Svenskt hälsobistånd 2012 Sammanfattning

Transkript

1 (rev) Svenskt hälsobistånd 2012 Sammanfattning

2 Sammanfattning Sverige har under 2012 påtagligt höjt profilen vad gäller behovet av insatser för att förbättra kvinnor och barns hälsa. Ett tydligt genomslag har skett för regeringens prioritet vad gäller MDG 4 & 5, samt för SRHR. Detta syns såväl vad gäller ökningar i utbetalade medel som i rapporterade effekter. Genomgående i detta arbete har varit att fokusera på bästa möjliga resultat, ökad transparens och att nå ytterligare effektivitet i det internationella hälsosystemet. Nära tre år återstår till slutet av 2015, målet för nuvarande milleniemål, och Sverige medverkade under 2012 i olika internationella kraftsamlingar. Detta skedde i olika politiska fora där Sverige särskilt lyfte MDG 4 & 5. Beslut togs även av Sida om ytterligare 350 miljoner kronor för insatser i sex afrikanska länder med särskilda behov avseende kvinnor och barns hälsa. Sverige deltog även i ett toppmöte om behovet av preventivmedel. Resultatet blev ett mål om att ytterligare 120 miljoner kvinnor ska få tillgång till preventivmedel innan år Som ett led i det arbetet har Sverige vidareutvecklat sitt samarbete med Bill och Melinda Gates stiftelsen. Under den internationella aidskonferensen i Washington i juli 2012 valde Sverige att lyfta frågorna kring hbt-ungdomars behov och situation. Ett mycket välbesökt seminarium genomfördes där bland annat frågor kring sexualundervisning diskuterades. Under 2012 skedde en påtagligt ökad inhemsk finansiering av hiv/aidsinsatser av afrikanska regeringar, en positiv trend som Sverige välkomnar. Sverige stöttade UNAIDS och Afrikanska Unionen i det arbetet och gav särskilt stöd till fem afrikanska länder vad gäller att ta fram mer långsiktiga finansieringsstrategier. Beslut fattades även under året om ett omfattande stöd för att förhindra att barn till hiv-positiva mödrar smittas i samband med förlossningen (150 MSEK). Den här rapporten redogör för det samlade svenska hälsobiståndet 2012 och är en uppföljning till den portföljanalys som gjordes Årets rapport fokuserar på utfallet av 2012 års bistånd (utbetalningar och resultat). Rapporten visar främst på sk service delivery resultat. Kapacitetsutvecklings- och påverkansinsatser rapporteras separat för de enskilda programmen och länderna. Förutom denna sammanfattande rapport finns en mer detaljerad årsrapport som grundar sig på de strategirapporter som Sida inkommit för perioden september september 2012 samt de rapporter avseende det multilaterala biståndet som UD/MU tagit fram. Dessutom finns de resultat som redovisas sammanställda i matrisform i en separat bilaga. Johanna Lindgren-Garcia, Emma Samuelsson och Anders Nordström (UD/MU), med mycket gott stöd från Anders Molin (Sida), har sammanställt rapporten. Anders Molin (Sida) har härutöver tagit fram en särskild årsrapport avseende trender i hälsoutvecklingen i världen och internationellt hälsobistånd, som med fördel läses tillsammans med denna rapport. Den mer detaljerade rapporteringen har tagit fram av kollegor på berörda utlandsmyndigheter och på UD/MU. Stockholm (rev ) Anders Nordström Ambassadör för Global Hälsa Sida 1 (13)

3 Million SEK Sveriges hälsobistånd uppgick Sveriges totala hälsobistånd (UD och Sida) till MSEK, en ökning med drygt 30 % jämfört med 2010 års nivå på MSEK. Om man räknar med det humanitära stödet och forskningsstödet så är motsvarande siffror MSEK 2012 jämfört med MSEK för Ökningen är delvis ett resultat av en extra stor utbetalning 2012 för satsningar på MDG 4 & 5 (350 MSEK). Nedgången som skedde mellan 2009 och 2010 berodde bl.a. på stoppade utbetalningar i Zambia. Figur 1 Samlat svenskt hälsobistånd Bilateral Multilateral Det multilaterala stödet uppgick 2012 till MSEK och utgjorde 57 % av det totala hälsosamarbetet. I portföljen motsvarade det bilaterala stödet MSEK och utgjorde 43 % av det totala svenska hälsostödet varav landstöd 698 MSEK; regionalt stöd 332 MSEK, stöd till globala program 705 MSEK; stöd till forskning 148 MSEK och stöd till icke-statliga organisationer (NGO) 69 MSEK. Den del av Sveriges humanitära stöd som gick till hälsoinsatser motsvarade totalt cirka 850 MSEK. Figur 2 Sveriges samlade multilaterala och bilaterala hälsobistånd (exkl. forskning, HUM, EO) % 17% 17% 4% 2% 1% 11% 9% 7% 7% 17% WHO UNFPA UNICEF (1) UNAIDS Globala Fonden GAVI EC (2) Utvecklingsbankerna (3) Landsamarbete Regionalt samarbete Globala Program Figur 2 visar fördelningen av svenskt hälsobistånd mellan multilateralt och bilateralt stöd. Drygt en tredjedel av hälsobiståndet gick 2012 till bilaterala insatser. Globala fonden och UNFPA var de största mottagarna av det multilaterala stödet. Tabell 1 nedan visar en tentativ prognos för hälsobiståndet vilken indikerar en viss nedgång av såväl det multilaterala stödet som det bilaterala stödet för Prognosen Sida 2 (13)

4 pekar dock på att det bilaterala landspecifika stödet kommer att öka. Prognoserna för är mer osäkra och baserade på Sida PLUS statistik så lång som prognoser finns inlagda samt BP2014. Och de ingångsvärden och nya resultatstrategier som är beslutade kommer även att påverka dessa siffor. Tabell 1 Svenskt hälsobistånd Svenskt hälsobistånd WHO 27 1% 28 1% 34 1% 30 1% 30 1% 30 1% UNFPA % % % % % % UNICEF (1) 278 9% 283 9% 283 7% 274 7% 325 7% 325 8% UNAIDS 266 9% 266 8% 266 7% 245 7% 230 5% 230 6% Globala Fonden % % % % % % GAVI 250 8% 250 8% 375 9% % % % EC (2) 83 3% 63 2% 65 2% 67 2% 70 2% 70 2% Utvecklingsbankerna (3) 129 4% 158 5% 150 4% 150 4% 150 3% 150 4% Multilateralt % % % % % % Landsamarbete % % % % % % Bangladesh Uganda Zambia Burma DRC Somalia Sudan/Sydsudan Zimbabwe Tanzania Guatemala Sydafrika Övriga Regionalt samarbete 230 8% 286 9% 332 8% 309 8% 350 8% 350 8% Globala Program 279 9% 216 7% % 311 8% % 350 8% IPPF WHO UNFPA tematisk fond H4+ MDG 4&5 - (Afrikaanslaget) 350 Bilateralt Hälsa % % % % % % Totalt % % % % % % USD EURO % av totala biståndet 12% 11% 14% 12% 14% 12% Totalt bistånd Sida 3 (13)

5 Resultat Under 2012 bidrog svenskt hälsobistånd till att förbättra hälsan för kvinnor och barn på en rad olika sätt (se tabell 2). Vad gäller de sammantagna resultaten så har samma metodik använts som i arbetet med portföljanalysen, d.v.s. delar av de rapporter avseende de totala resultaten har använts, och Sveriges andel utifrån vår finansiella roll har beräknats (redovisning vad gäller resultat från UNICEF för MDG 4&5 har ännu inte inkommit). Tabell 2 Svenska resultat av hälsobiståndet 2012 (bilateralt och multilateralt) Indikator Samarbetspartner Multilateralt Bilateralt Totalt MDG 4 Antal fullt vaccinerade barn GAVI, Somalia, Sydsudan MDG 5 Antal fullt vaccinerade barn (mässlingen) Somalia Antal förlossningar på vårdinrättningar Bangladesh, Zambia, Sydsudan Tillgång till preventivmedel IPAS, Bangladesh, Uganda Abort-relaterade tjänster IPAS, Bangladesh MDG 6 Antal behandlade med bromsmediciner GFATM, Uganda Antal HIV-positiva gravida kvinnor som får behandling för att hindra mödra- till barn smitta GFATM Antal kondomer som delats ut GFATM, Uganda Antal Hiv testade GFATM, Uganda Antal behandlade för TB (DOTS) GFATM Antal behandlade för malaria GFATM Antal behandlade myggnät som delats ut GFATM, Unicef MDG 7 Antal hushåll med tillgång till rent vatten UNICEF, Sydsudan Antal hushåll med tillgång till bättre sanitet UNICEF GAVI, GFATM, och Unicef har en resultatredovisning som på ett enkelt sätt möjliggör en kvantitativ redovisning. Vad gäller WHO, UNAIDS och UNFPA är det svårare att sammanfatta organisationernas resultat. När det gäller det bilaterala biståndet så är vissa av de globala insatserna såsom IPPF och IPAS likaså relativt enkla att redovisa kvantitativt 1. När det gäller de specifika landstöden så varierar det stort mellan länder, program och projekt. Likaså är det regionala hiv/aids och SRHR stödet svårt att sammanfatta då mycket av arbetet består av kapacitetsstärkande och påverkansarbete, även om de enskilda insatserna uppvisar bra och tydliga kvalitativa resultat. Framtida strategirapporter (bilateralt och multilateralt stöd) skulle vinna på ytterligare systematisering och utvecklingsarbete vad gäller gemensamma indikatorer för service delivery. Vad gäller kapacitetsutvecklings- och påverkansinsatser krävs ytterligare arbete med att utveckla gemensamma metoder för att mäta och bedöma resultat. I tabell 3 jämförs resultat från 2011 med resultat från Dessa siffror ska läsas med stor försiktighet. 1 IPAS redovisning för 2011/2012 redogör för 2011 års resultat och finns därför inte i sammanställningen för Sida 4 (13)

6 Vi ser i tabellen att det varit väsentliga minskningar i tillgången till preventivmedel inklusive antal kondomer som delats ut, men detta har sin förklaring i att IPPF stödet som redovisades under 2011 inte har publicerat siffror för 2012 ännu. Där vi ser en markant ökning är i antalet förlossningar på vårdinrättningar som ökat med 113,3% jämfört med 2011 års resultat. Detta kan härledas till en ökning i den svenska andelen av sektorstödet i Zambia från 14% under 2011 till 34,5% under 2012 samt en ökning av den svenska andelen av sektorstödet i Bangladesh från 2% till 4%. Sammanfattningsvis är det svårt att jämföra siffor och trender i uppnådda resultat då systematiken i redovisningen ännu inte är tillräckligt enhetliga. Sidas anvisningar för 2013 års resultatredovisningar kommer dock att förändra detta. Sveriges multilaterala hälsostöd Sveriges roll i de multilaterala organisationerna förstärktes under Med positioner i ett flertal styrelser (Globala Fonden, GAVI och UNAIDS) samt som en av de största bidragsgivarna (UNFPA, UNAIDS, Unicef) utgjorde Sverige en starkt pådrivande kraft för organisationernas utveckling och prioriteringar. Som styrelsemedlem i GAVI drev Sverige under 2012 linjen att sänka vaccinationskostnaderna, och i Globala Fonden fokuserades Sverige på framtagandet av en ny 5-årsstrategi samt reformering av fondens arbetsmodell. Sveriges arbete i de multilaterala organisationerna handlade även om att aktivt driva frågor om förbättrad transparens, SRHRfrågor och vikten av nationellt ägarskap. Större delen av det multilaterala stödet gick till Globala Fonden, GAVI och FN-organisationerna Unicef, UNFPA och UNAIDS. Ökningen i Sveriges multilaterala hälsostöd var främst en följd av ökat anslag till Globala Fonden (17 % av svenskt hälsobistånd) och Globala vaccinalliansen (9%). De ökade bidragen kan kopplas till Sveriges ämnesstrategiska satsningar på MDG 4 & 5 (GAVI) och för arbetet mot fortsatt Figur 3 Sveriges multilaterala hälsobistånd för spridning av hiv/aids (Globala Fonden). Under året ökade 2% Sverige även sitt stöd till 3% WHO samarbetet H4+ för insatser för 7% 19% UNFPA milleniemålen 4 och 5. Noterbart är dock att trots att Sveriges multilaterala hälsostöd ökade i antal kronor mellan 2010 och 2012, ökande inte andelen av svenskt hälsobistånd till de olika multilaterala organisationerna över åren. 16% 30% 11% 12% UNICEF (1) UNAIDS Globala Fonden GAVI EC (2) Utvecklingsbankerna (3) Sida 5 (13)

7 Tabell 3 Svenska resultat avseende multilateralt stöd via GAVI, GFATM och Unicef, (OBS ej fullständiga siffror) Indikator Partner MDG 4 Antal fullt vaccinerade barn GAVI Antal fullt vaccinerade barn (DPT3) UNICEF Antal fullt vaccinerade barn (mässlingen) UNICEF Antal barn som fått 2 doser vitamin A tillskott UNICEF MDG 6 Antal behandlade med bromsmediciner GFATM Antal HIV+ gravida kvinnor som får behandling för att hindra mödra- till barn smitta GFATM Antal HIV+ gravida kvinnor som får behandling för att hindra mödra- till barn smitta UNICEF Antal kondomer som delats ut GFATM Antal Hiv testade GFATM Antal behandlade för TB (DOTS) GFATM Antal behandlade för malaria GFATM Antal behandlade myggnät som delats ut GFATM Antal behandlade myggnät som delats ut UNICEF MDG 7 Antal hushåll med tillgång till rent vatten UNICEF Antal hushåll med tillgång till bättre sanitet UNICEF WHO är den viktigaste, normativa aktören i det globala hälsoarbetet. Under 2012 uppgick Sveriges uttaxerade avgift till WHO till kronor och ytterligare 70 miljoner kanaliserades via Sida i ett basbudgetliknande stöd. Det svenska påverkansarbetet var under 2012 intensivt och Sverige var pådrivande i införandet av en ny finansieringsdialog med syfte att öka transparensen i globalt hälsobistånd. Tillsammans med Unicef är WHO den viktigaste samarbetspartnern för GAVI och som en av de största aktörerna bidrog WHO därmed under 2011 till att 37,5 miljoner barn vaccinerades. Som en viktig normativ aktör i hälsoarbetet kommer WHO fortsatt spela en stor roll i utvecklingsarbetet post uppgick Sveriges bidrag till UNAIDS till 266 miljoner kronor, vilket gör Sverige till UNAIDS näst största kärnbidragsgivare. UNAIDS uppdrag är att strategiskt leda världens länder i arbetet med att minska spridning av hiv/aids. Under 2012 bidrog UNAIDS indirekt till att färre antal människor infekterades av hiv, jämfört med motsvarande siffror för UNAIDS bidrog under 2011 även till att 8 miljoner människor erhöll bromsmediciner och att 6,6 miljoner människor nåddes av ART-behandling, en ökning med 29 % sedan I hiv/aids-arbetet utgör Globala Fonden en av de viktigaste aktörerna och en av de största internationella finansiärerna av hiv/aidsarbetet. Sammantaget är Sveriges bidrag till Globala Fonden under perioden miljarder kronor, 3,2 % av Globala Fondens totala budget. Tillsammans med sina partners bidrog Globala Fonden under 2012 till att mer än liv räddades varje månad, i totalt 151 länder. Behandling av multiresistent tuberkulos ökade under samma period med 48 % och hiv-behandling i länder söder om Sahara ökade med 51 %, mycket tack vare Globala fondens arbete. Sida 6 (13)

8 I arbetet att uppnå MDG 4, att rädda barns liv, utgör FN:s barnfond Unicef en mycket viktig aktör för Sverige. Sverige var 2012 en av de största givarna och den hälsorelaterade delen av det svenska kärnstödet uppgick 2012 till 283 miljoner kronor. Unicef verkar främst genom påverkansarbete i lagstiftning, policy- och budgetprocesser och ger kapacitetsstöd till nationellt institutionsbyggande. Sveriges samarbete med Unicef fokuserade under till stor del på milleniemålens uppfyllande, rättighets- och jämställdhetsperspektiv i hälsoarbetet samt utbildning och styrning. Sverige arbetade även aktivt tillsammans med andra likasinnade länder för ökad öppenhet i Unicefs arbete. Sveriges stöd till GAVI uppgick 2012 till 375 miljoner kronor, 2,9 % av GAVI:s totala budget. I det globala vaccinationsarbetet spelar organisationen en viktig roll med sitt mål att rädda barns liv och skydda människors hälsa genom bättre tillgång till vaccin. De senaste årens verksamhet har visat mycket bra resultat, bland annat bidrog GAVI 2012 till att 1,1 miljoner barn vaccinerades och att därmed framtida dödsfall förhindrades. GAVI bidrog även till att antalet DTP3-vaccinationer ökade med 81 % under samma period samt till att 296 miljoner barn vaccinerades mot Hepatit B. Förutom insatser för ökad tillgång till vaccination arbetar GAVI även med hälsosystemstärkande åtgärder samt driver ett aktivt arbete för att påverka prismarknad och vaccinationskostnader. UNFPA:s arbete är direkt kopplat till fyra av FN:s milleniemål: (3) ökad jämställdhet, (4) minskad barnadödlighet, (5) minskad mödradödlighet och (6) minskad spridning av hiv/aids. Organisationen spelar en central roll på utvecklingsagendan och var 2012 en av de största mottagarna av svenskt hälsobistånd uppgick Sveriges kärnstöd till UNFPA till 445,5 miljoner kronor. Under 2012 uppnådde UNFPA bra resultat, med fokus på MDG 5 om minskad mödradödlighet. UNFPA har även haft ett fokus mot ungdomar som målgrupp för deras verksamhet, bland annat i arbetet att stärka ungas röst i hiv/aids-debatten. Sammanfattningsvis kan konstateras att Sveriges multilaterala hälsobistånd 2012 bidrog till en positiv hälsoutveckling världen över. Som ett stort bidragsland hade Sverige även goda möjligheter att påverka de multilaterala organisationernas arbete och bidrog till flera viktiga reformprocesser. Regeringens strategiska satsningar speglades i distributionen av det multilaterala stödet då en stor del av hälsobiståndet gick till arbetet med MDG 4,5 & 6. Ett viktigt arbete kommande år är ett fortsatt fokus på SRHR och hbt-frågor samt ett kontinuerligt arbete med att öka transparens och effektivitet. Sida 7 (13)

9 Sveriges bilaterala hälsostöd Under 2012 ökade det bilaterala stödet markant till närmare 1,8 miljarder SEK (+58% jämfört med 2010). En del av denna ökning förklaras dock en extra stor utbetalning avseende MDG4 & 5 insatser i 6 afrikanska länder (350 MSEK). Figur 4 visar Sveriges bilaterala hälsobistånd för Landsamarbete och Globala Program utgör lika stor del och står för ca 80 % av det totala bilaterala hälsobiståndet. Under 2012 hade Sverige 11 pågående landprogram som innefattade hälsostöd i följande länder; Bangladesh, DRC, Figur 4 Sveriges bilaterala hälsobistånd 2012 Somalia, Sudan/Södra Sudan, Uganda, Zambia, Zimbabwe, 40% Tanzania (hiv/aids), Sydafrika (hiv/aids), Indien, Guatemala. 41% Landsamarbete Regionalt samarbete Globala Program Det bilaterala hälsostödet utgjorde 43 % av Sveriges totala hälsostöd. Nu beslutade ingångsvärden för framtida resultatstrategier som att påverka 19% Ett framgångsland i arbetet med de hälsorelaterade milleniemålen har varit Bangladesh. Sveriges stöd var under miljoner kronor och ökade 2012 till 137 miljoner kronor. Bangladesh kommer troligtvis att uppnå MDG 5 om minskad mödradödlighet, 2011 hade mödradödligheten minskat från 320/ levande födda till 194/ levande födda. Den största bidragande faktorn till minskningen är en ökad andel yrkeskunnig förlossningspersonal vilket bland annat resulterat i färre antal dödsfall under osäkra aborter. Risker i de bilaterala programmen, till följd av långsamma reformprocesser och politisk osäkerhet, är alltid närvarande men något Sverige ständigt arbetar med att förbättra. Genom att föra en kontinuerlig dialog med nationella aktörer och påvisa vikten av fortsatt hälsoarbete vinner Sverige mark och hälsosatsningarna har successivt ökat. I hälsoportföljen motsvarade Sidas tre största tematiska områden (reproduktiv hälsa, grundläggande hälsosjukvård, STD-kontroll inklusive hiv/aids) omkring 80 % av det totala bilaterala bidraget. Se figur 5 nedan. Sida 8 (13)

10 Figur 5 Svenskt bilateralt hälsobistånd 2012, per sektor (DAC koder) 4% 5% 6% 21% 23% 36% Reproductive health care Basic health care STD control incl HIV/AIDS Health policy and admin Social mitigation of HIV/AIDS Social/welfare services Health education Medical services Health personnel development Infectious disease control Basic nutrition Medical education Basic health infrastructure Narcotics control I den samlade hälsobudgeten rymdes även forskningsrelaterade hälsoinsatser. Utbetalningarna till forskning var miljoner kronor, en minskning från 175 miljoner kronor år En stor del av forskningen riktades till att öka kunskapen kring kapacitetsbyggande i länder och hur kapacitetsbyggande kan ske inom olika sektorer. Forskningsområdet är viktigt för att stärka den institutionella strukturen kring hälsoservice i länderna. I Uganda ser vi en mer blandad bild där vissa indikatorer visar på en positiv utveckling medan andra ger upphov till oro. Ökning av andelen förlossningar på vårdinrättningar från 41 % 2006 till 57 % 2011 Minskning av spädbarnsdödligheten från 76/1000 levande födda barn år 2006 till 54/1000 levande födda barn år 2011, Andelen par som använder preventivmedel visar på en ökning. Mödra-dödligheten och andelen barn under ett år som fått sin 3:e dos grundvaccin ligger dock kvar på samma nivå som tidigare, HIV-prevalensen har ökat till 7,3 % 2011 från 6,7 % Problemen med att få ner prevalensen tillskrivs en brist på innovativa metoder att nå ut med budskapet om vikten att skydda sig både mot HIV och mot oönskad graviditet, samt svagt förebyggande behandlingsarbete vilket leder till underlåtenhet att avslöja HIV-status. Regeringens ledarskap inom HIV/AIDS är svagt. Regeringen har påbörjat en ökning av egna bidrag (nu ca 11 %) till genomförandet av den nationella HIV/AIDS strategin genom att etablera en fond för insatser mot AIDS. Till följd av ökat stöd till konflikt/post-konfliktländer minskade det bilaterala stödet till hälso-och sjukvårdsservice under perioden Sedan dess har en liten ökning skett. En del av Sidas stöd kanaliserades även genom det humanitära stödet och har gått till bland annat nutrition, vaccination, SRHR-frågor och barnhälsa. Sida 9 (13)

11 Stödet i Somalia fokuserar på grundläggande hälso- och sjukvårdsservice för kvinnor och barns överlevnad. Några resultat för 2012 års arbete: vaccinering av barn mot mässling, vaccinering av barn mot difteri, polio och stelkramp, utdelning av påsar av vätskeersättning och vaccinering av kvinnor i fertil ålder med stelkrampsvaccin Under 2012 har hittills konsultationer för behandling genomförts varav 43 % ( ) för barn under fem år Totalt har nutritionsstatusen för barn undersökts, varav 17 % bedömdes måttligt undernärda. En familjeplaneringstudie har genomförts i Puntland och de slutliga resultaten väntas i september En liknande studie i Somaliland är under planering. Två sjukhus har försetts med material för akut sjukvård med medicinsk utrustning beräknat för en befolkning av personer under tre månader. Sveriges strategiska satsningar Inom ramen för Sveriges hälsobistånd rymdes under 2012 tre särskilda prioriteringar: MDG 4 och 5 för minskad mödradödlighet och barnadödlighet samt SRHR-frågor och MDG 6 för minskad spridning av hiv/aids. Kvinnor och barns hälsa Det bilaterala stödet till satsningar på MDG 4 & 5 ökade markant under , från 723 MSEK år 2010 till MSEK år 2012 (+55%). Det multilaterala stödet var relativt konstant, men undantag för ett ökat bidrag till Globala fonden och GAVI. Tabell 4 visar stödet som gått till multilaterala organisationer för deras arbete med MDG 4 & 5. Siffrorna redovisas i MSEK och utgår från den nyckel som togs fram efter G8 mötet i Muskoka 2. Tabell 4. Sveriges stöd till MDG 4 & 5. Regeringens satsning på minskad mödradödlighet har resulterat dels i ett ökat svenskt engagemang i globala initiativ såsom PMNCH, men även i flera bilaterala satsningar som innefattat bl.a. barnmorskeutbildningar och satsningar för ökad andel säkra aborter. Arbetet med att stärka barnmorskans roll har främst skett genom Sidas stöd till samarbetet mellan UNFPA och ICM. Sveriges stöd har exempelvis bidragit till utbildning av 1634 barnmorskor i Etiopien. 2 Vid G8 mötet i Muskoka i juni 2010 åtog sig medlemsländer att öka investeringen med 5 miljarder USD för att minska barn- och mödradödligheten till En metod utvecklades för att bedöma hur mycket resurser som partners lägger på MDG 4 &5, som bygger på procentsatser av resurserna som rapporteras per OECD/DAC kod. Sida 10 (13)

12 Hiv/aids och SRHR Sveriges satsning på arbetet mot fortsatt spridning av hiv/aids har bland annat skett genom en bättre integrering med det bredare SRHR-arbetet. Internationellt är Sverige en drivande aktörer vad gäller att länka hiv/aids-arbetet till andra sektorer och Sida har de senaste åren bidragit till synergier mellan hiv/aids-organisationer och organisationer som verkar inom andra sektorer såsom familjeplanering eller Tabell 5. Sveriges stöd till SRHR-frågor transportsektorn. Tabell 5 visar Sveriges stöd till arbetet med SRHR-frågor både bilateralt och multilateralt. Samtliga siffror är beräknade enligt OECD/DAC rapporteringskriterier. Det svenska stödet till SRHRarbetet ökade totalt sett (+28%), både genom bilaterala och multilaterala kanaler. Tabell 6. Sveriges stöd till hiv/aids, Sedan 2010 har det skett en ökning i Sveriges stöd till hiv/aids-relaterade insatser. Sveriges stöd gick främst till UNAIDS och Globala fonden, samt att en stor del, 42 %, var bilateralt stöd. Framtida prognoser visar en fortsättning på samma nivåer. Tabell 6 visar Sveriges hiv/aidsstöd för perioden med prognoser för Det visar alla bilaterala insatser samt stödet till UNAIDS och Globala Fonden som går till hiv/aids. Tabell 7. Sveriges stöd till familjeplanering, Tillgång till preventivmedel Bilateralt WHO 5% UNFPA 20% UNAIDS 5% Globala Fonden 5% EC och Utvecklingsbankerna 5% Totalt SEK En viktig del i arbetet att säkra kvinnors och barns hälsa är satsningar på familjeplanering, att öka individers kunskap om graviditet, preventivmedel och familjeplanering. Mellan 2010 och 2012 ökade det svenska biståndet inom det området med totalt 38 %, från 241 MSEK 2010 till 334 MSEK UNFPA är den enskilt största mottagaren av det multilaterala stödet. Tabell 7 visar Sveriges stöd till organisationer för arbete med USD Sida 11 (13)

13 familjeplanering. Samtliga siffror är beräknade enligt den nyckel som togs fram inför FP2020 mötet som hölls i London Regionalt Afrika Hiv/aids, SRHR och hbt Sveriges regionala program i Afrika söder om Sahara innefattar tre samarbetsområden: (1) minskat antal hiv-infektioner (2) förbättrade levnadsvillkor för kvinnor och flickor som drabbas av hiv och aids och (3) ökad respekt för och åtnjutande av hbt-personers mänskliga rättigheter. En majoritet av det regionala stödet har skett i form av organisationsstöd. Alla program sträcker sig till 2013/2015. Arbetet med att minska antalet hiv-infektioner har en bred agenda och omfattar ett antal program. Arbetet sträcker sig från kapacitetsstärkande åtgärder, integrerandet av hiv-arbetet i andra sektorer till stöd till forskningsinsatser. Majoriteten av programmen har uppnått sina mål. Flera insatser har gjort för att förbättra villkoren för kvinnor och flickor. Programmen är på god väg att nå sina uppsatta mål om stärkt ledarskap, bättre resurser och ökad tillgänglighet till hiv- och aidsservice. Samtidigt annonseras även ett antal utmaningar, bland annat dialogen med nationella regeringar och hur programmen fortsatt ska finansieras. Ökad respekt för hbt-personers mänskliga rättigheter omfattar ett utmanande bland annat politiskt arbete i form av opinionsbildning och påverkansarbete. Projekt visade under perioden bra resultat och uppnådde sina mål, trots svårt och osäkert arbetsklimat. 3 Vidareutvecklat från den sk Muskoka-nycklen. Se tidigare beskrivning. Sida 12 (13)

14 Sida 13 (13)