Ritregler Angivning av mått och toleranser Del 1: Allmänna principer (ISO 129-1:2004, IDT)

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-ISO 129-1:2004 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: Ritregler Angivning av mått och toleranser Del 1: Allmänna principer (ISO 129-1:2004, IDT) Technical drawings Indication of dimensions and tolerances Part 1: General principles (ISO 129-1:2004, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Den internationella standarden ISO 129-1:2004 gäller som svensk standard. Standarden fastställdes som SS-ISO 129-1:2004 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger ISO 129-1:2004 i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The International Standard ISO 129-1:2004 has the status of a Swedish Standard. The standard was approved and published as SS-ISO 129-1:2004 in English. This document contains a Swedish language version of ISO 129-1:2004. The two versions are valid in parallel. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4 Innehåll Förord Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Element Linjer för måttsättning Mått Måttsättningsprinciper Principer för måttsättning och angivning av toleranser Allmänna principer Måttens placering Måttenheter Måttsättningselement Allmänt Måttlinje Måttgränsmarkeringar och nollpunkt Måttgränslinje Hänvisningslinje Måttvärden (basmått) Bokstäver som representerar måttvärden Tabellmåttsättning Element för angivning av toleranser Allmänna regler Gränsavmått Gränsmått 17 7 Angivelse av speciella mått Principer för grafiska symboler och bokstäver tillsammans med måttvärden Diametrar Radier Sfärer Bågar, kordor och vinklar Kvadrater Lika delade och upprepade element Symmetriska delar Nivåangivelser Måttsättning av icke skalenligt representerade element Hjälpmått Måttsättningsprinciper Allmänt Parallell måttsättning Baslinjemåttsättning Kedjemåttsättning Koordinatmåttsättning Kombinerad måttsättning Bilaga A (normativ) Relationer och mått för grafiska symboler Litteraturförteckning Sida 2

5 Förord Internationella standardiseringsorganisationen ISO (International Organization for Standardization) är ett internationellt standardiseringsorgan, representerat av nationella standardiseringsinstitutioner (ISO standardiseringsorgan). Arbetet med att ta fram internationella standarder utförs normalt av ISO tekniska kommittéer. Varje medlemsland som är intresserat av arbetet i en teknisk kommitté har rätt att bli medlem i den. Internationella organisationer, statliga och icke statliga, deltar även i arbetet i samarbete med ISO. ISO har ett nära samarbete med den internationella elektrotekniska kommissionen IEC (International Electrotechnical Commission) i alla frågor som berör elektroteknisk standardisering. Internationella standarder utarbetas i enlighet med ISO/IEC Directives, Part 2. De tekniska kommittéernas huvudsakliga uppgift är att utarbeta internationella standarder. Utkast till internationella standarder som utarbetats av de tekniska kommittéerna skickas ut till resp. standardiseringsorgan för utlåtande. För att publicering i form av en internationell standard skall kunna ske, krävs att minst 75 % av de röstande organen godkänner utkastet. Det bör uppmärksammas att vissa beståndsdelar i denna internationella standard möjligen kan vara föremål för patenträtter. ISO skall inte hållas ansvarig för att identifiera någon eller alla sådana patenträtter. ISO har utarbetats av den tekniska kommittén ISO/TC 10, Technical product documentation, Subcommittee SC 1, Basic conventions. Den här delen av ISO 129, tillsammans med ISO 129 2, upphäver och ersätter ISO 129:1985 och ISO 406:1987 av vilken den utgör en teknisk revidering. ISO 129 består av följande delar under den allmänna titeln Ritregler Angivning av mått och toleranser: Del 1: Allmänna principer Del 2: Mekanisk konstruktion 3

6 1 Omfattning Den här delen av ISO 129 fastställer de allmänna principerna för måttsättning som är tillämpbara för alla typer av tekniska ritningar. ANM. Figurerna i den här delen av ISO 129 är endast ämnade som illustrationer av texten och de är inte avsedda att återspegla verklig användning. Följaktligen har de förenklats för att endast visa de relevanta allmänna principerna som är tillämpbara inom alla teknikområden.. Ytterligare och mer specifika regler och information om användning av måttsättning för byggnadskonstruktion anges i ISO För mekanisk konstruktion kommer de att anges i den kommande ISO Normativa hänvisningar I standarden hänvisas till följande standarder, innehållande krav som även utgör krav i denna internationella standard. Vid tiden för fastställelsen gällde endast de utgåvor som anges. Saknas datum, gäller den senaste utgåvan som refererats till i dokumentet (inklusive eventuella tillägg). ISO :1996, Technical drawings General principles of presentation Part 20: Basic conventions for lines ISO :1999, Technical drawings General principles of presentation Part 22: Basic conventions and applications for leader lines and reference lines ISO :2001, Technical drawings General principles of presentation Part 30: Basic conventions for views ISO 1000:1992, SI units and recommendations for the use of their multiples and of certain other units ISO :1997, Technical product documentation Lettering Part 0: General requirements ISO :1997, Technical product documentation Lettering Part 5: CAD lettering of the Latin alphabet, numerals and marks ISO 6284:1996, Construction drawings Indication of limit deviations ISO :1989, Technical drawings Simplified representation of pipelines Part 2: Isometric projection ISO 6428:1982, Technical drawings Requirements for microcopying ISO :1993, Technical product documentation Vocabulary Part 2: Terms relating to projection methods ISO/IEC , Design of graphical symbols for use in the technical documentation of products Part 1: Basic rules 3 Termer och definitioner För den här delen av ISO 129 tillämpas följande termer och definitioner. 3.1 Element geometriskt element punkt, linje eller yta [ISO :1999, definition 2.1] 4

7 ANM. Ordet geometrisk kan tas bort om det inte föreligger någon risk för missförstånd och därför kommer endast ordet "element" att användas i denna standard storlekselement geometrisk form som definieras av ett längd- eller vinkelmått vilket är en storlek [ISO :1999, definition 2.2] ANM. 1 Storlekselement kan vara en cylinder, en sfär, två parallella motstående ytor, en kona eller en kil. ANM. 2 I internationella standarder såsom ISO och ISO/R , är betydelsen av termerna "rent arbetsstycke" och "enskilt element" nära den för "storlekselement" referenspunkt element som används som utgångspunkt för bestämmandet av ett annat element upprepat element periodicitet för element med samma delning eller vinkel som hänför sig till en eller flera referenspunkter 3.2 Linjer för måttsättning centrumlinje linje på en ritning som anger geometriskt centrum för det representerade elementet måttlinje rak eller böjd linje, mellan två element, mellan ett element och en måttgränslinje, eller mellan två måttgränslinjer, för grafisk angivning av måttet på en ritning ANM. Måttet och eventuell tolerans är anslutna till måttlinjen måttgränslinje linje som sammanbinder det element som skall måttsättas med ändarna på motsvarande måttlinje hänvisningslinje linje som sammanbinder information, krav eller en referenslinje med ett element eller en måttlinje ANM. Anpassad från ISO : symmetrilinje rak linje på en ritning som anger symmetriplan eller -axel nollpunkt startpunkt för baslinjemåttsättning eller koordinatmåttsättning måttgränsmarkering angivelse som betecknar slutet på en mått- eller hänvisningslinje 5

8 3.3 Mått mått avstånd mellan två element eller storleken på ett storlekselement ANM. Det finns längdmått och vinkelmått basmått måttvärde numeriskt värde för ett mått uttryckt i en viss enhet och angivet på ritningar med linjer och relevanta symboler ANM. 1 När ingen tolerans är angiven, kallas ofta basmåttet för måttvärdet. ANM. 2 Måttenheten skall vara en längd- eller vinkelenhet. ANM. 3 Toleransgränserna och/eller tillåtna avvikelser tillämpas på basmåttet längdmått linjärt avstånd mellan två element eller den linjära storleken på ett storlekselement ANM. På mekaniska konstruktionsritningar indelas mått i storlek, avstånd och radier (ISO/TR 14638) vinkelmått vinkeln mellan två element eller vinkeln för ett vinkelformat storlekselement ANM. På mekaniska konstruktionsritningar indelas vinkelmått i vinkelstorlek och vinkelavstånd (ISO/TR 14638) tolerans för mått skillnaden mellan den övre och undre toleransgränsen för ett mått hjälpmått mått härledda från andra mått och som endast anges i informationssyfte 3.4 Måttsättningsprinciper kedjemåttsättning måttsättningsmetod där enskilda mått visas i en rad koordinatmåttsättning måttsättningsmetod som utgår från en referenspunkt i ett koordinatsystem EXEMPEL Kartesiska eller polära koordinater, se ISO parallell måttsättning måttsättningsmetod som utgår från en referenspunkt med parallella eller koncentriska måttlinjer baslinjemåttsättning måttsättningsmetod som utgår från en referenspunkt där vart och ett av elementen är måttsatta 6

9 3.4.5 tabellmåttsättning måttsättningsmetod där element och/eller mått identifieras med tilldelade siffror eller bokstäver och anges i tabellform 4 Principer för måttsättning och angivning av toleranser 4.1 Allmänna principer Alla mått, grafiska symboler och annoteringar skall anges på ett sådant sätt att de kan läsas från ritningens undre eller högra sida (huvudsakliga läsriktningar). Mått är ett av flera typer av geometriska krav som kan användas för att definiera ett element eller en komponent på ett klart och entydigt sätt. Andra typer av geometriska krav som i allmänhet är nödvändiga för att åstadkomma en entydig definition av elementet (t.ex. i mekaniska konstruktionsritningar) är form- och lägetoleranser (form, riktning, läge och kast), krav för ytstruktur och krav för kanter. ANM. För byggnadskonstruktion anges ofta toleranser i separata dokument. All måttinformation skall vara fullständig och visas direkt på en ritning såvida inte denna information specificeras i tillhörande dokumentation. Varje element eller relation mellan element skall endast måttsättas en gång. När alla mått är angivna i samma enhet kan enhetsbeteckningen utelämnas, förutsatt att ritningen eller den tillhörande dokumentationen innehåller information om vilken enhet som används. 4.2 Måttens placering Måtten skall placeras i den vy eller det snitt som visar det berörda elementet på bästa sätt (se Figur 1). Figur 1 7

10 När flera element eller objekt är avbildade nära varandra, skall sammanhörande mått grupperas ihop och åtskilt från andra grupper för att öka läsligheten (se Figur 2). Figur Måttenheter Mått skall anges med endast en måttenhet. När olika måttenheter används i ett och samma dokument skall detta visas tydligt. SI-enheter skall användas för mått. Se ISO 1000 eller annan tillämplig internationell standard för SI-enheterna. Gränsavmått skall uttryckas med samma måttenhet som basmåttet. 5 Måttsättningselement 5.1 Allmänt Måttsättningens element är måttgränslinjer, måttlinjer, hänvisningslinjer, måttgränsmarkeringar, nollpunkter och måttvärden (basmått). Olika måttsättningselement visas i Figur 3. Nollpunkten visas i Figurerna 62 till 64. 8

11 Förklaring 1 måttlinje 2 måttvärde 3 måttgränsmarkering (i det här fallet en pilspets) 4 måttgränslinje 5 hänvisningslinje 6 referenslinje Figur Måttlinje Måttlinjer skall ritas med en heldragen fin linje enligt ISO Måttlinjer skall anges för linjära mått, parallellt med den längd som skall måttsättas (se Fgur 4) vinkelmått eller bågmått, som en cirkulär båge runt en vinkels toppunkt eller bågens centrum (se Figurerna 5 och 6) och radier, som genererats från radiens geometriska centrum (se Figur 6). Där utrymmet är begränsat kan måttlinjerna förses med förlängningar och spegelvända pilspetsar (se Figur 1). Figur 4 Figur 5 Figur 6 Där elementet visas brutet skall motsvarande måttlinje visas obruten (se Figur 7). 9