Vetedrank. Nr 1, värt mer för fler!

Transkript

1 Vetedrank Nr 1, 2001 värt mer för fler!

2 Hans Thuresson FAKTA OM SBI TRADING AB SBI Trading AB är ett aktiebolag med 450 aktieägare som bildades för fyra år sedan i samband med att Vin & Sprit köpte andra halvan av Bränneriet i Nöbbelöv. Företagets uppgift är att se till att råvara kommer in i produktionen och att vetedrank kan säljas och tillföra resultat. Tidningen Vetedrank Nr 1, 2001 Utges av SBI Trading AB Ugerupsvägen Kristianstad Tel Ansvarig utgivare: Hans Thuresson Teknisk produktion: LIME AB Tejarps gård Klågerup Tel Redaktör: Agneta Lilliehöök Redaktionella medarbetare: Annika Bergqvist Kati Brotzen Layout och original: Pia Edlund-Johansson En viktig del i en lönsam produktion Tidningen Vetedrank är vårt sätt att kommunicera med nuvarande och förväntade kunder. Det är viktigt att de som använder vetedrank och även de som funderar på att göra det, får kontinuerlig information om forsknings- och försöksresultat. All tänkbar information som kan vara värdefull för djuruppfödarna ska vi skriva om och vi låter dem som har erfarenhet att komma till tals. Uppmaningen är lika enkel som direkt, om du som läsare vill framföra dina synpunkter, hör av dig till oss. The Absolut Company s fortsatta försäljningsframgångar har nu lett till en tredje plats på världsrankingen över mest sålda varumärke bland alkoholdryckerna. Det innebär betydligt större kvantiteter i vodkaproduktionen och även större kvantiteter vetedrank. Det i sin tur innebär en mer kontinuerlig produktion med en jämnare tillgång, anpassad till lantbrukarnas behov. Kombinationen av blöt och torkad vetedrank blir nödvändig på sikt och öppnar också möjligheten till nya användningsområden. Vetedrank är en produkt som ger lönsamhet och dessutom är miljöriktig. Vi har som mål att utveckla vetedranken och anpassa den till olika användningsområden och olika djurslag. I samarbete med SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet har vi startat produktionsförsök och studier kring smältbarheten, i artikeln om Jan Erik Lindberg kan ni läsa mer om det. Vi återkommer här i tidningen så fort vi har mer resultat att redovisa. Vårt mål är att marknadsföra vetedranken mer aktivt för att nå de kunder som har mest nytta av den och vi satsar på information och rådgivning om hur den kan användas på bästa sätt. Läs gärna artikeln på sidan om Skånesemins rekommendationer och vetedrankens plats i foderstaterna. Vetedranken ska vara en viktig del i en lönsam produktion som fler lantbrukare ska ha nytta av. Hans Thuresson Ordförande Sveriges Bränneriintressenter Trading AB 2

3 En kort information om Vetedrank TILL ALLA DJURSLAG Vetedrank är ett välkänt fodermedel bland djuruppfödare i södra Sverige. Dranken kan användas till alla djurslag, främst nötkreatur, svin och får. Till högmjölkande kor bör tilldelningen begränsas och kompletteras med ensilage, spannmål och koncentrat. Till köttdjur fungerar det bra med fri tillgång i kombination med stråfoder, även om en balanserad foderstat är att föredra. Vid drankutfodring, liksom vid användning av alla andra blötfoder, är det viktigt med en god hygien. SPAR ENERGI En stor fördel är att dranken är varm vid leverans, ca grader, vilket förhöjer smakligheten framförallt vintertid för djur som går ute. Dessutom behöver inte djuret ta av sin egen energi för att värma upp fodret utan energin kan gå till djurets tillväxt istället. TILLGÅNGEN ÖKAR För närvarande produceras drank nästan hela året med ett kort sommaruppehåll. Tillgången har ökat och kommer successivt att öka i takt med att produktionen av Absolut vodka ökar. LEVERANSKONTRAKT Dranken säljs på kontraktsbasis, leveranskontrakt tecknas för ett år i sänder och ställer krav på att köparen kan ta emot drank regelbundet. Vi är beroende av att kunna leverera i ett jämt flöde. Som köpare kan du välja att hämta själv, alternativt få dranken hemkörd med tankbil genom vår försorg. Har du möjlighet att själv hämta drank är flexibiliteten den största möjliga, vi har öppet alla dagar i veckan dygnet runt. EN LAGRINGSSTABIL PRODUKT För att lagra drank bör någon form av tank finnas på gården. Omrörning bör också finnas för att få en jämn kvalitet på fodret. Drankens låga ph-värde (mindre än 4), i kombination med värme, gör att man får en lagringsstabil produkt med god smaklighet. Självklart är det ändå positivt om du kan omsätta dranken så ofta som möjligt med hänsyn till besättningsstorlek och lagringskapacitet. För bästa transportekonomi bör du kunna lagra en hel bil och släp, ca 40 ton. Du måste också räkna med en viss buffertkapacitet. Innan du investerar i lagringsbehållare, ta gärna kontakt med oss så hjälper vi dig att anpassa det hela på ett optimalt sätt. PRISET Priset på drank för säsongen 2001/2002 kommer att vara 37,50 kr/ton. Fritt gården ligger priserna från 57,50 kr/ton beroende på hur långt transportavståndet är. Mer information om priser och fraktkostnader hittar du på baksidan av denna tidning. PROVA GÄRNA! Är du intresserad av att prova drank under en period, har vi stora möjligheter att leverera. Kontakta oss för vidare information. 3

4 Jan Erik Lindberg, SLU Ett spännande Vi arbetar med att ta fram riktlinjer för olika foderblandningar som innehåller vetedrank. inhemskt proteinfodermedel! Det är det mest spännande fodermedel jag har varit i kontakt med på många år, säger Jan Erik Lindberg, professor på SLU. Näringsmässigt passar vetedrank till alla grisar och nu arbetar vi för att få fram experimentella data och praktisk erfarenhet som belyser drankens potential. Jan Erik Lindberg är professor i näringsfysiologi och fodervärderingsfrågor på SLU i Ultuna. Han disputerade 1983 på idisslare men sedan tio år tillbaka forskar han på utfodring av grisar. För drygt ett år sedan kontaktades Jan Erik av SBI Trading som föreslog honom att arbeta med vetedrank då det saknades forskning angående utfodring och foderoptimering. Startat nytt försök Jan Erik berättar att i år har fältstudier startats hos Bengt-Olof Pålsson på Brorsnäs gård utanför Åstorp. Bengt-Olof använder vetedrank sedan snart fyra år tillbaka i sin produktion av slaktsvin. I försöket används den 24 procents inblandning som Bengt- Olofs grisar har fått sedan tidigare, dessutom ska grisarna fodras med en inblandning på 36 procent. Vi ska mäta och registrera tillväxt och slaktdata, berättar Jan Erik. Svårigheten Näringsmässigt platsar vetedranken till alla grisar, allt från slaktsvin och suggor till smågrisar, säger Jan Erik Lindberg på SLU. 4

5 med att genomföra försök i en konventionell besättning är att andra faktorer än utfodringen kan påverka resultaten. Men vi får åtminstone en indikation om det fungerar eller inte. Grisarna kommer att märkas och slaktas ut boxvis. Försöket startade i januari i år och en sammanställning kommer att vara klar framåt sommaren. Ökad tillväxt Under året som gått har foderförsök gjorts med vetedrank på Ultuna. Man uppmätte en hög smältbarhet av näringsämnen och tillväxten ökade hos de grisar som utfodrades med vetedrank, jämfört med ett konventionellt torrfoder. Grisarna fick en inblandning av vetedrank på 15 respektive 30 procent av ts. Försöken visade också att det inte var något problem med smakligheten för grisarna då inga foderrester lämnades kvar. Men vi ska inte dra alltför stora växlar av det försöket, då det handlade om ett fåtal individer. Men om jag uttrycker mig försiktigt, går det att säga att näringsutnyttjandet var högt och att tillväxten inte försämrades med vetedrank, säger Jan Erik. Drankens förtjänster Varför ska lantbrukare använda vetedrank till grisar? Dranken har ett högt energi- och proteininnehåll och är prismässigt mycket konkurrenskraftigt. Det är också intressant att dranken som levereras varm, kan spara på grisarnas energi, d v s den energi som skulle gått åt till att värma ett kallt foder kan grisen istället använda i sin tillväxt Det låga ph-värdet på 3,5 som beror på mjölksyrabakterier är mycket nyttigt för grisarnas matsmältning och träcken får en trevlig konsistens. Dranken har en god inverkan på grisarnas mage och bör kunna påverka tarmens mikroflora positivt och också minska förekomsten av diarréer. Detta faktum bör undersökas närmare, kanske är drank ett kommande avvänjningsfoder. En annan fördel är att dranken är i vätskeform, vilket kan bidra till att andningsproblemen minskar. och att proteinvärdet är högt i vetedranken, som balanserar upp på ett riktigt sätt i kombinationen med andra proteiner och aminosyror. Proteinvärdet ligger på 36% råprotein per kg ts och energivärdet är 13 MJ. Smältbarheten är god hos proteinet, 76%. Allting tyder på att grisarna tycker att fodermedlet är smakligt och att de klarar av att äta det inom ett brett spektra av inblandningsnivåer utan att tappa konsumtionen. Framtiden för sig Med riktade insatser och klokt arbete menar Jan Erik att vetedrank har framtiden för sig. Vi arbetar med att ta fram riktlinjer för olika foderblandningar som innehåller vetedrank och vi tittar på olika nivåer av inblandningen. Vi ska också undersöka om det finns andra positiva effekter av att använda drank. Till det pris som vetedranken har idag har jag svårt att se varför det inte skulle vara ett bra foderalternativ. Det är ett spännande fermenterat foder och det har en näringsmässigt intressant fettfraktion. Allt ihop sammantaget gör att det är det mest spännande fodermedel jag har kommit i kontakt med på många år. Det låga ph-värdet har en positiv inverkan på grisarnas magar vilket ger en trevlig konsistens på träcken. Ett inhemskt protein Jan Erik ser en fördel i att lantbrukarna både får tillgång till ett inhemskt protein 5

6 Jörgen Olsson, Vista gård Jörgen Olsson tror att inblandningen av drank kan ökas radikalt i fodret men efterlyser mer forskning. Med vetedrank i foderstaten har foderkostnaderna sänkts med 20 kronor per gris, säger Jörgen och Göran Olsson. Välmående grisar mer Grisarna är mycket förtjusta i den varma dranken som även tycks stärka deras tarmflora. lönsamma Vetedrank har en jämn och fin kvalité, säger Jörgen Olsson på Vista gård en mil söder om Kristianstad. Grisarnas hälsa har stärkts samtidigt som foderkostnaderna har minskat väsentligt. Jörgen Olsson delar sin arbetstid mellan gårdens slaktsvin och idrott. Han tillhör A- landslaget i orientering och med allt vad träning och tävling som hör därtill. Jörgen säger på skämtsamt allvar, att det är pappa Göran som står för 150 procent i arbetsinsats i jordbruket och Jörgen själv för resterande femtio procenten. Men lika ambitiöst som han satsar på orientering har han kontroll över de drygt 2300 grisar per år som levereras från gårdens 720 slaktsvinsplatser. Mindre diarréer Vi byggde om till en blötfoderanläggning 1998 och magarna på grisarna blev bättre när vi började med vetedrank, berättar Jörgen. Han kan konkret se skillnaden då det inte är alla av hans grisar som får vetedrank. Ett stall med plats för 132 grisar har fortfarande en torrfoderanläggning och där har ingen minskning av diarréer skett. Köper lite spannmål Vista gård är på 115 hektar åker och det odlas sockerbetor, spannmål och potatis både till chipsframställning och till stärkelseproduktion. All spannmål går till foder åt slaktsvinen men det täcker inte foderbehovet, utan får kompletteras med inköp från grannarna. 6

7 Vetedrank tas hem i full lastbil ca 45 kubik åt gången. Det varierar mellan en till tre leveranser i månaden beroende hur stora grisarna är. Den 45 gradiga varma vätskan tappas till en gjuten fyrkantcistern som är nedgrävd. Behållaren härstammar från femtiotalet då (potatis)drank togs hem åt gårdens mjölkkor. Nu är den driften nedlagd och endast 16 dikor finns kvar som påminner om den tiden. De går ute året om och ser till att betesmarkerna hålls öppna. Sänkta foderkostnader Jörgen tycker att vetedrank är ett billigt proteinfoder som har sänkt foderkostnaden med 20 kronor per gris, vilket i hans fall gör cirka kronor per år i lägre kostnader! Jag är mycket nöjd, det innebär att det finns utrymme för att investera och ta hem investeringen inom en kort tidsperiod. För vår del har det endast krävts en omrörare till lagercisternen och en rejäl pump till blandarkaret. Grisarna äter mer För att förhindra sedimentation går omröraren i behållaren igång fem till tio minuter innan dranken tappas upp i blan- d- arkaret. Vatten tillsätts tillsammans med korn och vete och inköpt koncentrat. Torrsubstanshalten ligger på 27 28% och inblandningen av vetedrank är 37%. Lantmännen rekommenderar en maximal inblandning av vetedrank på 21% men de är försiktiga i överkant, säger Jörgen, jag tror att det går att blanda i upp till 50% utan att eventuellt sänkt kvalitet eller klassning på köttet äter upp förtjänsten. Jag efterlyser forskning och en ordentlig foderoptimering kring vetedrank! Vi har inte noterat något slitage ännu men anläggningen är ju relativt ny, fortsätter Jörgen. Jag kan tänka mig att pumpen som ligger i drankbehållaren utsätts hårdast men den kostar inte mer än kronor vilket täcks gott och väl av förtjänsten. Lönsamt alternativ Jörgen har nyligen tecknat ett mellangårdsavtal vilket ger honom leveranser av grisar från två gårdar. Varannan månad (åttaveckors perioder) levereras 320 stycken och varannan månad 400. Inom fem år funderar han på att bygga ut sin produktion, men han understryker att innan ett bygge kan ske måste smågrisleveranserna säkras. Inom svinproduktionen är det ruskigt små marginaler. Fodret står för 40 procent av kostnaderna i en slaktsvinsbesättning och är en av de få man kan direkt påverka. Med dagens höjda proteinfoderpriser är vetedrank ett mycket lönsamt alternativ och ett hanteringsmässigt smidigt fodermedel. Att investera i utrustning för vetedrank betalar sig snabbt, menar far och son Olsson på Vista Gård. Smakligt Grisarna tycker att det är ett smakligt fodermedel, vi märkte en skillnad då vi i början endast utfodrade med vatten och slaktsvinsfoder. Nu äter de mer foder, speciellt då vetedranken är varm. Utfodringen sker fyra gånger per dygn; klockan sju på morgonen, halv tolv mitt på dagen, fem på eftermiddagen och tio på kvällen. Varje fredag är det rengörning då tak och väggar i blandartanken tvättas rena och utrustningen diskas. 7

8 Olle Ingvarsson, Brunsbo gård Lång erfarenhet av Fördelen med vetedrank är att den innehåller så mycket proteiner att jag slipper köpa in dyr soja. vetedrank till grisar Några diarréproblem finns inte i Olle Ingvarssons svinbesättning. Olle Ingvarsson har många synpunkter på vetedrank som fodermedel. Den har både för- och nackdelar, enligt honom. Största fördelen är att jag inte har inte haft några problem med diarréer, säger han. Olle Ingvarsson på Brunsbo gård bedriver en integrerad produktion med 100 suggor och årssvin. Olle har arbetat länge med grisar, först tillsammans med sin far och sedan femton år tillbaka driver han verksamheten själv ihop med två anställda. Gården är på 130 ha och ligger i Klagstorp en bit öster om Trelleborg. Saknar omrörare Sedan 1994 då Olle byggde för slaktsvin, har han haft vetedrank som fodermedel till dessa. Vid starten av slaktsvinsproduktionen skaffade jag tyvärr fyrkantiga tankar utan omrörare till dranken, vilket var en miss då den sedimenterar utan omrörning. Tankarna var heller inte rostfria vilket har tvingat mig till att staga upp dem inuti, dranken gör att de nöts ut fortare. En omrörare är ett måste, säger Olle som tips till andra som funderar på drank, och den rostfria tanken bör vara stående med urtappning mitt i botten. 8 Hög giva Olle får hem 28 kubikmeter vetedrank var 14:e dag där vetedranken, efter lagring i

9 tanken, blandas i blandarkaret med 50/50 vete och korn, soja, premix och vassle. Inblandningen av dranken ligger på 25 procent sedan ett år tillbaka. Tidigare har procentsatsen varit betydligt högre. Vi har haft en inblandning på 48 procent i fem år. Det fungerade alldeles utmärkt. Grisarna åt och deras magar var helt okej. Men vid de tillfällen då fabriken har haft uppehåll i sina leveranser märkte vi att grisarna reagerade kraftigare på foderförändringen vid 48 procents inblandning jämfört med dagens 25. Smak i köttet? I och med att Olle låg på en så hög giva till sina grisar, tog SBI Trading för något år sedan kontakt med honom för att märka upp grisarna och vid slakteriet göra en smaklighetstest på köttet, för att se om smaken påverkades. Olle saknar information om hur det gick och efterlyser också mer smaklighetsförsök för att se hur köttet påverkas vid ökad giva. Jag vågade inte chansa på att ligga kvar på den höga andelen vetedrank. Skulle det bli ett bakslag handlar det om mycket pengar, därför gick jag ned till den rekommenderade givan på 25%.* Bra maghälsa Fördelen med vetedrank är att den innehåller så mycket proteiner att jag slipper köpa in dyr soja. Jag har heller inte haft problem med diarréer, grisarnas maghälsa är god. Däremot har klassningen varit något låg men det är svårt att härleda till vetedranken. Jag körde på prov en omgång i ett stall utan vetedrank och fick samma klassning. Olle ser både för- och nackdelar med vetedranken och han önskar att de lantbrukare som använder drank skulle premieras då de klarar att ta hem sin tilldelade kvot. Billiga rostfria tankar? Olle har en anställd till grisarna och har inte planer att utöka sin produktion. Nej, jag är nöjd som jag har det. Det är svårt att hitta personal som vill och är intresserade av att arbeta med lantbruk. Däremot är Olle lite osäker om han ska fortsätta med drank som fodermedel när tankarna har tjänat ut. Det beror på om jag hittar rostfria tankar till en hyfsad peng. Placeringen av tankarna är även ett problem då taket inte är tillräckligt högt. Om jag ska köra utan drank kommer alternativet att vara inköp av soja på flak, premixer och vatten. Kommer du inte då att få mer problem med diarréer? Jo, förmodligen. Nackdelen är att jag har använt vetedrank så länge att jag inte vet andra fodermedels nackdelar eller fullt ut kan förstå drankens fördelar sett i kronor och ören. Det är svårt att sätta pengar på grisars hälsa. Tyvärr vet jag inte förrän efteråt vilket som var rätt eller fel. Sedan 1994 har slaktsvinen på Brunsbo gård fått vetedrank i fodret. Olle Ingvarsson efterlyser mer smaklighetsförsök för att se hur köttet påverkas vid ökad giva. * Sensoriska tester (smak och lukt) har utförts av SQM, Research & Development, f d Köttforskningsinstitutet, och de har inte visat några negativa effekter. 9

10 Eva-Maria Lidström, Skånesemin Mycket bra i måttliga Ju kärvare lönsamhet desto mer måste man optimera produktionen, säger Eva-Maria Lidström, foderrådgivare vid Skånesemin. mängder Billiga fodermedel är inte alltid lika med prisvärda. Vetedrank är ett mycket prisvärt fodermedel om man kombinerar foderstaten rätt, säger foderrådgivare Eva-Maria Lidström på Skånesemin 10 Eva-Maria har haft två informationskvällar för lantbrukare under februari månad i år tillsammans med docent Birgit Frank, SLU Alnarp, för att informera hur man kan utnyttja vetedranken bäst. Intresset har varit stort och lockat ett 130-tal åhörare. Hon tycker att det är alltför många som tror sig dra nytta av att fodermedlet är billigt utan att inse att det är nettot av insatserna som gäller. Begränsa givan Drank innehåller mycket protein som kräver lättlösliga kolhydrater för kunna utnyttjas. Lättlösliga kolhydrater finns i betmassa, majs, tidig skördad vall som har gödslats måttligt och har låg baljväxtandel, berättar Eva-Maria. Dessutom bör inte djuren få fri tillgång av vetedrank utan givorna bör begränsas. För kvigor, ungtjurar och mjölkkor cirka 20 kg per dygn och till stutar och dikor ca 30 kg. Det finns köttdjursuppfödare som utfodrar med fri tillgång av vetedrank och kompletterar med halm, hur fungerar det? För det första får djuren i sig alldeles för mycket proteiner. Ihop med halmens ringa innehåll av lättlösliga kolhydrater tvingas njurarna att bryta ned överskottsproteinet, eftersom vommikroberna får för lite energi för att bygga upp mikrobprotein. Stora överskott hinner vommikroberna inte med i Drank innehåller mycket protein som kräver lättlösliga kolhydrater för kunna utnyttjas. alla fall, överskottet går direkt ut i urin och träck. Den energi som går åt till nedbrytningen går förlorad för tillväxten. Djuret växer helt enkelt inte optimalt. Bättre att förebygga Det är inte bara djurägarnas ekonomi som Eva-Maria slår ett slag för, även miljön kommer in i bilden. Det blir fel för miljön som övergödslas med djurens urin som är högkoncentrerad av urea på marker som uppbär miljöstöd för att de inte ska gödslas. Meningen med miljöstödet är ju bland annat att floran av icke kväveälskande växter ska ha chans att utvecklas. Eva-Maria menar att det är bättre att förebygga än att riskera att kväveöverskottet måste minskas med hjälp av lagstiftning och straffavgifter, vilket är risken om inte branschen själv tar sitt ansvar och minskar utsläppen. Dålig ekonomi att överutfodra Att se över sin foderstrategi för att minimera miljöpåverkan är ingen motsättning

11 för lantbrukarens ekonomi. Tvärtom! Allt man tillför i överskott ger ett sämre netto. Det låter ju självklart och när Eva-Maria påpekar att det kan skilja tvåtusen kronor i netto att föda upp en 18 månaders tjur till slakt med begränsad giva av vetedrank och rätt kompletteringsfoder jämfört med fri tillgång av vetedrank och halm. Då förstår man raskt att det handlar om stora pengar. Det fattas muskelmassa vid klassificeringen och man uppnår inte rätt fettklass vid för låg energitilldelning under slutgödningen. Längre uppfödningstid och sämre avräkningspris blir följden. Ser man till att ge tillräckligt med lättlösliga kolhydrater så att proteinutnyttjandet ökar, kan man vid ungtjursuppfödning utfodra med både billigare och mindre mängd kraftfoder. Dräktighetsproblem Eva-Maria berättar att när det gäller mjölkoch dikor är det lätt att de får långa brunster vid överutfodring av fosfor, som finns i stor mängd i dranken. Även fosforöverskott utgör ett miljöproblem. Betäcks korna av en tjur är det ingen svårighet för tjuren att hitta rätt i brunsten. Men stora proteinöverskott leder ofta till ett högt ph-värde i livmodern, vilket medför att fostret inte trivs, utan resorberas redan under 16:e dygnet av dräktigheten. Djurägaren upptäcker endast att korna löper om och funderar kanske på om det är fertilitetsbekymmer på tjuren i stället. Förstå helheten Eva-Maria tycker att det är bättre att fler lantbrukare använder vetedrank än att ett fåtal använder mer. Det gäller att se helheten, se kedjan från gräs till lantbrukarnas netto på verksamheten. Eller att se ända fram till sista länken på kedjan, dvs att vara medveten om vad konsumenten vill ha. Vetedrank är en inhemsk produkt som ändå måste användas för att inte bli en miljöbebelastning. Den är en vegetabilisk, svensk och spårbar råvara som använd på rätt sätt är mycket prisvärd, slår Eva-Maria Lidström fast. Drankfoderstater till mjölkkor 50 kg ECM Fodermedel Enbart vall Drank/HP/vall Drank/majs/vall Vallensilage, kg ts 9,0 6,0 5,0 Majsensilage, kg ts 0,0 0,0 3,5 HP-Massa, kg ts 0,0 3,7 0,0 Betfor, kg 0,0 0,0 1,0 Halm, kg 0,5 1,0 1,2 Drank, kg 0,0 20,0 20,0 Foderkalk, g 0,0 0,0 50,0 Mineral hög, g 120,0 100,0 100,0 Vete/korn, kg 8,6 8,1 7,7 Toppfoder, kg 10,6 7,6 8,7 Foderstater till dikor, 800 kg levande vikt, stallperioden Fodermedel Enbart vall Drank/HP/vall Vallensilage, kg ts (9,4 MJ, 124 g rp) 3,5-6,0 2,0-2,5 Betfor, kg 0,0 1,0 Halm, kg 5,0-2,0 3,5-2,0 Drank, kg 0,0 20,0-30,0 Mineral hög, g Krf (11,8 MJ, 158 g rp/kg; 1,47 kr/kg)* 3,5-5,8 0,0 Krf (11,7 MJ, 125 g rp/kg; 1,32 kr/kg)** 0,0 0,0-2,6 * 10% Betfor, 45 % korn, 30% vete, 15% sojamjöl ** 10% Betfor, 50% korn, 35% vete, 5% sojamjöl Foderstat för ungtjurar (köttras) kg lev. vikt. Beräknad tillväxt 1800g/dag. Fodermedel Enbart vall Drank/HP/vall Vallensilage, kg ts (11MJ, 173 g rp) 1,5-3,0 Vallensilage, kg ts (10,9 MJ, 150 g rp) 1,5 HP-Massa, kg ts 0,0 2,5 Halm, kg 1,5-2,2 2,0 Drank, kg 0,0 20,0 Mineral hög, g 100,0 100,0 Krf (11,8 MJ, 160 g rp/kg; 1,61 kr/kg) 7,1-9,8 0,0 Krf (11,7 MJ, 142 g rp/kg; 1,18 kr/kg) 4,8-5,6 Foderstater till stutar (SLB) kg levande vikt. Beräknad tillväxt 1000 g/dag. Fodermedel Enbart vall Drank/HP/vall Vallensilage, kg ts (9,8 MJ, 170 g rp) 4,0-4,5 Vallensilage, kg ts (10,9 MJ, 150 g rp) 0,0 1,5 HP-Massa, kg ts (1,00 kr/kg ts) 0,0 2,5 Halm, kg 2,0 2,0 Drank, kg 0,0 30,0 Mineral hög, g 100,0 100,0 Krf (11,7 MJ, 109 g rp/kg; 0,95 kr/kg)* 4,8-5,6 1,7-1,9 * 70% korn, 30% vete 11

12 Håkan Andersson, Attarps gård Viktigt att räkna Jag är svag för skönhet, erkänner Håkan Andersson apropå valet av ras och fortsätter: dessutom värderar jag att SRBkorna är lättskötta. Håkan visar en av sina skönheter, 352 Beda. (Bilden till höger) hem foderstaterna Håkan Andersson, kobonde på Attarps gård utanför skånska Löberöd, utnyttjar optimalt sina röda kors förmåga att omvandla grovfoder till livsmedel. Vetedrank i foderstaten bidrar till att pressa foderkostnaderna till en krona och fem öre per producerat kilo ECMmjölk. De mjölkande korna får en blandning av vallensilage, majsensilage, lutbehandlad vete och Lantmännens Unik 15. Mitt i SLB-rasens hjärttrakt frodas Håkan Anderssons SRB-besättning bestående av 70 uppbundna mjölkkor och ett hundratal ungnöt. Lantbruket drivs med hjälp av en anställd och omfattar Attarps 65 hektar plus 25 hektar bete i närheten av Höör. Håkans sambo, seminör Eva-Liz Törnqvist, sköter semineringarna och fyller även den viktiga rollen som bollplank. Gårdens kor producerar i genomsnitt kilo ECMmjölk. Jag är svag för skönhet, erkänner Håkan apropå valet av ras och fortsätter: dessutom värderar jag att SRB-korna är lättskötta. Tid är alltid en bristvara. Komplicerade foderstater Tidsbristen har sin enkla förklaring i att Håkans stora avelsintresse har lett till engagemang vid sidan av det egna jordbruket. Han är vice ordförande i Skånesemin samt Skånes SRB-representant i Avelsrådet. Jag köper foderrådgivning av Skånesemin eftersom det blir alltmer komplicerat att räkna hem foderstaterna vartefter antalet parametrar att ta hänsyn till ökar. Skånesemin är på väg att utvecklas från att vara ett serviceföretag till att bli ett serviceoch kunskapsföretag. Håkan började sin bana som lantbrukare med två tomma händer redan Verksamheten har vuxit stegvis och nu, mitt i livet, funderar han på nya möjligheter att 12

13 omsätta sin erfarenhet av att bygga upp en verksamhet med små medel. På prov På Attarp förbrukas cirka 15 ton drank i veckan. För att kunna utvärdera dranken och komma igång utan alltför stora kostnader köpte Håkan två sanerade oljetankar om liter vardera. Tankarna är oisolerade, försedda med pumpar och omrörare samt placerade ovan jord. De är inte särskilt vackra att titta på, men annars har tankarna fungerat bra. Under sommarhalvåret är det mycket viktigt att kopplingarna och manluckorna hålls rena. Det enda irritationsmomentet hittills är att juluppehållet blev två veckor långt istället för den aviserade veckan. Kor är vanedjur och det är inte så bra att ändra i foderstaten om man vill ha en jämn produktion, konstaterar Håkan lite torrt. Keenankonceptet Från 12 till 20 månaders ålder går Attarps kvigor i kall lösdrift och de får då vallensilage, liter drank per kviga, halm och mineralfoder. Yngre och äldre kvigor är uppbundna och utfordras med vallensilage, halm och en liten kraftfodergiva. Till mjölkkorna ges fullfoder med en 14 kubiks Keenan mixervagn. Blandningen består av vallensilage, majsensilage, lutbehandlad vete och Lantmännens Unik 15. När majsensilaget tryter byter man kraftfoder till Unik 5 med majsgluten. För att få 40 procents ts-halt i fodret smakligast för korna kompletteras med 20 liter vetedrank per ko. Vi har bara använt drank under det senaste året. Tidigare tillsatte vi vatten för att få rätt ts-halt. Dranken är ett prisvärt alternativ, dessutom blir näringssammansättningen särskilt positiv i kombination med majsensilage, vilket också ger ett smakligt och hygieniskt foder. Utan majsensilaget kan korna bli lite lösa i magen. Man får tänka sig för och anpassa drankgivan så att det inte blir rundgång. Överutfodring är vare sig ekonomiskt, djur- eller miljövänligt! sammanfattar Hsåkan. Lutat vete Lutningen av vete kan sägas vara en kemisk skalning som både ökar tillgängligheten och anses ge en långsammare nedbrytning av proteinet i våmmen. Håkans recept: kilo vete blandas med 100 kilo kaustiksoda under 5 minuter. Därefter tillsätts 400 liter vatten och blandningen går vidare i cirka 15 minuter. Sedan rörs ytterligare 600 liter vatten ned och det hela får stå och dra en halvtimme. Det lutade vetet lagras på betongplatta. För oss räcker det att luta var tionde dag. Då blir också mixervagnen ordentligt rengjord. Trivs i kostallet När dörren till kostallet glider upp är Håkan i sitt rätta element. Stallet är ljust, luften bra och det doftar friskt av spån, fullfodret och korna. Besökaren möts av två rader kor som lite lojt nyfiket tittar upp från foderbordets frestelser. Mitt i raden huserar några fjällkor? Jag brukade ha får förut, men det är inte så lämpligt med tanke på smittspridningsriskerna så nu är det fjällkorna som sköter fårens jobb. Faktum är att de mjölkar riktigt bra. Håkan har valt att ha cirka 50 procent ayrshire i sina djur. Det ger lite mer utpräglad mjölkrastyp, torra och feminina individer. Håkan Anderssons SRBbesättning består av 70 uppbundna mjölkkor och ett hundratal ungnöt. 13

14 Per Enarsson, Fiskartorpet Bra avel och bra Per Enarsson tycker sig ha hittat en uppfödningsform som fungerar bra. foder bidrar till hög klassning På Friskatorpet hos Per Enarsson har djuren fri tillgång till vetedrank. 14 För att få en lönsam uppfödning av köttdjur krävs det mycket låga kostnader. Per Enarsson på Friskatorpet har två stora fördelar, han arrenderar ett militärt övningsfält och använder vetedrank som del i foderstaten åt sina köttdjur. Per Enarssons grannar ansåg att han hade tagit sig vatten över huvudet när han övertog släktgårdens 30 dikor med tillhörande 20 hektar i början på sjuttiotalet. Inte skulle det gå att leva på att några dikor fick varsin kalv om året?! Men det trodde Per som tänkte stort, han ämnade öka besättningen till 300 moderdjur. I slutet på 1980-talet hade han nått sitt mål och besättningen var i stort sett egenrekryterad. Marmorerat kött För att kvigorna skulle få lättare kalvningar och för att 14-månaders tjurarna skulle få ett mer marmorerat kött har Per provat på att korsa in olika köttraser på den ursprungliga Herefordbesättningen. Det bästa konceptet visade sig vara Aberdeen Angus

15 och Simental, vilket de flesta av de 300 dikorna nu består av. Sedan några år tillbaka importerar Per röda(!) Angus från Kanada då de har ett än mer marmorerat kött. Mycket av köttet går efter slakt vidare till ICA och säljs under varumärket ICA Sunda, som betalas med tre kronor extra då köttet har rätt marmorering. Fri tillgång till vetedrank Alla djuren hos Per utfodras med vetedrank. Det är inte längre än två mil till Nöbbelövsfabriken där Per eller hans heltidsanställde hämtar dranken med traktor och två vagnar 3-4 gånger i veckan. Varje leverans innehåller 40 ton. De uppstallade 150 tjurarna har fri tillgång på vetedrank och de växer i genomsnitt 1700 gram per dag. De stallas upp i spaltboxar och slutgöds från november till maj juni, då de även får ensilage och kraftfoder med en maxgiva på fem kilo per djur. Behändigt Under ladugårdsbyggnaden i en nedgrävd cistern förvaras dranken, som pumpas upp två gånger om dagen till rännor som tjurarna dricker ur. Då det närmar sig slakt utfodras tjurarna vid tre tillfällen per dag. Dikor med kalvar och avelstjurar har fri tillgång till vetedrank och halm. De betar året runt på Rinkaby skjutfält som Per arrenderar 600 ha av. Per tycker att det är en synnerligen behändig utfodring med vetedranken då det bara är att köra upp en tunna till korna varannan dag och öppna en kran för att tappa i den ljumma vetedranken i de stora karen. Och de dricker begärligt, ca 50 liter per ko och dygn. Det är ett stort plus för djuren att dranken är varm, speciellt på vintern, då det både kan blåsa och vara närmare tio till femton minusgrader här ute i skogen, berättar Per. avvänjning till slakt är tidsåtgången inte mer än tre timmar per djur. Jag funderar på att dra ned antalet tjurar något och i stället föda upp stutar till två års ålder. Det ligger i harmoni med tiden med en så naturlig uppfödningsform som möjligt. Stutarna går ute och äter gräs och växer långsammare, istället för att stallas in och slutgödas med kraftfoder. Funnit sin egen nisch Även om Per har hållit på med köttdjursuppfödning i trettio år så anser han sig inte fullärd, men han tycker sig ha hittat en uppfödningsform som fungerar bra. Hans stora intresse för avel i kombination med foderråvarorna, där bland annat vetedranken, har bidragit till högt klassade slaktkroppar. Ja, jag har tillgång till en oslagbar kombination. Dels förmånen till betet på övningsfältet och dels den prisvärda vetedranken som proteinfoder. Det är ett stort plus för djuren att dranken är varm, speciellt på vintern, då det både kan blåsa och vara närmare tio till femton minusgrader här ute i skogen, berättar Per Enarsson. Låga arbetsinsatser På gårdens egna marker odlas vall till ensilering. Per brukar ta tre skördar då det finns bevattningsmöjligheter från Hammarsjön. På hösten köper han in halm direkt från grannarnas fält som han pressar till rundbalar. Köttdjursproduktionen präglas av låga arbetsinsatser, för en 14-månaders tjur från 15

16 För Dig som vill veta mer: LEVERANSAVTAL Vetedrank säljs enbart på kontrakt och ett leveransavtal tecknas för ett år i taget. Avtalet ställer krav på köparen att ta emot drank regelbundet. PRISER Drankpris fritt fabrik: 37,50 kr/ton För de kunder som hämtar med eget fordon kommer vi att även fortsättningsvis att ha öppet alla dagar i veckan, 24 timmar per dygn. Drankpris inklusive frakt för helt ekipage, vilket är över 35 ton: Avstånd Pris 0 4 mil 57,50 kr/ton 4,1 8 mil 67,50 kr/ton 8,1 10 mil 77,50 kr/ton 10,1 12 mil 87,50 kr/ton 12,1 14 mil 97,50 kr/ton För information om volymrabatt och eventuell säsongsrabatt, vänligen kontakta oss. REFERENSGÅRDAR Här nedan följer några gårdar som använder drank och som ställer upp som referenser. Peter Risberg, Ekerödsrasten AB, Ekeröds Gård Tel , Köttdjur, förbrukar ca 30 ton/vecka Per Enarsson Friskatorpet AB, Rinkaby Tel , Köttdjur, förbrukar ca 100 ton/vecka Christer Svensson Åbuen, Hästveda Tel , Köttdjur, förbrukar ca 15 ton/vecka Håkan Andersson Attarp, Löberöd tel Mjölkkor, kvigor, förbrukar ca 15 ton/vecka Jörgen och Göran Olsson Vista Gård, Kristianstad Tel Slaktsvin, förbrukar ca 15 ton/vecka Anders och Gunilla Håkansson Sölvesborg Tel , Slaktsvin, köttdjur, förbrukar ca 22 ton/vecka Gunnar Kristoffersson Veberöd Tel , Dikor, förbrukar ca 23 ton/vecka Bengt-Olof Pålsson Brorsnäs gård, Åstorp Tel , Slaktsvin, förbrukar ca 18 ton/vecka John Lyngö Ekeröds Säteri, Sjöbo Tel , Mjölkkor, förbrukar ca 30 ton/vecka SBI Trading AB Ugerupsvägen 103, Kristianstad Tel