Tio konkreta åtgärder och tio lågt hängande frukter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tio konkreta åtgärder och tio lågt hängande frukter"

Transkript

1 Byggstenar till en handlingsplan för en fossilbränsleoberoende transportsektor år 2030 delrapport 2 Elforsk rapport 12:33 Tio konkreta åtgärder och tio lågt hängande frukter Håkan Sköldberg Ebba Löfblad Viveca Wågerman Bo Rydén

2

3 Innehåll Inledning 1 Tio konkreta åtgärder som kan ge stor påverkan 3 1. Ett samordnat styrmedelsagerande 5 2. Ett lokalt/regionalt styrmedelspaket 7 3. Verka på EU-nivå för effektivare fordon 9 4. Nationell transportplaneringsstrategi Demonstration av elfordon Öka ambitionsnivån till 20% förnybart i transportsektorn Investera i järnväg Storsatsa på kollektivtrafik Arbetsmaskiner Fortsatt forskning 23 Tio lågt hängande frukter Håll hastigheten Kontroll av regler för reseavdrag och parkering vid arbetet Utveckla samdistribution Åtgärda flaskhalsar i järnvägstrafiken Öka tillgången av diesel från biomassa Satsa på bilpooler Stimulera elbilsintroduktion Åtgärder som stimulerar användning av miljöbilar En teknikneutral miljöbilsdefinition som leder till minskade utsläpp av koldioxid En succesivt höjd skatt på drivmedel 45 Referenser 46 Mer om de tio plus åtgärderna, samt om det fortsatta arbetet under

4

5

6 Inledning Målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030 är mycket ambitiöst. Målet kan inte nås utan kraftfulla åtgärder och styrmedel och omställningen måste börja nu. Det har vi tydligt visat genom de arbeten denna rapport redovisar: En vision om ett fossilbränsleoberoende transportsystem Tio plus tio förslag till åtgärder, som kan utgöra byggstenar i en transporthandlingsplan. Byggstenarna till handlingsplanen utgörs av tio konkreta åtgärder som kan ge stor påverkan i omställningen samt tio lågt hängande frukter, som är relativt kostnadseffektiva och förhållandevis snabbt kan ge effekter på klimat, miljö och energieffektivitet. Åtgärderna är i första hand att se som exempel på vad politiker, myndigheter, kommuner, organisationer och företag kan göra. Syftet har också varit att visa på de utmaningar vi står inför. Beskrivningen av åtgärderna har gjorts genom en inventering av vad som redan skrivits och gjorts inom respektive åtgärds område. Eftersom det redan finns mycket underlag i form av kvalificerade genomgångar och analyser så har vi också valt att hämta textstycken från redan gjorda arbeten. I sammanställningen redovisas varifrån texterna har hämtats. I några fall har vi också kompletterat med intervjuer för att få en bredare belysning av området. Det gäller exempelvis styrmedelsområdet och behovet av ytterligare forskning. Genomgången och underbyggnaden av handlingsplanepunkterna har vi här valt att sammanfatta i tvåsidiga faktablad, ett för vardera åtgärden. Faktabladen har sammanställts av Profu, och refererade experter eller organisationer kan ha avvikande åsikter om delar av innehållet i bladen. Elbranschen har genom de arbeten som här redovisas tagit ett initiativ till att påskynda utvecklingen mot en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Vår erfarenhet av dialogen som föregått innehållet i denna rapport är att det finns ett stort intresse och en beredskap att bidra hos alla aktörer. Samverkan och politiskt mod är nödvändigt om Sverige ska nå målet år 2030 och bli klimatneutralt år Under 2012 fortsätter vi arbetet med att analysera hur och om vi kan nå ett fossilbränsleoberoende transportsystem 2030 och en klimatneutral transportsektor år 2050, genom att ta fram: En Road Map, som knyter samman visionen med de byggstenar/åtgärder som vi identifierat. En central uppgift blir att göra prioriteringar och avvägningar mellan de olika åtgärderna i omställningen. Att bedöma kostnader och nytta av olika beslutsalternativ är också en gedigen uppgift som återstår, men samtidigt är inte ett fortsatt fossilberoende gratis utan har andra kostnader, inte minst i form av miljö och klimatkonsekvenser. Redan nu kan vi konstatera att det finns ett stort intresse för en fortsatt bred samverkan i arbete med att ta fram en Roadmap. Fler än 30 olika aktörer på transportområdet har sagt sig villiga att delta i arbetet. Ambitionen är att kunna presentera en, eller flera, roadmaps under december

7 En vision om ett fossilbränsleoberoende transportsystem 2030 Under 2010 genomförde Profu tillsammans med Svensk Energi och Elforsk ett visionsprojekt som studerade ett fossilbränsleoberoende transportsystem år Resultaten avrapporterade i en rapport med samma namn, Elforsk rapport 10:55. Regeringen har i sin klimat och energiproposition från 2009 formulerat ett mål om en fossilbränsleoberoende transportsektor i Sverige år 2030: Arbetet med att minska transportsektorns klimatpåverkan utvecklas och år 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Svensk Energi och Elforsk har, mot bakgrund av propositionen, formulerat följande vision: Elbranschen vill bidra till ett fossilbränsleoberoende transportsystem år Då skall vi ha en fordonsflotta som tekniskt har möjlighet att drivas med energibärare som är fossilbränslefria, eller som senast år 2050 kommer att bli klimatneutrala. År 2050 skall transportsektorn vara helt klimatneutral, dvs. fri från utsläpp av växthusgaser som härrör från fossila bränslen. Visionens huvudscenario bygger på att ansträngningarna för effektivisering av fordonen och ansträngningarna att minska själva transportbehoven blir framgångsrika. Dessutom sker stora minskningar av användningen av fossila drivmedel genom byte till biodrivmedel och el samt genom byte av transportslag. Det sammanlagrade resultatet av de åtgärder som inkluderats i scenariot redovisas näst längst till höger i figuren nedan. I figuren redovisas även dagsläget ( Idag ) och det antagna referensscenariot ( BAU ). I ett alternativt scenario, scenario Bränslebyte, utgår vi från att man inte blir riktigt så framgångsrik med effektiviseringsansträngningarna och dämpningen av transportbehoven. I detta fall behövs därför större ansträngningar i form av byte till biodrivmedel och el om man vill nå ned till samma nivå på de återstående mängderna fossila drivmedel år 2030 som i huvudscenariot. 120 TWh Effektivisering Transportbehovs minskning Överflyttning Bränslebyte El Biogas Biodrivmedel Fossilt 0 Idag BAU Effektiv Bränslebyte Energianvändning inom det svenska transportsystemet i visionsscenarierna Effektiv och Bränslebyte, med dagsläget ( idag ) och referensscenariot business as usual (BAU) som jämförelse [TWh/år]. 2

8 Tio konkreta åtgärder som kan ge stor påverkan Direkta citat och egna texter i en skön blandning Eftersom det redan finns mycket underlag om de aktuella åtgärderna i form av kvalificerade genomgångar och analyser, så har vi i relativt stor utsträckning valt att hämta hela textstycken från dessa arbeten. I sammanställningen redovisas varifrån texterna har hämtats. Det insamlade materialet, tillsammans med våra egna texter och analyser, ger en bred belysning av handlingsplanepunkternas ämnesområden. Det fungerar både som fördjupning och exempelsamling för åtgärderna. 3

9 4 20

10 Konkreta åtgärder 1. Ett samordnat styrmedelsagerande De flesta är överens om att generella skatter på koldioxid är ett grundläggande styrmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Olika typer av marknadsimperfektioner kan dock motivera att ytterligare styrmedel används. Exempel på sådana styrmedel kan vara CO2- krav på bilar, differentierade fordonsskatter, selektivt stöd till vissa bilar ( supermiljöbilspremie ), förmånsbeskattning, reseavdragsregler, stöd till viss infrastruktur och kollektivtrafik, kilometerskatt samt kvotpliktssystem för biodrivmedel. Styrmedel för energieffektiva bilar Generella bränsleskatter på koldioxid är grunden för styrningen mot ett klimatanpassat transportsystem. Förekomsten av marknadsimperfektioner kan dock motivera en reglering av den specifika drivmedelsförbrukningen som komplement till den effekt som beskattningen av drivmedlet har på marknadens preferenser. Forskning visar att konsumenterna vanligen bara beaktar de första årens drivmedelskostnad i sina beslut om köp av nya bilar. EU har beslutat om regler för personbilars maximala CO2-utsläpp. Ett rimligt skäl att fortsätta med dubbla styrmedel kan vara att förordningen innehåller en rad undantag och övergångsbestämmelser som gör att den inte får fullt genomslag förrän 2018, då bara två år återstår till 2020 då utsläppen enligt EU:s preliminära beslut ska vara nere i 95 gram per km. Nästan alla medlemsländer har nu differentierat sina skatter på försäljning och/eller användning av fordon efter bilarnas klimategenskaper. Ett problem är nästan alla länder har trappstegsformade tariffer, i en del fall med få och i andra med många trappsteg. Trappstegen och skiftande värderingar av CO2 gör att det marginella incitamentet varierar kraftigt. För att beskattning av bilars bränsleförbrukning/koldioxidutsläpp skall fungera väl bör den vara långsiktig och teknikneutral samt ge samma belöning för en reduktion med ett gram oavsett från vilken nivå (ett kontinuerligt incitament). En differentierad försäljnings- eller registreringsskatt får större effekt än den ackumulerade effekten av en differentierad årlig fordonsskatt. För att undvika att en registreringsavgift eller försäljningsskatt gör den genomsnittliga bilen dyrare kan man efter fransk förebild utforma skatten som ett bonus-malussystem. Det innebär att bilar med utsläpp över en vald brytpunkt betalar en avgift vars intäkter finansierar en premie till fordon med utsläpp under brytpunkten. Brytpunkten kan med tiden stegvis sänkas. För vissa nya fordonsalternativ, t.ex. elbilar och laddhybrider, så räcker inte de incitament som ovan redovisade styrmedel utgör. Därför är det motiverat att komplettera den långsiktiga och teknikneutrala fordonsbeskattningen med ett selektivt och tidsbegränsat stöd till eldrivna fordon. Selektivt stöd bör bara ges till tekniker som på goda grunder kan antas genomgå en lärkurva som inom relativt kort tid leder till en betydande reduktion av tillverkningskostnaden. Stödet bör därför vara begränsat i tid och volym samt helst trappas av i takt med att lärkurvan får tillverkningskostnaden att falla. Nya alternativ som utnyttjar mogen teknik bör dock inte omfattas av sådant stöd. Den stora variationen i styrmedelsfloran i de olika europeiska länderna bidrar till en fragmentisering av den europeiska bilmarknaden och skapar stora problem för fordonsindustrin och fördyrar den genomsnittliga bilen. Det är därför viktigt att Sverige verkar för en harmonisering av en europeiska beskattningen av fordon och drivmedel. Ur: Kågeson, P. (2011) [ref 14] Styrmedel för effektiva transporter Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket redovisade 2007, på uppdrag av regeringen en vidareutvecklad strategi för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET. I rapporten pekar man på styrmedel som kan vara lämpliga för att nå de miljömål som transportsektorn påverkas av. Främst avser det mål relaterade till växthusgasutsläpp, NOX- och SO2-utsläpp, luftföroreningar och buller. För att anta dessa utmaningar prioriteras inom EET-strategin en generell energieffektivisering. Det är en kostnadseffektiv åtgärd som har en positiv påverkan på samtliga utpekade mål, utom möjligen buller. Effektivisering kan ske både genom specifika åtgärder och på systemnivå genom t.ex. hur samhällsstrukturen ser ut. I strategin redovisas ett 50-tal förslag på nya eller förändrade styrmedel. Dagens styrmedel berörs inte. 5

11 Konkreta åtgärder Här redovisas exempel på EET-styrmedel som fokuserar på transportsektorn: Transporteffektivt samhällsbyggande Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel Stöd till framtagande av integrerade trafikplaner för städer Infrastrukturinvesteringar för att nå miljömålen Statlig satsning på kollektivtrafik Energieffektivisering för personresor på väg Höjd bensin- och dieselskatt CO2-baserad fordonsskatt CO2-baserat förmånsvärde Bindande CO2-krav på nya bilar Kampanj för ökad efterlevnad av hastighets gränser Förändrat reseavdrag (oberoende av trans portslag) Energieffektivisering för godstransporter på väg Kilometerskatt Energieffektivisering för luft- och sjöfart Anslut flyg och sjöfart till EU:s handelssystem för koldioxid Mer förnybara drivmedel till transport sektorn Ta bort EU:s importtullar för etanol Kvotpliktssystem för biodrivmedel för att uppfylla EG-direktivet Stöd till demoanläggningar för kostnadseffektiva biobränslen ur 2:a generationen Ur: Naturvårdsverket (2007b), [ref 20] 6

12 Konkreta åtgärder 2. Ett lokalt/regionalt styrmedelspaket Många styrmedel beslutas på nationell nivå och däröver, men det finns ändå mycket som kommuner kan göra i syfte att minska sin energianvädning och sina utsläpp från transporter. Parkeringsåtgärder, trängselavgifter, miljözoner, hastighetsbegränsningar och miljöbilspremier är några exempel på effektiva styrmedel och ekonomiska incitament som kan användas lokalt. Styrmedel Parkeringsåtgärder, trängselavgifter, miljözoner, hastighetsbegränsningar och miljöbilspremier är några exempel på effektiva styrmedel och ekonomiska incitament som kommuner har större eller mindre rådighet att använda för att påverka godsflöden och begränsa trafiken. Generellt sett är lagar och regler mycket effektiva styrmedel, och kan i vissa fall generera en inkomst för kommunen till exempel när det gäller parkeringsavgifter och trängselavgifter. Många styrmedel som påverkar den övergripande utvecklingen av transportsystemet beslutas på nationell nivå och däröver, men det finns ändå mycket som kommuner kan göra i syfte att minska sin energianvändning och sina utsläpp från transporter. Kommunernas arbete med att förändra sina egna transporter och minska energianvändningen från dessa kommer därför att utgöra en viktig del i samhällets omställning mot ett mer hållbart transportsystem, inte minst genom att kommunerna agerar föregångare i arbetet. Parkeringsåtgärder Tillgången till parkeringsplatser vid arbetsplatsen är en mycket viktig faktor när det gäller om personer väljer att ta bilen till jobbet eller ej. Att arbeta med olika typer av parkeringsåtgärder är därför ett effektivt sätt att påverka personbilstrafiken till och från arbetsplatsen. Antalet tillgängliga parkeringsplatser och placering av infartsparkeringar men även parkeringsavgifternas storlek är exempel på olika typer av parkeringsåtgärder som kan ha en positiv effekt vad gäller att minska personbilstrafiken till och från en arbetsplats eller till och från en stadskärna. Trängselavgifter Införandet av trängselavgifter i till exempel London, Oslo och Stockholm har visat sig vara ett effektivt sätt att minska trafikflödet inne i en stad med resulterande minskning av koldioxidutsläpp, luftföroreningar samt minskat trafikbuller. Denna åtgärd är dock troligtvis mest lämpad för kommuner med stora tätorter och ett utbyggt kollektivtrafiksystem. Hastighetsbegränsningar Att sänka hastigheten på vissa vägavsnitt kan också ha en viss potential vad gäller att spara energi eftersom det finns en tydlig koppling mellan bränsleförbrukning och hastighet för samtliga fordonstyper. För personbilar är bränsleförbrukningen som lägst vid konstant fart mellan 50 och 80 kilometer per timme, och den ökar med 9-13 % då hastigheten ökar från 70 till 90 kilometer per timme. Motsvarande ökning för tunga fordon ligger på mellan %. Vägtrafikledning genom ITS Vägtrafikledning genom ITS-teknik22 är ytterligare ett sätt för en kommun att i viss mån påverka bränsleförbrukningen och därmed utsläppen av koldioxid och luftföroreningar från transporter. Exempel på åtgärder som kan ha effekt är optimering av trafiksignaler samt att med hjälp av trafikantinformation leda om trafiken i samband med störningar i vägnätet. Ur: Energimyndigheten (2009), ref [3]. Goda exempel Trängselavgifter i Stockholm Mellan 2005 och 2006 genomfördes det så kallade Stockholmsförsöket som innebar införande av trängselavgifter vid infarten till Stockholms innerstad parallellt med en satsning på kollektivtrafik och infartsparkeringar i Stockholmsregionen. Syftet var att se om dessa åtgärder kunde bidra till ett effektivare transportssystem och en förbättrad miljö. Utvärderingar av försöket visade att målet om minskad trafik och förbättrad miljö nåddes. Trafikflödet minskade i alla delar av trafiksystemet, och som mest med cirka 22 % överavgiftssnittet. Det minskade trafikflödet minskade utsläppen av såväl koldioxid som partiklar med cirka % i innerstaden. Efter utvärderingar av försöket samt folkomröstningar i Stockholms kommun infördes systemet med trängselavgifter permanent under Ur: Energimyndigheten (2009), ref [3]. 7

13 Konkreta åtgärder Transportåtgärder kommunens egna transporter En kommun har stora möjligheter att påverka användningen av fordonen inom de kommunala verksamheterna liksom att styra personalens resor i tjänsten. Kommunens egna fordon är de som är enklast för kommunen att styra över genom att ställa krav vid upphandlingen av fordonen. Att utnyttja energieffektiva fordon på ett rationellt sätt, med åtgärder som till exempel sparsam körning, bilpooler, ruttplanering och samordning av transporter, kan ge betydande vinster. Det mest naturliga sättet att undvika resor med bil i tjänsten är att använda kollektiva färdmedel (då förbindelser och tid möjliggör detta), något man till exempel kan styra i kommunens resepolicy. Många möten kan även göras per telefon eller via internet vilket gör att man kan undvika resande. Eftersom många av resorna är relativt korta kan en del av dem ske med cykel. För de resor och verksamheter som ändå kräver tillgång till en personbil kan kommunen använda sig av en bilpool för att öka nyttjandegraden hos de personbilar som kommunen äger. Består bilpoolen dessutom till övervägande del av miljöbilar bidrar det till att ytterligare minska kommunens miljöpåverkan. Att uppmuntra till samåkning bland personalen för resorna till och från jobbet eller erbjuda leasing av miljöbilar eller cyklar till personalen är exempel på ytterligare åtgärder som en kommun kan arbeta med för att påverka transporterna i en mer hållbar riktning. Nedan följer ett antal exempel på åtgärder som syftar till att minska miljöpåverkan från transporter. Åtgärderna är valda med tanke på de transporter som hör till den kommunala verksamheten. Ställa krav vid upphandling Sparsam körning Resepolicy Ruttplanering Samordning av godstransporter Distansarbete och it-lösningar för att minska personalens arbetsresor Bilpooler och cykelpooler Leasingfordon till kommunanställda Samarbete med näringsliv i syfte att åstadkomma förändringar vad gäller transportsystemet Det lokala näringslivet i en kommun har naturligtvis en stor inverkan på de transporter som utförs inom en kommun, dels genom de transporter som hör till verksamheten men även genom rollen som arbetsgivare och den möjlighet till påverkan på de kommuninvånare som detta medför. En kommun har därför mycket att vinna på att samarbeta med företag och privata arbetsgivare inom kommunen eller genom samarbete över kommun- och regiongränser. Det finns ett flertal exempel på kommuner som arbetar på detta sätt i syfte att påverka transporterna inom kommunen i en mer hållbar riktning. Ur: Energimyndigheten (2009), ref [3]. Goda exempel Örebro kommun - Effektivare resor och transporter i företag och organisationer I Örebro kommun bedrivs under projektet Effektivare resor och transporter i företag och organisationer med stöd från Naturvårdsverket (KLIMP) och en rad regionala aktörer. Syftet är att stora aktörer ska upptäcka vinsterna av att effektivisera sitt resande och minska klimatbelastningen. Arbetssättet bygger på dialog, samverkan och erfarenhetsutbyte och att föra samman aktörer som står inför likartade utmaningar. Några företag har redan genomfört utbildningar i sparsam körning och/eller bytt delar av sin fordons flotta. Flera företag och organisationer inom projektet genomför kartläggningar och tar fram policydokument, vilket kommer att resultera i åtgärder som kan bidra till att minska utsläppen av koldioxid. Potentialen beror på kommunens storlek, i Örebro kommun bedöms effekten till minst ton koldioxid per år, utöver effekten av nationella styrmedel, fram till Arbetssättet bedöms vara ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen och samtidigt stärka det lokala näringslivet. Ställa krav vid upphandling : Miljöanpassad upphandling i Västernorrland Som upphandlare har man stora möjligheter att påverka utvecklingen mot mer miljöanpassade transporter, och det finns stora potentialer till att minska miljöpåverkan från kommunens verksamheter genom att ställa långtgående miljökrav på de fordon, transport tjänster och entreprenader som upphandlas. Kommuner och landsting i Västernorrlands län var tidigt ute med att arbeta med miljöanpassad upphandling. Redan under mitten på 90 talet startade ett aktivt arbete i och med den så kallade Västernorrlandspärmen (föregångare till EKU verktyget, numera Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier), vilken innehöll förslag på miljökrav på en mängd olika produkter. Ur: Energimyndigheten (2009), ref [3]. 8

14 Konkreta åtgärder 3 3. Verka på EU-nivå för effektivare fordon Fordon byggs inte uteslutande för den svenska marknaden. Det är knappast möjligt, och definitivt inte kostnadseffektivt, att kräva omfattande nationella särlösningar. Globala överenskommelser är eftersträvansvärda, men EU-nivån är sannolikt den nivå som är tillräckligt stor och där sannolikheten för effektiva överenskommelser som Sverige kan påverka är störst. Om Sverige vill driva på omställningen av transportsystemet är det därför viktigt att driva på EU:s arbete i önskad riktning. Om man vill driva på EU:s arbete i riktning mot kraftigt minskande växthusgasutsläpp från transportsektorn och en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030 så är viktiga utgångspunkter de styrmedel som idag finns på EU-nivån och vilka mål som EU har för en transportsektorn och dess klimatpåverkan. Viktiga styrmedel på EU-nivå Här följer ett urval av viktiga styrmedel på EUnivån: Direktivet om förnybar energi Mål om 10 % förnybar energi i transportsektorn Alla typer av förnybar energi för alla typer av transporter som andel av bensin, diesel, biodrivmedel för vägtransporter plus el. För el antas antingen EU-genomsnittlig andel förnybar el eller nationell andel förnybar el. Användning av förnybar el i vägfordon multipliceras med 2,5. Bidraget från biodrivmedel från avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt material som innehåller både cellulosa och lignin räknas för detta mål dubbelt jämfört med andra biodrivmedel. Biodrivmedlen måste uppfylla hållbarhetskriterier. Bränslekvalitetsdirektivet Leverantörerna ska minska växthusgasutsläppen från bränsle och energi för hela livscykeln till 2020 med 6 % (bindande totalt mål 10 %) jämfört med lägsta standard. Premierar biodrivmedel med hög klimatprestanda. Anger godkänd låginblandningsnivå. I bensin tillåts 10 volymprocent etanol (tidigare 5 %) eller 3 % metanol. I diesel tillåts 7 volymprocent FAME. Förordning om utsläppsnormer De genomsnittliga utsläppen från nya bilar för biltillverkare får från och med 2015 högst uppgå till 130 g/km. År 2012 gäller detta för 65 % av alla nya bilar och procentsiffran ökar årligen till år Ett målet för år 2020 på max 95 g/km ska utredas. Hansson, J. (2010), [ref 10] EU:s mål för ett resurseffektivt transportsystem I mars 2011 presenterade EU-kommissionen en vitbok om transporter, White paper on transport, Roadmap to a single European transport area towards a competitive and resource-efficient transport system. (En vitbok är ett dokument som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder inom ett specifikt område och motsvarar närmast en svensk regeringsproposition.) Rapporten utgör en bred genomgång av transportsektorns framtid där minskade växthusgasutsläpp och minskande användning av fossila drivmedel endast utgör ett av många delområden. Man har ett huvudmål om att möjliggöra ökade transporter och underlätta mobilitet samtidigt som man minskar växthusgasutsläppen med 60 % till å 2050, jämfört med Man säger uttryckligen att curbing mobility is not an option. Man lyfter istället fram förbättrad energieffektivitet i fordon, multimodala logistikkedjor och överflytt till resurshushållningsmässigt bättre transportslag, samt bättre utnyttjande av transporter och infrastruktur genom förbättrad transportstyrning och informationssystem. I rapporten pekar man ut tio mål för att nå utsläppsmålet. Här lyfter vi fram ett urval av dessa: Halvera antalet bilar med traditionella drivmedel i stadstrafik till år 2030 och fasa ut dem helt i städer till år % av flygets drivmedel skall år 2050 vara hållbara med små CO2-utsläpp och sjöfartens utsläpp skall minska med % 30 % av väggodstransporter över 30 mil skall flyttas till järnväg eller sjöfart till år 2030 och med 50 5 till år 2050 På medellånga avstånd skall år 2050 minst hälften av persontransporterna ske med tåg Ur: EU kommissionen, ( 2011), [ref 5] 9

15 10

16 Konkreta åtgärder 4 4. Nationell transportplaneringstrategi För att påskynda transportsektorns omställning i riktning mot mindre växthusgasutsläpp är det viktigt att klimatfrågan beaktas och tillåts påverka all planering av transportsystemets utveckling på alla nivåer. För att åstadkomma detta behövs en nationell transportplaneringsstrategi. Syftet bör vara att inom all samhällsplanering verka för ett hållbart transportsystem. Transporteffektiv samhällsbyggnad För att långsiktigt minska miljöbelastningen från trafiken är samhällsstrukturen och investeringarna i infrastruktur en viktig faktor. Teknikförbättringar och alternativa drivmedel kan endast till viss del lösa trafikens miljöbelastning. Det krävs även en inbromsning och på sikt minskning av trafiktillväxten genom medveten utveckling av samhällsstrukturen som påverkar resbehovet, transportsträckorna samt färdmedelsvalet. Ett sätt att stärka detta nationellt kan vara att Regeringen i samband med att man ger trafikverken i uppdrag att genomföra en inriktningsplanering, ange att klimatmålet ska vara dimensionerande för planeringen. Klimatmålet pekas alltså ut som det viktigaste. Sverige saknar med något undantag en regional planering. Därför finns svårigheter att integrera t.ex. länstransportplanerna med annan samhällsutveckling regionalt. Det måste till stor del ske i dialog med kommunerna. Även infrastruktur kan behöva kompletteras för att möta behoven och stimulera nyttjandet av energieffektiva transportslag. Den svenska samhällsplaneringen sker till allra största delen lokalt. Det är också i kommunerna som grunden för det transporteffektiva samhället skapas. Det finns resursbrister och behov av kompetens för fysiskplanering och annan samhällsplanering på kommunerna och regional samordning. Det är också viktigt att skapa incitamentsstrukturer som får dessa lösningar till stånd. Ett par exempel på åtgärder för att ge ytterligare kraft i omställningen på kommunnivån kan vara: Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering. Ändring av Plan och Bygglagen för att göra översiktsplanerna legalt bindande samt ändring i instruktionen till den regionala planeringsnivån. Översiktsplanerna blir bindande på liknande sätt som detaljplanen är idag och samtidigt ges länsstyrelserna en lagstadgad skyldighet att granska översiktsplaner så att de ej strider mot nationella miljömål. Åtgärden förhindrar genomförandet av åtgärder som motverkar transportsnål samhällsplanering hos lokala myndigheter och den privata sektorn. Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel. Genom att ändra lagstiftningen (främst PBL) tydliggörs vad som är tillåtet eller till och med önskvärt i vissa planfrågor och kommuner ges ett större handlingsutrymme att införa lokala styrmedel för transportsnål samhällsutveckling. Lagändringarna bör utvecklas i dialog med berörda kommuner. Ur: Naturvårdsverket (2007a), ref 19 ] och Naturvårdsverket (2007b), ref 20] Nationell plan för transportsystemet Med utgångspunkt i trafikverkens förslag till nationell plan för transportsystemet fastställde regeringen den nationella planen den 29 mars Planen innehåller de ekonomiska ramarna, Trafikverkets strategi för drift och underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet, inriktningen för bärighetssatsningar på väg, strategi för övriga effektiviseringar av transportsystemet, innehåll i åtgärdsområdena samt de namngivna investeringarna. Planen innehåller även en sammanfattning av den samlade effektbedömningen av den nationella planen, vilken även inkluderar den samlade miljöbedömningen. Enligt regeringens direktiv är utgångspunkten för planen det övergripande transportpolitiska målet som ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet kompletteras av två jämbördiga mål: ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringens huvudsakliga utgångspunkter har varit: Jobb och företagande. Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Regioners möjlighet att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande transporter och kommunikationer. Utvecklingen av systemen ska baseras på mäns och kvinnors behov och synpunkter Behov och klimatanpassning. Kommunikationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov, som samtidigt är förenliga med klimat- och miljökvalitetsmål, är i fokus. Efterfrågan på klimateffektiva transportlösningar kommer att öka. Det måste vara lätt för resenärer och transportköpare att 11

17 Konkreta åtgärder 4 välja de klimateffektivaste alternativen. Infrastrukturen behöver utvecklas så att den stöder trafikslagsövergripande transportlösningar. Användarnas behov och regionala prioriteringar. Planeringsprocessen ska ta sin utgångspunkt i de behov som finns hos resenärer och transportköpare. Transportsystemets funktion och förbättringsbehov varierar mellan olika delar av landet. Regeringen anser därför att det är viktigt att regionala prioriteringar väger tungt för att skapa goda förutsättningar för tillväxt och klimateffektiv utveckling. Ett fungerande transportsystem är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet. Ökad samverkan mellan stat och näringsliv stimulerar utvecklingen av transportsystemet och främjar en hållbar tillväxt i näringslivet. Samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll. Relevanta och jämförbara samhällsekonomiska analyser och miljöbedömningar ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastruktursatsningar. Samhällsekonomiska kalkyler och samlade effektbedömningar inklusive miljöbedömningar ska tas fram för föreslagna åtgärder. Satsningar som prioriteras bör beskrivas så allsidigt som möjligt. Prognoserna och kalkylerna i denna åtgärdsplanering utgår från den så kallade EET-strategin, som utarbetats gemensamt av trafikverken, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Det är framför allt de styrmedel som syftar till att begränsa transportsektorns klimatpåverkan som är relevanta i åtgärdsplaneringen. Hit hör bland annat höjda bränsleskatter, koldioxid-differentierat förmånsvärde och fordonsskatt samt kilometerskatt för tung trafik. Kalkylerna i åtgärdsplaneringen utgår alltså från att dessa åtgärder genomförs. Parallellt har dock kalkyler gjorts för ett referensscenario utan EET styrmedlen som förutsättning. En iakttagelse: Av beskrivningen framgår dock att klimatfrågan och minskad användning av fossila drivmedel är mål bland många andra och att de inte lyfts fram som särskilt prioriterade. Ur: Trafikverket (2011c), ref [36] 12

18 Konkreta åtgärder 5 5. Demonstration av elfordon Fordon som helt eller delvis drivs av el börjar nu komma ut på marknaden. Fordonsexperter gör idag bedömningen att 2020 kan så mycket som % av försäljningen vara elfordon och 2030 så hög som 25-40%. Länder som USA, Tyskland och Frankrike satsar stora summor på olika nationella demonstrationsprogram och våra nordiska grannar som Norge och Danmark har höga ambitioner vad gäller att snabbt få ut elfordon på vägarna. I Sverige har en supermiljöbilspremie införts och Energimyndigheten har sedan en tid ett Demonstrationsprogram för elfordon. Frågan är dock om dessa satsningar räcker för att fordonskonsumenterna skall våga skaffa elbilar? Sverige skulle kunna bli ett ledande elbilsland i världen bara vi ökade ambitionerna något och utnyttjar våra samverkansformer bättre.. Vi behöver mer kunskap och det snabbt! Framtidens elfordon, vare sig det är laddhybrider eller rena batterifordon, kommer att revolutionera bilåkandet i framtiden. Batterifordon med begränsad räckvidd kommer att innebära andra körmönster och ett annat tänkande för hur resandet genomförs och planeras. Medan merparten av fordonen kommer att laddas på nätterna så kommer den publika laddningsmiljön att ha en avgörande inverkan på om man vågar skaffa en elbil eller ej. Elbilar, som är både miljövänliga och kostnadseffektiva att köra, kan få en stor inverkan på hur vi i framtiden planerar våra resor och transporter. Idag tror de flesta att rena elbilar kommer att vara prioriterade som pendlingsalternativ i och kring större städer och centralorter, medan laddhybrider kommer att vara förstahandsvalen för långfärder. Kunskapen kring verkliga körmönster, energibehoven hos fordonen under varierande klimatförhållanden, behovet av snabbladdning eller batteribyten, kunskap kring laddinfrastrukturen som tillgänglighet och laddkostnader, affärsmöjligheterna runt elfordonen etc. är frågor som idag är viktiga för alla aktörer. Vi behöver snabbt lära oss om vad elbilsparadigmen kommer att innebära! Laddningsinfrastrukturen viktig att förstå Med begränsade körsträckor så kommer frågan om var man kan ladda sitt elfordon att få en central betydelse. Oron för att batteriet inte skall räcka hela vägen är idag en av de frågor som de flesta potentiella elbilsköpare tar upp först. Att bygga en optimal laddningsinfrastruktur blir därför en viktig fråga för samhällsaktörer och energibolag m.fl. Om många vill ladda samtidigt kan begränsningar i elnäten bli ett allvarligt hinder. Laddningsfrågorna som hör samman med elfordon kommer att bli allt mer aktuella i en framtid där elen också kommer att prissättas dynamiskt. Inte bara privatbilar av intresse Elfordonsutvecklingen har hittills fokuserat på privatbilismen, eftersom det är där dom stora volymerna finns. I år säljs närmare 100 miljoner fordon och de allra flesta är privatbilar. Elfordon har länge använts i speciella nischtillämpningar och en viktig del i en framtida elbils-utveckling är att också inkludera eldrifter för de tunga fordonen, bussar i kollektivtrafik och för tjänstefordon och arbetsmaskiner m.m. Hybridbussar som laddar vid väntplatser, arbetsmaskiner som används vid byggplatser m.m. är exempel på fordon som skulle kunna konverteras till eldrift. Tidigare elbilssatsningar i Sverige skedde bl.a. under 80, 90 och början av 2000 talet. I Stockholm, Göteborg och Malmö testades över 600 fordon och beteendestudier gjordes för att undersöka elbilarnas mottagande och hur de användes. Idag pågår elbilsdemonstrationer på ett flertal platser i Sverige. Nämnas kan bl.a. projektet Shopping Circle i Gävle, hemtjänsten i Kalmar, elbilsflottor i både Stockholm och Göteborg samt Green Highway projektet som elektrifierar E14 mellan Sundsvall och Trondheim. För närvarande satsar Enregimyndigheten närmare 200 MSEK mellan på ett demonstrationsprogram av elfordon. Här avser man att i praktisk miljö prova olika affärskoncept, laddningsmetoder och analysera vad som behöver ske för att underlätta en elbilsintroduktion i Sverige. Omvärlden satsar på kunskapsuppbyggnad I USA satsas över 360 miljoner USD på ett demonstrationsprogram för elfordon. Här samverkar över 8 delstater och 18 storstäder, som nu installerar över laddplatser vilka skall serva drygt elfordon. I Tyskland satsar staten över 1 miljard på 7 modellregioner för att demonstrera elforsdonsanvändningen. 13

19 Konkreta åtgärder 5 Frankrike planerar för att 2 miljoner elfordon skall rulla på vägarna redan 2020 och franska posten upphandlar nu nya elfordon. I Danmark byggs nu 6 batteribytesstationer och ytterligare 21 planeras. I Norge har projektet Ishavsvejen lagt fram ett förslag om 100 snabbladdstationer (av CHAdeMO-typ) längs Norges kust och redan nu pågår etablering av ett stort antal snabbladdstationer både i Trondheimstrakten och Oslo-området. Vi måste öka ambitionerna! Sverige håller på att tappa fart. Vår tidigare tradition att vara ledande i centrala teknikområden håller snabbt på att urholkas och vi ser hur många länder och regioner idag offensivt positionerar sig för den kommande elbilsintroduktionen. Räcker våra ambitioner inom området till? Svaret är nog att de är alltför blygsamma. Vi måste öka våra ambitioner om vi skall hänga med! Vi behöver premiera riskvilligheten så att fler vågar vara först med att prova elfordon i sin vardagsverksamhet. Vi behöver fler stimulansåtgärder inte bara från staten utan även från kommuner, regioner och privata aktörer att våga testa elfordon i större omfattning. Och då talar vi nog mest om flottor av fordon och inte enskilda fordon. Vi kanske behöver kombinera miljöbilspremierna med ett större anslag för demonstration av elfordon i många olika tillämpningar. Energimyndighetens anslag om 200 MSEK på fyra år behöver minst dubblas! Att samla kunskapen från de elfordonsdemonstrationer som nu sker och de som planeras i framtiden kommer att bli synnerligen viktigt. Den samlade kunskapen (i form av databaser) kommer att bli ytterst värdefull för de aktörer som skall bygga upp elfordonsverksamheten i Sverige. Vi befinner oss bara i början på elbilseran Vi har sett en snabb utveckling av elfordon. Från att knappt ha nämnts för några år sedan håller de flesta fordonstillverkare nu på med att utveckla elfordon, som helt eller delvis drivs på el. Fram till 2015 kan vi räkna med att de flesta tillverkarna också har elfordon till försäljning. Att utgå från att elfordon kommer att se ut som de gör nu och att laddning etc. kommer att vara som dagens system är ett grovt tankefel. Mycket utveckling återstår ännu. Vi är bara i början på eran. En viktig del i utvecklingen av elfordonsmarknaden är därför att koppla demonstrationer med långsiktiga forskningsprogram, så att vi drar nytta av den kunskap som tas fram. Vi tenderar alltför ofta att endast tänka linjärt. Dvs att vi antingen, forska, utvecklar eller marknadsanpassar. I detta fall bör vi nog helst ha en strategi som kombinerar ansatserna från början. I nära anslutning till själva fordonen kommer nya tjänster att utvecklas. Här inbegrips förstås allt som har att göra med lokalisering och eventuell reservation av laddplatser. De kan också innebära mertjänster som klimatreglering av fordonet (då det ju högst troligt är ständigt ansluten till elnätet). På samma sätt som mobiltelefoner utvecklats under de senaste 20 åren kommer elfordon (och andra fordon också) att utvecklas mot allt mer sofistikerade system. Affärsmöjligheterna som uppstår kan bana väg för nya industrier och goda chanser för svensk spetskompetens inom många teknikområden. Sverige skulle kunna bli ett föregångsland! Vad behövs för att Sverige skall komma på världskartan och bli ett föregångsland vad gäller elfordonsutvecklingen i framtiden? Vad kan vi dra nytta av? Vi skulle kunna dra nytta av vårt klimat? Elfordon är idag känsliga för extrema temperaturer. Speciellt kallt klimat innebär påfrestning på batterier och därmed körsträckor. Vi har goda möjligheter att testa elfordon året om. Vi har tekniskt avancerade och framstående forskningsmiljöer på flera håll i Sverige. Vi har bl.a. en av Europas bästa fordonssimulatorer och vi kan applicera tvärvetenskapliga synsätt på elfordon, där teknik och människa samspelar på nya sätt Vi har många entreprenörsföretag och goda förutsättningar för IT baserade systemlösningar Vi har upparbetade samverkansformer mellan tillverkande industri, elföretag, institut, kommuner och den privata sektorn. Med ett offensivt demonstrationsprogram för elfordon skulle Sverige ha förutsättningar att bli ledande i Europa vad gäller elbilsintroduktion elfordon på våra svenska vägar 2020 innebär att nästan 12% av fordonsflottan då går på el! 14

20 Konkreta åtgärder 6 6. Öka ambitionsnivån till 20% förnybart i transportsektorn Med större låginblandning i bensin och diesel, tillsammans med ökad användning av rena biodrivmedel och el så kan man inom något eller några år nå upp till de 10 procent förnybart som EU-målet specificerar till år Det pekar på möjligheten att öka ambitionsnivån utöver 10 %. Detta kan antingen ske genom att påverka EU att öka ambitionsnivån, eller genom att Sverige väljer att ensidigt tillämpa en högre målnivå. 20 % skulle kunna vara en möjlig ambitionsnivå. Om ambitionsnivån inte höjs så kommer målet inte längre att ha någon styrande effekt och det finns en risk att omställningen mot en fossilbränsleoberoende transportsektor avstannar. EU-styrmedel för förnybart Det finns en rad styrmedel som påverkar utvecklingen av transportsektorn i Sverige. På EU-nivå finns bland annat förnybardirektivet som ställer krav på 10 % förnybar energi i transportsektorn till år (För förnybar el i vägfordon multipliceras med 2,5.) Direktivet innehåller också bestämmelser för hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Bränslekvalitetsdirektivet reglerar tillåtna nivåer på låginblandning i diesel och bensin. I diesel får 7 volymprocent FAME blandas. I bensin är inblandning av 10 volymprocent etanol eller 3 volymprocent metanol tillåtet. Användningen av förnybara drivmedel fortsätter att öka Andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken i Sverige har fortsatt att öka och uppgick till 5,7 % år Motsvarande siffra för år 2009 var 5,4 %. Andelen förnybara drivmedel beräknas här som användningen av biodrivmedel dividerat med användningen av bensin, diesel och biodrivmedel. (Med definitionen i EU:s förnybardirektiv erhålls en ännu högre andel.) De förnybara drivmedel som i dagsläget används för fordonsdrift är främst biogas, etanol och FAME. Naturgas och biogas går under benämningen fordonsgas och används främst som drivmedel för lokaltrafikbussar och personbilar. Etanol används dels som låginblandning i bensin, dels som beståndsdel i bränslen som E85 och ED95. FAME används i ren form och som inblandning i diesel. Låginblandningen av etanol i bensin ökade successivt under början av 2000-talet och har sedan 2005 uppgått till 5 % inblandning i nästintill all bensin på den svenska marknaden. Låginblandning av FAME i diesel blev tillåtet från och med den 1 augusti 2006 och har sedan dess ökat stadigt. År 2010 visar statistiken att 5 % FAME blandades in i drygt 80 % av all diesel som levererats till den svenska marknaden. Fordonsgasen består av antingen ren biogas, ren naturgas eller en blandning av de båda. Andelen naturgas i fordonsgasen varierar beroende på var i landet man befinner sig och är generellt högre i de regioner där naturgasnätet finns. Sett till den totala användningen av fordonsgas under år 2010 uppgick andelen biogas till knappt 64 %. Slutlig användning av förnybara drivmedel, , uttryckt i TWh energianvändning. Källa: Energimyndigheten, [ref 4] Potential för biodrivmedel I en utredning från 2009 (Grahn M och Hansson J: Möjligheter för förnybara drivmedel i Sverige till år 2030 ) har författarna undersökt den förväntade inhemska produktionskapaciteten av biodrivmedel. Man har tagit fram några olika scenarier med delvis olika antaganden. I ett av scenarierna så redovisar man den inhemska produktionskapaciteten där dagens befintliga anläggningar består och planerade anläggningar förverkligas. Utöver detta tillkommer ingen ytterligare kapacitet. Detta skulle ge en produktion år 2020 på ca 10 TWh. Inhemsk produktionskapacitet av biodrivmedel existerande och planerade anläggningar 15

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25

Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län. www.miljofordonsyd.se 2015-02-25 Transportstöd fossilfria/mer miljöanpassade & kostnadseffektiva fordon i Blekinge län 2015-02-25 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar fler tankställen med förnybara

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Utredningen ett energieffektivare Sverige

Utredningen ett energieffektivare Sverige YTTRANDE 1(9) Datum: 2009-01-26 Beteckning: Ert datum: 2008-11-19 Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov

Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1 Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84)

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) s svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) Sammanfattning av s synpunkter är positiva till de flesta av utredarnas förslag och välkomnar utredningen som helhet.

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

ö AB fic or Traf Trivect

ö AB fic or Traf Trivect ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Vi utvecklar världens främsta gränsregion för biogas och el till fordon! Det började med två ministrar ett gemensamt projekt med Norges Vegdirektorat, Transnova och NVE där huvuduppgiften är att planera

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030

Ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030 Ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030 Ett visionsprojekt för Svensk Energi och Elforsk Profu Håkan Sköldberg Ebba Löfblad David Holmström Bo Rydén 2010-05-27 2 Sammanfattning Regeringen har

Läs mer

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG Förord Kära läsare! Du har fått inspirationskatalogen "Fler elbilar i Öresundsregionen". Katalogen innehåller ett antal förslag på hur svenska och

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige RAPPORT Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige Uppdatering och utvidgning av studien Möjligheter för förnybara drivmedel i Sverige till år 2030 av Grahn och Hansson, 2010 Julia Hansson, IVL Maria Grahn,

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden YTTRANDE 2013-11-29 1(11) Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden Inledning Utredningen om Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser ger en

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen

Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Yttrande angående förslaget till direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet

Läs mer