Gästisparken Motala kommun

Transkript

1 Gästisparken Motala kommun GEORADARUNDERSÖKNING I GÄSTISPARKEN TEKNISK RAPPORT

2 Gästisparken Georadarundersökning 2014 Gästisparken, Motala kommun, Östergötlands Län 1

3 Administrativa och tekniska uppgifter Län... Östergötland Kommun... Motala Socken... Motala Lokal... Gästisparken Koordinater.... SWEREF99TM Höjdmodell.... RH 2000 Fältarbetstid Uppdraget utfört av... Lars Winroth och Laila Wing, Modern Arkeologi Uppdragsgivare... Motala kommun, Anders Ekinge GPS... Sokkia RTK/CPOS med TDS Nomad handdator Georadar... Sensor & Software, NogginPlus 500 MHz med SmartCart Mjukvara... Sensor & Software EKKO Mapper 4, 64-bit Profilriktning... Sydost/nordväst växande mot nordost Profilavstånd cm Max djup cm Uppskattad signalhastighet... 8,5 cm/ns Mätspåravstånd... 5 cm Antal stackade mätspår... 4 Väder inför och vid undersökningstillfället... Uppehåll övergående till ihållande regn 2

4 Modern Arkeologi Parkgatan 29, Stallarholmen, Sverige Telefon , Gästisparken Georadarundersökning 2014 Motala kommun, Motala socken, Östergötlands län Modern Arkeologi teknisk rapport 14, 2014 Författare: Lars Winroth Omslagsbild: Foto från fältarbetet i Gästisparken, mot nordväst Laila Wing med georadar - Fotograf Lars Winroth 3

5 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Metod 5 Undersökningsresultat 6 Undersökningsytan 6 Resultaten 7 Georadarbilder cm djup 11 Till rapporten hör digitalt data för GIS med bland annat 71 stycken georadarbilder för varje 5 cm, cm djup, i steg om 2,5 cm. 4

6 Inledning Bakgrund och syfte I samband med en kulturhistorisk utredning av Gästisparken i Motala kommun utfördes under september 2014 en georadarkartering av utpekade delar av parken i syfte att ge understödjande information till utredningen. Totalt karterades nära kvadratmeter fördelade på tre delytor. I området har tidigare bland annat funnits ett gästgiveri vars källare idag delvis kan ses ovan jord. I närområdet har boplatser från stenålder undersökts. Metod Inmätning och utsättning gjordes med en Swepos-kopplad RTK-GPS med en noggrannhet på cmnivå. Radarmätning skedde med ett maximalt djup av 3,4 meter och den genomsnittliga signalhastigheten i marken uppskattades till 8,5 cm/ns. Markens signaldämpande egenskaper begränsade det för tolkning användbara djupet till ca 2 meter. Under arbetets gång togs preliminära resultat fram två gånger per dag som underlag för eventuell anpassning av karteringsytan och kontroll av kvalitet. Vid kartering med georadar mäter man i parallella linjer, så kallade profiler. En odometer på georadarenheten registrerar profilens längd. För varje 5 cm i profilen sänder georadarenheten ut en vertikal radarpuls och registrerar tiden och styrkan hos ekon från olika lager i marken, så kallade mätspår. Genom att uppskatta signalhastigheten i marken kan tiden omvandlas till djup i centimeter. Mätspåren lagras temporärt i en datorenhet på georadarmaskinen innan överföring till dator för analys. Över hela undersökningsytan läggs profiler parallellt, vanligtvis med 25 cm avstånd. Ett mindre profilavstånd ger ett resultat med högre upplösning men tar också längre tid att genomföra. Det är av yttersta vikt för kvaliteten på resultatet att odometern kalibreras regelbundet och att profilerna placeras korrekt enligt plan i undersökningsytan. Eftersom georadarantennen i princip måste ligga mot marken är det också viktigt att undersökningsytan är jämn och fri från hinder. Gräs bör vara klippt och åkermark måste vara jämn utan fåror. Varje ythinder innebär extra arbete med brutna profiler som i sin tur medför extra kostnader samt negativ påverkan på kvalitet. Vädret påverkar hur djupt radarsignalen går. Långvarigt regn ger mycket vatten i marken som dämpar signalen. När datainsamlingen är klar bearbetas informationen i flera specialiserade programvaror, där alla mätspår läggs ihop i en 3D-modell ur vilken man skapar en mängd centimetertjocka djupskivor över hela undersökningsytan. Djupskivorna georefereras i GIS-system för vidare tolkning och rapportering. 5

7 Undersökningsresultat Undersökningsytan Undersökningen omfattar totalt nästan kvadratmeter fördelat på tre delytor, se figur 1. Genom ytan går en bilväg och gång- och cykelvägar. På 1960-/70-talet genomgick ytan en större omstrukturering i samband med att riksväg 50 drogs genom parkens östra sida. Med ett profilavstånd på 25 cm har undersökningsytan täckts av strax under meter radarprofiler, motsvarande ca mätpunkter. Figur 1. Undersökningsområdet markerat med svart, radarytor med rött. 6

8 Resultaten Området kring Gästisparken har genomgått många olika faser, vilket inte bara avspeglas i de historiska källorna och i muntlig tradition, utan även i marken. Byggnader och aktivitetsytor från äldre tid ersätts helt eller delvis av nyare byggnader och efter bortåt ett halvt sekel av mänsklig verksamhet och påverkan finns det endast fragment kvar av de uppföranden som en gång fanns här. Trots det kan vi med radarns hjälp identifiera ett antal stukturer i marken och i vissa fall även knyta dem tid en viss tid, genom det rika kartmaterial som finns över området. Den här tekniska rapporten rymmer dock inte en analys av kartmaterialet, vilken kan hittas i den kulturhistoriska utredningen (Östergötlands museum 289/14). För ledningar har vi endast tolkat större ledningar och schakt. Området innehåller så rikliga mängder av mindre ledningar, elledningar och telekom, att vi har lämnat dem otolkade på kartorna för tydlighetens skull. För samtliga tolkningar på karta, se figur 2 och 3. Södra delytan Över nästan hela ytans längd går ett stort ledningsschakt i nordväst-sydostlig riktning. Schaktet bryter igenom en aktivitetsyta som troligtvis kommer från de byggnader som finns på kartor från mitten av 1900-talet. I områdets norra del finns spår som sannolikt är den västra kanten av grunden till en byggnad som stod här när parken karterades år 1849, på 1920-talet och år Det är också möjligt att det är samma grund som hör till en byggnad som kan ses på en storskifteskarta från år Västra delytan Den västra delytan utökades på kundens begäran ca 28 meter västerut för att täcka parkytan fram till det avgränsande staketet. I områdets västra halva finns ett stort antal brunnslock, vilket talar för att det här måste ha skett ett omfattande schaktningsarbete för ledningar. I delytans nordvästra del ser man tydligt spår av något som kan vara en äldre strandlinje, eller rättare sagt en anlagd strandkant, ca 10 meter innanför dagens strandkant och ca cm ner i marken. Det kan också röra sig om någon sorts terrassering, vilket kanske är mindre troligt med tanke på närheten till vattnet. I den östra delen, ca 50 cm under dagens gång- och cykelväg, finns en ca tre meter bred, äldre vägyta. Strax norr om, utmed vattnet finns ytterligare en vägyta, som närmare brofästet svänger upp mot söder. Vägytan ligger på endast 20 cm djup och är förmodligen yngre än den förstnämnda. Djupare ner i marken, från ca en meter, ser man en större reflektion i delytans nordöstra del. Sådana reflektioner är typiska för morän, men med hänvisning till det strategiska läget och reflektionens form kan det inte uteslutas att det är rester av en äldre byggnad som reflekterar. Förutom ovan nämnda strukturer finns ett storts antal mindre reflektioner, framför allt i områdets östra del, vilka sannolikt hör samman med senare tiders markplanering. Östra delytan Här ser man källargrunden till det gamla värdshuset som en väldigt stark reflektion. Grunden fylldes igen i samband med byggandet av riksväg 50. Överfyllningens form är oval med bredden 24 meter. Innan överfyllningen gjordes var marken plan fram till värdshuset. Under fyllningen ser man tydligt grundens form, och man kan utskilja grundens två delar. Den äldre källardelen, Hertig Johans källare, mäter ca 3,5 x 9 meter och har tjockare väggar jämfört med resten av källaren. På långsidorna av grundens nyare del ser man trappornas placering genom resterna av deras grunder. 7

9 På världshusets framsida, mot väster, finns två reflektioner, som enligt muntlig uppgift från Eva Klotz på Östergötlands museum kan vara fundament till en portal som vid någon tid fanns framför värdshuset. Lite längre ut från värdshuset, ca 15 meter, finns svaga spår av en möjlig väg. På värdshusets baksida kan man se spår av ett gångsystem som fanns i parken. Här finns också en stor mängd elledningar, som troligen är rester av tidigare belysning i parken. Några av dem hör förmodligen samman med den belysning som också idag finns där. I områdets nordöstra del finns två reflektioner som kan vara en äldre strandkant. Den västra av dem två ser ut att vara förstärkt med vertikala stockar, kanske som en kaj eller till en brygga. Övrigt Förutom de tre delytorna karterades också en liten yta, ca 4 x 15 meter, mellan tvätt- och bagarhuset och vattnet. Stora stenar och järnrör som stack ut vid strandkanten vittnade om stor påverkan, vilket också resultaten visade. Det gick inte att utskilja någon enskild struktur, varför den har lämnats utan tolkning på kartorna. För samtliga tolkningar samlade på samma kartbild, se figur 2 och 3. 8

10 Figur 2. Samtliga tolkningar. 9

11 Figur 3. Samtliga tolkningar på vit bakgrund. 10

12 Georadarbilder cm djup 11

13 12

14 13

15 14

16 15

17 16

18 17

19 18

20 19

21 20

22 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 26

28 27

29 28

30 29

31 30

32 31

33 32

34 33

35 34

36 35

37 36

38 37

39 38

40 39

41 40

42 41

43 42

44 43

45 44

46 45

47 46

48 47

49 48

50 49

51 50

52 51

53 52

54 53

55 54

56 55

57 56

58 57

59 58

60 59

61 60

62 61

63 62

64 63

65 64

66 65

67 66

68 67

69 68

70 69

71 70

72 71

73 72

74 73

75 74

76 75

77 76

78 77

79 78

80 79

81 80

82 81