jobbskatteavdraget). Arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen har i vår framställning är arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen av speciellt intresse. Därför behandlas detta begrepp lite mer noggrant i nästa avsnitt, eftersom marginalskatten utgör en viktigt komponent i skattekilen, ges först en beskrivning av den. 3. Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Underlagsrapport till Globaliseringsrådets skattegrupp. 11 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

28 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Marginalskatten Marginalskatten är skatten på den sista intjänade hundralappen och visar således hur mycket skatt man betalar alternativt hur mycket man får behålla av en löneökning. Marginalskatten har en central betydelse i den ekonomiska teorin när det gäller drivkraften till arbete, utbildning och prestation. Även om progressiviteten i den svenska skatten på arbetsinkomster minskade kraftigt i samband med den stora skattereformen 1991, så är inkomstbeskattningen fortfarande progressiv och den högsta nivån på strax under 60 % är som tidigare nämnts en av de högsta bland OECD-länderna. Principen om enhetliga skatter som var vägledande för skattereformen har gradvis eroderats. Ett exempel på detta är jobbskatteavdraget som innebär olika beskattning för inkomster från arbete och transfereringar och dessutom har både grund- och jobbskatteavdraget utformats olika beroende på ålder extra generöst för äldre. Som framgår av figur 3 så ger detta upphov till marginalskatteprofiler som varierar med både inkomstslag och ålder. När årsinkomsten för förvärvsarbete når kronor börjar man betala statlig inkomstskatt. Då stiger marginalskatten till drygt 50 %. Vid en årsinkomst på kronor ökar den statliga inkomstskatten med fem procentenheter, (den så kallade värnskatten), och då stiger alltså marginalskatten till omkring 57 %. Gränserna för när man börjar betala skatt är likadana oavsett om man talar om arbetsinkomster eller andra typer av inkomster som inte ger jobbskatteavdrag. Däremot förskjuts gränserna för statlig skatt en del om man är över 65 år. Det beror delvis på att grundavdraget, alltså den delen av inkomsten som vare sig beskattas med statlig eller kommunal inkomstskatt, är högre för äldre. 12 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

29 Lennart Flood & Chiya Manuchery Figur 3. Marginalskatter 2012 för olika inkomstslag Procent Källa: Ekonomifakta (2012b) Inkomst Arbetsinkomster Pension, född 1946 eller tidigare Övriga inkomster, under 65 år Även om marginalskatten i sig beräknas oberoende av arbetsgivaravgiften är dessa i verkligheten delvis relaterade. Det hela är en fråga om hur stor andel av arbetsgivaravgiften som är en skatt och även hur informerad individen är om arbetsgivaravgiftens storlek. Som nämndes inledningsvis uppskattar Skatteverket att skatten utgör 60 % och det finns framförallt goda skäl för att avgifter över 7,5 prisbasbelopp är en skatt. Som en illustration lägger vi på hela arbetsgivaravgiften och visar marginalskatteprofilen i figur 4. Den som så önskar kan välja att tänka bort arbetsgivaravgiften under 13 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

30 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Figur 4. Marginalskatter 2012 inklusive arbetsgivaravgifter Procent Källa: Ekonomifakta (2012b) Årsinkomst gränsen för statlig skatt men det är svårt att argumentera för att den inte skall vara med över denna gräns. Som synes stiger nu högsta nivån till närmare 70 %. En intressant fråga är vilken nivå som har relevans för individernas beteende. En fråga vi återkommer till när vi senare kommenterar de effekter som följer av avgiften. Vi kan emellertid redan nu nämna att den forskning som behandlar området skatter och arbetsutbud, med några undantag, inte utgår från nivån på arbetsgivaravgiften. Frågan om arbetsgivaravgiften skall ingå vid beräkningen av marginalskatten är komplicerad och det kan därför vara intressant att introducera ett alternativt på skatternas storlek som även inkluderar arbetsgivaravgiften, den så kallade skattekilen. 14 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Dolda skatter i fokus. Rapport från Företagarna september 2010

Dolda skatter i fokus. Rapport från Företagarna september 2010 Dolda skatter i fokus Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 3 Allmänheten underskattar skattenivån... 5 Synliga och osynliga skatter... 6 Bristande kunskap om den

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen

SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen 1 1. INLEDNING...3 2. SAMMANFATTNING...3 3. INTERNATIONELLA TRENDER I SKATTEUTTAGET...4 3.1. SKATTEKVOTENS

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

1979-01- 01 1979-01- 1979-01- 01

1979-01- 01 1979-01- 1979-01- 01 25-07-27 Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom tjänst. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom kollektivavtals-, socialförsäkrings- och skattesystemetet förändras. ITP1

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2011 1 Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Budgetproppen samt skattefrågor inför årsskiftet

Budgetproppen samt skattefrågor inför årsskiftet Budgetproppen samt skattefrågor inför årsskiftet Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt.com Jobbskatteavdraget trappas av för höga inkomster Jobbskatteavdraget infördes den 1 jan 2007

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? 2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom Skatter för arbete, förkovran och ansvar En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008 Eva Löfbom Omslag: Johan Wikström är studentmedlem hos Akademikerförbundet SSR, dessutom praktikant

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift är möjlig! - Så sänker vi en dold och skadlig skatt.

Sänkt arbetsgivaravgift är möjlig! - Så sänker vi en dold och skadlig skatt. Sänkt arbetsgivaravgift är möjlig! - Så sänker vi en dold och skadlig skatt. Sänkt arbetsgivaravgift är möjlig! Inledning I dag är arbetsgivaravgiften 1 till största delen inte en avgift annat än till

Läs mer

Lägre. skapar jobb. och nya företag. arbetsgivaravgifter. En politik för att minska företagens tillväxtvärk

Lägre. skapar jobb. och nya företag. arbetsgivaravgifter. En politik för att minska företagens tillväxtvärk Lägre arbetsgivaravgifter skapar jobb och nya företag En politik för att minska företagens tillväxtvärk Studie 1 Juli 2012 Framgångsrikt företagande är nyckeln till tillväxt och Välstånd Småföretagen är

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Tanken om ett enkelt men ändå effektivt skattesystem

Tanken om ett enkelt men ändå effektivt skattesystem 123 Ett enklare skattesystem Tanken om ett enkelt men ändå effektivt skattesystem har länge varit en del av den skattepolitiska diskussionen. Ett tidigt inslag introducerades av Milton Friedman redan 1962,

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

EN SKATTEPOLITIK FÖR BÅDE INNAN-

EN SKATTEPOLITIK FÖR BÅDE INNAN- LENNART FLOOD EN SKATTEPOLITIK FÖR BÅDE INNAN- Utvärdering av jobbskatteavdraget samt några alternativa reformer OCH UTANFÖRSKAPET 1 Nu träder vi in bland gissningarnas domäner sa doktor Mortimer. Säg

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

De senaste decennierna har de svenska

De senaste decennierna har de svenska 123 Skatteprogressivitet och omfördelning De senaste decennierna har de svenska hushållens inkomster blivit allt mer ojämnt fördelade. Gini-koefficienten för hushållens arbets- och kapitalinkomster före

Läs mer

Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-08-11

Supponera Finans och Kalkyl AB www.supponera.se 070-7350888 Andreas Vedung 2015-08-11 Arbetskraftskostnadens beståndsdelar Mellan en anställds disponibla inkomst och en arbetsgivares arbetskraftskostnad finns en kil av skatter och avgifter. Kilen består av olika beståndsdelar och både löntagare

Läs mer

Perspektiv på marginalskatter

Perspektiv på marginalskatter 525 JOHAN FALL & PETER ERICSON Perspektiv på marginalskatter Marginalskatten är i många fall den mest betydelsefulla komponenten i de olika regelsystem som påverkar de ekonomiska drivkrafterna att arbeta.

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer