Handlings plan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram

Transkript

1 Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram

2 2 Handlingsplanen är antagen av Landstingsstyrelsen Grafisk form och produktion: Magdalena Lindelöw

3 Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram Landstingets vision/färdriktning Arbetsmodell Ansvar Ledningens roll Förvaltningarnas roll Chefers roll Anställdas roll Lagefterlevnad Uppföljning och utvärdering för att nå målen i Miljöprogram Miljömålsområden i miljöprogram A. Efftektivt miljöarbete Styrning av miljöarbetet Upphandling och inköp Utbildning B. Klimatpåverkan Transporter Lustgas och narkosgaser Köldmedier Jord- och skogsbruk Energi C. Kemikalier och läkemedel Kemikalier Läkemedel

4 Handlingsplan för Landstinget Sörmlands Miljöprogram Landstingets vision/färdriktning Landstingsfullmäktige tog 2007 ett viktigt ställningstagande när de bestämde att Landstinget Sörmlands vision är att landstinget alltid ska ligga i framkant när det gäller miljöbefrämjande arbete och åtgärder och bli ett av landets ledande miljölandsting, lf juni 2007, 42. Syftet med Miljöprogram är att Landstinget Sörmland ska minska miljöpåverkan och bidra till en långsiktigt hållbar regional utveckling och att man därigenom ska sträva mot att uppfylla landstingets vision. Arbetsmodell Alla förvaltningar arbetar med miljöledningssystem enligt iso 14001: Se nedanstående arbetsmodell: Ledningens engagemang -Hur ska vi förbättra oss? Miljöutredning -Hur påverkar vi miljön? Miljöredovisning -Vad har vi gjort? Miljörevision -Hur går miljöarbetet? Miljöledning ISO Miljöprogram -Hur ska vi gå tillväga? Miljöpolicy -Hur ser vi på miljön? Miljömålsområden -Vad ska vi prioritera? Miljöorganisation -Vem gör vad? 4

5 Ansvar Förutsättningen för att nå målet att Landstinget Sörmland ska bli ett av landets ledande miljölandsting är att alla tar sin del av ansvaret att genomföra detta. Ansvar, befogenheter, resurstilldelning och delegering av miljöansvar beskrivs i de styrande dokumenten Delegering av miljöarbetet inom Landstinget Sörmland, ls-led samt bl.a. i rutinerna Resurser, roller, ansvar och befogenheter samt Verksamhetsstyrning i Miljöledningsmanualen. Ledningens roll För att lyckas med miljöarbetet krävs att politisk ledning och tjänstemannaledning ger förutsättningar i beslutsprocesser och budget samt ansvarar för att miljöinsatserna integreras och samordnas i Landstinget Sörmland. Förvaltningarnas roll Alla förvaltningar har ett ansvar för att lyfta fram miljöperspektivet i sitt dagliga arbete och att arbeta i enlighet med Miljöprogram Dessutom har alla förvaltningar ett ansvar för att införa och inarbeta certifierbart miljöledningssystem enligt iso 14001: 2004 i respektive förvaltning. Detta innebär att innehållet i Landstingets Miljöledningsmanual, som beskriver de övergripande rutinerna för miljöarbetet, anpassas till verksamheterna genom verksamhetsanpassade rutiner och instruktioner. Chefers roll Verksamhets/divisionschefer och övriga chefer ska inom sitt ansvarsområde skapa förutsättningar, leda, fördela, verkställa och följa upp miljöarbetet ur ett verksamhetsperspektiv enligt de beslut som finns i landstinget och enligt direktiv från överordnad chef. Anställdas roll Alla anställda ansvarar i den dagliga verksamheten för att miljöhänsyn tas och för att negativa effekter på miljön och människors hälsa minimeras. Lagefterlevnad Nationell lagstiftning samt eu:s miljöprogram och lagstiftning utgör ramar för inom vilka miljöarbetet ska bedrivas. Den centrala svenska miljölagstiftningen finns samlad i Miljöbalken (sfs 1998:808) med förordningar. Vidare finns ett antal näraliggande författningar som till exempel Plan- och bygglagen (sfs 2006:986) och Arbetsmiljölagen (sfs 1977:1160). Den europeiska lagstiftningen utgörs av eg-förordningar och direktiv. Förordningarna gäller direkt som lag i Sverige och direktiven ska införlivas i svensk lagstiftning. 5

6 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker i enlighet med rutiner i Miljöledningsmanualen/ miljöledningssystemet. Exempelvis sker uppföljning och utvärdering av miljöarbetet genom: Miljömått som varje verksamhet årligen rapporterar till landstingets miljöredovisning Ledningens genomgång som sker två gånger per år i respektive förvaltning Årliga interna miljörevisioner enligt fastlagda revisionsprogram, start 2009 Externa revisioner 6

7 för att nå målen i Miljöprogram Nedan redovisas åtgärder inom de olika förvaltningarna för att nå de övergripande målen i Miljöprogram Alla förvaltningar utformar, med utgångspunkt från miljömålen i miljöprogrammet samt denna handlingsplan, egna detaljerade mål och handlingsplaner. Miljömålsområden i miljöprogram Miljömålsområdena är utarbetade för att Landstinget Sörmland ska kunna ha ett effektivt och framgångsrikt miljöarbete. Miljömålsområden i miljöprogram är: A. Effektivt miljöarbete B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel Inom varje miljömålsområde har ett antal miljömål satts upp som ska bidra till att Landstingets Sörmlands vision kan uppfyllas. A. Effektivt miljöarbete 1. Styrning av miljöarbetet Styrning av miljöarbetet ska göras genom att införa och ständigt utveckla ett certifierbart miljöledningssystem enligt iso 14001: Ledningssystem underlättar arbetet och ger ett strukturerat, effektivt och systematiskt arbetssätt för miljöfrågor. Styrning är en förutsättning för att lyckas med att minska miljöpåverkan, skapa kostnadseffektiva lösningar och stärka Landstinget Sörmlands varumärke. Landstingets Miljöledningsmanual följer kraven i standarden iso 14001: Miljö ledningsmanualen är en handbok som beskriver miljöledningssystemet i stort och innehåller landstingets övergripande rutiner. Syftet med miljöledningsmanualen är att verksamheterna får stöd i sitt arbete och får kunskap om vad som ska göras och hur det ska göras. 7

8 Ansvariga Alla förvaltningar Miljöenheten Driver miljöarbetet systematiskt och behandlar/integrerar miljöfrågor som en naturlig del i verksamheten, dvs. i verksamhetsledning, på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper, beslutsprocesser och det dagliga arbetet. Detta i enlighet med miljöledningssystemet som bygger på iso 14001: Utarbetar metoder där miljösamordnarna är delaktiga i processen för uppdragsdirektiv gällande miljö dvs. i de årliga genomförandeplanerna. Verkar för att miljöbedömningar görs vid större beslut. Medverkar till att miljöfrågorna kommer med vid budgetarbetet inom alla förvaltningar. Tar fram metod för hur miljöbedömningar ska göras. Följer upp förvaltningarnas miljöarbete bl.a. genom nyckeltal. Utgör stöd i förvaltningarnas miljöarbete och ansvarar för verksamhetsövergripande rutiner i Miljöledningsmanualen. 8

9 2. Upphandling och inköp Miljöanpassad upphandling styrs av landstingets Upphandlingspolicy ls-led07-263, med tillhörande riktlinjer, samt rutinen i Miljöledningsmanualen Miljökrav vid upphandling och inköp, som är framtagen som stöd till landstingets upphandlingspolicy. I dessa dokument tydliggörs ansvar och åtgärder som främjar hållbar utveckling och att minska landstingets negativa påverkan vid upphandling. Ansvariga Alla förvaltningar Alla förvaltningar i samråd med Miljöenheten Följer centrala upphandlings- och inköpsavtal/ ramavtal Ställer relevanta miljökrav vid de inköp som inte omfattas av centrala avtal Återvinner 100 procent av matavfallet från landstingets restauranger och storkök genom biologisk behandling som t.ex. kompostering och rötning till biogas Sätter in punktinsatser, som t.ex. att ekologiskt och rättvisemärkt kaffe/te/frukt/mjölk serveras inom alla verksamheter samt i landstingets kaffeautomater Inte skall tillhandahålla buteljerat vatten i matsalar och konferensrum Anordnar utbildning/information internt och externt om matens betydelse för hälsan och miljön t.ex. enligt konceptet ät s.m.a.r.t. 1 forts. 1 Ät s.m.a.r.t. är ett informations- och utbildningsmaterial som presenterar förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt. Materialet har tagits fram av Centrum för Näringslära med stöd från Konsumentverket. 9

10 Ansvariga Upphandlingsenheten i samråd med berörda förvaltningar och Miljöenheten Förtydligar vilka krav som ska ställas vid upphandling av varor och tjänster t.ex. krav på leverantörer Utbildar och ger stöd till upphandlare bl.a. vad gäller miljömässiga, sociala och etiska krav vid upphandling Beaktar samtliga aspekter av hållbar utveckling vid offentlig upphandling. Främst de sociala och etiska aspekterna behöver ytterliggare utvecklas och belysas. Inför krav på Uppförandekod i enlighet med Stockholms läns landsting, Region Skåne och Västra Götalands Regionen 2 Ställer krav vid upphandling och prioriterar ekologiska produkter samt produkter som har producerats enligt Rättvisemärkt 3 eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden Prioriterar utifrån svenska förhållanden årstidsbaserade livsmedel, så långt det är möjligt utan att inkräkta på lagen om offentlig upphandling, lou. Finner vägar/samarbetspartners för uppföljning av främst de sociala och etiska krav som ställs Följer framtagandet av en Svensk vägledningsstandard för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Medverkar i projekt t.ex. avseende teknikanpassad upphandling I den årliga uppföljningen, redovisar hur och inom vilka områden miljömässiga, sociala och etiska aspekter beaktats 2 Uppförandekod innebär att leverantörerna skriver på ett kontrakt där de förbinder sig att se till att de och deras underleverantörer följer lagar och förordningar i respektive land där tillverkningen sker, bl.a. miljölagar, barnarbete, fackföreningar m.m. 3 Rättvisemärkt innebär en rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav,- och barnarbete och diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro. 10

11 3. Utbildning Information och utbildning är viktigt för att öka miljömedvetenheten bland personal, politiker och elever, kunder och medborgare. För att nå en hållbar utveckling krävs en attitydförändring, ett annat tankesätt, kring vårt sätt att leva och arbeta. Ansvariga Alla förvaltningar i samråd med Informations enheten Miljöenheten i samråd med förvaltningarna Kommunicerar miljöfrågor via Insidan, hemsidor, nyhetsbrev, möten, etc. Informerar och erbjuder utbildning till personal, politiker, elever, kunder och medborgare Tar fram grundläggande interaktiv miljöutbildning som ska användas inom alla förvaltningar Utvecklar och erbjuder anpassad utbildning för chefer, nyckelpersoner inom miljöområdet, politiker och övriga intressenter B. Klimatpåverkan 1. Transporter Landstingets klimatpåverkan sker genom utsläpp av växthusgaser som till största delen kommer från våra transporter, både interna personaltransporter och via varuoch tjänstetransporter till och från våra verksamheter. Ansvariga Alla förvaltningar Beslutar och genomför aktiviteter, t.ex. fasta mötestider, för att få fler att samåka och resa kollektivt Inför aktiviteter för att öka video-, nät- och telefonkonferenser samt registrerar videokonferenser för att få fram statistik/årlig redovisning inom varje verksamhet Anordnar interna kampanjer och utbildningar för anställda inom landstinget t.ex. cykelprojekt, utbildning i Sparsam körning (s.k. Eco-Driving) forts. 11

12 Ansvariga Upphandlingsenheten i samråd med FM-enheten/ Biladministrationen och Miljöenheten Miljöenheten Landstingsservice AB Habilitering och hjälpmedel Upphandlar endast miljöanpassade fordon/drivmedel Ställer miljökrav vid all upphandling av transporter Arbetar med regional/lokal samverkan t.ex. vad gäller länstrafiken Undersöker resvanor för att kunna erbjuda ett behovsanpassat kommunikationsnät för landstingets personal Inför reguljära turer med buss mellan Eskilstuna och Nyköping. Alternativt påverkar Länstrafiken med förslag om tätare turer och färre stopp. Samordnar transporter, t.ex. vad gäller paket/godshantering Översyn av rutter för sjukresor för att minska antal transportkilometer 12

13 2. Lustgas och narkosgaser Lustgas är en växthusgas med kraftig klimatpåverkan (ett kilo lustgas motsvarar ca 300 kilo koldioxid). Det är därför viktigt att landstinget minskar utsläppen av lustgas. Även utsläppen av narkosgas behöver minska. Narkosgaser (halogenerande) liknar i sin struktur ozonnedbrytande ämnen som cfc, chlorofluorocarbon, i dagligt tal kallat freoner. När de gaserna når stratosfären via utsläpp sker en påverkan på ozonskiktet 4. Ansvariga Landstingsservice AB och FM-enheten/Fastigheter Hälso- och sjukvården och Folktandvården i samarbete med Landstingsservice AB och FM-enheten/Fastigheter samt Miljöenheten Upphandlingsenheten Undersöker läckage och åtgärdar dessa Inför bästa möjliga teknik för reducering/destruktion av lustgasutsläpp t.ex. vid landstingets förlossningsavdelningar Inför bästa möjliga metoder för reducering av utsläpp från narkosgaser Inför dokumenterade rutiner för hantering av lustgas och narkosgas Informerar och utbildar berörd personal, patienter m.fl. Ställer krav vid upphandling på gasleverantörer om destruktion av returnerade lustgasrester 4 Socialstyrelsen, Läkemedel i miljön en hälsorisk?

14 3. Köldmedier Solinstrålning och användning av elektroniska maskiner/produkter ger extra värme i landstingets lokaler. För att, under den varma årstiden, behålla komforten i lokalerna behöver dessa kylas. Den köldmedia som används idag påverkar i lägre utsträckning än tidigare klimat och ozonskikt. Trots detta är det viktigt att dessa produkter fasas ut mot mindre påverkande alternativ vartefter sådana kommer ut på marknaden. Ansvariga Landstingsservice AB och FM-enheten/ Fastigheter och berörda förvaltningar Sammanställer befintlig information och upprättar utfasningsplan för ozonnedbrytande och klimatpåverkande köldmedier före år 2010 Alla ozonnedbrytande och klimatpåverkande köldmedia ska fasas ut mot mindre påverkande alternativ till Jord- och skogsbruk Landstingets jord- och skogsbruk ska bedrivas miljöanpassat och vara ett föredöme för elever, jordbrukare och allmänhet. Sörmlands Naturbruk är sedan tidigare certifierade enligt iso 14001: Skogarna förvaltas på ett miljömässigt riktigt sätt enligt den internationella standarden fsc (Forest Stewardship Council). Ansvariga Kultur- och utbildningsförvaltningen / Jord och skog Inventerar arealer för naturbetesmarker på Nynäs och utökar dessa i enlighet med uppsatt mål 14

15 5. Energi Användningen av fossila bränslen för energiframställning bidrar till klimatpåverkan. Landstinget använder stora mängder elenergi och energi för uppvärmning. Det faktum att tillgången på naturresurser är begränsad och att fossil bränsleanvändning är olämpligt ur klimatsynpunkt gör att energifrågorna får allt större betydelse och att behovet av att arbeta med energibesparande åtgärder 5, energieffektivisering och förnyelse bara energislag ökar. Ansvariga Alla förvaltningar Upphandlingsenheten i samråd med berörda förvaltningar och Miljöenheten Landstingsservice AB och FMenheten/Fastigheter Informerar personal, politiker, elever, kunder och medborgare om åtgärder för att spara energi Fastställer vilka krav som ska ställas vid upphandling, till exempel vad gäller förnyelsebar el, medicinsk-teknisk utrustning, ljuskällor och övrig el-utrustning Kartlägger energianvändningen inom landstinget. Detta kan till exempel ske genom mätningar och checklistor Utreder vilka energibesparande insatser som görs, har gjorts eller planeras inom respektive verksamhetsområde Utreder hur och inom vilka områden landstinget kan spara energi/effektivisera användningen Utser en centralt placerad person med uppgift att optimera all energianvändning inom landstinget Anordnar energikampanjer, som t.ex. Energijakten i Service Fastigheters regi Använder endast förnyelsebara energislag till uppvärmning. 5 Spara energi genom beteendeförändringar som att släcka lampor, stänga av datorer, inte låta fönstren stå öppna länge etc. 15

16 C. Kemikalier och läkemedel 1. Kemikalier Kemikalier används inom alla verksamheter och ska användas så att de ger minsta möjliga påverkan på miljön. Kemikaliehanteringen styrs av miljö- och arbetsmiljölagstiftning vilket bl.a. innebär krav på säkerhetsdatablad, kemikalieförteckningar och riskbedömningar. Ansvariga Alla förvaltningar i samråd med Miljöenheten Upphandlingsenheten Identifierar och kvantifierar kemikalier och kem-tekniska produkter som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter Upprättar utfasningsplaner till år 2010 Tillämpar försiktighets- och produktvalsprinciperna 6 Inventerar alla cmr-kemikaler som köps in via Inköp till 2009 Utbildar och informerar berörd personal om kemikaliehantering Ställer miljökrav vid all upphandling av kemiska och kem-tekniska produkter undantaget det som köps in via Varuförsörjningen 6 sfs 1998:808 (2006:1014) 2 kap. 3 och 4 16

17 Fakta, kemikalier Miljöskadliga kemikalier klassas i två nivåer enligt Miljöstyrningsrådets kemikalie policy: Nivå 1 Ämnen som inte ska, i största möjliga mån, förekomma i varor cmr kategori 1 & 2 pbt-, vpvb Hormonstörande Ozonnedbrytande Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly och deras föreningar) Nivå 2 Ämnen som ska begränsas i största möjliga mån i varor cmr kategori 3 Potentiella pbt-, vpvb Ämnen med mycket hög akut giftighet Allergiframkallande ämnen Ämnen med hög kronisk giftighet Miljöfarliga ämnen, ämnen som ger långtidseffekter i miljön cmr = cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande pbt = Peristent, Bioackumulerande, Toxiskt vp vb = (very) mycket Persistent, (very) mycket Bioackumulerande 17

18 2. Läkemedel Samhällets användning av läkemedel ökar och bland annat på grund av att läkemedelssubstanserna ofta är biologiskt aktiva påverkar de miljön mer än många andra kemiska substanser. Läkemedels påverkan på miljön har aktualiserats genom bl.a. Läkemedelsverkets rapport från 2004 Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter 7. Ansvariga Läkemedelskommittén i samarbete med Miljöenheten Hälso- och sjukvården, Folktandvården och Regionsjukhuset Karsudden Upphandlingsenheten i samråd med Miljöenheten Miljöenheten i samråd med Landstings service AB Miljöenheten Årligen redovisar och följer upp läkemedel ur miljösynpunkt via databas hos Apoteket ab Ansvarar för att rek-listan innehåller uppgifter om miljöanpassade läkemedel Årligen reviderar handlingsplan för läkemedel och miljö Anordnar utbildningar och information om läkemedel och miljö till förskrivare och övrig berörd personal Beaktar miljöpåverkan vid förskrivning av läkemedel och informerar patienter om hantering av överblivna läkemedel Ställer miljökrav vid all upphandling av läkemedel och vaccin Initierar och utför mätningar av läkemedel i utgående avloppsvatten från våra fyra sjukhus med intervall av tre år, med start 2009 Jämför landstingets mätningar av läkemedel i utgående avloppsvatten mot kommunala reningsverk/naturvårdverkets mätningar av ytvatten

19 19

20 20