Företagshälsovård anpassad till arbetslivets behov en fördjupning

Transkript

1 Företagshälsovård anpassad till arbetslivets behov en fördjupning

2 Innehållsförteckning Uppdraget... 2 Genomförande... 3 Resultat från litteraturen... 4 Resultat från intervjuerna... 7 Små företag... 7 Fackliga företrädare samt RSO... 8 Medelstora företag upp till 500 anställda... 9 Offentliga kunder Stora företag och organisationer Leverantörer Analys Diskussion Bilaga Uppdraget har fått i uppdrag av Prevents referensgrupp för företagshälsovård att fördjupa frågeställningen kring organisationers behov och efterfrågan av företagshälsovårdtjänster och/eller hälso- och arbetsmiljötjänster. Uppdraget är en fördjupning av den nulägesanalys av företagshälsovården som genomfördes hösten 2008 initierad av samma uppdragsgivare. Nulägesanalysen beskriver i huvudsak kunders/organisationers uppfattning om företagshälsovård och dess innehåll och bestod av både en intervjustudie och en litteraturstudie. Denna rapport avser att djupare belysa frågorna: Vilka tjänster är vanligast att man köper? Varför efterfrågas just dessa tjänster? För andra frågeställningar hänvisas till huvudrapporten. En sammanfattning av den finns bifogad lägst bak i denna rapport. 2

3 Genomförande Denna fördjupning bygger på en litteraturstudie samt ett antal intervjuer. Frågeställningen är bred och omfattar de tjänster som köps från externa leverantörer och är relaterade till arbetsgivarens arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar eller till hälso- och friskvårdsarbetet på arbetsplatsen. Frågeställningen är inte beroende av vilka leverantörer som levererar de efterfrågade tjänsterna. Andelen leverantörer i materialet är hög då de företräder sina kunders samlade efterfrågan. Omfattningen av uppdraget är begränsad och av den anledningen har vissa avgränsningar gjorts: Antalet intervjuer är begränsat till 22. Grundmaterialet är för litet för att kunna anses representativt. Det kan indikera trender och uppfattningar. Alla leverantörer av tjänsterna är kommersiella aktörer. Inbyggda hälsor inkluderas endast i två fall. Selektionen i intervjuurvalet har begränsningar. Exempelvis har inte regional hänsyn inte tagits, men det finns spridning i urvalet. Många intervjuer har genomförts med samma personer som i huvudstudien, då frågorna har karaktären av följfrågor. Alla intervjuade kundföretag/fackliga företrädare har fått svara på samma frågor: Vilka tjänster efterfrågas? Vilka är de vanligaste tjänsterna ni köper? Varför har ni köpt just dessa tjänster? Vem tar köpbeslutet? Intervjuerna har följande fördelning mellan de olika aktörerna. Branschföreträdare 5 Privata småföretag 3 Privata medelstora 5 Privat stort företag 1 RSO/fack 5 Kommuner 4 Totalt 22 Slutsatserna i rapporten bygger således på litteraturstudier, ett flertal intervjuer samt författarens egna erfarenheter. Många av uppgifterna är samstämmiga och rapporten kan anses ha god relevans trots omfattningen. Den kan också vara ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete. 3

4 Resultat från litteraturen Företagshälsovård eller andra tjänster? För att kartlägga vilken omfattning Företagshälsovård köps i förhållande till andra tjänster har upphandlingsföretaget OPICs genomgång av genomförda offentliga upphandlingar använts (OPIC 2007). Kartläggningen syftade till att hitta alla företagshälsovårdsupphandlingar under en femårsperiod. Alla tänkbara närliggande klassificeringar vid den offentliga publiceringen analyserades och enligt resultatet är företagshälsovård är den vanligaste tjänsten att upphandla inom den offentliga sektorn. Ev kan misstänkas att privata företag är mer benägna att arbeta med andra typer av tjänster. Anslutningsgraden till företagshälsovården är som högst inom offentlig sektor och tänkbart är att fördelningen skulle se lite annorlunda ut i privata organisationer, men företagshälsovård är troligen det största tjänsteområdet. Tabellen nedan avser antal genomförda offentliga upphandlingar inom olika områden. Ingen analys av omfattningen (volymen) av avtalen är genomförd. Företagshälsovård 467 st Massage 123 Ledarskap 116 Friskvård 86 Personalvårdsprogram 36 Organisationsutveckling 30 Det främsta alternativet till företagshälsovård är troligen primärvården. Hur frekvent eller på vilket sätt den nyttjas för den arbetsföra befolkningen kommer inte synas i några tabeller i statistik. Prevent gjorde 2004 en enkät där anlitande av primärvården fanns som alternativ och enligt svaren anlitas den av 60 procent av arbetsplatserna, uppger personalcheferna. 38 procent av personalcheferna svarar att man också anlitar konsulter inom frisk- och hälsovård liksom privat rehabilitering utöver företagshälsovården. (Prevent 2004). Generellt är det svårt för arbetsgivaren att rangordna olika tjänstetyper. Det beror dels på att olika typer av tjänster från olika eller samma leverantörer konteras på olika sätt. Friskvård hamnar t ex på ett konto och företagshälsovård på ett annat. Andra svårigheter är t ex att i en större organisation sker ingen samordning och allting konteras direkt per avdelning, eller att statistiken från leverantören ger liten vägledning. 4

5 Tidigare undersökningar om innehållet i Företagshälsovården Statskontoret frågade 2001 alla företagshälsovårdsenheter hur de fördelade sin tid och deras svar bildar följande lista för de största tjänsterna: Utredningsfasen i rehabiliteringen 11,8 % Arbetsrelaterad sjukvård 9,6 % Behandling i rehabiliteringsarbetet 8,3 % Systematiskt ArbetsMiljöarbete 7,6 % Icke lagstadgade hälsoundersökningar 6,5 % När Statskontoret i samma utredning frågar kunderna (alla företag och offentlig sektor, alla storlekar) svarar dessa att i högst utsträckning anlitar företagshälsovård vid ergonomiska problem. På andra plats hamnar stöd i rehabiliteringsarbetet följt av psykisk och fysisk arbetsmiljö, missbruksfrågor och kemiska hälsorisker. I enkäten till kunderna fanns sjukvård eller hälsoundersökningar inte med som alternativ. Undersökningen visar också att alla typer av organisationer regelbundet anlitar andra externa konsulter i sitt arbete att förbygga ohälsa och rehabilitera medarbetare. En undersökning från Folkhälsoinstitutet(FHI 2004) visar hur ofta företagshälsovårdens tjänster anlitas för att få hjälp med olika arbetsmiljöproblem. Den ursprungliga studien tittade på skillnaden i uppfattning mellan företagens representanter och företagshälsovårdens egen uppfattning. Om man i den frågan bara lyfter ut hur ofta företagshälsovård anlitas i olika frågor framträder en rangordning av tjänster som används ofta/mycket ofta. Mellan de tre översta och de tre övriga är ett stort glapp. 1 Allm sjukvårdsinsatser, mottagn, hälsoundersök 2 Ergonomiska problem & belastningsskador 3 Frågor om rehabilitering 4 Allm konsultstöd, utbildning, information 5 Livsstilsfrågor, kost, motion, rökavvänjning 6 Belysning, buller, vibrationer 5

6 När Tegle, Jansson och Partners AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2008 analyserade sambanden mellan köp av olika tjänster och sjukfrånvaron i företag och deltagande företag svarade då på i vilken utsträckning de upphandlade vissa tjänster. Listan som helhet är rangordnad efter i vilken omfattning olika tjänster utförs oavsett regi. När tabellen, efter författarens medgivande, redigeras om den tabellen och rangordnar de tjänster som köps blir resultatet följande: Rang Tjänst/aktivitet Upphandlad Egen regi Utförs ej Rutiner för sjukanmälan Regelbunden kontakt vid frånvaro över 14 dagar Utredning om rehabiliteringsbehov Arbetsmiljöbedömningar inkl åtgärdsförslag Årlig uppföljning & utvärdering av arbetsmiljön Undersökningar av den fysiska arbetsmiljön Dito systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsplatsanpassningsåtgärder Hälsoundersökningar Övriga friskvårdande insatser (gymkort ) Arbetsträning hos arbetsgivare Arbetsförmågebedömning Byte av arbetsuppg Individuella bedömningssamtal korttidssjukfrånvaro Arbetsmiljöinriktade utbildningar Kartläggning av individuella hälsorisker Fysisk rehabilitering Psykisk rehabilitering Vård vid akuta behov *) Dito psykisk arbetsmiljö Specialistvård vid icke akuta behov *) Alkohol & tobaksinformation Svar nr 2 och nr 7 är troligen missvisande då den offentligt finansierade vården är inbegripen 6

7 I en rapporten från OPIC 2007 framgår att de företagshälsovårdstjänster man upphandlar främst består av individuella, efterhjälpande tjänster, rehabilitering samt olika typer av regelbundna hälsokontroller. De två förstnämnda köps framför allt via läkartimmar. Läkaren är den mest anlitade yrkeskompetensen följt av beteendevetare och sköterska. Mycket statisktik som tillhandahålls av företagshälsovården är indelad i de stora huvudgrupperna förebyggande och efterhjälpande och individ eller organisationsnivå. Utöver det finns ett fåtal specifika tjänster redovisade och resterade består av de olika kompetensernas debiterade timmar, oavsett innehåll. Av intervjuerna framgår att många av de mellanstora och större organisationerna inte vet exakt vad som utförs inom ramen för de köpta timmarna. Hälsoundersökningar och hälsokontroller är den i särklass vanligaste (frekventa) inköpta tjänsten. Näst mest frekvent är olika rehabiliteringstjänster och därnäst friskvård både i form av inköpta föreläsare (kost, motion, droger) på arbetsplatsen och i form av subventionerad friskvård utanför arbetsplatsen (gym etc). Resultat från intervjuerna Små företag Småföretagsenheten på yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro genomförde 1997 en enkät till små företag (upptill 50 medarbetare) för att kartlägga deras behov av tjänster och resultatet såg ut så här: 1 Sjukvård (ej arbetsrelaterad!) 2 Arbetsrelaterad hälsovård (medicinska kontakter, bedömningar och allmänna och riktade hälsoundersökningar) 3 Rådgivning (för arbetsgivaren) 4 Rehabilitering arbetsanpassning 5 Friskvård 6 Arbetsmiljöarbete Av intervjuerna framgår att företagen har företagshälsovård i mycket liten omfattning och de som anlitar dem har ungefär samma uppfattning som övriga småföretagare i undersökningen ovan. Man efterfrågar mest tillgång till läkare samt olika typer av hälsokontroller, men även rådgivning för arbetsgivaren t ex vid uppsägningar. Ett företag har gjort en stor ergonomigenomgång som enda insats senaste året. 7

8 Anledningen till att man efterfrågar just dessa tjänster är en önskan från personalen kombinerat med en vilja att medarbetarna ska må bra. I de flesta företagen bestämmer ledningen vilka insatser som ska göras. Fackliga företrädare samt RSO Skyddsombud och fackliga företrädare känner av naturliga skäl mindre till sin företagshälsa än personalansvariga. De kan mer sällan svara på hur företagshälsovården är uppbyggd eller anlitad, vad den kostar, eller hur den arbetar. Däremot är de mer kritiska mot företagshälsovården, samtidigt är de större anhängare av den och vill att den används mer, främst i individrelaterade tjänster. I några av dessa intervjuer och de som tidigare genomfördes framgår att fackliga företrädare framhäver medlemmarnas tillgång till regelbundna hälsoundersökningar och tillgång till sjukvård. Stöd vid rehabilitering förefaller vara en självklarhet. Från tjänstemannafacket lyfts även där det förebyggande arbetsplatsperspektivet fram som ett stort behov t ex psykosocialt stöd och stressreducering. På några företag är det ledningen som bestämmer vad som ska köpas och på andra får medarbetarna besöka företagshälsovården på eget initiativ. En ombudsman (tjänsteman) upplever hög efterfrågan från medlemmarna på fysiska genomgångar av arbetsplatsen samt psykosocialt stöd och utredningar vid t ex för hög arbetsbelastning samt konflikthantering. Enligt hans erfarenhet är arbetsgivare mer intresserade av att köpa rehabilitering och undersökningar när individer redan har problem. Han tror att detta beror på dålig kunskap och resultatet blir att man köper sådant man egentligen inte har behov av. Ombudsmannen uppger också att i takt med att egenansvaret för bl a hälsa ökar, ökar också efterfrågan på friskvårdtjänster. Ett skyddsombud i en kommunal verksamhet berättar att kommunen i sina bastjänster till hälften arbetar förebyggande med arbetsmiljöfrågor på organisationsnivå, med t ex kartläggningar, ergonomi och bullerundersökningar. Alla medarbetare har dock möjlighet att vid några tillfällen fritt kontakta företagshälsovården och resterande del är således mest efterhjälpande individinsatser. Han och facken stödjer det arbetssättet, men önskar hälsoundersökningar till de äldre medarbetarna. I tilläggstjänsterna väljer förvaltningarna själva inriktning och då är fortfarande hälften arbetsmiljöarbete och resterande delen mycket 8

9 hälsofrämjande arbete. Man har valt att arbeta på detta sätt för att på bästa sätt hantera olika problem t ex sjukfrånvaro eller bullerproblematik. Hotell- och restaurangfackets stora problem är att endast ett fåtal arbetsgivare har företagshälsovård överhuvudtaget. De saknar det förebyggande arbetsmiljöarbetet; ergonomi, stresshantering och arbetsplatsgenomgångar för att undvika problem och sjukskrivningar, men de är också medvetna om att medlemmarna i första hand efterfrågar sjukvård, men det tycker facket inte är rätt väg att gå. Två andra fackliga företrädare pratar om företagshälsovården synonymt med tillgång till sköterska och läkare på plats samt hälsokontroller-både lagstadgade och i förebyggande syfte. Medelstora företag upp till 500 anställda De medelstora företag som ingår har eller planerar att skaffa företagshälsovård. De som ännu inte har företagshälsovård vill vara anslutna för att medarbetarna ska må bra och enkelt få tillgång till läkare men även psykolog. Det är också en fråga om trygghet för arbetsgivaren. De som har företagshälsovård köper regelbundna hälsoundersökningar och besök hos läkare och beteendevetare. Längre ner på listan kommer vaccinationer. På flera företag får medarbetarna själv kontakta företagshälsovård när de vill och deras önskemål styr vilka tjänster som ska köpas. Ett företag berättar att deras största insats under förra året var en ergonomigenomgång initierad av medarbetarna. Företagen har också någon form av friskvård. Ett företag har sin största utgift i två timmars träning på arbetstid och ett annat gör regelbundet aktiviteter för att öka medarbetarnas vilja att röra på sig, t ex stegräknartävlingar, löptävlingar mm. Ett av företagen har ett strategiskt samarbete med sin företagshälsovård. De köper det mesta av dem eftersom de erbjuder även träning och naprapat. Den största kostnaden för dem är avtalet inkl rådgivning och sköterskemottagning en dag/månad. Därefter kommer naprapatkostnaden, för mottagning en dag/vecka. Vartannat år genomförs hälsoprofiler och då blir det den största kostnaden. I år har det inte gjorts, då har man i stället satsat på tillgång till personlig träning och tränare i egen gymlokal fyra dagar/vecka. 9

10 Efter dessa insatser kommer kostnadsmässigt utbildningsinsatser och arbetsrelaterad rehabilitering. Personalchefen bestämmer alla övergripande tjänster och närmaste chef om det är individrelaterade ärenden. Vad som ska köpas bestäms i dialog med chefer, medarbetare och företagshälsovårdens VD. Offentliga kunder Kommun 1, 300 medarbetare. Den här kommunen köper de tjänster de behöver från flera olika aktörer. Företagshälsovården levererar främst läkartider och bedömningar (40 % av totalkostnaden). Man bedömer att man skulle köpt mindre läkartid om primärvårdstillgängligheten var bättre. Ungefär 25 % av de totala köpen är arbetsmiljöarbete som leveras av en aktör specialiserad på arbetsmiljö. Resterande tid består av individuella stödsamtal, rådgivning till arbetsledare och arbetsgivarföreträdare samt arbetsförmågebedömningar. Alla köp sker efter godkännande centralt. Medarbetare efterfrågar sjukvård och arbetsgivare mer rådgivning. Det finns en tendens att köpa tjänster som man som chef kan genomföra själv (exempelvis svårare medarbetarsamtal!) Kommun 2, cirka 1000 anställda. De anställda efterfrågar främst hälsoundersökningar, men det köps mindre hälsoundersökningar än efterfrågan. Den vanligaste tjänsten är i stället företagsläkartimmar, då behovet av rehabiliteringsstöd (rådgivning, bedömningar) är stort. Närmaste chef tar beslut om att avropa tjänster, såvida det inte är ett kommunövergripande projekt. Kommun 3, cirka 7000 anställda med en inbyggd hälsa. I kommunen finns ett principbeslut att inte köpa annat än lagstadgade hälsoundersökningar från företagshälsovården trots att efterfrågan från personalen är stor. De köper mest förebyggande handledning och konsultation inkl vissa utbildningar i t ex ergonomi eller alkohol- och droger, teambuilding därefter kommer individsamtal och lagstadgade hälsoundersökningar. Psykolog, samtalsstöd samt massage från externa leverantörer finns inom flera förvaltningar, men det finns ingen samlad information om hur mycket som köps totalt. Kommun 4, cirka 2300 anställda. Kommunen köper tjänster främst kopplat till rehabilitering läkartider, konsultation och bedömningar. Därefter kommer olika typer av arbetsmiljöinsatser (utbildning, rådgivning) och därefter beteendevetarens insatser i form av grupputveckling och samtalsstöd. Alla medarbetare kan kontakta läkare eller annan företagshälsovårdsresurs en gång utan medgivande från chefen. Vad som ska köpas bestäms av förvaltningscheferna tillsammans med personalchef och man köper dessa tjänster på grund av hävd och 10

11 tradition. Utöver företagshälsovården har man ett stort avtal beträffande handledning för olika yrkesgrupper. Stora företag och organisationer Endast en intervju har gjorts med ett stort företag, men det som särskiljde de stora företagen i huvudrapporten, syns även i denna intervju. Kunskapsnivån och medvetenheten kring hälsoarbetet är stor. Man lägger relativt mycket pengar på hälsoarbete, men 1/3 av pengarna läggs på andra aktörer än företagshälsovård. Man har valt att köpa medicinsk samordning, tidiga bedömningar samt anpassade funktionsprofiler från företagshälsovård. Det finns också en efterfrågan på ortopedisk specialistkunskap. Största utgiftsposten är funktionsprofilerna. Anledning till detta är förutom kollektivavtalet en önskan om att korta ledtiderna för sjukfrånvaron hos medarbetarna. Utöver företagshälsovården finns avtal med naprapater och sjukgymnaster som utför både behandlingar och bedömningar samt erbjuder träningsstöd. På ett flertal av företagets arbetsplatser finns även lokala avtal med massörer. Leverantörer Fyra olika leverantörer samt branschorganisationen har Föreningen Svensk företagshälsovård, FSF intervjuats. De tre leverantörerna som har företagshälsovård i sitt utbud uppger att det utan tvekan står för den största delen omsättningen. En mindre, lokal FHV med mest på traditionella tjänster säljer mest av Hälsovård riktade; dvs undersökningar, hälsokontroller, PASSprofiler Tidig rehabilitering arbetsförmågebedömningar och samverkan kring en individ. För Vd:n var min fråga kring vad man säljer mest av svår att svara på, men orsaken till valet av tjänster beror på att arbetsgivaren är måna om sina anställda och vill behålla dem friska och i produktion. En lokal leverantör med ett brett utbud av företagshälsovård och tilläggstjänster omsätter 60 % inom området företagshälsovård, för att det är lättast att sälja och har högst initial efterfrågan. Resterande är träning och friskvård samt naprapater. Vd på företaget ser på sina kunder i två kategorier; nya och mindre kunder efterfrågar från början hälsokontroller och stöd vid rehabiliteringsfall som redan inträffat. Med befintliga större kunder förs ett alltid resonemang på ledningsnivå kring 11

12 den strategiska synen på hälsa och ohälsa. Det resulterar i andra typer av tjänsteköp och mindre individinriktade tjänster. Kundernas val av tjänster styrs av viljan att ta hand om personalen på ett positivt sätt samt att lösa ett specifikt problem som uppstått t ex ett rehabiliteringsfall. Trots ett aktivt strategiskt arbete och en tydlig ambition att förflytta positionerna för företagshälsovården ser fördelningen på omsättningen ut som följande: 35 % lösa konsulttjänster inkl telefonrådgivning, läkartider osv 35 % Hälsokontroller/profiler 20 % Utbildningar 10 % Rehabilitering samordning sköterska+ läkartid+ bedömning + behandling En av de största aktörerna på företagshälsovårdsmarknaden bedömer att 80 % av omsättning är företagshälsovård, resten är friskvård och minst andel sjukvård. Försäljningen består av: Rehabilitering (enskilda ärenden, främst läkartid) Hälsoundersökningar och kontroller Samtalsstöd Fördelningen inom de stora tjänsteområdena är ganska jämn mellan sjukvård, arbetsmiljö, rehabilitering och hälsa har mellan % var (sjukvård störst). Statistiken ovan påvisar problemet att kategorisera de olika tjänsterna. Den största tjänsten är rehabilitering men varje bokad rehabiliteringstimme bokas inte alltid under kategorin rehabilitering, utan kanske hamnar under sjukvård. Hälsoundersökningar och samtalsstöd hamnar båda under hälsa. För att beskriva behovet av arbetsmiljö- och hälsotjänster levererade av andra än företagshälsovården har en intervju genomförts med ett rikstäckande friskvårdsföretag. De har både stora och små kunder, majoriteten är tjänstemannaföretag som har ett aktivt HR-arbete. Orsaken till att man vänder sig även till dem är att deras kunder vill ta ett steg längre än att bara erbjuda företagshälsovård och jobbar mer med begreppet attraktiv arbetsgivare. De flesta lite större företag har även företagshälsovård, men man ser en tendens att även större företag aktivt väljer bort företagshälsovård till förmån för hälsofrämjande arbete. Man anlitar företagshälsovården till reaktiva tjänster och köper hälsofrämjande tjänster hos t ex denna leverantör. De tjänster de säljer mest av är: Utbildningar (stress i första hand) samt allmän konsultation Kartläggningar enkäter + tester på arbetsgrupper Massage 12

13 Analys Även i denna undersökning syns samma mönster som i huvudrapporten. De mindre företagen har ett mer pragmatiskt förhållningssätt till sitt hälso- och arbetsmiljöarbete. Man efterfrågar och köper mest efterhjälpande och rehabiliterande tjänster när det väl behövs, men erbjuder kontinuerligt friskvård och dyl för att öka personalens välmående, hälsa och trivsel. Mycket beror på lednings inställning till hälso-och arbetsmiljöarbete. De större företagen samt de offentliga kunderna har ett mer strukturerat arbetssätt kring hälso-och arbetsmiljöarbetet och i förhållande till sina leverantörer. De förefaller köpa mer tjänster på grupp- och organisationsnivå i förebyggande syfte. De intervjuade har tillfrågats både kring efterfrågan och köp av tjänster. I de flesta fall är svaren på de båda frågorna desamma, men det förekommer organisationer där medarbetare eller fack efterfrågar tjänster som inte köps. Anledningen är antingen ett strategiskt val t ex att inte erbjuda sjukvård eller hälsoundersökningar eller tjänster där ekonomin begränsar möjligheten till köp. Det är sällan köpen styrs av den efterfrågan och de behov som finns i organisationen som helhet. Leverantörerna har mindre påverkan i köpbesluten och de fungerar i regel främst som ordermottagare. Diskussion Vad man köper från företagshälsovården har sannolikt förändrats sedan statsbidragen togs bort. Fokus har flyttats från förebyggande arbetsmiljöarbete mot två ytterligheter; rehabilitering och hälsofrämjande. Idag förfaller många organisationer köpa mindre fysiska arbetsmiljötjänster och mindre ergonomiskt stöd till förmån för annat, t ex psykosociala tjänster. Utvecklingen av rehabiliteringstjänsterna har tillkommit med stöd av samhällssatsningarna som gjorts på att sänka sjukfrånvaro och t ex medfinansieringen. Utvecklingen mot mer hälsofrämjande tjänster med friskvård och livsstilsfrågor högre upp på agendan har drivits av andra aktörer med ökat intresse för personligt välbefinnande. 13

14 Sjukdomsförebyggande/Arb etsmiljöarbete Friskvård, hälsofrämjande Rehabilitering En annan anledning till förändringen i köpbeteende är att möjligheterna och utbudet inom området arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering har formligen exploderat senaste 10 åren. Specialister och nischade aktörer finns nu inom alla området runt om landet och det har lett till köptroheten till företagshälsovård har minskat. Det kan nästan liknas vid en monopolsituation som avskaffas. Efter hand kommer nya aktörer och de kunder som är pigga på förändring och nya handlingsalternativ vänder sig bort från huvudleverantören. Den stora majoriteten kunder stannar dock kvar av olika skäl och väntar på förändring som drivs av den befintliga leverantören. En trend verkar vara att ha ett samarbete med en traditionell företagshälsovård främst för rehabilitering och tillgång till medicinsk kompetens och sedan flertal olika samarbeten inom de andra områdena såsom arbetsmiljö och friskvård. Av materialet framgår att man gärna köper behandlande/förebyggande tjänster t ex i form av massage och naprapat. Dessa tjänster har aldrig funnits inom företagshälsovården, utan är nya. Inom friskvårdsområdet köps också mycket tjänster; det är allt från friskvårdsbidrag till utbildningar och vidare till personliga tränare. Det nya arbetslivet förefaller ha behov som sträcker sig utanför de arbetsområdena företagshälsovården traditionellt haft. Kunderna uttrycker tydliga behov inom kärnområdet medicinsk kompetens. Det köper man ogärna från andra. Däremot är valmöjligheterna enorma beträffande andra tjänster och valen görs med olika motiv och kunskap. En av frågeställningarna berörde orsakerna till köpen. De flesta intervjuade är ganska tydliga på vilka behov och vilken efterfrågan av tjänster man vill ha. Det som styr är helt klart det som personalen ber om/efterfrågar. Få organisationer uttrycker egna behov ur ett arbetsgivarperspektiv eller har ett strategiskt förhållningssätt till företagshälsovården. Mognaden på HR-avdelningen verkar vara central i en större organisation. Ju högre insikt i hälsofrågor, desto mer strategisk syn på tjänsterna man har behov av. I de mindre organisationerna där besluten ofta ligger hos VD/ledningsgrupp blir frågan sällan strategisk den drunknar bland alla andra strategiska frågor man har att arbeta med. 14

