I behov av arbetsgivare En studie om faktureringstjänster för kultursektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I behov av arbetsgivare En studie om faktureringstjänster för kultursektorn"

Transkript

1 I behov av arbetsgivare En studie om faktureringstjänster för kultursektorn Nätverkstan Kultur i Väst Tidskriftsverkstan i Väst Januari

2 Innehållsförteckning Förord 3 Bakgrund 4-5 Hur har vi gått tillväga? 6 Definitioner 7 Kulturarbetsmarknadens förändring 8-10 Samhället 8 Kulturutövarens oförenliga roller: som arbetstagare, uppdragstagare och företagare 9-10 Fackförbund som politiska aktörer, som intresseorganisationer och arbetsgivare 11 Några exempel All Music Agency Teaterförbundets Servicebolag MUS.EK Cloffiz 15 Bolagsbolaget 15 BolagsKraft Uppdragshuset Skillnader och likheter Några viktiga aktörer Minst två synsätt Vilken aktör säger vad? Är faktureringstjänst för kulturutövare 23 en bra lösning? Analyser av risker och möjligheter Sammanfattning Slutord 29 Bilagor Bilaga 1: Ytterligare definitioner Bilaga 2: Kulturutövaren och arbetslöshetsförsäkringen Bilaga 3: Källförteckning, litteraturlista, intervjuade personer och övriga källor 2

3 Förord Kultursektorn genomgår stora förändringar. Framtiden för det offentliga kulturstödet är oviss, EUmedlemskapet förändrar sektorns villkor, alltmer av kulturlivet bedrivs i projektform och allt fler kulturutövare är mer eller mindre frivilligt egenföretagare. 1 Ofta med låg inkomst i sin affärsverksamhet. Dessa förändringar försätter den enskilde kulturutövaren i en svår situation. Samhällets trygghetssystem är illa anpassat för verksamma inom kultursektorn och försörjningsmöjligheterna är små. 2 Ska kulturutövaren lämna detta osäkra och krympande system och kasta sig in i en kanske ännu osäkrare tillvaro som egenföretagare? Denna studie beskriver faktureringstjänster, som erbjuder kulturutövare utan egen näringsverksamhet en anställning vid tillfälliga uppdrag. Studien diskuterar varför faktureringstjänsterna finns och om de behövs. Verksamheter som erbjuder denna service har intervjuats och de viktigaste aktörerna kring dessa. Vi försöker dessutom klargöra vilka för- och nackdelar, risker och möjligheter man som både den som erbjuder faktureringstjänsten och den som nyttjar tjänsten kan komma att möta. Studien handlar också om kulturutövaren i relation till samhället, om förhållandet till dem som bestämmer och som har satt upp regler som placerar kulturutövaren mitt emellan. Kulturutövaren som arbetstagare och/eller företagare men också om de fackliga företrädare som erbjuder faktureringstjänster och deras utveckling mot en alltmer individualiserad service och utökad roll som arbetsgivare. Alla verksamheter har startats med en idé. Men för kulturutövaren är idén integrerad med drivkrafter som är grundade i det konstnärliga utförandet där affärsplan, vinst eller moms inte finns med. Att se sig som företagare kan vara svårt när man ser sig som konstnär. Projektledare har varit Mia Bergdahl och projektgruppen som har medverkat till att denna studie har kommit tillstånd har bestått av Ethel Andersson, Silva Hildbrand och Lotta Lekvall. Tack också till David Karlsson. Mia Bergdahl Nätverkstan Kultur i Väst Januari Den ofrivillige företagaren en studie i kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan kultur i Väst, Konstnären och trygghetssystemen, SOU 2003:21. 3

4 Bakgrund Antalet uppdrag och anställningar har minskat och en rad olika faktorer hindrar kulturutövarna att nå ekonomisk bärighet i sina näringsverksamheter. Kulturutövare hamnar ofta mellan olika politiska beslut och är därmed svaga som grupp i förhandlingspositioner med arbetsmarknadens parter samt med myndigheterna. Bland kulturutövarna finns det många som inte vill eller anser sig kunna vara egna företagare men som ändå känner sig tvingade. Ökad otrygghet är inget man frivilligt ger sig in i. Det är lika förklarligt som att man som uppdragsgivare inte vill ha mer besvär och ansvar än vad man behöver ta. Grundproblemet för kulturutövarna är, att de har dåliga förutsättningar att försörja sig på sitt yrke och att få ersättning för sitt konstnärliga arbete. Vi lever i en brytningstid. 3 En ny värld tar form runt detta millennieskifte. En förändring som började under och 1970-talen, på grund av tre oberoende processer: den informationsteknologiska revolutionen, den ekonomiska krisen för både kapitalism och etatism samt bildandet av kulturella och sociala rörelser och en ny virtuell kultur. 4 Omstruktureringen av företag och organisationer, som möjliggörs av informationsteknologin och den globala konkurrensen leder till en total förändring av arbetet; en individualisering av arbetet i arbetsprocessen. 5 Vi lever i projektarbetets tid, men att arbeta i projekt är ingen ny företeelse för kulturutövare som i decennier har arbetat i tillfälliga uppdrag kombinerat med extraarbeten. Skillnaden idag är att de alltmer sällan blir tillfälligt anställda, utan oftare arbetar i uppdrag, där de själva förväntas stå för inbetalningar av skatter och sociala avgifter. Det finns en allmän ovilja bland uppdragsgivarna att inte längre anställa för kortare uppdrag. En del uppdragsgivare anger som skäl att ekonomisystemet inte är uppbyggt för tillfälliga anställningar och att anställningsförfarandet skapar extra administration. Genom att kulturutövaren fakturerar uppdragsgivaren slipper också denne det ansvar som åligger en arbetsgivare. Denna studie har genomförts av Nätverkstan Kultur i Väst på uppdrag av Tidskriftsverkstan i Väst med hjälp av stöd från ESF-rådet, Lokalt Projektstöd. Nätverkstan Kultur i Väst, är ett resurscentrum för kulturutövare och driver utbildning inom kulturell projektledning. Tidskriftsverkstan i Väst är en medieverkstad för kulturtidskrifter. Vi kommer dagligen i kontakt med kulturutövare som driver kulturprojekt, men som inte har egna företag. Svårigheten att kombinera de olika inkomstkällorna med varandra, ibland också med arbetslöshet och att allt fler arbetsgivare vill bli fakturerade, får följden att många väljer att säga nej tack till tillfälliga uppdrag. De är rädda för att hamna utanför det sociala skyddsnätet. Vi ville därför undersöka möjligheten för kulturutövare som inte har egna företag, att fakturera via en faktureringstjänst. Vi har tankar om att det kanske skulle underlätta för kulturutövaren om vi anställer dem och blir deras tillfälliga arbetsgivare. Seminariet Konstiga Företag, 2001 samt rapporten Den ofrivillige företagaren en studie om kultur, ekonomi och företagande, 2002 har varit viktiga avstamp för utvecklingsarbetet för ett rikare kulturliv och starkare kulturutövare. I rapporten påvisas betydelsen av ett utökat offentligt och anpassat företagsstöd för kultursektorn och vikten av rådgivning för kulturutövare. Vi kunde ana att vi skulle stöta på svårigheter med att starta upp en faktureringstjänst. Det var därför viktigt att ta reda på eventuella hinder i vägen för bildandet av en sådan tjänst. Inte bara för den tillfällige arbetsgivaren, utan också för den enskilde kulturutövaren. Vi ville undersöka möjligheterna och riskerna med en faktureringstjänst och med hjälp av ESF-rådet, Lokalt projektstöd blev det möjligt. 3 David Karlsson, verksamhetsansvarig på Nätverkstan Kultur i Väst och föreläsare på Kulturverkstan i Göteborg 4 Manuel Castells, Millenniets slut, s 381, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur, I-III, Diadalos, Manuel Castells, Nätverkssamhällets framväxt, s 301, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur, I-III, Diadalos,

5 Betänkandet och utredningen Konstnärerna och Trygghetssystemen 6 visar att det finns en allmän brist i tillämpning av lagar och förordningar ute hos våra myndigheter och försäkrings- samt arbetslöshetskassor. Vad innebär det för de kulturutövare som blir anställda av en faktureringstjänst? Företags- och anställningsformer i förändring 7 är en studie om nya företags- och anställningsformer. Näringsdepartementet fick i uppdrag att kartlägga omfattningen av nya former för företagande och anställningsformer i gränssnittet mellan egenföretagande och anställning. I uppdraget låg också att redovisa drivkrafterna bakom denna utveckling och dess effekter för samhället och för berörda individer. Det innefattade dessutom att beskriva de hinder som kan uppkomma för individer som går över från att vara anställd till företagare samt att belysa skillnader i befintliga regelsystem vad avser företagare respektive anställda. Vilka är dessa hinder och vad betyder de för våra kulturutövare? Oviljan att anställa, minskat antal extraarbeten, svartarbete, många tillfälliga uppdragsgivare samt otryggheten i att vara egen företagare med liten omsättning är anledningar till varför det främst inom kultursektorn har bildats bolag och föreningar som tillfälligt anställer kulturutövarna. Det ledde fram till frågeställningen; Bör en faktureringstjänst för kulturutövare startas? Nätverkssamhället har skapat en ny form för arbete, projektarbetet. Kulturutövare har till skillnad från många andra yrkesgrupper länge arbetat i projekt men tidigare oftare som tillfälligt anställda. En förändring har skett mot ett ökat krav från uppdragsgivarna om fakturering och F-skattsedlar. Nätverkstan Kultur i Väst vill med denna studie undersöka möjligheter och risker med en faktureringstjänst för kulturutövare och för verksamheterna själva. En faktureringstjänst för kulturutövare innebär tillgång till det sociala trygghetssystemet genom att man istället för att verka som egenföretagare blir anställd av företaget eller föreningen som erbjuder tjänsten. Frågeställningen i denna studie lyder: Bör en faktureringstjänst för kulturutövare startas? * 6 SOU 2003:21 7 Ds 2003:27 5

6 Hur har vi gått tillväga? Arbetet med att söka svar på våra frågor har främst skett genom djup- och telefonintervjuer med företag, organisationer och föreningar som erbjuder faktureringstjänster, Teaterförbundets Servicebolag, Svenska Musikerförbundets All Music Agency (AMA), Cloffiz, MUS.EK, BolagsKraft och Bolagsbolaget samt Uppdragshuset. Dessutom har vi intervjuat; Skatteverket, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), A-kassornas Samorganisation (SO), Teateranställdas arbetslöshetskassa (TAK), Musikerförbundets arbetslöshetskassa (MUA), Teaterförbundet (TF), Svenska Musikerförbundet (SMF), samt kulturutövare. Vi har valt ut några exempel på verksamheter som erbjuder faktureringstjänster och några av de viktigaste aktörerna kring dessa verksamheter, vilka några har blivit kontaktade per telefon. En mindre omvärldsanalys har varit nödvändig och har genomförts genom studier av rapporter, utredningar samt litteratur som berör kulturutövaren och dennes roll och förutsättningar i en alltmer globaliserad och individualiserad värld. 6

7 Definitioner Nedan förklaras några av de mest återkommande begrepp som används i denna studie. Övriga definitioner finner ni i bilaga 1, Ytterligare definitioner, där mer utvecklade beskrivningar av några av begreppen också presenteras. Låt oss börja med begreppet kulturutövare. Det används då vi uttrycker oss generellt över kultursektorn. Begreppet innefattar utövare från bild- och formområdet, ton- och scenområdet och ordoch mediaområdet. Med faktureringstjänst menar vi i den här studien, att kulturutövaren under den period som ett uppdrag varar, är anställd av en förening eller ett företag, för att när uppdraget är slutfört, gå tillbaka till annan anställning eller arbetslöshetsersättning. Anställningskontrakt skrivs, kontrakt med faktureringstjänsten (arbetsgivaren) och konstnären upprättas av den som administrerar tjänsten. Faktureringstjänsten betalar sedan ut lön till kulturutövaren och skickar ut inkomstuppgifter. Kulturutövaren betalar ett arvode för fakturahantering och lönehantering till faktureringstjänsten i samband med att kunden betalar sin faktura. Arvodet dras från fakturabeloppet. Faktureringstjänst kan också betyda att man som egen företagare lämnar över fakturahanteringen mot en kostnad till någon annan. Observera att det inte är den betydelsen vi har använder oss av i denna studie. En uppdragstagare är en person som åtar sig uppdrag för en eller flera uppdragsgivares räkning utan att det föreligger något anställningsförhållande. Uppdragstagaren har också, i förhållande till en anställd, en mer självständig ställning till uppdragsgivaren. Uppdragstagare har en slags mellanställning i förhållande till företagare och arbetstagare. Beroende på hur den specifika situationen ser ut ska antingen reglerna för företagare eller reglerna för arbetstagare tillämpas. Med kombinatör avses den som kombinerar företagande och anställning. Med näringsverksamhet avses verksamhet som kännetecknas av varaktighet, vinstsyfte och självständighet. Den som har för avsikt att driva näringsverksamhet ansöker hos Skatteverket om att få en F-skattsedel. En egenföretagare kännetecknas av tre villkor; att vara ägare eller delägare i näringsverksamheten samt ska ha ett väsentligt inflytande över densamma. Dessutom ska en egenföretagare vara aktivt deltagande i verksamheten. Alla tre villkoren måste gälla för att någon skall anses vara företagare och företagare är man även om inte lön utgår. 7

8 Kulturarbetsmarknadens förändring Samhället Arbetsmarknaden för kultursektorn präglas av andra förhållanden än de som råder inom många andra yrken. Tillfälliga anställningar och upprepade perioder av arbetslöshet är i många fall kulturutövarens verklighet. Ofta hamnar de i kläm mellan anställning, arbetslöshet och tillfälliga projektuppdrag. Deras förhållanden på arbetsmarknaden har uppmärksammats i ett flertal rapporter som påvisar hur stort problemet är för många kulturutövare. 8 Arbetsmarknaden blir alltmer segregerad och arbetsgivarna vill inte betala för fler anställda än vad som behövs, inte köpa mer arbetstid än vad som behövs, inte ta i anspråk mer kunskap och arbetsvana än vad som behövs. Idag bör organisationerna snabbt kunna anpassas utifrån marknadens växlingar. 9 Zygmunt Bauman har under det senaste decenniet i en rad arbeten analyserat särdragen för det postmoderna tillståndet. Han har beskrivit hur det moderna projektets förhoppningar har strandat och hur vi finner människor som lever från dag till dag i samhällen som befinner sig i ständig förändring. Det kommer i uttryck i en försvagad nationalstat, försvagade sociala skyddsnät och frånvaro av offentliga rum. Den individuella friheten har däremot ökat, vilket skapar möjligheter men gör det svårt att hantera gemensamma problem och sociala frågor. 10 I Grenoble, 1997 talade Pierre Bourdieu, en fransk sociolog om otryggheten som idag finns överallt och plågar såväl människors samveten som deras omedvetna. Eftersom framtiden tycks ytterst osäker omöjliggör otryggheten rationell planering och den framtidstro som man måste ha för att alls kunna protestera, både som individ och kollektiv. Ett grepp om nuet, en övertygelse om att ha kontroll över sitt öde, är vad män och kvinnor i vår typ av samhälle på ett högst iögonfallande sätt saknar idag. I allt mindre utsträckning hyser vi förhoppningar om att vi genom att sluta oss samman kan tvinga igenom en förändring. De risker som får oss att känna oss rädda och de katastrofer som får oss att lida har kanske ett kollektivt, socialt ursprung men de tycks drabba var och en av oss på måfå, som individuella problem som bara kan konfronteras individuellt, fortsätter Bourdieu. 11 Våra beroenden är nu verkligt globala men våra handlingar är, liksom tidigare lokala. 12 Eller som Manuel Castells, spansk professor i sociologi uttrycker det: Den verkliga makten, den exterritoriala globala makten flyter men politiken, som nu liksom förr är begränsad till nationalstatens ramar, förblir liksom tidigare bunden till marken. 13 Män och kvinnor letar efter grupper som de tryggt och för evigt kan tillhöra, i den värld där allt annat rör sig och skiftar, där inget annat är säkert 14. Jock Young säger: Precis när gemenskapen bryter samman uppfinns identiteten. Att identitet får en sådan vikt beror på att den är ett surrogat för gemenskap för det naturliga hem som inte längre finns tillgängligt i den privatiserade, individualiserade och globaliserande världen och som därför kan uppfattas som en tillflyktsort av trygghet Konstnärerna och Trygghetssystemen, SOU 2003:21, Den ofrivillige företagaren en studie i kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan kultur i Väst, 2002, Arbete åt konstnärer, SOU 1997:183, Generella Konstnärsstöd, SOU 1997:18 9 Örjan Nyström, Anpassning och motstånd facket och det nya arbetslivet, Atlas, Zygmunt Baumann, Det individualiserade samhället, fransk sociolog och forskare, Daidalos, Pierre Bourdieu, fransk sociolog och forskare, Otryggheten som samhällsfenomen, i Moteld: texter mot nyliberalismens utbredning, s , Stockholm/Stehag: symposium, 1999, ur Det individualiserade samhället, s 181, Daidalos, Zygmunt Baumann, Det individualiserade samhället, Daidalos, Manuel Castells, spansk professor i sociologi och samhällsplanering samt ordförande i Center for Western European Studies vid University of Calfornia, Berkeley, ur Det individualiserade samhället, s 64, Daidalos, Eric Hobsbawn, The cult of identity politics, New Left Review, 217 (1996), s 40, ur Det individualiserade samhället, s 184, Daidalos, Jock Young, The exclusive society, London, Sage, 1999, s 164, ur Det individualiserade samhället, s 184, Daidalos,

9 Kulturutövarnas oförenliga roller: som arbetstagare, uppdragstagare och företagare Kulturutövare är ekonomiskt och socialt mycket utsatta yrkesgrupper. Arbetsmarknaden inom kultursektorn kännetecknas av en förhållandevis hög arbetslöshet och en hög andel tillfälliga anställningar, kortare uppdrag och deltidsanställningar. Tillsvidareanställningar är ovanliga och inte heller alltid önskvärda. Konstnärsstödsutredningen Generella konstnärsstöd 16 redovisar att flertalet ersättningar gynnar en försäkrad som har en jämn förvärvsinkomst från ett anställningsförhållande. Egenföretagande och frilansande kulturutövares arbete kännetecknas däremot ofta av oregelbundna inkomster. Bilden vad gäller anställningsförhållanden är splittrad. Inom scen- och tonområdet dominerar olika former av tidsbegränsade anställningar. Inom bild- form- och ordområdet bedrivs den konstnärliga verksamheten i regel i form av egenföretagande. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd framför att på senare tid har allt fler konstnärsgrupper tvingas uppträda som egenföretagare på arbetsmarknaden. I kombination med kortare anställningar och icke-konstnärliga arbeten uppträder många som både A-skattare och F-skattare. Denna grupp egenföretagare faller utanför kollektivavtalsreglerade försäkrings- och pensionsförmåner. Även de lagstadgade socialförsäkringsförmånerna ger ett dåligt utfall för denna grupp. Svårigheterna att kombinera trygghetssystemet som baseras på lönearbete och inkomster som företagare leder till dumpning av marknaden samt snedvriden konkurrens. Ytterligare konsekvenser är att inkomst av näringsverksamhet inte tillgodoräknas för att får ett nytt arbetsvillkor för arbetslöshetsförsäkring samt utslagning via aktivitetsgarantin. Nedskärningar inom stat, kommun och landsting minskar dessutom den redan snäva möjligheten för kulturutövaren att få offentliga uppdrag. Dessutom har framtidsutsikterna för landstingens roll som mecenat i stort sett lagts ned. 17 I den undersökning av arbetsrätten som Arbetslivsinstitutet genomfört på uppdrag av regeringen finns en genomgång av det så kallade arbetstagarbegreppet. I utredningen konstaterar man att personer som utför arbete mot ersättning åt någon annan civilrättslig kan delas in i två grupper: arbetstagare och uppdragstagare. Ett avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare kallas anställningsavtal, mellan en uppdragstagare och en uppdragsgivare kallas det uppdragsavtal. För dessa grupper gäller olika regelsystem. Arbetstagarna till skillnad från uppdragstagarna, har genom ett lag- och avtalsreglerat skyddsnät samt genom kollektivavtal, en starkare position på arbetsmarknaden. 18 Det är löntagaren som har kollektivavtal, ett reglerat system med tillgång till ett socialt skyddsnät. Den egna företagaren har en mycket mer utsatt position. Många kulturutövare är kombinatörer, d.v.s. kombinerar både näringsverksamhet och anställning. Det är speciellt tydligt hos bild-, form- och ordkonstnärerna. De konstnärer som är näringsidkare driver inte sina verksamheter i vinstsyfte och det finns konstutbyte som inte kan omsättas i pengar. Det konstnärliga intresset går före intresset att ha egen firma och företagare blir man för att det är så en konstnär måste redovisa sina intäkter av försäljning och uppdrag till Skatteverket. Anställningarna lyser med sin frånvaro. Svårigheterna att försörja sig på sitt konstnärskap och det administrativa underskottet hos många kulturutövare skapar dåliga förutsättningar för ett fritt och fungerade småföretagande. 19 Att man heller inte uppfattar sig som småföretagare, utan som konstnär, skapar identitetsproblem, både hos kulturutövaren själv och för aktörerna runt omkring. 16 SOU 1997: Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, arbetar med upphovsrätt, EU-frågor och yttranden, arbetsmarknads- och socialfrågor, skattefrågor och domar, april 2004, remissvar Företags- och anställningsformer i förändring, ds 2003: Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, remissvar Företags- och anställningsformer i förändring, ds 2003: Konstnärerna och trygghetssystemen, SOU 2003:21 9

10 I rapporten Den ofrivillige företagaren kan man läsa följande formuleringar från personer som driver kulturföretag: Kulturföretagande kräver passionerad inställning till arbetet eller Man styrs inte av ekonomiska intressen eller Vinst kan inte alltid definieras i pengar. Det konstnärliga intresset går före det kommersiella intresset. Skillnaderna ligger alltså främst i motivet. I Konstnärerna och trygghetssystemen påpekas också att det är andra drivkrafter som styr konstnärlig verksamhet än vanligt företagande och man menar att det inte går att dra någon egentlig skiljelinje mellan konstnären och verksamheten. Merparten av de problem kulturutövarna möter i de olika trygghetssystemen ligger i tillämpningen, mera sällan i lagar och förordningar. Det stora antal rättsfall på området som ofta drivs länge och till dryga kostnader för stat och kommun är en följd av detta. Orsaken till problemen som efterfrågas i direktivet har enligt utredningen att göra med en brist på samsyn och samordning av kulturutövarnas ärenden i de olika systemen. Denna brist leder till att kunskapen om deras speciella villkor inte ökar i samhället, vilket i sin tur leder till svårigheter i tillämpningen. 20 Näringslivet ses idag som en alternativ arbetsmarknad till den offentliga miljön för kulturutövarna. Skådebanan i Göteborg, ARCIV och VAIV i Västerbotten, Föreningen Kultur och Näringsliv är exempel där man arbetar mot ett utökat samarbete mellan näringsliv och kultur. Den gemensamma faktorn är att kulturutövarens kompetens kan tillföra näringslivet nytänkande och näringslivet kan tillföra konstnären en bredare arbetsmarknad. Full sysselsättning i landet är arbetsmarknadspolitikens mål. Man arbetar utifrån att ökad tillväxt leder till ökad sysselsättning. Man arbetar tillsammans inom flera politikområden; arbetsmarknads-, näringsoch utbildningspolitiska områden. I huvudsak har man tre uppgifter; att förmedla arbete åt arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivare och att göra insatser i bristyrken. Politikområdernas medel är bland andra arbetsförmedlingarna i landet. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är den centrala myndigheten för allmänna arbetsmarknadsfrågor och har en kulturarbetsdelegation som ska följa utvecklingen i samhället, vara rådgivande och förbättra villkoren på kulturarbetsmarknaden. 21 Det är löntagaren som har kollektivavtal, ett reglerat system med tillgång till ett socialt skyddsnät. Tillsvidareanställningar är ovanliga för kulturutövaren och inte heller alltid önskvärda, eftersom det då blir svårt att hinna utöva sitt konstnärliga arbete. Arbetet med att skapa fler arbetstillfällen och en bredare arbetsmarknad för kulturutövare är komplicerat eftersom samhället i övrigt har få anställningar att erbjuda och utvecklingen går åt motsatt håll. Kulturutövaren pendlar mellan tillfälliga anställningar, uppdrag och/eller eget företagande, inte helt utan svårigheter. Näringslivet ses som en alternativ arbetsmarknad för kulturutövare många är de projekt med avsikt att få in kulturutövaren på arbetsmarknaden. För dem som kombinera anställningar med uppdrag och eget företag finns inget system, och rätten till det sociala trygghetssystemet är begränsat. Ett kulturföretag drivs ofta av intresse för konsten och kulturen, men inom konsten och kulturen är försörjningsmöjligheterna små. * 20 Konstnärerna och trygghetssystemen, SOU 2003:21 21 Den ofrivillige företagaren en studie i kultur, ekonomi och företagande, Nätverkstan kultur i Väst,

11 Fackförbund som politiska aktörer, som intresseorganisationer och arbetsgivare Vi börjar med att beskriva de fackförbund för kulturutövare som erbjuder faktureringstjänster. Detta är intressant ur flera aspekter. Historiskt sett har den fackliga organisationen en politisk och kollektiv grund. Av tradition har man inte arbetat med den enskilda kulturutövaren, utan med kåren som en helhet, med kollektivet. Man kan se att utvecklingen dock har gått mer mot individuell service. Fackföreningsrörelsen befinner sig vid ett vägval i en tid av omfattande förändringar i arbetslivet. Några talar om ett epokskifte, från industrisamhället till något annat eller ett förlorat existensberättigande. Det handlar inte bara om arbetslivet utan också om demokratin och om hur en förändrad maktbalans på arbetsmarknaden påverkar maktförhållanden. På 1970-talet trängde arbetslivsfrågorna in i debatten. Under 1980-talets och 1990-talets omfattande förändringar skedde avhandlingarna långt ifrån den allmänna debattens fokus, i slutna och specialiserade delar av offentligheten. 22 Att den fackliga organisationen skulle fungera som arbetsgivare är inte det man traditionellt tänker om en facklig organisation. Deras funktion brukar vara att vara motpart till arbetsgivarsidan. Som facklig företrädare och intresseorganisation har dessa fackförbund intagit en ny roll, den som arbetsgivare. Antalet fackliga organisationer som alltmer riktar in sig mot individuell service för företagare vid sidan om det politiska arbetet är flera och det är inte endast löntagaren som står i centrum för det utvecklingsarbetet. 23 Allt för att tillgodose de nya krav som det nya samhället kräver. Örjan Nyström 24 som är utredare på LO i Göteborg, talar om ett maktstrategiskt och ett anpassningsstrategiskt perspektiv och att det där emellan finns en spänning som påverkar debatten om arbetslivets utveckling och arbetsmarknadens avreglering. Det maktstrategiska perspektivet manar till motstånd istället för anpassning. Vad säger det oss som erbjuder eller diskuterar möjligheterna att bredda arbetsmarknaden för kulturutövare genom en faktureringstjänst? Anpassning eller motstånd? En avreglerad arbetsmarknad med minskade möjligheter till anställning och en ökad efterfrågan på egna företagare istället för anställda, har gjort det svårare att lyckas genomdriva ökade antal arbetstillfällen för kulturutövare. Genom att erbjuda kulturutövare en faktureringstjänst anpassar sig då dessa förbund till ett system som man egentligen inte anser passar kulturutövarna? Eller är det så att man, genom att skapa förutsättningar för kulturutövarna att nyttja systemet, visar att man gör motstånd? Vilket strategiskt perspektiv ska man välja? Ett maktstrategiskt eller ett anpassningsstrategiskt perspektiv? 22 Mellan anpassning och motstånd facket och det nya arbetslivet, s 14, Örjan Nyström, Atlas, Se Teaterförbundets Servicebolag som har två avdelningar för stöd till individen; en för de icke egenföretagande, i form av faktureringstjänst och en i form av företagsservice till de av medlemmarna som är eller vill bli företagare (www.teaterforbundet.se) 24 Mellan anpassning och motstånd facket och det nya arbetslivet, s 14, Örjan Nyström, Atlas,

12 Några exempel Nedan beskrivs två faktureringstjänster som erbjuds av fackförbunden Svenska Musikerförbundet (SMF)och Teaterförbundet (TF), som riktar sig till dem som arbetar i tillfälliga uppdrag och som inte bedriver näringsverksamheter. Därefter beskrivs ytterligare fem exempel på faktureringstjänster. Gemensamt för dem alla är att de erbjuder uppdragstagaren att fakturera via dem till en viss kostnad. Verksamheterna tar också på sig arbetsgivarrollen istället för uppdragsgivaren. AMA All Music Agency Sedan 1920-talet har man inom tonområdet arbetat i kortare anställningar, bland annat inom restaurangmusiken och dansbandsmusiken. AMA startades på 1960-talet av Svenska Musikerförbundet, som ett produktionsbolag, en sluss mellan musikern och arrangören. Avsikten med verksamheten är att tillhandhålla service för Svenska Musikerförbundets (SMF) medlemmar som idag är cirka 3500 vokalmusiker, instrumentalmusiker, kompositörer, sångtextförfattare, musikartister, musiktekniker och arrangerande musiker. Fakturakraven från arrangörerna ökade i mitten av 1980-talet men det var först i mitten på 1990-talet som faktureringsservicen började ta form. Det låg en taktik i att börja använda sig av fakturor. Upphovsrätten, som är ytterst reglerad, skapar administration som är bundet till avtal men avtalen gäller bara i anställningsförhållanden. Som arrangör ville man slippa arbetsgivaransvaret och komma undan kollektivavtal vad gäller upphovsrätt och andra fackliga regler för musikerna. Det fanns ytterligare en anledning. Många mindre organisationer fick problem vid redovisningar av verksamheten eftersom mängden tillfälliga anställningar var så många mindre företag och organisationer såg på papperet ut som stora koncerner. Tyvärr skapade också det ökade fakturaanvändandet svartspelningar och därmed en okontrollerad marknad. Musiker är inte företagare, utan musiker och svårigheterna att hålla ordning på sina verksamheter skapade faktureringstjänsten på AMA. Jan Granvik, förbundsordförande, SMF Idag är förmånliga skatteavdrag ytterligare en anledning till det ökande antalet begärda fakturor. Musikern, som ofta saknar ett registrerat bolag, hamnar i en situation där han eller hon väljer att tacka nej till uppdraget eller att istället ta emot ersättningen under bordet. Många musiker vill inte ha egna bolag eftersom långa turnéer och tidsbrist gör att bokföring och skattebetalningar hamnar på efterkälken. Det kan för dem vara svårt att kombinera musiklivet med ett företagande. Yngve Åkerberg, SMF Faktureringsservicen används oftast när arrangören gör enstaka engagemang. Det kan vara ett företag som har en årlig personalfest eller en förening som ska ha ett jubileum. Dessa kunder saknar ofta fungerande rutiner och i många fall kräver de en faktura från musikern. Om musikern saknar F- skattsedel kan AMA i detta fall vara ett alternativ som ombesörjer inbetalningar av skatter och avgifter samt utbetalning av gage. Dessutom, vid en tvist mellan arrangör och musiker, är det AMA och arrangören som försöker lösa problemet, inte arrangören och musikern. Musiker som inte är medlemmar kan också nyttja faktureringsservicen, dock till en högre kostnad. AMA har två anställda, varav en är operativt ansvarig för faktureringsservicen och en är verksamhetsansvarig. Faktureringsservicen är en del av ett större sammanhang där AMA främst är arbetsgivare åt musiker. Vikten av att ta på sig hela arbetsgivaransvaret är unikt för verksamheten. Det betyder i det här fallet, att lönen betalas ut, även om inte betalning har kommit in efter utskickad faktura till kunden. Om pengarna för utfört arbete uteblir, tar AMA en risk, precis som vilken arbetsgivare som helst. 12

13 Förutom faktureringsservicen innefattar verksamheten dessutom seminarier, produktioner, konserter och arbetsmarknadsutbildningar på musikområdet. Man ser sig som ett produktionsbolag men man förmedlar inte arbete, ej heller är artisterna bundna vid AMA som enda produktionsbolag. Teaterförbundets servicebolag Teaterförbundet (TF) är ett fackförbund inom scen- och mediebranschen. Medlemmarna är yrkesverksamma upphovsmän, artister, teknisk och administrativ personal inom svensk teater, film, radio, TV och bio. Förbundet organiserar både löntagare och egenföretagare och har cirka 9000 medlemmar. Teaterförbundet är en ideell förening som i sin tur äger två aktiebolag. Det ena är Tromb, vilket är förbundets rättsäkerhetsbolag. Det andra är Teaterförbundets servicebolag, vilket i sin tur består av två avdelningar, varav den ena avdelningen ger information, rådgivning och utbildning till de medlemmar som är egenföretagare och den andra avdelningen är en faktureringstjänst för de medlemmar som inte är egenföretagare, Teaterförbundets faktureringsservice. Den senare är sprungen ur viljan att göra något för de medlemmar som inte har möjlighet eller vill starta eget företag. Problematiken bestod i att medlemmarna blev utestängda från arbetslöshetsersättningen om de tackade ja till uppdrag de blev erbjudna. Om de tackade nej till uppdragen så minskade deras framtida möjligheter att få jobb. Dessutom var en viktig anledning att man ville erbjuda ett tryggare alternativ än de faktureringsbolag som redan fanns på marknaden. Jaan Kolk, förbundsdirektör, TF Servicen startade i december En ombudsman på Teaterförbundet fick i uppgift att undersöka möjligheten att starta ett servicebolag för förbundets medlemmar. Faktureringstjänsten sköts idag av två anställda inom förbundet. En kontorsanställd på Teaterförbundet sköter det administrativa arbetet och faktureringen. En av förbundets jurister tar hand om första kontakten och avtalsskrivningarna. När Teaterförbundets Faktureringsservice får tillbaka uppdragsavtalet faktureras kunden. När pengarna kommer in från uppdraget, betalas lön ut till den tillfälligt anställde. Arbetsgivarintyg skrivs för dem som behöver samt kontrolluppgifter skickas ut i slutet av året. Musikerförbundets AMA är förebilden, men man har, till skillnad från AMA, valt att göra utbetalningar av lön först efter det att betalning för faktura har inkommit. Teaterförbundet och Teaterverksammas arbetslöshetskassa (TAK) är skilda organisationer men har ett bra samspel. De medlemmar som använder sig av Teaterförbundets faktureringsservice är löntagare och arbetar under anställningsliknande förhållanden. Därför är tillämpningsproblemen hos a-kassorna färre än för bild- och formkonstnärer som i lagens mening är näringsidkare i sitt konstnärliga arbete. Pierre Ström, TAK och TF Kortare pjäser på skolor och privata företag är exempel på uppdrag, då fakturor efterfrågas från skådespelare och övriga teateranställda. Små, fria grupper, i lokala kulturföreningar och inom kommun och landsting är ytterligare exempel där man inte vill eller har möjlighet att anställa. Av cirka 3000 skådespelande medlemmar är endast fastanställda. Faktureringstjänsten omsätter cirka en miljon om året och man har ett hundratal uppdrag med i stort sett samma personer, cirka teateranställda. Det är först under 2003 som tjänsten har fått fart, säger man på TF. För att kunna använda sig av faktureringstjänsten är kravet att man måste vara medlem. Vår faktureringsservice är till för löntagare som vänder sig till löntagare, inte för företagare som vill uppträda som löntagare. Jaan Kolk, förbundsdirektör på TF 13

14 För att det ska fungera har man konstruerat ett system där de anställda är osjälvständiga arbetstagare. Egentligen så fungerar faktureringstjänsten som ett produktionsbolag där arbetsgivarintyg samt anställningsavtal skrivs med den som ska anställas. Avtal mellan arrangören och faktureringstjänsten upprättas och räkning skickas efter arbetets slutförande. Man hävdar på Teaterförbundet att det skulle vara möjligt att skriva in ett undantag för kulturutövare i arbetslöshetsförsäkringen. Där bör utrymme ges för de teateranställda att få möjlighet att fakturera enstaka uppdrag utan att bli bedömda som egenföretagare. Om denna önskan skulle genomföras skulle faktureringsservicen på Teaterförbundet inte längre fylla någon funktion för de teateranställda medlemmarna och servicen skulle läggas ned. MUS.EK Musikers Ekonomiska Förening MUS.EK är en ekonomisk förening för frilansande musiker, inom jazz, folkmusik och klassisk musik. Man har som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att hjälpa dem med fakturering och hantering av löner, skatter och sociala avgifter. Ett ändamål är också att främja intresset för jazz, folkmusik och klassisk musik samt att försöka förbättra frilansmusikernas situation. Föreningen har funnits sedan 1992 och har för närvarande cirka 200 medlemmar. MUS.EK. är inte vinstdrivande och vänder sig både till enskilda musiker samt musikgrupper. MUS.EK. har en uppgörelse med Sveriges Yrkesmusikerförbund, SYMF, vilken innebär att SYMF rekommenderar sina medlemmar till MUS.EK i de fall då medlemmarna behöver använda en faktureringstjänst. Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten och utses av föreningsstämman, vilken är föreningens högsta beslutande organ. Föreningsstämman består av samtliga medlemmar. Vid inträdet betalar varje medlem en insats om 200 kronor och insatsen betalas tillbaka vid utträde. Årsavgiften för medlemmarna fastställs av föreningsstämman och är för närvarande 150 kronor per medlem. Medlemsavgifter dras och kostnadsavdrag görs i samband med fakturering och lönehantering. Musikerna kommer överens med arrangören om ett gage, ett fakturabelopp inklusive skatter och sociala avgifter och arbetsgivaravgifter, plus eventuella reseersättningar och traktamenten. Fakturaunderlaget skickas till MUS.EK med uppgifter om fakturabelopp, arrangör, referensperson, adress och var och när konserten eller spelningen blir. MUS.EK. betalar in preliminär skatt och sociala avgifter samt betalar ut lön till musikerna. I slutet av januari får de personer som har fakturerat genom föreningen en kontrolluppgift som visar inbetald preliminär skatt och vad som är utbetalt innan skatt under föregående år. År 2002 betalades det ut lön till 484 personer, varav 220 var medlemmar. Musikerna anställs för kortare tid, vilket innebär att sjuklön således aldrig behöver betalas ut. En person är anställd och sköter all administration. En fördelningslista skickas till MUSEK, med musikernas namn, personnummer, adresser, instrument och uppgifter om musikernas postgirokonton, personkonton eller bankkonton. Finns det inget konto skickas pengarna till adressen med en utbetalningsblankett. De flesta av medlemmarna är knutna till Musikerförbundets arbetslöshetskassa (MUA), SYMF:s arbetslöshetskassa och Teateranställdas arbetslöshetskassa (TAK). Det finns också frilansmusiker i skaran som inte är medlemmar i något fackförbund eller har en arbetslöshetsförsäkring. Föreningen erbjuder en kollektiv försäkring men inga specialförsäkringar, eftersom endast ett fåtal är intresserade på grund av höga kostnader. Försäkringen täcker endast arbetsskada till och från arbetet och under arbetet. De som ofta anlitar MUS.EK visar ett större intresse av specifika försäkringar och då finns en möjlighet att försäkra var och en. På fyra år har omsättningen ökat från 1,2 till 6 miljoner kronor. 14

15 Cloffiz Cloffiz startades 1996 och drivs som en enskild firma av Cloffe Widén. Initiativet var musikgruppen Låt och leklaget där Cloffe var en av medlemmarna. En jurist konsulterades från Teaterförbundet som hjälpte till att ta fram hållbara avtal och kontrakt. Sedan starten har cirka 200 personer anlitat Cloffiz som främst riktar sin verksamhet mot personer som arbetar med artistisk, konstnärlig och litterär verksamhet. Cloffiz skriver ett anställningsavtal och ett kontrakt med uppdragsgivaren. Efter avslutat uppdrag faktureras uppdragsgivaren, lön och eventuella utlägg för kostnader betalas ut när väl pengarna från kunden har inkommit. Varje månad får den anställde en lönespecifikation och en noggrann redovisning av hur pengarna har fördelats; sociala avgifter, skatt, eventuella produktionskostnader och arvode till Cloffiz. Arbetsgivarintyg skrivs för dem som begär det. När det är dags för deklaration skickas en kontrolluppgift. Antalet uppdrag varierar men genomsnittet är 200 uppdrag om året. Cloffe Widén själv sköter administrations- och faktureringsarbetet. Cloffiz har en företagsförsäkring men inga tilläggsförsäkringar. Arbetslöshetskassorna har inte ifrågasatt anställningarna. I det enda fall det har varit problem har det handlat om att uppdraget har utförts och avslutats långt innan kontakten har tagits med Cloffiz. För att få uppdraget kan det i vissa fall vara värt att erbjuda uppdragsgivaren att betala per faktura, eftersom uppdragsgivaren då slipper det administrativa arbetet. Vid dessa tillfällen kan man ibland till och med lyckas förhandla till sig ett högre arvode Cloffe Widén, Cloffiz Bolagsbolaget Den ekonomiska föreningen Rebubliken Klarälvdal n startade Bolagsbolaget 1999 och är fortfarande dess huvudägare. Anledningen till att man startade verksamheten var att man ville göra något åt den höga arbetslösheten samt den låga entreprenörsandan i Värmland. Dessutom var en av de viktigaste anledningarna att man ville göra svarta pengar vita. Företaget drivs som ett aktiebolag och bildades för att underlätta administrationen för personer som vill driva sin egen affärsidé som anställd. Eventuellt överskott går tillbaka in i verksamheten hade bolaget 218 så kallade bolagsbrukare spridda över landet och i många olika branscher. Företaget har som syfte att skapa en juridisk plattform för dem som söker och finner egna uppdrag på den öppna marknaden och brukaren hyr sin arbetsgivare. Tanken är att brukaren ska kunna utveckla sin verksamhet under anställningsliknande förhållanden. Brukaren ingår ett avtal ett inställningsavtal under tiden uppdraget pågår, som i praktiken betyder att brukaren anställs under tiden för uppdraget. Bolagsbolaget sköter det administrativa arbetet och faktureringen. Brukaren lämnar ett underlag för debitering och Bolagsbolaget skickar ut en faktura till kunden, betalar in skatt och sociala avgifter och för över resterande belopp till bolagsbrukarens konto. Efter anställningens slut utfärdas ett arbetsgivarintyg. Brukaren tar själv ansvar för marknadsföring, leveranser och lönsamhet. Bolagsbolaget erbjuder två utbildningstillfällen och tio timmars gratis rådgivning. Bolagsbolaget avsätter inte pengar till sjuklön eller semesterersättning men erbjuder en företagsförsäkring. Företaget har tre anställda och sedan starten 1999 har Bolagsbolaget omsatt över 22 miljoner kronor. 15

16 BolagsKraft BolagsKraft är ett dotterbolag till EuroCompentence AB som förser såväl utbildningssamordnare som företag med utbildare, konsulter, föreläsare, mentorer, projektledare och handledare. Grunden till att BolagsKraft startade är arbetet på EuroCompetence. Där träffar man på människor med kompetens men som står utan anställning samt företag som är på jakt efter kunskap och kompetens men inte vill eller kan anställa. Enligt BolagsKraft är trenden tydlig: allt fler företag vill anlita kunnigt folk men utan att anställa. De som har låg utbildning och svårt att få starta-egetbidrag kan genom BolagsKraft och EuroCompentence få hjälp att bygga upp en verksamhet genom utbildning och en faktureringsservice. Man vänder sig till dem som vill utveckla sin hobby till ett företag inom olika branscher, men också till dem som närmar sig pensionen och har svårt att få arbete. De vänder sig också till arbetslösa som vill få in en fot på arbetsmarknaden eller dem som vid sidan om en anställning vill prova sin affärsidé. Ibland kanske man inte vågar lämna tryggheten eller så är verksamheten för liten för att leva på. På hemsidan erbjuds en bank med cirka 700 personer, bestående av egenföretagare, mentorer, uppdragstagare och uppdragsgivare. BolagsKraft har inte riktat in sig på någon speciell målgrupp men merparten finns inom IT-branschen, cirka en tredjedel är hantverkare och kulturarbetare. Man skriver ett anlitandeavtal och anställer på timmar eller per objekt/projekt beroende på hur uppdraget ser ut. Den som vill använda sig av tjänsten skickar faktureringsunderlag till BolagsKraft och redovisar eventuella kostnader; kvitton, traktamenten, resekostnader som dras av och sedan betalas ut. BolagsKraft betalar in arbetsgivaravgift, källskatt och lön. År 2003 hade företaget 140 tillfälligt anställda och en omsättning på cirka 7 miljoner kronor. En företagsförsäkring erbjuds med en utökad kollektiv olycksfallsförsäkring och en ansvarsförsäkring för konsultansvar som täcker eventuella skador på tredje man. Om kunden inte betalar och BolagsKraft inte kan få honom/henne att betala via inkasso så är det den som anlitar BolagsKraft som blir utan ersättning. Företaget tar bara sitt arvode i det fall betalning inkommit från kund. Vad gäller inköp av inventarier, exempelvis en dator, så kan den som anlitar BolagsKraft använda de pengar som inkommit från kunden. Det innebär att man inte tar ut ersättningen i lön utan använder pengarna för inköp istället. Datorn är då juridiskt sett BolagsKrafts och byter ägare först efter tre år då avskrivningstiden går ut. Uppdragshuset Uppdragshuset i Göteborg var ett arbetsmarknadsprojekt som startades 2001, för arbetslösa inom områden som reklam, IT, ekonomi, teknik, kultur och journalistik. De arbetslösa skulle genom Uppdragshuset få möjlighet att så småningom starta eget som konsulter, vilket delvis skedde genom utbildning och rådgivning och genom att deltagarna långsamt kunde bygga upp sina företag med bibehållet aktivitetsstöd. Den som inte omedelbart ville starta en firma kunde börja fakturera genom Uppdragshusets ekonomiska förening. Här kunde deltagarna bli anställda under sina uppdragsperioder men det fanns inget arbetsgivar- eller anställningsförhållande i övrigt. Projektdeltagarna fick exempelvis själva stå för ansvarsförsäkringar. Under uppdragstiden fick deltagarna den ersättning som hade avtalats med uppdragsgivaren. Efter avslutat uppdrag återgick deltagaren i projektet och fick aktivitetsstöd. Man upplevde det som viktigt att projektdeltagarna skulle hålla marknadsmässiga priser och man hade tagit fram s k rampriser som tjänade som riktlinjer. Projekttiden var begränsad till två år och eftersom tanken var att deltagarna ska bli självständiga uppdragstagare kunde de inte välja att arbeta med för låga priser. De kunde dock vara något billigare än andra på marknaden eftersom den ekonomiska föreningen inte drevs med vinstsyfte. Projekt Uppdragshuset genomfördes av Projektsekretariat Väst på uppdrag av TCO:s fackliga organisationer och samarbetade både med arbetsförmedlingen och näringslivet i Göteborgsregionen. Uppdragshuset vände sig endast till arbetslösa och inskrivna i aktivitetsgarantin och antagningarna 16

17 gjordes i samarbete med arbetsförmedlingen. Idén med Uppdragshuset var att erbjuda äldre tjänstemän, som var eller riskerade att bli långtidsarbetslösa, en ny chans på arbetsmarknaden. Projektet Uppdragshuset finansierades genom EU och nådde sitt slut i juni Under projekttidens gång hade man cirka fyra anställda. Av de första 180 som kom till Uppdragshuset fick efter projekttidens slut 42 anställning, 50 var aktiva som konsulter, 19 gick på starta-egetbidrag och höll på att utveckla sina verksamheter och 12 studerade. På Uppdragshuset fick de arbetslösa problem både med Skatteverket samt a-kassor i samband med nyttjandet av faktureringstjänsten. De a-kassor som hade invändningar ansåg att deltagarna skulle bedömas som företagare eftersom man hade så stort inflytande över vilka uppdrag man drog in. Skatteverket ansåg att deltagarna var självständiga uppdragstagare och skulle också beskattas därefter. Arbetsförmedlingarna hade inte råd att under en längre period finansiera deltagandet, eftersom de statliga anslagen till aktivitetsstöd skulle skäras ned och Projektsekretariat i Väst gick i konkurs med Uppdragshuset. Den ekonomiska föreningen lever dock vidare. Skillnader och likheter Vi har beskrivit några exempel på faktureringstjänster; fackliga förbund och mindre och större verksamheter. Musikerförbundets AMA och Teaterförbundets Faktureringsservice erbjuder, genom faktureringstjänsterna, ytterligare service till medlemmarna. De teateranställda eller musikerna, får tillgång till ett spektrum av tjänster, där faktureringsservicen är en del av en större helhet. Fackförbundens arbete med att stärka dessa yrkesgrupper politiskt och på arbetsmarknaden gynnar inte endast medlemmar utan även musiker och teaterarbetande i stort. På AMA kan även ickemedlemmar använda sig av faktureringstjänsten. Målgrupp och syfte med faktureringstjänsterna som är anslutna till dessa förbund är tydliga. Musikerna och de teateranställda arbetar under anställningsliknande förhållanden, vilket också underlättar i bedömningen av varje enskilt fall hos Skatteverket och hos a- kassorna. Väl utarbetade branschavtal och stor kunskap om sin yrkesgrupps specifika problematik i trygghetssystemet och på arbetsmarknaden underlättar för dessa grupper. Bolagsbolaget har en annan ingång, även Uppdragshuset och BolagsKraft. De har en utåtriktad marknadsföring och lyfter fram utvecklandet av det egna företagandet hos den som nyttjar faktureringstjänsten. Man vänder sig till en bred målgrupp, från olika branscher. MUS.EK närmar sig fackförbundens faktureringstjänster vad gäller syfte och mål eftersom man arbetar med en specifik målgrupp och har som syfte att stärka de frilansande musikerna som grupp inom en specifik bransch. Även de som inte är medlemmar har möjlighet att nyttja tjänsten till en högre kostnad. Cloffiz, som enda exempel på enskild firma, vänder sig till verksamma inom kultursektorn, även om musiker är de vanligaste kunderna. Verksamheterna vi har intervjuat skiljer sig åt vad gäller organisationsform, kostnader, antal anställda, försäkringar, utbetalning av semesterersättning och sjuklön, men också vad gäller betalningsförfarande, omsättning och vinst. 25 Där skillnaderna är som störst och som också skapar mest problem hos myndigheter och kassor är syftet och avsikten med verksamheten samt för vem den finns tillgänglig. En viktig skillnad mellan verksamheterna är hur mycket av arbetsgivaransvaret man tar, vilket främst handlar om försäkringsskydd. Bolagsbolaget anställer idag inga som har arbetslöshetsförsäkring och vill varva ersättning med uppdrag. Hos BolagsKraft är de noga med att de anställda kontrollerar med sina arbetslöshetskassor om de godkänner den tillfälliga anställningen, helst med skriftliga avtal. Vad gäller Uppdragshuset var graden av självständighet så stor hos de som nyttjade tjänsten att vissa a-kassor inte godkände formen. 17

18 Av tradition har fackförbunden inte arbetat med den enskilda kulturutövaren utan med kollektivet. Dessa fackförbund har förändrat sina roller, anpassat dem till det nya samhälle de verkar i. Den individuella servicen har ökat och man har tagit på sig ett arbetsgivaransvar för de dem som nyttjar faktureringstjänsten. En förändring har skett vad gäller såväl den konstnärliga identiteten som den fackliga rörelsens identitet. Traditionerna håller på att brytas upp, både vad gäller de fackliga organisationernas syfte och mål och för vem man står till tjänst, arbetstagaren eller företagaren, eller både och. Faktureringstjänsterna vi har intervjuat erbjuder liknande service men skiljer sig framförallt åt vad gäller avsikt med verksamheten och vilka branscher man vänder sig till, men också vad gäller hur utåtriktad marknadsföringen av faktureringstjänsten är. * 18

19 Några viktiga aktörer Minst två synsätt Vad man med enkelhet kan konstatera är att det inte finns endast ett sätt att förhålla sig till faktureringstjänsten, utan flera. Det existerar två starka riktningar i diskussionen om faktureringstjänstens vara eller inte vara för kultursektorn ett positivt och ett negativt förhållningssätt. De som är positiva säger: Bra! Då får de som inte kan ta uppdrag per faktura en chans att tacka ja utan att riskera sin trygghet. En del tycker att det skulle kunna vara en tredje anställningsform eller en mycket bra lösning för vissa grupper. I alla fall det bästa som finns att tillgå just nu. Några positiva röster bland aktörerna tycker att man som kulturutövare följer arbetslinjen enligt reglerna för arbetslöshetsersättningen när man tackar ja till jobb istället för nej. De flesta som följer den positiva linjen anser att det är bra att kulturutövarna får tillgång till a-kassan, en högre sjukpenning och pensionspengar vid ålderns höst. De som följer den negativa linjen anser att faktureringstjänsten är en gråzon, en frizon, en konstruktion, kompromiss eller en genväg, som bygger på att man inte kan vara riktigt ärlig samt på ett utnyttjande av a-kassan. Dessutom är det ett sätt att komma undan administration och ansvar för kulturutövaren. I övrigt rubbar den konkurrensneutraliteten och skapar ytterligare kostnader för konstnären själv. De negativa rösterna anser att kulturutövaren vill ha tjänsten för att komma åt a- kassa, sjukpenning och pension samt att kulturutövaren formas för att anpassas till ett system som inte är avsett för dem. Några aktörer vill inte alls uttala sig. Inte ännu. Några har aldrig hört talas om att tjänsten finns att tillgå och har därför svårt att uttala sig. Man måste ta ställning först och ber att få återkomma. En del som erbjuder tjänsten idag är oroliga, för att uppmärksamhet inte bara skapar chanser utan dessutom kan innebära risker. Kan tjänsten så småningom komma att dras undan kulturutövarna om man ovanifrån tar ett beslut om att också den måste regleras? En del tycker att det är bra med uppmärksamhet, eftersom man från myndigheters håll borde ta ställning i fråga om faktureringstjänstens vara eller inte vara. Framför allt tycker man att de borde fråga sig varför faktureringstjänsten har uppkommit. Några tycker att man måste försöka lösa möjligheten för ickeföretagare med små chanser att ta tillfälliga uppdrag som de annars hade fått tacka nej till. Några anser, att om man uppmärksammar faktureringstjänsten och anledningen till dess existens så kanske man pressar myndigheter, regering och riksdag att öppna ögonen och istället för att fortsätta blunda, börja diskutera den allmänna uppfattningen, att kulturutövare finansierar sin konstnärliga verksamhet med hjälp av arbetsmarknadsmedel utifrån varför de i så fall gör det. Vilken aktör säger vad? Kulturutövarna beskrivs av flera a-kassor som problematiska att hantera inom arbetslöshetsförsäkringen. Inom kulturområdet finns två branschspecifika a-kassor, Teaterverksammas arbetslöshetskassa (TAK) och Musikernas arbetslöshetskassa (MUA), vilket har resulterat i vissa branschtillämpade regler för arbetslöshetsersättningen. Hos de a-kassor som inte ofta kommer i kontakt med kulturutövare, men ändå har sådana bland sina medlemmar, då främst bild- och formkonstnärer och författare, är ärenden ofta svårare att bedöma. Dessa medlemmar har dessutom ofta ett medlemskap i a-kassan som grundas på ett brödjobb. Normalt är det arbetet eller verksamhetsområdet som avgör vilken arbetslöshetskassa man har rätt att tillhöra. Det finns 38 arbetslöshetskassor i Sverige. Den som ansöker om medlemskap i en facklig organisation ansöker normalt samtidigt om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Många arbetslöshetskassor har ett nära samarbete med de fackliga organisationerna men är juridiskt fristående från dessa. 19

20 Om kulturarbete har utförts jämsides med en anställning måste arbetslöshetskassorna göra en bedömning av vilken omfattning kulturarbetet har. Därefter fastställs om detta arbete utgör ett hinder för att söka annat arbete på arbetsmarknaden. Om kulturutövaren är att bedöma som självständig uppdragstagare och omfattas av reglerna för företagare, måste verksamheten läggas ned för att den sökande ska få rätt till arbetslöshetsersättning. 26 En uppdragstagare har en slags mellanställning i förhållande till företagare och arbetstagare och beroende på hur den specifika situationen ser ut ska antingen reglerna för företagare eller reglerna för arbetstagare i arbetslöshetsförsäkringen tillämpas. Här påpekar dock SO (Arbetslöshetskassornas Samorganisation) att man förutsätter att när kulturutövaren går in i ett anställningsförhållande, i detta fall en faktureringstjänst, kan kulturutövaren inte vara något annat än anställd. Om personen har en tillfällig anställning är det ett anställningsförhållande och man har rätt till ersättning mellan uppdragen. Härvid gäller inte diskussionen om självständig eller osjälvständig uppdragstagare eftersom man förutsätter att anställningen är kontrollerbar. 27 Dock tolkar vi detta som att det är arbetsgivaren som ansvarar för riktiga och väl utförda arbetsgivarintyg och att det också är arbetsgivaren som kommer att ifrågasättas om inte dessa intyg håller vid en prövning. Enligt både Teaterförbundet och Svenska Musikerförbundet anser man att man följer arbetslinjen i de fall då den arbetslösa tar ett uppdrag genom faktureringstjänsten. I stället för att säga nej, av rädsla för att hamna utanför, anser man att tjänsten hjälper till att öka mängden arbete för kulturutövaren. Valet att ägna mycket tid och plats för just a-kassorna har vi gjort på grund av att det här som de flesta upplever att de får problem. Det kan vara i bedömningen eller att man inte har jobbat tillräckligt mycket eller länge för att kunna vara med som medlem. Ytterligare en anledning är att många kulturutövare uppbär ersättning från arbetslöshetskassan och varvar perioder av arbetslöshet med konstnärligt arbete och brödjobb. När kulturutövaren anlitar en faktureringstjänst är man hos a-kassorna noga med att poängtera att bedömning görs från fall till fall. Det kontrolleras om det finns ett anställningsförhållande och att det inte existerar ett dolt företag (verksamheter som egentligen är eller borde vara bolag men av olika skäl väljer att nyttja faktureringstjänster) bakom konstruktionen. För att förhindra problem måste anställningsbevis skrivas innan uppdragets genomförande. Det är också viktigt att beskriva vilken typ av tillfälligt arbete man har utfört, t ex tekniskt, administrativt eller konstnärligt arbete. I dolda företag får man uppdrag kontinuerligt och det är först i efterhand som anställningsbevis skrivs. Hos flera a-kassor anser man att en förändring om undantag för kultursektorn, där ett antal uppdrag om året kunde godkännas utan att reglerna för företagare behöver användas, skulle genomföras. Som en jämförelse nämns fiskarna, som är en liten grupp egenföretagare som har fått undantag inskrivet i lagtexten på mellan 60 till 120 tillfällen per år. Till skillnad från fiskarna, vars tid är kontrollerbar, är det svårare att genomföra liknande undantag för alla kulturutövare, vars tider för utförda uppdrag är svårare att bedöma. En skådespelare som arbetar med en roll går att följa men för en frilansande journalist är det mycket svårt att kontrollera tiden, också för bild- form och ordkonstnärer. Eftersom bild-, form- och ordkonstnärerna saknar en egen arbetslöshetskassa finns det en alltför liten anpassning till denna grupps specifika förutsättningar. Problemen i förhållande till arbetslöshetsförsäkringen är särskilt tydliga i det senare fallet. Några a-kassor är av uppfattningen att faktureringsbolag inte är förenligt med lagen och att det är orättvist mot dem som bedriver eget företagande. Man anser att konkurrensneutraliteten rubbas för dem som bedriver egna verksamheter. I de fall då anställningsavtal finns, där man tydligt kan se att anställningsförhållande har förekommit så är det godkänt. Det är inte godkänt att marknadsföra sig och söka uppdragen själv. 26 Arbetslöshetsförsäkringens bestämmelser finns i Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor 27 Svar per e-post från Gertrud Hedenström-Eriksson, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, (SO), 29 april

21 De a-kassor vi har talat med vill se förbättrade möjligheter för den egna företagaren. Som det är nu får inte företagaren som har sitt bolag vilande gå ut och marknadsföra sig, vilket är en förutsättning för att få igång sitt företag igen. Handläggarna på MUA brukar ibland skicka med arbetsgivarintyg med medlemmen då de ska ut på sitt uppdrag. Det tas oftast inte emot med glädje av uppdragsgivaren som helst vill slippa besväret. En del medlemmar blir aldrig tillfrågade igen eller blir erbjudna svarta pengar. Ibland svarar man ja till de svarta pengarna eftersom man inte vill riskera att mista sin arbetslöshetsersättning eller arbetstillfället. Så länge kulturutövarna arbetar, uppdragen är tillfälliga och om faktureringstjänsten bedrivs seriöst ser man inga större problem hos a-kassorna. Om någon ny verksamhet som erbjuder en faktureringsservice gör entré på marknaden kontrolleras den. För att undvika tillämpningsproblem tar de kontakt med varandra. Om någon från teatern är medlem i exempelvis Journalisternas arbetslöshetskassa har de skyldighet att ta reda på vilka branschtillämpningar som gäller för den teateranställde. När Skatteverket ska bedöma om en inkomst ska hänföras till inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet görs i första hand en bedömning med utgångspunkt i frågeställningen om inkomsten har uppkommit i en verksamhet som kan jämställas med ett anställningsförhållande. Man gör en genomgång och ett avgörande om hur verksamheten faktiskt bedrivs. Enligt Skatteverket finns det inga skattemässiga hinder med bolag eller föreningar som erbjuder faktureringstjänster. Det man tittar på är om verksamheten bedrivs seriöst, att man sköter sitt företag, alltså betalar sina skatter och sociala avgifter och vad man har för avsikt med verksamheten. Skatteverket påpekar vikten av att arbetsgivaren, d.v.s. faktureringstjänsten står med på kontraktet som skrivs. Viktigt är också att den tillfälligt anställde inte får bestämma för mycket själv genom att styra över sina löneuttag eller avdrag. Den som går in som arbetsgivare måste vara med från början, för att undvika att det uppstår ett uppdragsförhållande. Anställningsavtalet måste vara klart innan första arbetsdagen, även avtal mellan uppdragsgivaren och arbetsgivaren. Det är också viktigt att hålla isär kostnader som har med själva uppdraget att göra. Skatteverket poängterar vikten av att vara vaksam på att göra för stora avdrag så att lön inte helt uteblir. Det måste finnas ett förhandlingsutrymme. Den anställde får inte ta upp något annat än tjänst i deklarationen vid användandet av en faktureringstjänst. Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) bildades 1946 och omfattar alla landets 38 arbetslöshetskassor. Medlemsorganisationerna har tillsammans cirka 3,8 miljoner medlemmar. SO är den enda organisation på den svenska arbetsmarknaden, som under ett tak förenar organisationer med anknytning till både löntagarkollektiven och olika sammanslutningar av företagare. Uppgiften är att vara intresse- och serviceorganisation för arbetslöshetskassorna. Det innebär bland annat att de ska företräda arbetslöshetskassorna när det finns behov av gemensamt agerande, till exempel vid framställningar till myndigheter och organisationer. Inom organisationen samverkar arbetslöshetskassorna för en enhetlig rättstillämpning. Som arbetslöshetskassornas intresseoch serviceorganisation ska SO också arbeta för att utveckla gemensamma administrativa rutiner för arbetslöshetskassorna, bland annat genom utveckling av nya datasystem. Andra viktiga uppgifter för SO i egenskap av service- och intresseorganisation, är att erbjuda arbetslöshetskassornas personal utbildning och informera organisationer, myndigheter och allmänhet om arbetslöshetsförsäkringen och om a-kassornas verksamhet. SO är positiva till de företag eller föreningar som arbetar utefter en liknande modell som All Music Agency (AMA) och Teaterförbundets Faktureringsservice och BolagsKraft. Det betyder att SO 21

22 godkänner ersättning mellan uppdrag för dem som använder sig av dessa bolag. De anser att flera sådana bolag borde kunna bildas efter deras modell. 28 Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) är ett samarbetsorgan för 17 konstnärsorganisationer inom områdena ord, ton, scen, bild och eter. KLYS företräder dessa yrkesgrupper i frågor av gemensamt intresse såsom upphovsrätt, arbetsmarknad, skatterätt och socialförsäkringar. De begränsar sig i yttrandet till frågor som rör visstidsanställda och uppdragstagare/egenföretagare. KLYS menar att man generellt är positiv till faktureringstjänsterna vad gäller utövande konstnärer som skådespelare och musiker men vill diskutera frågan vidare. Faktureringstjänsten är inte lika lämpligt i upphovsmannayrken såsom bild-, form- och ordkonstnärer. Man anser att det är vanskligt när de arbetslösa kulturutövarna vill använda sig av tjänsten för att kunna behålla sin arbetslöshetskassa samt att modellen är framtvingad på grund av brister i trygghetssystemen och hänvisar till utredningen Konstnärerna och trygghetssystemen. KLYS menar att det är viktigt att dessutom ta hänsyn till de upphovsrättsliga aspekterna i en faktureringstjänst för upphovsmän, t.ex. bild- och formkonstnärer. Vid beställning eller i ett anställningsförhållande tillkommer enligt huvudregeln upphovsrätten den ursprunglige skaparen av verket, d.v.s. bild- och formkonstnären. I avtal kan dock regleras att upphovsrätten övergår till arbetsgivare eller beställare. Det bör därför i dessa faktureringssammanhang klargöras att upphovsrätten fortfarande innehas av upphovsmannen och inte övergår till faktureringsbolaget. 29 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är den centrala myndigheten för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS ska leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. På AMS har man ännu inte uttalat sig om de faktureringstjänster vi har tagit upp som exempel i denna förstudie. Man önskar återkomma när man har diskuterat frågan men svar hade inte inkommit innan denna förstudies slutförande. Tydligt är att det finns flera sätt att se på en faktureringstjänst. Vad som är rätt eller fel är svårt att avgöra i det stora sammanhanget. Diskussionen bör istället handla om själva anledningen till tjänstens existens. Men i det lilla är det av betydelse hur tjänsten uppfattas, eftersom åtgärder kan komma att drabba enskilda kulturutövare. Som näringsidkare med låg inkomst hamnar man utanför det sociala skyddsnätet. A-kassorna har olika syn på vad man anser om faktureringstjänster, vilket i sig inte ska ha betydelse för vilket utslag en prövning får, men vi upplever att man är olika toleranta inom olika a-kassor. Eftersom många kulturutövare är företagare eller kombinatörer, speciellt bild- form- och ordkonstnärer, finns det större risk att man hos a-kassorna uppfattar nyttjandet av en faktureringstjänst som ett kringgående av regler. Arbetsgivarna (de som erbjuder faktureringstjänsten) måste skriva utförliga arbetsgivarintyg, vilket ibland kan vara svårt eftersom konstnärligt arbete ofta är okontrollerbart, förutom för kulturutövaren själv, även om det också finns uppdrag som skulle vara möjliga att kontrollera. För de kulturutövare som arbetar under anställningsliknande förhållanden, såsom skådespelare och musiker är det oftast betydligt enklare. Olika bedömningar och tolkningar kan komma att gynna vissa kulturutövare och stjälpa andra. Enligt Skattverket finns inga hinder att nyttja en faktureringstjänst om man som skattskyldig sköter fördelningen av näring och inkomst av tjänst. Viktigt är också, att faktureringstjänsten är med från början när avtal skrivs, annars uppstår ett uppdragsförhållande, d.v.s. en egenföretagarsituation. * 28 Rosita Cederqvist, Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO), svar e-post 25 mars Ulrica Källén, jurist, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS 22

23 Är faktureringstjänst för kulturutövare en bra lösning? Faktureringstjänsten är ett sätt att försöka lösa några av alla de problem kulturutövarna möter i sina yrkesroller. Är det en konstruktion att fakturera genom någon annan som sköter dina affärer och bli anställd av densamme? Rör det sig om en gråzon? Åsikterna och meningarna är delade. Man tycker från flera håll att man från myndigheters sida bör sätta ner foten att få till stånd en förändring, samt att det finns en kluvenhet i själva idén. Det är inom många områden som kultursektorn släpar efter i sjukförsäkringen, i tjänstepensionen inte bara i arbetslöshetsförsäkringen. Det är många av de vi har intervjuat, som liksom vi, inte finner några bättre alternativ på marknaden för kultursektorn idag. De flesta vi har talat med anser att behovet av faktureringstjänster har uppstått på grund av ett bristande system. Men är det så, att genom tjänsten får kulturutövaren tillgång till trygghetssystemet som han eller hon enligt lag egentligen inte har rätt till? Några röster har uttalat att de tycker faktureringstjänsten är bra för att den förenklar och gör det lättare att få uppdrag. Eftersom mindre uppdragsgivare inte anställer ökar den möjligheten att få dessa uppdrag, vilket skapar fler konserter, fler teaterföreställningar etc. De verksamheter som erbjuder tjänsten och är duktiga på regelsystemet för den specifika målgrupp de arbetar med har möjlighet att skapa bra förutsättningar för att administration och avdrag sköts och görs enligt regelsystemet. Det gör att kulturutövaren får mer pengar i plånboken, genom att rätt kostnadsavdrag, pensionspengar och sociala avgifter blir inbetalade. En annan fördel är man som kulturutövare kan vara mer delaktig. Ytterligare fördelar som har poängterats från flera håll är att svarta pengar blir vita och att man följer arbetslinjen enligt arbetslöshetskassans regler. Vilka nackdelar kan man då skönja? Faktureringstjänsten blir mindre bra då den utnyttjas av personer med näringsförbud eller dolda företag. I de fall då uppdragen kan vara svåra att kontrollera, t.ex. vid konstnärliga utsmyckningsuppdrag, kan tillämpningsproblemen öka ute hos de olika a-kassorna och kulturutövarna kan bli olika bedömda. Andra nackdelar kan vara ett utnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen eller att faktureringstjänsten kan skapa otillbörlig konkurrens om man med arbetslöshetsersättning konkurrerar med dem som kämpar som egenföretagare. Ju mer branschspecifik faktureringstjänsten är, desto mindre problematisk och riskfull upplevs den. En annan viktig punkt handlar om arbetsgivaransvar, d.v.s. hur starkt försäkringsskydd man har, i vilken omfattning man betalar ut tjänstepension och semesterersättning. Ju mer verksamheterna är inriktade mot entreprenörskap, desto fler blir problemen för den enskilde som nyttjar tjänsten. Att bli anställd av faktureringstjänsten och under tiden bygga upp sitt företagande, är inte förenligt med a-kassereglerna. Graden av självständighet blir i vissa fall så tydlig hos den enskilde att a-kassorna och Skatteverket i vissa fall inte kan godkänna formen. Det kan skapa problem, inte enbart för den enskilde utan även för faktureringstjänsten. Eftersom de offentliga uppdragen också minskar, är näringslivet, privata fester, kyrkor vanliga uppdragsgivare. Ju mindre en arrangör är desto oftare vill de bli fakturerade. Om man skulle låsa medlemmarnas möjligheter att använda sig av seriösa faktureringsbolag och föreningar slår man ut kultursektorns möjlighet att ta tillfälliga uppdrag, eftersom förutsättningarna för kulturutövarna att bedriva ekonomiskt bärkraftiga kulturföretag är mycket begränsade. I Analyser av risker och möjligheter beskrivs för- och nackdelar med faktureringstjänster, utifrån arbetsgivarens och kulturutövarens perspektiv. 23

24 Analyser av risker och möjligheter Nedan följer SWOT-analyser som sammanfattar risker och möjligheter med en faktureringstjänst ur arbetsgivarens utgångspunkt, d.v.s den som erbjuder faktureringstjänsten (A) och ur kulturutövarens utgångspunkt (B). Analyserna är ett resultat av diskussioner i projektgruppen som grundar sig på det samlade materialet. A) En analys ur arbetsgivarens perspektiv (företaget eller föreningen) (vår tolkning) Svagheter Styrkor Konflikten tydliggörs om vilken/vilka roller de fackförbund som erbjuder tjänsten ska spela: som arbetsgivare, facklig företrädare och/eller intresseorganisation Skenlösning och anpassning till ett system man kritiserar kan försvaga förtroendet i det kulturpolitiska arbetet för dessa fackförbund Olika synsätt på faktureringstjänsten kan komma att skapa problem vad gäller förtroende gentemot viktiga aktörer Hot Starkare förhandlingspart Bilden av kulturutövarens situation vad gäller ersättningsnivåer och arvoden tydliggörs Möjligheter skapas att reglera ersättningsnivåer och arvoden genom branschavtal och konverteringstabeller Bilden av vilka uppdragsgivarna är och vad de betalar för konstnärliga tjänster tydliggörs Möjligheter För de fackförbund som erbjuder tjänsten kan rollen som facklig företrädare försvagas Att hjälpa kan stjälpa om myndigheter väljer att reglera användandet av faktureringstjänster Förlust av starka kulturutövare Kan missbrukas av s.k. dolda företag, d.v.s. de som egentligen bör ha näringsverksamheter men som vill verka som arbetstagare av olika skäl Kan missbrukas av de med näringsförbud Ekonomiskt risktagande, bl.a. beroende personalkostnader och försäkringskostnader Skapar bättre socialförsäkringsskydd Blickarna riktas mot ett större problem, att kulturutövare har svårigheter med att försörja sig som näringsidkare För de fackförbund som erbjuder tjänsten kan de bli starkare fackliga företrädare genom att arbetstagarebegreppet kan komma att vidgas för kulturutövarna För de fackförbund som erbjuder tjänsten kan de skapa trovärdighet genom att de försöker anpassa kulturutövarna till ett socialförsäkringssystem, vilket de som företagare inte har tillgång till 24

25 B) En analys ur kulturutövarnas perspektiv (vår tolkning) Svagheter Styrkor Incitamenten att bli företagare minskas Konkurrensneutraliteten rubbas genom att arbetstagare som fyllnadsstämplar hos a- kassan konkurrerar med kulturutövare som har egen firma Passar bäst för de kulturutövare som har låga omkostnader med få avdragsmöjligheter Avdrag i en större omfattning kan inte göras, ej heller kvitta underskott mot inkomst av tjänst i samma bemärkelse som en konstnärlig näringsidkare Kan komma att skapa en svagare kulturutövare, mer okunnig och mindre självständig Kulturutövare kan inte använda sig av Upphovsmannakonto Problem med rätten till arbetslöshetsersättningen eftersom vissa konstnärliga uppdrag kan vara svåra att kontrollera Priser kan pressas uppåt eftersom administration och moms måste läggas på arvodet till köparen Hot Tillgång till det sociala trygghetssystemet med arbetslöshetsförsäkring, sjuklön och pensionspoäng En starkare grupp vad gäller avtal och ersättningsnivåer De som inte har egen firma kan ta tillfälliga uppdrag vilket skapar fler arbetstillfällen för den enskilde Kulturutövaren tackar ja till arbete istället för nej, därmed följer konstnären a-kassornas arbetslinje Kan reglera ersättningsnivåer och arvoden, vilket skapar kunskap hos kulturutövaren om vad de ska ta i betalt Det blir lättare att driva in betalningar Man kan välja hur lönen ska fördelas, därmed en jämnare inkomst När faktura erbjuds uppdragsgivaren kan arvodet öka eftersom det blir tydligt vad man betalar för Möjligheter Otydligheter vad gäller kulturutövare i det sociala trygghetssystemet kan komma att belysas, vilket kan leda till ett hårdare regelverk och ytterligare begränsningar vad gäller deras rätt till arbetslöshetsersättning, sjuklön, pension samt arbetsmarknadsåtgärder Identiteten för vissa kulturutövare rubbas, en riktig konstnär förväntas vara näringsidkare, fri och självständig Kan bromsa högre arvodesnivåer eftersom tillgången till a-kasseersättning kan åstadkomma att kulturutövaren tackar ja till lågbetalda jobb Snedvriden konkurrens skapar svårigheter för medlem i a-kassa som är näringsidkare att få rättvis ersättning Utestängning från arbetslöshetsförsäkringen om kulturutövare uppfattas som en självständig uppdragstagare Tillgång till det sociala trygghetssystemet med arbetslöshetsförsäkring, sjuklön och pension Få mer tid till annat än administration Att få tillgång till uppdrag som annars skulle gå förlorade därför att uppdragsgivaren kräver F- skattsedel Pengar som annars skulle vara obeskattade kan bli beskattade och därmed pensionsgrundande Bättre överblick över ekonomin 25

26 Sammanfattning Nätverkstan Kultur i Väst, är ett resurscentrum för kulturutövare och driver utbildning inom kulturell projektledning. På uppdrag av Tidskriftsverkstan i Göteborg har Nätverkstan Kultur i Väst genomfört en förstudie om faktureringstjänster för kultursektorn, I behov av arbetsgivare - en studie om faktureringstjänster för kultursektorn, Oviljan att anställa, minskat antal extraarbeten, svartarbete, många tillfälliga uppdragsgivare samt otryggheten i att vara egen företagare med liten omsättning är anledningar till varför det främst inom kultursektorn har bildats bolag och föreningar som tillfälligt anställer kulturutövarna. Genom att använda sig av en faktureringstjänst kan kulturutövaren under den period som ett uppdrag varar bli anställd av faktureringstjänsten, för att när uppdraget är slutfört, gå tillbaka till annan anställning eller arbetslöshetsersättning. Detta kan skapa möjligheter för dem som inte har en egen firma, att kunna ta tillfälliga uppdrag. Vi har i denna studie undersökt riskerna och möjligheterna med faktureringstjänster. Vi har intervjuat verksamheter som erbjuder faktureringstjänster och några viktiga aktörer kring dessa. Seminariet Konstiga Företag, 2001 samt rapporten Den ofrivillige företagaren en studie om kultur, ekonomi och företagande, 2002 har varit viktiga avstamp för Nätverkstan Kultur i Väst i utvecklingsarbetet för ett rikare kulturliv och starkare kulturutövare. I rapporten påvisas betydelsen av ett utökat offentligt och anpassat företagsstöd för kultursektorn och vikten av rådgivning för kulturutövare. Studien om faktureringstjänster bygger på ett behov hos de kulturutövare vi dagligen kommer i kontakt med, som ej vill bli företagare men som ändå vill kunna ta enstaka, tillfälliga uppdrag. Samhället har förändrats. Globalisering och ändrade maktstrukturer har påverkat arbetet och arbetsmarknaden. Kollektivism har ersatts av individualism och det är i det kollektiva arbetet som den fackliga rörelsen har sin grund. Det sociala trygghetssystemet har tidigare byggts på löntagarperspektivet, baserat på fasta anställningar. Nätverkssamhället har skapat en ny form för arbete, projektarbetet. Kulturutövare har till skillnad från många andra yrkesgrupper länge arbetat i projekt, men tidigare oftare som tillfälligt anställda. Det sociala trygghetssystemet har inte följt utvecklingen och många kulturutövare fastnar mellan politiska arbetsmarknadsåtgärder och gamla system. Möjligheterna att få tillfälliga anställningar har minskat, efterfrågan på konst och kultur är begränsad och allt fler uppdragsgivare kräver att uppdragstagaren har möjlighet att arbeta med F-skatt. Uppdragsgivarna vill undvika onödig administration och de kostnader som anställningsförfarandet innebär. Kulturutövare får allt svårare att försörja sig och att få betalt för sitt konstnärliga arbete. Vi vill med denna studie undersöka möjligheter och risker med en faktureringstjänst för kulturutövare och för verksamheterna själva. En faktureringstjänst för kulturutövare innebär tillgång till det sociala trygghetssystemet genom att man istället för att verka som egenföretagare blir anställd av företaget eller föreningen som erbjuder tjänsten. Frågeställningen i denna studie lyder: Bör en faktureringstjänst för kulturutövare startas? Många kulturutövare tycker det är svårt och krångligt att vara egenföretagare man ska sköta administration, skriva kontrakt, bokföra och redovisa arbetsgivaravgift, skatt och moms, årsbokslut etc. Som kulturutövare är man ofta en osäker egenföretagare. Kunskaper och intresse av administration, ekonomi och marknadsföring är begränsade. Enligt kulturutövarna och de konstnärliga organisationerna, är det inte endast kulturutövarna som finner det besvärligt med administration, utan även arbetsgivarna och uppdragsgivarna som hellre betalar per faktura. Några av de intervjuade faktureringstjänsterna har fört fram att det finns kulturföretag som väljer att lägga över hela sin verksamhet hos dem. Ofta på grund av att det egna företaget är så litet att man inte vågar riskera att hamna utanför det sociala trygghetssystemet. Eftersom rätten till arbetslöshetskassa, 26

27 den sjukpenninggrundande inkomsten och pensionen bygger på den taxerade inkomsten så är det kanske inte konstigt att en kulturutövare väljer att nyttja en faktureringstjänst i stället för att driva ett företag och riskera att hamna utanför det sociala skyddsnätet. Problematiken uppstår främst när det kommer att handla om arbetslöshetsersättningen i kombination med tillfälliga uppdrag. Eftersom arbetslöshetsförsäkringen inte har som avsikt att stötta arbetslösa att bli egenföretagare kan egenföretagaren inte gå in och ut ur arbetslöshetsförsäkringen. Graden av osjälvständighet samt självständighet är svår att bedöma. Är den här personen en självständig uppdragstagare som ska bedömas enligt reglerna för egenföretagare eller är det en osjälvständig företagare som bedöms utefter reglerna för arbetstagare? Hos de fackliga organisationerna Teaterförbundet och Svenska Musikerförbundet och de a-kassor som arbetar specifikt med kultursektorn (MUA och TAK) ser man på faktureringstjänsten som något nödvändigt för kulturutövare som blir intvingade i situationer där man kräver F-skattsedel. Man anser dock att det är mer komplicerat för dem som är upphovsmän och arbetar självständigt, exempelvis kompositörer och bild- form- ordkonstnärer. Utövande skådespelare, dansare och musiker ingår ofta i ett anställningsförhållande till sin uppdragsgivare, där också tiden för tjänsten är tydlig och lätt att kontrollera. I skattehänseende och hos a-kassorna anses de inte lika ofta uppfylla kravet på självständighet som en bild- och form- ordkonstnär. Dessa konstnärer anses vara självständiga uppdragstagare och är därmed vanligtvis att anses som företagare utan rätt till ersättning. 30 Detta komplicerar möjligheten att använda sig av en faktureringstjänst. Det kan vara svårt för en konstnär att få arbetslöshetsersättning mellan konstnärliga uppdrag vid nyttjandet av en faktureringstjänst om inte ett tydligt anställningsförhållande går att bevisa. Det är faktureringstjänsten som arbetsgivare som ska skriva giltiga arbetsgivarintyg till a-kassorna. Konstnärliga uppdrag anses vara svåra att kontrollera vad gäller tiden för uppdragets början och slut, antal timmar och plats för uppdragets utförande. Det kan från a-kassornas håll vara komplicerat att konstatera att arbetslöshet faktiskt föreligger. Konstnären prövas och uppdraget bedöms utefter uppdragets art och kontrollerbarhet. Det finns en risk att enskilda medlemmar och deras uppdrag kan komma att bli olika bedömda beroende på vilken kassa de tillhör. Samspelet mellan fackförbunden och a-kassorna, MUA och TAK bidrar till att tillämpningsproblemen minskar och kunskapen och förståelsen för dessa gruppers specifika problematik i det sociala trygghetssystemet ökar. Kunskaperna om respektive yrkesgrupper är hög hos dessa a-kassor till skillnad från de arbetslöshetskassor där kulturutövaren är medlem i anslutning till ett brödjobb (t.ex. bild-, form- och ordkonstnärer). Väl utarbetade konverteringstabeller och riktlinjer för lönesättning underlättar relationen och tillämpningen mellan a-kassor och myndigheter. Villkoren för en kulturutövare som företagare är annorlunda än i andra sektorer i samhället, bland annat finns det svårigheter med att skapa ekonomiskt bärkraftiga verksamheter. Om regelverk och grundförutsättningarna för kulturutövare hade sett annorlunda ut så hade faktureringstjänsten ej behövts. Att inte uppleva sig som en egenföretagare, men ändå vara det, komplicerar inte bara för kulturutövaren, utan också för de aktörer som spelar olika roller i pjäsen om kulturutövarens villkor på arbetsmarknaden. Villkoren är olika även för de kulturutövare där förutsättningar till inkomst på den konstnärliga verksamheten skiljer sig åt. De som har egna a-kassor, starka fackliga företrädare och grundar sin inkomst på en löntagarroll har något bättre förutsättningar, t ex skådespelare och musiker men för bildform- ordkonstnärerna, som i grunden är en näringsidkare, ser det betydligt mer komplicerat ut både i trygghetssystemet och i användandet av en faktureringstjänst. Det finns fackförbund och företag som vill tillmötesgå de nya krav som uppkommer i samhället men det finns ingen enhetlig lösning för den kulturella sektorn och man har hos förbunden kommit olika långt i att tillmötesgå just sin yrkesgrupps krav. 30 Faktablad angående fria yrken av konstnärlig kvalitet, utgivet av Journalistförbundet 27

28 Faktureringstjänstens uppkomst beror på att arbetsgivaransvaret minskar både i privata och offentliga verksamheter och faktureringskraven ökar. Dessutom kommer kulturutövaren i kläm mellan olika politikerområden, vilket försvårar för dem som upplever sig som kulturutövare och konstnär i första hand och egenföretagare i andra hand. Eftersom arbetsmarknaden har förändrats men samhällets ramar och regelverk ej har följt med har luckor uppstått där nya krav från sektorn ej har följts upp. Regler och lagar tolkas och tillämpas på olika sätt mellan olika a-kassor och myndigheter, vilket skapar orättvisor och problem. Därför underlättar det för de faktureringstjänster som arbetar med en specifik yrkesgrupp, t ex musiker, där branschavtal finns och där det huvudsakliga syftet är att stärka just den specifika gruppen. Vi har funnit att det vore önskvärt med större förståelse, ökad kunskap om kulturutövarens villkor tillsammans med ökat samarbete mellan de berörda myndigheterna och övriga aktörer för många de som i framtiden kommer att förse vårt samhälle med bilder, musik, teater eller poesi. De största problemen handlar om tillämpningsproblem av regelverk och okunskap om den kulturella sektorns villkor. Det är det många som har kommit fram till. Men grundproblemen är inte tillämpningsproblemen, utan kulturutövarnas svårigheter att försörja sig på sitt yrke, vilket skapar lösningar och konstruktioner, vilket också faktureringstjänsten är ett exempel på. Som tidigare tagits upp faller kulturutövare lätt mellan stolarna. Särskilt vad gäller det politiska arbetet och dess mål men också när det kommer till att vara företagare eller inte, uppdragstagare eller inte, självständig eller inte, arbetslös eller inte, kommersiell eller inte. Som kulturutövare ser man sig som kulturutövare, inte som egenföretagare med affärsplan och marknadsplan nära till hands. Det egna företaget innebär ofta en liten omsättning i en liten verksamhet, med få uppdrag med låg ersättning på en smal marknad. Kulturutövaren faller även här någonstans mitt emellan enskilda handläggares bedömningar, myndigheternas regelverk utarbetade efter tillsvidareanställningar, arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade till att få kulturutövaren ut i näringsliv, vård eller skola. Allt för att bereda nya marknader och nya möjligheter till jobb. Vi upplever att faktureringstjänsten fungerar som bäst i det tysta. Ju mindre marknadsföring, desto mindre uppmärksamhet och problem, vilket förklarar oron man hos några faktureringstjänster har känt när vi har ställt våra frågor. För dem som ser om sitt eget hus och de sina och ju mer trust den berörda faktureringstjänsten har hos myndigheter och a-kassor, desto säkrare är kulturutövaren som nyttjar tjänsten. 28

29 Slutord Under arbetet med denna studie har vi stött på en mängd motsättningar. Motsättningen om kulturutövaren som företagare eller arbetstagare är inte den enda, utan också motsättningar inom den fackliga rörelsens utveckling. Vilken väg ska man ta? Vilka nya grepp finns att tillgå? Ska fackförbunden mer och mer erbjuda den enskilde medlemmen utökad service för att skapa ett starkare kollektiv? Dessutom, hur ska myndigheter, a-kassor och berörda aktörer förhålla sig till kulturen och till konstnären? Vill vi ha kultur och konst i vårt samhälle? Om det är det vi vill hur ska kulturutövarna själva få ta del av tillväxten? Generellt finns det två sätt att se på faktureringstjänsten, som ett kringgående av lagen eller en tredje väg att kunna ta arbete. Ett negativt och ett positivt synsätt. Det handlar om företagaren eller arbetstagaren, eller egentligen om kulturutövaren men för denne finns inget eget system. De är alldeles för många för att få tillräckligt med uppdrag för att kunna försörja sig, men också alldeles för få och tjänar för lite för att lyckas påverka till det bättre. Det handlar också om identitet för den enskilde kulturutövaren, att känna sig som konstnär mer än en näringsidkare men också om att vara fri och självständig, som en företagare. Det handlar också om vilken position som gör kulturutövaren starkast: företagaren eller arbetstagaren. En faktureringstjänst måste drivas medvetet och målinriktat annars finns det en risk att denna gråzon eller frizon, när den tydliggörs på detta sätt, regleras hårdare och att man därmed istället försämrar villkoren för dem som dragit nytta av denna. 29

30 Bilaga 1 Ytterligare definitioner Näringsverksamhet är ett skatterättsligt begrepp. Man ska deklarera inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet som inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas som inkomst av kapital eller tjänst. För att förvärvsverksamheten ska få deklareras som näringsverksamhet ska de tre s.k. rörelsekriterierna föreligga, d.v.s. verksamheten ska kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Näringsverksamheten kan bedrivas i olika företagsformer. Det kan vara fråga om en enskild näringsidkare (enskild firma), enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag eller en ekonomisk förening. Den som har för avsikt att driva näringsverksamhet ansöker hos Skatteverket om att få en F-skattsedel. En F-skattsedel är ett bevis för att man som egenföretagare själv ansvarar för inbetalningar av sociala avgifter och skatt. En näringsidkare bedriver näringsverksamhet och ska uppfylla kraven på självständighet, varaktighet och vinstsyfte och redovisar inkomster som inkomst av näringsverksamhet. I skattehänseende definieras konstnärlig verksamhet oftare som näringsverksamhet 31 till skillnad från en musiker som oftast inte uppfyller kravet på självständighet utan betraktas som anställda av arrangören. 32 Undantag för konstnärlig verksamhet som ges i skattesystemet är regeln om Upphovsmannakonto 33 och kvittning av underskott i verksamhet mot inkomst av tjänst. Inkomst av konstnärlig verksamhet kan vara anställningsinkomst, hobbyinkomst eller näringsverksamhet. Företag kommer av verbet att företa sig något och har två betydelser: självständig ekonomisk organisation för produktion av varor och tjänster och särskild, ovanligare handling som pågår under längre tid. I studien används ordet så att företag är en mänsklig aktivitet som formaliseras på olika sätt t.ex. i enskild firma, aktiebolag eller i kooperativa sammanslutningar. För att kallas egenföretagare krävs att man uppfyller tre villkor; att vara ägare eller delägare i näringsverksamheten samt ha ett väsentligt inflytande över densamma. Dessutom ska en egenföretagare vara aktivt deltagande i verksamheten. Alla tre villkoren måste uppfyllas för att någon ska anses vara egenföretagare och det kan man också vara även om inte lön utgår. Enligt praxis är fria kulturarbetares inkomster vanligen intäkt i näringsverksamhet. Detta gäller trots att det i många fall kan vara svårt att påvisa vinstsyftet med verksamheten. 34 I 34 Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen anges följande: Med företagare avses i denna lag personer som äger eller är delägare direkt eller indirekt i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i och som de har ett väsentligt inflytande över. Ett vanligt ord för dem som kombinerar företagande och anställning är kombinatörer. I Företags- och anställningsförhållanden i förändring 35 har man undersökt situationen för de personer som på olika sätt kombinerar företagande och anställning, d.v.s kombinatörer. En allt större andel av de sysselsatta kombinerar anställning och företagande och var femte företagare driver sitt företag vid sidan om sin anställning. Dessa kan antingen ha anställning som huvudsyssla och företagande som bisyssla eller 31 Handbok för bild- och formkonstnärer, Jan Nordwall, redaktör, utgiven av KRO och KIF, Kriterier framtagna av Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond, 33 Den som arbetar med kulturell verksamhet kan jämna ut resultatet av näringsverksamheten mellan olika år genom insättning på ett särkskilt bankkont, ett upphovsmannakonto, broschyr från, Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295 utgåva 8 34 Broschyr från, Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295 utgåva 8 35 Företags- och anställningsformer i förändring, ds 2003: 27 30

31 företagande som huvudsyssla och anställning som bisyssla. Kombinatörerna är något överrepresenterade inom följande områden: utbildning, forskning samt personliga och kulturella tjänster. För uppdragstagare utgår man från följande i Lagen om arbetslöshetsförsäkringen: En uppdragstagare är en person som åtar sig uppdrag för en eller flera uppdragsgivares räkning utan att det föreligger något anställningsförhållande. Uppdragstagaren har också, jämfört med en anställd, en mer självständig ställning till uppdragsgivaren. Uppdragstagare har en slags mellanställning i förhållande till företagare och arbetstagare. Beroende på hur den specifika situationen ser ut ska antingen reglerna för företagare eller reglerna för arbetstagare tillämpas i arbetslöshetsförsäkringen. 36 En självständig uppdragstagare bedriver oftast sin verksamhet i företagsform eller i vart fall redovisas inkomsterna skattemässigt som inkomst av näringsverksamhet. Ett kännetecken är att han på eget ansvar och utan kontroll eller arbetsledning från uppdragsgivarens sida utför de uppdrag han åtagit sig. Ytterligare kännetecken är, att arbetet är av den art att uppdragstagaren kan utföra arbetet på den plats som han själv bestämmer, t.ex. i egen lokal och att han kan åta sig uppdrag från flera uppdragsgivare samtidigt. Vanligen använder den självständige uppdragstagaren egna maskiner eller redskap samt egna råvaror och står för samtliga utgifter för arbetets utförande. Den totala kostnaden för uppdragets utförande debiteras uppdragsgivaren enligt ett i förväg träffat avtal. En uppdragstagare kan emellertid ha en betydligt mindre självständig ställning i förhållande till uppdragsgivaren än den ovan beskrivna. 37 Arbetslöshetsförsäkringens regler för arbetstagare tillämpas på sådana osjälvständiga uppdragstagare som har en med arbetstagare jämbördig ställning. Dessa personer karaktäriseras i stället vanligen av att han eller hon enbart ställer sin arbetskraft till förfogande endast säljer/utför en typ av tjänst/arbete har blott en, eller möjligen två, uppdragsgivare från vilka man erhållit sina uppdrag och därför blivit beroende av har ett inte enbart tillfälligt förhållande till uppdragsgivaren ersätts för uppdraget efter den tid som åtgått, t.ex. per timma, eventuellt med en i kollektivavtal bestämd ersättning utför uppdraget på av uppdragsgivaren bestämd plats där arbetet och tidsåtgången för detta ofta kan kontrolleras av uppdragsgivaren vanligen saknas särskild lokal för verksamheten och inte har några anläggningstillgångar eller omfattande inventarier inte har inregistrerat firma, bolag eller dylikt Vid bedömningen får kassan göra en prövning av samtliga de omständigheter som kan föreligga i det enskilda fallet. Det kan finnas fler omständigheter att beakta än de ovan uppräknade. Ett särskilt krav, som alltid bör ställas för att en uppdragstagare ska behandlas som en arbetstagare, är att han eller hon är beredd att genom arbetsförmedlingen och i övrigt även ta arbeten av annat slag än de som utförts som uppdrag. 38 I propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (1999/2000:139) hävdas dock att rimlig hänsyn ska tas till kulturarbetaren som arbetar i regelbundna uppdrag eller anställningar inom det yrke han eller hon är utbildad eller etablerad inom Företags- och anställningsformer i förändring, ds 2003: 27, s , ur AMS regelbok om arbetslöshetsförsäkringen, s Regeringen angav i prop. 1996/97:107, s 109 att uppdragstagare i många fall har en med arbetstagare jämbördig ställning och uttalade i anslutning därtill att det skall finnas realistiska möjligheter för en uppdragstagare att få arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag. Riksdagen delade dessa åsikter. Gertrud Hedenström-Eriksson, Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO), april, Gertrud Hedenström-Eriksson, Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO), april, Konstnärerna och trygghetssystemen, s 168, SOU 2003:21 31

32 Bisyssla är i arbetslöshetsförsäkringen ett extraarbete eller en egen verksamhet som man har klarat av att utföra under minst sex månader vid sidan av ett heltidsarbete. Inkomsten från extraarbetet/den egna verksamheten får inte ha överstigit 1920 kronor per vecka utslaget på en tolvmånadersperiod. Om dessa förutsättningar är uppfyllda har man rätt till ersättning för den inkomstförlust man har efter anställningen man förlorat, samtidigt som man får fortsätta med bisysslan. Det krävs dock att bisysslan inte utökas under arbetslösheten. Om tiden är oförändrad men inkomsten i bisysslan i genomsnitt överstiger kronor per vecka, minskas ersättningen med beloppet som överstiger denna inkomstgräns. Om tiden/inkomsten utökas måste arbetslöshetskassan meddelas. 40 Deltidsföretag i arbetslöshetsförsäkringen innebär att man kan ha rätt till ersättning om man har blivit arbetslös från en deltidsanställning och samtidigt bedrivit personlig verksamhet i eget företag, om den personliga verksamheten i företaget har varit begränsad. Normalt krävs det att anställningen varit minst sjutton timmar per vecka och verksamheten i företaget högst tio timmar per vecka. Inkomsten från företaget får inte heller ha överstigit tre gånger högsta dagpenningen per vecka före skatt Broschyr, Bra att veta om arbetslöshetsförsäkringen, Sveriges Teaterverksammas Arbetslöshetskassa (TAK), september Broschyr, Bra att veta om arbetslöshetsförsäkringen, Sveriges Teaterverksammas Arbetslöshetskassa (TAK), september

33 Bilaga 2 Kulturutövaren och arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är i grunden en löntagarförsäkring och en omställningsförsäkring. Det ska ge trygghet under en begränsat tid, mellan två arbeten. I regeringens proposition En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring 42 beskrivs försäkringens syfte: arbetslöshetsförsäkringen är en viktig och integrerad del av arbetsmarknadspolitiken, vars huvudsakliga syfte är att underlätta tillväxten genom att främja en snabb och effektiv omställning av arbetsmarknaden så att det går att kombinera en stigande sysselsättning med låg inflation och låg arbetslöshet. Arbetslöshetsersättningen ska ses som en försäkringsersättning som faller ut när en person blir arbetslös främst på grund av en vikande konjunktur eller en pågående strukturomvandling. Försäkringen är ingen yrkesförsäkring utan den ska göra det möjligt för den arbetslöse att under rimliga ekonomiska förhållanden, under en begränsad tid, söka sig fram till en ny anställning där hans eller hennes kompetens kan utnyttjas. Kulturutövare har i regel ett komplicerat förhållande till arbetslöshetsförsäkringen, vilket leder till många problem. Jag är rädd att mista min a-kassa, Jag är rädda att hamna utanför trygghetssystemet är påståenden vi under arbetets gång ofta har fått höra. När man väl är inne i systemet är man rädd att åka ur, vilket beror på att det är svårt för en kulturutövare som oftast inte har ett arbete under en längre tid att kvala in med till försäkringen. För konstnärliga yrken gäller följande vad gäller arbetslöshetsförsäkringen: Den som huvudsakligen sysselsätter sig som konstnär, författare eller annat så kallat fritt yrke har endast i undantagsfall rätt till ersättning från arbetslöshetskassan. Bakgrunden till detta är att konstnärlig verksamhet i allmänhet är okontrollerbar för utomstående, och det kan därför vara svårt att konstatera att arbetslöshet faktiskt föreligger. Det förhållande att inkomster eller uppdragsgivare saknas är inte nödvändigtvis detsamma som arbetslöshet i arbetslöshetsförsäkringens mening. 43 Man påpekar hos flera a-kassor att kulturutövarnas arbetsformer helt enkelt inte passar in i reglerna vilket försvårar handläggningen av ärendena. För egenföretagaren har försäkringen utvidgats till att ge ett visst försäkringsskydd till företagare och då finns särskilda regler att följa. Enligt reglerna är företagaren arbetslös när hans eller hennes personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt. Kravet att den personliga verksamheten ska ha upphört föranleds av att arbetslöshetsersättning inte ska riskera att leda till snedvridning av konkurrensen mellan företag. Ersättningen ska inte subventionera en verksamhet som inte är ekonomisk bärkraftig och får inte användas som ett företagsstöd. För den egenföretagande kulturutövaren gäller att styrka att näringsverksamhet faktiskt bedrivits och att ett arbetsvillkor därmed har uppfyllts. Konstnären måste också styrka att verksamheten har upphört så att arbetslöshet föreligger. Det görs inge skillnad i försäkringen mellan en konstnärlig företagare och andra företagare. Vid arbetslöshet måste konstnären upphöra med sin verksamhet för att bli ersättningsberättigad. Detta kan enligt ett betänkande av Konstnärsstödsutredningen endast ske på ett mer symboliskt plan eftersom det inte går att göra någon åtskillnad mellan konstnären och det konstnärliga skapandet. 44 Uppdragstagare har en slags mellanställning i förhållande till företagare och arbetstagare och beroende på hur den specifika situationen se ut ska antingen reglerna för företagare eller reglerna för arbetstagare i arbetslöshetsförsäkringen tillämpas. För uppdragstagaren är det oundvikligt att identiska fall kan bedömas olika beroende på vilken kassa och vilken handläggare som fattar beslutet. Om du arbetar som uppdragstagare måste kassan bedöma om du är en självständig eller osjälvständig 42 (prop. 1996/96:107) 43 Utdrag faktablad, Journalisternas arbetslöshetskassa, SOU 1997:184 33

34 uppdragstagare. En uppdragstagare kan dock betraktas som självständig även utan F-skattsedel. Exempel kan vara manusförfattare, översättare och journalister som arbetar på uppdragsbasis hos många uppdragsgivare. De får betalt för varje uppdrag med ett i förväg bestämt belopp och uppdragsgivaren betalar in skatt och sociala avgifter. Exempel på personer som arbetslöshetskassorna bedömt som osjälvständiga uppdragstagare är författare och journalister som regelbundet, exempelvis en gång i veckan, skriver artiklar eller krönikor åt max två uppdragsgivare. Flera enskilda handläggare upplever också ofta att det är svårt att ge förhandsbedömningar för att avgöra om de utan risk kan tacka ja till ett uppdrag eller ej. När en uppdragstagare utan F-skattsedel bedömts som självständig har han eller hon ingen rätt till ersättning vid sidan av uppdraget. Däremot påpekade TAK att kassan inte kan neka uppdragstagaren arbetslöshetsersättning när uppdraget är slut. A-kassan kan inte ställa samma formella krav på avveckling av verksamheten eftersom det inte finns någon verksamhet att lägga ner. Om den sökande anger att han eller hon inte har för avsikt att återuppta sin uppdragsverksamhet finns det inget hinder för arbetslöshetsersättning. I många yrken, såsom för musiker, skådespelare och andra artistiska yrken inom kulturområdet är det vanligt att man istället för timlön får ett fast arvode eller gage för exempelvis en föreställning eller ett uppträdande. Detta arbete ska även täcka förberedelsetid för framförandet. För att förenkla omvandlingen av ett arvode till arbetade timmar fastställer AMS varje år ett schablonbelopp (timlön) för kulturarbetare. Beloppet är för närvarande 125 kronor. Författare och andra skribenter utan eget företag omfattas i allmänhet inte av arbetslöshetsförsäkringen. Om bild- form- och ordkonstnärerna ska kunna öka sin förvärvsfrekvens krävs det bl.a. konverteringstabeller för att kunna räkna in den konstnärliga verksamheten. Eftersom det finns specifika förutsättningar finns det också behov av speciellt utformade branschtillämpningar, information och stöd för att skapa en större enhetlighet vid behandling av ärenden vid samtliga arbetslöshetskassor. Enligt rapporten Företags- och anställningsformer i förändring är uppdragstagare den grupp som alla arbetslöshetskassor samt AMS och SO nämnde som problematisk att hantera i arbetslöshetsförsäkringen. Mängden uppdragstagare som söker ersättning bedömdes också ha ökat under den senaste tioårsperioden enligt AEA, TAK, SO och AMS men ingen kassa kunde presentera statistik, utan det handlar således om en bedömning. Enligt SHA och TAK tyder de domar som kommit på senare tid att en mer generös praxis håller på att utvecklas. Det leder således till att en större andel av uppdragstagarna bedöms som osjälvständiga. 45 Regeringen ansåg (prop. 1996/97:107) att uppdragstagarbegreppet är så komplext att det inte lämpar sig att reglera i lag utan att detta bör vara en fråga för rättstillämpningen. Regeringen betonade dock att tillämpningen bör ske utifrån att det ska finnas realistiska möjligheter för en uppdragstagare att får arbetslöshetsersättning vid brist på uppdrag. Frågan om att kunna få arbetslöshetsersättning om man kombinerar deltidsanställning med ett begränsat engagemang i ett företag, behandlas i Regeringens proposition om Ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet. 46 Enligt propositionen bör kombinatörerna ha rätt till ersättning för det inkomstbortfall som uppstår när anställningen upphör. Det förutsätter att inte verksamheten i företaget utökas i samband med arbetslösheten. För dem som före arbetslösheten kombinerat en anställning med eget företagande gäller särskilda regler om anställningen upphör. Många kassor menar att antalet kombinatörer har ökat i antal under 1990-talet. Det var dock ingen kassa som upplevde det som komplicerat att bedöma dessa individers arbetslöshet. Den praxis som utvecklats är mycket tydlig. Den som varaktigt, i minst sex månader, har haft ett företag i mindre omfattning vid sidan om ett heltidsarbete kan fortsätta med sin verksamhet som företagare under arbetslösheten utan att det påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. Företagsverksamheten betraktas då som en bisyssla Företags- och anställningsformer i förändring, ds 2003: Prop. 1983/84: Se bilaga 1, Ytterligare definitioner 34

35 Bilaga 3 Källförteckning Litteraturlista Manuel Castells, Nätverkssamhällets framväxt, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur, I-III, Diadalos, Manuel Castells, Millenniets slut, Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur, I-III, Diadalos, Örjan Nyström, Anpassning och motstånd facket och det nya arbetslivet, Atlas, 2000 Broschyr från, Skatteregler för enskilda näringsidkare, SKV 295 utgåva 8 Företags- och anställningsformer i förändring, ds 2003: 27, Fritzes Konstnärerna och trygghetssystemen, SOU 2003:21 Arbete åt konstnärer, SOU 1997:183, Fritzes Generella Konstnärsstöd, SOU 1997:184, Fritzes Konstiga Företag, Emma Stenström, Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (ISBN ), 2000 Antologin Den glokala utmaningen. Diskussioner mellan företrädare för näringslivet, facket och forskarvärlden i Västsverige om samverkansmönster och näringslivsutveckling i Västsverige under , Redaktörer Örjan Nyström, Birgitta Jansson och Björn Trägårdh, Atlas 2002 Goda arbeten och utvecklande regioner Metall på två ben. Rapport utgiven av Svenska Metallarbetarförbundet, Christian Berggren och Göran Brulin, 1998 Den ofrivillige företagaren en studie i kultur, ekonomi och företagande, Lotta Lekvall och David Karlsson, Nätverkstan Kultur i Väst, 2002 Zygmunt Baumann, Det individualiserade samhället, Daidalos, 2002 Pierre Bourdieu, Otryggheten som samhällsfenomen, i Moteld: texter mot nyliberalismens utbredning,, Stockholm/Stehag: symposium, 1999 Eric Hobsbawn, The cult of identity politics, New Left Review, 1996 Jock Young, The exclusive society, London, Sage, 1999 Broschyr, Bra att veta om arbetslöshetsförsäkringen, TAK, Sveriges Teaterverksammas Arbetslöshetskassa Faktablad angående fria yrken av konstnärlig kvalitet, utgivet av Journalistförbundet 35

36 Intervjuade personer Lars-Erik Ståhl All Music Agency (AMA) Sven-Åke Jönsson All Music Agency (AMA) Lars Åström Teaterförbundet Pierre Ström Teaterförbundet och de Teateranställdas arbetslöshetskassa Jaan Kolk Teaterförbundet Jan Granvik Svenska Musikerförbundet Kenth Wasserman Bolagsbolaget Gärd Nilsson BolagsKraft Helena Karlsson BolagsKraft Magnus Marcks MUS.EK Cloffe Widén Cloffiz Ulrica Källén KLYS Yngve Gripple Skatteverket Pär Olofsson Kooperativ Konsult 36

37 Övriga källor Gertrud Hedenström-Eriksson, Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) Rosita Cederqvist, Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) Gun Hammar, Musikernas arbetslöshetskassa (MUA) Barbro Andersson, Teateranställdas arbetslöshetskassa (TAK) Håkan Larsson, Lärarnas arbetslöshetskassa (LA) Jan Nordwall, Konstnärernas Riksorganisation (KRO ) och Föreningen för svenska konsthantverkare och industriformgivare (KIF) Torbjörn Örnell, Grafiska arbetarnas arbetslöshetskassa Anna Glennert, Akademikernas arbetslöshetskassa (DIK) Yngve Gripple, Skatteverket i Göteborg, Rätts- och utvecklingsenheten Stellan Björnberg, Arbetsförmedlingen Kultur och Media Ewa Dahlberg, Statens Kulturråd Erik Åström, Statens Kulturråd Robert Nilsson, Kulturdepartementet Marie Kindahl, Sveriges arbetares arbetslöshetskassa (SAAK) 37

38 Nätverkstan kultur i Väst AB Box , SE Göteborg Tel: Fax:

I behov av arbetsgivare En studie om faktureringstjänster för kultursektorn

I behov av arbetsgivare En studie om faktureringstjänster för kultursektorn I behov av arbetsgivare En studie om faktureringstjänster för kultursektorn Nätverkstan Kultur i Väst Tidskriftsverkstan i Väst augusti 2004 1 Innehållsförteckning Förord 3 Bakgrund 4-5 Hur har vi gått

Läs mer

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52)

Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-14 KN2011/166 A2011/2785/A YTTRANDE Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU:2011:52) Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Yrke: professionell kulturskapare. Att ta betalt KLYS

Yrke: professionell kulturskapare. Att ta betalt KLYS Yrke: professionell kulturskapare Att ta betalt Avtals- och arvodesrekommendationer från KLYS KLYS 3 frågor till 4! Tänk vilket privilegium att få jobba med sin hobby 1. Vad är konstnärlig kvalitet för

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Vem är frilans? Vem gör vad? Frilansstrategin

Vem är frilans? Vem gör vad? Frilansstrategin Arbetsmarknaden för journalister har under flera år gått mot fler osäkra anställningar, fler tillfälligt anställda eller inhyrda och fler uppdragstagare samtidigt som antalet arbetstillfällen minskat.

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Socialförsäkringarna och tryggheten

Socialförsäkringarna och tryggheten Anser ert parti att socialförsäkringssystemen ska fungera som trygghet även för konstnärer och andra kulturskapare som ofta har små och oregelbundna inkomster samt är både företagare och anställd? Självklart.

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

smartse société mutuelle BÄttre pour artistes VILLKOr FÖr KreatIVa FrILaNsare

smartse société mutuelle BÄttre pour artistes VILLKOr FÖr KreatIVa FrILaNsare smartse BÄTTRE VILLKOR FÖR KREATIVA FRILANSARE Société Mutuelle pour Artistes Hej! SMartSe vänder sig till dig som är frilansare med kulturell och kreativ verksamhet. Hos oss kan du fakturera utan egen

Läs mer

KLYS yttrande över socialförsäkringsutredningen SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

KLYS yttrande över socialförsäkringsutredningen SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin 2014-03-31 20130514 ERT DATUM ER REFERENS 2013-12-18 A2013/3986A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Gå på avslut gå med i Säljarnas!

Gå på avslut gå med i Säljarnas! Gå på avslut gå med i Säljarnas! Yrkesförbundet för dig som jobbar med försäljning. Att vara säljare är världens bästa jobb. I alla fall om du frågar oss. Friheten, utmaningen och den individuella prestationen

Läs mer

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2015 Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET I förköpsinformationen framgår den information som Bliwa enligt lag ska lämna innan

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Starta eget Några saker att tänka på. Anders Hallgren Handläggare egenföretagarfrågor

Starta eget Några saker att tänka på. Anders Hallgren Handläggare egenföretagarfrågor Starta eget Några saker att tänka på Anders Hallgren Handläggare egenföretagarfrågor Vem är Anders Hallgren? - Civilingenjör (industriell ekonomi) - Medlem i förbundet - 15 år i stora företag - Egenföretagare

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden

Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden Frilans Finans Inledning Egenanställning är en snabbt växande sysselsättningsform, mittemellan anställning och eget företagande. Genom egenanställning skapas

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

10 moderata slag mot oss anställda

10 moderata slag mot oss anställda 10 moderata slag mot oss anställda Tryggheten på jobbet står på spel. Moderaterna vill genomföra dramatiska försämringar för de anställda och de före detta mittenpartierna följer med åt höger. Här följer

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

ANMÄLAN OM ARBETSLÖSHET Informationstext

ANMÄLAN OM ARBETSLÖSHET Informationstext ANMÄLAN OM ARBETSLÖSHET Informationstext Läs här först - Innan du fyller i blanketten Anmälan om arbetslöshet När du blir arbetslös ska du anmäla dig på den offentliga arbetsförmedlingen. Du ska också

Läs mer

När din arbetsgivare går i konkurs

När din arbetsgivare går i konkurs När din arbetsgivare går i konkurs 1 Innehåll När din arbetsgivare går i konkurs 3 Varför och hur företag sätts i konkurs 3 Det här gör en konkursförvaltare 4 Uppsägning från konkursförvaltaren samt uppsägningstider

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Utsikt från ateljéerna

Utsikt från ateljéerna Utsikt från ateljéerna Rapport om enkäten om konstnärers förhållande november 2008 Av Malin Åberg Aas Den 17 november 2008 skickade KRO/KIF ut en enkät om Konstnärers förhållanden till 4547 bild- och formkonstnärer.

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas.

Kassorna delar PSFU:s uppfattning att samordningsreglerna för arbetslöshetsersättning och pension såväl bör förtydligas som förenklas. Vårt datum 2014-03-05 Ert Dnr Cirkulär 66/13 SO info@samorg.org Synpunkter från Elektrikernas, Sekos, Byggnads och Fastighets a-kassor på SOU 2013:64, Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Marknaden....och det gamla

Marknaden....och det gamla Flexibla centrala avtal med öppningsklausuler, fredsplikt och individuell lönesättning. andra EU-länder. Den som inte är skyddad av starka kan tvingas bryta det är skyddad av starka et Angripa turordningsreglerna

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

PSYKOLOGFÖRETAGARNA PSYKOLOGFÖRETAGARNA

PSYKOLOGFÖRETAGARNA PSYKOLOGFÖRETAGARNA PSYKOLOGFÖRETAGARNA PSYKOLOGFÖRETAGARNA Vasagatan 48, Box 3287, 103 65 Stockholm Tel: 08-567 06 460, Fax: 08-567 06 499 E-post: psykologforetagarna@psykologforbundet.se Hemsida: www.psykologforbundet.se/psykologforetagarna

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet

Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes med webbenkäter mellan den 12-17 augusti 2010 av Hero Kommunikation AB. Undersökningen gjordes

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Affärsplan för Starta eget

Affärsplan för Starta eget Affärsplan för Starta eget Innan du skickar in affärsplanen måste du vara registrerad i Trygghetsfonden, det vill säga anmäld av din arbetsgivare och din registrering/enskilda ansökan vara insänd till

Läs mer

1.1 Dessa allmänna villkor gäller för alla tjänster som Umbra Juridiska med

1.1 Dessa allmänna villkor gäller för alla tjänster som Umbra Juridiska med Allmänna villkor Giltiga från och med den 5 mars 2015 Villkoren omfattar elva (11) punkter och fem (5) sidor 1. Tillämplighet 1.1 Dessa allmänna villkor gäller för alla tjänster som Umbra Juridiska med

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet genom att ge stöd till omställning och kompetensutveckling, både till

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Affärsplan. En första skiss. Almi Företagspartner AB. Mångfaldigande får ske om denna textrad bibehålls. 2011-10-15

Affärsplan. En första skiss. Almi Företagspartner AB. Mångfaldigande får ske om denna textrad bibehålls. 2011-10-15 Affärsplan En första skiss 1 Förbereda eget företag en utvecklingsprocess Du själv som företagare Att driva eget företag är spännande och en stor utmaning det är ett sätt att leva. Att vara egen företagare

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer