Vallentuna f.d. handelsträdgård. Miljöteknisk markundersökning av fastighet Bällsta 2:784 Holmgren Hansson advokatbyrå

Transkript

1 Vallentuna f.d. handelsträdgård Miljöteknisk markundersökning av fastighet Bällsta 2:784 Holmgren Hansson advokatbyrå

2 NIRAS Sweden AB Miljö Fleminggatan 14 Box Stockholm Reg.nr Upplaga: Slutrapport version 1 Datum: Ebba Rocklind (Handläggare/Fältpersonal) ebba.rocklind@niras.se Marie Kruså (Handläggare) marie.krusa@niras.se Clara Neuschütz (Uppdragsledare) cne@niras.se Kvalitetsarbete: NIRAS Sweden AB:s verksamhet bedrivs enligt ett ledningssystem som är kvalitetscertifierat enligt SSEN ISO 9001:2008 (certifikat nr 30875) och miljöcertifierat enligt SSEN ISO 14001:2004 (certifikat nr ). Ledningssystemet har granskats av Intertek Certification AB. Projekt nr. och filnamn: Rapport Vallentuna fd handelsträdgård 2(13)

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund och syfte Underlagsmaterial ANLÄGGNINGS OCH VERKSAMHETSFÖRHÅLLANDEN Nuvarande verksamhet Tidigare verksamhet Fastighets och ägarförhållanden Geologiska och hydrogeologiska förhållanden GENOMFÖRANDE Provtagning av jord Laboratorieanalyser RESULTAT Mark och grundvattenförhållanden Föroreningar i jord SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGOR Bilaga A: Fältprotokoll Bilaga B: Analysprotokoll 3(13)

4 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund och syfte På uppdrag av Holmgren Hansson advokatbyrå har NIRAS Sweden AB genomfört en miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Bällsta 2:784 med syftet att kontrollera förekomst av markföroreningar. Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område, Bällsta, Vallentuna kommun. Uppdraget omfattar: Genomgång och tolkning av historisk information Genomgång av tidigare inhämtad inventeringsinformation (motsvarande MIFO fas 1) Kortare intervju med nuvarande fastighetsägare Platsbesök Provtagning av jord Analyser Översiktlig riskbedömning 1.2. Underlagsmaterial Underlagsmaterial till denna undersökning består av MIFO 1 genomförd av Länsstyrelsen i Stockholms Län samt flygbilder från 1953 och Växthus och odlingar i drivbänkar samt på friland syns tydligt i flygbilderna. Inga uppgifter om spill eller läckage av kemikalier eller bekämpningsmedel har noterats i samband med MIFO 1. Det finns inga kända eller dokumenterade undersökningar eller genomförda saneringsåtgärder inom den aktuella fastigheten. 2. ANLÄGGNINGS OCH VERKSAMHETSFÖRHÅLLANDEN 2.1. Nuvarande verksamhet Idag pågår ingen kommersiell odlingsverksamhet på fastigheten utan den är bebyggd med bostadshus samt intilliggande förråd. 4(13)

5 Figur 1. Översiktskarta över kommunerna norr om Stockholm där den aktuella fastigheten ligger (rödmarkerade området). Kartdata 2014 Google 2.2. Tidigare verksamhet Handelsträdgårdarna var en viktig näring i Stockholms närliggande kommuner. Från slutet av 1800 talet anlades hundratalet handelsträdgårdar i Sverige, flertalet av dem var i anslutning till tätorter och allra flest fanns i närheten av Stockholm (Olausson, 2014). Inflyttningen till storstäderna var kring sekelskiftet omfattande och under samma tid hade nyttan av att äta grönsaker, frukt och bär blivit mer känt vilket ökade efterfrågan. Många fick det bättre ställt och hade råd att lägga pengar på annat än endast det mest nödvändigaste. Två världskrig under 1900talets första hälft gjorde att importen från andra länder i Europa minskade kraftigt. Detta ledde till goda tider för de svenska handelsträdgårdarna även om råvarubristen av t.ex. tulpanlökar samt kol och koks för att värma upp växthusen var påtaglig. I städerna blev dock markpriserna högre under efterkrigstiden och många handelsträdgårdar fick ge plats åt annan bebyggelse och infrastruktur. Från mitten av 1900talet skedde en ökad specialisering och rationalisering, produktionen blev allt mer storskalig och en stor del av den svenska odlingsverksamheten flyttades till södra delen av Sverige. 5(13)

6 Handelsträdgårdar var under 1900talets första hälft ofta små till ytan sett men hade hög avkastning av frukt, bär, blommor och grönsaker. För att få en längre odlingssäsong investerades det efterhand i drivbänkar och växthus. Odling kunde ske från tidig vår till sen höst i drivbänkar medan uppvärmingen av växthusen gjorde att dessa kunde användas för odling hela året om det fanns tillräckligt med bränsle. Odlingen var intensiv och resurskrävande. Grönsaker och blommor var korta kulturer och kunde odlas från frö eller stickling under en säsong innan de salufördes. I växthusodlingarna kunde däremot trefyra odlingskulturer avlösa varandra under en årscykel. Under årens lopp har det använts olika typer av bekämpningsmedel för att motverka angrepp av svamp och/eller skadeinsekter. De vanligaste bekämpningsmedlen som det kan finnas spår av i marken idag är diklordifenyltrikloretan (DDT) och hexaklorbensen (HCB). DDT är ett insiktsgift som introducerades i början av 1940talet. Medlet spreds direkt över åkrarna men denna typ av användning är förbjuden sedan 1970talet. DDT är akut toxiskt för insekter där medlet är direkt dödligt. Det ansamlas i fettvävnad och anrikas uppåt i näringskedjan. DDT har mycket låg löslighet i vatten och binds främst till jordpartiklar. En långsam nedbrytning av DDT sker till produkterna DDE och DDD. Halveringstiden i jord har uppskattats till mellan 2 och 25 år beroende på förutsättningarna i jorden (SGI, 2013). HCB användes för att minska svampangrepp på framförallt utsäde. HCB är cancerframkallande, mycket långlivat i miljön och giftigt för vattenlevande organismer. Halveringstiden för HCB i jord har beräknats till 36 år. Förutom klorerade bekämpningsmedel kan det finnas förorening bestående av metall eller oljeföroreningar. Dessa föroreningar brukar vara koncentrerade till tidigare förråd, växthus och oljetankar i vilka olja för uppvärmning av växthusen förvarades. På den aktuella fastigheten bedrev trädgårdsmästare Oscar Örvi verksamhet mellan åren 1951 till Odlingarna skedde både i växthus, i drivbänkar och på friland. På historiska ortofotografier erhålles en överblick över odlingarna på handelsträdgården, var eventuella växthus var placerade samt om det fanns förråd eller drivbänkar (figur 2). På fotografiet från 1953 kan det urskiljas att på den aktuella fastigheten (Bällsta 2:784, markerad med blå linje) bedrevs det odlingar på friland. Växthus var vid denna tid placerade på den intilliggande fastigheten i nordväst där det idag finns en bensinstation samt ett allmänt grönområde. Intill växthusen fanns drivbänkar för odling under glas. Någon gång mellan 1953 och 1961 revs växthusen för att ge plats åt den nya vägen. Växthusen byggdes upp ca 100 m bort och delar av växthusen byggdes på fastighet Bällsta 2:784. På resterande markområde inom fastighet Bällsta 2:784 odlades växter på friland 1963 medan drivbänkar fanns på intilliggande fastighet (figur 3). 6(13)

7 Figur 2. Flygbild över undersökningsområdet där fotografiet till vänster är från 1953 och fotografiet till höger är från Fastighetsgränsen för Bällsta 2:784 är markerad med blå linje medan intilliggande fastighetsgränser är markerade med svarta linjer. Lantmäteriet Figur 3. Flygbild från 1963 med dagens hus markerade (rosa fyllda fält) samt gällande fastighetsgräns (gul streckad linje). Lantmäteriet 7(13)

