Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd 1 2012-06-21 10:46"

Transkript

1 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

2 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Lennart Flood, Chiya Manuchery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

3 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

4 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

5 fores studie 2012:5 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Lennart Flood Chiya Manuchery FORES, 2012 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

6 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

8 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

9 Kort om studien Är sänkta arbetsgivaravgifter ett möjligt alternativ till jobbskatteavdraget? Den här studien utforskar hur arbetsgivaravgifterna påverkar utbud och efterfrågan på arbete. Effekten på utbudet består både av de som redan arbetar är beredda arbeta fler timmar, och att sannolikheten ökar för övriga att få arbete. Efterfrågeeffekten är helt enkelt att ett lägre pris på arbetskraft leder till ökad efterfrågan och därmed högre sysselsättning då företagen väljer att anställa fler. Det finns dock studier som menar att denna effekt är liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av högre lönekrav. Författarna konstaterar dock att om så är fallet så borde ökade löner även ha en utbudseffekt genom att fler väljer att arbeta mer och det blir mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sänkta arbetsgivaravgifter borde därmed ha en positiv effekt på sysselsättningen oavsett om de leder till högre löneanspråk. Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

10 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

11 Förord Trots att Sverige klarat sig relativt lindrigt genom finansoch eurokriserna är det en indikator som inte gått åt rätt håll; antalet personer utanför arbetskraften, vare sig det mäts som öppen arbetslöshet eller med andra mått. Samtidigt baserar sig den svenska välfärdsstaten på ett högt skatteuttag. Det är därför av stort intresse att den skatt som tas ut i så liten omfattning som möjligt skadar möjligheterna för den svenska ekonomin att växa samtidigt som fler arbetstillfällen skapas. Sedan den stora skattereformen genomfördes 1991 har över 500 förslag på ändrad skattelagstiftning genomförts (Riksrevisionen 2010). Den mest omfattande ändringen är jobbskatteavdraget som infördes i flera steg från 2007 och framåt och innebar en skattereduktion för arbetsinkomster. Under senare år har dock kritiker hävdat att jobbskatteavdraget endast stimulerar till ökat arbetsutbud, men inte till någon ökad efterfrågan av arbetskraft. Dessutom ifrågasätts huruvida jobbskatteavdraget verkligen leder till högre arbetsutbud bland alla individer (Flood och Hansson 2011). Samtidigt har sänkta arbetsgivaravgifter spelat en undanskymd roll i den svenska debatten, trots att det också utgör ett sätt att sänka arbetskraftskostnaden. Åtgärden har avfärdats av en del ekonomer med argumentet att sänkta avgifter bara leder till högre löneanspråk. Frågan lider av att det finns mycket lite data för Sverige om effekten arbetsgivaravgiftssänkningar, helt enkelt för att avgiften inte sänkts utan höjts historiskt. De sänk- xi Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

12 ningar som har gjorts har varit regionala och de senaste sänkningarna har skett i ett extremt konjunkturläge samtidigt med många andra förändringar. Trots detta har mindre ändringar gjorts; en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med en procentenhet 2009, sänkningar för dem över 65 och, mest uppmärksammat och mest debatterat, en halvering (32,4 till 15,5 procent) av arbetsgivaravgiften för ungdomar Kontrasten är dock tydlig mot omvärlden, exempelvis USA och Frankrike, där sänkta arbetsgivaravgifter varit i centrum för debatten om krishanteringen. För att utveckla några av tankarna kring arbetsgivaravgiftssänkningar som alternativ till jobbskatteavdrag har FORES bett en av Sveriges främsta skatteexperter, Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, att reda ut frågan, i samarbete med Chiya Manuchery, MSc i EU-rätt. Rapporten beskriver betydelsen av arbetsgivaravgiften med utgångspunkt i förväntade utbudseffekter såväl som efterfrågeeffekter av skatter. I termer av utbudseffekter är det viktigt att skilja på effekten av arbetade timmar för de som arbetar och effekten på sannolikheten att arbeta. För de som arbetar är effekten av en skattesänkning på disponibel inkomst viktig medan det för sysselsättningen är den disponibla inkomst när individen inte arbetar i relation till disponibel inkomst vid arbete som är viktig. Efterfrågeeffekten är helt enkelt att ett lägre pris på arbetskraft leder till ökad efterfrågan och därmed högre sysselsättning då företagen väljer att anställa fler. Här redogörs för de studier som menar att denna effekt är liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av högre lönekrav. Rapportför- xii Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

13 fattarna konstaterar dock att om så är fallet så borde ökade löner även ha en utbudseffekt genom att fler väljer att arbeta mer och det blir mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sänkta arbetsgivaravgifter borde därmed ha en positiv effekt på sysselsättningen oavsett om de leder till högre löneanspråk. En annan intressant fråga som tas upp i rapporten är varför arbetsgivaravgifter i många OECD-länder har legat på en relativt stabil nivå medan inkomstskatten genomgått stora förändringar. Författarna konstaterar att när politiker vill göra det mer lönsamt att arbeta är det i många länder lättare att genomföra en reform som sänker skatterna än en som sänker bidragen. Lägst politiska incitament finns för att sänka skatter, som arbetsgivaravgiften, som uppfattas som en avgift för de sociala trygghetssystemen. Författarna konstaterar också att det är svårt att utvärdera skattereformer eftersom det är omöjligt att avgöra hur verkligheten hade sett ut om reformen inte hade införts. Det kan därför vara rimligt att framhålla andra principer som vägledande för beskattning så som enkelhet och transparens eller betydelsen av svenska företags konkurrenskraft. Om jobbskatteavdragen och inkomstskattesänkningarna nått vägs ände ekonomiskt och politiskt måste andra sätt att stimulera efterfrågan och utbud på arbete utforskas. Det mest uppenbara är då arbetsgivaravgiften. Vi hoppas att denna rapport kan bidra till att stimulera diskussionen och forskningen. Vi vill särskilt rikta ett tack till Företagarna för stöd till denna rapport, och till Lars Jagrén, chefsekonom, och Jan Herin, senior economist, på Företagarna för idéer och kommentarer inför rap- xiii Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

14 portskrivandet, samt till Karin Zelano på FORES för hjälp med genomgång av rapporten. Slutsatser och åsikter i denna rapport står författarna, som brukligt, helt själva för. Andreas Bergström, vice VD FORES Harald Edquist, Forskningsledare FORES Martin Ådahl, VD FORES 1. Referenser: Riksrevisionen (2010:11), Enhetlig beskattning?, Riksdagstryckeriet, Stockholm. Flood, Lennart och Hansson, Åsa (2011), Alternativ till jobbskatteavdraget, Fores Policy Paper 2011:3. xiv Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

15 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

16 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

17 Arbetsgivaravgifter och sysselsättning Säg arbetsgivaravgift och visst låter det bra med en avgift som någon annan betalar - ja, förutsatt att man inte är arbetsgivaren då sociala avgifter leder tanken till något som man gärna bidrar till av solidariska skäl, emellertid leder ordet skatt inte alltid till samma associationer. Ändå är det så att en arbetsgivaravgift innehåller både dimensionen av avgift och skatt och naturligtvis bidrar den till att finansiera de för individen och samhället nödvändiga trygghetssystemen. Vår avsikt med den här rapporten är att beskriva betydelsen av arbetsgivaravgiften och då framförallt med utgångspunkt i förväntade effekter på arbetsutbud och sysselsättning. Inledningsvis ges en bakgrund och en beskrivning av dagens skatte/avgiftssystem. En rimlig utgångspunkt vid beskrivningen av arbetsgivaravgiftens förväntade effekter är att Sverige är ett litet exportberoende land och att skatter och avgifter bör ses i ett internationellt perspektiv. Av detta skäl ges en internationell utblick där Sverige jämförs med ett urval länder i vår omvärld. En ambition med rapporten är att argumentera för att arbetsgivaravgifter inte kan studeras enbart med utgångspunkt i förväntade effekter på företagens beteende. Vi vill även framhålla effekten på individernas beteende. 1 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

18 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Av detta skäl diskuteras både arbetsmarknadens efterfråge- och utbudssida. Avslutningsvis görs en del reflektioner över vilka utmaningar och förändringsbehov som kan vara aktuella när det gäller arbetsgivaravgifternas framtida utformning. Arbetsgivaravgifter Ursprungligen infördes arbetsgivaravgiften som ett sätt att delfinansiera den allmänna sjukförsäkringen som introducerades Denna avgift utgjorde till en början del av lönesumman, men höjdes gradvis under 60- och 70-talen. Två ytterligare avgifter till arbetsskadeförsäkringen och den allmänna tjänstepensionen infördes Dessa följdes senare av en allmän arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften har sedan ökat, främst under 70-talet, men har sedan mitten på 1990-talet har de legat på en stabil nivå (omkring % av bruttolönen) med en mindre sänkning de senaste åren. Från att ursprungligen ha varit rena avgifter för arbetsgivaravgifterna sociala trygghetssystemen har de kommit att innehålla en ökande skatteandel. Idag finns ingen direkt koppling mellan det inbetalda beloppet och pensionsnivå eller andra förmåner, vilket framförallt gäller löneinkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det kan diskuteras hur stor skattekomponent i de sociala avgifterna är. En uppskattning som görs av Skatteverket och Gunnar Du Rietz är att i genomsnitt 60 % av avgiften är en skatt. Peter Birch Sörensen utgår i sin ESO-rapport från att alla avgifter över 7,5 prisbasbelopp är en skatt, med tanke på att dessa avgifter inte ger några förmåner och alltså kan liknas vid en vanlig skatt. 1 Du 1. Skatteverket (2010), s. 11. Du Rietz, Gunnar (2008), Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Sörensen, P.B. (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. ESO-rapport 2010:4. 2 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

19 Lennart Flood & Chiya Manuchery Rietz gör i sin analys en uppskattning av hur stor skatteandelen är i de olika avgifterna, baserat på förmånsvärdet. Den allmänna löneavgiften betraktas då som en ren skatt och för de övriga avgifterna ligger skatteandelen mellan % (skatteandelen för arbetsskadeavgiften är noll men detta är en mycket liten andel av totala avgiften). Det sammanvägda resultatet innebär som redan nämnts en skatteandel på 60 %. Liksom inkomstskatten har arbetsgivaravgiften på senare tid genomgått en rad förändringar. Där ingår sänkta arbetsgivaravgifter för yngre och äldre och en rad subventioner för att minska lönekostnaden för vissa arbetsgrupper: nystartsjobb, nyfriskjobb och instegsjobb. Nystartsjobben är ett lönebidrag till långtidsarbetslösa, nyfriskjobben är ett bidrag till individer som har varit långtidssjukskrivna och instegsjobben är ett lönebidrag som riktas mot nyanlända invandrare. Under 2012 låg de lagstadgade arbetsgivaravgifterna på 31,42 % av den anställdes bruttolön. För anställda som inte fyllt 26 år är den lagstadgade avgiften 15,49 %. För arbetstagare som är födda 1938 till och med 1946 skall arbetsgivaren betala en avgift om totalt 10,21 % (ålderspensionsavgiften). För personer födda fram till 1937 och tidigare betalas varken arbetsgivaravgifter eller någon särskilt löneskatt. Utöver de lagstadgade avgifterna finns även andra avgifter som har avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar samt avtalspensioner. Dessa administreras av arbetsmarknadens parter och inkluderar bland annat försäkringar vid omställning till nya arbetsuppgifter, vid skada eller sjukdom samt premier till avtals eller tjänstepension. Avgifterna skiljer sig också mellan olika avtal och olika branscher. Utöver detta bör även nämnas egenavgifter för enskilda näringsidkare, vilka är något lägre 3 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

20 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Tabell 1. Arbetsgivaravgifter 2012 för individer i åldern Typ av lagstadgade avgifter % Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Sjukförsäkringsavgift 5,02 Arbetsskadeavgift 0,30 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Arbetsmarknadsavgift 2,91 Allmänlöneavgift 9,21 Totalt 31,42 Källa: Ekonomifakta (2012a) än arbetsgivaravgiften. För 2012 låg de på 28,97 % och den största skillnaden är att arbetsmarknadsavgiften är lägre. Normalt kallas arbetsgivar- och egenavgifter samt avtalsförsäkringar för sociala avgifter. 2 I fortsättningen ligger fokus i rapporten emellertid enbart på arbetsgivar- och egenavgifter och av enkelhetsskäl låter vi begreppet arbetsgivaravgifter stå för bägge dessa avgifter. Arbetsgivaravgiftens sammansättning framstår av tabell1 och som synes är de två största delarna ålderspensionsavgiften och de allmänna löneavgifterna. 2. Skatteverket använder uttrycket socialavgifter för arbetsgivar- och egenavgifter. 4 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

21 Lennart Flood & Chiya Manuchery Internationell utblick Som en inledning kan det var intressant att ge en bred beskrivning av hur skattelandskapet förändrats i vår omvärld. I en sådan beskrivning utgör OECD-länderna en naturlig referens. Sveriges exportandel av BNP ligger på cirka 50 % och domineras av exporten till andra OECD-länder. En första reflektion är att Sverige har ett högt skattetryck och trots de sänkningar som genomförts under senare tid så har den relativa skillnaden jämfört med övriga OECD-länderna inte förändrats så mycket. Sverige är inte ensamt om att ha genomfört reformer som inneburit att skatternas andel av BNP, den så kallade skattekvoten, minskat under senare tid. Efter en lång period av en ökad skattekvot nådde skatteuttaget bland OECD-länderna sin topp vid slutet av 1990-talet. Därefter minskade skattekvoten fram till slutet av Bakom dessa siffror döljer sig emellertid en stor variation. Under 2000-talet har skattekvoten stigit i flertalet lågskatteländer och sjunkit i de flesta högskatteländer. Skattekvoterna i de OECD-länder som ingår i EU är högre än för de utanför Europa. Bland EU-länderna ligger den genomsnittliga skattekvoten på närmare 40 %, medan det utanför Europa är Kanada, Australien och Nya Zeeland som har en skattekvot över 30 %. Nedanstående tabell visar skattekvotens långsiktiga utveckling i Sverige jämfört med OECD och EU-15. Även om skattekvoten skall tolkas med en viss försiktighet så är det tydligt att EU-länderna har ett högre skatteuttag än övriga OECD-länder. Det är dessutom så att bland de länder som ingår i EU-15 framstår Sverige i sin tur som ett högskatteland. 5 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

22 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Tabell 2. Skattekvoten i OECD, EU och Sverige i procent av BNP Länder Sverige 41,2 47,4 52,2 47,5 51,8 49,5 49,0 48,3 47,1 46,7 45,8 OECD 29,4 32,6 33,7 36,0 36,o 37,7 35,8 39,7 34,6 33,8 34,3 EU-15 32,1 37,5 38,1 39,7 40,6 39,8 39,8 39,4 38,9 38,4 38,4 Källa: OECD (2011) Skattekvoten är ett relevant mått för att beskriva det totala skattetrycket men då det gäller att bedöma skatternas effekter på individernas och företagens beteende så är det nödvändigt att studera skattekvotens fördelning på olika skattebaser. Här har skatt på arbetsinkomster en särskild relevans och särskilt uppdelningen av denna på inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det mått som är av störst intresse när det gäller att bedöma effekterna på arbetsutbudet är marginalskatten och den högsta nivån på denna är av ett särskilt intresse då den är relaterad till skatteskalornas progressivitet. Figur 1 visar den högsta marginalskatten bland OECD-länderna. Notera att detta avser inkomstskatten och att arbetsgivaravgifter inte ingår. När det gäller inkomstskatten på arbetsinkomster ligger Sverige i topp med 57 % följt av Danmark med 55 %. Beträffande Danmark skall det framhållas att det här inte förekommer några arbetsgivaravgifter, de sociala trygghetssystemen finansieras istället huvudsakligen via inkomstbeskattning. Även om informationen om högsta marginalskatt är av intresse som en beskrivning av skatteskalan, så säger den inget om hur 6 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

23 Lennart Flood & Chiya Manuchery Figur 1. Högsta marginalskatterna år 2010 bland OECDländerna (procent) Sverige Danmark Nederländerna Österrike Belgien Japan Storbritannien Finland Norge Irland Island Portugal Australien Kina Tyskland Grekland Italien Spanien Frankrike Slovenien USA* Luxemburg Ungern Polen Indien Lettland Estland Slovakien Rumänien Tjeckien Litauen Ryssland Bulgarien Källa: Ekonomifakta (2012b) stor andel av skattebetalarna som betalar denna högsta nivå. Här behöver bilden kompletteras av skatternas incidens. Avsikten är inte att ge en detaljerad bild av denna men dock kan sägas att Sverige utmärker sig i ett internationellt sammanhang av att relativt höga skattesatser inträffar redan vid relativt låga inkomster. Det är enbart Danmark som ligger före Sverige när det gäller skatteuttaget på inkomster i mellanskiktet och uppåt, men som sagts tidigare så gäller att Danmark inte är helt jämförbar då där inte förkommer Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

24 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Figur 2. Totala Lönekostnader 2010 (kronor per timme) Danmark Schweiz Belgien Luxemburg Sverige Frankrike Finland Tyskland Österrike Storbritannien Spanien Cypern Slovenien Portugal Tjeckien Malta Estland Slovakien Ungern Litauen Lettland Rumänien Bulgarien Lön för arbetad tid Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner Arbetsgivaravgifter Källa: Svenskt Näringsliv (2011) Anm: *Beräknade värden några arbetsgivaravgifter. Bland låginkomsttagare har det svenska skatteuttaget genom införandet av jobbskatteavdraget däremot gått ned till närmast ett europeiskt genomsnitt. För att få ett mått som är mer relaterad till hela lönekostnaden är det intressant att även inkludera arbetsgivaravgifter. Svenskt Näringsliv redovisar i sin rapportserie»fakta om löner och arbetstider«en sammanställning av aktuell lönestatistik både för Sverige och internationellt. Figur 2, som hämtats från denna källa, visar att Danmark och Schweiz ligger högst med en kostnad på cirka 350 kronor/timme. Sedan följer en grupp av fyra länder, där Sverige ingår, med en total lönekostnad i intervallet kronor/ 8 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

25 Lennart Flood & Chiya Manuchery Tabell 3. Skattestrukturen bland OECD-länderna , procent av totala skatteintäkter Typ av skatter Skatt på personlig inkomst 29,8 29,7 27,0 25,3 Företagsskatter 7,6 8,0 8,0 10,8 Socialavgifter (inkl.egenavgifter) 22,0 22,1 24,7 25,2 Löneskatter 1,3 1,1 0,9 0,9 Egendomsskatter 6,3 5,3 5,5 5,6 Generella konsumtionsskatter 13,4 15,8 17,7 18,6 Specifika konsumtionsskatter 17,7 16,2 13,1 10,5 Övriga skatter 2,0 1,7 3,1 3,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: OECD (2009) timma. Som synes är arbetsgivaravgiftens nivå, en viktig förklaring till den framskjutna position. Även om inkomstskatten och arbetsgivaravgiften för många länder utgör en väsentlig del av hela skatteintäkten, kan det vara intressant att visa på huvudsakliga likheter och skillnader i skattebasernas fördelning. Fördelningen mellan direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter har varit förvånansvärt stabil bland OECD-länderna under de senaste tjugo till trettio åren. Bland de förändringar som trots allt inträffat kan särskilt noteras att intäkterna från personliga inkomstskatter har minskat i vikt medan andelen intäkter från socialavgifter har ökat. En annan förändring är 9 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

26 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? att bolagsskatternas andel av de totala skatteintäkterna har ökat från 1995 och framåt. Konsumtionsskatternas andel har totalt sett varit stabil, men momsens betydelse har ökat jämfört med andra specifika konsumtionsskatter. Den svenska skattemixen består idag av omkring 40 % direkta skatter, 35 % indirekta skatter och 25 % socialavgifter. Jämfört med flertalet EU15-länder avviker Sverige genom en högre andel direkta skatter och något lägre andel indirekta skatter och socialavgifter. De nordiska grannländerna samt Storbritannien och Irland har också en övervikt på direkta skatter jämfört med andra länder i Europa. Danmark är ett extremfall i det att man inte tar in några arbetsgivaravgifter alls och istället har en mycket hög andel personlig inkomstskatt. Ett annat sätt att uttrycka det är att i Danmark är lönen högre och den anställde är ansvarig för betalningen av avgifterna. Detta står i kontrast till exempelvis Tjeckien och Slovakien där inkomstskatterna är mycket låga. Överlag har EU:s nyare medlemsländer mer tyngdpunkt på indirekta skatter och socialavgifter medan inkomstskatterna för både hushåll och företag är låga. Bland EU-länderna med högst andel socialavgifter av de totala skatteintäkterna återfinns även Tyskland och Frankrike. Vid en jämförelse mellan europeiska länder och västvärlden i övrigt framgår det att Kontinentaleuropa förlitar sig mer på socialavgifter och konsumtionsskatter och mindre på personlig inkomstskatt och egendomsskatter än OECD-genomsnittet. Några senare trender som kan urskiljas när det gäller länderna inom OECD är att skatteinkomsterna från personliga inkomstskatter minskade tydligt mellan 2000 och Av de länder där skattekvoten sjönk mellan 2000 och 2006 totalt 17 av 30 länder har intäkterna från personliga inkomstskatter sjunkit i nästan samtliga. 10 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

27 Lennart Flood & Chiya Manuchery De har dessutom minskat i flertalet länder där skattekvoten har rört sig uppåt. Efter den ekonomiska krisen 2008 ändrades till viss del förutsättningarna för skattepolitiken. De offentliga stimulanspaketen i krisens spår innehåller ett stort mått av skattesänkningar i syfte att upprätthålla efterfrågan i ekonomin. Enligt OECD ligger fokus på individbeskattning medan företags- och konsumtionsskatter berörs i mindre utsträckning, det är endast ett fåtal OECD-länder som har sänkt de socialavgifter. Åtgärderna domineras av sänkt skatt på personliga inkomster i låga inkomstlägen. I vissa fall genomförs även skattehöjningar för höginkomsttagare med ökad progressivitet som följd. Effekter av arbetsgivaravgifter I en nyligen publicerad rapport till globaliseringsrådets skattegrupp av Gunnar Du Rietz 3 presenteras en intressant analys av effekterna av de höga svenska arbetsgivaravgifterna. De huvudsakliga argumenten för varför dessa bör sänkas är att detta medför sänkta skattekilar vilket ökar utbudet och efterfrågan av arbete samt leder till ökade reallöner och köpkraft. Ytterligare ett argument är att sänkta arbetsgivaravgifter är ett sätt att minska skatten på arbete utan att diskriminera pensionärer (till skillnad från jobbskatteavdraget). Arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen har i vår framställning är arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen av speciellt intresse. Därför behandlas detta begrepp lite mer noggrant i nästa avsnitt, eftersom marginalskatten utgör en viktigt komponent i skattekilen, ges först en beskrivning av den. 3. Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Underlagsrapport till Globaliseringsrådets skattegrupp. 11 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

28 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Marginalskatten Marginalskatten är skatten på den sista intjänade hundralappen och visar således hur mycket skatt man betalar alternativt hur mycket man får behålla av en löneökning. Marginalskatten har en central betydelse i den ekonomiska teorin när det gäller drivkraften till arbete, utbildning och prestation. Även om progressiviteten i den svenska skatten på arbetsinkomster minskade kraftigt i samband med den stora skattereformen 1991, så är inkomstbeskattningen fortfarande progressiv och den högsta nivån på strax under 60 % är som tidigare nämnts en av de högsta bland OECD-länderna. Principen om enhetliga skatter som var vägledande för skattereformen har gradvis eroderats. Ett exempel på detta är jobbskatteavdraget som innebär olika beskattning för inkomster från arbete och transfereringar och dessutom har både grund- och jobbskatteavdraget utformats olika beroende på ålder extra generöst för äldre. Som framgår av figur 3 så ger detta upphov till marginalskatteprofiler som varierar med både inkomstslag och ålder. När årsinkomsten för förvärvsarbete når kronor börjar man betala statlig inkomstskatt. Då stiger marginalskatten till drygt 50 %. Vid en årsinkomst på kronor ökar den statliga inkomstskatten med fem procentenheter, (den så kallade värnskatten), och då stiger alltså marginalskatten till omkring 57 %. Gränserna för när man börjar betala skatt är likadana oavsett om man talar om arbetsinkomster eller andra typer av inkomster som inte ger jobbskatteavdrag. Däremot förskjuts gränserna för statlig skatt en del om man är över 65 år. Det beror delvis på att grundavdraget, alltså den delen av inkomsten som vare sig beskattas med statlig eller kommunal inkomstskatt, är högre för äldre. 12 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

29 Lennart Flood & Chiya Manuchery Figur 3. Marginalskatter 2012 för olika inkomstslag Procent Källa: Ekonomifakta (2012b) Inkomst Arbetsinkomster Pension, född 1946 eller tidigare Övriga inkomster, under 65 år Även om marginalskatten i sig beräknas oberoende av arbetsgivaravgiften är dessa i verkligheten delvis relaterade. Det hela är en fråga om hur stor andel av arbetsgivaravgiften som är en skatt och även hur informerad individen är om arbetsgivaravgiftens storlek. Som nämndes inledningsvis uppskattar Skatteverket att skatten utgör 60 % och det finns framförallt goda skäl för att avgifter över 7,5 prisbasbelopp är en skatt. Som en illustration lägger vi på hela arbetsgivaravgiften och visar marginalskatteprofilen i figur 4. Den som så önskar kan välja att tänka bort arbetsgivaravgiften under 13 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

30 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Figur 4. Marginalskatter 2012 inklusive arbetsgivaravgifter Procent Källa: Ekonomifakta (2012b) Årsinkomst gränsen för statlig skatt men det är svårt att argumentera för att den inte skall vara med över denna gräns. Som synes stiger nu högsta nivån till närmare 70 %. En intressant fråga är vilken nivå som har relevans för individernas beteende. En fråga vi återkommer till när vi senare kommenterar de effekter som följer av avgiften. Vi kan emellertid redan nu nämna att den forskning som behandlar området skatter och arbetsutbud, med några undantag, inte utgår från nivån på arbetsgivaravgiften. Frågan om arbetsgivaravgiften skall ingå vid beräkningen av marginalskatten är komplicerad och det kan därför vara intressant att introducera ett alternativt på skatternas storlek som även inkluderar arbetsgivaravgiften, den så kallade skattekilen. 14 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend Kraftig inbromsning av seniorernas sysselsättningsgrad Den 1 januari i år återinfördes den särskilda löneskatten för de som fyllt 65 år med

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Ett förstärkt jobbskatteavdrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag September 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Den kostsamma värnskatten

Den kostsamma värnskatten BRIEFING PAPER #11 18 augusti 2016 Den kostsamma värnskatten Jacob Lundberg Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta eller andra

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Sänkt skatt på förvärvsinkomster Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på förvärvsinkomster Juni 2008 1 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229);

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Se till att du får pension Information till företagare

Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel 1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

APRIL 2016. Skatt, arbete och pension

APRIL 2016. Skatt, arbete och pension APRIL 2016 Skatt, arbete och pension Författare: Lennart Flood Lennart Flood är professor emeritus i nationalekonomi, tidigare vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet Förord Sverige och Europa har

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta

Läs mer