drabbar skogsindustrin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "drabbar skogsindustrin"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Upp till kamp mot granbarkborrar ILLA SKÖTT JÄRNVÄG drabbar skogsindustrin Skogsvinge nu ännu bättre Bland tropiska smådjur i Umeå

2 LEDAREN Satsa på låghastighetsbanorna! DET ÄR MÄRKLIGT. Regeringen säger sig vilja satsa på miljövänliga transporter och på järnväg framför lastbil. Samma regering driver i sin praktiska politik på järnvägens nedläggning i Norrlands inland och en omfattande överföring av gods från järnväg till bil. Att järnvägsunderhållet är eftersatt och spåren i dåligt skick är inte den här regeringens fel. Det är en lång rad regeringar som hellre har skickat fram ministrar att stå på torget i någon viktig valkrets och berätta om investeringar som ska ge jobb och välstånd, än att faktiskt se till att de järnvägsspår vi har går att använda. Vi ser resultatet av dåligt underhåll i form av sänkta hastigheter, förseningar och tågurspårningar. Den här regeringen vill i alla fall satsa på järnvägsunderhåll under de närmaste åren. Problemet är att pengarna går till storstadsområdena, samt i någon liten mån till de mest trafikerade stambanorna. De stora underhållsbrister vi har på tvärbanorna som är viktiga för råvaror och industriprodukter kommer inte att åtgärdas alls. Och på dessa banor är läget redan så uselt att nästa steg är att järnvägstrafiken upphör helt. Banor som Norra Ådalsbanan och sträckorna Forsmo-Hoting och Boden- Bastuträsk är redan avstängda eller i så dåligt skick att godsflödet krympt till en osäker rännil. I stället talar regeringen i stolta ordalag om nya höghastighetsbanor mellan de största tätorterna i Syd- och Mellansverige. Det rör sig om samma tätorter som får den absoluta lejonparten av de pengar till järnvägsunderhåll som regeringen nu satsar. Höghastighetsjärnvägar är enorma miljardslukare, som kommer att sänka restiden med någon timme på sträckor som redan har täta och väl fungerande järnvägsförbindelser. De kommer kanske också att locka över några få passagerare från flyg till järnväg. NEJ, REGERINGEN, TÄNK OM! Satsa på låghastighetsbanorna! Satsa på järnvägarna där man med en högst måttlig insats dramatiskt kan förbättra transportsäkerhet och godsflöde. Det skulle innebära en väsentlig insats för miljön. Det skulle öka konkurrenskraften för den svenska skogsindustrin och för all annan tillverkningsindustri i inlandet i norr. Och det skulle öka värdet på den svenska skogen, särskilt i Norrlands inland. Mats Sandgren VD SCA SKOG INNEHÅLL Eftersatt järnvägsunderhåll drabbar skogsindustrin...4 Stark balans på virkesmarknaden...6 Bra markberedning hindrar snytbaggen...8 Sälgen världens viktigaste frukost... 9 Ulrika trivs bäst i tropisk skog Träprodukter av contorta snart verklighet Tre alternativ för bil i jobbet Skogsvinge nu ännu bättre Skogsvingeträffar för utboskogsägare Skogsvinge underlättar utboägandet Var aktiv i kampen mot granbarkborrarna Nya virkesköpare Glass i stora lass DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Hemsida: Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt Adressändringar och reportagetips: Sara Söderberg, tel , Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Grafisk design: Mellerstedt Design Tryck/repro: V-TAB Vimmerby 2015 Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Multiart gloss 150g Omslagsfoto: Lage Sandgren Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, skicka e-post till: 2

3 Sagans häxor och troll lockar gammal och ung till skogen jag emot slutna sällskap för trerättersmiddagar i en renoverad bryggstuga med restaurangkök. Dessutom har du en del skog? Ja, ungefär 150 hektar. Skogen har alltid varit viktig här på gården. Det var med inkomsterna från en avverkning som jag kunde förverkliga mitt projekt. Kan du berätta mer om sagostigen? Efter att ha öppnat porten in till sagornas värld får man vandra längs en stig som passerar olika sagomiljöer som vi har byggt upp. Alla sinnen får vara med. Här möter man Putte i blåbärsskogen, Hans och Greta, Tre små grisar och många fler. Och när stigen tar slut kan man besöka smådjuren och kanske äta lunch. Eller leka i lekparken. Och besökarna strömmar till? Ja, faktiskt. Vi har haft fullt upp. Jag är lite överraskad av alla pensionärsbussar som parkerar här. Men även lite äldre människor har väl behov av sagor. Det har varit en rejäl satsning? Enormt rejäl. Och allt på eget bevåg. Det har tagit sin tid. Sommartid har jag ett antal anställda som hjälper till. Och jag får hjälp med alla blanketter som ska fyllas i. Och det är många blanketter Reglerna för mina höns och minigrisar är de samma som för en hel djurpark. Sofia Olsson Går verksamheten ihop eller måste du spetsa med mera skog? Tro det eller inte, men den bär sig och siffrorna är svarta. Och roligt har jag. Men timlönen blir inte hög. Vad säger grannarna om att få möta Guldlock i skogen? Jag tror man tycker att det varit roligt. De har varit delaktiga och var de första att provgå stigen. Vid invigningen 2010 gick de man ur huse för att vara med. Källarbackens saga är det fantasieggande namnet på Sofia Olssons skapelse på gården i Sidensjö. Längs en sagostig får besökarna möta figurer ur klassiska sagor som t ex Rödluvan, Bockarna Bruse och Guldlock. Dessutom getter, höns, åsnor, två trinda grisar och ankan Arne. ed förfäder som var sörkörare* och handelsmän är det kanske naturligt att Sofia är både företagsam och initiativrik. Upprörd av en artikel om att många barn idag är rädda för skogen och själv rörd till tårar av ett möte med en kvinna som satt på en stubbe och berättade sagor, åkte hon hem till gården och började röja stigar. Det var inget att fundera över, säger hon. Jag köpte en liten grävare och satte igång. Du är sjätte generationen här på gården. Men några djur har du inte längre? Nej, de sista köttdjuren skickades nyligen bort. Nu har jag bara lite smådjur kvar. Det var för mycket arbete helt enkelt. Det finns så mycket annat man kan använda marken till. Men du är inte sysslolös för det? Det är fullt upp sedan jag startade Källarbackens saga för fem år sedan. Sommartid är sagostigen öppen varje dag. Under vintern tar Du har förstås många fler idéer på lut? Några har jag väl. Men först måste allt ställas i ordning, för den 23 juni öppnar vi. Det börjar bli lite brådis. * Sörkörare var bönder från södra och mellersta Norrland som vintertid bedrev forkörning söderut för att avyttra sina varor, t ex skinn, skogsfågel och hantverk. TEXT Mats Wigardt FOTO Frida Sjögren FAKTA Namn: Sofia Olsson Ålder: 45 år Bor: I By, Sidensjö, väster om Örnsköldsvik. Familj: Maken Kent, döttrarna Signe och Sara. Många små djur. Jobbar: Äger Källarbackens saga, med sagostig och restaurang. Dold talang: Skriv att jag vaskar guld i Norrlandsskogen. Hemsida: källarbackenssaga.se 3

4 Eftersatt järnvägsunderhåll DRABBAR skogsindustrin Ett av SCA Skogs miljömål är att 50 procent av råvarutransporterna ska ske med järnväg, mätt i tonkilometer. Men hur gärna vi än vill så går det inte att uppnå det miljömålet som det ser ut idag, konstaterar SCA Skogs logistikchef Thomas Hedlund. Det har brustit i underhållet av många järnvägssträckor under allt för lång tid. Flera viktiga godsstråk riskerar nu att stängas av säkerhetsskäl. FOTO Bo Mellerstedt ftrots att regeringen avser att satsa 620 miljoner kronor på järnvägsunderhåll i år, och ytterligare 1,24 miljarder om året i tre år, är Thomas Hedlund orolig. Riksdagen har antagit en tolvårig nationell plan för transportsystemet. Enligt den planen är många godsstråk nedprioriterade. Det är storstadsregionerna och persontrafiken som prioriteras. Därefter kommer stambanorna plus malmbanan. Först i tredje hand kommer övriga stråk där flera viktiga bansträckningar för basindustrin ingår, säger han. För oss är tvärbanorna, som ansluter till stambanan, oerhört viktiga för transport av virke till våra industrier. Utan en fungerande järnväg tvingas vi flytta över transporterna till bil i stället, med längre transporttider, dyrare transporter och negativa miljöeffekter som följd, förklarar Thomas Hedlund. Eget järnvägssystem För att skapa ett rationellt virkesflöde till industrierna har SCA etablerat egna järnvägsterminaler för virkestransporter. Systemet började utvecklas på 1960-talet för att ersätta flottningen, berättar Thomas. 4

5 Järnvägen och terminalerna är viktiga för lönsamheten för det skogsbruk som bedrivs i inlandet. Dåliga vägar innebär att skogsägare tvingas avverka på en begränsad tid av året, och att de får betala onödigt mycket för transporterna. Därmed får virket ett lägre värde. Med hjälp av terminalerna utjämnas virkesflödet och avverkningarna blir inte lika beroende av vägarnas skick på våren och hösten. Idag har SCA nio terminaler i sitt järnvägssystem: Murjek, Storuman, Lycksele, Hoting, Gimonäs, Krokom, Bensjö, Östavall och Töva. Vi har gjort stora investeringar i våra terminaler för att försörja industrin med ett jämnt råvaruflöde på ett effektivt och miljömässigt bra sätt, säger Thomas. För att flödet ska fungera går det inte att stänga enskilda delar av ett helt system. Då faller hela systemet samman inget gods kommer ut på de stora stambanorna och ingen råvara når industrin, om inte transporterna flyttas ut på vägarna i stället. Dåligt skött Thomas tar Norra Ådalsbanan som exempel på en dåligt skött bansträcka. Den fem mil långa bansträckningen längs Ångermanälven, från Långsele söderut till Västeraspby nära SCA har etablerat nio egna järnvägsterminaler för att få ett rationellt virkesflöde till industrierna. FOTO Peter Lundsten En stängning av Norra Ådalsbanan skulle framför allt innebära ett hårt slag mot Bollsta sågverk, som är Sveriges största furusågverk. Men även övriga SCA-industrier skulle drabbas. En stängning av sträckan skulle driva järnvägsgods ut på vägarna i stället och det är en utveckling som vi inte vill se. FOTO Per-Anders Sjöquist SCA Skogs logistikchef Thomas Hedlund är orolig för att det bristande underhållet av järnvägar driver ut godstransporterna på vägarna i stället. Nyland, Kramfors, har inte renoverats ordentligt sedan 1950-talet. Sträckan binder samman Botniabanan med stambanan genom övre Norrland och det är en betydelsefull sträcka för flera industrier. Trafikverket konstaterade i våras att sträckan är i mycket dåligt skick och att den riskerade att stängas vid tjällossningen. Men någon satsning på Norra Ådalsbanan tycks ändå inte vara aktuell, konstaterar Thomas. Risken för att Norra Ådalsbanan måste stängas av säkerhetsskäl kvarstår alltså. Hot mot godstrafiken Thomas har många fler exempel på järnvägssträckor där eftersatt underhåll skapar problem och störningar av olika slag för industrin. Sträckan mellan Hoting och Forsmo har varit helt stängd på grund av dålig räls. Mellan Boden och Bastuträsk är rälsen i så dåligt skick att flera godståg har spårat ur och nu är hastigheten nedsatt. För oss innebär det att vi tappar tågkapacitet, säger Thomas och fortsätter: Praktiskt taget dagligen får jag rapporter om växlar som inte fungerar och skador i rälsen som vållar störningar i godstrafiken. Och jag kan konstatera att antalet tåg urspårningar ökar varje år, vilket leder till långa stopp i järnvägstrafiken. Jag kan bara hålla med Green Cargos vd Jan Kilström som hävdar att det bristande järnvägsunderhållet är ett hot mot hela godstrafiken. Stor oro Thomas Hedlunds uppfattning är ändå att det finns en politisk vilja att satsa mer pengar på järnvägen. Men jag känner stor oro för hur man prioriterar satsningarna. Jag ställer mig också tveksam till att det finns kunskap och resurser hos Trafikverket att använda de pengar som finns på ett sätt som även tar hänsyn till industrins behov. Sträckorna där underhållet är som mest eftersatt idag må ligga i periferin, men många av dem är väldigt viktiga godsstråk mellan norra Sverige och övriga landet. Och de utgör en oerhört viktig förutsättning för att skogsbruket även fortsättningsvis ska ha effektiva och miljömässigt hållbara transportmöjligheter, menar han. Karin Andersdotter 5

6 FOTO Michael Engman Hallå där MAGNUS GROTH, SCAs NYE VD Vem är du? Jag är en 51-årig trebarnspappa som bott i München de senaste fyra åren som chef för SCAs konsumentvaruverksamhet i Europa. Jag gillar sporter som kräver uthållighet och tjurighet som långfärdsskridskor, skidåkning och löpning. Sommaren tillbringar jag helst i Stockholms skärgård. Vilka är de viktigaste frågorna för SCA nu? Vi har en i grunden bra verksamhet som vi ska fortsätta att utveckla. Vi behöver växa och bli vassare för att kunna ta matchen med de största globala hygienföretagen och vi behöver hantera utmaningar och möjligheter för skogs industrin. Hur ska förtroendet för SCA stärkas efter alla skriverier? Vi måste återvinna förtroendet och det kan vi bara göra med en bra verksamhet och genom att jag och andra chefer inom SCA är goda förebilder för övriga medarbetare i företaget. Vi ska även fortsätta att lyfta allt positivt som händer i bolaget. Du kommer från SCAs mjukpappersverksamhet vad vet du om SCA i norra Sverige? Inte tillräckligt mycket än. SCA Forest Products* är den verksamhet där jag har mest att lära vilket jag redan har påbörjat. Varför ska jag som skogsägare sälja virke till SCA? Vi har konkurrenskraftiga och välinvesterade fabriker som väl kan ta vara på den råvara som vi köper från skogsägare. Vi har faktiskt investerat fyra miljoner kronor om dagen, i mer än tio år i vår skogsindustri i Norrland. Hur viktig är skogen för SCA? Vi är Europas största privata skogsägare. Vår skog är en unik resurs och en tillgång som gör oss unika jämfört med andra hygienföretag i världen. Dessutom balanserar vår stora massaproduktion till ungefär en tredjedel vår konsumtion av massa i hygienverksamheten. * SCA Forest Products består av SCAs verksamheter i norra Sverige, dvs skog, sågverk, massa- och pappers bruk samt logistik och forskning. 6 Stark balans på virkesmarknaden Det är god tillgång på både massaved och sågtimmer inom SCAs verksamhetsområde. Det beror främst på de omfattande storm avverkningar som gjorts det senaste året. f Arbetet med stormavverkningar, som prioriterades hos privata skogsägare, skapade stora lager av sågtimmer. Nu jobbar SCA för fullt med att ta reda på stormfällt virke i SCAs egna skogar. Eftersom vi är klara med att hjälpa de privata skogsägarna så kan vi koncentrera oss på att städa upp i vår egen skog och där finns det främst massaved av contorta. Vi räknar med att upparbetningen av det sista stormfällda virket ska vara avslutad efter sommaren, säger Jörgen Bendz, SCAs virkeschef, och fortsätter: Vi har därmed en bra försörjning av virke till våra industrier, som producerar för fullt. På marknaden för skogsindustriprodukter är det stabil efterfrågan på sågade trävaror av gran medan marknadsläget för trävaror av talltimmer är mer osäkert. Det beror framför allt på en vikande efterfrågan i Nordafrika, som är en stor marknad för sågade trävaror av furu, säger Jörgen. Även tryckpappersmarknaden fortsätter att påverkas av en vikande efterfrågan. Däremot är det bra efterfrågan på massa, även om priserna sjunkit något den senaste tiden, och efterfrågan på liner för förpackningar är också bra. Vaksam på insektsangrepp När nu sommaren är på gång finns det anledning att vara vaksam på angrepp av granbarkborrar. När temperaturen når 18 grader blir granbarkborrarna aktiva och letar upp vindfällen och stressade stående granar. Då är det bra att vara ute i sin skog och ha koll på vad som händer, poängterar Jörgen Bendz och fortsätter: Ett bra sätt att bekämpa borrarna är att avverka kantbestånd som riskerar att bli angripna och som kanske ändå står inför avverkning som en följd av att man har avverkat stormfälld skog. Tillåtet med 64 ton Den senaste tiden har det varit stort fokus i skogsindustribranschen på transporter och behovet av nya villkor för att kunna effektivisera transportarbetet. Jörgen Bendz välkomnar därför Näringsdepartementets beslut att tillåta lastbilstransporter på 64 ton jämfört med dagens 60 ton. Ändringen gäller från den 1 juni i år. Det är ett glädjande besked i rätt riktning, säger Jörgen. Men kortsiktigt påverkar inte ändringen våra virkestransporter eftersom merparten av lastbilsflottan inte är byggd för att klara det nya regelverket. Det krävs nya bilar och släp som är rätt konstruerade. Sedan fortsätter vi givetvis att hoppas på beslut om att tillåta 76 ton, som man har i Finland, och att vi får fortsätta de framgångsrika körningarna med 90-tons bilar, så kallade ETT-bilar. Först då kan vi effektivisera transporterna ordentligt. Misan Lindqvist

7 Notiser Guldkvisten till Nu invigs Njurundakustens mångfaldspark de mångfaldspark. Njurundakustens mångfaldspark omfattar hektar och utgör ett långsträckt område längs med södra Medelpads kust. Parken börjar vid Junibosand i norr och sträcker sig förbi Lörudden och Galtström i söder ända till Oxsand i norra Hälsingland. En av tankarna med SCAs mångfaldsparker är att förstärka befintliga naturvärden genom att binda samman större områden. Här gör vi det bl a genom att det marina naturreservatet Salen angränsar till parken. Dessutom finns här ett helt nytt marint reservat, Långörens naturreservat, som invigs samtidigt som parken. Landskapet i mångfaldsparken präglas till stor del av en lång oexploaterad kuststräcka med flacka klippor och stora inslag av block och klappersten. Landhöjningen i området har inneburit att många havs- vikar snörts av och omvandlats till sötvattenmiljöer, och fler vikar håller på att snöras av och är i dag s k laguner. Här finns även blomsterrika strandängar, sandstränder, tallskog, våtmarker och alkärr. Parken har gott om kulturhistoriska värden. Löruddens fiskeläge och Galtströms mycket välbevarade järnbruksmiljö har båda anor från 1600-talet. Dessutom finns det flera fornlämningar i form av rösen från brons- eller järnåldern liksom hällristningar. Parken har många fina stigar och passar som utflyktsmål för gammal och ung. Den 8 augusti ordnar SCA en skogsdag i Galtström dit alla är välkomna. Man kommer bl a att visa upp parken och ha guidade visningar av bruket och herrgården. Johan Ardefors/oneday photography DEN 25 JUNI INVIGER SCA sin fjär- KATARINA LEVIN, sågverkschef för Tunadals sågverk, har fått utmärkelsen Guldkvisten av Föreningen Skogen. Priset går till personer som har gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna och skogsbruket. Det delades ut av Prins Carl Philip i samband med Skogsnäringsveckan. Det känns både roligt och hedersamt att få den här utmärkelsen. Jag tycker att det är speciellt roligt att en guldkvist hittar vägen till förädlingssidan, säger Katarina. I motiveringen till att Katarina Levin får Guldkvisten säger juryn bland annat: Katarina Levin har höjt ribban för både produktion och ledarskap. Hon visar vägen för svensk trä industri, både som yrkesfält och global affärspartner. FOTO FOTO Tomas Rydkvist Katarina Levin Katarina Levin, näst längst till vänster, vid utdelningen av Guldkvisten. BARNTÄVLING ko es Ar lf U TO FO f Byggvaruhandelns behov av industriellt grund- och mellanstrukna fasadpaneler ökar. För att möta behovet investerar SCA Timber Supply Skandinavien, som försörjer den skandinaviska byggvaruhandeln med trävaror, i en ny målerianläggning vid Tunadals sågverk i Sundsvall. Anläggningen beräknas vara i drift under juni. SCA har sedan tidigare även en målerianläggning i Stugun. SCAs fasadpanel tillverkas av torrkluven, tätvuxen norrländsk gran och hyvlas i direkt anslutning till den grundläggande ytbehandlingen för att garantera att ytan är helt fri från föroreningar. Efter grundmålning finns det möjlighet att behandla panelvirket med og Tunadal får målerianläggning för fasadpanel ytterligare mellanstrykning. Kunden kan välja färgkulör från välkända färgleverantörers sortiment. De ytbehandlade fasadpanelerna kan man bland annat beställa hos Beijer Byggmaterial, Byggmax och Bygma. Bygg ett kottdjur PASSA PÅ att ge dig ut i skogen i sommar och bygg ett eget kottdjur. Fotografera ditt djur och skicka bilden till så har du chansen att vinna fina priser. Vi behöver ha din bild senast den 18 augusti. Glöm inte att ange ditt namn, ålder och adress. Lycka till! 7

8 FOTO Olle Hedvall Bra markberedning Med en väl utförd markberedning skapar man gynnsamma förhållanden för plantorna och minskar risken för snytbaggeskador avsevärt. SCA Skog är inne i en intensiv utvecklingsperiod där vi ser över hela kedjan från planering till utförande av markberedning. Vårt utvecklingsarbete kommer självklart våra kunder till godo. Skogsägare som anlitar oss för markberedning får del av allt kunnande och all kompetens som vi har, säger Per-Martin Fors, ansvarig för markberedning hos SCA Skog. f Snytbaggen utgör ett av de största hoten mot nyplanterade skogsplantor. Inom SCA Skogs verksamhetsområde är risken för snytbaggeangrepp som störst vid Norrlands kustland och 8-10 mil inåt landet. Nyckel till framgång Att en väl utförd markberedning minskar snytbaggeskadorna är känt sedan länge. I takt med förändringar i lagar och regler har bekämpningen av snytbagge med kemikalier snart fasats ut samtidigt som markberedningens möjligheter har utvecklats. Idag vet vi att en viktig nyckel till framgång är att få till rätt planteringspunkter vid markberedningen. Det begränsar både skadorna från snytbaggeangrepp och ger plantorna god växtkraft. Kort sagt handlar det om att i så hög utsträckning som möjligt skapa planteringspunkter med en omvänd torva täckt med mineraljord. Snytbaggen undviker nämligen öppna ytor. Därför är det allra bäst att plantera i mineraljordsytor, en bit från humuskanten, förklarar Per-Martin Fors. Att få till rätt planteringspunkt vid markberedningen är viktigt för att begränsa snytbaggeskador och för att ge plantorna god växtkraft. En omvänd torva täckt med mineraljord är den allra bästa planteringspunkten. Plantan ska centreras så att den omges av minst 10 cm mineraljord. Se illustration. Den näst bästa planteringspunkten är en omvänd torva som bara delvis är täckt av mineraljord. Om det inte finns någon mineraltäckt torva att sätta plantan i är det en fläck som domineras av mineraljord som gäller. Det är viktigt att planteringspunkten är i eller över marknivå. ILLUSTRATION Martin Holmer 8

9 SCA Skogs naturvårdsspecialister och ekologer delar med sig av sin kunskap och ger dig praktiska och enkla naturvårdstips. Rätt placerad planteringspunkt är alltså ett effektivt vapen i kampen mot snytbaggarna. Men det är inte alltid helt enkelt att åstadkomma optimala planteringspunkter. Det ställer stora krav på maskinföraren att vara aktiv och hela tiden ställa in sitt markberedningsaggregat och anpassa körsätt beroende på terräng och markförhållanden. Även vi som beställer markberedning måste vara kunniga och aktiva i planeringsarbetet. En väl genomförd planering, med rätt metodval, ger förarna förutsättning att göra ett bra jobb, säger Per-Martin. FOTO Jarl von Scheele/Johnér Kompetens och kvalitet Som en del i SCA Skogs arbete med att ytterligare höja både maskinförarnas och tjänstemännens kompetens när det gäller markberedning, samarbetar SCA med övriga skogsbruket och Skogforsk kring utbildnings- och samordningsinsatser. I ett första steg utbildas förarna i kvalitativ, ekonomisk, bränslesnål och produktiv körning, berättar Per-Martin. Vi kommer också att ordna träffar där vi som beställer markberedning och entreprenörerna som utför arbetet möts för att diskutera vad som kan förbättras. Under nästa år kommer det Sälgen världens viktigaste frukost FOTO Per-Anders Sjöquist Per-Martin Fors, ansvarig för markberedning hos SCA Skog. även att anordnas särskilda utbildningar för oss på beställarsidan för att ytterligare öka vår kunskap. SCA Skog ska ligga i framkant både när det gäller utförande och utveckling av markberedningen. En del av det är att vi satsar på teknikutveckling. Vi ser också över hur vi bättre kan möta skogsägarnas krav och förväntningar kopplat till markberedningen. Skogsvården och i synnerhet markberedningen, är en nyckelfaktor för ett uthålligt skogsbruk och nöjda, återkommande kunder, menar Per-Martin Fors. Karin Andersdotter Spara sälgen, uppmanar Tomas Rydkvist, SCA Skogs naturvårdsspecialist i Medelpad. Han konstaterar att sälg ofta röjs bort slentrianmässigt. Men sälgen har stora biologiska och ekonomiska värden. f Inget annat svenskt trädslag ger mat åt så många insekts- och fjärilsarter. Varje sälg är något av en biologisk skattkammare som myllrar av liv under hela sitt liv och även som död. Humlor, bin, fjärilar, fåglar, larver som blir mat till fåglar, vedsvampar, mossor, lavar och skalbaggar det är många som behöver sälgen. Ekosystemtjänst Sälgen blommar tidigt på våren, då inget annat blommar. Många insekter och fjärilar har därför sälgens pollen och nektar som första mål mat när de vaknar ur vinterdvalan. Flera av de pollinerande insekterna är helt anpassade till sälgen och dör om de inte hittar blommande sälg på våren. Och om det inte finns bin, humlor och andra pollinerande insekter blir vi människor utan bär, frukter och många sorters grödor. Därför är sälgen så viktig för oss alla, eftersom vi är beroende av pollinatörer för att få bra skördar. En sådan här ekologisk gratistjänst som sälgen bjuder oss på kallas för en ekosystemtjänst, berättar Tomas Rydkvist. Var tredje tugga En amerikansk studie konstaterar att var tredje tugga vi äter är beroende av att bin pollinerar våra grödor. I en annan studie har fransk-tyska forskare beräknat att det globala värdet av pollinering uppgår till 153 miljarder euro, eller 9,5 procent av det totala värdet av matproduktionen i världen. Stör marken Det finns alltså all anledning att värna sälgen. Den är illa utsatt av människor som röjer och avverkar och av älgar som betar. Dessutom har sälg svårt att föryngra sig själv. Den har väldigt små frön som måste hamna i mineraljord för att gro. Historiskt sett gynnades sälgen av skogsbrand. Den trivs där något har hänt i marken, till exempel där en skogsbilväg har byggts. Ett sätt att skapa bra växtförhållanden är därför att störa marken runt sälgen med en spade, kratta eller med hjälp av skogsmaskiner. När det är dags att avverka ska man vara medveten om var det står sälg och spara dem så att de får växa sig stora. tipsar Tomas. 9

10 Ulrika tri Puff. En sävlig sköldpadda. Finkar och parakiter, råttor och möss, ormar och ödlor, dag- och nattdjur. Men hon låter helst pilgiftsgrodan och tarantella-spindeln sova vidare. Fenix, som är en ganska tilltufsad morhuvad papegoja, sitter däremot gärna på Ulrikas trygga axel när vi pratar. Och vi får klappa den kraftfulla kungspytonormen. Ormar har överlag ett lite oförtjänt dåligt rykte, menar Ulrika och låter pytonormen ringla runt sin arm. Det är mycket som fascinerar med ormar. De är nyttiga i naturen och dessutom vackra. Tar med jobbet hem Intresset för djur har hon med sig från unga år. Hon har själv varit elev på Forslunda naturbruksgymnasium där hon nu är lärare och djurvårdare sedan elva år. Hon undervisar i historia, religion och ämnet sällskapsdjur. Men det är djurskötseln som fyller merparten av hennes arbetstid. Och det händer att jag tar med mig arbetet hem, till exempel föräldralösa papegojor, svaga individer som måste stödutfodras eller nyfödda djur som behöver lite extra tillsyn. Papegojan Fenix och Ulrika trivs bra tillsammans. Egen skog Det egna skogsinnehavet i Västerbotten är det inte mycket att orda om, tycker Ulrika. Hennes storasyster fick en halv skogsfastighet av sin morfar och mormor när hon föddes, ett innehav som hon senare delade med sig av till Ulrika. Idag är Ulrika delägare i 220 hektar skog. Hon är gärna ute i skogen och hon minns när hon som barn ägnade en hel midsommarhelg åt att sätta plant. Det finns anledning att höja på ögonbrynen inför många av de läromedel som används på Forslunda naturbruksgymnasium i Umeå. Här finns till exempel pilgiftsgrodor, ormar, sköldpaddor, jordekorrar och papegojor. Jag vet nog mer om djur och tropiska skogar än om mitt eget skogsinnehav, säger djurvårdaren och skogsägaren Ulrika Lundgren. 10 tanför fönstret skvalar kallt regn och förvandlar gårdsplanen till lervälling. Att då komma in bland alla smådjur på Ulrika Lundgrens arbetsplats är som att ta klivet in i en exotisk djungel. Syrsorna spelar i den fuktiga värmen, märkliga läten hörs från burarna, obekanta dofter kittlar näsan och överallt finns det fiskar, reptiler och gnagare som inte hör hemma i den svenska faunan. Mina egna djurfavoriter är nog katter och ormar, konstaterar Ulrika Lundgren när hon visar runt bland de akvarier, terrarier och voljärer som utgör hennes ansvarsområde. Nyttiga ormar Vi tappar snabbt räkningen på alla arter som hon med vana händer lyfter upp och visar. Chinchillan med sin mjuka päls. Den pigga jordekorren som utgör förebild för Disneys Piff och

11 vs bäst i tropisk skog Här hänger en skogskobra. En liten gräsgroda, en Hyperolius sp, som Ulrika lyckades fånga med sin kameralins under en av sina resor. Men jag har oerhört mycket kvar att lära, konstaterar hon. Under tiden sköter pappa om skogen och håller skogsbruksplanen uppdaterad. Mina intressen är främst djur och tropisk ekologi. Detta är också intressen som tagit henne till många spännande platser runt om i världen. Som till primärregnskogen på Borneo, till Thailand där hon kunde kombinera nyfikenheten på religion och thaiboxning med exotiska djur, och till många andra länder i Afrika och Asien alltid med djur och natur på agendan. När man arbetar med djur från andra länder är det också viktigt och fascinerande att få se dem i sitt rätta element, säger Ulrika. Ormresa till Uganda Sin fascination för ormar i allmänhet och trädlevande huggormar i synnerhet har hon bland annat odlat genom två resor till Uganda, som hon beskriver som ett vackert men fattigt och tätbefolkat land, med mycket skrock och skrönor om ormar. I blomman döljer sig en Atheris squamiger, en buskhuggorm. Artikeln fortsatter pa nasta sida... 11

12 Jag skulle faktiskt behöva lära mig en del om svensk skog, om min skog. Jag ska jobba på det. Där finns människor överallt, många blir ormbitna och det saknas serum, berättar hon. Informationen om ormar skulle behöva bli mycket bättre. Under veckorna i Uganda lyckades Ulrika och hennes reskamrater hitta och fotografera flera olika kobror, mambor och huggormsarter. Men framför allt kunde hon få bilder på trädhuggormen, en Atheris hispida. Världens sötaste orm, men väldigt giftig, beskriver Ulrika. Drömmer om kungskobra Många djur och länder återstår dock att beta av. Listan är lång. Hon vill gärna få se en trynsnok i sin naturliga miljö i USA, eftersom vi har sådana hemma på skolan. Vilda leopardsköldpaddor, en komodovaran, som är världens största ödla, lemurer och kameleonter och en Galapagossköldpadda på Galapagos står också högt på önskelistan. Och jag drömmer om att någon gång få se en kungskobra i Indien, avslöjar Ulrika. Det är världens största giftorm och kan bli fem meter lång. Men, tillägger hon, jag skulle faktiskt behöva lära mig en del om svensk skog, om min skog. Jag ska jobba på det. Ulrika Lundgren är lärare och djurskötare på Forslunda naturbruksgymnasium i Umeå. TEXT Mats Wigardt FOTO Frida Sjögren och Ulrika Lundgren (alla djurbilder) En vacker mamba spanar från en gren. 12

13 En av de tänkbara contortaprodukter som testats är borstad panel. Träprodukter av contorta SNART VERKLIGHET Virke av contorta, sammanhållna av plywood, kan utformas som bärande väggar till hus. Byggelementen är också isolerande tack vare de sågade luftspalterna i virket. Hur blir resultatet om man målar contorta och är det lämpligt som byggnadsmaterial? Just nu testar SCA Timber hur contorta kan användas till sågade trävaror. f Under slutet av 2013 drog flera hårda stormar fram över Norrland och orsakade omfattande skogsskador. I samband med stormen Ivar blåste även bestånd med contortatall ner på SCAs marker i Medelpad, Jämtland och Västerbotten. Vanligtvis brukar SCA Skog leverera contorta som massaved, men efter stormen undersöks nu även möjligheten att använda träslaget till produktion av sågade trävaror. Hittills har vi levererat m 3 contortatimmer. Vi levererar redan contorta som massaved men har också sett att det är möjligt att ta ut sågtimmer, säger Henrik Sjölander, kundansvarig för SCA Timber. Panel med vacker yta För att utreda vilka träprodukter som skulle kunna bli aktuella har contorta sågats och hyvlats vid SCA Timbers sågverk i Rundvik, Bollsta och Gällö. I samband med det har man även gjort flera tester av tänkbara slutprodukter. Bland annat har virke från Bollsta sågverk ytbehandlats med borstning hos en extern samarbetspartner. Borstning innebär att man borstar bort den mjuka delen i brädans struktur så att de hårda topparna markeras tydligare. Borstad panel på innerväggar kan vara en intressant contortaprodukt. Med borstning får man en tålig och vacker yta som ger en rustik känsla, säger Henrik. Isolerande väggar I samarbete med Bollsta sågverk och Norrlands trä har man även provat att tillverka konstruktionsmaterial till hus. Det handlar om bärande väggar som också är isolerande tack vare sågade luftspalter i virket. Detta skulle mycket väl kunna vara ett användningsområde för contorta, säger Erik Elmkvist, affärschef vid Bollsta sågverk. Contorta som sågats vid Gällö sågverk och hyvlats vid Stuguns hyvleri, har monterats till en altan. Syftet är att studera hur virket i altanen påverkas under tid, säger Stefan Wiklund, platschef vid Stuguns hyvleri. Ville Huittinen, råvaruchef vid SCA Timber, konstaterar att de tester som hittills gjorts visar att contortan är lämplig att exempelvis hyvla. Utmärkande för träslaget är att det har stora kvistfria ytor, vilket är bra vid exempelvis tillverkning av dörrkarmar. Vi ska också testa hur resultatet blir när contorta fingerskarvas och målas, säger Ville. Bedömningen är att SCA Skog om år kommer att ha tillgång till större volymer av contorta som är lämpad för sågning. Långsiktigt finns det idéer att kunna producera sågade trävaror av contorta, men nu har vi fått tidigarelägga förberedelserna på grund av stormarna. Så småningom kan contorta bli ett av SCA Skogs ordinarie timmersortiment, säger Henrik. Ville framhåller att inga beslut ännu är tagna om vilka slutprodukter som kan bli aktuella. Det är viktigt att vi vet vilka produkter som kommer att generera bra affärer innan vi bestämmer vad vi ska satsa på, avslutar Ville. TEXT OCH FOTO Per-Anders Sjöquist 13

14 Tre alternativ för bil i jobbet Funderar du på att köpa en bil som du ska använda i arbetet med din skogsfastighet? I så fall finns det tre alternativa lösningar: privat bil, näringsbil eller förmånsbil. Här reder vi ut vilka skatteregler som gäller för de olika alternativen. Privatbil Alla näringsidkare har rätt att göra ett schablonavdrag för resor som man behöver göra för att bedriva sin näringsverksamhet. Skogsägare har samma möjlighet. Om du använder din privata bil i verksamheten har du rätt att göra ett schablonavdrag på 18,50 kr/mil. Schablonavdraget ska kunna styrkas med en ifylld körjournal. Man skiljer på två olika typer av resor när det gäller resor med privatbilar: tjänsteresa och arbetsresa. Tjänsteresor är resor i näringsverksamheten, t ex när man behöver åka för att köpa bensin till motorsågen. Arbetsresor är resor till arbetet. Om man inte bor på själva skogsfastigheten anses oftast resan till och från fastigheten vara arbetsresor. Det är viktigt att skilja på dessa två typer av resor. Tjänsteresor är alltid avdragsgilla från första kronan. Arbetsresor är bara avdragsgilla för den del som överstiger kr. Ange i körjournalen vilken typ av resa det gäller. Näringsbil Om man väljer att skaffa en näringsbil får bilen i stort sett enbart köras i näringsverksamheten. Den får användas privat max tio gånger per år och/eller max 100 mil. Om man klarar de kraven får man göra avdrag för inköpet av bilen samt för alla omkostnader. De vanligaste omkostnaderna är skatt, försäkring, bränsle, service och underhåll. Det finns också ett krav att bilen ska köras minst 100 mil per år i näringsverksamheten. Även här krävs en korrekt ifylld körjournal. För lätta lastbilar som pickuper och skåpbilar får man lyfta hela momsen på inköpet samt alla kostnader. För personbilar får man däremot inte göra något momslyft på inköpet. Man har däremot rätt till momslyft på omkostnader för bilen. Ett undantag vid inköp av personbil är om bilen har leasats. Vid leasing har du rätt att lyfta halva momsen på leasingsavgiften. Förmånsbil En förmånsbil är en bil som en anställd använder i arbetet, men också har rätt att använda privat. För den privata användningen lägger man på ett förmånsvärde som den anställde tar upp som lön. För skogsägare kan förmånsbil vara ett bra alternativ. Kravet är att bilen används mer än 100 mil per år i näringsverksamheten. Det är precis samma regler som med näringsbilen vad gäller inköp, momslyft, leasing m m. Men hur fungerar då förmånsvärdet för den som är skogsägare? Det bokförs och tas upp som en förmån/intäkt på näringsdeklarationen, NE- blanketten. Förmånsvärdet på en bil kan du hitta på Skatteverkets webbtjänst. Gå till och sök på bilförmånsberäkning. Om en förmånsbil är äldre än sex år finns en alternativ regel för beräkning av förmånsvärdet, den så kallade sexårsregeln. Bilens nypris beräknas då till max fyra prisbasbelopp. För inkomstår 2014 ger det ett förmånsvärde på kr. TIPS PÅ HUR EN KÖRJOURNAL KAN FYLLAS I Datum Mätarställning Reslängd Resans start/slut Ärende Start/Ankomst Km 20/ / Sidensjö 14/Skogen Röjning i skogen 20/ / Skogen/Sidensjö 14 Åker tillbaka Jan Wiklund & Linda Sundgren AB SkogensHus Tänk på att alltid vara tydlig med ändamålet för resan! 14

15 Skogsvinge nu ännu bättre SCA Skogs nya produkt Skogsvinge har uppdaterats. Nu kan alla skogsägare i Norrland få ett ännu bättre planeringsoch beslutsunderlag för skogsbruket. f Skogsvinge baseras på luftburen laserskanning. SCA har sedan utvecklat metoder för att ta fram mycket detaljerade skogsdata ur de laserskannade bilderna metoder som gör att man kan se allt från markfuktighet till träddiameter och volymer. Uppdaterat material Vi har gjort en första uppdatering av de data som Skogsvinge bygger på. Nu erbjuder vi skogsägarna än mer aktuella kartbilder. Till exempel har vi rensat ut bestånd som avverkats före sommaren 2014, berättar Jonas Arvidsson, marknadschef vid SCA Skog. Vi har också gjort tekniska förbättringar när det gäller beräkningar på vissa skogsbestånd. Med hjälp av Skogsvinge kan nu våra virkesköpare hjälpa skogsägare att få fram mer exakta volymuppgifter, framför allt på områden med små volymer. Utveckling pågår Utvecklingsarbetet kring Skogsvinge pågår ständigt. Vi jobbar bland annat med att utveckla Skogsvinges kartbilder som visar körskaderiskområden. Redan i dag ger Skogsvinge en tydlig överblick över markens beskaffenhet och var det finns fuktiga områden i skogen. SCAs produkt Skogsvinge utvecklas kontinuerligt för att ge skogsägare bästa möjliga planeringsunderlag för skogsbruket. Men vi är på gång att förbättra materialet ytterligare, säger Jonas. Ett annat pågående utvecklingsområde handlar om möjligheten att räkna på tillväxten i skogen. Skogsvinge i Min Skog Nu är Skogsvinge också kopplad till karttjänsten på webbsidan Min Skog. Alla skogsägare som säljer och levererar virke till SCA Skog kan ansluta sig till tjänsten via SCA Skogs hemsida, Med hjälp av Skogsvinge i Min Skog kan skogsägaren sitta hemma vid datorn och få detaljerad kunskap om beståndsindelning, trädhöjd, markens beskaffenhet och lutning i den egna skogen. Med den här tjänsten vill vi erbjuda skogsägarna ett så bra beslutsunderlag som möjligt för att de ska kunna planera sitt skogsbruk, förklarar Jonas. Personlig visning Är du nyfiken på hur din skogsfastighet ser ut ur ett Skogsvingeperspektiv? Kontakta gärna en av SCA Skogs virkesköpare och boka en personlig visning. Alla virkesköpare är utbildade i att använda Skogsvinge och tolka materialet. FOTO Istockphoto FOTO Per-Anders Sjöquist Skogsvingeträffar för utboskogsägare Vid informationsträffar i Sundsvall, Örnsköldsvik och Stockholm har SCA Skog visat utboskogsägare sin nya produkt Skogsvinge. Att ha koll på sin skog in i minsta detalj, även om man inte bor på sin skogsfastighet, är nu enklare än någonsin. Det fick utboskogsägare i Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik se när SCA Skog bjöd in till visningar av Skogsvinge. f Intresset för Skogsvinge är stort, konstaterar Elin Olofsson, SCAs projektledare för Skogsvinge. Många utboskogsägare har tagit tillfället i akt och kommit till träffarna som vi har arrangerat under våren. Skogsvinge ger ett mycket detaljerat planerings- och beslutsunderlag. Många blir positivt överraskade när de inser hur detaljerade uppgifter de kan få fram. Då är det också lätt att inse vilken nytta man som skogsägare har av Skogsvinge inte minst om man bor långt bort ifrån sin skog, säger Elin och fortsätter: Skogsvinge är ett verktyg som kan hjälpa dig som är skogsägare på många sätt. Till exempel att ge en övergripande bild av din skog, se olika bestånd, planera inför gallring och slutavverkning eller hitta den bästa dragningen för en ny skogsbilväg. Exakta uppgifter Den vanligaste frågan som skogsägare ställer handlar om hur bra Skogsvinge stämmer överens med verkligheten, berättar Elin. Svaret är att Skogsvinge ger mer exakta uppgifter än vad en taxering i fält gör. Skogsvinge visar nämligen varje kvadratmeter av en fastighet och all data är baserad på objektiva fakta, som bygger på luftburen laserskanning. 15

16 SKOGSVINGE Henrik Colliander är en mycket engagerad skogsägare även om hans skog finns cirka 50 mil från bostaden. underlättar utboägandet Han ser till att skogen blir lika omsorgsfullt skött som rabatterna. Likheterna mellan den välansade villaidyllen norr om Stockholm och ett skogsskifte utanför Kramfors är svåra att peka på. Men hemma hos Henrik Colliander utgör skogsskötsel första punkt på dagordningen. Och med Skogsvinge blir det så mycket lättare att vara utboägare, säger han. f Säger man att Henrik Colliander är en engagerad skogsägare tar man till i underkant. Henrik Colliander är en MYCKET engagerad skogsägare. Och detta trots att det är drygt femtio mil från bostaden i Stockholm till de sex skogsfastigheter som han äger i Kramfors och Sollefteå. Engagemang lönar sig, försäkrar han och dukar fram en lunch med tydlig koppling till skog: stekta kantareller och älgfärspaj utboägare Henrik Colliander är till vardags verksam med import av alkoholhaltiga drycker. Men han är också en av Sveriges omkring skogsägare som inte bor i den bygd där deras skog växer. Dessa så kallade utboägare utgör en dryg fjärdedel av Sveriges privata skogsägare. Och det är en siffra som ökar. Att utboägandet allmänt skulle innebära ett mindre intresse för skogsfrågor förnekas emellertid bestämt av forskare vid SLU, som tittat närmare på utboägandet. 16

17 I stället har utboägare ett minst lika stort intresse för sin skog som åboägare som bor på eller nära sin skogsfastighet, något som Henrik Colliander utgör ett gott exempel på. Från Småland till Ångermanland Sitt eget skogsintresse spårar han till de somrar han som barn tillbringade hos sina morföräldrar i Småland. Morfar tog ofta med mig ut i skogen där jag fick vara med om skogsarbete med häst och lära mig vad som fick ett träd att växa, minns han och visar gamla svartvita bilder från sin barndom. Skogsfastigheten i Småland är sedan länge ett avslutat kapitel. Men när Henriks mamma långt senare kom att sakna närvaron av en skog att vandra i såg hennes man Henriks pappa en annons om ett skogsskifte som var till salu i Väja, norr om Kramfors. Som den handlingens man han var reste han norrut och köpte den utannonserade skogsfastigheten. Långsiktig investering Under de kommande femton åren utökades familjen Collianders skogsinnehav med ytterligare fem fastigheter i Kramfors och Sollefteå. Men vare sig Henriks pappa eller mamma var själva aktiva i skötseln av skogen. De såg det som en trygg och långsiktig investering, berättar Henrik. Pappas engagemang inskränkte sig till att en gång per år resa norrut för att träffa de förvaltare som anlitats för att sköta skogen. När pappan blev dålig härom året bad han Henrik att ta hand om familjens skogsinnehav. Henrik dammade av sina småländska skogsminnen och började förkovra sig i hur han på bästa sätt skulle kunna öka virkesförråden och skapa en långsiktig lönsamhet. Jag hade skyhöga ambitioner, säger han. Ömsesidigt engagemang Men han insåg också att dåvarande förvaltning inte fungerade som han önskade. Henrik skaffade sig koll på läget genom att vara engagerad, lära känna rågrannar och andra utbor, gå på kurser och besöka skogsmässor. Och han träffade och lärde känna virkesköparna Thomas Jonsnäs och Dan Larsson och marknadschef Mia Karlsson, som alla jobbar vid SCA Skog i Ångermanland. Helt plötsligt blev det roligt att äga skog, förkunnar han. Ju mer jag kan, desto tydligare uppdragsgivare blir jag. Nu har jag ett förvaltningsavtal med SCA Skog och får ett otroligt bra jobb utfört. Henrik Collianders mål är att vara en lönsam uppdragsgivare åt SCA Skog. Hans förklaring är att om SCA tjänar pengar på hans skog gör de också ett bra jobb åt honom. Utan ett ömsesidigt och engagerat samarbete är det omöjligt att bedriva ett lönsamt skogsbruk, försäkrar han. Och där kan även ny teknik vara till stor hjälp. Skogsvinge är ett digitalt planeringsverktyg som ger skogsägare bättre och mer detaljerad överblick över sitt skogsinnehav. Trots att Henrik Colliander ännu anser sig vara novis när det gäller att använda sig av verktyget ser han mycket positivt på möjligheterna med det. Vad jag förstår gör Skogsvinge att det blir enklare att vårda och bruka skogen, säger han. Och det är bra, gör jag rätt redan från början får jag också bättre lönsamhet. Fantastisk hjälp Med nyväckt intresse för skogsägandets alla möjligheter smider nu Henrik Colliander planer på att väldigt selektivt och med morfaderns postuma välsignelse utöka sitt skogsinnehav. Hundra hektar i Västerbotten skulle knappast få honom att resa norrut. Däremot skulle han sannolikt höja på ögonbrynet om en rågranne hörde av sig. Att då med hjälp av Skogsvinge snabbt få perspektiv på intressanta objekt vore naturligtvis en fantastisk hjälp, konstaterar han förväntansfullt. Det blir helt enkelt lättare att vara nyfiken och frågvis. TEXT OCH FOTO Mats Wigardt Helt plötsligt blev det roligt att äga skog. Ju mer jag kan, desto tydligare uppdragsgivare blir jag. Nu har jag ett förvaltningsavtal med SCA Skog och får ett otroligt bra jobb utfört. Lättare vara utbo Med SCA Skogs nya hjälpmedel Skogsvinge blir det avsevärt lättare att vara utbo och att tillsammans planera och prioritera arbetet, konstaterar Henrik. 17

18 VAR AKTIV I KAMPEN MOT GRANBARKBORRARNA Håll koll på skogen och plocka kontinuerligt ut färska granvindfällen. Och var aktiv och uthållig i det arbetet! Rådet kommer från SCAs skogsskötselspecialist Magnus Andersson, med anledning av den höga risken för granbarkborreangrepp. Det gäller framför allt i skogarna i Medelpad, östra Jämtland och vid Ångermanlands kustland. f Granbarkborrarna är fler än någonsin på grund av Dagmar, Hilde och Ivar, stormarna som härjade 2011 och 2013, och som fällde stora volymer skog, främst gran. Granbarkborren angriper i första hand färska vindfällen eller avverkat granvirke. Men om populationen blir tillräckligt stor ökar risken för att även friska stående träd kommer att angripas. Än så länge har volymerna av granbarkborredödade stående träd varit små efter de senaste stormarna. Det senaste större angreppet på stående levande granar var i Medelpad. Men förra sommaren och hösten var varma och väldigt gynnsamma för granbarkborrarna. En del av de borrar som kläcktes förra sommaren hann 18 själva svärma och ge upphov till en andra genaration borrar samma sommar. Det är mycket ovanligt i norra Sverige. Om det nu visar sig att granbarkborrarna har övervintrat framgångsrikt, är risken stor att även stående friska träd kommer att drabbas av angrepp i sommar, säger Magnus Andersson. Viktigaste åtgärden Tack vare intensiva och omfattande insatser har mycket av den stormskadade skogen upparbetats. Trots det visar inventeringar att i slutet av 2014 fanns det ytterligare cirka två miljoner skogskubikmeter stormfällt granvirke som inte var omhändertaget. Hälften bedöms vara färsk granved, som barkborrarna kan utnyttja för sin förökning. Därför är den viktigaste åtgärden nu att begränsa tillgången på färskt skadat virke i skogen. Fortsätt alltså att leta efter granvindfällen och se till att de tas om hand, uppmanar Magnus Andersson. Genom att plocka ut granvindfällen förhindrar man en fortsatt förökning av granbarkborrar under kommande år. Om inkörning till industri kan ske under juni är det ännu bättre. Då får man ut en del barkborrar ur skogen det vill säga de som redan finns under barken. Färsk gran favoritmål Granbarkborrarna svärmar på försommaren när temperaturen överstiger 18 C. Då lämnar de sina övervintringsplatser, vanligtvis i marken, och flyger iväg till lämpliga träd att lägga sina ägg i. Färska granvindfällen är favoritmålet. Granbarkborren utsöndrar ett doftämne när den borrar sig in i barken och lockar då till sig ännu fler granbarkborrar. Granens försvar bryts ned när barkborrarna gnager ut sina typiska gångsystem. Där, i gångsystemet, utvecklas larverna och där äter de av den näringsrika innerbarken. Efter sex-sju veckor kläcks den nya generationen granbarkborrar och lämnar trädet genom runda utgångshål som de gnager i barken. Gillar sol och stressade träd Färska granbarkborreangrepp är ganska svåra att upptäcka, om man inte närstuderar varje träd, berättar Magnus. Det som avslöjar granbarkborren är ett brunt borrmjöl på liggande stammar eller vid basen av stående träd. På en angripen gran blir barren roströda redan första hösten. När barren och kronorna har blivit gråfärgade, eller när barren har ramlat av, har angreppet skett för något eller några år sedan. Granbarkborrar gillar solexponerade granar. Var därför extra uppmärksam och ta reda på färska skadade granar vid hyggeskanter, nygallrade bestånd, torra backar och nya väggator. Tänk också på att stressade träd är extra mottagliga för granbarkborrean-

19 Fortsätt att leta efter granvindfällen och se till att de tas om hand. som vi riskerar att få nu, säger han. Det skulle krävas enorma mängder fällor för att göra någon skillnad. Ett generellt råd för att förebygga angrepp av granbarkborre är att sköta sin produktionsskog på ett klokt sätt. Ha inte för stora arealer gammal skog, eftersom den riskerar att bli mer mottaglig för angrepp, säger Magnus. NYA VIRKESKÖPARE I NORSJÖ/MALÅ NORSJÖ/MALÅ Magnus Andersson, skogsskötselspecialist vid SCA. grepp. Undvik därför att gallra i granskog som är äldre än år, säger Magnus. Magnus Andersson konstaterar att förutom en uthållig, kontinuerlig upparbetning av färska vindfällen, finns egentligen inga andra effektiva metoder att tillgå i kampen mot granbarkborrar. Att använda fällor och fångstvirke är inte realistiskt när det gäller så omfattande angrepp Naturliga fiender Forskning visar att angreppen avklingar naturligt efter en tid. När det inte längre finns gott om färska vindfällen återstår levande träd för barkborrarna att föröka sig i och då lyckas de betydligt sämre. Granbarkborrens fiender, myrbaggar och steklar, bidrar också. Väderlek och temperatur spelar dessutom in för hur snabbt barkborrens härjningar avtar. Är det kyligt och blött klarar granen av att skydda sig själv. Hjälp att hitta riskområden Ta gärna kontakt med SCAs virkesköpare för att få hjälp att hitta riskområden. Med verktyget Skogsvinge kan du få detaljrika bilder som visar var det finns risk för angrepp. Virkesköparna hjälper till att tolka materialet, bedöma risker och kan föreslå passande åtgärder. TEXT Karin Andersdotter FOTO Per-Anders Sjöquist NILS BERGLUND tillträdde som ny virkesköpare i Norsjö i april. Han är 37 år, utbildad jägmästare och har tidigare jobbat som skogsinspektor hos Norra Skogsägarna i 10 år och som virkesköpare hos Stora Enso i två år. Det bästa med att vara virkesköpare är alla möten med skogsägarna och att få bidra till att deras skogsbruk går bra, förklarar Nils. Han bor på Heden i Norsjö tillsammans med sambo och en 3-årig dotter. Träning, både löpning och skidåkning, är hans största fritidsintresse. HÄRNÖSAND MATTIAS LARSSON, 44 år, är ny virkesköpare i Norsjö, där SCA Skog öppnade ett kontor i slutet av april. Jag har ett förflutet som lärare på trälinjen på gymnasieskolan i Norsjö. Tolv år jobbade jag som lärare. Efter det har jag också arbetat i 4,5 år som inspektor hos Norra Skogsägarna här i Norsjö, berättar Mattias. Som virkesköpare ser han nu fram emot att ha många kundkontakter och att få bygga goda och långa relationer med skogsägare i Norsjö/Malå. Mattias bor i Arnberg, några kilometer utanför Norsjö. Han är gift och har två tonårspojkar. Han är en flitig motionär och gillar skidåkning och ishockey men har själv lagt skridskorna på hyllan. Dessutom jagar han gärna i sällskap med sina älghundar. SUNDSVALL På angripna granar blir barren roströda redan första hösten. När barren och kronorna har blivit gråfärgade har barkborreangreppet skett för något eller några år sedan. ERIK VIKLUND är ny virkesköpare i Härnösand sedan mitten av april. Han är skogsmästare och kommer närmast från en tjänst som virkesköpare hos Norra Skogsägarna i Skellefteå. Dessförinnan jobbade han som planerare hos Sveaskog i Piteå. Erik är 27 år och kommer från Piteå. Nu bor han i Härnösand tillsammans med sin sambo. På fritiden tränar han ofta och gärna. Friluftsliv, fiske och jakt, tillsammans med sin vorsteh-tik, ligger honom också varmt om hjärtat. I jobbet som virkesköpare är det fram - för allt kontakterna med människor som Erik uppskattar. Jag tycker det är kul och intressant att rådgöra med skogsägare, att få diskutera och planera tillsammans med dem. Självklart är den skogliga delen av deras företagande alltid intressant, men jag tycker det är minst lika inressant med ekonomi och ny teknik kopplad till skogsbruket, säger Erik. SANDRA WESTIN är ny virkesköpare i Sundsvall. Hon är 25 år och nyutexaminerad jägmästare. Tidigare har jag bland annat jobbat med hästar, både rid- och travhästar. Jag trodde att jag ville bli veterinär, men idag är jag glad att jag satsade på jägmästarutbildningen i stället, säger hon. Det känns jättekul och inspirerande att jobba med kombinationen människor och skog. Jag ser fram emot att få hjälpa till att hitta bra lösningar för skogsägare. Sandra bor i Sundsvall. Hon har nyligen köpt ett två-årigt halvblodssto som hon ska rida in till hösten. 19

20 DIN SKOG SCA SKOG AB SUNDSVALL När jag såg alla mjölkbilar som passerade på väg till mejeriet frågade jag mig om inte en del av mjölken kunde förädlas lokalt, säger Markus. Riktig glass Svaret stavades glass och Frida var genast med på noterna. Markus och Frida startade ett gemensamt företag, gick på kurs, fick tag på maskiner och inrättade sig i Myckelgensjös nerlagda skola. Vi ville göra riktig glass utan tillsatser, förklarar Frida. Grädde, ägg, bär och gelatin, inget mer. Allt ska vara äkta, ärligt och älskvärt. Med tretton smaker i sortimentet har Myckelgensjö Glassfabrik nu blivit ett lokalt utropstecken. Men glassen tillverkas enbart mot beställning, av Fridas och Markus mammor, Glassmammorna som de kallas. Idag finns glassen att köpa i ett antal butiker, främst i Västernorrland. Glass i stora lass När Markus Edlund i Myckelgensjö såg alla mjölkbilar som passerade kontorsfönstret kom han att tänka på glass. Nu har han och grannen Frida Bylund, vars kor producerar mjölken, en egen glassfabrik med tretton smaker i sortimentet, inklusive granskottsglass. Skogssmak Markus plockar fram ett smakprov ur frysen. Efter att glassen har fått tina en stund skopar han upp några kulor saffransglass på en tallrik. Nybakad saffransbulle konstaterar vi belåtet smackande. Därefter är det dags att smaka Myckelgensjös profilsmak, granskottsglassen. Försiktigt tar vi en sked. Inte alls dumt. Annorlunda. En mild och samtidigt frisk smak av skog. Vi tar en sked till. Markus favorit är emellertid svartvinbärsglassen. Och Frida föredrar citronglassen. Det finns en glass för alla smaker, försäkrar Markus. TEXT Mats Wigardt FOTO Frida Sjögren Granskottsglass från Myckelgensjö med en frisk smak av skog. Myckelgensjö, i norra Ångermanland, finns ett 80-tal invånare. Som på många andra orter i inlandet gapar många husfönster tomma. Men i Markus Edlunds smidesverkstad, där han tillverkar och renoverar boggiband till skogsmaskiner, lyser flitens lampa. Och hos grannen Frida Bylund utfodras och mjölkas varje dag 110 mjölkkor. Gården har funnits i Fridas familjs ägo sedan tidigt 1800-tal och är idag en modern mjölkgård. Både Frida och Markus är aktiva i byalaget och fiberföreningen. Och sedan fyra år tillbaka driver de tillsammans Myckelgensjö Glassfabrik. Markus Edlund och Frida Bylund har en glassfabrik. Det är Fridas kor som producerar råvaran till glassen. 20

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BB1501. Avverkningsuppdrag SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Avverkningsuppdrag Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub Toppdiam 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28- 30-32- 34- Klass

Läs mer

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG

Virkesprislista CC15C1. Avverkningsuppdrag inland SCA SKOG Virkesprislista Avverkningsuppdrag inland Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

SCA Timber Ytbehandlad fasadpanel

SCA Timber Ytbehandlad fasadpanel SCA Timber Ytbehandlad fasadpanel Ytbehandlad fasadpanel Fasadpanel, i sin funktion som byggnadens yttersta beklädnad, har ett utsatt läge påverkad av väderförhållanden och årstidsväxlingar med varierande

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2011 2010 i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet. Bedriver FSC - och

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt

Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET. Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer. 2. Reportage. 3. Korta notiser om allt Nr. 2 ADELÖVSBLADET vecka 8-9 2011 Ny tidning i Adelöv! Här kommer nummer 2 av ADELÖVSBLADET Vi kommer fortfarande att jobba med: 1. Intervjuer 2. Reportage 3. Korta notiser om allt 4. Roliga historier,

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Ett enklare skogsägande

Ett enklare skogsägande Ett enklare skogsägande Tänk om du hade en egen skogvaktare......med full koll på när åtgärder ska göras i din skog. Någon som ser till att det blir gjort, och stämmer av med dig, så ofta du vill, så att

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk 1 En nordisk finansiell koncern med ett globalt synsätt Fakta Marknadsledare i Danmark, Finland och Nordirland 3,8 miljoner kunder

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef

Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bolagsstämmoanförande 28 mars 2006, Magnus Hall, VD och koncernchef Bild 1 Herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Bild 2 Holmens rörelsereresultat för 2005 blev 1 973 mnkr och i stort

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com

Glad Påsk! Erik Norrman Läs mer på sidan 3 MARKNADS. Porträtt. Dina virkesköpare i Anundsjö och Örnsköldsvik. www.scaskog.com i Anundsjö och Örnsköldsvik Anders Norberg Tel 0660-704 63. Mobil 070-344 03 11 anders.norberg.skog@sca.com Magnus Hamberg Tel 0660-704 60. Mobil 070-214 79 72 magnus.hamberg@sca.com Cecilia Persson Tel

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 15 juli - lördag 2 augusti

barnhemmet i muang mai tisdag 15 juli - lördag 2 augusti barnhemmet i muang mai tisdag 15 juli - lördag 2 augusti Två och en halv vecka sen sist. Två och en halv vecka som har varit rätt så lugna och rätt så förkylda. Det är förkylningstider nu. Många av våra

Läs mer

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com

Din skog din skatt. Ekonomi för skogsägare. www.scaskog.com Din skog din skatt Ekonomi för skogsägare www.scaskog.com Innehåll En plan för framtiden... 4 Skogsägare en egen företagare... 9 Skatta lagom... 12 Vikten av att planera... 14 Betalningsplan och skogskonto...

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se

HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se HERRGÅRDSÄNGEN Förverkliga drömmen om ett lantligt boende www.longvalley.se För snart 10 år sedan beslutade vi att lämna stressen och bilköerna för att hitta en bättre balans i vårt liv och boende. Vi

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart.

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. Setra Limträ För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. 1 Genial produkt med tradition Limträ är en enkel och genial byggprodukt som använts ända sedan antiken. Precis som namnet antyder

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR? Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer