Ordföranden har ordet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordföranden har ordet."

Transkript

1 Så är vi då igång med skolarbetet igen. Det är bara att hoppas att alla medlemmar har tagit sig igenom de värmeböljor och regnväder, som denna sommar bjudit på och att krafterna nu är på topp inför det nya läsåret. I Linköpings kommunförenings medlemsblad Facket och Skolan, vars första nummer för läsåret du just läser, får du kontinuerlig information i fackliga frågor. Detta första nummer handlar nästan uteslutande om din arbetstid. Vi försöker ge dig den hjälp du kan behöva för att få kontroll över din arbetstid så att den inte överstiger de avtalade måtten. Ordföranden har ordet. Inför de kommande löneförhandlingarna skall det ske någon form av lönesamtal. Det gäller dock för parterna på den kommunala scenen att enas om formerna innan man kan komma igång. Det går t ex inte att använda det undermåliga formulär, som arbetsgivaren vid tidigare tillfällen på en del skolor försökt att föra fram. Det har under senare år blivit någon sorts moderörelse kring lönesamtalsfenomenet, vilket vi i ledningen för Linköpings kommunförening av LR anser olyckligt. Lönesamtalet är ett arbetsgivarpåfund, som har kontraproduktiva verkningar på det fackliga arbetet. Tyvärr har de fackliga organisationerna på riksplanet fallit för locktonerna kring lönesamtalen. Som det nu är är dessa samtal påbjudna i avtal och skall då också genomföras. Det gäller dock för medlemmarna att ge lönesamtalen rätt proportioner. De pengar som nu skall fördelas belöper sig till kanske i genomsnitt 500 kr. Vad kan du hoppas på att vinna via ett framgångsrikt lönesamtal? Någon hundralapp? Kanske två? Knappast mera. Nummer augusti Information till Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Linköping Finns det något annat som är viktigare att lägga den personliga energin på? Ja, det finns det tveklöst. Satsa dina krafter på den uppdragsdialog, som det centrala avtalet HÖK 05 samt LPP påbjuder. Satsa dina krafter på att få ordning på din arbetstid och på din arbetsbelastning. Så här säger LPP: Medarbetare på alla nivåer ska beredas möjlighet att påverka och ta ansvar för arbetsplanering och schemaläggning samt erbjudas möjlighet till eget ansvar, delaktighet och inflytande över sin arbetssituation Arbetsgivaren har dessutom i LPP ålagt dig skyldigheten att informera och föra en fortlöpande dialog med din arbetsledning/ uppdragsgivare respektive dina medarbetare/uppdragstagare. ta reda på vilket ansvar och vilka befogenheter som ingår i ditt uppdrag. Förbundskansliets medlemsjour. Öppettider mån-fre, kl Telefonnummer: E-post: Regionala ombudsmän ger dig auktoritativa svar i fackliga frågor. Kommunombud: Åke Nilsson Bitr. KO: Anders Larsson Timo Järvinen Lars Åke Karlsson Elisabeth Israelsson HSO: Karin Bäckstedt LÅC fredag den 26 augusti 2005

2 Facket och Skolan nr 5-05 Vad de båda lärarförbunden på central nivå tycker kan du läsa i bilagan till detta nr av Facket och Skolan. De vinster du kan göra i detta hänseende har en helt annan dignitet för dig än vad ev vinster av ett lönesamtal kan ha. Även rent ekonomiskt. Vi ser allt flera av våra medlemmar bli utbrända och långtidssjukskrivna. Hamnar du i den situationen tickar hundralapparna iväg för dig i en mycket snabb takt. Arbetsgivaren har de motsatta prioriteringarna mot vad LR har. Han vill att du skall arbeta långt utöver avtalad tid. Därför skall denna inte mätas och det skall inte ske några tydliga dialoger kring arbetstiden. Han ser gärna att du istället lägger ner din energi på att tala med honom om hur han skall fördela den fixa summa pengar han har till sitt förfogande. Detta kostar honom inget. Det kostar honom däremot mycket om du slutar att arbeta en massa övertid utan att avkräva honom ersättning för detta extra arbete. 2 Tidsbudget- och annat arbete i arbetstids- och arbetsmiljöfrågor som Linköpings kommunförening och dess medlemmar lagt ner mycket energi på de senaste åren har även om kommunen med näbbar och klor har motarbetat detta haft en stor framgång. Många medlemmar, många rektorer och många andra involverade har fått en helt annan medvetenhet om arbetstidsfrågorna än vad som tidigare gällde. Man har blivit mycket mera aktsam om arbetstidsanvändningen. Det återstår dock mycket att göra. Detta tar vi itu med nu. Eftersom det har varit så svårt att komma fram tidsbudgetvägen försöker vi nu en delvis annan väg. Åke Dialog om ditt uppdrag idé. Eftersom lärarnas centrala avtal nu kallat HÖK - under ett stort antal år har uppluckrats mer och mer kommuner som Linköping inte bekymrar sig om att leva efter de lokala avtal, som tecknas - blir kritiken och de arbetsrättsliga följderna för svåra att hantera säger man, som i våras, helt sonika upp de lokala avtalen kommunerna aktivt motarbetar arbetstidsmodeller, som t ex LR Linköpings tidsbudgetmetod måste vi hitta andra infallsvinklar för att komma över kontrollen av arbetstiden. Vilka fasta värden kan tänkas föreligga? Vilka dokument kan kommunen inte komma undan? Jo, de arbetsrättsliga lagarna. Utgår man från dessa kombinerat med centrala skrivningar i vårt riksavtal, kommunala policies/program och från praxis kan man komma längre. Nu utgår vi från ditt schema och från ovanstående nämnda dokument. Det är naturligtvis omöjligt för dig att känna till de lag- och andra paragrafer, som är relevanta för dig när du skall bygga upp ditt schema och försvara detta mot din chef. Till din hjälp har kommunföreningen därför tagit fram ett antal lathundar. Vi presenterar i dessa på ett, som vi hoppas tydligt sätt, vilka de viktiga dokumenten är och vilka paragrafer, som är applicerbara på din situation. Leta i dessa efter de argument och infallsvinklar, som du behöver för din dialog med chefen. Lathundarna skickas ut samtidigt med detta nr av Facket och Skolan. De tyngsta byggstenarna i dokumenten är hämtade från Arbetstidslagen (ATL), Arbetsmiljölagen (AML), vårt centrala avtal (HÖK 05), det kommunala avtalet som gäller för alla på den kommunala sidan - (AB 05) och kommunens Linköpings Personalpolitiska Program (LPP). Kommunföreningens lathundar, kommunföreningens tidigare tidsbudgetmaterial som fortfarande utgör ett viktigt stöd för dig har vi för avsikt att placera på kommunföreningens hemsida. Troligen lägger vi också in ATL, AML m fl viktiga dokument..

3 Facket och Skolan nr Dialog kring ditt uppdrag praktiskt genomförande. Så här gör du när du konstruerar ditt uppdrag. 1. Ta fram det schema, som du har fått från din chef. Där finns antagligen dina lektioner redan införda. (Kanske finns också konferenstid utlagd. Kanske också en del annat, t ex rast- resp måltidsvakt.) 2. Kontrollräkna antalet lektioner. Slå larm till ditt lokalombud om dessa har ökat jämfört med vad som tidigare har gällt. 3. Lägg in pauser. (Paus är det arbetsrättsligt korrekta namn för det, som du antagligen kallar rast). Skall enligt praxis vara 5-6 min per arbetad timme, men kan med fördel läggas samman till en mera sammanhängande paus om min. Denna tid räknas som arbetstid och skall enl ATL finnas. Saknas möjlighet att lägga in dessa pauser kräver du omläggning av schemat. 4. Lägg in din egen lunch 30 min om inget annat har överenskommits med din chef. Denna tid skall enligt ATL finnas avsatt. Den räknas inte som arbetstid, men skall å andra sidan vara arbetsfri. 5. Lägg i schemat in konferenstid, rastvakter, måltidsvakter. (Är du måltidsvakt arbetar du under den tid du utövar tillsyn. Skall alltså markeras som ett arbetspass). 6. Korta snuttar mellan lektioner (5 10 min) är omöjliga att i normalfallet utföra något arbete på. Dessa snuttar är ur arbetsgivarens perspektiv helt enkelt ett svinn. Genom en bra planering, genom att lägga genomtänkta schemata kan han minska svinnet, men han kan aldrig få bort det helt. För din del är detta förflyttnings- och spilltid, som räknas som arbetstid. En tid då du utrymmer lektionssalen, låser, går till nästa lektionssal, pratar med någon elev på vägen, låser upp och plockar fram för nästa lektion. OBS: Detta är inte den paustid, som omnämndes i punkt 3. Markera dessa snuttar tydligt på ditt schema. Sannolikt blir det en kortare förflyttningstid för dig även före och efter ditt egna lunchuppehåll 7. Nu lägger du ut din friskvårdstimme, som numera kallas hälsotimme. (Är du deltidare får du inte en full timme utan i proportion till din tjänstgöringsgrad). 8. Något som är en direkt följd av din anställning är att du måste läsa meddelanden av olika slag och att i förekommande fall svara. Mycket av detta kommer antagligen i mail-form. Även en del annat av ren administrationstyp förekommer. Även detta skall naturligtvis markeras i ditt schema. Det är ju en del av ditt arbete. 9. Nu börjar du kunna se ungefär hur din schemablankett kommer att se ut när du är färdig med ditt planeringsjobb för den reglerade arbetstiden. Nu skall resten i ditt uppdrag definieras. Till sist skall summan av timmar under ett år bli Nu uppstår problemet hur man skall tackla sådana arbetsuppgifter, som inte finns kontinuerligt t ex fortbildningens 104 h. Enklast är att helt enkelt räkna bort dessa från de och sedan på schemat lägga ut det som blir kvar när man gjort borträkningen. (Det man räknar bort gör man en speciell planering för och ser till att fullgöra). Anta att det bara vore fortbildningen som skulle räknas bort. Då skulle du få h kvar att lägga ut på läsårets veckor. Antagligen finns det flera arbetsuppgifter än fortbildningen, som är lämpliga att hantera på analogt sätt, t ex utvecklingssamtal, föräldramöten, bokbeställningar, prövningar, planeringsdagar före läsårets början samt utvärdering efter läsårets slut. Tycker du så, gör du så. Då kommer du ner lägre än h att lägga ut på schemat. Ett alternativ är att ha schemablanketter, som även upptar de icke kontinuerliga arbetsuppgifterna. Det viktiga är att alla dina arbetsuppgifter verkligen kommer med. Om inte innebär det ju att du jobbar gratis med vissa arbetsuppgifter.

4 Facket och Skolan nr När du har kommit så här långt kan du överblicka ditt schema. Nu är det dags att sätta ut starttid och sluttid för varje arbetsdag. Görs så att den i punkt 8 beskrivna årsarbetstiden kommer att utgöra summan för alla dina arbetsveckor. I normalfallet börjar din arbetsdag en stund före första lektionen och slutar en stund efter den sista eller efter det att en konferens är slut. 11.I samband med avtalstecknandet 1996, som var inkörsporten till en ny avtalstyp markerades från parterna att möjligheten till för- och efterarbete av lektionerna inte skulle minska. Avsikten var naturligtvis att hålla kvaliteten i skolarbetet uppe och att låta professionella lärare utföra ett högkvalitativt arbete. Detta är ett tänkande, som alltfort har sin giltighet. Naturligtvis använder du huvuddelen av din förtroendearbetstid till detta, men denna räcker inte för att uppnå det här beskrivna. Du måste också använda av den reglerade tiden. Alltså markerar du tid för för- och efterarbete i ditt schema. 12.Kommunen betonar i sin Plan för personalhälsa och arbetsmiljö att de anställda i Linköping ges möjlighet att reflektera i sitt arbete. Då menar man inte bara den ytliga reflektion, som drar genom huvudet på dig när du rusar från en lektion till en annan. Man menar en mera djuplodande reflektion, som det tar tid att genomföra. Avsätt tid för din egen personliga reflektion. (Vi har skrivit en speciell lathund om just detta). 13.Nu märker du antagligen att det återstår en hel del arbetsuppgifter, som du och andra tänker sig att du skall utföra, men att tiden för dessa inte finns. Nu får du gå fram hårt med rödpennan när du fortsätter att konstruera ditt förslag till uppdrag. I vårt tidigare publicerade tidsbudgetmaterial har vi listat många tänkbara arbetsuppgifter, som mentorskap för elever, handledarskap av lärarkandidater, rättande av nationella prov och mycket annat. Vi upprepar inte dessa potentiella arbetsuppgifter. Dels kan du titta tillbaka på detta material, som också finns på kommunföreningens hemsida, dels har du naturligtvis en ordentlig kunskap om din egen hittillsvarande arbetssituation. 14.Till sist tar din potentiella arbetstid slut när du planerar, men du står med potentiella arbetsuppgifter kvar att lägga ut. Kanske börjar du fundera över hur din arbetstid används. Kanske är en del av det som inte kom med egentligen mera centralt än en del av det du har lagt ut och som inte är lagstyrt eller bestämt på annat sätt? Kanske är ni flera, som gemensamt kommer på att ni har alldeles för långa konferenser i förhållande till den tid ni har till förfogande? Ni kanske inte tidsmässigt kan finansiera lägerskola? Varför gör ni alla en viss uppgift, som några få skulle kunna klara? Hos er kanske man inte kan placera lärarkandidater, eftersom det inte finns någon arbetstid för att ta hand om dessa? Osv, osv. Ta diskussionen med varandra och med chefen. Ändra i det som ni råder över lokalt. Däremot kan ni inte ändra i lagar och andra viktiga centrala dokument. 15.Även med denna eftertanke blir det en del kvar, som inte gick att lägga ut. Dessa arbetsuppgifter skall du inte utföra. 16.Nu träffar du din chef och lägger fram ditt grundligt genomarbetade underlag och diskuterar ditt uppdrag. Chefen kanske inte håller med om allt, men vill chefen att du skall utföra en viss arbetsuppgift, som du hade tänkt bort måste någon annan uppgift tas bort. Det är chefen, som avgör, men finessen med den gång, som vi här har skisserat är att chefen är bunden till de lagar, avtal, policies och den praxis som finns. Han kan alltså inte besluta hur som helst. Han kan inte heller icke-besluta, han kan inte överlämna till dig och säga att du får väl prioritera. 17.Om chefen vägrar att samtala då? Det har han ingen rätt till. Begär du ett samtal måste detta effektueras. Slå larm till ditt lokalombud om du inte får ett juste samtal, som leder till en korrekt arbetssituation. Lokalombuden slår larm till kommunombuden. 4

5 Facket och Skolan nr Det finns ett par komplikationer, som inte har berörts i det ovanstående. 1. Alla veckor ser på schemat inte likadana ut. I det fallet får du nog arbeta med flera olika schemablanketter. 2. Arbetsårets 194 dagar skall indelas i tre perioder, som var för sig innebär både en planerings- och en avräkningsperiod för övertidsersättning. Arbetsgivaren har avgjort mellan vilka datum de olika perioderna infaller. Du får planera en period i taget. Eftersom vi har märkt att undervisningsbörda och total arbetsbörda är tämligen nära förknippade med varandra råder vi dig att om du har snedfördelning av dina lektioner mellan de olika perioderna planera den reglerade tiden i samma proportioner. Ex: Du har 50% av dina lektioner under den första perioden. Då lägger du också ut 50% av de h under denna period och motsvarande mindre under de två andra. Någon automatisk trettiofemtimmarsvecka finns inte. Åke Perioderna Kommunen har självsvåldigt bestämt att datum för de tre perioderna skall vara Startdagen för läsåret - 20 nov 21 nov 12 mars 13 mars slutdagen för läsåret Det går inte att precisera mera än så eftersom start- och sluttid är olika för olika skolor för att inte säga för olika individer. Löneförhandlingarna per 1 april 2005 har ännu inte dragit igång. Vi sitter i långdragna mycket segslitna överläggningar med kommunen om vad som gälla. Dessutom skall lönesamtal genomföras före förhandlingarna. Gissningsvis kommer förhandlingarna igång mot slutet av september eller i början av oktober. Klart är att det är 2 % som skall fördelas, alltså en betydligt mindre summa pengar än vad vi har varit vana att hantera i förhandlingarna Information till dig som brukar äta pedagogisk måltid tillsammans med eleverna. Den uppgörelse som sedan många år fanns sades ensidigt upp av kommunen under Sturm und Drang-perioden i våras. Kommunen väljer nu att ensidigt reglera frågan och då kan konstateras att Begreppet pedagogisk måltid är nu borta. Nu handlar det om ren tillsyn. All tillsyn sker naturligtvis på reglerad arbetstid Den vaktande läraren får välja på om han/hon vill äta för halva priset eller enbart utöva tillsyn. Den vaktande läraren skall ha sin 30 min långa lunchrast oberoende av elevvaktandet. Åke

6 Facket och Skolan nr Kommunens avtalsuppsägningar. (Uppföljning av inf som gick ut i brev under vt 05). Kommunen sade ju upp ett antal lokala avtal under förra terminen. Senare kom också uppsägningar av bl a överenskommelser om rättningstid för nationella prov på en del grundskolor. Enligt arbetsgivaren innebär avtalsuppsägningarna att alla andra regleringar av den reglerade tiden än 1360 h/verksamhetsår upphör att gälla. Arbetsgivaren menar också att vikariatsersättningarna upphört att gälla i och med avtalsuppsägningarna. Arbetsgivaren avser att ersätta vikariatsersättningen med enkel övertidsersättning (eller fyllnadslön) enligt de övertidsregler som gäller i det kommunala avtalet AB. Vi i LR har ännu inte givit upp våra strävanden att rädda vikariatsersättningarna och fortsätter att arbeta med frågan. För att du skall vara så skyddad som möjligt gäller i stort sett samma råd som tidigare: Om rektor vill att du ska vikariera ska du begära att få en skriftlig beordran. Med den som underlag ska du sedan begära övertidsersättning för de arbetsuppgifter, som du blir tvungen att förlägga utanför din ordinarie arbetstid med anledning av vikariatet. (Inklusive det för- och efterarbete vikariatet medför). Övertidsersättning utgår enligt AB. Påbörjad halvtimme räknas som fullgjord halvtimme. Angående vägran att utföra en arbetsuppgift se nedan. Vem är det som beordrar dig? Endast rektor har denna rätt. Kolleger, schemaläggare, vikariatsanskaffare m fl har inte denna rätt. Ta alltså bara emot vikariatsbeordran från rektor. Sök inte frivilligt upp vikariaten så länge ersättningsfrågan inte är slutgiltigt löst. Teckna dig inte på listor över potentiella vikarier. Om rektor på något sätt försöker höja det fastställda undervisningsmåttet för dig ska du kontakta ditt lokalombud. Rektor har enligt HÖK 05 inte rätt att höja ditt fastställda undervisningsmått. (Dessutom har de politiker, som har sagt upp avtalen försäkrat att man inte avser att tvinga lärarna som enligt dem är en hårt arbetsbelastad grupp att arbeta mera). Var vaksam på de negativa förändringar, som kan tänkas ske och rapportera till ditt lokalombud, som i sin tur rapporterar till kommunombuden. Vägran. Kan du vägra att utföra de nya arbetsuppgifter, som rektor ålägger dig? Nej, det kan du inte. I princip skall du utföra de order chefen ger dig. Vägran kan ytterst innebära uppsägning. Det ovan skrivna innebär dock inte att du okritiskt skall lägga dig för din chef. Gör chefen fel måste vi se till att ordern prövas i efterhand. Ytterligare information kommer främst att ges i Facket och Skolan och till lokalombuden i de speciella veckobrev dessa får. Åke

7 Facket och Skolan nr Kommunföreningens arbetsutskott (AU) består av: Åke Nilsson, Elsa Brändströms skola, kommunombud, ordförande i kommunföreningen och bitr huvudskyddsombud Åke har det övergripande ansvaret för hela verksamheten och ansvarar för informationen till lokalombud och medlemmar, för kursverksamheten inom kommunföreningen m.m. Han arbetar med såväl grundskole- som gymnasiefrågor och har huvudansvaret för löneförhandlingar samt för kontakterna med vår distrikts- och centrala organisation. Anders Larsson, Tokarpsskolan, bitr. kommunombud och bitr huvudskyddsombud Anders är huvudansvarig för avtalsfrågor. Han arbetar också med frågor som rör medlemmarnas arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Elisabeth Israelsson Elsa Brändström, bitr. kommunombud och bitr huvudskyddsombud Elisabeth ansvarar för gymnasiefrågorna och har huvudansvaret för MBL-förhandlingarna och övriga kontakter med Bildningsnämnden. Karin Bäckstedt, Berzeliusskolan, huvudskyddsombud Karin har det övergripande ansvaret när det gäller skydds- och arbetsmiljöfrågor och sköter också kontakterna med LR:s skyddsombud. Timo Järvinen, Skäggetorpsskolan, bitr kommunombud och bitr huvudskyddsombud Timo har huvudansvaret för information till medlemmar i ferielöne-, sjukförsäkrings- och "barnledighets"frågor. Timo har också, tillsammans med Lars-Åke ansvaret för arbetstidsfrågorna. Lars-Åke Karlsson, Linghemsskolan, bitr kommunombud och bitr huvudskydsombud Lars-Åke är LR:s ritningsgranskare. Han har också huvudansvaret för våra kontakter med Barn och Ungdomsnämnden. Han har tillsammans med Timo ansvar för arbetstidsfrågorna. Lars-Åke har också datafrågor bland sina arbetsuppgifter.

8 Bilaga till Facket och Skolan nr 5 år 2005 Dags för dialog om arbetstidsfrågan I det nya kommunala avtalet framhålls dialogen mellan chef och medarbetare som en metod att hantera lärares arbetstid. Den dialogen bör snabbt komma till stånd så att den kan få effekter på arbetet redan i höst. Lärares arbetstid var en av de svåraste frågorna i den kommunala avtalsrörelsen. Vanligtvis är det inte regleringen i sig utan mängden arbetsuppgifter som upplevs som det stora problemet. Osäkerheten bland lärare om hur man ska prioritera sina arbetsuppgifter i förhållande till måluppfyllelse och tidsramar skapar stress och frustration. Som ett sätt att hantera problemet lyfter parterna i det nya avtalet fram dialogen mellan den anställda och den närmaste chefen. Varje lärare ska tillförsäkras ett inflytande över sin personliga arbetssituation genom att regelbundna samtal med närmaste chef blir en självklar rutin på alla arbetsplatser. Det bör givetvis också ligga i arbetsgivarens intresse att dessa samtal kommer till stånd, eftersom de ger chefen fördjupad inblick i verksamheten och på så sätt möjlighet att organisera verksamheten så rationellt och effektivt som möjligt. Dialogen syftar även till att säkerställa att avtalets och arbetsmiljölagens krav på individuella hänsyn verkligen uppfylls vid planeringen av arbetsinnehållet. Dialogens innehåll Dialogen är ett sätt att tillförsäkra varje arbetstagare goda arbetsförutsättningar. Syftet är att uppdraget ska tydliggöras i förhållande till målen för verksamheten och att arbetsuppgifterna ska vägas mot tillgängliga resurser och utifrån varje individs förutsättningar och kompetens. Dialogen bör lämpligen genomföras i samband med att verksamheten planeras. Vid samtalet bör man komma överens om vilka arbetsuppgifter som läraren ska ansvara för och hur de ska prioriteras i förhållande till varandra. Samtalet måste föras mot bakgrund av gällande regelverk och utifrån de förutsättningar som råder på den aktuella skolan. Frågor som bör behandlas i dialogen: Vad innebär målen för verksamheten för mitt arbete? Vilka ansvarsområden ligger i mitt uppdrag? Vilka arbetsuppgifter ska jag prioritera? Hur ska min arbetstid disponeras? Används min kompetens rätt? Hur kan min kompetens utvecklas? Vilka resurser behöver jag ha tillgång till? Inte bara undervisning Djupstudien visade att det i de flesta grundoch gymnasieskolor fortfarande finns kvar varianter av den tidigare regleringen av undervisningsskyldigheten (usk) som fanns i avtalet till och med Denna reglering gav å ena sidan den enskilda läraren ett tak för den mängd undervisning som hon eller han kunde begäras utföra. Å andra sidan hanterade den inte komplexiteten och helheten i lärarens arbete. För alla lärare är det en kärnfråga hur mycket undervisning som ska utföras och hur mycket tid som blir över till planering, utvärdering och så vidare. Andra faktorer som också är av stor betydelse för arbetsbelastningen, som exempelvis lärarens erfarenhet, undervisningens särart, gruppstorlekar, elevernas förutsättningar och tid för utvecklingsarbete brukar inte diskuteras i samma utsträckning. Individuella hänsyn Dialogen måste utgå ifrån lärarens hela arbetssituation, inte bara från mängden undervisning. En schabloniserad hantering som innebär att samtliga lärare förväntas utföra samma mängd undervisning eller ha exakt samma tid

9 Bilaga till Facket och Skolan nr 5 år 2005 till sitt förfogande för andra arbetsuppgifter, uppfyller inte avtalets och arbetsmiljölagens krav på att man ska ta individuella hänsyn vid planeringen av arbetet och dess innehåll. Syftet med dialogen är att hitta balansen mellan arbetstid och arbetsinnehåll i förhållande till lärarens uppdrag enligt styrdokumenten och att tillförsäkra läraren ett professionellt inflytande. Självfallet är det inte acceptabelt att arbetsgivaren ställer olika individers behov av arbetsanpassning mot varandra eller överlåter åt arbetskamraterna att lösa problem som uppstår vid underbemanning utan att de får det stöd de behöver. För läraren ska dialogen ge ett individuellt inflytande i arbetet säkra en hälsosam arbetssituation se till att arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden balansera resurser mot uppdrag ge goda utvecklingsmöjligheter ge regelbunden kontakt med arbetsledningen Kommunföreningens uppgifter Det är viktigt att samtalen kommer i gång omgående, så att de kan utgöra grund för planering av arbetsinnehållet kommande verksamhetsår. Kommunföreningen måste därför ta initiativ och via samverkanssystemet förmå arbetsgivarna att använda sig av dialogen som planeringsinstrument. Stöd finns att hämta både i avtalet och i arbetsmiljölagen. Lokalt bör man komma överens om formerna för dialogen, till exempel om den ska hållas skild från utvecklingssamtal och lönesamtal och hur ofta samtalen ska äga rum. Man måste inte nödvändigtvis sätta i gång samtidigt över hela kommunen om arbetsgivaren är tveksam eller ovillig. Ibland kan det vara strategiskt bra att börja på en enhet där man gör bedömningen att dialogmodellen har en bra grund att utgå ifrån och sedan låta det goda exemplet sprida sig. Det är förstås en fördel om också ombud och medlemmar på arbetsplatsen tar initiativ och begär att få ha dialog med sin chef. Tidsåtgången kommer att vara ett problem för arbetsgivaren, åtminstone i början. Men när dialogen har blivit rutin kommer också arbetsgivaren att upptäcka att det finns mycket att vinna på att genomföra samtalen. Modellen ger chefen ökad insyn och överblick i hur verksamheten fungerar samt bidrar till att säkerställa att hänsyn tas till individens förutsättningar då chefen leder och fördelar arbetet. Många av de skyldigheter och uppgifter som chefen har kommer att kunna uppfyllas genom samtalen. För chefen underlättar dialogen att få överblick över verksamheten att förbättra måluppfyllelsen att ta sitt personalansvar att optimera resursanvändningen att individualisera arbetsorganisationen att uppfylla kraven i lag och avtal att ha regelbunden kontakt med var och en i personalen Det är i samverkan mellan lärarorganisationerna och arbetsgivaren som man arbetar fram förutsättningarna för att genomföra dialogerna samt följer upp resultatet och utvärderar det. Dialogen är en möjlighet till in.ytande för individen och utgör ett komplement till samverkan mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren. Mer material kring avtalet finns på HÖK 05 informationsportal.

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

2014-02-27 Sida 1 (7)

2014-02-27 Sida 1 (7) 2014-02-27 Sida 1 (7) Modell för uppdragsdialogen för utbildningsförvaltningen i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

Lärares arbetsbörda (version jan 2015)

Lärares arbetsbörda (version jan 2015) ARBETSMATERIAL 2015-04-23 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Jan Holmqvist, förvaltningschef Telefon: 0370-37 80 25 (direkt) E-post: jan.o.holmqvist@varnamo.se Lärares arbetsbörda (version jan 2015)

Läs mer

Nummer 6-02 16 september

Nummer 6-02 16 september Nummer 6-02 16 september Information till Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Linköping I förra numret av Facket oc Skolan utlovades ett specialnummer om ur varje lärare utifrån personliga erfarenetsvärden

Läs mer

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför? för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011

Läs mer

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan 1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Förhandlingsprotokoll 2012-08-31

Förhandlingsprotokoll 2012-08-31 Förhandlingsprotokoll 2012-08-31 Plats och tid: Parter: Närvarande: Kungälvs kommun, Mimers hus och Trollhättevägen 1 juni 2012 7 juni 2012 19 juni 2012 16 augusti 2012 Kungälvs Kommun och Lärarförbundet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider.

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider. M A R I A - G A M L A S T A N S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-05-30 SDN 2005-06-16 DNR 104-170/2005 Handläggare: Yvonne Alenius SID 1(5) Till Stadsdelsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-02 Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunstyrelsen Dokumentnamn Riktlinjer för hantering

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Förslag till yttrande med anledning av föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Förslag till yttrande med anledning av föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen Sidan 1 av 8 FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR o FRITID 2013-11-17 Er referens: ISM 2013/10254 Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr:

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Läraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA

Läraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA nya möjligheter till en bättre skola nya möjligheter till en bättre skola Vi som företräder arbetsgivarna och lärarna i landets skolor har tecknat ett nytt avtal som skapar förutsättningar för att ge

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Ytterligare en myt om skolan

Ytterligare en myt om skolan Ytterligare en myt om skolan eller Lärares arbetstid arbetstidsavtal och skolans tidsanvändning Några myter om lärares arbetstid Lärare jobbar mer än andra Lärare jobbar mindre än andra Lärare har sommarlov,

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen). 1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun. 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Revisionsrapport Lärarnas arbetstider Stadsrevisionen Örebro kommun 2009-03-18 Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning 1 Uppdraget...1 2 Bakgrund och revisionsfråga...1 3 Metod och genomförande...1

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN 1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

HÖK 07 Medlemsmöte Manus

HÖK 07 Medlemsmöte Manus HÖK 07 Medlemsmöte Manus Stöd och kommentarer till bildspel Bild 2: HÖK 07 Ge en kortfattad beskrivning av avtalsrörelsen och dess innehåll utifrån nedanstående redogörelse: SKL önskade ett tillsvidareavtal

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Lärarnas Riksförbund 2016 Gävle kommunförening

Lärarnas Riksförbund 2016 Gävle kommunförening Lärarnas Riksförbund 2016 Gävle kommunförening Kommunföreningarnas uppdrag är enligt kongressbeslut: Utbildning Rekrytering Samordning av den fackliga verksamheten Fullgörande av arbetsuppgifter som Lärarnas

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I LÄRARFÖRBUNDET DECEMBER 2015

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I LÄRARFÖRBUNDET DECEMBER 2015 FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I LÄRARFÖRBUNDET DECEMBER 2015 Presentation av Anna Åsbergh ord. ledamot Anna arbetar på Lärarförbundets expedition på onsdagar. Övriga dagar jobbar hon som gymnasielärare på Bessemerskolans

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kompetensutveckling under din föräldraledighet

Kompetensutveckling under din föräldraledighet Kompetensutveckling under din föräldraledighet NATURVETARNA INLEDNING Att få barn är något av det största som händer i en människas liv. Förutom den stora förändringen som föräldraskapet innebär för dig

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Vision

Nyheter i Energiavtalet med Vision Nyheter i Energiavtalet med Vision Den 25 juni 2013 tecknade KFS och Vision ett tillsvidareavtal utan centralt fastställt löneökningsutrymme. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 ) 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida 2012-04-23 31-2012-3 9. Sign Sign Sign Sign. Löneavtal 2012. Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 9 Löneavtal 2012 Version 2012-04-24 2012-04-23 31-2012-3 10 Verksamhetsutvecklin g Avstämning Medarbetarsamtal skäl. Överläggning Individuella lönesättande samtal Förhandling 2012-04-23

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Lönesamtal. Hur förbereder jag mig?

Lönesamtal. Hur förbereder jag mig? Lönesamtal Hur förbereder jag mig? 20 50 10 30 60 LÖNESAMTAL Lönesystemen i kommuner, landsting, stat och hos enskilda arbetsgivare förutsätter i grunden att lönesamtal förs mellan den enskilde arbetstagaren

Läs mer

2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.

2006-11-07 Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet. GRÄSTORPS KOMMUN STYRDOKUMENT 10 2006-11-07 Sid 1 (5) LÖNEPOLICY Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2006-11-07, 188 Giltighet: 2006-11-07 och tills vidare Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för

Läs mer

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST Du och din lön - lathund för medlemmar i ST Inledning Här är ett stödmaterial du kan använda i dina förberedelser inför ditt samtal om lön med din chef. Materialet baserar sig på STs syn på hur ett sådant

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349

Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2013-12-19 Ändringar införda till och med KF, KS/2013:349 Arbetsbrist- och övertalighetspolicy Bakgrund och syfte Vid all förändring

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer