BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen"

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 9 / 2014 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Klimatmöte i New York med positiva signaler Den 22 september samlades många av världens ledare till klimattoppmöte i New York, som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon inbjudit till i anslutning till generalförsamlingens öppnande. Mötet är en del av förberedelserna inför klimattoppmötet i Paris nästa år där man hoppas kunna enas om ett nytt globalt klimatavtal, ett nytt Kyoto. Bland de världsledare som kom till New York fanns USA:s president Barack Obama och Kinas vicepresident Zhang Gaoli. Den kinesiske ledaren lovade att Kina så snart som möjligt ska ha nått toppen av sina utsläpp och börja minska. Det är helt avgörande vad Kina gör eftersom landet sedan några år tillbaka står för de största utsläppen av koldioxid, och utsläppen under senare år även ökat mycket snabbt. USA släpper ut näst mest, men där har utsläppen minskat under senare år, främst därför att koleldning ersatts av naturgaseldning och därför att fordonsflottan blivit mer energieffektiv. En omläggning av Kinas politik är helt avgörande för att nå fram till ett globalt avtal som kan minska utsläppen. Kina börjar nu faktiskt tala om att sätta tak för utsläppen. Kina har också meddelat att man tänker stoppa användningen av lågvärdigt kol, FORTS. s.2 4 Figur 7. Trädbränsle- och torvpriser, SEK/MWh, kvartal, löpande priser Axelrubrik Trädbränsle- och torvpriser, SEK/MWh, kvartal, löpande priser Förädlade Refined Skogsflis Wood chips Biprodukter By-products Energimyndigheten har gett ut en marknadsöversikt för biobränslen som gäller första halvåret. I fortsättningen avser man att ge ut marknadsöversikter varje månad. Läs mer på s.6. Källa: Energimyndigheten, Trädbränsle- och torvpriser Returträ Recycled wood Frästorv Milled peat Finskt beslut om ny reaktor Den finska regeringen fattade den 18 september beslut om att tillåta byggandet av en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i norra Finland, vid Bottenviken i jämhöjd med Skellefteå. SID 3. Oenighet om koldioxidläckage i EU EU-kommissionen ska inför årsskiftet publicera en uppdaterad lista på vilka branscher som är utsatta för risk för koldioxidläckage på grund av handeln med utsläppsrätter, och därför ska ha fria utsläppsrätter. SID 4. Innehållsförteckning Klimatmöte i New York 1 Familjen Rockefeller lämnar fossila bränslen 2 Valresultatet 2 Finskt beslut om ny reaktor 3 Förslaget till ny EU-kommission 3 Oenighet om koldioxidläckage i EU 4 Sex procent mer biogas i Sverige Ingen rätt att dra av för klimatkompensation 5 Marknaderna 6 Rapport om utvecklingen på biobränslemarknaderna 6 Elmarknaden: Torra veckor gav dålig tillrinning 6 Oljemarknaden: Sjunkande försäljning av bensin, diesel, E85 och eldningsolja 7 Oljan klart under 100 dollar/fat 7 Riksskogstaxeringen - Det växer så det knakar i den svenska skogen 7 Pressmeddelanden 8 Debattartiklar 19 9 Bioenergi i pressen 11 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. främst av luftvårdsskäl. Kina gör också mycket stora satsningar på förnybar energi. Bland andra ledare som var samlade i New York fanns statsminister Fredrik Reinfeldt, premiärminister David Cameron, president Francois Hollande, Brasiliens president Dilma Rousseff och Indiens nye premiärminister Narendra Modi. Inför toppmötet presenterades en rad olika dokument och initiativ. Stora investerare förbinder sig i en global divestment campaign att dra bort sina investeringar från fossilbränsleindustrin och istället investera i klimatvänlig teknik (förnybar energi och energieffektivisering). Se separat artikel nedan. Flera andra initiativ har tagits där grupper av företag och länder förbinder sig till åtgärder. Ett sådant initiativ gäller att halvera avskogningen till Ett annat gäller att införa globala koldioxidskatter. I det senare är norska Statoil en ledande aktör. Företagets vd Helge Lund föreslår ett pris på koldioxidutsläppen på 75 dollar/ ton, vilket är tio gånger så mycket som priset på utsläppsrätter i EU idag. Bland initiativen inför mötet finns också the New Climate Economy Report som utarbetats av den globala kommissionen för ekonomi och klimat. Initiativet till den här kommissionen och rapporten kom från Sveriges miljöminister Lena Ek, och rapporten, som också har titeln Better Growth, Better Climate, presenterades parallellt i New York, Oslo, Addis Abeba, Johannesburg och Peking den 18 september (Vi sammanfattar en del av slutsatserna i nästa Bioenerginytt). Familjen Rockefeller lämnar fossila bränslen Familjen Rockefeller har beslutat att avsluta sina investeringar i fossil energi och istället satsa på förnybar energi för att bidra till klimatomställningen. Detsamma gäller Kyrkornas Världsråd, och en lång rad andra företag och institutioner med ekonomiska tillgångar i form av aktier. De här beskeden kom dagen innan FN:s klimatmöte i New York, och särskilt familjen Rockefellers besked blev en mycket uppmärksammad nyhet. Den förste Rockefeller, John D Rockefeller, grundade Standard Oil, som utvann olja ibland annat Kalifornien och Texas. Rockefeller var en excentrisk och hårdför företagsledare och hans företag skaffade sig närmast monopol på oljeutvinning i USA, vilket ledde till att bolaget genom USA:s antitrustlagstiftning tvångsmässigt delades upp i flera bolag. Bland dagens oljebolag är bland annat Exxon, Amoco och Chevron arvtagare till Standard Oil. Arvtagarna till John D Rockefeller bildade 1940 Rockefeller Brothers Fund, och det är denna fond som nu beslutat att lämna fossil energi. Fonden har tillgångar på 860 miljoner dollar, varav idag bara 7 procent är aktier i oljebolag. Den delen ska alltså säljas. Rockefellers har redan tidigare satsat pengar på politiska kampanjer mot ökad oljeutvinning, t ex utvinning av oljesand i Kanada, byggandet av den nya oljeledningen Keystone XL och frackning efter olja och gas. Kampanjen för att få investerare att ställa om sina investeringar (engelska: divestment campaign ) startade för ett par år sedan på initiativ av några amerikanska universitet. Resultatet hittills är att omkring 800 stora investerare placerat om 50 miljarder dollar, bort från fossilindustrin. Inför FN:s klimattoppmöter i New York presenterades 50 stora investerare som anslutit sig till kampanjen på en presskonferens med Al Gore. Vid sidan av Rockefellers var Kyrkornas Världsråd, med 590 miljoner kyrkomedlemmar i 150 länder, den mest uppmärksammade institutionen. Men också pensionsfonder och universitet hör till de placerare som anslutit sig. Bland stora amerikanska universitet har Stanford gjort sig av med alla sina aktier i kolindustrin, medan Harvard vägrar delta i projektet. Flera av de deltagande institutionerna pekar på att det inte enbart handlar om ett moraliskt ställningstagande i klimatfrågan, utan en bedömning av att fossilindustrin saknar framtid och innebär ökad risk. Valresultatet Vad betyder valresultatet för bioenergin? Vi får återkomma med analys när det finns en regering på plats och en regeringsdeklaration har presenterats och en budget har lagts. Regeringsdeklarationen kommer i slutet av denna vecka och budgeten 15 november. Vart och ett av partierna har sina egna skötebarn, och vilka konkreta förslag som kommer fram ur förhandlingsprocessen beror dels på de prioriteringar som de olika partierna gör, dels på vad man kan få ett bredare stöd för i Riksdagen. En av effekterna av valresultatet är ju att Riksdagens makt ökar. En annan effekt är att det kan bli mer förhandlingar med oppositionen än under Alliansregeringen. Före valet hade många förväntat sig en kraftig uppgång för Miljöpartiet, men partiet hamnade på ungefär samma nivå som förra valet och lyckades inte upprepa valframgången i Europavalet i våras. Inte heller Vänsterpartiet fick den valframgång man räknat med. Centerpartier lyckades undvika ett kraftigt bakslag genom en bra spurt i valrörelsen. De här tre partierna prioriterar utbyggnad av förnybar energi, och har alla möjlighet att påverka Socialdemokraterna i energi- och miljöfrågor. Den gröna dimensionen i politiken har varken förstärkts eller försvagats i antal mandat, men de tre partierna har bra förhandlingspositioner som skapar förutsättningar för att få genomslag i många frågor. 2

3 Finskt beslut om ny reaktor Den finska regeringen fattade den 18 september beslut om att tillåta byggandet av en kärnkraftsreaktor i Pyhäjoki i norra Finland, vid Bottenviken i jämhöjd med Skellefteå. Beslutet ledde till att det finska miljöpartiet lämnade regeringen. Röstsiffrorna i den finska regeringen blev 10 7 till förmån för att ge tillstånd. I den finska regeringen kan ministrar inta en avvikande uppfattning utan att det spräcker regeringen. Regeringen består sedan miljöpartiet tågat ut av samlingspartiet (Finlands moderater), socialdemokraterna, svenska folkpartiet och kristdemokraterna, och regeringen har nu en majoritet på bara ett mandat i den finska riksdagen. Flera socialdemokratiska ministrar och en av svenska folkpartiets två ministrar röstade mot beslutet. Reaktorn i Pyhäjoki har varit planerad under lång tid. Precis som den reaktor som byggs i Olkiluoto i sydvästra Finland är det ett konsortium av många företag som står bakom projektet. Bland företagen finns bland annat Fortum och flera skogsföretag. Eon hoppade av projektet för ett par år sedan, och då inbjöd man istället ryska Rosatom att bli delägare. Rosatom har 30 procent av bolaget och kommer dessutom att vara leverantör av reaktorn. Att det finska regeringsbeslutet togs samtidigt som EU förstärker sina sanktioner om Ryssland med anledning av Ukrainakrisen har väckt kritik. Det är inte säkert att projektet kan genomföras trots att regeringen gett tillstånd, och trots att den finska riksdagen sannolikt bekräftar beslutet (där kommer också de populistiska sannfinnarna att ge projektet sitt stöd). Ett villkor i projektet är nämligen att ägandet till minst 60 procent måste vara finskt, och det saknas idag inhemska aktörer som vill gå in som ägare. Svebio kommentar: Motivet för att bygga ytterligare en eller två reaktorer i Finland är en föreställning om ständigt ökande elbehov. Men liksom i Sverige och andra mogna industriländer har ökningen av elförbrukningen avstannat även i Finland. Bygget av den tredje reaktorn i Olkiluoto är en ekonomisk katastrof. Reaktorn skulle ha invigts 2009, men startdatum har gång på gång flyttats fram och är nu satt till Kostnaden uppges ha minst tredubblats jämfört med kalkylerna när kontraktet skrevs. Beställaren TVO och byggaren franska Areva strider i domstolarna om 3,5 miljard euro. Vi vet inte vilka kostnader man räknar med i Pyhäjoki. Det är svårt att veta om den ryska leveransen sker på affärsmässiga eller politiska grunder. Rosatom har för ett par veckor sedan fått en order på flera reaktorer i Sydafrika. Också där handlar det lika mycket om politik som om affärer. För den nordiska elmarknaden är ytterligare en reaktor i Finland knappast välkommen. Det sker en omfattande utbyggnad av förnybar produktionskapacitet i de övriga nordiska länderna, och priserna är låga på Nordpool och förväntas bli det under många år framöver. I miljökonsekvensbeskrivningen för reaktorn i Pyhäjoki påstod man att alternativet till en ny reaktor skulle vara ny kolkondensproduktion, ett orimligt antagande med tanke dels på den snabba utbyggnaden av förnybar elproduktion och med tanke på utsläppsrättshandeln i EU, som Finland är en del av. Svebio påpekade det inkonsekventa resonemanget i ett yttrande till de finska myndigheterna. Förslaget till ny EU-kommission Vad betyder valresultatet för bioenergin? Vi får återkomma med analys när det finns en regering på plats och en regeringsdeklaration har presenterats och en budget har lagts. Den nye EU-kommissionspresidenten Jean-Claude Juncker från Luxemburg, presenterade 10 september sitt förslag till ny kommission för de kommande fem åren. De föreslagna 28 ledamöterna från EU:s alla medlemsländer kommer nu att utfrågas av EUparlamentet som därefter kommer att godkänna eller förkasta den nya kommissionen. För första gången har man också genomfört ett mått av parlamentarism genom att välja president för kommissionen ur den partigrupp som fick mest stöd i Europaparlamentsvalet. Juncker kommer från EPP-gruppen, den konservativa grupp som bland annat inkluderar de svenska moderaterna och kristdemokraterna. Ytterligare 13 kommissionärer kommer från EPP-gruppen och en från de brittiska konsevativa, som ingår i en annan högergruppering. Åtta kommer från den socialdemokratiska gruppen, S&D, och fem kommer från den liberala gruppen ALDE, bland dem folkpartisten Cecilia Malmström, som nu får hand om handelsportföljen. Alla de andra mindre partigrupperna saknar egen representation i kommissionen. Juncker har valt att organisera kommissionen med ett inre kabinett på sju vicepresidenter, som var och en ansvarar för en sektor eller inriktning av politiken. Förste vicepresident är holländaren Frans Timmermans, som i första hand ska se till att regelverken i EU fungerar. Andra vice ordförande och hög representant är italienskan Federica Mogherini. Hon får alltså den roll som EU:s utrikesminister som Catherine Ashton har idag. Bland de övriga vicepresidenterna får den tidigare premiärministern i Slovenien 3 Alenka Bratusek ett särskilt ansvar för att driva fram den samlade energiunionen, och därmed också ett övergripande ansvar för energipolitiken. Klimat och energi samordnas under en kommissionär, spanjoren Miguel Arias Canete. Karmenu Vella från Malta blir kommissionär för miljö och fiske. Canete har varit jordbruksminister i Spanien och tillhör den konservativa gruppen i EU-parlamentet. Under de närmaste dagarna genomförs utfrågningar med de föreslagna kommissionärerna i EU-parlamentet tre timmars utfrågning med var och en. Parlamentet kan inte stoppa enstaka kommissionärer, utan har att säga ja eller nej till hela den föreslagna kommissionen. Om Jean-Claude Juncker inser att en av hans kandidater är omöjlig kan han själv agera för att få denne utbytt. Kritik har riktats mot Canete för att han och hans familj har ekonomiska intressen i oljeindustrin, och för vissa uttalanden som har tolkats som sexistiska. Att utse Vella till miljökommissionär anses vara en nedprioritering av miljöfrågorna eftersom Malta på flera sätt ignorerat EU:s miljödirektiv. Svebio kommentar: Man kan beklaga att det inte finns någon nordeuropé bland de kommissionärer som har ansvar för energi, klimat och miljö. Å andra sidan är både Cañete och Bratušek erfarna politiker som haft ledande positioner i sina hemländer. Den avgående energikommissionären Günther Oettinger har haft en mycket otydlig profil och har haft en mycket traditionell syn på energiförsörjningen. Vi får hoppas att den nya uppsättningen blir bättre. För bioenergins del kan det vara en fördel att klimat och energi samordnas bättre. Vi har sett stora motsättningar under den senaste tiden mellan direktoraten i synen på biobränslenas miljöpåverkan. Vi hoppas att de nya kommissionärerna kan ta ett nytt, positivt grepp för bioenergin.

4 Oenighet om koldioxidläckage i EU EU-kommissionen ska inför årsskiftet publicera en uppdaterad lista på vilka branscher som är utsatta för risk för koldioxidläckage på grund av handeln med utsläppsrätter, och därför ska ha fria utsläppsrätter. Listan ska gälla och ska alltså vara klar i god tid före årsskiftet. Det finns redan idag en sådan lista. Med koldioxidläckage menar man att det är risk att utsläppen av koldioxid exporteras genom att företag i branschen inom EU flyttar ut när de får höga kostnader för sina utsläpp, eller att företag utanför EU får en konkurrensfördel av samma skäl och kan öka sin produktion på EU-företagens bekostnad. Sådana här konkurrensutsatta branscher, ofta med höga utsläpp, får därför fria utsläppsrätter, och behöver inte köpa in utsläppsrätter vid de auktioneringar som genomförs. För att fastställa vilka företag som får denna förmån finns det en omfattande lista, som fastställs av EU-kommissionen efter samråd med EU-parlamentet och Rådet. Kommissionens förslag har varit uppe till omröstning i EU-parlamentets miljökommitté, och fick godkänt med liten marginal. De socialdemokratiska, liberala och gröna grupperna röstade emot, medan de konservativa grupperna röstade för, starkt uppbackade av de europeiska industriorganisationerna. Listan är mycket omfattande och innefattar inte bara tung industri som stål- och metallverk, utan ett mycket stort antal branscher, som framför allt anses vara utsatta för importkonkurrens. Kritikerna av förslaget har flera tunga invändningar mot förslaget: I den konsekvensanalys som EU-kommissionen gjort utgår man från att priset på utsläppsrätter ska vara 30 euro/ ton. På den prisnivån är det många branscher som kan få problem. Men priset ligger idag mellan 5 6 euro/ton och det finns ingenting som tyder på att priset på utsläppsrätter kommer att stiga kraftigt de närmaste åren. Kommissionen har själv i andra dokument uppskattat priset 2020 till 16,5 euro. Listan över hotade branscher är orimligt lång och innehåller mängder av företag och branscher som mycket väl kan hantera en situation med en kostnad för sina utsläpp. Vad sägs t ex om tillverkning av tapeter eller tillverkning av underkläder. Genom att undanta sådana branscher minskar man också företagens intresse för energieffektivisering och miljöåtgärder. Den långa listan innebär att mycket stora delar av näringslivet i praktiken ställs vid sidan av ETS. Det innebär också att priset på utsläppsrätterna pressas ner. EU-kommissionen behöver inte fästa sig vid eventuell kritik utan fastställer självsvåldigt listan. Det har man befogenhet att göra i enlighet med utsläppshandelsdirektivet. Sverige har bara en ordinarie ledamot i miljöutskottet, Jytte Guteland (S), men tre suppleanter Marit Paulsen (FP), Christofer Fjellner (M) och Isabella Lövin (MP). Sex procent mer biogas i Sverige 2013 Produktionen av biogas ökade med 6 procent 2013 jämfört med Det framgår av årets biogasstatistik som presenterats av Energimyndigheten och tagits fram av Energigas Sverige i samverkan med Avfall Sverige, svenskt Vatten och LRF. Den totala produktionen av biogas uppgick till GWh, en ökning med 97 GWh från Antalet biogasanläggningar är 264 stycken. Av dessa är 60 biogasutvinning vid deponier, 137 avloppsreningsverk, 23 samrötningsanläggningar, 39 gårdsanläggningar och 5 industrianläggningar. Av biogasproduktionen sker 40 procent vid avloppsreningsverk och 14 procent på deponier. Produktionen vid avloppsreningsverk har ökat, men gasproduktionen vid deponier minskar. Den snabbaste ökningen procentuellt sker just nu i gårdsanläggningar, där man gör biogas av gödsel och kan ta vara på biogödseln i odlingen. En tydlig trend under senare år är att allt större andel av biogasen används som fordonsbränsle, och uppgraderingen till fordonsbränsle har nästan fördubblats sedan Mer än hälften av all biogas uppgraderas för att bli fordonsbränsle. Användningen som värme minskar och användningen för elproduktion är jämförelsevis liten. Drygt en tiondel av biogasen (191 GWh) injicerades i naturgasnätet, och 33,5 GWh omvandlades till flytande biogas (LBG). Svebio kommentar: Biogasproduktionen ökar stadigt och ligger nu på knappt 1,7 TWh, vilket dock inkluderar både 186 GWh facklad gas och värmespill som inte utnyttjas. Det innebär att ungefär en procent av bioenergitillförseln i Sverige är biogas. Det skrivs och pratas mycket om biogas, inte minst av politiker och debattörer. Men utvecklingen av sektorn har inte gått särskilt snabbt, trots olika stöd utöver koldioxidbeskattningen. Nu finns det en del större projekt på gång som kan skynda på utvecklingen. Ett exempel är Jordberga i Skåne som ska producera 110 GWh per år och nyligen invigts. Men biogassektorn behöver, liksom övrig produktion av biodrivmedel, långsiktiga och förmånliga styrmedel för att investeringarna ska ta fart. Ansvaret för kontoföring av elcertifikat och ursprungsgarantier flyttas till Energimyndigheten Från den 1 januari 2015 tar Energimyndigheten över rollen som kontoföringsmyndighet för elcertifikat och ursprungsgarantier. Tidigare har Svenska kraftnät varit kontoföringsmyndighet. Precis som tidigare kommer Energimyndigheten att fortsätta vara tillsynsmyndighet för de båda systemen. Denna förändring bedöms göra det enklare för aktörerna som i fortsättningen kan vända sig till en och samma myndighet oavsett om frågan gäller ansökningar om elcertifikat och ursprungsgarantier, kvotplikt och deklarationer eller kontoföring av certifikat och statistik. På sikt kan det också innebära att staten kan administrera systemen till en lägre kostnad än idag. Energimyndigheten har som ambition att förändringen inte ska påverka aktörerna på något annat sätt än till det bättre. Myndigheten kommer att ta över kontoföringssystemet Cesar och det kommer att användas även fortsättningsvis. För att elektroniskt administrera sina elcertifikat och ursprungsgarantier eller söka FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. marknadsinformation nås Cesar, från och med årsskiftet, via en ny webbadress. Den nya adressen kommer att meddelas senare under hösten. Energimyndigheten har påbörjat arbetet med att upprätta en organisation för den nya verksamheten. Den kommer att tillhöra den enhet där övriga medarbetare som arbetar med elcertifikat och ursprungsgarantier är placerade. För nätägare och andra rapporterande företag innebär förändringen att de mätvärden som de skickar och som ligger till grund för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier ska skickas till en ny mottagare. Energimyndigheten och Svenska kraftnät kommer att informera om detta under hösten. (pressmeddelande från Energimyndigheten 26 sept) Ingen rätt att dra av för klimatkompensation Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ett ärende som är av stor principiell betydelse för företag som arbetar med klimatkompensation. Saltå kvarn klimatkompenserar alla sina transporter. År 2011 kostade detta företaget kr. En femtedel av beloppet avsåg betalning till ett konsultföretag som analyserade vilken klimatpåverkan företaget hade. Resten av kostnaden avsåg inköp av utsläppskrediter. Pengarna användes för skogsplantering i Uganda. Skatteverket nekade Saltå kvarn avdrag för kostnaderna för klimatkompensationen i 2012 års taxering. Enligt verket rörde det sig om en gåva som inte var avdragsgill. Företaget överklagade till Skatterättsnämnden. Där vann företaget, eftersom nämnden ansåg att kostnaden kunde dras av. Argumentet var att Saltå kvarn är ett företag med uttalad miljöprofil och att det för ett sådant företag är viktigt för trovärdigheten att ha kontroll över negativa konsekvensera av företagets verksamhet. Nämnden var inte enig; tre ledamöter anmälde avvikande uppfattning. Nu har frågan avgjorts i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen, som i huvudsak dömer till Saltå kvarns nackdel. Man accepterar avdrag för konsultarvodet, men anser att avdrag inte kan göras för den del som avser klimatkompensationen. När det gäller kostnaderna för utsläppskrediterna konstaterar domstolen att någon direkt motprestation inte kommer bolaget till del. Domstolen anser inte heller att det finns någon egentlig anknytning mellan bolagets verksamhet avseende ekologiska produkter och trädplanteringen i Uganda. Välkommen till ÅreTs BioenerGidaGar den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen! Foto: FrankyDeMeyer Konferens, workshops och studiebesök. 4-5 november, Hotell Gamla Teatern, Östersund Läs mer på Välkommen! Bioenergi Sveriges största energislag! I samarbete med: Arrangerat av: 5

6 Marknaderna Rapport om utvecklingen på biobränslemarknaderna Energimyndigheten gav 16 september ut en rapport om utvecklingen på biobränslemarknaderna under det senaste halvåret. Avsikten är att dessa rapporter ska ges ut varje månad framöver. Det kommer att bli en bra källa för branschens aktörer, bland annat med uppgifter om prisutveckling, trender och nya projekt som kan påverka marknaden. Vi återger här pressmeddelandet om det första nyhetsbrevet. För att registrera sig för nyhetsbrevet går man till Energimyndighetens hemsida, och klickar sig fram till energimarknadsrapporter/biobränslemarknaderna under rubriken Statistik. Rapporten innehåller uppgifter både om marknaderna för fasta, flytande och gasformiga biobränslen. Läget på biobränslemarknaderna, halvårsrapport Här kommer en marknadsrapport för biobränslen där du kan läsa om det senaste halvårets utveckling på biobränslemarknaderna. Framöver kommer dessa rapporter att publiceras en gång i månaden och de rapporterar då om den gångna månaden. Flytande biobränslen Den etanol som produceras inom EU har hittills under året endast berörts av mindre prisfluktrationer och legat strax under 4,50 kr/l. Den etanol som importeras från tredje land kostade vid årets början ca 4,47 kr/l. Under mars steg priset till 5,55 kr/l vilket berodde på att USA fick tillfälliga problem med logistiken kring sin etanolexport. Under sommarmånaderna har priset legat stadigt kring 4,50 kr/l. Priset på biodiesel ligger i nuläget på en relativt låg nivå. Priset har i stort legat mellan 6,0 till 6,5 kr/l under året med mindre prisfall i april och juli. Prisfallet i april berodde på en kombination av en stark euro, lägre efterfrågeprognoser och lägre produktionskostnader på grund av det milda vädret. I juli berodde prisfallet på att höga skördar ökade utbudet på marknaden. Regeringen föreslog under 2013 att ett kvotpliktsystem för låginblandade biodrivmedel skulle införas från och med den 1 maj Kvotplikten skulle också kombineras med vissa ändringar av energiskatten. Den här typen av lagändringar kräver ett statsstödsgodkännande från EU-kommissionen. Dock blev inte lagändringarna godkända vilket lett till osäkerhet på marknaden. I mars 2014 presenterade Energimyndigheten sin övervakningsrapport för 2013 där det konstaterades att FAME var överkompenserat enligt EUs regelverk. EU-kommissionen begärde då att Sverige skulle korrigera detta och utöka sin rapportering av det biodrivmedel som får statsstöd. Med anledning av det tog Finansdepartementet fram en promemoria för att undvika framtida överkompensation. Promemorian föreslår bland annat förändrad energiskatt för FAME och HVO. Europeiska rådet har under 2014 kommit överens om att justera vilka typer av biodrivmedel som ska få räknas mot Förnybartdirektivets mål om 10 procent förnybart drivmedel i transportsektorn till år Andelen biobränsle vars råvaror skulle kunna användas till mat får endast utgöra 7 procent av målets 10 procent. Vegetabiliska eller animaliska oljor i form av restprodukter, till exempel tallolja och frityrolja får istället räknas dubbelt eller kvadrupelt mot 10 procent målet. Fasta biobränslen Sedan mitten på maj 2014 har det internationella priset (enligt cif ARA) på pellets fortsatt att öka kontinuerligt till och med slutet av augusti. Årets högsta notering nåddes den 27:e augusti med 270 SEK/MWh. Stigande efterfrågan i Storbritannien och neutrala omvärldsfaktorer har varit orsaken till denna marknadsutveckling. Ökad efterfrågan kan börja driva upp priset ytterligare från september och framöver. Exporten av pellets från Nordamerika till Europa har fördubblats de senaste två åren och var 2013 uppe i 4,7 miljoner ton. Än så länge ser man ingen avmattning av exporten. Priserna för både förädlade trädbränslen och returträ fortsatte att sjunka under det andra kvartalet 2014 i Sverige. Det preliminära priset på förädlade trädbränslen var då 266 kr/mwh och för returträ 88 kr/mwh. Priset på skogsflis har under det andra kvartalet 2014 fortsatt att ligga på en nivå under 200 kr/mwh. Priset för biprodukter var något högre jämfört med det första kvartalet Kommissionen har nyligen publicerat en rapport (Staff Working Document) om hållbarhetskriterier för fasta- och gasformiga biobränslen för värme och el-produktion med tanke på EUs 2020 mål för förnybar energi. Den finländska skogskoncernen Metsä Group planerar en stor investering i Finland. Skogskoncernen vill bygga ett nytt biokombinat i anslutning till massafabriken i Äänekoski. Fabriken kommer att kosta cirka 10 miljarder kronor och blir därmed den största enskilda investeringen i skogsindustrins historia i Finland. Biofabriken beräknas stå klar år Elmarknaden: Torra veckor gav dålig tillrinning Några veckor med torrt väder under sensommar och tidig höst gav dålig tillrinning i vattenmagasinen, och svag produktion av vindkraft, men också sen start på uppvärmningssäsongen. Nu har vädrat slagit om till normal höst med regn och blåst, och det ger ett nytt läge. Den långsiktiga trenden är annars att den mycket starka elbalansen består. Elproduktionen hittills i år är nästan identisk med produktionen förra året. Användningen ligger däremot 4 TWh under förra årets. Nedgången ligger helt och hållet i industrin. Hittills i år har vi en elexport på över 12 TWh. 6 Elpriserna har ökat en del under början av hösten, både spotpriser och terminspriser. Det kan spegla den sämre vattentillrinningen i Norden, men är också en normal säsongsvariation. Elcertifikaten visar också en uppåtgående trend efter sommaren Det gäller särskilt forwards-priserna, som stigit över 20 öre/kwh för leverans 2017, ett par öres uppgång jämfört med i maj. Uppgången speglar sannolikt att de låga el- och certifikatspriserna har medfört kraftigt neddragna investeringar i ny vindkraft.

7 Oljemarknaden: Sjunkande försäljning av bensin, diesel, E85 och eldningsolja Försäljningen av drivmedel fortsatte att sjunka under augusti. Vi citerar ur SPBI:s pressmeddelande: Bensinförsäljningen fortsatte ned i augusti 2014 och uppgick till m3, en minskning med m3 eller 4 procent. Den ackumulerade bensinförsäljningen var m3, även här en minskning med m3 eller 4 procent. Dieselförsäljningen under augusti omfattade m3, vilket är en nedgång med m3 eller 2 procent. Den ackumulerade dieselförsäljningen uppgick till m3, en uppgång med 2 procent. Försäljningen av E85 sjönk under augusti och uppgick till m3, en nedgång med m3 eller 12 procent. Den ackumulerade försäljningen av E85 till och med augusti 2014 uppgick till ca m3, en nedgång med eller 8 procent. Eldningsoljeförsäljningen uppgick i augusti till m3, en minskning med ca eller 32 procent. Även ackumulerat minskade försäljningen med ca 26 procent. Svebio kommentar: SPBI:s statistik visar nu minskning för alla drivmedel, inklusive diesel. På den punkten kan man ifrågasätta siffrorna. Det har skett en omfattande övergång till biodiesel (B100) bland åkerier och kollektivtrafikföretag, och biodieseln finns inte med som en separat kategori i SPBI:s statistik. Nedgången för eldningsolja är anmärkningsvärt stor, och speglar den omfattande konvertering som nu äger rum i näringslivet på grund av stigande koldioxidskatt och ökat klimatmedvetande i företagen. Oljan klart under 100 dollar/fat Efter en topp på 115 dollar i juli har oljepriset sjunkit relativt kraftigt ner till USD/fat. Detta gäller Brentoljan; den amerikanska oljan är några dollar billigare. Prisfallet kan förvåna eftersom det varit fortsatt och ökande oro i flera oljeländer (Irak, Syrien, Libyen, Nigeria m fl). En viktig faktor för utvecklingen av de globala priserna är USA:s minskande efterfrågan, som beror på ökad produktion av olja och gas från frackning. Om det lägre priset består kan det få betydelse för marknadspriserna på eldningsolja, bensin och diesel. Men i ett historiskt perspektiv är det fortfarande ett mycket högt oljepris. MISSA INTE! INBLICK BIOENERGI oktober, Stockholm ÅRETS BIOENERGIDAGAR 4-5 november, Östersund PELLETS januari, Eskilstuna Läs mer på Riksskogstaxeringen Det växer så det knakar i den svenska skogen Det växer så det knakar i den svenska skogen. Virkesförrådet fortsätter att öka och är nu uppe i drygt 3300 miljoner skogskubikmeter. Det framgår av officiell statistik i årets utgåva av publikationen Skogsdata 2014 från Riksskogstaxeringen vid SLU. Vi ser att skogen växer cirka 30 procent mer än det som avverkas och det som dör naturligt. Detta medför, trots skogsbränder och stormar, en fortsatt stadig ökning av virkesförrådet på riksnivå, säger Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU. Riksskogstaxeringen har samlat in data om de svenska skogarna i över 90 år, vilket gör Sverige tillsammans med Norge och Finland världsunika. Dessa tidsserier ger goda möjligheter att följa utvecklingen i skogen ur både skogsbruks- och miljöperspektiv. Allt fler intressenter efterfrågar uppgifter om miljötillståndet i skogen och att vi kan sammanställa långa tidsserier anses särskilt värdefullt, säger Per Nilsson som är redovisningsansvarig vid Riksskogstaxeringen. Biologisk mångfald i de svenska skogarna I publikationen Skogsdata 2014 presenteras utöver Sveriges officiella statistik om landets skogar, även ett temaavsnitt om vilka uppgifter som Riksskogstaxeringen kan redovisa med avseende på biologisk mångfald. Skogen innehåller så mycket mer än virkesförråd, berättar Sören Wulff, författare till årets temaavsnitt. Långa tidsserier kan skapas för ett antal intressanta indikatorer på biologisk mångfald, exempelvis gammal skog som är förknippad med hög biologisk mångfald. I norra Sverige ses kraftigt minskande arealer gammal skog fram till 1990-talet. Därefter kan en ökning av arealen gammal skog noteras i hela landet, troligen som en följd av skogsvårdsförordningen från år 1993 där produktionsoch miljömål likställs. Även skogsbrukets anslutning till olika certifieringsstandarder, exempelvis FSC och PEFC, har förmodligen också påverkat den positiva utvecklingen. Utöver gammal skog presenteras även uppgifter om 15 andra indikatorer på biologisk mångfald. (pressmeddelande från Riksskogstaxeringen vid SLU 25 sept) 7

8 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Pinsamt Ramböll har missat tredje största kraftslaget i ny elsystemstudie! Konsultbolaget Ramböll har gett ut en rapport om det svenska elsystemet där man inte alls har med det tredje största kraftslaget, biokraften, i den förnybara elproduktionen. Detta trots att vi redan nu har drygt megawatt biokraft som producerar 12 TWh om året och som skulle producera 25 TWh om de bara kördes årets 8 kallaste månader. Missen är pinsam för Ramböll som snarast borde dra tillbaka rapporten och leverera en ny inom kort. Gör om Gör rätt säger Gustav Melin, vd i Svebio. Svebios tidning Bioenergi publicerar om någon vecka årets upplaga av Biokraftkartan. Den visar att det idag finns en installerad kapacitet i biokraft i Sverige på cirka MW. Det pågår en omfattande utbyggnad av nya kraftvärmeverk som kan eldas med förnybara biobränslen. Mitt i Stockholm byggs världens hittills största biokraft- värmeverk för träflis och runtom i landet finns ytterligare ett 30-tal aktuella utbyggnadsprojekt. Totalt produceras biokraft i drygt 200 anläggningar, som år 2013 gav 11,3 TWh biokraft. Det är den tredje största elproduktionsformen idag efter vattenkraft och kärnkraft och ger mer än vad vindkraften producerar. Det finns stora möjligheter att använda befintliga anläggningar en större del av året, nu används de bara en tredjedel av tiden, vi kan bygga mer biokraft och vi kan utveckla tekniken för att få bättre elutbyte. Biokraften är en självklar del av en framtida förnybar elproduktionsstrategi, säger Gustav Melin. Jag ser fram emot en ny rapport från Ramböll som gör hela systemanalysen om det svenska elsystemet, den här passar tyvärr bäst i papperskorgen. Pressmeddelande Nu sker det kommersiella genombrottet för etanol från cellulosa USA har nu tagit en klar ledning i utvecklingen av biodrivmedel från cellulosa. Vi ser under 2014 ett kommersiellt genombrott för den nya tekniken som ska ge oss förnybara drivmedel från cellulosahaltiga råvaror från jordbruk och skogsbruk. I USA invigs i år fyra fabriker, medan utvecklingen står stilla i Sverige. Det konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Betydelsen av invigningen av POET:s nya etanolfabrik i Emmetsburg i Iowa understryks av att både den holländske kungen Willem Alexander och den amerikanske jordbruksministern Tom Vilsack fanns på plats. Projektet är ett samarbete mellan den ledande amerikanska etanoltillverkaren POET och det holländska bioteknikföretaget DSM. Fabriken ska tillverka omkring kubikmeter etanol om året med majshalm som råvara. I amerikanska Mellanvästern finns sammanlagt fyra projekt för produktion av etanol från cellulosa som invigs under Förutom POET:s fabrik i Emmetsburg finns Quad Countys fabrik in Galva, Iowa, DuPonts fabrik i Nevada, Iowa, och Abengoas fabrik i Hugoton, Kansas. Alla de här anläggningarna är fullskaliga, kommersiella projekt som utvecklar den nya tekniken för att göra etanol av halm. Investeringarna i avancerade biodrivmedel i USA är en stor utmaning för oss i Sverige. Vi har gjort stora insatser för forskning och utveckling av teknik för biodrivmedel från cellulosa, men vi har ännu inte fått till stånd några fullskaliga industriprojekt. Orsaken är att vi inte har tillräckligt starka styrmedel. Vi behöver en tydlig och långsiktig politik som gör att också vår kung och våra ministrar om några år kan inviga ett antal fabriker som gör biodrivmedel av cellulosa, t ex från den svenska skogen. Pressmeddelande Regeringens skatt på biodiesel motverkar klimatpolitiken Den skatt som regeringen vill lägga på biodiesel kommer att leda till högre utsläpp av koldioxid och försvåra för de företag som producerar rapsdiesel, liksom fördyra för de många åkerier och bussbolag som idag byter ut fossil diesel mot biodiesel, B100. Det är bakvänd klimatpolitik som innebär att det blir svårare att klara omställningen till en fossilfri fordonsflotta Det säger Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Den lagrådsremiss som regeringen idag lagt överensstämmer i stort med det förslag som lades av regeringen i en promemoria i somras. Skattehöjningen på lågblandad rapsdiesel blir lika stor som man då föreslog, medan skattehöjningen på högblandad rapsdiesel blir något lägre. Istället för en skattehöjning på 2,11 kr/liter vid pump på ren biodiesel blir det en skattehöjning på 1,28 kr/liter. Som skäl för den något lägre skattehöjningen anges att det kommit in kompletterande uppgifter som visar att den så kallade överkompensationen blir mindre än man tidigare trott. Systemet är i grunden felaktigt. EU:s statsstödsregler fungerar som en garanti för de fossila bränslenas marknadsdominans. Så fort ett biodrivmedel blir konkurrenskraftigt i förhållande till sin fossila konkurrent är den svenska regeringen skyldig att slå till med en skatt. De biodrivmedel som har den lägsta kostnaden belastas med en extra stor skatt. Det är ett regelverk som bromsar en snabb omställning i transportsektorn och som motverkar en sund konkurrens, konstaterar Kjell Andersson. Om svenska politiker vill ligga före resten av EU när det gäller att reducera utsläppen från transportsektorn måste man kräva en ändring av statsstödsreglerna. 8

9 Pressmeddelande Sverige avskaffade koldioxidskatten före Australien Radioprogrammet Klotet handlar idag om hur Australien avskaffat sin koldioxidskatt på kolkraftverk. Det gör kolkraft mer lönsam och ökar utsläppen till skada för klimatet. Men Klotet uppger felaktigt att Sverige har mer än tio gånger så hög koldioxidskatt. Det är inte sant. Koldioxidskatten på kraftvärme avskaffades helt i Sverige för ett och ett halvt år sedan. Därefter behöver kraftverken bara betala för att ha utsläppsrätter, och de kostar idag mycket lite. Priset är bara en tredjedel av den tidigare australiensiska koldioxidskatten. På den punkten har vi inte så mycket att skryta med jämfört med Australien. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio. Vår koldioxidskatt drabbar i första hand hushållen. Faktum är att användningen av kol i svenska kraftvärmeverk ökade med 40 procent mellan 2012 och 2013, sedan koldioxidskatten helt avskaffats i den sektorn. För 2014 har vi än så länge bara siffror från första kvartalet, som var ovanligt milt, och därför inte representativt för den långsiktiga utvecklingen. Sverige kan alltså inte skryta med att ha en hög kostnad för koldioxidutsläpp i kraftsektorn. DEBATTARTIKLAR Så når vi 100 procent förnybar energi i god tid Många tycker att energiförsörjningen är ett problem och att det kommer att bli ännu svårare framöver. Så ser inte vi det. Sverige har gott om energi och vi kommer inte att ha några svårigheter att nå 100 procent förnybar energi i god tid före År 2013 hade vi 51 procent förnybar energi och i elsektorn hela 60 procent. Vårt politiska val gäller hur dyrt det ska bli. Det kan nämligen bli riktigt dyrt om politiker bestämmer vilka energislag vi ska ha och ger statliga garantier eller stöd till enskilda energislag, vare sig det gäller förnybart eller ny kärnkraft. Vi menar att det är bäst för Sverige och för vårt näringsliv med generella styrmedel och marknadsekonomi, där de mest konkurrenskraftiga lösningarna vinner. Här är en lista på beslut som vi förväntar av en ny regering för mer förnybar energi, som ger jobb i hela Sverige, utveckling av företagen och minskad klimatpåverkan: Formulera nya och högre mål för andelen förnybar energi 2020 och 2030, för att klargöra den politiska viljeinriktningen. Höj målet för förnybar energi 2020 från 50 procent till 60 procent, och för förnybar energi i transportsektorn från 10 till 25 procent. För 2030 kan målet sättas till 75 procent förnybart både generellt och för transportsektorn. Verka för högre priser på utsläppsrätter och en minsta gemensam koldioxidskatt i hela EU. Klarlägg skattevillkor och andra styrmedel för förnybara drivmedel. På kort sikt full skattebefrielse för alla biodrivmedel. På längre sikt ett system som ger fördelar för de mest klimatsmarta drivmedlen. Stimulera marknaden för högblandade drivmedel som E85, B100 och biogas. Flexifuelbilar bör återfå sänkt förmånsvärde. Skrota förslaget om straffskatt på rapsdiesel. Stöd investeringar i nya produktionsanläggningar för drivmedel från skogsråvara, restprodukter och avfall, endera som direkt investeringsstöd eller ett garantiprissystem. Vi måste ta vara på de stora forskningsinsatser som gjorts, och utveckla den svenska industrin. Osäkerheten gör att investeringarna nu genomförs i Finland, Norge, USA och Kanada. Inför ett system som gynnar alla typer av miljöbilar vid nyförsäljning. Ingen särskild gräddfil för elbilar. Öka ramen för elcertifikatsystemet efter 2020 och låt certifikaten variera med priset så att vi investerar i el som efterfrågas på marknaden. Ökat stöd till ny elproduktion måste kombineras med att gammal elproduktion avvecklas för att ge rimliga marknadsvillkor. Gustav Melin, VD, Svebio Svenska Bioenergiföreningen Land Lantbruk & Skogsland,

10 Ökad produktion av biodrivmedel kan ge nya jobb Det finns konkreta projekt för produktion av avancerade biodrivmedel med investeringar på nära 20 miljarder kronor. Projektägarna väntar bara på politiskt ledarskap, skriver Gustav Melin, vd Svebio och Jan Lindstedt, ordförande i BioDriv, i NyTeknik den 9 september. Valrörelsen är i full gång och i år tycks det förekomma fler myter än någonsin i miljö- och klimatdebatten. De grova felaktigheter om biodrivmedel som har presenterats som fakta i debatten måste bemötas. I SVT:s intervju med Stefan Löfven häromveckan (31/8) påstods det att biodrivmedel inte bidrar till att skapa jobb. Detta absurda påstående lyftes fram som ett faktum trots att det finns otaliga bevis för motsatsen. Satsningar på biodrivmedel har tydliga sysselsättningseffekter och får inte nonchaleras i arbetsmarknadspolitiken. Bioenergi står idag för en tredjedel av svensk energianvändning och bidrar till tusentals arbetstillfällen i hela landet. I takt med att de 12 miljoner kubikmeter oljeprodukter som används i Sverige ska ersättas med förnybar energi finns en enorm potential för ökad sysselsättning, förbättrad handelsbalans och en fortsatt reduktion av utsläppen av växthusgaser. Detta kan tyckas vara en självklarhet, men ifrågasattes kraftigt i intervjun med socialdemokraternas partiledare som fick försvara de positiva argumenten med biobränslen. De uppskattningar som gjorts tidigare säger att biobränslekedjan för uppvärmning skapar ungefär 300 arbetstillfällen per TWh värme. Dessa arbetstillfällen återfinns i bränslets hela livscykel, från skogsbruket till värmeverkets leverans av värme. Fjärrvärmen, som finns i alla städer och tätorter, försörjs till största del med biobränslen. En sektor som fortfarande är kraftigt fossilberoende är den svenska transportsektorn som i dag brukar cirka 80 TWh fossil energi per år. Om dessa fossila drivmedel skulle ersättas med biodrivmedel skulle det motsvara arbetstillfällen. All bensin och diesel kommer dock inte att ersättas med biodrivmedel. Effektivisering och elektrifiering kommer att minska behovet av drivmedel. Statliga utredningen om en fossilfri fordonstrafik räknar med att vi år 2030 kommer att använda omkring 20 TWh biodrivmedel, men att potentialen för ökad inhemsk produktion uppgår till cirka TWh. Med samma sätt att räkna motsvarar den ökade produktionen nya arbetstillfällen. Räknar vi med de indirekta jobben blir antalet arbetstillfällen mer än Det finns i dag ett antal planerade konkreta projekt för produktion av avancerade biodrivmedel som är redo för genomförande. Det rör sig om investeringar på nära 20 miljarder kronor som skulle kunna utveckla svensk industri och placera oss i framkant i den globala utvecklingen. Projektägarna är redo att sätta spaden i jorden men väntar på politisk tydlighet, ledarskap och rätt styrmedel på marknaden. Här är de konkreta projekt vi avser: Nordisk Etanol och Biogas, Karlshamn. Spannmåls- och halmbaserad kombinerad etanol- och biogasanläggning. Värmlandsmetanol, Hagfors. Förgasning av skogsråvara för produktion av metanol. Domsjö/Chemrec, Örnsköldsvik. DME/Metanol från svartlutsförgasning. Billerud Pyrogrot, Norrköping. Pyrolysolja från skogsråvara. GoBiGas 2,Göteborg. Storskalig fortsättning på GoBiGas 1, förgasning av skogsråvara för biometan. NBE, Sveg. Etanolanläggning från cellulosa. E.ON, Skåne. Förgasning av skogsråvara för biometan. Listan på projekt visar att det finns en stor bredd i råvaror, omvandlingstekniker och slutprodukter. Sverige är för närvarande inte i behov av ytterligare mer forskning och demonstrationsanläggningar. Det som behövs nu är stabila förutsättningar för de investerare som står redo att bygga nya storskaliga anläggningar. På så sätt kan potentialen realiseras för nya jobb inom råvaruproduktion och bränsleförädling. Det handlar om jobb inom industri, transport och areella näringar. Det gäller naturligtvis även de många arbetstillfällen som skapas inom bygg- och anläggningsindustrin när fabrikerna byggs. Om de nödvändiga politiska ramarna kan slås fast så kommer de många jobben i bioenergibranschen skapas inom en nära framtid. Det innebär arbetstillfällen i hela landet, inte minst på landsbygden och i mindre orter, där det ofta är svårt att tillföra nya arbetstillfällen. Om Sverige ska kunna nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och behålla sin ledande position internationellt inom bioenergiområdet krävs det politiska ställningstaganden för långsiktiga villkor och delmål för användningen av förnybar energi redan under början av den kommande mandatperioden. Därför efterfrågar vi nu tydliga besked av de politiska partier som gör anspråk på regeringsmakten: vad avser ni göra för att realisera den identifierade potentialen i svensk biodrivmedelsindustri? Gustav Melin, vd Svebio Jan Lindstedt, ordförande i BioDriv 10

11 BIOENERGI I PRESSEN INTERNATIONELLT Trivector klimatkompenserar genom att stödja biomassakraftverk i Indien Trivector klimatkompenserar för verksamhetens utsläpp under 2013 genom att köpa andelar i ett biomassakraftverk i Sri Balaji i Andhra Pradesh, Indien. Indiens energiproduktion kommer nästan uteslutande från fossila bränslen. Genom att bidra till icke-fossilt bränsle (biomassa) till elnätet, bidrar projektets samtliga aktörer till en årlig minskning av ton koldioxidutsläpp. Förutom grön el till elnätet och färre strömavbrott, har projektet minskat de lokala utsläppen (SO 2, NO x och partiklar). Avfallet från biomassakraftverket hade annars lämnats till förmultning eller bränts upp på fälten, vilket hade orsakat ytterligare utsläpp. Ur Trivectors Pressmeddelande Stora Enso satsar i USA Skogsbolaget Stora Enso investerar 32 miljoner dollar i en demonstrations- och marknadsutvecklingsanläggning i Raceland i Louisiana, USA, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Stora Enso köpte tidigare i år det amerikanska bioteknikföretaget Virdia. Den teknik som Virdia utvecklat ska användas för att cellulosahaltig biomassa framställd av till exempel trä- eller jordbruksavfall ska kunna omvandlas till högraffinerat socker. Anläggningen kommer att ligga i närheten av befintliga sockerrörsplantager och använda bagassavfall som råvara. Produktionen ska enligt planerna starta i början av Ur artikel i Dagens Nyheter NORRBOTTENS LÄN 25-åriga ETC fördubblar omsättningen Energitekniskt centrum (ETC) skapades 1989 av Piteå kommun där eldsjälen Ivar Sundström blev första vd. Efter det har verksamheten hela tiden växt och nu har ETC, med vd Magnus Marklund i spetsen, satt upp som mål att antalet anställda ska fördubblas från 18 till 36 personer år Omsättningen beräknas öka från 20 miljoner kronor till minst 40 miljoner kronor. Ur ett nationellt perspektiv har vi en unik verksamhet där vi är det forskningsinstitut i landet som mest driver frågan om hur man utvinner energi genom bland annat förgasning, säger Magnus Marklund. Han pekar på styrkan att ETC är ett bra komplement till akademin och en viktig länk till industrin där uppdrag står för 20 procent av ETC:s omsättning, resterande del är ren forskningsverksamhet som till viss del finansieras av Energimyndigheten. Ur artikel i Piteå-Tidningen Biobaserat bränsle blandas i bensin Idag producerar talloljefabriken Sunpine på Haraholmen kubikmeter råtalloljediesel som skickas till Preems raffinaderi i Lysekil där talloljedieseln blandas in i oljejättens diesel. En liknande process pågår just nu för bensin. Det berättade Preems affärsutvecklingschef Sören Eriksson vid ett seminarium i samband med ETC:s 25-årsjubileum. Vid pappersproduktion skapas restprodukter från sodapannan som lignin. Den kan vi konvertera till en flytande produkt som vi skickar med båt till raffinaderiet i Lysekil. Sedan kan vi i princip tillverka grön bensin, sade Sören Eriksson till PT. Han tror att den till viss del biobaserade bensinen kan finnas på marknaden om tre år och i princip kan han tänka sig att en ny Sunpinefabrik, men inriktad mot bensin. Vid seminariet berättade också professor emeritus Björn Kjellström om hur han tillsammans med Ivar Sundström skapade ETC. Ur artikel i Piteå-Tidningen Regeringsförslag ger dyrare miljöbränsle kronor i ökade bränslekostnader. Det drabbas åkeriet Råab i Öjebyn av om regeringen får igenom ett förslag om att införa energiskatt på biodrivmedel som rapsolja. Det är korkat, var ligger miljövinsten i detta? undrar företagets ägare Roger Åström. Tidigare i sommar skrev PT om Roger Åström som investerat 15 miljoner kronor i nya lastbilar som körs på rapsolja (RME). Han har också lagt pengar på en 30 kubikmeter stor tank. Satsningen har skett i samarbete med Polarbröd som lagt fast en strategi som handlar om att tänka miljövänligt både vad gäller produktion och transporter. Roger Åström har räknat ut vad det kommer att kosta åkeriet. Går regeringens förslag igenom får jag en kostnadsökning med kronor per kubikmeter. En fördyring från en kvarts miljon upp till nära kronor i bränslekostnader. Jag förstår inte varför de gör detta. Genomförs detta överväger vi att gå tillbaka till vanlig fossil diesel. Ur artikel i Piteå-Tidningen Dags för ekofirande Förra året firade Övertorneå 30 år som ekokommun bland annat med att ordna en ekofest. Det bjöds bland annat på loppmarknad, ekologisk buffé, dragspelsmusik, seminarium och på kvällen ekopub. Stig Kerttu, Övertorneå kommuns näringslivschef, var en av festdeltagarna. Han tycker att det märks att Övertorneå varit ekokommun under många år. Det märks på många sätt, bland annat i miljötänket på förskolor och skolor. Nu har vi också börjat jobba aktivt i bioenergifrågorna och vi avser att överta driften av fjärrvärmeverket som är delat mellan kommunen och Vattenfall. Jag tycker personligen att man ska jobba mycket med bioenergi, det finns en stor potential, vi är en skogsrik kommun och vi borde kunna göra förädlingen här och skapa jobb, säger han. Ur artikel i Norrbottens-Kuriren

12 Kappa nominerat till prestigefyllt miljöpris Den målmedvetna miljösatsningen hos Smurfit Kappa i Piteå är på väg att bära frukt. Piteåfabriken är nämligen nominerad i kategorin Bio Strategy of the Year i PPI Awards, som är den globala miljöutmärkelsen för massa- och pappersindustrier. Det är framförallt det faktum att fabriken är först i världen med en mesaugn som eldas med stor andel biobränsle och som därmed minskar koldioxidutsläppet kraftigt. Biobränslet i mesaugnen är pulveriserad sågspån som torkats med överskottsvärme i rökgaserna från fabrikens sodapanna. Att använda sågspånspulver som bränsle är unikt och har krävt omfattande teknisk utveckling. Vinnarna i de 14 kategorierna kommer att tillkännages vid en ceremoni den 8 oktober på Seaport Hotel i Boston, Massachusetts, USA. Ur artikel i Piteå-Tidningen Westmech i uppdrag för tillverkning av svart pellets Westmech Industri AB är igång med ett torrifieringsprojekt där man på uppdrag av företaget Bioendev tillverkar utrustning som gör pellets av rostat biobränsle. Det krävs sju lastbilar med flis eller två lastbilar med vit pellets för att utvinna lika mycket energi som en lastbil svart pellets ger. Just nu jobbar Westmech Industri AB, på uppdrag av Bioendev, med att bygga en industriell demoanläggning i Holmsund för att visa att det går att tillverka materialet i industriell skala. I vinter ska den industriella demoanläggningen vara igång enligt Westerberg. Westmech industri AB startades av Eric Westerberg Till en början höll verksamheten till i Kålaboda men sedan ett och ett halvt år sedan har företaget sina lokaler i Gumboda. Verkstadsdelen har fem anställda. Westmech Industri AB får 9 miljoner kronor för torrifieringsprojektet. Ur artikel i Västerbottens Mellanbygd VÄSTERBOTTENS LÄN Mer gods fraktas på räls Godstrafiken på Inlandsbanan har ökat kraftigt senaste åren. Under det första halvåret 2014 ökade den med 82 procent. Fram till juli i år hade strax över 55 miljoner bruttotonkilometer körts på den 110 mil långa järnvägen. Tåg lastade med timmer, torv, kalk och stormvirke har rullat på banan mellan Gällivare och Mora. Under samma period 2013 hade det körts cirka 30 miljoner bruttotonkilometer. Otto Nilsson säger att offensiva satsningar ligger bakom den stora ökningen. En sådan är att man åtgärdat en 30 kilometer lång sträcka mellan Arvidsjaur och Jokkmokk. Efter att ha höjt bärigheten på sträckan till ett tillåtet axeltryck på 20 ton kan nu bland annat kalklaster från Orsa rulla upp till Malmfälten. Grundtanken att det ska bli lättare att ta tillvara på skogsresurserna tack vare mer kostnadseffektiva transportmöjligheter. Ur artikel i Lokaltidningen JÄMTLANDS LÄN De vill stoppa Jämtkrafts planer på torvbrytning Jämtkraft vill bryta torv på Bölesmyren ovanför Hoverberg. Det tänker Lars-Erik Lundberg och Ruben Karlsson sätta stopp för. Bölesmyren är naturens njurar. Man bryter sönder den ekologiska balansen om man börjar med torvbrytning där, säger Lars- Erik Lundberg. Han är främst oroad för att kvaliteten på de vattendrag som löper i närheten av Bölesmyren kommer att försämras kraftigt. Uran kommer frigöras och komma ner i Galhammarbäcken. Jämtkrafts planer på att bryta torv på Bölesmyren och Branaflon blev kända Jämtkrafts intresse för Bölesmyren fick kommunstyrelsen i Bergs kommun att ändra inställning till torvbrytning. I början på 1990-talet fattade Bergs kommun ett beslut om att säga nej till torvbrytning i kommunen, men 2012 beslutades att säga ja till Jämtkraft. Ur artikel i Länstidningen Östersund Startsträckan en mil Det är helt förankrat i partiledningen och helt förankrat i vårt parti, säger riksdagsledamoten Leif Pettersson (S). I händelse av valseger för Socialdemokraterna påbörjas senast 2018 bygget av en mil järnväg från Umeå till industriområdet Dåvamyran. Det handlar om någonstans mellan 25 och 30 miljarder kronor för hela Norrbotniabanan. Järnvägen måste vara klar senast 2030 om vi ska få EU:s stöd. Krafter i Umeå vill ha ett industrispår Umeå-Dåvamyran men påbörjas Norrbotniabanan tar det projektet över. I Dåvamyran finns Umeå Energi, med fjärrvärme. Transporter av biobränsle och viss volym avfall skulle framgent gå på järnväg och upptagningsområdet kan då göras större. SCA varslar i Stugun SCA varslar sex personer om uppsägning i Stugun. SCA planerar att minska produktionen på hyvleriet under vintrarna för att öka under somrarna. Just nu arbetar 43 personer vid hyvleriet och pelletstillverkningen. Varslet på sex personer görs framför allt för att hyvlade varor säljs i mindre omfattning vintertid. De huvudsakliga kunderna är norska byggvarukedjor. När efterfrågan stiger under sommarhalvåret ska fler anställas under en begränsad tid. Ur artikel i Östersunds-Posten Ur artikel i Norrbottens-Kuriren

13 VÄSTERNORRLANDS LÄN Mack för fordonsgas på gång i Härnösand Nu har Hemab bestämt var man ska anlägga sitt tankställe för fordonsgas. Allt är klart för byggstart och vi räknar med invigning nästa sommar, säger Andreas Einarsson på Hemab. Det blir på tomten bredvid Highway hotel vid norra infarten till Härnösand. Det intressanta med Hemabs satsning är att en del av gasen ska komma från Hemabs planerade biogasproduktion vid renhållningsstationen Älandsbro. Råvaran blir det insamlade matavfallet från Härnösandsborna. Men första året blir det en mix av biogas och naturgas, berättar Andreas Einarsson. Satsningen genomförs tillsammans med BioFuel Region där Härnösand Miljö och Energi AB, Sundsvalls kommun, Piteå kommun, Örnsköldsviks kommun, AGA AB och AC Fordonsgas AB ingår. EU stöttar också projektet. Ur artikel i Tidningen Ångermanland GÄVLEBORGS LÄN Flexibel biogaslösning väcker intresse Kommunens sopbilar kommer snart att gå på rötgas från invånarnas samlade matrester. En enkelt flyttbar minianläggning som går att bygga ut och som väckt intresse från andra Det finns flera finurliga tekniska lösningar i anläggningen och vi planerar för att röta slam och gödsel, konstaterar projektledaren Gunnar Lidén i Söderhamns kommun. Något förenklat innebär tekniken att containrar fylls med hackat matavfall och en processvätska bestående av vatten och bakterier pumpas genom matavfallet. En metanbildningskammare ser till att det bildas koldioxid och metangas. Såväl det tekniska kunnandet som produktion av anläggningen har hämtats från den egna kommunen. Ur artikel i Gästriklands tidning DALARNAS LÄN Utbyggnaden startar av skolan i Enbacka Nu börjar en välbehövlig utbyggnad av Enbacka skola i Gustafs. Samtidigt byggs skolan om invändigt med nytt kök och större matsal. Byggpartner i Borlänge utför arbetet åt Säters kommun. Byggprojektet ska lösa ett långvarigt problem med dåligt fungerande ventilationssystem. Skolan får även en ny mer miljövänlig värmeanläggning som eldas med pellets i stället för med olja. Att ersätta olja med förnybara bränslen är ett led i kommunens strategi att successivt minska oljeberoendet, säger Thomas Geijer, kommunens ansvarige för byggprojektet. Ur artikel i Dala-Demokraten Utsläppsrätterna gjorde Grycksbo till världens grönaste pappersbruk Arctic Paper Grycksbos klimatavtryck är noll ton trots att de har rätt att släppa ut 77 tusen ton koldioxid. Utsläppsrätterna var incitamentet att ställa om från fossileldat till biobränslen. Vi gjorde helt rätt investering, säger Kaj Hansson, vice vd på världens grönaste pappersbruk beslutade Grycksbo sig för att ställa om och sommaren 2009 invigdes 130-miljonersinvesteringen i biobränslepannan. Pannan täcker pappersbrukets hela ångbehov och har också en turbin för egen produktion av grön el. Arctic Paper Grycksbo har för den nya utsläppsperioden tilldelades utsläppsrätter för första året (2013) för att därefter minska successivt fram till 2020 då man får utsläppsrätter Vår avsikt är att sälja utsläppsrätterna när gynnsamma förutsättningar föreligger, säger Kaj Hansson. Ur artikel i Dalarnas Tidningar Högtidligt invigd Här inviger chefen för fjärrvärmeverket Lars Engberg, ordförande Ingemar Hellström och vd Cia Ferner Kny, Smedjebacken Energi och vatten, nya ackumulatortanken Termosen i Smedjebacken. Ett stort steg att ytterligare minska oljeberoende i kommunen. Nu är 95 procent uppvärmning via spillvärme och pellets, sade Lars Engberg. Ur artikel i Nya Ludvika Tidning Dalaanläggningarna utnyttjar bara 51 procent av sin utsläppsrätt I Dalarna ökade utsläppen under 2013 med 8,5 procent i de 35-tal anläggningar som omfattas av handelsreglerna med utsläppsrätter om koldioxid. Men Dalarna släpper bara ut 51 procent av vad man får göra, tacka biobränsleverken, lågkonjunktur och världens grönaste bruk för det. Att det råder lågkonjunktur i stålbranschen syns i att Outokumpu i Avesta inte förbrukar sina utsläppsrätter och där minskar också produktionen, Ovako i Smedjebacken redovisar också lägre utsläpp än man fått utsläppsrätter för medan det vänt för SSAB. Arctic Paper Grycksbo, som anser sig som pappersvärldens grönaste bruk släppte inte ut ett enda ton koldioxid. Stora Ensos bruks utsläpp var också mycket låga i förhållande till sin tilldelning. Kvarnsveden har tillstånd att släppa ut mest av alla i Dalarna. Falu Energi & Vattens Västermalmsverk, Borlänge Energis Bäckelundsverk, VB Energis Lyviksverk, Bergkvist Insjön och Eons Siljanssåg är exempel på biobränsleeldade anläggningar som har mycket låga utsläpp i förhållande till vad de har tillstånd till för att förorena vår globala värld med. Ur artikel i Mora Tidning

14 Solen ger både el och värme På Svesol i Djurmo har man under 30 år arbetat och vidareutvecklat olika system för att ta till vara solens enorma energistrålning. Med solfångare monterade på huset får man både varmt vatten och värme till husets vattenburna värmesystem. Hjärtat i systemet är en ackumulatortank där varmvattnet lagras under de soligaste timmarna på dygnet och används senare när solen inte lyser. Man bör dock kombinera solfångarna med någon annan energikälla som till exempel värmepump, vedkamin, pellets, eller fjärrvärme. Solvärmeanläggningar har ökat mycket på olika campingplatser och olika idrottsanläggningar under senare år där man förbrukar mycket varmvatten. För att få ut cirka 5000 kilowattimmar värme behövs en yta på 10 kvadratmeter med solfångare vilket är en betydligt mindre yta än för solcellsanläggningarna, säger Stefan Enerud. Ur artikel i Dala-Demokraten Värmlandsmetanol fortsätter skattekampen På helsidor i rikspressen annonserar nu Värmlandsmetanol AB och bolagets vd Björn Gillberg mot skatterna på biobränsle. Den politik som nuvarande regering fört har konsekvent missgynnat vårt projekt, sa Gillberg vid en presskonferens igår. Björn Gillberg berättade att riksdagen beslutat att ta bort den aktuella beskattningen på biodrivmedel men, nu anser EU-kommissionen att Sverige inte får göra så eftersom det anses vara ett olagligt statsstöd. Regeringen borde ha tagit strid med kommissionen men istället lade de sig platt, hävdar Gillberg. Värmlandsmetanols projekt i Hagfors inleddes på allvar för 13 år sedan. I dagsläget har bolaget aktieägare varav några är företag. Den planerade fabriken vid Vågbacken i Hagfors beräknas ge 50 jobb i produktionen och 50 kringjobb. Ur artikel i Värmlands Folkblad VÄRMLANDS LÄN Värmlandsmetanol kampanjar mot skatt på biobränsle Värmlandsmetanol AB genomför ännu en annonskampanj i riksmedia där regeringen får kritik för sin beskattning av biobränsle. Dagens regler innebär att alkoholer som etanol eller metanol beskattas med full koldioxid- och energiskatt om inblandningen i bensin är över fem procent. I kronor och ören betyder det att metanol åläggs energi- och koldioxidskatt med 2,82 kronor per liter vilket gör det omöjligt att få ekonomi i metanolproduktion, enligt Värmlandsmetanols vd Björn Gillberg. Ur artikel i Värmlands Folkblad Fortsatt röjning längs Klarälven ska användas till biobränsle Projektet Fri Sikt Klarälven gav resultat som uppskattats av såväl boende som turister i norra Klarälvdalen. Nu satsar Torsby kommun en miljon kronor på fortsatt röjning längs den vackra älven. Kostnaden beräknas till en miljon kronor, finansieringen ska ske via arbetsmarknadsavdelningens budget. Den sly som röjs ska användas som bioenergi i värmepannor i närområdet, säger kommunchef Thomas Stjerndorff. Slyröjningen ska ske på privata marker. Markägarna får ingen ersättning för bioenergin, men behöver heller inte betala för att få sin mark röjd. Att slyröjningen uppskattas råder det inga tvivel om. Slyn har kommit att representera bygdens avveckling. Många blir glada att återse den vackra älven. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen Björn Gillbergs metanoltillverkning väntar på politiska styrmedel Det växer björksly på hygget där Björn Gillbergs metanolfabrik ska ligga. Regeringens politik är ett elände, en ny socialdemokratiskregering ser kanske behovet av en ny basindustri, säger han. EU-kommissionen är inte Gud Fader i Europa. Sveriges politiker har inte förstått att om man inte är överens med kommissionen så låter man EU-domstolen avgöra frågan. I stället lägger regeringen sig platt för EU-kommissionen, säger Björn Gillberg. Björn Gillbergs förslag till styrmedel är att koldioxidskatten höjs så mycket att biodrivmedel kan konkurrera med fossil bensin och diesel. Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning UPPSALA LÄN Slaktavfall lockar finska forskare På Hagby gård utanför Enköping pågår just nu ett pilotprojekt där forskare från Finland och Sverige tittar på hur man på ett bättre sätt kan ta vara på slaktavfall. I en stor container på Hagby gård pågår processer som med hjälp av slaktrester från gårdens slakteri, och tillsatta mikroorganismer omvandlar avfallet till värdefulla ämnen som i framtiden kan ersätta några av dagens oljeprodukter. Varje laddning körs under tre dagar så vi jobbar i skift, förklarar Anneli Heitto som arbetar på det finska företaget Finnoflag. Enkelt beskrivet handlar det om att ta tillvara de processer som finns naturligt i vårt ekosystem, förklarar Eva Thorin, projektledare vid Mälardalens Högskola. Ur artikel i Västmanlands Nyheter

15 STOCKHOLMS LÄN Ny plats för fjärrvärmecentral Norrtälje Energi har hittat ett nytt läge för den panncentral som ska förse Hallstavik med fjärrvärme. I stället för vid den omdiskuterade platsen vid banvallen vill bolaget nu bygga anläggningen på Holmens mark, intill Ryatippen. Nästa månad upphör Hallsta pappersbruks leveranser av spillvärme till det kommunala fjärrvärmenätet i Hallstavik. Orsaken är att Holmen, brukets ägare, investerar i nya energisystem och stänger biobränslepannorna som producerat spillvärmen. Kommunägda Norrtälje Energi har under lång tid letat nya lösningar. Länsstyrelsen har rivit upp byggloven för två tidigare förslag sedan grannar protesterat mot att panncentralen kommit för nära. Senaste budet är en tomt på Björnmyravägen. Närmsta bostadshus ligger 300 meter söderut, säger Anna Josefsson, vd för Norrtälje Energi. Ur artikel i Norrtelje Tidning Sigtuna kan få eget energibolag Sigtuna kommun vill skapa nytt energibolag med 100 procent förnybar energi. Kommunstyrelsen i Sigtuna kommun har fattat beslut om att utreda frågan om kommunen ska starta ett nytt energibolag med 100 procent förnybar energi. Syftet med utredningen är att se till att kommunen bidrar till ökad tillgång till förnybar energi på marknaden. Enligt Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som är de drivande i frågan, är målsättningen att starta ett samhällsföretag som helt och hållet ska producera energi bland annat genom sol, vind och biobränsle. Ur artikel i Sigtunabygden Snåla bussar ska spara på miljön Den 18 augusti börjar de nya miljövänliga boggiebussarna rulla på Lidingö och de drivs med biogas från Käppalaverket. Entreprenören Keolis, som anlitas av SL, har köpt in 170 nya bussar med luftkonditionering. En del av dessa har redan tagits i bruk i innerstan. Nu har turen kommit till Lidingö att byta ut sin bussflotta. Nu ersätts ett trettiotal fordon av bussar som går på fossilfritt bränsle, biogas som är ett mer energisnålt och miljövänligt alternativ och köps in direkt från Käppalaverket. Ur artikel i Lidingö Tidning Prover visar på olja i kalkbrottets pölar Vattenpölar i Kalkbrottet i Stora Vika innehåller höga halter oljerester, visar nya provsvar. Proverna togs på regnvatten som runnit av högar med torvbriketter i slutet av juli. Stockholm Bulkhamn har tillstånd att ta emot och lagra biobränsle. Den torv som lagras i kalkbrotter är behandlad med skifferolja, i syfte att hindra torvbriketterna från att damma. Den är vad som har orsakat oljeavlagringen i regnvattnet. Ur artikel i Nynäshamns Posten Sedan i somras finns 167 nya miljövänliga sl-bussar Sedan i somras har stora delar av SL-bussarna i innerstaden bytts ut mot helt nya fordon. Det är trafikentreprenören Keolis, som kör trafiken i innerstaden på uppdrag av Trafikförvaltningen och SL, som investerat i 170 bussar av senaste modell. Bussarna drivs av förnyelsebara bränslen, antingen biogas eller biodiesel. 52 av dem är dessutom så kallade elhybrider. Många av äldre bussarna, varav några rullat i upp till 16 år, går nu till skroten. Men en kommer faktiskt att bevaras. Det är en röd etanolinnerstadsbuss. På Spårvägsmuseet, som beslutat sig för att spara den, kan den kanske en dag glädja framtida besökare som ett exempel på en gammal veteran från sent 1990-tal. Ur artikel i Metro-Stockholm ÖSTERGÖTLANDS LÄN Ny koldioxidanläggning i Norrköping Nu har AGA Gas AB och Lantmännen Agroetanols AB koldioxidanläggning invigts. Tanken med den nya anläggningen är att den ska ge miljövinster genom att koldioxiden som bildas i Agroetanols etanolproduktion renas. Den nya anläggningen kommer både att möjliggöra en mer kostnadseffektiv produktion och bättre resursutnyttjande samtidigt som vi får en minskad miljöpåverkan och det känns mycket positivt att vi med vår gasteknik kan bidra till detta, säger Jan Bäckvall, vd AGA AB och Head of Region Europe North Linde group i ett pressmeddelande. Anläggningen som varit en investering på 200 miljoner kronor, är en del av det redan befintliga bioenergikombinatet på Händelö i Norrköping. Läget möjliggör mer kostnadseffektiva transporter av koldioxid till ett stort antal kunder i området, menar Jan Bäckvall. Etanolen som produceras av Lantmännen Agroetanol kommer tack vare den nya reningsprocessen att ge minskade växtgasutsläpp med upp mot 95 procent jämfört med bensin. Genom att ta tillvara på den koldioxid som processen genererar förbättrar vi etanolens klimatprestanda. Denna sista pusselbit gör vår etanol till ett av de mest klimateffektiva biodrivmedlen i världen, säger Bengt-Olof Johansson, vd på Lantmännen Agroetanol AB. Den nya anläggningen stärker företagens närvaro i regionen och skapar arbetstillfällen inom drift, underhåll och service. Ur artikel i Jordbruksaktuellt

16 Lyckad satsning på pappersbruket BillerudKorsnäs pappersbruk i Skärblacka växer. Produktionen har ökat med tio procent i år och det finns kapacitet för mer. Orsaken till att vi fått en större kostym att växa i, är den investering med 900 miljoner kronor i miljö- och energiförbättrande åtgärder, förklarar Tor Lundqvist, fabriksdirektör i Skärblacka. Investeringen omfattar en ny indunstningsanläggning, ombyggd sodapanna och uppgraderad stoftrening. Det har alltså resulterat i förbättrad produktionseffektivitet, men även minskad oljeförbrukning och lägre stoftutsläpp. I rena siffror redovisar fabriken minskad förbrukning av externt biobränsle, bark, med 80 procent samt minskad förbrukning av fossil olja med ton per år. Ur artikel i Folkbladet Stor investering som kräver effektiv drift För 38 år sedan startade Sven-Olof och Nils Svensson i Hycklinge företaget Bröderna Svensson Skog AB. Ett företag som vuxit och utvecklats och som nu har 16 anställda utökades företaget med en ny avverkningsgrupp, specialiserad på grövre gallring och för tio år sedan anställdes en skogsingenjör. Från 2007 finns även två virkesköpare i företaget. I maskinparken har vi just nu tre skördare och tre skotare. Vi köper också in ris som vi gör bioenergi av då vi har egen lastbil med flistugg. Vi åtar oss gärna specialuppdrag, bland annat uppdrag i naturreservat. Ur artikel i Linköpings Tidning/Kinda-Posten Swed Handling tar plats i Händelös kretslopp Swed Handling i Norrköping är granne med Agroetanol och nu har de två företagen inlett ett samarbete. En del av etanolproduktionen blir köldbärarsprit som Swed Handling säljer till VVS-branschen. Lantmännen Agroetanol har börjat tillverka köldbärarsprit som används i värmesystem. Detta blev möjligt för några månader sedan när Agroetanol byggde in ytterligare ett reningssteg i etanolfabriken. Samarbetet innebär att Swed Handling numera är en del av energikombinatet på Händelö. Swed Handling planerar att köpa ton köldbärarsprit per år av Agroetanol för att sedan sälja den vidare till företag som jobbar med jord- och bergvärme. Swed Handling producerar också bland annat spolarvätska och man räknar med en försäljningsökning för båda dessa produkter de närmaste åren. Swed Handling chemicals har 60 anställda varav 45 personer arbetar i Norrköping. Ur artikel i Norrköpings Tidningar VÄSTRA GÖTALAND Skorsten klar att tas i bruk En av varvets skorstenar på Forsviks bruk har rivits och byggts upp igen. Det måste göras eftersom den inte var konstruerad för den nya pelletsbrännaren som installerats. Pelletsbrännaren ger lägre rökgastemperaturer än den värmekälla som användes tidigare vilket gjorde att fukt trängde in i stenarna som ledde till frostsprängningar när det blev kallt. Med stortegel från Bältarbo tegelbruk i Dalarna har nu skorstenen murats upp efter konstens alla regler. Ur artikel i Skaraborgs Läns Allehanda Upptakt på BYS flera nya utbildningar De flesta av utbildningarna på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS) hade upptakt för de nya eleverna på måndagen. BYS, som startades 1996, är Sveriges största yrkeshögskola inom de gröna näringarna. Bland utbildningarna som startade på måndagen finns Agrotekniker (har 13 studenter) och Bioenergitekniker som är en ny utbildning med 15 studenter. Ur artikel i Skaraborgs Läns Tidning Tyst om miljardprojekt Veckorna innan valet är det knäpptyst om miljardprojektet EMC, kraftvärme- och reningsverket på Sobacken. Ändå är det rykande aktuellt. För nu ligger prislappen på bordet hos Borås Energi och Miljö. I helgen gick anbudstiden ut på de entreprenader som täcker cirka 60 procent av projektet. Utvärdering av dem inleds nu, tillsammans med arbetet för att ta fram det slutliga beslutsunderlaget till fullmäktige. Parallellt med bolagsledningens arbete träder kommunstyrelsens ägarkonsult nu in för att syna projektet ända in i märgen och ta fram en så kallad second opinion. Konsultföretaget, Grontmij AB, handlades upp tidigare i sommar för den cirka tio veckor långa arbetsinsatsen, till ett värde av kronor. Som en grund i hela planeringen gäller att EMC är en affärsmässig investering som inte bara ska gå runt på sina egna intäkter, utan också lämna vinst till sin ägare. I april avbröts upphandlingen av projektet med motiveringen att det fanns för många reservationer från anbudsgivarnas sida. För några entreprenader var konkurrensen för låg hette det. Ur artikel i Borås Tidning Mer läsning hittar du på Svebios bioenergiblogg! svebio.se/blogg 16

17 Landshövding tömde första sågspånsskopan Landshövdingen hanterar spakarna i hjullastaren och tippar ett par kubikmeter sågspån på betong plattan. Sågspånshögen är det symboliska startskottet för bygget av pelletsfabriken på Lillesjö. Förra året köpte energibolaget drygt fem hektar mark vägg i vägg med kraftvärmeverket när trävaruaffären Träminuten lades ner. Det enda som finns kvar är ett av Träminutens stora magasin invid väg 172 och som ska bli ny lagerlokal till pelletsfabriken. Att tillverka pellets för förbränning är en dyr affär om man måste köpa råvaran sågspånen och energin för att torka den. Men varje sommar tvingas vi kyla bort överskottsenergi från avfallsförbränningen och det kostar oss kubikmeter olja. När vi får byggt pelletsfabriken kan vi istället använda överskottsenergin till att torka sågspånen, förklarar Uddevalla Energis vd Roger Johansson. En väldigt bra affär som dessutom ger mervärde i form av miljövinster och ökad förnybar elproduktion, konstaterar han. Fabriken, som beräknas kosta 160 miljoner kronor att bygga, ska stå klar nästa sommar och innebär fem nya jobb. Pelletsfabriken ska producera ton pellets per år. Det går att producera ton, men fabriken ska inte köras vintertid då det inte finns överskottsvärme. Pelletsköpare är främst Göteborgs Energi som ska köpa ton per år, men även panncentraler i närområdet. Ur artikel i Bohusläningen Här är rallyt som sätter miljöarbetet i förarsätet Tänk om alla idrottstävlingar vore lika miljövänliga som vår, säger Dan Järbyn i Toarps MK. Vad han syftar på är föreningens tävling Rallysprinten, som avgörs varje sommar. När kraven för att bli miljöcertifierad 2010 gjordes om och blev tuffare var Toarp först ut bland motorsportföreningar. Och det är inte bara Rallysprinten utan hela Toarps MK som är miljöcertifierad. Varje ekipage får vita och svarta påsar för att kunna sopsortera. Miljöklass 2-bränsle är ett minimikrav, medan de som använder sig av etanol får en reducerad startavgift. Toarps MK fick 2013 Svenska bilsportförbundets miljöpris på kronor, pengar som man satsade i sin mobila miljöstation. Ur artikel i Borås Tidning St1 ny roll som leverantör av bioetanol och djurfoder St1:s nya etanolanläggning i Göteborg blir en av marknadens mest moderna. Genom att ta vara på organiska restprodukter från i huvudsak livsmedelsindustrin, exempelvis gammalt bröd och bagerivaror, kan St1 dels producera bioetanol för transportsektorn och dels använda biprodukten som blir över för tillverkning av djurfoder. Extra spännande är att Europakommissionen har valt ut St1:s etanolanläggning som en del i Life+-fonden. Det som är intressant är att St1:s projekt är det första där etanolproduktion byggs och integreras inom ett befintligt oljeraffinaderi. Den etanol som tillverkas i anläggningen blir praktiskt taget koldioxidneutral jämfört med fossilbränsletillverkning. Reduceringsgraden, avseende fossil koldioxid, blir omkring 97 procent. Den nya etanolanläggningen i Göteborg skapar en helt ny roll för St1 som oljeraffinaderi. Anläggningen kommer att kunna producera upp till fem miljoner liter bioetanol om året, och flera tusentals ton djurfoder. Produktionen startar i början av Ur artikel i Affärstidningen Näringsliv Mer diesel än fossilfritt i bilparken Skövde kommun har totalt 186 personbilar i sin bilpark. I nuläget drivs 151 av dessa med diesel och 35 på biogas. I Skövde kommuns energi- och klimatplan som antagits av kommunfullmäktige står det att 75 procent av samtliga personbilar ska gå på förnyelsebara drivmedel senast I nuläget missar man målet med cirka 56 procent. Vi kommer inte att nå upp till målet men vi jobbar på. Det är viktigt att vi har koll på målen och kikar på orsakerna till varför man inte når ända fram, säger miljöstrategen Sari Strömblad. Under 2014 har kommunen köpt 28 stycken dieselbilar samtidigt som man endast har köpt in fem stycken som drivs med fossilfritt bränsle, i detta fall biogas. Oppositionsrådet Marie Ekman (S) är inte nöjd med resultatet. Om man har målen och inte köper in så får det bli bakläxa, säger Ekman. Ur artikel i Skaraborgs Allehanda Västtrafik lyfts fram på FN:s klimatkonferens Över 60 procent av kollektivtrafiken i Västra Götaland körs med förnybara bränslen. Det är så bra att Västtrafik nu är ett av de goda exemplen vid FN:s klimatkonferens i New York. Västtrafiks mål är att minst 95 procent av kollektivtrafiken i Västsverige ska köras med förnybara drivmedel år Tågen och spårvagnarna körs redan på grön el från vind- och vattenkraft och många bussar körs på biodiesel och biogas. Vårt mål är fördubbla kollektivtrafikens andel från 2006 till år 2025 och vi har kommit nästan halvvägs, säger Vahnberg. Utökad pendel- och regionaltågstrafik och expressbusstrafik, till stor del på egna körfält, är de viktigaste medlen för att nå det målet. Om det globala resandet med kollektivtrafiken fördubblas till år 2025 och andelen förnybara drivmedel fördubblas minskas de globala utsläppen av koldioxid med 550 miljoner ton årligen. Det är slutsatsen av rapporten till FN där Västtrafik och Göteborgs stad tillsammans med Rio de Janeiro, New York, Singapore och Berlin redovisar satsningarna för att minska utsläppen av växthusgaser och skapa hållbara regioner. Ur artikel i Göteborgs-Posten

18 Här kan algmat bli rena medicinen Ett 50-tal gäster från hela Skandinavien var på plats i går när SP:s nya algforskningsstation invigdes. Dagen till ära bestod bandet, som klipptes av vid invigningen, av alger och gästerna bjöds på sushi med tillhörande alger - som har odlats i SP:s nya utomhuspooler. Ulva heter sorten som vi ska äta, den kan man också använda till andra saker. SP:s nya algforskningsstation består av tio stycken övertäckta pooler, som innehåller fem olika sorters alger. Varje algsort är kopplad till ett specifikt forskningsprojekt. Förutom Ulva finns algsorter där man tror sig kunna hitta olja till produktion av biodiesel - och en annan sort där man hoppas kunna utvinna en motsvarighet till gelatin. Bredvid poolerna står en växthusliknande byggnad där man via förbränning av pellets skapar rökgaser som leds in i poolerna, och skyndar på algtillväxten. Ett 15-tal personer på SP, med olika kompetenser, är knutna till algforskningen. Ur artikel i Borås Tidning Kommunfullmäktige sa ja till fjärrvärmesatsning Det finns många fördelar med att bygga ett nytt fjärrvärmeverk anser Sävsjö Energi. I måndags godkände politikerna i fullmäktige satsningen och att kommunen ställer upp med en borgen på 80 miljoner kronor. Eftersom Sävsjö Energi ägs till hälften av Vetab måste också Vetlanda kommun säga ja till det solidariska borgensåtagandet. En större huvudproduktionsanläggning som kan ersätta många av nuvarande totalt tolv pannor är tänkt att minska utsläppsvärden. En driftbesparing på cirka 3 miljoner kronor per år väntas också när dyrare energislag som gas, olja, briketter och pellets ersätts av rester från skogsbruket, så kallat grot, och spill från sågverk. Den tänkta placeringen på södra industriområdet ska underlätta möjliga leveranser av hetvatten till Skruf Snus och Sävsjö Biogas och minskar också störningar från ljud och transporter. Den stora investeringen innefattar även bland annat utbyggnad av ledningsnätet. Ur artikel i Smålands-Tidningen JÖNKÖPINGS LÄN Ny panna på Torsvik fick första leveransen av bränsle I flera månader har det förberetts för den nya pannan som ska börja användas i kraftvärmeverket på Torsvik. Snart är det dags för proveldning och under tisdagen kom det första lasset med flis som ska användas som bränsle. Varje år kommer kubikmeter skogsbränsle att tas emot på Torsvik och den nya pannan kommer att ge cirka 340 GWh fjärrvärme vilket skulle motsvara värme till småhus. Elproduktionen blir cirka 130 GWh/år vilket motsvarar drygt hushålls förbrukning av hushållsel. De båda pannorna på kommer att stå för 90 procent av Jönköpings fjärrvärmebehov och cirka 20 procent av den el som används i vårt nätområde. Ur artikel i Jnytt Nu ska Fjärrvärmeverket invigas Den 2 september kom flispannorna och därmed är Amaqs fjärrvärmeanläggning på Norra industriområdet materialmässigt komplett. Nu är alla fyra pannorna på plats, det vill säga två pelletspannor och två flispannor. De två nya pannorna är inom kostnaden för den totala investeringen på 30 miljoner kronor. Tillsammans har vi jobbat för att hålla tidplanen, säger Björn Stendal, vd. Sammantaget har arbetet med att färdigställa fjärrvärmeanläggningen gått som förväntat. Vi levererar fjärrvärme till våra kunder i Aneby utan att det förekommit några större störningar. Ur artikel i Smålands-Tidningen KRONOBERGS LÄN Bussresor i länet kan bli dyrare Det kan nu blir dyrare att åka buss i länet efter att regeringen nu tvingas införa en skatt på miljövänlig och klimatsmart rapsolja, som regionbussarna i Kronoberg körs på. Bakgrunden är att EU-kommissionen anser att Sverige gjort det billigare att köra med rapsolja än med vanlig diesel. Om förslaget genomförs kommer det att slå hårt mot Länstrafiken, enligt Tomas Nilsson som är trafikdirektör på Länstrafiken Kronoberg. Om riksdagen senare i höst klubbar igenom förslaget, som nu lagrådet synar, kommer det att gälla från 1 januari nästa år. Idag körs regionbussarna till 90 procent på rapsolja. Ur artikel i P4 Kronoberg Det börjar brännas för Sandvik 3 Byggandet av det nya kraftvärmeverket är inne i sitt slutskede. Om bara några månader ska det börja förse kunderna i Växjö med värme och el. Enligt Björn Wolgast, affärsområdeschef för Kraft och värme på Veab, behövs det nya kraftverket av flera skäl. Veab:s ägare har beslutat att fossil olja inte längre ska vara en del av bränslemixen. Ett växande Växjö kräver mer energi. Och intäkter från elcertifikat kommer att möjliggöra relativt låga fjärrvärmepriser. Bränslet som kommer att användas är avverkningsrester från skogsbruk, såsom sågspån, bark, grenar och toppar. Allt bränsle köps inom en radie på åtta mil från Växjö. Två fulla lastbilar med släp i timmen kommer att gå åt när kraftverket går för fullt. När drar Sandvik 3 i gång? Vi tänder startbrännarna om en och en halv månad. Provdriften börjar i mitten av januari. Så vi kommer att börja leverera energi under vintern. Ur artikel i Smålandsposten

19 KALMAR LÄN Miljöminister Lena Ek på besök Det här är en perfekt kombination, sa miljöminister Lena Ek, (C) när hon i går besökte Hagelsrums Gård utanför Målilla. Här kopplar man ihop miljötänkande, energiproduktion och livsmedelsproduktion. Miljöministern fick en guidad tur på gården, ägaren Åke Birgersson visade runt och förklarade hur biogasanläggningen är uppbyggd. Ur artikel i Vimmerby Tidning Nybro energi investerar i hållbar energilösning Det befintliga kraftvärmeverket drivs idag med tre biobränslepannor varav den äldsta närmar sig 50 år. Idag levererar Nybro Energi fjärrvärme till omkring 1000 kunder i centralorten Nybro. Det avfallseldade kraftvärmeverket kommer att producera både el och värme genom förbränning av avfall, bland annat hushållsoch industriavfall som i första hand kommer från närregionen. Inom en radie om cirka 15 mil finns inga andra avfallseldade kraftvärmeverk. De närmaste ligger i Västervik respektive Ljungby, och det är idag långa transporter. Det blir vinst dubbelt upp, med mindre trafik på vägarna och lägre utsläpp. Dessutom får vår region ta del av vinsten i form av lokalproducerad värme och energi, kommenterar Håkan Dahlgren. Ur artikel i Affärstidningen Näringsliv SKÅNE LÄN Nu trycker Jordberga på gasen Med sin beräknade produktion om 110 gigawatt gas om året är Jordbergas splitternya biogasanläggning Sveriges största. På söndagen strömmade folk till för att bese anläggningen, vars projektering pågått i sex år. Otto von Arnold på Jordberga gods hade anledning att vara skinande glad när han hälsade besökarna välkomna till söndagens familjefest. Anläggningen startade i somras, men går än så länge på lågfart med bara två linjer färdiga av planerade tre. När systemet går för fullt ska det pumpa ut över kubikmeter biogas i timmen till hushåll och tankställen. På ett år motsvarar det effekten hos elva miljoner liter bensin, enligt Otto von Arnold. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda Jordberga invigs med folkfest Måndagen den 8 september invigdes landets största biogasanläggning i Jordberga i södra Skåne med buller och bång. För invigningsceremonin svarade Pontus Lindberg, ordförande i regionala tillväxtnämnden på Region Skåne. Festligheterna inleddes redan på söndagen, då anläggningen hölls öppen för allmänheten. Besökare bjöds in till guidade turer och aktiviteter. Samtliga besökare bjöds även på nygräddad äggakaka. Biogasanläggningen i Jordberga är resultatet av ett samarbete mellan Swedish Biogas International, kraftbolaget Eon, Skånska Biobränslebolaget och Nordic Sugar. Råvaran utgörs huvudsakligen av lokalt producerad grönmassa. Förutom biogas produceras även biogödsel, som går tillbaka till regionens lantbruk. Bygget inleddes i mars Anläggningen togs i drift i april i år och kommer att producera 110 gigawattimmar biogas årligen från majs, helsäd och sockerbetor. Det gör Jordberga till en av de största biogasanläggningarna i sitt slag i världen. Ur artikel i ATL Råvaran flisas på plats i Örtofta Nu är den nya stationära huggen vid energibolaget Kraftringens biobränsleeldade kraftvärmeverk utanför skånska Eslöv på plats. Maskinen klarar 120 ton bränsleved per timme, vilket ger en kapacitet på nästan 3000 kubik på en dag. Leveranserna kommer från både privata markägare och skogsbolag i södra Sverige. Sydsvenska skogsägare hoppas på att en ökad efterfrågan på skogsflis ska återställa priserna, men den effekten av det nystartade kraftvärmeverket på den skånska slätten har hittills låtit vänta på sig. Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning Ny våtmark ska kunna ge biogas Strax öster om Grönby anläggs just nu Sveriges första produktionsvåtmark plantor av gräs och vass ska både göra näringsupptaget effektivare och ge möjlighet till avkastning för lantbrukaren. Den nya våtmarken ingår i Tullstorpsåprojektet och har anlagts längs en del av ett biflöde som tidigare varit helt övertäckt. Marken tillhör gården Assartorp. Att anlägga en produktionsvåtmark där syftet är att kunna skörda vass för att röta till biogas hade han aldrig gett sig in på utan den hjälp och kunskap som han fått via Tullstorpsåprojektet. Bland expertisen finns forskaren Thomas Prade från Sveriges lantbruksuniversitet. Han har varit med och valt ut de fem sorters gräs och vass som ska växa i våtmarken. Genom att skörda vassen, röta den till biogas och sedan använda resterna som biogödsel skapas ett ultimat kretslopp som inte påverkar Östersjön negativt. Om två år beräknar man kunna göra den första skörden av vass från våtmarken. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda

20 Jättetvätt ska göra rent hus i världen En helt automatiserad tvättmaskin för växthus med plasttak kan komma att ge åtminstone tio jobb inom några år, förmodligen fler. Det är Bert Boye och Elle Kjellander övertygade om. Bert Boye, med sitt företag Rhapsody Växthus Entreprenören, och Elle Kjellander, med Interväxt i Vinslöv AB. De två säljer och bygger växthus i hela Skandinavien, något de gjort sedan början av 1990-talet. De har samarbetat sedan Tester har visat att ljusinsläppet ökar med upp till 30 procent om man tvättar taken regelbundet. Och med 30 procentig ökning av ljuset gör att produktionen ökar lika mycket, säger Bert Boye. För fyra år sedan började han klura på en lösning, med en helautomatiserad maskin. I och med att allt fler eldar med pellets och flis blir det mer stoft som lägger sig på taken. Och i sommar har vindarna stått på så vi har fått mycket skit från Europa, förklarar Elle Kjellander. Att tvätta taken förlänger livslängden, tippar de två, med minst tre år. Ur artikel i Kristianstadsbladet Bättre diesel i tankarna för renare vodka Sedan 2009 jobbar Absolut Company i Åhus med att halvera koldioxidutsläpp från transporterna fram till år En kartläggning visade att en av de största CO 2 -utsläppskällorna var de lastbilar som hämtar drank från anläggningen i Nöbbelöv och kör ut denna till jordbruken. Dranken är näringsrik och används som foder till kor och grisar. För varje liter vodka som görs uppkommer fyra liter drank, i nuläget cirka 400 miljoner liter. I dialog med åkarna kom Absolut på att de kunde tanka rapsmetylester, olja tillverkad av raps och som ofta kallas biodiesel. I och med att produktionen sker av förnyelsebar källa blir de totala CO 2 utsläppen 66 procent mindre än med vanlig diesel. I ett annat projekt försöker Absolut nu även att minska miljöbelastningen från fartyg, då 75 procent av all vodka skeppas iväg med båt. Ur artikel i Kristianstadsbladet Nytt liv i gamla pelletsfabriken Danska företaget Copenhagen Merchants har köpt Ystad pellets AB. Hamnchefen Björn Boström räknar med att köpet ska alstra ny trafik till Ystads hamn. Företaget ska förpacka och lagra pellets, säger Björn Boström. Pelletsfabriken lades ner sommaren anställda förlorade jobbet. Därefter har säckningsanläggningen använts. Pellets fraktas med båt till Ystads hamn, förpackas och säljs sedan vidare. Pelletssäckarna fraktas vidare med lastbil. Målsättningen är att hantera ton pellets om året. Det motsvarar sex eller sju båtar om året. Det finns också tankar på att sälja pellets vidare på bulk. Copenhagen Merchants tänker enbart förpacka pellets, vilket enligt Björn Boström inte påverkar den kringliggande miljön. Ur artikel i Ystads Allehanda

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2015-05- 04 REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer