Bra mat på jobbet LIVSMEDELS VERKET. Råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra mat på jobbet LIVSMEDELS VERKET. Råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar"

Transkript

1 LIVSMEDELS VERKET Råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar

2 Förord n Maten på jobbet är en fråga som berör säkerhet, trivsel, samarbete, kreativitet, välbefinnande, arbetsförmåga, sjukfrånvaro eller frisknärvaro och hälsa. En god lunch i lugn och ro tillsammans med sina arbetskamrater ger återhämtning och påfyllning av ny kraft. En frukt på eftermiddagen och en nypa frisk luft kan ge det där välbehövliga lilla extra energitillskottet. Vi, den vuxna befolkningen, spenderar en stor del av vår vakna tid på arbetsplatsen och det vi äter och dricker där kan ha stor betydelse för individen såväl som för företaget/ organisationen. Livsmedelsverket fick under våren 2006 regeringens uppdrag att ta fram råd för maten på arbetsplatsen. I uppdraget framhölls det att Dessa råd ska öka möjligheten för arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, myndigheter och livsmedelsbranschen att verka för bra matvanor på arbetsplatsen. Råden har därför tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter via en referensgrupp och med en rad andra intressenter via två workshops. Råden har på detta sätt blivit väl förankrade i verkligheten och kan förhoppningsvis bli praktiskt tillämpbara inom en rad olika branscher. En rad olika aktörer i ett företag eller en organisation kan vara med och påverka utbud och tillgänglighet av mat och dryck på jobbet. Vi har i våra råd valt att lyfta fram de möjligheter som finns för företagsledning, personalansvariga, företagshälsovården, fackförbund, friskvårdsombud och medarbetare. Arbetsplatser och arbetssituationer varierar mycket, vissa jobbar natt, vissa arbetar utomhus, vissa har flexibla arbetstider medan andra är tidsstyrda. Det har varit en utmaning att täcka alla de olika förutsättningar som finns för maten på jobbet. Vi har försökt lägga tyngdpunkten på det som berör de flesta, men lyfter också fram några av de specifika utmaningar som finns. Fokus i Bra mat på jobbet ligger på hur maten på arbetsplatsen kan kopplas till individens funktion, välbefinnande och hälsa. Men kostråd som omsätts i handling ger också en rad miljökonsekvenser. Livsme delsverket har i samverkan med Naturvårdsverket inlett ett arbete med att utarbeta miljöanpassade kostråd som komplement till de befintliga råden. I avvaktan på detta arbete har miljöaspekterna inte specifikt beaktats här. Vi hoppas att råden i Bra mat på jobbet kan bidra till arbetet med välbefinnande och hälsa inom företag och organisationer. Innehåll Grundläggande principer för bra mat på jobbet...3 Introduktion till bra mat på jobbet...4 Möjligheter för ledningsgrupp och styrelse...7 Möjligheter för personalansvariga...9 Möjligheter för företagshälsovård och friskvård...10 Möjligheter för fackföreningar...12 Möjligheter för hälsoinspiratörer och hälsocoacher...15 Möjligheter för medarbetaren...16 Förutsättningar för raster och pauser...19 Förutsättningar för bra luncher och andra arbetsmåltider...20 Förutsättningar för pauser och mellanmål...23 Förutsättningar för drycker och automater på jobbet...24 Utmaningar för bra mat på jobbet...25 Utmaningar för skiftarbete och arbete på udda tider...26 Utmaningar för mobila yrken...27 Utmaningar för arbeten med hög eller låg energiförbrukning...28 Bilagor Förslag till specifikationer vid upphandling av restaurangtjänster...29 Mall för utvärdering av restauranger...31 Måltider, mat och dryck vid kurs/konferens...32 Riktlinjer för välbalanserade mellanmål...33 Checklista för nulägesanalys av maten på jobbet...34 Referenser...35 Ett tack till...35 Generaldirektör Inger Andersson, augusti

3 Grundläggande principer för bra mat på jobbet n Det är viktigt att ha några grundläggande principer för maten på jobbet, som alla parter förhoppningsvis kan ställa sig bakom. Därtill krävs en handlingsplan och strategi som tar fasta på principerna och ser till att det händer saker. Principerna handlar om fem huvudområden, nämligen tid, lugn och ro, tillgång, hänsyn och kunskap. l Tillräckligt med tid avsätts för att äta och koppla av. l En avgränsad plats erbjuds för att sitta och äta i lugn och ro och som ger möjlighet att koppla av från jobbets krav för en stund. l Möjlighet ges att äta god och välbalanserad mat och dryck vid raster och pauser. l Hänsyn tas till specifika utmaningar och krav som är kopplade till den enskilda arbetsplatsen, individen eller arbetssituationen. l Kunskap och motivation förmedlas för att säkerställa utbudet och uppmuntra valet av bra mat på jobbet. 3

4 Introduktion till bra mat på jobbet n Bra mat på jobbet diskuterar vad de olika aktörerna på arbetsmarknaden kan göra, ger konkreta råd för måltider, mat och dryck på arbetsplatsen och sätter fokus på specifika utmaningar när det gäller maten på arbetsplatsen. Tanken är att du som läser ska kunna hitta tips och idéer som stämmer för den roll du har på arbetsplatsen, men också att det ska vara enkelt att gå in och finna råd om luncher, beställning av mat och dryck vid kurser och konferenser etc. I de olika avsnitten redovisas goda exempel som inspiration. Bra mat på jobbet innehåller också handfasta råd, som kan underlätta vid till exempel upphandling av restaurangtjänster. Förhoppningen är att detta ska bli en skrift som kan starta en förändringsprocess på olika arbetsplatser, en förändring som kan initieras av den anställde, företagsledningen, personalansvariga, fackliga företrädare, friskvårdpersonal, företagshälsovården eller personalrestaurangen. Oavsett vilka som initierar en förändring så är det värdefullt om arbetet sker i samverkan mellan målgrupperna både på arbetsgivarsidan och på arbetstagarsidan. Om nytt tänkande kring maten på arbetsplatsen ska genomsyra organisationen krävs acceptans, inflytande och deltagande från alla de olika grupper som har möjlighet att påverka. Bra mat på jobbet ur svenskt och europeiskt perspektiv Bra mat på jobbet ligger i linje med och kan förhoppningsvis bidra till de nationella folkhälsomålen, främst målområde 10, som inbegriper goda matvanor, och målområde 4, som handlar om hälsa i arbetslivet. Det känns också inspirerande att Europarådets expert 4

5 kommitté för nutrition, Food and Consumer Health, i april 2007 lade fram ett förslag till områden man anser vara viktiga att arbeta med i framtiden och att ett av dessa är just maten på jobbet. NUTRITION IN THE WORKPLACE. Even though in a number of countries initiatives and projects have been launched on this issue, seen from a broader European perspective, there is limited knowledge on how healthy eating can be promoted most effectively at the workplace. Especially there seems a need for issuing practical guidelines targeting the canteen practitioners since this sector is suffering from a low educational level and lack of knowledge on nutrition. In addition there would appear a need for recommendations for the national level on how healthy eating at the workplace can be promoted. The Committee would like to start the work on this issue in Källa: Council of Europe, L38/RA/ar, 12 april 2007 Maten på jobbet har inte varit någon högt prioriterad fråga i Sverige eller övriga världen. ILO, FNs International Labour Organization i Genève, tog 2005 fram boken Food at Work. I förordet skriver man This book was conceived as a response to the lack of attention to the issue of food at work. Denna brist på intresse för området märks också i forskarsamhället. Det finns väldigt lite forskning som direkt handlar om maten på jobbet. Ett undantag är de studier som har bedrivits och bedrivs vid sociologiska institutionen vid universitetet i Lund. Bristen på forskning inom området gör att denna skrift i första hand vilar på den vetenskapliga grund, som gäller för kost och hälsa i allmänhet och sammanfattas i de svenska och nordiska näringsrekommendationerna. I de forskningsprojekt där man har genomfört hälsobefrämjande insatser på arbetsplatsen har kostfrågorna ofta varit en del, men fokus har i de flesta fall legat på fysisk aktivitet, stresshantering, psykosociala frågor och kommunikation och ledarskap. Det finns dock en rad praktiska exempel där man har satsat på maten på jobbet. (ILOs bok Food at Work lyfter fram en rad sådana.) Dessa praktiska exempel har sällan varit vetenskapligt utvärderade, men de är ändå mycket intressanta, eftersom de visar vilka vinster företagen i praktiken har gjort. Vinsterna, i form av minskad sjukfrånvaro, ökad trivsel, färre olyckor eller bättre arbetsklimat, har också medfört att företagen har fortsatt att satsa på åtgärder för bättre mat på jobbet. tillgången och möjligheterna styr det val som görs och det är här arbetsplatsen kan stötta individen genom att skapa bättre förutsättningar. Matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att 80 procent av hjärt- och kärlsjukdom, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och rökstopp. För högt energiintag och fysisk inaktivitet är också de direkta orsakerna till den ökade förekomsten av övervikt och fetma. I Sverige har andelen vuxna med fetma fördubblats sedan 1980, medan övervikten har ökat med 20 och 30 procent för män respektive kvinnor under samma tidsperiod. Idag är över hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna överviktiga eller feta. Bland männen har 11 procent fetma medan motsvarande siffra för kvinnorna är 9 procent. Källa: Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstituts underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, 2005 Individens hälsa och folkhälsan Maten på jobbet handlar om individens hälsa och därmed i ett vidare perspektiv också om hela folkhälsan. En stor del av dagens matintag sker på arbetsplatsen och detta påverkar förstås såväl välbefinnande som hälsa hos individen. Som individ väljer jag vad jag äter. Men utbudet, 5

6 Matvanorna i Sverige är en påtaglig riskfaktor för övervikt, fetma och flera folkhälsosjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes.de hälsoproblem som är förknippade med livsmedel är i mycket hög grad kopplade tilldåliga matvanor snarare än till gifter i maten. Även om vissa förbättringar har skett underde senaste åren behöver matvanorna förbättras i flera avseenden. För befolkningen som helhet gäller fortfarande att intaget av mättat fett, salt och tillsatt socker bör minska, medan intaget av kostfibrer bör öka. Det innebär bland annat ökad konsumtion av frukt, bär, grönsaker, fiberrika bröd och spannmålsprodukter, att fetare kött- och mejeriprodukter ersätts av magrare varianter och att andelen feta och sockerrika livsmedel (godis, glass, sötade drycker, snacks och bakverk) minskas. Valet av matfett bör inriktas påmjuka och flytande sorter. Samtidigt är det önskvärt med fysisk aktivitet i större omfattning. Stress Stress såväl på arbetsplatsen som på fritiden, kan få en lång rad negativa konsekvenser. Mat och dryck ger ny kraft och påfyllning av energi, men när det gäller stress är måltiden det vill säga tiden som avsätts för matintaget nog så viktig. En rad stressforskare påpekar i sina råd att den större måltidspausen såväl som de korta pauserna är viktiga som avbrott och återhämtning under arbetsdagen. Säkerhet och misstag En yrkeskategori som ofta nämns när det handlar om säkerhet och mat är yrkesförare. Att till exempel långtradar- och busschafförer ska ta pauser och inte jobba för långa pass regleras av arbetstidslagen. Bra näringsintag vid dessa raster och pauser är också väsentligt för funktionen vid ratten, men det finns ingen lag som reglerar detta. Det finns flera andra yrkesområden, där maten kan vara en ren säkerhetsfråga. Det gäller till exempel inom byggnadsindustrin, sjöfarten och vården. Förutom säkerhet som är kopplad till risker för ens eget eller andras liv finns det möjlighet att koppla maten på jobbet till misstag, felbedömningar och produktionsfel. Samarbete och kreativitet Maten på jobbet kan vara en fråga om samarbete, kommunikation, kreativitet och lösningar på problem. Måltidspauserna har en viktig social funktion och kan stärka samarbete och gruppkänsla på arbetsplatsen. Att för en stund komma ifrån den plats där arbetet utförs och få distans till arbetsuppgiften/utmaningen/problemet kan vara ett sätt att finna nya kreativa lösningar. Frisknärvaro I en rad olika förebyggande hälsosatsningar har man vänt på begreppen och fokuserar idag på frisknärvaro eller att få fler långtidsfriska medarbetare snarare än att minska sjukfrånvaron. Kan maten på jobbet bidra i ett sådant arbete? Kostfrågorna har funnits med i olika hälsobefrämjande projekt, men de har aldrig bara handlat om maten på jobbet. Därför är det svårt att med säkerhet säga hur stor roll maten kan ha när det gäller frisknärvaro. Att maten har en viktig roll för frisknärvaron fastslås dock i en rad exempel i boken Food at Work. Organisatoriskt och ekonomiskt Volvo, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca och Posten är exempel på arbetsgivare som alla har lyft upp maten på jobbet som en organisatorisk fråga, en fråga som berör ledningsgrupp, personalavdelning och fackliga företrädare. Dessa företag har en tydlig personalpolitik och framhåller personalen som sin viktigaste resurs. Välbefinnandet och hälsan hos personalen blir en central fråga för företagets hela verksamhet. Givetvis finns det också ekonomiska skäl till att satsa på personalens hälsa och välbefinnande. Om vi med en sådan här satsning på livsstil och hälsa kan öka frisknärvaron med 1 % så sparar företaget 200 miljoner kronor. Leif Friis, ansvarig för projektet Livsstil i väst inom AB Volvo. 6

7 Möjligheter för ledningsgrupp och styrelse n Ett företags eller en organisations värderingar, visioner, mål och strategi är idag ofta tydliggjorda och hänsyn tas till faktorer som påverkar personal, ekonomi, miljö och etik. Företag och organisationer lyfter i dessa strategi- och måldokument ofta fram personalen som en av de viktigaste resurserna. Personalens välbefinnande och hälsa profileras som centrala för företagets framgång. Så här formulerar några stora företag personalens roll: Volvo lastvagnar: Jobbet upptar en stor del av ditt dagliga liv. Vi är övertygade om att du redan vet att en stimulerande arbetsmiljö är avgörande för ditt välbefinnande. På Volvo Lastvagnar lägger vi ned stor kraft på att skapa en arbetsmiljö som ger de anställda möjlighet att använda och utöka sina kunskaper, färdigheter och kreativa förmåga, samt ta aktiv del i företagets utveckling och framtid. Och varför skulle vi inte det? Vi vet ju att medarbetarnas kompetens, engagemang och entusiasm utgör en mycket viktig del av vår framgång. Källa: Posten: Posten satsar på en god och säker arbetsmiljö för medarbetarna. Det är vi stolta över och vi arbetar ständigt för att bli ännu bättre. Arbetsmiljön är extra viktig inom Posten eftersom en stor del av oss har fysiskt krävande arbeten. Ingen ska behöva drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa på grund av sitt arbete. Det är också viktigt att betona att arbetsmiljö handlar lika mycket om att skapa en positiv och attraktiv arbetsplats som att undvika ohälsa. Posten arbetar hårt med båda delarna. Källa:

8 GODA EXEMPEL Stockholms läns landstings kostpolicy Stockholms läns landsting antog i april 2006 en kostpolicy. Policyn innebär att den mat som serveras inom landstingets verksamhet ska vara både hälsosam och ta hänsyn till miljön. Källa: GODA EXEMPEL Uppladdningen bygg Aktiv byggare Uppladdningen bygg är framtagen av Sveriges byggindustrier i samverkan med Cerealia. Sveriges byggindustrier är en arbetsgivarorganisation som tillhör Svenskt näringsliv. Uppladdningen bygg är en del av projektet Aktiv byggare som bedrivs inom Sveriges byggindustrier med målet att byggarbetare ska må bra under sitt yrkesliv. Källa: AstraZeneca: Medarbetarna utgör vår viktigaste resurs. Vi är stolta över våra medarbetare över hela världen Att erbjuda en säker arbetsplats och främja hälsa och välbefinnande bland alla våra medarbetare världen över har alltid varit högt prioriterat inom AstraZeneca.. Källa: har visat att en investerad krona i personalens välbefinnande och hälsa kan ge åtskilligt tillbaka rent ekonomiskt. Flera företag har i praktiken visat detta och fortsätter sitt friskvårdsarbete, delvis på rent företagsekonomiska grunder. Den hälsofrämjande arbetsplatsen är ett av de begrepp som används i dessa sammanhang. Många företag och organisationer har en utarbetad hälsopolicy. Maten har en given roll i dessa sammanhang. Måltider, mat och dryck på arbetsplatsen ingår inte i det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet, men företagen kan själva frivilligt välja att integrera maten på arbetsplatsen som en del i det egna arbetsmiljöarbetet. Kostnaden för insatser när det gäller bättre mat på jobbet kan variera kraftigt. Ett nytt lunchrum kan vara en rejäl investering. Fri frukt kostar också en del, medan andra saker, som bättre utbud i restaurangen till följd av nya krav vid upphandling, inte behöver innebära någon ökad kostnad. Det finns ett antal studier och modeller som Känsliga frågor Subventionsfrågan Subventioner av måltider som innebär förmånsbeskattning är en politisk fråga och subventioner som görs direkt av företaget är en policyfråga. Subventioner av den specifikt hälsosamma måltiden skulle kunna bidra till en mer omfattande förändring av utbudet i restaurangerna och därmed också påverka konsumtionen. En sådan subvention skulle kunna vara kopplad till nyckelhålscertifieringen av restauranger och omfatta de nyckelhålsmärkta maträtterna. SOM ledningsgrupp och styrelse KAN NI: n Lyfta in frågan om maten på arbetsplatsen i företagets policydokument eller integrera den i redan existerande policy. De anställdas dagliga välbefinnande och hälsa är, både på kort och lång sikt, väsentliga faktorer för företagets/organisationens verksamhet. De grundläggande principer som har föreslagits i detta dokument kan vara underlag för en sådan övergripande policy. Viktiga faktorer att lyfta fram i ett policydokument är möjlighet att ta paus i lugn och ro, tillgång till bra och hälsosamma alternativ, såväl när det gäller drycker som måltider och frukt, liksom ändamålsenliga utrymmen för pauser. n Ge personalansvarig, företagshälsovården eller friskvårdsansvarig i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för bra mat på arbetsplatsen och ta fram en plan för arbetet med maten på arbetsplatsen. En kartläggning är viktig för att få en bild av utgångsläget och också se om det finns speciella utmaningar att ta hänsyn till. Kartläggningen och planen bör också ta hänsyn till vad olika åtgärder kostar. n Stötta och följa upp de åtgärder som vidtas för bra mat på arbetsplatsen. Sätt planen i verket genom att stötta den/ dem som bär ansvaret och utifrån de egna förutsättningarna och behoven investera i planen. n Förändra utbudet vid möten och representation även när det gäller ledningsgrupp och styrelse. Låt företagets/organisationens hälsofrämjande profil bli genomgående och föregå med gott exempel. 8

9 Möjligheter för personalansvariga n De personalansvariga har på många arbetsplatser av tradition haft ansvaret för upphandling av restaurangtjänster, av kaffe, te och eventuell tilltugg i fikarummen samt automattjänster. Den som är ansvarig för sådan upphandling har stora möjligheter att påverka vilken tillgång de anställda får till mat och dryck. En viktig aspekt i detta sammanhang är också prissättningen i exempelvis företagets interna restaurang eller i varu- och dryckesautomater. I normalfallet är det ofta en förhandling om att få så låga priser som möjligt i automater, restauranger eller caféer. Men med ett nytt tänkesätt finns intressanta möjligheter som inte behöver innebära högre kostnader för företaget/organisationen. Kräv exempelvis att leverantören av dryckes automater sätter högre pris på läsk än på vatten och har mindre förpackningar av juice i dryckesautomaten. Personalens synpunkter på utbud och prissättning är viktiga och förändring bör ske i samförstånd. Det är också viktigt att på olika sätt integrera frågor om maten på arbetsplatsen i exempelvis attitydundersökningar och arbetsmiljöombudens arbete. Det kan göra att frågan återkommande lyfts upp och hålls aktuell. SOM PERSONALANSVARIG KAN DU: n Ställa närings- och miljökrav vid upphandling av restaurangtjänster. Använd gärna vår mall på sidan 29. n Vid upphandling av konferenstjänster förse leverantören med en kravlista som omfattar både de måltider som serveras och det utbud som tillhandahålls i pauser. Använd gärna förslaget till specifikationer vid upphandling av restaurangtjänster på sidan 32. n Förankra företagets policy för måltider, mat och dryck på arbetsplatsen bland medarbetarna. Förändringar av utbudet i lunch- och fikarum, automater och vid kurser och konferenser måste förankras och bör ske i samförstånd. Alla anställda har personliga åsikter när det gäller mat och dryck och företaget kan givetvis inte på något sätt bestämma över vad den enskilde har i sin matlåda eller väljer att äta till lunch. n Integrera frågor om hur personalen upplever möjligheterna till bra matval på arbetet i handledningen för chefernas medarbetarsamtal. Detta kan vara en viktig del när man utvecklar och följer upp en matpolicy på arbetsplatsen. n Inkludera en utvärdering av de restauranger som finns i företagets eller organisationens närhet i arbetsmiljöombudens utvärdering av arbetsplatsen. En sådan utvärdering är förhållandevis lätt att genomföra, se mallen för utvärdering av restauranger på sidan 31. Känsliga frågor Tiden för ombyte Vissa arbeten kräver ombyte innan man äter sin lunch. Detta gäller bland annat inom vård och omsorg och även viss industri. Hur hanterar man den extra tid som krävs för att byta om? Ska ombyte, förflyttning till restaurang, måltidsintag, förflyttning tillbaks och nytt ombyte hinnas med på den ordinarie matrasten eller får tid tas av arbetstiden för detta? Ingen lag reglerar detta i detalj, utan det gäller att parterna kommer överens. Detta är en fråga som berör tid, produktivitet och återhämtning. Vad är värdet att få en lunch i lugn och ro kontra tidsbesparingen och kanske ett stressigt matintag vid arbetsplatsen? 9

10 Möjligheter för företagshälsovård och friskvård n Företagshälsovårdens roll varierar. I vissa fall har den en mer sjukvårdande funktion, medan den i andra fall har en aktiv roll i företagets hälsofrämjande arbete. På större arbetsplatser kan det också finnas interna friskvårdsavdelningar som arbetar hälsofrämjande. Företagshälsovård som arbetar hälsofrämjande eller den friskvårdsansvariga driver ofta hälsoprojekt på arbetsplatsen. Sådana projekt riktar sig mestadels direkt till individen och fokuserar på att öka kunskapen och medvetenheten om det egna ätandet, men bör också lägga fokus på vilka förutsättningar för bra matval som finns, det vill säga: Hur ser matutbudet ut? Hur ser företagets policy ut när det gäller kurser och konferenser? etc. Om ledningsgruppen involveras i hälsoprojektet kan det leda fram till en ny policy för maten på jobbet. Som en del i hälsoprojektet kan en diskussion om och dialog med de restauranger som finns på företaget eller i närområdet startas. Fokus kan också läggas på den medhavda maten. 10

11 SOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD/FRISKVÅRD KAN NI: n Integrera frågor kring maten på arbetsplatsen vid exempelvis hälsoprofiler, konditionstester och hälsokontroller. Dessa frågor riktar sig till medarbetarna och kan till exempel vara: Vilka möjligheter tycker du det finns att få bra mat på arbetsplatsen? Äter du medhavd lunch eller på restaurang? Hur tycker du lunch-/fikarummet fungerar? Om du äter på restaurang hur tycker du den mat som serveras är? Hur tycker du möjligheterna är att få ett bra mellanmål på jobbet? Ge gärna egna förslag till förbättringar av maten på jobbet. n Utvärdera frågor kring maten på arbetsplatsen när ett företag gör en större friskvårdssatsning. Om behov finns ta fram en åtgärdsplan tillsammans med de anställda, personalansvariga och företagsledningen. Se vår checklista på sidan 34. n Tillhandahålla förslag och förmedla kunskap om hur medarbetaren kan förbättra den egna maten på arbetsplatsen. Vare sig det är en arbetsplats där matlådor dominerar eller där de flesta äter sina måltider på restaurang så kan ny kunskap behövas. Se avsnittet om matlådor på sidan 22. n Arrangera inspirerande aktiviteter i samarbete med andra aktörer, till exempel lunchrestaurangen eller leverantörer. Utnyttja kompetens och idéer hos restaurangansvariga, fruktleverantörer och andra för att skapa en dialog om maten på jobbet. GODA EXEMPEL Postens prenumeration på hälsa Posten har arbetat med något de kallar prenumerationer på hälsa. I detta projekt är det hälsocoacherna som är centrala. Den första prenumerationen man arbetade med var kost, där bland annat utbildning och information var centrala delar. På olika arbetsplatser inom Posten har sedan hälsocoacherna arbetat med temat mat. Några exempel är gemensam frukost för brevbärare och matlådekampanjer med bland annat receptpärmar. Känsliga frågor Övervikt på jobbet Övervikt förekommer på alla Sveriges arbetsplatser och inom alla yrkeskategorier, vilket speglar hur utbredd den är i hela landet. Det finns dock yrken och arbetsplatser där andelen överviktiga är extra stor. I samband med hälsokontroller, hälsoprofiler och andra inventeringar av hälsoläget i organsationen får man i de flesta fall en siffra på hur stor del av personalstyrkan som är överviktig. Om andelen överviktiga är hög på arbetsplatsen brukar ett antal åtgärder sättas in, till exempel överviktsgrupper, motionsgrupper eller individuella program. En viktig fråga att ställa i detta sammanhang är kan arbetssituationen vara en bidragande orsak till de anställdas övervikt och kan arbetsplatsen förändras så att den i stället gynnar hälsosam vikt? 11

12 Möjligheter för fackföreningar n Ett företag kan ha flera personalgrupper med helt olika förutsättningar och möjligheter att äta bra mat. Även om företaget har en tydlig och klar policy för maten på jobbet kan denna vara anpassad för vissa, men inte alla, personalgrupper. Fackföreningarna har en nyckelroll när det gäller att företräda sina medlemmar på arbetsplatsen, framför allt i de fall där enskilda personalgruppers arbetsförhållanden och specifika utmaningar inte beaktats i tillräcklig omfattning. Det fackliga arbetet i Sverige har varit mycket framgångsrikt i ett historiskt perspektiv. Fackförbunden har bidragit till att Sverige under långa perioder har varit ett av världens ledande länder på till exempel arbetsmiljöområdet och på det arbetsrättsliga området. Idag står arbetslivet för andra utmaningar. En är att kartlägga och hantera arbetsdagens friskfaktorer och dess konsekvenser för välbefinnande, prestationsförmåga och långsiktig hälsa. I detta arbete har fackförbunden en viktig och självklar roll. 12

13 Alla trivs inte på sina arbeten. En del slits ut genom stress och dåliga arbetsmiljöer, andra känner inte att jobbet ger tillräcklig utveckling. LO menar att arbetsplatserna ska vara friska och ge den enskilde tillfredställelse. Ur Mål för LO, Sveriges ledande fackförbund kan via sina centrala organisationer ge branschförbunden, de lokala förbunden och avdelningarna stöd genom att tydligt deklarera vilken hållning man har i hälsofrågor och vilket värde man tillmäter till exempel rätten till en välbalanserad lunch i lugn och ro. Som fackligt ombud har man flera möjligheter att bidra Personalföreningar Personalföreningar kan också ha en viktig roll i frågor kring maten på arbetsplatsen. Kanske som aktiv part i ett matråd eller direkt involverade i olika hälsosatsningar på arbetsplatsen. Men hur personalföreningarna fungerar på de olika arbetsplatserna och vilka frågor de engagerar sig i varierar. till bra matkultur på den egna arbetsplatsen. Det kan tyckas vara någon annans huvudansvar, men det hindrar inte att man som fackligt aktiv driver frågan och ställer krav. Framför allt om man har stöd från dem man företräder. Det kan vara att förhandla om matförmåner, till exempel fri frukt, tillgång till grönsaker i lunchrummet eller subventionerade måltider. Det kan också vara att aktivt arbeta för att förändra miljön i pausutrymmen och lunchrum eller att diskutera förutsättningarna för pauser och raster. Ta aktiv del i den lokala diskussionen om maten på jobbet. Som fackligt ombud sitter man med där små och stora beslut fattas. Påverka dessa och se till att förankra dem hos medlemmarna. Ska godisautomaterna tas bort eller ska bara sortimentet ses över? Var ska energin komma ifrån om det inte finns något överhuvudtaget att köpa på eller i anslutning till arbetsplatsen? Vilken policy ska gälla vid upphandling av restaurangtjänster? GODA EXEMPEL Livsstil i väst Livsstil i väst är ett samarbetsprojekt mellan AB Volvo och Västra Götalandsregionen som syftar till att få fler långtidsfriska medarbetare. Projektets nyckelpersoner är hälsocoacherna. Man har arbetat med fyra olika teman, varav kost är ett. Inom detta område har man bland annat genomfört kampanjer med restaurangerna, förändrat utbudet i varuautomaterna och genomfört olika utbildningsinsatser med personalen. Inom projektet har man ett mål för måltiden på arbetsplatsen den ska kosta 40 kronor, få ta 40 minuter och 80 procent av de anställda ska utnyttja restaurangerna. Fackförbunden IF Metall och Kommunal är båda aktiva partners i projektet. Källa: 13

14 SOM FACKLIG ORGANISATION/OMBUD KAN NI: n Upprätta centrala policydokument för hälsa eller för maten på arbetsplatsen. De centrala organisationerna kan ge branschförbunden och de lokala förbunden och avdelningarna stöd genom att tydligt deklarera vilken hållning man har i hälsofrågor och vilket värde man tillmäter till exempel rätten till en välbalanserad lunch i lugn och ro. n Formulera egna mål för maten på jobbet. Gör en inventering av de specifika utmaningar som ni ser för era medlemmar. n Ställa krav och förhandla om till exempel fri frukt, matsubventioner, miljö i lunchrum och tid för pauser. Möjligheten att förhandla om dessa grundläggande förutsättningar finns och kan utnyttjas i både centrala och lokala förhandlingar. Konkret kan det vara att driva frågan om möjligheten till raster och pauser. Ett flertal stora yrkeskårer lever med ett system för raster och pauser som gör det omöjligt att äta regelbundet i lugn och ro enligt de rekommendationer som finns och de önskemål som uttrycks av de anställda. Här råder tydlig ojämlikhet mellan olika yrken. n Stötta det lokala hälsoarbetet. Ge stöd till friskvård, företagshälsovård, hälsoinspiratörer och skyddsombud, till exempel genom att bjuda in dessa för att informera vid fackliga sammankomster. n Aktivt ta del i den lokala diskussionen och besluten kring maten på jobbet. Som fackligt förtroendevald sitter man ofta med vid bordet när viktiga beslut fattas. Utnyttja möjligheten att påverka besluten och bidra till att beslut förankras hos de anställda. n Arrangera kurser, workshops och seminarier. De fackliga organisationerna har stor erfarenhet av folkbildningsarbete och opinionsbildande arbete. Hälsa och livsstil är en viktig facklig fråga. n Vara initiativtagare och drivande i större livsstilsprojekt. De lokala fackföreningarna har aktivt deltagit i framgångsrika projekt, till exempel Livsstil i väst. 14

15 Möjligheter för hälsoinspiratörer och hälsocoacher n Hälsoinspiratörer, hälsocoacher och friskvårdsombud är viktiga informatörer på arbetsplatsen. De är en del i det strategiska arbetet med livsstil och hälsa som blir allt tydligare profilerat i många företag och organisationer. Om inte särskilda ombud av det här slaget finns på företaget kan skyddsombudet vara den som är informatör även i mat- och hälsofrågor. En grundförutsättning för arbetet som inspiratör eller coach är att man känner sig inspirerad och motiverad. Inspirationen bygger ofta på egen övertygelse och eget intresse, men lika viktigt är att känna ledningens förtroende och chefens stöd. Som ombud behöver man veta vilka möjligheter man har, till exempel: Hur mycket arbetstid får läggas på uppdraget? Vilken budget finns det? Vilka mål är kopplade till uppdraget? Vad är prioriterade aktiviteter? Vilka informationskanaler kan utnyttjas? Ju tydligare diskussionen blir mellan ombud och chef och ju mer chefen engagerar sig i ombudens arbete, desto större chans är det att ombudet också lyckas inspirera och övertyga sina arbetskamrater. Chansen att kunna påverka som hälsoinspiratör eller hälsocoach är till stor del knuten till möjligheterna att nå ut med information. Eftersom mat ofta är ett alldagligt samtalsämne på jobbet finns chansen att ta upp saker i samband med de normala kaffebordsdiskussionerna. Det kan också vara bra att utnyttja till exempel avdelningsmöten, anslagstavlor och intern e-post för att sprida information. Undersök vilka möjligheter som finns på arbetsplatsen och använd dem. För att ha något att informera om måste man fylla på med ny kunskap och nya idéer. Ett sätt är att prenumerera på Livsmedelsverkets nyhetsbrev och besöka Livsmedelsverkets webbplats, då och då. Ett annat sätt är naturligtvis att själv gå på kurser och föredrag. SOM HÄLSOINSPIRATÖR/COACH KAN DU: n Se till att få uppbackning. Om chefen eller ledningen har fattat beslut om att utse ett ombud efterfråga då också ledningens/chefens stöd. Klargör vilka möjligheter du har att agera inom ramen för ditt uppdrag. n Forma nätverk med andra ombud. Samarbeta med andra inom samma organisation eller via externa nätverk. n Ha en fast diskussionspunkt om maten på jobbet på arbetsplatsmöten. Det behöver inte innebära mer än att berätta något om det du funnit intressant sedan senaste mötet. n Var uppdaterad. Prenumerera på Livsmedelsverkets nyhetsbrev och besök regelbundet Livsmedelsverkets webb plats n Kopiera material att sätta upp på anslagstavlan och/ eller lägga ut på kaffe- eller lunchbordet. Ta det du finner i dagspress och veckopress eller i broschyrer från företag och organisationer. Tycker du att det verkar konstigt eller oseriöst så se om du kan finna någon kommentar eller relevanta bakgrundsfakta på Livsmedelsverkets webbplats. n Nappa på positiva önskemål från dina kollegor. Låt inte bra möjligheter passera. n Tänk ut lämplig uppmuntran från din chef eller ledningsgrupp för att du tar ansvar och driver de här frågorna. Kurser, konferenser eller kanske något helt annat som du uppfattar som en morot. n Stå för din övertygelse. Visa en väg med ditt eget handlande. Skyddsombud Friskvårdsombud finns inte överallt, men skyddsombud ska finnas på alla större arbetsplatser. Friskvårdsfrågor är dock normalt inte en del av skyddsombudets arbete. Vad man äter på arbetet tas inte upp i arbetsmiljölagstiftningen och därför finns det inga krav på att skyddsombudet ska ta tag i detta. Men på vissa arbetsplatser kanske det ändå faller sig naturligt att skyddsombudet också engagerar sig kring maten på jobbet. Det är också upp till företaget eller organisationen om man själv vill länka maten på arbetsplatsen till arbetsmiljöarbetet. 15

16 Möjligheter för medarbetaren n Självklart avgör vi själva vad vi äter. Dock kan valmöjligheterna vara begränsade och tidsbrist och stress skapa snabba ogenomtänkta val. Finns det stor tillgång till godis och sötsaker väljer vi att äta mer av det och finns det god välbalanserad mat att tillgå ökar chansen att vi väljer det. Som anställd kan man också bidra till att valmöjligheterna och förutsättningarna för bra mat på jobbet förbättras. Alla på arbetsplatsen är med och påverkar matsituationen på jobbet. Antingen med aktiva ställningstaganden och åtgärder eller passivt genom att acceptera de förhållanden som råder. Till exempel påverkar alla som nyttjar ett lunchrum miljön i lunchrummet. Man kan påverka aktivt genom att försöka hålla rent och snyggt eller passivt genom att acceptera att lugnet störs av ideliga jobbsamtal till sig själv eller kollegor under lunchpausen. SOM ENSKILD KAN DU PÅVERKA GENOM ATT: n Fundera över vad som är viktigt för att du och dina kollegor ska få bra mat på jobbet och vad som behöver förändras för att det ska bli bättre. n Behövs det bättre utbud i personalrestaurangen? Bilda ett matråd och presentera era förslag både för er egen ledning och ledningen för restaurangen. n Skulle bättre miljö i lunchrummet göra stor skillnad? Presentera konkreta lösningar som är förankrade i hela personalgruppen för ledningen. n Finns det behov av bättre utbud vid fikapauserna? Diskutera igenom vad ett bättre utbud skulle kunna vara och skapa enighet kring hur det kan bibehållas långsiktigt. n Behövs det större förståelse och ökat intresse från ledningen? Beskriv förutsättningarna idag och vilka förändringar ni skulle vilja se genomförda. Ta kontakt med ert lokala fackombud och diskutera eventuella möjligheter att förhandla om förutsättningarna för maten på jobbet. n Skulle en egen hälsoinspiratör göra skillnad? Du kan kanske själv få uppdraget. Tala med din chef. n Behövs det något helt annat? Vänd och vrid på frågan ett tag så kommer det att visa sig vad det är. De egna matvanorna på jobbet och på fritiden Livsmedelsverkets råd om bra matvanor utgår från den forskning som finns inom området kost och hälsa och från kunskapen om hur befolkningen äter i dag. Dessa råd fokuserar på de viktigaste valen vi ställs inför om vi vill äta hälsosamt. Det vetenskapliga underlaget för kostråden finns beskrivet i Nordiska näringsrekommendationer (2004). DU KAN DU ÄTA HÄLSOSAMT GENOM ATT: n Äta mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Ät 1 2 frukter varje dag på jobbet och grönsaker till varje lunch. 500 gram frukt och grönt motsvarar 2 3 frukter och 2 portioner grönsaker. n Välja nyckelhålsmärkta luncher och livsmedel. Välj gärna nyckelhålsmärkt lunch när det är möjligt. Om det inte finns, fråga efter välbalanserade nyckelhålsmärkta måltider på din lunchrestaurang. Välj nyckelhålsmärkta livsmedel. n Äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Välj fisk minst en gång i veckan till lunch på jobbet. Variera mellan fet och mager fisk. Observera att för gravida och ammande gäller särskilda rekommendationer (se n Äta bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd. Välj gärna fullkornsbröd till lunchen och smörgåsen som äts till mellanmål. n Använda olja eller flytande margarin i matlagningen. På den nyckelhålscertifierade restaurangen följer man detta råd och vid tillagningen av din egen 16

17 matlåda kan du själv styra fettvalet. Välj dessutom lättmargarin till lunchens brödbit eller mellanmålets bröd. n äta regelbundet och varierat. Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas på tre huvudmål och ett eller flera små mellanmål. Låt måltiden mätta, men ät dig inte proppmätt. n Använda tallriksmodellen. Ta hjälp av tallriksmodellen för att få bra balans i måltiden, se bilden sid 16. Tallriksmodellen visar innehållet i en hel måltid och proportionerna mellan de olika delarna på tallriken: Den första är potatis, ris eller pasta och bröd. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. 17

18 För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Bröd bör finnas med till alla måltider. Den andra delen består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor. n Vara sparsam med saltet. Använd i stället andra kryddor för att få smak och låt råvarornas egen smak framträda. n Röra på dig varje dag. Fysisk aktivitet ökar ditt energibehov och skapar större utrymme för ditt ätande. Minst 30 minuter, men gärna mer Promenera Ta trapporna i stället för hissen Cykla till jobbet Åk kommunalt i stället för att ta bilen. Att ta buss eller tåg till jobbet innebär oftast promenader i anslutning till resan. n Begränsa intaget av godis, snacks, glass, bakverk, sötade drycker, öl, vin och sprit som ger mycket kalorier, men lite Känsliga frågor Individen som en organisation Alla företag eller organisationer månar förhoppningsvis om sina anställdas hälsa och välbefinnande på olika sätt. Inget företag och ingen organisation vågar nog idag heller hävda att det bara handlar om bästa möjliga ekonomi och maximal vinst kosta vad det kosta vill. Men tänk dig själv som ett företag. Du är en egen liten miniverksamhet en kropp full av celler med viktiga funktioner. I vissa fall behandlar vi oss själva på ett sätt som skulle leda till åtal om det gällde ett företag. Vi kanske sover för lite, stressar för mycket, äter mat som försämrar såväl välbefinnande som hälsa och tär helt enkelt på oss själva och på den kraft och de resurser vi behöver. näring. Det dagliga utrymmet för sådana livsmedel i ett väl balanserat nyttigt ätande är cirka 200 till 300 kalorier per dag, vilket motsvarar ett av alternativen 1 bulle, 1 dl glass, 50 gram choklad, 50 gram smågodis, 1 dl chips, marmelad till två smörgåsar eller 1 glas vin. 18

19 Förutsättningar för raster och pauser n I Sverige finns en informell uppdelning av ansvaret kring raster och pauser. Arbetsgivare, fackföreningar och personalföreningar ansvarar gemensamt för hur mycket tid som avsätts för raster och pauser, liksom för utformning av pausutrymmen. Medan medarbetaren ansvarar för vad han eller hon äter under raster och pauser. Arbetsgivaren brukar dock tillhandahålla drycker som kaffe och te och i vissa fall även småkakor eller frukt. Vissa arbetsgivare erbjuder dessutom rikskuponger som ett sätt att uppmuntra lunchätandet. Det finns också starka traditioner knutna till vissa arbetsplatser och yrken både för hur raster och pauser tas ut och vad man äter. I vissa fall har enskilda arbetsgrupper egna seder när det gäller fika och måltider, men vad vi äter, hur måltiden är utformad och vilka tilltugg vi har till fikat är individens eget ansvar. Många skulle kalla det överförmynderi om arbetsgivaren, facket eller företagshälsovården bestämde över vad vi skulle äta. Individens egen frihet att välja är viktig. Möjligheten att kunna göra bra val på arbetsplatsen bör däremot förbättras. Arbetstidslagen I arbetstidslagen delar man upp avbrotten under dagen i raster och pauser. Under rasterna behöver man inte vara kvar på jobbet och man får inte heller betalt. Pauser däremot räknas in i arbetstiden. Rasterna är den tid då man förväntas äta lunch eller annan huvudmåltid på jobbet. Pauser är det vi kallar fika eller kaffepaus. I lagen fastställs att raster ska förläggas så att man inte arbetar mer än 5 timmar i följd och rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Lagen anger ingen exakt längd på rast eller paus och inte heller hur många pauser som ska tas under dagen. Detaljerna kring arbetsdagens tider och pauser blir därför en policy- och förhandlingsfråga. Arbetstidslagen säger också: Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. Raster och pauser viktiga Raster och pauser har ett antal olika viktiga funktioner. Det är tid för avkoppling, återhämtning och tillförsel av ny energi. Raster och pauser fyller också en viktig social funktion och kan främja gruppkänslan på arbetsplatsen. Inom vissa yrken är pauser och raster dessutom avgörande för säkerheten, det gäller bland annat alla dem som arbetar inom yrkestrafiken. När medarbetare inte har tid att ta raster eller pauser alternativt ständigt kortar av dem kan det vara ett tecken på för hög stressnivå. GODA EXEMPEL Restaurangers egna satsningar Inom AstraZeneca och Högskolerestauranger har man satsat på nyckelhålsmärkning på restaurang och det tidigare konceptet som kallades KeyMeal. Förutom utbildning av all restaurangpersonal har man på olika sätt informerat gästerna via temaveckor, visningsbrickor, portionsstorlekskampanjer och samverkan med friskvårdsavdelningars motionskampanjer. Källa: Känsliga frågor Längre tid för lunch kontra kortare arbetsdag Det står mellan att komma hem tidigare, det vill säga få kortare arbetsdag, eller att ta en rejäl rast som ger återhämtning på dagen. Anställda har i många fall framhållit vikten av att komma hem tidigare och framfört detta som ett önskemål. Från arbetsgivarsidan har snarare framhållits vikten av att de anställda ska ta en rejäl matrast för vila, energitillskott och återhämtning. Komma hem tidigare står mot en längre rast. Hur hanterar vi detta på de enskilda arbetsplatserna? Med stress på arbetsplatsen som ett stort dilemma blir denna fråga ännu känsligare. Finns det kopplingar till den kortade måltiden och allt mer stress? 19

20 Förutsättningar för bra luncher och andra arbetsmåltider n Vad är en välbalanserad lunch? Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör lunchen ge procent av dygnets totala energiintag. Det innebär att en lunch för de flesta bör ge mellan 500 och kcal. Vid fysiskt krävande arbete eller stor fysisk aktivitet på fritiden kan det totala energibehovet bli högre och då behöver man även äta mer till lunch. Med utgångspunkt i de svenska näringsrekommendationerna har Livsmedelsverket under 2006 tagit fram ett förslag till nyckelhålscertifiering och nya kriterier för storhushåll. I detta förslag definieras kriterierna för en väl sammansatt nyckelhålsmärkt lunch såväl när det gäller maträtten som tillbehören (rapport nr 18/2006). Dessa nyckelhålskriterier kan egentligen användas såväl för restaurangmåltiden som för den medtagna matlådan, men de är anpassade till storhushållen och vi presenterar därför här separata råd för matlådan. (Se sidan 22.) RÅD FÖR LUNCH/ANNAN MÅLTID: n Det bör finnas möjlighet att avsätta minst 45 minuter för måltidsrasten (lunch eller annan måltid). Om man behöver byta om före måltiden kan tid läggas till för detta. Idag har de flesta en måltidsrast på mellan 30 och 60 minuter. Det finns arbetsplatser där måltidsrasten i förhandlingar avkortats för att man ska kunna avsluta arbetsdagen tidigare. Att sluta arbetsdagen lite tidigare på bekostnad av lunchen kan exempelvis för arbetstagare med barn kännas attraktivt, men risken med ett sådant upplägg är att stressen ökar och kvaliteten på måltidsintaget försämras, eftersom så kort tid avsätts. n All personal ges möjlighet att inta en välbalanserad måltid, lunch eller annat huvudmål, genom att alternativt kunna: 20

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Smarta skolkaféer i Halland

Smarta skolkaféer i Halland Smarta skolkaféer i Halland tips från vinnarna i tävlingen smartaste skolkaféet 1 Se möjligheterna i skolkaféet! Tänk vilka möjligheter det finns att erbjuda hälsosamma produkter i skolans kafeteria! Rätt

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten

Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten Pressmeddelande 17 juni Fyra av tio män i Stockholms län skippar frukten Fyra av tio manliga anställda i Stockholms län, 40 procent, äter inte frukt varje dag. Tre av tio män, 29 procent, äter inte heller

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

pigg och effektiv personal

pigg och effektiv personal Skapa en framgångsrik arbetsplats. pigg och effektiv personal Hälsofrämjande och framgångsrik arbetsplats Vår målsättning är att hjälpa och inspirera människor att bli det bästa de kan bli! Hur jobbar

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde

Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Välmående medarbetare har stort strategiskt värde Ett stadigt grepp om arbetsmiljön ger välmående medarbetare och har ett stort strategiskt värde. Svenska företag är bra på att skapa en god fysisk arbetsmiljö,

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy 1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer