Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

Transkript

1 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

2 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Lennart Flood, Chiya Manuchery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via brev@fores.se. Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

5 fores studie 2012:5 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Lennart Flood Chiya Manuchery FORES, 2012 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

9 Kort om studien Är sänkta arbetsgivaravgifter ett möjligt alternativ till jobbskatteavdraget? Den här studien utforskar hur arbetsgivaravgifterna påverkar utbud och efterfrågan på arbete. Effekten på utbudet består både av de som redan arbetar är beredda arbeta fler timmar, och att sannolikheten ökar för övriga att få arbete. Efterfrågeeffekten är helt enkelt att ett lägre pris på arbetskraft leder till ökad efterfrågan och därmed högre sysselsättning då företagen väljer att anställa fler. Det finns dock studier som menar att denna effekt är liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av högre lönekrav. Författarna konstaterar dock att om så är fallet så borde ökade löner även ha en utbudseffekt genom att fler väljer att arbeta mer och det blir mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sänkta arbetsgivaravgifter borde därmed ha en positiv effekt på sysselsättningen oavsett om de leder till högre löneanspråk. Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

11 Förord Trots att Sverige klarat sig relativt lindrigt genom finansoch eurokriserna är det en indikator som inte gått åt rätt håll; antalet personer utanför arbetskraften, vare sig det mäts som öppen arbetslöshet eller med andra mått. Samtidigt baserar sig den svenska välfärdsstaten på ett högt skatteuttag. Det är därför av stort intresse att den skatt som tas ut i så liten omfattning som möjligt skadar möjligheterna för den svenska ekonomin att växa samtidigt som fler arbetstillfällen skapas. Sedan den stora skattereformen genomfördes 1991 har över 500 förslag på ändrad skattelagstiftning genomförts (Riksrevisionen 2010). Den mest omfattande ändringen är jobbskatteavdraget som infördes i flera steg från 2007 och framåt och innebar en skattereduktion för arbetsinkomster. Under senare år har dock kritiker hävdat att jobbskatteavdraget endast stimulerar till ökat arbetsutbud, men inte till någon ökad efterfrågan av arbetskraft. Dessutom ifrågasätts huruvida jobbskatteavdraget verkligen leder till högre arbetsutbud bland alla individer (Flood och Hansson 2011). Samtidigt har sänkta arbetsgivaravgifter spelat en undanskymd roll i den svenska debatten, trots att det också utgör ett sätt att sänka arbetskraftskostnaden. Åtgärden har avfärdats av en del ekonomer med argumentet att sänkta avgifter bara leder till högre löneanspråk. Frågan lider av att det finns mycket lite data för Sverige om effekten arbetsgivaravgiftssänkningar, helt enkelt för att avgiften inte sänkts utan höjts historiskt. De sänk- xi Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

12 ningar som har gjorts har varit regionala och de senaste sänkningarna har skett i ett extremt konjunkturläge samtidigt med många andra förändringar. Trots detta har mindre ändringar gjorts; en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med en procentenhet 2009, sänkningar för dem över 65 och, mest uppmärksammat och mest debatterat, en halvering (32,4 till 15,5 procent) av arbetsgivaravgiften för ungdomar Kontrasten är dock tydlig mot omvärlden, exempelvis USA och Frankrike, där sänkta arbetsgivaravgifter varit i centrum för debatten om krishanteringen. För att utveckla några av tankarna kring arbetsgivaravgiftssänkningar som alternativ till jobbskatteavdrag har FORES bett en av Sveriges främsta skatteexperter, Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, att reda ut frågan, i samarbete med Chiya Manuchery, MSc i EU-rätt. Rapporten beskriver betydelsen av arbetsgivaravgiften med utgångspunkt i förväntade utbudseffekter såväl som efterfrågeeffekter av skatter. I termer av utbudseffekter är det viktigt att skilja på effekten av arbetade timmar för de som arbetar och effekten på sannolikheten att arbeta. För de som arbetar är effekten av en skattesänkning på disponibel inkomst viktig medan det för sysselsättningen är den disponibla inkomst när individen inte arbetar i relation till disponibel inkomst vid arbete som är viktig. Efterfrågeeffekten är helt enkelt att ett lägre pris på arbetskraft leder till ökad efterfrågan och därmed högre sysselsättning då företagen väljer att anställa fler. Här redogörs för de studier som menar att denna effekt är liten eftersom minskningen i arbetsgivaravgiften kompenseras av högre lönekrav. Rapportför- xii Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

13 fattarna konstaterar dock att om så är fallet så borde ökade löner även ha en utbudseffekt genom att fler väljer att arbeta mer och det blir mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta. Sänkta arbetsgivaravgifter borde därmed ha en positiv effekt på sysselsättningen oavsett om de leder till högre löneanspråk. En annan intressant fråga som tas upp i rapporten är varför arbetsgivaravgifter i många OECD-länder har legat på en relativt stabil nivå medan inkomstskatten genomgått stora förändringar. Författarna konstaterar att när politiker vill göra det mer lönsamt att arbeta är det i många länder lättare att genomföra en reform som sänker skatterna än en som sänker bidragen. Lägst politiska incitament finns för att sänka skatter, som arbetsgivaravgiften, som uppfattas som en avgift för de sociala trygghetssystemen. Författarna konstaterar också att det är svårt att utvärdera skattereformer eftersom det är omöjligt att avgöra hur verkligheten hade sett ut om reformen inte hade införts. Det kan därför vara rimligt att framhålla andra principer som vägledande för beskattning så som enkelhet och transparens eller betydelsen av svenska företags konkurrenskraft. Om jobbskatteavdragen och inkomstskattesänkningarna nått vägs ände ekonomiskt och politiskt måste andra sätt att stimulera efterfrågan och utbud på arbete utforskas. Det mest uppenbara är då arbetsgivaravgiften. Vi hoppas att denna rapport kan bidra till att stimulera diskussionen och forskningen. Vi vill särskilt rikta ett tack till Företagarna för stöd till denna rapport, och till Lars Jagrén, chefsekonom, och Jan Herin, senior economist, på Företagarna för idéer och kommentarer inför rap- xiii Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

14 portskrivandet, samt till Karin Zelano på FORES för hjälp med genomgång av rapporten. Slutsatser och åsikter i denna rapport står författarna, som brukligt, helt själva för. Andreas Bergström, vice VD FORES Harald Edquist, Forskningsledare FORES Martin Ådahl, VD FORES 1. Referenser: Riksrevisionen (2010:11), Enhetlig beskattning?, Riksdagstryckeriet, Stockholm. Flood, Lennart och Hansson, Åsa (2011), Alternativ till jobbskatteavdraget, Fores Policy Paper 2011:3. xiv Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

17 Arbetsgivaravgifter och sysselsättning Säg arbetsgivaravgift och visst låter det bra med en avgift som någon annan betalar - ja, förutsatt att man inte är arbetsgivaren då sociala avgifter leder tanken till något som man gärna bidrar till av solidariska skäl, emellertid leder ordet skatt inte alltid till samma associationer. Ändå är det så att en arbetsgivaravgift innehåller både dimensionen av avgift och skatt och naturligtvis bidrar den till att finansiera de för individen och samhället nödvändiga trygghetssystemen. Vår avsikt med den här rapporten är att beskriva betydelsen av arbetsgivaravgiften och då framförallt med utgångspunkt i förväntade effekter på arbetsutbud och sysselsättning. Inledningsvis ges en bakgrund och en beskrivning av dagens skatte/avgiftssystem. En rimlig utgångspunkt vid beskrivningen av arbetsgivaravgiftens förväntade effekter är att Sverige är ett litet exportberoende land och att skatter och avgifter bör ses i ett internationellt perspektiv. Av detta skäl ges en internationell utblick där Sverige jämförs med ett urval länder i vår omvärld. En ambition med rapporten är att argumentera för att arbetsgivaravgifter inte kan studeras enbart med utgångspunkt i förväntade effekter på företagens beteende. Vi vill även framhålla effekten på individernas beteende. 1 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

18 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Av detta skäl diskuteras både arbetsmarknadens efterfråge- och utbudssida. Avslutningsvis görs en del reflektioner över vilka utmaningar och förändringsbehov som kan vara aktuella när det gäller arbetsgivaravgifternas framtida utformning. Arbetsgivaravgifter Ursprungligen infördes arbetsgivaravgiften som ett sätt att delfinansiera den allmänna sjukförsäkringen som introducerades Denna avgift utgjorde till en början del av lönesumman, men höjdes gradvis under 60- och 70-talen. Två ytterligare avgifter till arbetsskadeförsäkringen och den allmänna tjänstepensionen infördes Dessa följdes senare av en allmän arbetsgivaravgift Arbetsgivaravgiften har sedan ökat, främst under 70-talet, men har sedan mitten på 1990-talet har de legat på en stabil nivå (omkring % av bruttolönen) med en mindre sänkning de senaste åren. Från att ursprungligen ha varit rena avgifter för arbetsgivaravgifterna sociala trygghetssystemen har de kommit att innehålla en ökande skatteandel. Idag finns ingen direkt koppling mellan det inbetalda beloppet och pensionsnivå eller andra förmåner, vilket framförallt gäller löneinkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det kan diskuteras hur stor skattekomponent i de sociala avgifterna är. En uppskattning som görs av Skatteverket och Gunnar Du Rietz är att i genomsnitt 60 % av avgiften är en skatt. Peter Birch Sörensen utgår i sin ESO-rapport från att alla avgifter över 7,5 prisbasbelopp är en skatt, med tanke på att dessa avgifter inte ger några förmåner och alltså kan liknas vid en vanlig skatt. 1 Du 1. Skatteverket (2010), s. 11. Du Rietz, Gunnar (2008), Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Sörensen, P.B. (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. ESO-rapport 2010:4. 2 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

19 Lennart Flood & Chiya Manuchery Rietz gör i sin analys en uppskattning av hur stor skatteandelen är i de olika avgifterna, baserat på förmånsvärdet. Den allmänna löneavgiften betraktas då som en ren skatt och för de övriga avgifterna ligger skatteandelen mellan % (skatteandelen för arbetsskadeavgiften är noll men detta är en mycket liten andel av totala avgiften). Det sammanvägda resultatet innebär som redan nämnts en skatteandel på 60 %. Liksom inkomstskatten har arbetsgivaravgiften på senare tid genomgått en rad förändringar. Där ingår sänkta arbetsgivaravgifter för yngre och äldre och en rad subventioner för att minska lönekostnaden för vissa arbetsgrupper: nystartsjobb, nyfriskjobb och instegsjobb. Nystartsjobben är ett lönebidrag till långtidsarbetslösa, nyfriskjobben är ett bidrag till individer som har varit långtidssjukskrivna och instegsjobben är ett lönebidrag som riktas mot nyanlända invandrare. Under 2012 låg de lagstadgade arbetsgivaravgifterna på 31,42 % av den anställdes bruttolön. För anställda som inte fyllt 26 år är den lagstadgade avgiften 15,49 %. För arbetstagare som är födda 1938 till och med 1946 skall arbetsgivaren betala en avgift om totalt 10,21 % (ålderspensionsavgiften). För personer födda fram till 1937 och tidigare betalas varken arbetsgivaravgifter eller någon särskilt löneskatt. Utöver de lagstadgade avgifterna finns även andra avgifter som har avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar samt avtalspensioner. Dessa administreras av arbetsmarknadens parter och inkluderar bland annat försäkringar vid omställning till nya arbetsuppgifter, vid skada eller sjukdom samt premier till avtals eller tjänstepension. Avgifterna skiljer sig också mellan olika avtal och olika branscher. Utöver detta bör även nämnas egenavgifter för enskilda näringsidkare, vilka är något lägre 3 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

20 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Tabell 1. Arbetsgivaravgifter 2012 för individer i åldern Typ av lagstadgade avgifter % Ålderspensionsavgift 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 Sjukförsäkringsavgift 5,02 Arbetsskadeavgift 0,30 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 Arbetsmarknadsavgift 2,91 Allmänlöneavgift 9,21 Totalt 31,42 Källa: Ekonomifakta (2012a) än arbetsgivaravgiften. För 2012 låg de på 28,97 % och den största skillnaden är att arbetsmarknadsavgiften är lägre. Normalt kallas arbetsgivar- och egenavgifter samt avtalsförsäkringar för sociala avgifter. 2 I fortsättningen ligger fokus i rapporten emellertid enbart på arbetsgivar- och egenavgifter och av enkelhetsskäl låter vi begreppet arbetsgivaravgifter stå för bägge dessa avgifter. Arbetsgivaravgiftens sammansättning framstår av tabell1 och som synes är de två största delarna ålderspensionsavgiften och de allmänna löneavgifterna. 2. Skatteverket använder uttrycket socialavgifter för arbetsgivar- och egenavgifter. 4 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

21 Lennart Flood & Chiya Manuchery Internationell utblick Som en inledning kan det var intressant att ge en bred beskrivning av hur skattelandskapet förändrats i vår omvärld. I en sådan beskrivning utgör OECD-länderna en naturlig referens. Sveriges exportandel av BNP ligger på cirka 50 % och domineras av exporten till andra OECD-länder. En första reflektion är att Sverige har ett högt skattetryck och trots de sänkningar som genomförts under senare tid så har den relativa skillnaden jämfört med övriga OECD-länderna inte förändrats så mycket. Sverige är inte ensamt om att ha genomfört reformer som inneburit att skatternas andel av BNP, den så kallade skattekvoten, minskat under senare tid. Efter en lång period av en ökad skattekvot nådde skatteuttaget bland OECD-länderna sin topp vid slutet av 1990-talet. Därefter minskade skattekvoten fram till slutet av Bakom dessa siffror döljer sig emellertid en stor variation. Under 2000-talet har skattekvoten stigit i flertalet lågskatteländer och sjunkit i de flesta högskatteländer. Skattekvoterna i de OECD-länder som ingår i EU är högre än för de utanför Europa. Bland EU-länderna ligger den genomsnittliga skattekvoten på närmare 40 %, medan det utanför Europa är Kanada, Australien och Nya Zeeland som har en skattekvot över 30 %. Nedanstående tabell visar skattekvotens långsiktiga utveckling i Sverige jämfört med OECD och EU-15. Även om skattekvoten skall tolkas med en viss försiktighet så är det tydligt att EU-länderna har ett högre skatteuttag än övriga OECD-länder. Det är dessutom så att bland de länder som ingår i EU-15 framstår Sverige i sin tur som ett högskatteland. 5 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

22 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Tabell 2. Skattekvoten i OECD, EU och Sverige i procent av BNP Länder Sverige 41,2 47,4 52,2 47,5 51,8 49,5 49,0 48,3 47,1 46,7 45,8 OECD 29,4 32,6 33,7 36,0 36,o 37,7 35,8 39,7 34,6 33,8 34,3 EU-15 32,1 37,5 38,1 39,7 40,6 39,8 39,8 39,4 38,9 38,4 38,4 Källa: OECD (2011) Skattekvoten är ett relevant mått för att beskriva det totala skattetrycket men då det gäller att bedöma skatternas effekter på individernas och företagens beteende så är det nödvändigt att studera skattekvotens fördelning på olika skattebaser. Här har skatt på arbetsinkomster en särskild relevans och särskilt uppdelningen av denna på inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Det mått som är av störst intresse när det gäller att bedöma effekterna på arbetsutbudet är marginalskatten och den högsta nivån på denna är av ett särskilt intresse då den är relaterad till skatteskalornas progressivitet. Figur 1 visar den högsta marginalskatten bland OECD-länderna. Notera att detta avser inkomstskatten och att arbetsgivaravgifter inte ingår. När det gäller inkomstskatten på arbetsinkomster ligger Sverige i topp med 57 % följt av Danmark med 55 %. Beträffande Danmark skall det framhållas att det här inte förekommer några arbetsgivaravgifter, de sociala trygghetssystemen finansieras istället huvudsakligen via inkomstbeskattning. Även om informationen om högsta marginalskatt är av intresse som en beskrivning av skatteskalan, så säger den inget om hur 6 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

23 Lennart Flood & Chiya Manuchery Figur 1. Högsta marginalskatterna år 2010 bland OECDländerna (procent) Sverige Danmark Nederländerna Österrike Belgien Japan Storbritannien Finland Norge Irland Island Portugal Australien Kina Tyskland Grekland Italien Spanien Frankrike Slovenien USA* Luxemburg Ungern Polen Indien Lettland Estland Slovakien Rumänien Tjeckien Litauen Ryssland Bulgarien Källa: Ekonomifakta (2012b) stor andel av skattebetalarna som betalar denna högsta nivå. Här behöver bilden kompletteras av skatternas incidens. Avsikten är inte att ge en detaljerad bild av denna men dock kan sägas att Sverige utmärker sig i ett internationellt sammanhang av att relativt höga skattesatser inträffar redan vid relativt låga inkomster. Det är enbart Danmark som ligger före Sverige när det gäller skatteuttaget på inkomster i mellanskiktet och uppåt, men som sagts tidigare så gäller att Danmark inte är helt jämförbar då där inte förkommer Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

24 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Figur 2. Totala Lönekostnader 2010 (kronor per timme) Danmark Schweiz Belgien Luxemburg Sverige Frankrike Finland Tyskland Österrike Storbritannien Spanien Cypern Slovenien Portugal Tjeckien Malta Estland Slovakien Ungern Litauen Lettland Rumänien Bulgarien Lön för arbetad tid Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner Arbetsgivaravgifter Källa: Svenskt Näringsliv (2011) Anm: *Beräknade värden några arbetsgivaravgifter. Bland låginkomsttagare har det svenska skatteuttaget genom införandet av jobbskatteavdraget däremot gått ned till närmast ett europeiskt genomsnitt. För att få ett mått som är mer relaterad till hela lönekostnaden är det intressant att även inkludera arbetsgivaravgifter. Svenskt Näringsliv redovisar i sin rapportserie»fakta om löner och arbetstider«en sammanställning av aktuell lönestatistik både för Sverige och internationellt. Figur 2, som hämtats från denna källa, visar att Danmark och Schweiz ligger högst med en kostnad på cirka 350 kronor/timme. Sedan följer en grupp av fyra länder, där Sverige ingår, med en total lönekostnad i intervallet kronor/ 8 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

25 Lennart Flood & Chiya Manuchery Tabell 3. Skattestrukturen bland OECD-länderna , procent av totala skatteintäkter Typ av skatter Skatt på personlig inkomst 29,8 29,7 27,0 25,3 Företagsskatter 7,6 8,0 8,0 10,8 Socialavgifter (inkl.egenavgifter) 22,0 22,1 24,7 25,2 Löneskatter 1,3 1,1 0,9 0,9 Egendomsskatter 6,3 5,3 5,5 5,6 Generella konsumtionsskatter 13,4 15,8 17,7 18,6 Specifika konsumtionsskatter 17,7 16,2 13,1 10,5 Övriga skatter 2,0 1,7 3,1 3,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: OECD (2009) timma. Som synes är arbetsgivaravgiftens nivå, en viktig förklaring till den framskjutna position. Även om inkomstskatten och arbetsgivaravgiften för många länder utgör en väsentlig del av hela skatteintäkten, kan det vara intressant att visa på huvudsakliga likheter och skillnader i skattebasernas fördelning. Fördelningen mellan direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter har varit förvånansvärt stabil bland OECD-länderna under de senaste tjugo till trettio åren. Bland de förändringar som trots allt inträffat kan särskilt noteras att intäkterna från personliga inkomstskatter har minskat i vikt medan andelen intäkter från socialavgifter har ökat. En annan förändring är 9 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

26 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? att bolagsskatternas andel av de totala skatteintäkterna har ökat från 1995 och framåt. Konsumtionsskatternas andel har totalt sett varit stabil, men momsens betydelse har ökat jämfört med andra specifika konsumtionsskatter. Den svenska skattemixen består idag av omkring 40 % direkta skatter, 35 % indirekta skatter och 25 % socialavgifter. Jämfört med flertalet EU15-länder avviker Sverige genom en högre andel direkta skatter och något lägre andel indirekta skatter och socialavgifter. De nordiska grannländerna samt Storbritannien och Irland har också en övervikt på direkta skatter jämfört med andra länder i Europa. Danmark är ett extremfall i det att man inte tar in några arbetsgivaravgifter alls och istället har en mycket hög andel personlig inkomstskatt. Ett annat sätt att uttrycka det är att i Danmark är lönen högre och den anställde är ansvarig för betalningen av avgifterna. Detta står i kontrast till exempelvis Tjeckien och Slovakien där inkomstskatterna är mycket låga. Överlag har EU:s nyare medlemsländer mer tyngdpunkt på indirekta skatter och socialavgifter medan inkomstskatterna för både hushåll och företag är låga. Bland EU-länderna med högst andel socialavgifter av de totala skatteintäkterna återfinns även Tyskland och Frankrike. Vid en jämförelse mellan europeiska länder och västvärlden i övrigt framgår det att Kontinentaleuropa förlitar sig mer på socialavgifter och konsumtionsskatter och mindre på personlig inkomstskatt och egendomsskatter än OECD-genomsnittet. Några senare trender som kan urskiljas när det gäller länderna inom OECD är att skatteinkomsterna från personliga inkomstskatter minskade tydligt mellan 2000 och Av de länder där skattekvoten sjönk mellan 2000 och 2006 totalt 17 av 30 länder har intäkterna från personliga inkomstskatter sjunkit i nästan samtliga. 10 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

27 Lennart Flood & Chiya Manuchery De har dessutom minskat i flertalet länder där skattekvoten har rört sig uppåt. Efter den ekonomiska krisen 2008 ändrades till viss del förutsättningarna för skattepolitiken. De offentliga stimulanspaketen i krisens spår innehåller ett stort mått av skattesänkningar i syfte att upprätthålla efterfrågan i ekonomin. Enligt OECD ligger fokus på individbeskattning medan företags- och konsumtionsskatter berörs i mindre utsträckning, det är endast ett fåtal OECD-länder som har sänkt de socialavgifter. Åtgärderna domineras av sänkt skatt på personliga inkomster i låga inkomstlägen. I vissa fall genomförs även skattehöjningar för höginkomsttagare med ökad progressivitet som följd. Effekter av arbetsgivaravgifter I en nyligen publicerad rapport till globaliseringsrådets skattegrupp av Gunnar Du Rietz 3 presenteras en intressant analys av effekterna av de höga svenska arbetsgivaravgifterna. De huvudsakliga argumenten för varför dessa bör sänkas är att detta medför sänkta skattekilar vilket ökar utbudet och efterfrågan av arbete samt leder till ökade reallöner och köpkraft. Ytterligare ett argument är att sänkta arbetsgivaravgifter är ett sätt att minska skatten på arbete utan att diskriminera pensionärer (till skillnad från jobbskatteavdraget). Arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen har i vår framställning är arbetsgivaravgiftens bidrag till den totala skattekilen av speciellt intresse. Därför behandlas detta begrepp lite mer noggrant i nästa avsnitt, eftersom marginalskatten utgör en viktigt komponent i skattekilen, ges först en beskrivning av den. 3. Selektiva sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Underlagsrapport till Globaliseringsrådets skattegrupp. 11 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

28 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Marginalskatten Marginalskatten är skatten på den sista intjänade hundralappen och visar således hur mycket skatt man betalar alternativt hur mycket man får behålla av en löneökning. Marginalskatten har en central betydelse i den ekonomiska teorin när det gäller drivkraften till arbete, utbildning och prestation. Även om progressiviteten i den svenska skatten på arbetsinkomster minskade kraftigt i samband med den stora skattereformen 1991, så är inkomstbeskattningen fortfarande progressiv och den högsta nivån på strax under 60 % är som tidigare nämnts en av de högsta bland OECD-länderna. Principen om enhetliga skatter som var vägledande för skattereformen har gradvis eroderats. Ett exempel på detta är jobbskatteavdraget som innebär olika beskattning för inkomster från arbete och transfereringar och dessutom har både grund- och jobbskatteavdraget utformats olika beroende på ålder extra generöst för äldre. Som framgår av figur 3 så ger detta upphov till marginalskatteprofiler som varierar med både inkomstslag och ålder. När årsinkomsten för förvärvsarbete når kronor börjar man betala statlig inkomstskatt. Då stiger marginalskatten till drygt 50 %. Vid en årsinkomst på kronor ökar den statliga inkomstskatten med fem procentenheter, (den så kallade värnskatten), och då stiger alltså marginalskatten till omkring 57 %. Gränserna för när man börjar betala skatt är likadana oavsett om man talar om arbetsinkomster eller andra typer av inkomster som inte ger jobbskatteavdrag. Däremot förskjuts gränserna för statlig skatt en del om man är över 65 år. Det beror delvis på att grundavdraget, alltså den delen av inkomsten som vare sig beskattas med statlig eller kommunal inkomstskatt, är högre för äldre. 12 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

29 Lennart Flood & Chiya Manuchery Figur 3. Marginalskatter 2012 för olika inkomstslag Procent Källa: Ekonomifakta (2012b) Inkomst Arbetsinkomster Pension, född 1946 eller tidigare Övriga inkomster, under 65 år Även om marginalskatten i sig beräknas oberoende av arbetsgivaravgiften är dessa i verkligheten delvis relaterade. Det hela är en fråga om hur stor andel av arbetsgivaravgiften som är en skatt och även hur informerad individen är om arbetsgivaravgiftens storlek. Som nämndes inledningsvis uppskattar Skatteverket att skatten utgör 60 % och det finns framförallt goda skäl för att avgifter över 7,5 prisbasbelopp är en skatt. Som en illustration lägger vi på hela arbetsgivaravgiften och visar marginalskatteprofilen i figur 4. Den som så önskar kan välja att tänka bort arbetsgivaravgiften under 13 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

30 Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? Figur 4. Marginalskatter 2012 inklusive arbetsgivaravgifter Procent Källa: Ekonomifakta (2012b) Årsinkomst gränsen för statlig skatt men det är svårt att argumentera för att den inte skall vara med över denna gräns. Som synes stiger nu högsta nivån till närmare 70 %. En intressant fråga är vilken nivå som har relevans för individernas beteende. En fråga vi återkommer till när vi senare kommenterar de effekter som följer av avgiften. Vi kan emellertid redan nu nämna att den forskning som behandlar området skatter och arbetsutbud, med några undantag, inte utgår från nivån på arbetsgivaravgiften. Frågan om arbetsgivaravgiften skall ingå vid beräkningen av marginalskatten är komplicerad och det kan därför vara intressant att introducera ett alternativt på skatternas storlek som även inkluderar arbetsgivaravgiften, den så kallade skattekilen. 14 Skrift - Fores - sänkta arbetsgivaravgifter - INLAGA.indd :46

Visa mer