8 2.3. Fastighets och ägarförhållanden Fastigheten Bällsta 2:784 ägs sedan våren 2014 av två delägare, Mattias Lööv och Emma Rönnqvist Lööv Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Den dominerande jordarten inom området är täta leror. Lutningen på markytan inom fastigheten är låg, under 5%. Den närmaste recipienten är Vallentunasjön som ligger ca 500 meter från fastigheten. Enligt Brunnsarkivet finns en energibrunn på fastighet Bällsta 2:154. Inga dricksvattenbrunnar finns inom den aktuella fastigheten. Sannolikt har de bostäder som finns i området kommunalt VA och erhåller inte sitt dricksvatten från enskilda/privata brunnar. Grundvattenströmningen i området bedöms ske västerut mot Vallentunasjön. I befintligt underlagsmaterial finns inga uppgifter om grundvattennivåer. 3. GENOMFÖRANDE Undersökningsarbetet planerades och genomfördes i tillämpliga delar i enlighet med de råd och riktlinjer som redovisas i Svenska Geotekniska Föreningens Handbok i miljötekniska markundersökningar, SGF 2013 samt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för förorenade områden (NV rapport 4918). Samtliga prover har analyserats vid ALS Scandinavia, som är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium Provtagning av jord Den genomförda markundersökningen har omfattat jordprovtagning genom provgropsgrävning med hjälp av spade och Augerborr. Åtta provgropar grävdes ned till naturligt material i de fall det gick att genomföra med rimlig arbetsinstats. I några av provgroparna bestod materialet av en hög andel sten och block vilket kraftigt försvårade handgrävning och borrning. Jordart, jordlagerföljd och eventuella iakttagelser som lukt, innehåll av antropogent material eller liknande noterades i fältprotokoll för varje provgrop (bilaga A). Jordprover för kemisk analys har tagits ut som samlingsprover vid förändrad geologisk/teknisk horisont, t ex vid övergång från fyllnadsmaterial till naturliga jordlager. I samtliga punkter har jordprofiler besiktigats okulärt. Direktmätning har utförts med ett s.k. PIDinstrument (fotojonisationsdetektor MiniRAE Med PIDinstrumentet registreras eventuell förekomst av s.k. volatila organiska ämnen (VOC) vilka bl.a. ingår som huvudbeståndsdelar i organiska lösningsmedel och oljekolväten. Jordlagerföljder och fältobservationer har protokollförts, tillsammans med resultaten av utförda PIDmätningar (Bilaga A). PIDinstrumentet har kalibrerats och regelbundet kontrollerats mot en kalibreringsgas bestående av isobutylen (100 ppm). 8(13)

9 Ett urval av jordprover skickades för laboratorieanalys, med avseende på oljeförorening, klorerade pesticider och metaller, enligt specifikation i bilaga B. Provurvalet gjordes utifrån följande kriterier: Att urvalet av analyserade prover skulle ge en bild över hela den undersökta fastigheten. Att prov där stor antropogen påverkan noterats i fält analyserades. Att prov där de något högre halterna av flyktiga kolväten som uppmätts med PIDinstrument analyserades. Att prov från olika djup under markytan analyserades. Analysresultat finns redovisade i bilaga B. Provpunkternas placering mättes in med en GPS av modellen Trimble GeoXT i systemet WGS 84, och positionen hos dessa redovisas i figur 3. Figur 3: Flygbild från 1961 med nuvarande fastighetsgräns (streckad gul linje), markerade boningshus och förråd (rosa fyllda fält), samt provpunkternas lägen. Lantmäteriet 3.2. Laboratorieanalyser De tidigare verksamheternas karaktär har föranlett att förekomst av bekämpningsmedelsrester (klorerade pesticider), metaller och petroleumkolväten har undersökts. Prover för analys valdes ut för kemisk analys utifrån iakttagelser i fält och resultat från PIDanalys. Samtliga prover har 9(13)

10 analyserats av ALS Scandinavia, vilka är ackrediterade för utförda analyser. I Tabell 1 nedan redovisas omfattningen av utförda analyser. Analyserade parametrar framgår av bilaga B. Tabell 1. Analysomfattning jordprover. Jordprover Provpunkt; djup Metod Analysmetod metaller (M1C) 1; 0,050,2 m Manuell grävning 1 Analyspaket klorerade pesticider (OJ3A) 1; 0,350,4 m Manuell grävning 1 5; 0,250,35 Manuell grävning 1 Analysmetod alifater och aromater (OJ 21A) 7; 0,030,15 m Manuell grävning ; 0,10,25 cm Manuell grävning 1 S:a prov RESULTAT Analysresultaten jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, rapport 5976 (2009). Då fastigheten används för bostadsändamål tillämpas kategorin känslig markanvändning för objektet. Känslig markanvändning innebär att markkvaliteten inte begränsar valet av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Analysresultaten kommenteras kortfattat före tabellerna nedan. Samtliga analysresultat återfinns i bilaga B Mark och grundvattenförhållanden Markområdet på den undersökta fastigheten består av gräsyta och odlingar av buskar och träd. I det område som provtagits utgörs det översta lagret av maximalt 25 cm matjord som underlagras av stenig, blockig lera. På delar av tomten (provtagningspunkt 2, 3, 4, 6 och 7) finns endast ett tunt skikt av matjord (110 cm) vilket underlagras av torrare lösare sandlager över den steniga, blockiga leran. Sandlagret är inte naturligt på denna plats och skulle kunna härröra från den tidigare odlingsverksamheten i området, frånsett jorden i punkt 6 vilken förmodligen påverkats av jordomflyttning vid genomförd dränering av husets grund. Provpunkt 24 ligger där växthuset tidigare var placerat medan provpunkt 7 ligger på den östra delen av fastigheten (figur 3). Utspritt över tomten påvisas tegel och i vissa fall bitar av bark i jordhorisonter under grässvålen (provpunkt 1,2,5,6 och 8). Ingen grundvattenyta påvisades i de manuellt grävda hålen. 10(13)

11 4.2. Föroreningar i jord I Tabell 2 redovisas resultaten av utförda kemiska analyser på jord med avseende på metaller. Resultaten från analyserna av klorerade pesticider, alifater, aromater och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) uppvisar inga detekterbara halter och redovisas endast i bilaga B. PIDanalyserna visar något förhöjda utslag i prov 58 där instrumentet registrerade halter över 4 ppm. Detta kan komma från lättflyktiga kolväten som frigörs från jorden. Analysen kan dock bli störd av fukt i provet och därför bör resultaten tolkas med försiktighet. Den kemiska analysen av alifater och aromater i jordprov från provpunkt 7 påvisade inte några rester från olja eller lösningsmedel i marken. Det fanns heller inga andra tecken på att det skulle ha skett något oljespill till marken. Tabell 2. Resultat från provtagning av mark i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). Analys Enhet Prov 1 Prov 5 Prov 7 Prov 8 0,050,2 0,250,35 0,030,15 0,10,25 As mg/kg TS 2,65 2,76 2,89 3, Cd mg/kg TS 0,194 0,214 <0.1 0,302 0,5 15 Co mg/kg TS 7,65 8,45 4,19 7, KM MKM Cr mg/kg TS 21,2 22,1 12,6 20, Cu mg/kg TS 20, ,2 25, Ni mg/kg TS 14,4 15,6 7,96 18, Pb mg/kg TS 20, ,2 15, V mg/kg TS 25,6 26,2 16,2 24, Zn mg/kg TS 65,8 69, Hg mg/kg TS <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,25 2,5 I tabell 2 jämförs de uppmätta metallhalterna i jordprover hämtade på fastigheten Bällsta 2:784 mot riktvärden för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2009). Inget av de analyserade jordproverna innehåller metallhalter över riktvärden för KM. 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER På fastigheten Bällsta 2:784 påvisades inga förhöjda halter av metaller, klorerade pesticider, aromater, alifater eller PAH i den analyserade jorden. De något förhöjda utslagen på PID instrumentet kunde inte härledas till spill av petroleumprodukter. Då inga riktvärden för känslig markanvändning överskrids finns inget hinder för att odla och äta frukt, bär och grönsaker på tomten. Inga fortsatta undersökningar rekommenderas. 11(13)

12

13 6. REFERENSER Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsens undersökning av förorenade områden motsvarande MIFO 1, Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976, September Olausson I, En blomstrande marknad handelsträdgårdar i Sverige med fyra fallstudier i Stockholms län, Fil. Dr avhandling Uppsala, SGF rapport 2013:1, Geoteknisk fälthandbok Statens Geotekniska Institut (SGI), Miljötekniska undersökningar vid handelsträdgårdar erfarenheter och rekommendationer, Publikation 2, (13)

14 BILAGA A FÄLTPROTOKOLL PROJEKT VALLENTUNA HANDELSTRÄDGÅRD Sammanställning av renskrivna fältprotokoll från jordprovtagning genomförd den 29:e april Förekommande förkortningar: Mumy meter under markytan Mömy meter över markytan Bl Block Gr Grus Le Lera Mu Mulljord Sa Sand Si Silt St Sten

15 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 1 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Mulet Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) Mellan jasmin och vinbärsbuske i östvästlig riktning, mellan grannfastighet och odlingslåda i nordsydlig riktning. Ingen lukt. Mycket sten, många med diametern 0,10,2 m, svårt att gräva. Tegelkruksbit påträffas på 0,3 mumy. Bark, som i fält bedöms komma från det gamla rotsystem som finns på detta djup, påträffas på 0,35 mumy. Spade används ned till 0,45 mumy, Augerborr ned till 0,7 mumy där sandig siltig lera påträffas. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,05 Mu Sa Grässvål, matjord. 0,050,2 Gr St Sa 0,050,2 0,0 X (0,050,2) 0,20,4 Sa St Gr Le 0,350,4 0,0 0,40,7 St Sa 0,40,7 0,0 X (0,350,4) X (0,40,7) 0,7 Sa Si Le X (0,7) Mullig brun matjord, växtrötter. Gulaktig lera innehållande mycket grus och sten. Bark påträffas men bedöms komma från det äldre, kraftiga rotsystemet. Tegel påträffas. Provuttag på barkblandad lerjord. Svårgrävt skikt med mycket stora stenar. Gulaktig lera. 2 (9)

16 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 2 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Mulet Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Bredvid (söder om) lekstuga, nära den västra tomtgränsen. Ingen lukt. Tegelkruksbitar påträffas på 0,4 och 0,5 mumy. Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) Spade används ned till 0,4 mumy, Augerborr ned till 0,6 mumy där sandig siltig lera påträffas. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,05 Mu Sa Si Grässvål, matjord. Torr och lös jord. 0,050,2 Si Gr St Sa 0,050,2 0,0 0,20,6 Si St Gr Sa Le 0,6 Sa Si Le X (0,050,2) 0,40,6 0,0 X (0,40,6) Lättgrävd, gulbrun jord. Innehåller tegel, skärvor påträffas först på 0,4 mumy och därefter på 0,5 mumy. 3 (9)

17 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 3 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Mulet Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Väster om huset, strax utanför/nedanför altanen. Ingen lukt. Inga antropogena material. Filterspets (m) Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) Spade används ned till 0,1 mumy, Augerborr ned till 0,4 mumy. För blockigt för att fortsätta djupare, i fält bedöms blocken vara lagda i naturlig lera alternativt så är den blockiga leran den naturliga jordarten. Rundade block. Provuttag på leran tas från Augerborr och är förorenad av överliggande material då sand och grus ständigt faller ned i borrhålet. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,01 Mu Sa Grässvål, matjord. Väldigt tunt skikt av matjord och vegetation. 0,010,1 Sa 0,010,1 0,5 0,10,4 (lagret antas gå djupare) Bl Le 0,20,4 2,3 X (0,010,1) X (0,20,4) Sand av sandlådetyp. Homogen lera, brun. Går ej att gräva, tar provet från Augerborren det förorenas av sand och grus från ovanliggande lager. 4 (9)

18 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 4 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Duggregn Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Väster om huset, nära allmänningen, på fastighetens sydvästra del. Ingen lukt. Inga antropogena material. Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) Spade används ned till 0,25 mumy, Augerborr ned till 0,5 mumy. För stenigt/blockigt för att fortsätta djupare. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,05 Mu Sa Grässvål, matjord. 0,050,1 Sa 0,050,15 1,1 X 0,10,15 Sa (0,050,15, går ej att skilja lagren) 0,150,5 St Bl Le 0,150,3 0,7 (lagret X antas gå (0,150,3) djupare) Matjord. Mörkbrun, torr, lös sand. Gulbrun. Torr, lös sand. Svårgrävt pga sten och block. Fuktigt PIDprov. 5 (9)

19 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 5 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Mulet/Duggregn Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) Under äppelträd utanför altanen till söder om huset, i östvästlig riktning på mitten av huset. Bark och tegel påträffas på 0,250,35 mumy. Barken är av tallbarkstyp och kommer inte från växtrötter. Barken bedöms lukta något i fält. Lösningsmedel? Petroleum? Senare noteras samma lukt komma från maskiner vid närbelägen vägarbetsplats, eventuellt är det en missbedömning. Glasbit påträffas på botten av gropen vid provuttag, okänt från vilket jordlager den fallit ned. Spade används ned till 0,55 mumy där lera påträffas. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,05 Mu Sa Grässvål, matjord. 0,050,25 Mu Sa 0,050,25 3,3 X (0,050,25) 0,250,35 St Gr Le 0,250,35 4,8 X (0,250,35) 0,350,55 Le Gr Sa 0,350,45 2,2 X (0,350,45) Matjord. Gråbrun lera. Innehåller tegel och tallbark. Fuktigt PIDprov. Ljusbrun sand. 0,55 Le Ljusbrun lera. 6 (9)