15 Varifrån man köper tjänster beror dels på varifrån man köpt dem tidigare (tradition) och mognaden/kunskap hos de som beslutar i frågan. Det är många som helt enkelt köper av den leverantör som förefaller bäst/billigast på det man har behov av. Många faktorer vägs in i valet; utbud, kompetens, tillgänglighet, servicenivå, pris och te x relation. Av hävd och tradition har detta oftast varit företagshälsovården, men detta förändras nu. Slutsats Medarbetarna efterfrågar olika typer av tillgång till vård och/eller förebyggande hälsokontroller och i de fall arbetsgivaren köper företagshälsovård för att tillfredsställa medarbetarna köps hälsokontroller eller i vissa fall snabb tillgång till läkare. Detta köps nästan uteslutande från företagshälsovården. Eller i de fall där är möjligt används primärvården. Den andra delen av det arbetsmiljö- och hälsoarbete som bedrivs består av olika slags hälsofrämjande insatser och friskvård. Dessa tjänster köps av den leverantör som bäst motsvarar organisationens ställda krav. Det innebär att många andra leverantörer än företagshälsovården anlitas. Stöd i rehabiliteringsarbetet är en hygienfaktor och verkar för många vara en självklarhet om problem uppstår. De konkreta tjänsterna kopplade till ett rehabiliteringsärende är färre, eftersom färre medarbetare är berörda, men kostnaden blir stor eftersom den dyra läkartiden nyttjas mest. I det systematiska arbetsmiljöarbetet anlitas extern hjälp i allt mindre utsträckning. De tidigare intervjuerna bekräftar att egen kompetens utvecklats, många gånger i samverkan med facket. I de fall arbetsgivaren funderar i termer av vilket stöd man som organisation behöver, styrs företagshälsovårdens insatser av lösningsorienterade tjänster utifrån identifierade problemområden. Vad för slags tjänster man till syvende och sist köper förefaller bero mest på mognad, insikt och intresseinriktning hos HR-avdelning eller personalansvarig ledning, men också hur samarbetet ser ut med vald leverantör av arbetsmiljö- och hälsotjänster. Källor Utöver de beskrivna i litteraturstudien: Prevent (2004), tidningen Arbetsliv nr 3 Yrkes och miljömedicinska enheten Örebro läns landsting (1997) Hälsa, arbetsmiljö och företagshälsovård i småföretag S6/97 15

16 Bilaga 1 Vad är en Hälsokontroll? Det är värt att uppmärksamma att ingen enhetligt innehåll finns i hälsokontroller och hälsoundersökningar och vad som egentligen ingår är därför svårt att definiera eller jämföra. Vissa yrkesgrupper är enligt lag ålagda att genomföra lagstadgade hälsokontroller te x brandmän eller vid nattarbete. Dessa hälsoundersökningar är endast riktade till vissa grupper och genomförs med regelbundna intervall. Dessa brukar kallas lagstadgade hälsoundersökningar. För medarbetare som inte inkluderas av lagstadgade hälsoundersökningar är det upp till arbetsgivaren att avgöra om hälsoundersökningen ska erbjudas. Det vanliga är att alla anställda erbjuds undersökning vart annat eller vart tredje år eller enbart till anställda inom vissa ålderkategorier. Nyanställningsundersökningar är också vanliga. De, precis som namnet antyder bara omfattar nya anställda i organisationen. Det finns olika typer av hälsokontroller. Det vi lägger i definitionen är en individuell undersökning med tillhörande frågeformulär och samtal om livsstilen, arbetssituationen mm. Undersökningen avser att hitta ev problem, sjukdomar eller riskbeteenden/riskvärden. Undersökningen genomförs av sköterskan eller läkaren eller båda. Resultatet kan bli råd och tips om förändring eller hänvisning till ex läkare för vidare kontroll. En funktionsprofil är en slags hälsokontroll som också omfattar bedömning av viss funktionsförmåga, nödvändiga för arbetet. Dessa är vanliga inom byggsektorn eller industrin, där höga krav ställs även på medarbetares fysiska arbetskapacitet. Det finns också olika typer av livsstilsinriktade hälsoprofiler. Dessa fokuserar på att initiera och motivera till livsstilsförändringar och inte på att identifiera sjukdomar eller riskbeteenden och läkaren är sällan involverad. Exempel på detta är en Hälsoprofilbedömning. Ett företag som intervjuades uppgav att man lade cirka 2000 kr på företagshälsovård per medarbetare och år. De åren inga hälsokontroller genomfördes var summan 400 kr. Det säger lite om hur stor del av budgeten som tas upp till hälsokontroller. Ett enda rehabiliteringsfall kan innebära att en stor del av medarbetarna inte får någon kontakt med företagshälsovården överhuvudtaget mellanliggande år. 16

17 Sammanfattning av huvudrapporten en nulägesanalys Projektets delprojektmål Att kartlägga utnyttjandegrad och inriktning på de tjänster som köps. Att kartlägga den ev diskrepans som finns mellan vad man vill köpa och vad som erbjuds (inkl orsaker). Att analysera arbetsplatsernas syn på förslag på den nya inriktningen av företagshälsovården. Att undersöka inställning och behov hos företagen i frågor om omställning i form av t ex arbetsgivarringar eller tjänster närliggande företagshälsovårdens. Resultat enligt denna rapport De traditionella tjänsterna (hälsoundersökningar, rehabåtgärder, arbetsmiljöanalyser) dominerar fortfarande. Arbetsplatserna köper de företagshälsovårdstjänster man vill köpa och är nöjda med dem. Både köpare och säljare är dock passiva vid upphandling, och utvärdering av företagsnyttan sker sällan. I allmänhet vaga uppfattningar. Företag i allmänhet dock inte alla är skeptiska medan fackliga representanter är mera positiva. Varken inom arbetsmiljöarbete i allmänhet eller inom företagshälsovården sker något samarbete och det finns inte heller några tankar om framtiden kring detta. Vår metod Hur skall man anpassa dagens företagshälsovård till arbetslivets behov? Detta är huvudfrågan i det projekt som arbetsmarknadens parter har startat kring företagshälsovården. Denna rapport som är en lägesbeskrivning - är en del i detta projekt. Vår undersökning har baserats på omfattande djupintervjuer och fokusgrupper med sammanlagt 97 personer. Dessa personer har valts ut från olika grupper: privata företag som potentiella köpare av företagshälsovård (uppdelade i storlek, bransch, region), företag som säljer företagshälsovård, offentliga förvaltningar som köper företagshälsovård (kommun, landsting, stat), fackliga representanter (inkl regionala skyddsombud) samt representanter för Försäkringskassan och Föreningen Svensk Företagshälsovård. Våra utgångspunkter Våra utgångspunkter i arbetet med denna rapport har varit två: 1. Diskussionen om företagshälsovård ska egentligen inte fokusera på företagshälsovård utan om arbetsförhållandena på våra arbetsplatser. Yttersta syftet med företagshälsovård att bidra till att skapa säkra, hälsofrämjande, utvecklande och produktiva arbetsförhållanden - glöms ofta bort. Det viktigaste är inte vad som köps eller för hur mycket eller av vem, utan det viktigaste är att företagsledningen får stöd i sitt arbete. Kan detta göras med egna resurser är det 17

18 bra, görs detta med stöd av företagshälsovården är det bra och görs det med annat stöd går det också bra. Alla medel som fungerar är bra och olika arbetsplatser har olika behov. 2. Man måsta skilja på företagshälsovården som å ena sidan allmänt begrepp och de funktioner som anges i lagstiftning mm och - å den andra - de företag (branschen) som levererar tjänster som vanligtvis kallas företagshälsovård och som kallar sig företagshälsovård eller liknande. Företagshälsovårdsbranschen är marknadsanpassad och har i dagsläget inget uttalat samhällsansvar att leverera vissa tjänster. Ansvaret att köpa in och avtala om företagshälsovård ligger på arbetsgivaren. Att ha ett avtal med en företagshälsovård borgar i sig inte för förbättringar - det gör ett aktivt hälso- och arbetsmiljöarbete med stöd bland annat av företagshälsovården när de egna resurserna inte räcker till. Det finns inte heller krav på leverantörerna vad gäller om man vill kalla sin verksamhet för företagshälsovård eller sälja sina tjänster under andra beteckningar. En annan generell slutsats är att arbetsplatserna i allmänhet har ambitiösa mål kring att förbättra den fysiska arbetsmiljön och att parterna har ett bra samarbete kring arbetsmiljön. Undantaget kan sägas gälla små företag med anställda med betoning på tjänsteföretag inom servicenäringarna (restaurang, städ, handel). Vår undersökning pekar dock på att den psykosociala arbetsmiljön upplevs som allt sämre (ökad stress) och att den psykosociala arbetsmiljön i allmänhet hamnar utanför både företagsledningens och företagshälsovårdens omedelbara fokus. Resultat av djupintervjuer och fokusgrupper ) Djupintervjuer - Arbetsplatser som köper företagshälsovårdstjänster De flesta är ganska nöjda med företagshälsovårdens tjänster, men ser inte heller några alternativ. Många pekar på att det finns flera brister hos dagens företagshälsovård: brist på initiativ, analys och affärsmässighet samt brist på bra administrativa rutiner. Den vanligaste uppfattningen bland de ledningar som köper företagshälsovårdande tjänster är att de företagshälsovårdsföretagen är relativt passiva och dåliga på analyser och återkopplingar av genomfört arbete. Dvs man besöker inte företaget så ofta, man är inte med i skyddskommittéer, etc. Det finns dock exempel på motsatsen men dessa företag tillhör enligt denna undersökning en minoritet. Företag som säljer företagshälsovårdstjänster Det finns stora skillnader mellan små och stora aktörer och flera försöker öka affärsmöjligheterna genom att positionera sig som strategisk företags(hälso)partner med ett vidare spektrum av företagsstödjande tjänster, snarare än enbart tjänsteleverantör. De traditionella tjänsterna (rehabilitering, hälsokontroller, arbetsmiljöarbete) står dock för den absoluta majoriteten av företagens omsättning. Även om företagshälsovården försöker bredda sig så är det svårt. Det visar sig också i branschstrukturen där företag tampas med låg lönsamhet och där konsolideringen fortsätter genom att små företagshälsor läggs ner eller köps upp av större. Vid intervjuerna framträder branschen som ganska intakt. Man konkurrerar (fortfarande) mest med andra företagshälsovårdsföretag och i liten utsträckning med nya konsultföretag som säljer andra stödtjänster (HR, organisations- och chefsutveckling, mm). Fackliga representanter och regionala skyddsombud De flesta är överlag positiva till företagshälsovården och dess tjänster såväl till samverkan kring arbetsmiljöarbetet med företagsledningen. Fackliga representanter 18

19 tycker inte att företagshälsovård generellt är en stor fråga utom vad gäller tillgången till företagshälsovård i mindre företag och vad gäller frekvens av hälsoundersökningar (man vill i allmänhet ha flera). Man saknar också ofta återkoppling kring de utredningar och analyser kring arbetsmiljön, rehabiliteringsutredningar, riskanalyser mm som arbetsgivaren genomför. Fokusgrupper Deltagarna har i allmänhet en vag uppfattning om vad företagshälsovården erbjuder, vilka de är eller vad den kostar. Företagshälsovården verkar skötas av personalavdelningen eller liknande. Linjeorganisationen är inte involverad utan använder företagshälsovården främst när man blir kallad på undersökning. Företagshälsovård förknippas primärt med hälsokontroller, friskvård och i en del fall med rehabilitering. De flesta upplever arbetsplatsens fysiska arbetsmiljö som bra. Företagsledningarna är medvetna om arbetsmiljöns betydelse, med betoning på den fysiska arbetsmiljön och försöker aktivt undanröja hälsorisker. Om det finns problem i den fysiska arbetsmiljön så har både anställda och företagsledning ofta samma uppfattning om problemen och arbetar tillsammans för att hantera problemen. Undantagen är snabbväxande serviceföretag och större företag som arbetar under internationell konkurrens eller utländskt ägande, där förefaller man inte arbetat lika aktivt med arbetsmiljöfrågorna. I många (tjänste)företag är de fysiska arbetsmiljöproblemen relativt få. Det är snarare osynliga psykosociala problem (stress) som blir problematiska när de uppdagas och får efterverkningar i form av utbrändhet mm. Här tycker flera av deltagarna att arbetsgivaren borde satsa mer på att undanröja även dessa ohälsoproblem. Mycket uppskattat är mer eller mindre subventionerade tjänster i form av massage, naprapat och gym. Medarbetarenkäter är vanliga i framför allt större (tjänste)företag men många är tveksamma till om och i så fall hur resultatens tas tillvara av företagsledningen. Många företag har också ambitiösa program kring friskvård med friskvårdsinformation, stöd till fysisk aktivitet, utbildning av hälso-coacher bland de anställda, etc. Offentlig verksamhet De offentliga myndigheterna och statliga bolag skiljer sig inte nämnvärt från de stora privata företagen i sin syn på företagshälsovården och i sitt arbetsmiljöarbete. Storleken på organisation är den främsta gemensamma nämnaren. Kommuner är ofta ambitiösa i sitt arbete och gör trots knappa resurser insatser för att sänka den generellt sett höga sjukfrånvaron. De har företagshälsovård i mindre omfattning och väljer istället egna lösningar och stöd av andra leverantörer. Många kommuner köper tjänster som sjuk- och friskanmälan och personalstöd. Kommunerna är olika och arbetar under olika förutsättningar, beroende på storlek, geografisk placering mm. Ett generellt problem enligt den kommunala fokusgruppen är dock att personal- och HR-verksamhet inte ses som en integrerad del i operativa chefers ordinarie ansvar. Ju mera specialiserad HR blir, desto större risk för att HRfrågor blir egen butik utanför linjen. Facken driver dessa frågor (gäller också SAM, mångfald, jämställdhet etc) som stuprörsfrågor, vilket inte anses bra. Flera kommuner är negativa till att köpa primärvård via företagshälsovården. Flera kommuner jobbar också aktivt med att den företagshälsovård man upphandlar ska bli mera proaktiv kring förebyggande verksamhet och kring grupp och organisation. Att ta in primärvård skulle vara ett steg i motsatt riktning enligt dessa kommunrepresentanter. Flera kommuner har också dåliga erfarenheter av hur proaktiva företagshälsovårdsföretagen är. Kommunerna vill handla upp en strategisk partner 19

20 och saknar bra diskussionsstöd. Det finns problem med ett alltför decentraliserat system för avrop/upphandling av företagshälsovårdstjänster inom en kommun. Många lägre chefer är fortfarande kvar i en gammal syn på företagshälsovård som lika med sjukvård. Om inte företagshälsovården eller personalavdelningen aktivt försöker förändra den synen sker ingen förändring. De landsting vi intervjuat har inbyggd företagshälsovård. I ett fungerar detta mindre bra, i de andra två mycket bra. De centralt ansvariga har ingen direkt styrning över vad som ska/bör köpas i av verksamheterna, utan företagshälsovårdsenheten bestämmer själva sitt utbud och hur de ska jobba. De centrala beställarna tycker att kunskapen är ganska låg i förvaltningarna om hur man kan nyttja företagshälsovården, konsekvensen blir att det är stora skillnader i vad som köps av förvaltningarna. Skillnader offentliga-privata arbetsplatser Enligt denna undersökning finns mycket små skillnaderna generellt mellan privata och offentliga företag/arbetsplatser vad gäller företagshälsovårdens funktioner och uppfattningar kring dessa. Skillnaderna är betydligt större mellan stora och små arbetsplatser både inom den privata och inom den offentliga sektorn. 20