Livsviktigt. hemma. Avancerad sjukvård på patientens villkor. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer
|
|
- Carina Charlotta Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer Livsviktigt Avancerad sjukvård Tryggt på patientens villkor hemma SID 8 nybygget Konstverk ska erbjuda kontemplation SID 3 forskning Utmaning att förvandla ångest till oro SID 3 medarbetare Terapihund sprider harmoni SID 7
2 Ingermar Lindewall Levande värderingar gör skillnad stockholms ledare sjukhem är en stiftelse som drivs utifrån en idé om att vårda långvarigt eller obotligt sjuka. För oss är det viktigt att våra värderingar omtanke, respekt och kunskap är levande i vardagen. Kvalitet i sjukvård och äldreomsorg handlar till stor del om bemötande. Aktuell forskning visar att ett respektfullt möte som innebär att patienten känner sig delaktig i vården och får delta i beslut om sin behandling har betydelse för patientens återhämtning. För oss är det självklart att ett tryggt, säkert och bra vårdmöte bygger på ömsesidigt respekt, tid för omtanke och professionell kunskap. livsviktigt berättar om våra kunskapsområden. Denna gång kan du läsa om ASIH, avancerad sjukvård i hemmet en uppskattad vårdform som är okänd för många. Du får möta Allis en av våra medarbetare och ta del av äldreborgarrådet Joakim Larssons (M) syn på kvalitet i äldreomsorgen. elisabet wennlund sjukhusdirektör Adress Box 12230, Stockholm Telefon E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kung & Partners Omslagsfoto Elisabeth Ohlson Wallin Tryck Trydells Tryckeri ISSN Nya boendet utsmyckas med specialbeställd konst Åtta konstnärer får skapa specialbeställda verk till det nya vård- och omsorgs boendet på Kungsholmen. Konsten ska bland annat erbjuda kontemplation. I Stockholms Sjukhems nya vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter kommer det att finnas café, restaurang, bibliotek, park och en så kallad demensträdgård. Stor vikt läggs vid den konstnärliga gestaltningen. Det görs en medveten satsning på platsspecifika verk, både inomhus och i parken. Skulpturer, textilier och målningar, bland annat måleri på glas vid den nya entrén, berättar Ann Magnusson, som leder projektet. Hon är konstkonsult med större uppdrag, ofta för offentliga uppdragsgivare. Stockholms Sjukhem ska också köpa ny konst och dessutom ser vi över den konstsamling som redan finns, med verk av till exempel Karin Mamma Andersson. En del av dessa måste kanske restaureras, andra kanske placeras på nya ställen. De specialbeställda verken upphandlas genom en tävling där 16 konstnärer bjuds in att skissa. Åtta beräknas få slutföra sina verk. Det är främst nordiska, etablerade konstnärer som deltar, däribland Framtidsvy över Mariebergsgatan. Astrid Sylwan, Håkan Rehnberg och Denise Grünstein. Till sin hjälp i urvalsprocessen har Ann Magnusson en projektgrupp med representanter från Stockholms Sjukhems verksamhet och en styrgrupp med ledamöter ur styrelsen. Konstnärlig gestaltning i ett vård- och omsorgsboende ställer speciella krav. Konsten riktar sig till olika målgrupper besökare, anhöriga, personal och de boende varav många är sjuka och/eller dementa. Vi måste ta hänsyn till att det här finns människor i en utsatt situation, säger Ann Magnusson. Vi hoppas att konsten framförallt ska ge dem betydelsefulla upplevelser av något slag, exempelvis kontemplation. Konstverken ska också skapa variation i miljön, fungera som målpunkter och öka orienterbarheten. I det fallet har jag haft ett tätt samarbete med arkitekt och byggkonsult. Tävlingen avgörs före sommaren 2012 och senast 2014 ska konstverken installeras i det då färdigställda boendet. Byggnaden är ritad av Tengbom. Ebab ansvarar för byggprojektet och så här långt är grund, stomme och tak helt eller delvis klara. Under våren 2012 påbörjas fasadarbetet. TEXT tove gyllenstierna bildmontage tengbom 2 nummer livsviktigt
3 Existentiella frågor viktiga i palliativ vård Lindra patientens ångest Frågor om mening, skuld och livsval tränger sig på i livets slutskede. Att bara finnas där är en viktig uppgift för närstående och personal. Att förvandla ångest FoUU till oro är en av de viktigaste uppgifterna för dem som är nära döende patienter, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet och verksam vid Stockholms Sjukhem. Inom den palliativa vården är vi bra på att behandla fysiska, psykiska och sociala aspekter av vården i livets slut. De existentiella är ofta mer utmanande. Inom vården är vi mer vana vid att sätta in åtgärder, ge råd och besked. Att vifta bort tunga frågor som patienten ställer är inte att rekommendera, till exempel genom att säga nej, inte ska du tänka så. Samtidigt har riktigt svåra frågor, som varför ska jag dö?, inga svar. Det man kan göra är att ställa frågor som hjälper den döende att sätta ord på det som är plågsamt och få distans till sina rädslor. Det är stor skillnad mellan oro, som har ett fokus på en viss fråga, och ångest, som inte har ett fokus och kan vara väldigt jobbig att härbärgera, säger Peter Strang. Vanligt är att patienten tror att själva döden ska bli plågsam. I praktiken dör de flesta stilla och fridfullt. Detta är därför ett exempel på hur information från personalen kan minska plågsamma tankar. Peter Strangs forskning gäller just nu bland annat palliativ vård för patienter med KOL, avslutning av cytostatikabehandling i livets slutskede samt smärtbehandling med en radioaktiv substans. Han talar vid den nationella konferensen om palliativ vård i mars och uppdaterar nu läroboken Palliativ medicin. Det finns alltid gränser för vad personalen kan göra inom den palliativa vården. Vi kan inte ta bort allt lidande, men blotta närvaron av en annan människa kan göra situationen uthärdlig för patienten. TEXT anneli kamlin 3 snabba frågor joakim larsson Stockholms stads äldreborgarråd, (M) Vad vill du att äldreomsorgen i Stockholm ska kännetecknas av? Äldreomsorgen ska vara trygg och säker. Det ska vara en hög patientsäkerhet kombinerat med ett varmt bemötande. Äldreomsorgen ska även präglas av valfrihet. Det är viktigt att människor kan välja var de vill bo, med vilka de ska bo och vem som ska ge vård och omsorg på ålderns höst. Vad anser du är god kvalitet i äldreomsorgen? För varje individ kan god kvalitet säkerligen innebära olika saker men för mig är det viktigt att vi kan garantera en äldreomsorg som präglas av trygghet och säkerhet och ett medmänskligt och varmt bemötande. peter knutson Peter Strang är professor i palliativ medicin och verksam vid Stockholms Sjukhem. Hur ser du på de idéburna organisationernas roll i äldreomsorgen? Den är oerhört viktig. Under de besök jag har gjort i verksamheter som drivs av idéburna organisationer har jag bevittnat mycket god omsorg och fantastiska medarbetare. Dessa verksamheter kan vi dra lärdom av för att utveckla stadens egna enheter inom äldreomsorgen. TEXT marianne spiik foto peter knutson livsviktigt nummer
4 Vård hemma ger trygghet Svårt sjuka patienter kan erbjudas vård i hemmet till livets slut. De får då hjälp av ett ASIH-team som ger kvalificerad medicinsk vård alla tider på dygnet. TEXT anneli kamlin FOTO elisabeth ohlson wallin För de allra flesta besök av patienterna inom den palliativa vården är det bättre att få bo hemma och få vård där än att vistas på sjukhus, säger Mikaela Luthman, överläkare på Stockholms Sjukhem, som arbetar med avancerad sjukvård i hemmet, ASIH. Det är lugnare, tryggare och infektionsrisken är mindre hemma. Patienten har en bättre tillvaro där. Avancerad sjukvård i hemmet blir allt vanligare. Enbart inom Stockholms Sjukhem har denna verksamhet fördubblats på mindre än tio år. Ett skäl är att medicinska framsteg förändrat vårdbehoven. Det gäller framför allt inom cancer vården, där nu mellanperioden då man håller sjukdomen i schack är mer utsträckt än tidigare. Sjukvård i hemmet är också mer kostnadseffektiv än sjukhusvård. En patient med hjärtsvikt som vårdas av oss behöver besök varje dag. Ändå är den vården mindre resurskrävande än om personen hade legat på sjukhus, säger Mikaela Luthman. Hon betonar dock flera gånger att det viktigaste argumentet för ASIH är patientens höjda livskvalitet. För att hemsjukvården ska fungera bra måste patienten och de närstående känna sig trygga med vårdformen. Det är patientens behov som avgör om han eller hon kan erbjudas sjukvård i hemmet i stället för på sjukhus. ASIH-teamen består av läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer och dietister. En sjuksköterska är alltid tillgänglig på telefon och en läkare går också att nå snabbt. En av sjuksköterskorna i Stockholms Sjukhems ASIH-team på Kungsholmen är Sandra Vestergren. Vid mina besök lämnar jag medicin, lägger om sår, sätter näringsdropp och annat som patienten behöver den dagen. Ibland handlar besöken om enbart psykosocialt stöd. Våra patienter hamnar ofta i kris i samband med dåliga besked angående sin diagnos. En del patienter vill prata en hel del, andra vill det inte. Det gäller att känna efter hur dagsformen för varje person är, säger Sandra Vestergren. Vården är individanpassad och någon fast rutin för hur många besök per vecka varje patient får finns inte. Det beror på vilket behov personen har. Vi försöker också låta bli att ange exakta besökstider. Det är svårt att säga i förväg hur lång tid ett besök tar. Vi vill kunna erbjuda den tid som behövs. Fortsättning på sidan 6 Teamet ställer upp för Eva ASIH-teamet skapar trygghet för Eva Malm, som får sin vård hemma i lägenheten på Kungsholmen. Mitt hem är min borg. Det är väldigt skönt att få vara hemma, säger Eva Malm. Till hennes lägenhet på Kungsholmen har ASIH just kommit på sitt dagliga 4 nummer livsviktigt
5 Det fullkomligt ramlade in folk som gav mig service. Hemmastadd: Eva Malm får täta besök av sjuksköterskan Sandra Vestergren. besök. Det är sjuksköterskan Sandra Vestergren som arbetar i dag. Sandra öppnar ytterdörren med egen nyckel, men Eva Malm tar emot i hallen. Vi slår oss ner i köket, där tvååriga barnbarnet tittar ner med stora, vakna ögon från bilderna på kylskåpet. Eva har många historier att berätta om sitt yrkesliv i reklambranschen som projektledare för stora internationella konsumentvaruföretag. Ett bra tag diskuterar vi något så vardagligt som diskmedel, eftersom Eva varit med och gjort reklam för ett välkänt diskmedel i många år. Det här har Sandra hört förut. Vi pratar mycket och har lärt känna varandra väl, säger Eva Malm. När hon fick sin cancerdiagnos och behandling var det Radiumhemmet på Karolinska Sjukhuset som stod för vården. Behandlingen är tuff och tar mycket kraft. Efteråt behöver man hjälp, stöd och trygghet. Min läkare på Radiumhemmet frågade om jag ville bli remitterad till Stockholms Sjukhem. Jag visste ju att Stockholms Sjukhem fanns och hade ett gott rykte, men vårdformen ASIH kände jag däremot inte till. Eva Malm beskriver hur hon blev alldeles häpen när ASIH-teamet trädde in. Det fullkomligt ramlade in folk som gav mig service. Det var förstås sjuksköterska och läkare, men även bland annat en arbetsterapeut som tog fram hjälpmedel som underlättar för mig hemma. När jag fick besvär med en tå behövde jag bara nämna det så fick jag kontakt med en specialist. Sin läkare Staffan Lundström uppskattar hon bland annat för att han inte väjer för att säga som det är. Hon kan också ringa när som helst och prata med en sköterska som stöttar. De är lätta att få tag i, vilket är bra. Cellgifterna sliter inte bara på kroppen. Det är viktigt att ha bra människor att resonera med, men man behöver också kunna skratta tillsammans med teamet. Eva Malms son är ibland med på möten med läkare och sjuksköterska. Ibland är det svårt att uppfatta saker rätt på egen hand, särskilt när man får ett kritiskt besked, så det känns bra att han också kan ha kontakt med ASIH, säger hon. livsviktigt nummer
6 erbjuder utbildning för Anhöriga Neurologisk dagrehabilitering på Kungsholmen erbjuder utbildning i grupp för patienter och anhöriga vid diagnosen Parkinson, stroke och MS. Syftet är att förmedla kunskap, ge råd och stöd samt informera om praktisk hjälp. Deltagarna får också möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra. Utbildningen leds av rehabteamet som har specialistkompetens inom neurologisk rehabilitering. Patienten har en bättre tillvaro hemma, säger överläkaren Mikaela Luthman, här med sjuksköterskan Sandra Vestergren. Patientens behov avgör om han eller hon kan erbjudas vård i hemmet. Fortsättning från sidan 4 Sandra Vestergren och hennes kollegor arbetar främst med cancerpatienter, men också med personer som har till exempel KOL, hjärtsvikt, ALS eller MS. Det känns verkligen att vi kan bidra till att öka livskvaliteten för våra patienter. När de vårdas hemma får man också möta dem på ett helt annat sätt än i sjukhusmiljö. Man kommer dem närmare och förstår behoven tydligare, fakta Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH vilket är väldigt stimulerande för oss som arbetar här, säger hon. Vi har mycket resurser och kan erbjuda bra vård. Våra patienter är ofta orkeslösa, och det vore påfrestande för dem att hålla kontakt med och besöka olika specialister utanför hemmet. För att bli ansluten till ASIH krävs en remiss. Därefter görs en individuell bedömning, oftast i patientens hem. Vid behov kan patienter som är anslutna till ASIH läggas in direkt på Stockholms Sjukhem. Att arbeta här är väldigt stimulerande på flera sätt. Man vet aldrig i förväg exakt vad som väntar under dagen. Vi måste ofta fatta självständiga beslut. Men framför allt är det givande att kunna hjälpa till med att tillgodose patientens önskemål, säger Sandra Vestergren. Stockholms Sjukhem har ansvar för cirka 200 hemsjukvårdsplatser. ASIH vid Brommageriatriken arbetar i västerort och på Ekerö. ASIH vid Stockholms Sjukhem på Kungsholmen vänder sig till boende på Kungsholmen och Norrmalm. Patienter och anhöriga i Stockholms län är mycket positiva till ASIH, enligt en rapport från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Resultaten visar att telefontillgängligheten var mycket bra, att man fick hjälp inom överenskommen tid och att man hade stort förtroende för personalen. Både patienter och anhöriga ansåg att de blivit bemötta med respekt och hänsyn. Nio av tio patienter kände sig delaktiga i beslut av sin vård. högt betyg till husläkarmottagning Stockholms läns landsting gör sedan ett antal år regelbundna patientenkäter som visar hur stockholmarna upplever vården på husläkarmottagningarna. Mottagningen på Stockholms Sjukhem får ett mycket bra betyg, där patienterna speciellt berömmer det goda bemötandet, tillgängligheten och förtroendet för verksamheten. Resultatet ligger över genomsnittet i Stockholm och Sverige som helhet. goda omdömen till träningscenter Träningscentret M.E.R.A. erbjuder träning för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. En nyligen genomförd enkätundersökning bland patienterna ger träningscentret fortsatt högt betyg på verksamheten. De flesta svarande var mycket nöjda med bemötande, delaktighet och träningens resultat. 6 nummer livsviktigt
7 En vanlig dag på jobbet för hunden Allis. Här promenerar hon med Rolf Pettersson. Fyrbent medicin nars, pratar lite med Allis eller blir mer närvarande för en stund. Det behövs inte så mycket. Att vi finns här ger ett lugn, det räcker med närheten. Och forskningen visar att terapihundar ger positiva effekter ökat välbefinnande, men även sänkta blodtryck och kolesterolvärden samt att lugn- och rohormonet oxytocin frigörs vid beröring. Här på demensavdelningarna är det ett lugnare tempo för oss, det blir mest klappar och småprat. När vi gjorde praktik på rehabavdelningen fick Allis vara en del i övningarna, till exempel att någon tränade genom att sparka boll till henne. Allis lägger huvudet på sned. Hon förstår att vi pratar om henne. Och Sigrid Sundman berättar att Allis blir lugnare än vanligt när hon kommer in på avdelningen hon vet att det är jobb och då gäller det att ta det varligt. Hon är rejält trött efter en arbetsdag, det kräver mycket av henne. Men då väntar lite spring i skogen, sedan vill hon vila, säger Sigrid Sundman. TEXT gunilla mild nygren foto christin philipson När terapihunden Allis gör entré på demensboendet hörs flera välkomnande: Hej, Allis. Varje dag är hon här och jobbar med sin förare och matte. Hon sprider lugn och harmoni i ett sjukdomstillstånd där man är svår att nå. latt travar Allis korridoren fram. Sigrid Sundman, hennes matte och hundförare, har sagt varsågod och gett henne ett Alvedonrör, nu fyllt med några hundgodisar. Allis bär det försiktigt i munnen och styr direkt fram till Rolf Pettersson, en av de boende på avdelningen. Båda vet precis vad som väntar: Allis sitter fint och väntar, medan Rolf pillar upp locket och får fram en godis. Det här är deras ritual, säger Sigrid Sundman. Du skämmer bort henne, skojar hon med Rolf Pettersson, som också brukar ta med Allis till kylskåpet för lite extra godsaker. Ja, men det är roligt att få skämma bort någon, svarar Rolf Pettersson och klappar Allis på huvudet. Och det är en av Allis uppgifter: att vara någon att bry sig om, klappa och få kontakt med. Hundförarens uppgift är att styra hennes aktiviteter på avdelningen. Alla vill inte träffa Allis och det respekterar vi. Men med de allra flesta blir det fina möten och jag anpassar mötet efter varje person, förklarar Sigrid Sundman. Sitter någon i rullstol får Allis sitta på en stol bredvid så att det blir enklare att klappa eller prata lite med henne. Många som inte pratar så mycket an- medarbetare allis Jobb: Terapihund på avdelningarna 5 och 6, vård- och omsorgsboendet på Kungsholmen. Utbildning: Diplomerad terapihund tillsammans med sin matte och hundförare. Familj: Matte Sigrid Sundman, före detta operationssköterska. Fritid: Springa i skogen och leka med hundkompisar. livsviktigt nummer
8 Avsändare Stockholms Sjukhem Box Stockholm peter varhelyi anne dillner Entré och reception flyttar Stockholms Sjukhem bygger ett nytt vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter på Kungsholmen. Den nya byggnaden beräknas vara klar i april Huvudentrén från Mariebergsgatan 22 stängs för ombyggnad från mars Under ombyggnaden flyttas huvudentré och reception. Besökare hänvisas till den tillfälliga huvudentrén med infart och ingång via Arbetargatan 2. trygghet för demenssjuka Minnesmottagningen på Brommageriatriken har fått i uppdrag av landstinget att utveckla samverkan med kommun och primärvård. Målet är att de demenssjuka och deras anhöriga ska uppleva trygghet genom hela sjukdomstiden. Som ett första steg har vi gemensamt tagit fram ett lokalt vårdprogram för demens i Bromma, säger Marianne Reimers, läkare på Brommageriatriken. teamarbete i bromma På Brommageriatrikens avdelning 5 vårdas patienter från hela Stockholms län. Vårt sätt att arbeta i team med patienten i centrum ger bra samarbete och nära dialog mellan undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och paramedicinare. Det märker våra patienter. Enkätsvaren visar att de är mycket nöjda med vården, säger Sofie Dahlberg, biträdande enhetschef. Söktjänst förenklar seniorval Seniorval.se är en söktjänst på nätet som guidar seniorer och andra som står inför ett beslut om äldreomsorg och boende. Genom att samla fakta, tips och information om boenden och omsorgstjänster underlättar Seniorval.se för den som ska välja. Stockholms Sjukhem är ett av de äldreboenden som presenteras i söktjänsten. Se När önskemålen krockar krönika Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem (Matteus 7:12). Ett bra rättesnöre i vården, eller? Det förutsätter dock att jag som patient vill bli omhändertagen som min vårdare själv skulle vilja bli omhändertagen. Men tänk om jag har andra värderingar än den som vårdar mig och lägger vikt vid andra saker? Patientens självbestämmande värderas vanligen högst vad gäller etiska regler. Men vårdaren ska dessutom alltid göra gott, inte skada och vara rättvis i fördelning av sina och samhällets resurser. Där finns det förstås risk för krockar så att mina önskemål får stryka på foten. Och den risken ökar, ju fler som behöver vård och ju dyrare den moderna vården blir. Risken ökar också när fler av oss blir mycket gamla och sjuka, och vinsten av Min dröm är att man fattar beslut i etiska dilemman på rationella grunder utifrån gemensamma värderingar. vårdinsatserna (längre liv, förbättrad livskvalitet) måste vägas mot priset (kostnader, risk för förlängt lidande, andras behov). Och mycket mer komplicerat blir det om jag inte kan uttrycka mina önskemål på grund av min sjukdom. Vem tar då tillvara min autonomi? Min familj och vem där? Och om det inte finns någon närstående? Då gäller det att den som vårdar står på en trygg plattform och inte slirar i bedömningar och beslut. Det finns lagar och förordningar att rätta sig efter, vetenskap och beprövad erfarenhet samt direktiv från Socialstyrelsen. Men det uppstår ändå konflikter mellan olika etiska regler (etiska dilemman) och vems värderingar gäller då? Jag hoppas att vårdgivaren har hållit den etiska diskussionen vid liv så alla i vården är vana att, utöver sitt professionella kunnande, tänka i etiska dimensioner och inte fattar beslut för att det kändes rätt. Min dröm är att man fattar beslut i etiska dilemman på rationella grunder utifrån gemensamma värderingar, att beslutet kan förklaras till och förstås av alla och att beslutet dokumenteras i journalen. Andreas Aly är en av Stockholms Sjukhems principaler. Han är läkare och har tidigare varit verksamhetschef vid Brommageriatriken och klinikchef på Stockholms Sjukhem. christin philipson
Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och
ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;
Läs merVarje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga
Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här
Läs merVÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM
VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM VÄLKOMMEN! STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig
Läs merSTOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867:
ARBETA MED OSS STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;
Läs merVÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM
VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLMS SJUKHEM STOCKHOLMS SJUKHEMS ÄNDAMÅLSPARAGRAF ÄR DENSAMMA IDAG SOM VID GRUNDANDET: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merVälkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!
Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merPatienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett
Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av
Läs merTrygg hemma LIVSVIKTIGT. TEMA: Sigrid Eriksson uppskattar hembesök efter utskrivningen. Rekordstor rekrytering Digitala verktyg sätts i arbete
STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2016 LIVSVIKTIGT Rekordstor rekrytering Digitala verktyg sätts i arbete Trygg hemma TEMA: Sigrid Eriksson uppskattar hembesök efter utskrivningen
Läs merLivsviktigt. Äldre ska hitta rätt. Brommageriatriken utvecklar vårdkedjan
stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2013 Livsviktigt Brommageriatriken utvecklar vårdkedjan Äldre ska hitta rätt SID 8 invigning Kunskap sprids i nya konferenscentret SID
Läs merTrygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Läs merNyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning
UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merNyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning
utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merLIVSVIKTIGT. Bemötandet påverkar hälsan Omtanke kostar inte pengar VÅRDLOTS VISAR RÄTT I VÅRDEN GE BARN SVAR OM CANCER HOS FÖRÄLDER
STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2014 LIVSVIKTIGT VÅRDLOTS VISAR RÄTT I VÅRDEN GE BARN SVAR OM CANCER HOS FÖRÄLDER LÄKARE VILL ATT ÄLDRE FÅR ETT GOTT LIV TEMA VÄRDE- GRUND
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan
Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merRutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:
Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merDagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs mer- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA Välkommen till 2 BOENDE & HÄLSA - så att du får ett så bra liv som möjligt Boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen ansvarar för Landskrona stads kommunala
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merService- och värdighetsgarantier
1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig
Läs merHemtjänst. Välkommen!
Hemtjänst Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du som är expert
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merSFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merÄldreomsorg & Hospice. Välkommen!
Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merLIVSVIKTIGT. Aktiv hjälp att leva. Rehab anpassas till individen Viktigt med samspelt team NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER
STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 3 2015 LIVSVIKTIGT NYA VÅRDPLATSER FÖR GERIATRISKA PATIENTER DECENNIERS FORSKNING I PERSPEKTIV AKTIVITETER OCH SAMVARO FÖR BOENDE Rehab
Läs merLIVSVIKTIGT. Stöd till närstående. Bemötande att luta sig emot Grupper att dela med sig i FARMACEUT PÅ ASIH AVLASTAR SJUKSKÖTERSKOR
STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 1 2015 LIVSVIKTIGT En samtalsgrupp för unga hjälpte Elif Olgac. FARMACEUT PÅ ASIH AVLASTAR SJUKSKÖTERSKOR NYA RÖN OM PARKINSON OCH DEMENS
Läs merLivsviktigt. Glädjespridare. Med Learoy blir rehabiliteringen roligare
stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 3 2012 Livsviktigt Glädjespridare Med Learoy blir rehabiliteringen roligare SID 8 vårdval Ny rehabmottagning på Bromma Sjukhus SID 2 demens
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merLivsviktigt. Sprider kunskap. Stockholms Sjukhem satsar på spetskompetens. stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2012
stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 2 2012 Livsviktigt Stockholms Sjukhem satsar på spetskompetens Sprider kunskap SID 8 Forskning Mångfald bland äldre lyfts fram SID 3 medarbetare
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.
ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A. Verksamhetsbeskrivning Praktikertjänst N.Ä.R.A. erbjuder befolkningen i Stockholms södra och norra länsdelar personfokuserad specialiserad hemsjukvård eller specialiserad
Läs merStöd ger. hopp LIVSVIKTIGT. TEMA: Elisabeth och Jens Olsson om livet med demenssjukdom. Rörelse bra för äldre Teamkänsla på ny klinik
STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 2 2016 LIVSVIKTIGT Rörelse bra för äldre Teamkänsla på ny klinik Stöd ger TEMA: Elisabeth och Jens Olsson om livet med demenssjukdom hopp
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merVIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET
VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som
Läs merPå väg tillbaka. Livsviktigt. Läs vår nya tidning. Så fungerar vårdkedjan efter stroke
stockholms sjukhems tidning om vård, omsorg och forskning nummer 1 2011 Livsviktigt Läs vår nya tidning På väg tillbaka Så fungerar vårdkedjan efter stroke 3 frågor Radiumhemmets chef om ASIH SID 3 SID
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merInnehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal
Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merBarn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merKvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs mer