20 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 6 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Mulet Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Rörspets (mumy) Rörtopp (mömy) Vid sidan av (norr om) stenlagd gång med sträckning från parkering till ytterdörr. Intill den norra grannfastigheten. Ingen lukt. Spade används ned till 0,25 mumy, därefter avbryts grävning/borrning då jorden är för stenig för att varken spade eller Augerborr kan användas. Vid igengrävning av gropen noteras bark på undersidan av grässvålen, i den yta där gräsrötter möter underliggande grus, på djupet 0,020,03 mumy. Ett extraprov tas ut från materialet innehållande bark (namnges Vallentuna6, extra ). Provet består av gräsrötter och matjord. I grässvålen påträffas därefter även tegelbitar. Djup Bedömd mumy jordart 00,05 Mu Sa 0,050,25 (lagret antas gå djupare) PIDmätning Djup mumy Halt ppm St Gr Sa 0,050,25 4,5 Provuttag (mumy) X (0,010,05) X (0,050,25) Anmärkning (syn, lukt) Grässvål, matjord. Bark och tegel påträffas. Prov namngivet Vallentuna6, extra. Ej PIDprov. Materialet liknar det otroligt svårgrävda stenlager i Vallentuna1. Stenarnas diameter är 0,10,2 m. Fuktigt PIDprov. 7 (9)

21 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 7 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Mulet Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Rörspets (mumy) Vid garagets hörn, nedanför slänten som ligger på fastighetens östra sida. Ingen lukt. Rörtopp (mömy) Spade används ned till 0,3 mumy, Augerborr används ned till 0,7 mumy. Därefter avbryts grävning/borrning då jorden är för blockig/stenig för att varken spade eller Augerborr kan användas. Fyllnadsmassor alternativt naturlig morän hela vägen ned till 0,7 mumy, och antagligen ännu djupare. Innehåller både kantiga och rundade stenar. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,03 Mu Sa Grässvål, matjord. 0,030,1 Mu Sa 0,030,15 8,9 X 0,10,15 Sa (0,030,15 skikten kan inte skiljas.) 0,150,7 St Gr Sa 0,20,6 4,8 X (0,20,6) Matjord. Gulbrun sand. Stora stenar, 0,10,2 m i diameter, svårgrävt. 8 (9)

22 Fältprotokoll Jordprovtagning Provpunkt: Vallentuna 8 Provtagare: Ebba Rocklind Datum: Tidpunkt: Uppdragsnr och projekt: Foto: Väder: Vallentuna handelsträdgård Ja Klart Maskin Spade, Augerborr Grundvattenrör: Grundvattenyta (mumy): Totallängd(m) Beskrivning av punktens läge: Filterspets (m) Vid brevlådan, intill syrenbuske, precis söder om grusinfarten. Ingen lukt. Tegel påträffas i matjordsskiktet. Rörspets (mumy) Spade används ned till 0,45 mumy. Därefter avbryts grävning/borrning då jorden är för blockig/stenig för att varken spade eller Augerborr kan användas. PIDmätning Djup Bedömd Djup Halt Provuttag Anmärkning (syn, lukt) mumy jordart mumy ppm (mumy) 00,1 Mu Sa Grässvål, matjord. Väldigt kraftig gräsrotsbildning. Rörtopp (mömy) 0,10,25 Mu Sa 0,10,25 4,4 X (0,10,25) 0,250,45 (antas gå djupare) St Gr Le 0,250,45 7,2 X (0,250,45) Matjord. Innehåller tegel. Materialet kan vara naturlig morän alternativt mäktiga fyllnadsmassor. Kantiga och rundade stenar, ej kross. Svårgrävt pga stora stenar. 9 (9)

23 BILAGA B ANALYSPROTOKOLL PROJEKT VALLENTUNA HANDELSTRÄDGÅRD Analysprotokoll från laboratorieanalyser av jordprover uttagna vid jordprovtagning utförd den 29:e april 2014.

24 Rapport Sida 1 (7) T QJRIXDRN Registrerad :10 NIRAS Sweden AB Utfärdad Ebba Rocklind Box Stockholm Projekt Bestnr Analys av fast prov Er beteckning Vallentuna1 0,350,4 Provtagare Ebba Rocklind Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C % 1 1 HESE 1234tetraklorbensen <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE 1235/1245tetraklorbensen <0.020 mg/kg TS 1 1 HESE pentaklorbensen <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE hexaklorbensen < mg/kg TS 1 1 HESE alfahch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE betahch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE gammahch (lindan) < mg/kg TS 1 1 HESE deltahch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE epsilonhch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE aldrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE dieldrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE endrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE isodrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE telodrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE metoxiklor <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE trifluralin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE heptaklor <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE cisheptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE transheptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE o,p'ddt <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE p,p'ddt <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE o,p'ddd <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE p,p'ddd <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE o,p'dde <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE p,p'dde <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE alaklor <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE alfaendosulfan <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE betaendosulfan <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE hexaklorbutadien <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE hexakloretan <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

25 Rapport Sida 2 (7) T QJRIXDRN Er beteckning Vallentuna7 0,030,15 Provtagare Ebba Rocklind Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C % 1 1 HESE 1234tetraklorbensen <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE 1235/1245tetraklorbensen <0.020 mg/kg TS 1 1 HESE pentaklorbensen <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE hexaklorbensen < mg/kg TS 1 1 HESE alfahch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE betahch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE gammahch (lindan) < mg/kg TS 1 1 HESE deltahch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE epsilonhch <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE aldrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE dieldrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE endrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE isodrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE telodrin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE metoxiklor <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE trifluralin <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE heptaklor <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE cisheptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE transheptaklorepoxid <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE o,p'ddt <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE p,p'ddt <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE o,p'ddd <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE p,p'ddd <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE o,p'dde <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE p,p'dde <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE alaklor <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE alfaendosulfan <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE betaendosulfan <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE hexaklorbutadien <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE hexakloretan <0.010 mg/kg TS 1 1 HESE TS_105 C % 2 V HESE As mg/kg TS 2 H HESE Ba mg/kg TS 2 H HESE Cd <0.1 mg/kg TS 2 H HESE Co mg/kg TS 2 H HESE Cr mg/kg TS 2 H HESE Cu mg/kg TS 2 H HESE Hg <0.2 mg/kg TS 2 H HESE Ni mg/kg TS 2 H HESE Pb mg/kg TS 2 H HESE V mg/kg TS 2 H HESE Zn mg/kg TS 2 H HESE Mo mg/kg TS 2 H HESE Sb mg/kg TS 2 H HESE Sn mg/kg TS 2 H HESE Ag mg/kg TS 2 H HESE alifater >C5C8 <10.0 mg/kg TS 3 1 HESE alifater >C8C10 <10.0 mg/kg TS 3 1 HESE alifater >C10C12 <20 mg/kg TS 3 1 HESE alifater >C12C16 <20 mg/kg TS 3 1 HESE alifater >C5C16* <30 mg/kg TS 3 1 HESE ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

26 Rapport Sida 3 (7) T QJRIXDRN Er beteckning Vallentuna7 0,030,15 Provtagare Ebba Rocklind Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign alifater >C16C35 <20 mg/kg TS 3 1 HESE aromater >C8C10 <0.480 mg/kg TS 3 1 HESE aromater >C10C16 <1.24 mg/kg TS 3 1 HESE metylpyrener/metylfluorantener <1.0 mg/kg TS 3 1 HESE metylkrysener/metylbens(a)antracener <1.0 mg/kg TS 3 1 HESE aromater >C16C35 <1.0 mg/kg TS 3 1 HESE bensen <0.010 mg/kg TS 3 1 HESE toluen <0.050 mg/kg TS 3 1 HESE etylbensen <0.050 mg/kg TS 3 1 HESE m,pxylen <0.050 mg/kg TS 3 1 HESE oxylen <0.050 mg/kg TS 3 1 HESE xylener, summa* <0.050 mg/kg TS 3 1 HESE TEX, summa* <0.10 mg/kg TS 3 1 HESE naftalen <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE acenaftylen <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE acenaften <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE fluoren <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE fenantren <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE antracen <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE fluoranten <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE pyren <0.100 mg/kg TS 3 1 HESE bens(a)antracen <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE krysen <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE bens(b)fluoranten <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE bens(k)fluoranten <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE bens(a)pyren <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE dibens(ah)antracen <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE benso(ghi)perylen <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE indeno(123cd)pyren <0.080 mg/kg TS 3 1 HESE PAH, summa 16* <0.72 mg/kg TS 3 1 HESE PAH, summa cancerogena* <0.28 mg/kg TS 3 1 HESE PAH, summa övriga* <0.44 mg/kg TS 3 1 HESE PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 3 1 HESE PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 3 1 HESE PAH, summa H* <0.32 mg/kg TS 3 1 HESE ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

27 Rapport Sida 4 (7) T QJRIXDRN Er beteckning Vallentuna1 0,050,2 Provtagare Ebba Rocklind Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C % 2 V HESE As mg/kg TS 2 H HESE Ba mg/kg TS 2 H HESE Cd mg/kg TS 2 H HESE Co mg/kg TS 2 H HESE Cr mg/kg TS 2 H HESE Cu mg/kg TS 2 H HESE Hg <0.2 mg/kg TS 2 H HESE Ni mg/kg TS 2 H HESE Pb mg/kg TS 2 H HESE V mg/kg TS 2 H HESE Zn mg/kg TS 2 H HESE Mo mg/kg TS 2 H HESE Sb mg/kg TS 2 H HESE Sn mg/kg TS 2 H HESE Ag mg/kg TS 2 H HESE Er beteckning Vallentuna5 0,250,35 Provtagare Ebba Rocklind Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C % 2 V HESE As mg/kg TS 2 H HESE Ba mg/kg TS 2 H HESE Cd mg/kg TS 2 H HESE Co mg/kg TS 2 H HESE Cr mg/kg TS 2 H HESE Cu mg/kg TS 2 H HESE Hg <0.2 mg/kg TS 2 H HESE Ni mg/kg TS 2 H HESE Pb mg/kg TS 2 H HESE V mg/kg TS 2 H HESE Zn mg/kg TS 2 H HESE Mo mg/kg TS 2 H HESE Sb mg/kg TS 2 H HESE Sn mg/kg TS 2 H HESE Ag mg/kg TS 2 H HESE ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

28 Rapport Sida 5 (7) T QJRIXDRN Er beteckning Vallentuna8 0,10,25 Provtagare Ebba Rocklind Provtagningsdatum Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C % 2 V HESE As mg/kg TS 2 H HESE Ba mg/kg TS 2 H HESE Cd mg/kg TS 2 H HESE Co mg/kg TS 2 H HESE Cr mg/kg TS 2 H HESE Cu mg/kg TS 2 H HESE Hg <0.2 mg/kg TS 2 H HESE Ni mg/kg TS 2 H HESE Pb mg/kg TS 2 H HESE V mg/kg TS 2 H HESE Zn mg/kg TS 2 H HESE Mo mg/kg TS 2 H HESE Sb mg/kg TS 2 H HESE Sn mg/kg TS 2 H HESE Ag mg/kg TS 2 H HESE ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

29 Rapport Sida 6 (7) T QJRIXDRN * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Paket OJ3A. Bestämning av klorerade pesticider enligt metod baserad på US EPA Mätning utförs med GCECD. Rev Bestämning av metaller enligt MMK1. Analysprovet har torkats vid 50 C och elementhalterna TSkorrigerats. För jord siktas provet efter torkning. För sediment/slam mals alternativt hamras det torkade provet. Vid expressanalys har upplösning skett på vått samt osiktat/omalt prov. Upplösning har skett med salpetersyra för sediment/slam och för jord med salpetersyra/väteperoxid. För Mo, Sb, Sn och Ag har upplösning skett med kungsvatten. Analys har skett enligt EPA metod (modifierad) (ICPSFMS). Rev Paket OJ21A Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av metylpyrener/metylfluorantener och metylkrysener/metylbens(a)antracener. Bestämning av bensen, toluen, etylbensen och xylen (BTEX). Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Metod baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. Mätning utförs med GCMS. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen). Enligt nya direktiv från Naturvårdsverket oktober Rev HESE Godkännare Hedvig von Seth H V Utf 1 Mätningen utförd med ICPSFMS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Våtkemisk analys För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 För mätningen svarar ALS Laboratory Group, Na Harfê 9/336, , Prag 9, Tjeckien, som är av det tjeckiska ackrediteringsorganet CAI ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 1163). CAI är signatär till ett MLA inom EA, samma MLA som SWEDAC är signatär till. 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

30 Rapport Sida 7 (7) T QJRIXDRN Utf 1 Laboratorierna finns lokaliserade i; Prag, Na Harfê 9/336, , Praha 9, Ceska Lipa, Bendlova 1687/7, Ceska Lipa, Pardubice, V Raji 906, Pardubice. Kontakta ALS Täby för ytterligare information. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. ALS Scandinavia AB Box Täby Sweden Webb: Epost: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av