Riksårsmöte Del 2: Motioner & propositioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksårsmöte 2015. Del 2: Motioner & propositioner"

Transkript

1 Riksårsmöte 2015 Del 2: Motioner & propositioner

2 Innehåll I det här häftet hittar du de propositioner och motioner som ska behandlas under årsmötet 2014, samt förbundsstyrelsens förslag på verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår. Verksamhetsplan & budget... 4 Interna propositioner P1. Medlemsavgift P2. Politiskt idéprogram P3. Utveckla Grön ungdoms riksårsmöte Söker stöd till Miljöpartiets kongress P4. Vässa Miljöpartiets klimatpolitik proposition P5. Omfamna den täta staden proposition Gör internet till ett fritt och öppet bibliotek Internetpolitik för motverkande av censur och likvärdig konkurrens mellan tjänster Elektroniska testamenten Säkerhetspolitik för trygghet, frihet och integritet Prioritera personlig integritet Låt svensk vapenindustri bidra till biståndet Kriminalisera deltagande i väpnade konflikter Inför en bortre tidsgräns för häktningar Prioritera avveckling av kolkraft före kärnkraft GMO-politik Köttskatt nu Mer fokus på källkritik i skolan Globalt perspektiv inom de samhällsvetenskapliga ämnena Mer fokus på andra skolformer En individualiserad föräldraförsäkring för alla olika familjer Utveckla lagens skydd vid samlevnad Synliggörande för funktionshinder utåt och inom förbundet Avskaffad rösträttsålder Dags att sänka rösträttsåldern Årlig psykisk hälsokontroll i skolan Stoppa spridning av ätstörningar Avkriminalisera missbruk Från bestraffning till vård avkriminalisera cannabis Stärk principen om skadereduktion Ingen ska behöva sova ute på vintern Ge fristadsförfattare permanent uppehållstillstånd Förbättring av asylpolitiken Miljöpartiet ett feministiskt och könsekvialistiskt parti Låt jämställdhetskommitén jobba med jämställdhet Interna motioner 30. Kvotera feministiskt Transfeministisk kvotering Plocka bort alla män ur stadgarna Regional kvotering av riksvalberedningen Förbättra Grön ungdoms interna representation Beredning av valberedning Stadgeändring för ökad demokrati vid fyllnadsval Längre tid på uppdrag Bojkotta djurindustrin...55

3 39. Evenemang ska vara till för alla Behåll och engagera nya medlemmar i åldrarna år Fadderprogram i Grön ungdom Bygga upp de svagare delarna av Grön ungdom Skapa ett grönt utbildningskoncept Utbildningssatsning i intersektionalitet Skapa en intern diskussionskampanj Internt debattklimat

4 Verksamhetsplan & budget Verksamhetsplanen är uppdelad på fyra kapitel: utåtriktad verksamhet och påverkansarbete, organisationsstruktur, verksamhet för medlemmar samt förbundsstyrelse och kansli. Varje område inleds med en visionstext om var Grön ungdom ska vara år 2018 och konkretiserar sedan vilka mål vi vill uppnå under verksamhetsåret 2015/16 för att nå visionen Till varje mål finns verktyg kopplade, bestående av konkret verksamhet som vi vill genomföra under verksamhetsåret. Prioriterade mål 1. Politisk idéutveckling. Fler unga än någonsin har gått med i vårt förbund för att driva grön politik och för första gången har vi vårt moderparti i regeringen. Därför är den gröna idéutvecklingen central år Ett växande förbund. Med mer än 6300 medlemmar är vi större än någonsin. Det här året handlar om att behålla medlemmar och få med oss nya. Mycket fokus handlar därför på värvning, återvärvning och kampanj. 3. Mångfald, tillgänglighet och normkritik. Starka normer finns överallt i samhället även hos oss. Det är därför viktigt med krafttag för att öka mångfalden, tillgängligheten och för att göra förbundet ännu mer öppet. Vi ska vara ett förbund där alla kan känna sig hemma. 4. Fler anställda. Ett växande förbund ställer krav på en stabil organisation Internkommunikation, stöd till region- och lokalavdelningar samt skarpare kommunikation är därför viktiga prioriteringar. För det behövs fler anställda. Prioriterade frågor: klimat och feminism År 2015 kommer att bli ett klimatår. Med klimattoppmötet i Paris i slutet av året och Sveriges första gröna regering är chanserna större än någonsin att klimatet får den uppmärksamhet och det fokus som det kräver. Samtidigt är feminismen en viktig fråga för oss. Ungas tjejer och HBTQ-personers psykiska ohälsa ökar och varje dag begränsas vår frihet på grund av vårt kön. Klimat och feminisim är inte viktigare än någonsin. Våra medlemmar är dessutom oerhört kompetenta i dessa två frågor. Vi vill därför behålla klimat och feminism som prioriterade frågor. 1. Utåtriktad verksamhet & påverkansarbete Vision 2018 Grön ungdom är större än någonsin och en självklar plattform för alla unga som vill vara med och göra världen grönare. Det är hos oss de gröna idéerna föds. Vi är vana vid att skapa kreativa mötesplatser där vi visar att politik är viktigt och att vi kan påverka på riktigt. En central del i Grön ungdoms dagliga arbete är att regelbundet kampanja på skolor och att genomföra andra typer av kreativ utåtriktad verksamhet. De flesta lokalavdelningar gör utåtriktade aktiviteter varje vecka. Grön ungdoms grafiska uttryck och närvaro i sociala medier är professionellt. Vi är fortsatt det ungdomsförbund som sticker ut och är innovativa i användandet av nya sätt att kommunicera med unga och i val av platser vi befinner oss på. Vi är också en stark röst i den globala och europeiska gröna rörelsen där vi har en viktig roll. Mål 2015 Bedriva ett aktivt och målmedvetet utåtriktat politiskt arbete lett av språkrören. Verktyg Använda varierande former av politisk påverkan, som sociala medier, debattartiklar, radio och TV. 3

5 Göra aktiviteter i samband med COP21 tillsammans med regionavdelningarna. Arbeta medvetet för att få stor geografisk spridning i det utåtriktade politiska arbetet och för att aktivera alla delar av förbundet i arbetet. Språkrörsbesök i alla avdelningar under verksamhetsåret. Prioritera budgetens regionstöd till utåtriktad verksamhet i svaga regioner. Påverka Miljöpartiet de gröna i för Grön ungdom viktiga och aktuella politiska frågor. Aktivt delta på interna möten inom Miljöpartiet de gröna. Aktivt arbeta för att driva igenom Grön ungdoms frågor på Miljöpartiet de grönas kongress. Bli en mer synlig politisk aktör. Synas i lämpliga externa sammanhang, som t.ex. Almedalen. Vara på aktuella platser och i relevanta rörelser. Samarbeta med andra relevanta aktörer i utåtriktat politiskt arbete. Vara en aktiv kampanjorganisation. Ta fram kampanjer och kampanjkoncept i våra prioriterade frågor. Ta fram en ny materialplan för mandatperioden. Genomföra en festivalturné under sommaren. Utveckla Grön ungdoms internationella roll i samarbete med internationella utskottet. Ta fram en strategi i samarbete med internationella utskottet för hur Grön ungdoms internationella arbete ska utvecklas och under vilka former det ska bedrivas. 2. Organisationsstruktur Vision 2018 Grön ungdom är en organisation där alla medlemmar oavsett geografisk plats, intresse och förmåga har någonstans att göra av sitt engagemang. Det finns flera olika sätt att engagera sig där medlemsmöten, medlemsföreningar, arbetsgrupper och skolnätverk är exempel på detta. Det spelar ingen roll om en medlem är mest intresserad av att utveckla idéer, lära sig mer om en sakfråga eller kampanja i sociala medier. Det finns fler nivåer för engagemang och givande uppgifter som håller kvar och utvecklar våra medlemmar under en längre period. Plattformerna är många. 4

6 Riksårsmötet föregås av gedigna och demokratiska processer med olika former för input. Grön ungdom har färdiga koncept bland annat för att påverka den lokala MP-avdelningen och för inkluderande mötesformer. Alla regionavdelningar har minst en anställd och alla lokalavdelningar får 10 % av sin lokala MP-avdelnings budget. Mål 2015 Öka andelen lokal- och regionavdelningar som får 10 % av sina MP-avdelningars resurser. Fler anställda, eller högre anställningsgrader, i regionavdelningarna. Verktyg Ta fram stöd för lokal- och regionavdelningar i att påverka sin lokala eller regionala MPavdelning. Kartlägga vilket ekonomiskt stöd lokal- och regionavdelningarna får av sina respektive MP-avdelningar. Ta fram strategi för hur fler lokal- och regionavdelningar får 10 % av sina MPavdelningars resurser. Stötta regionstyrelser under och inför anställningsprocesser. Aktivt stötta lokalavdelningar i en omorganiseringsprocess. Förbättrade och förlängda demokratiska processer inför riksårsmötet. Utvärdera införandet av ombudssystemet. Stödja regionerna i förbättringsarbetet kring ombudssystemet. Öka genomsnittsperioden en medlem är aktiv i förbundet. Ha fler forum för engagemang och förtroendeuppdrag inom organisationen. Fler av våra medlemmar har interna förtroendeuppdrag. Påbörja ett arbete med att starta ett alumninätverk för att stärka relationen mellan tidigare och nuvarande medlemmar. Utveckla former och metoder för interna utbildare inom olika politiska och organisatoriska frågor. Vid intresse starta upp ett nätverk för unga med politiska uppdrag för Miljöpartiet de gröna. Starta Grön skolungdom på tio pilotskolor. Vid intresse och engagemang hos medlemmar levandegöra eller starta upp fler varaktiga medlemsföreningar. Tydliggöra informationen kring vilka förtroendeuppdrag som finns i de olika delarna av organisationen. Alla förbundets olika organisationsdelar är välfungerande och aktiva. Stötta medlemsföreningarna i deras arbete, till exempel genom att verka för att medlemsföreningarna ses en gång per år i samband med ett riksevenemang. 5

7 Ta fram ett fungerande forum för intern debatt. Ta fram plan för internkommunikation. Färdigställa omstruktureringen av lokalavdelningarna. 3. Verksamhet för medlemmar Vision 2018 Inför valrörelsen 2018 är Grön ungdom ett föredöme för öppna och inkluderande politiska diskussioner. Under mandatperioden har vi ett stabilt medlemsantal och i slutet av 2018 är vi medlemmar. Vi värvar på ett medvetet sätt för att få vår medlemsbas att bättre representera samhället. Inom förbundet jämnar vi ut maktfördelning som beror på förtryckande strukturer i samhället. Medlemmars engagemang i Grön ungdom pågår under flera år och det finns en medveten strategi för att återvärva medlemmar varje år. Grön ungdom erbjuder utbildningar på olika nivåer och står i framkant när det kommer till nya arbetssätt och metoder för att prata politik. Förbundet har en levande intern idédebatt och arbetet med politisk utveckling sker kontinuerligt Många av förbundets medlemmar står inför valet 2018 på Miljöpartiet de grönas listor till kommun, region och riksdag. Mål 2015 Alltid ha minst 3000 medlemmar i förbundet. Verktyg Ta fram nationell strategi för att ta emot och engagera nya medlemmar, som till exempel kontinuerliga dagar för nya medlemmar. Genomföra en omfattande återvärvningskampanj. Ha en större mångfald i vår medlemsbas och fler medlemmar med utländsk bakgrund. Fokusera på att värva personer med utländsk bakgrund. Skapa en mer inkluderande organisationskultur. Ha aktiva separatistiska nätverk för att motverka diskriminerande maktstrukturer såsom mentorskapsprogram för tjejer (Tjejmaffian), nätverk för unga politiker, främjandenätverk och nätverk för rasifierade. Tillgänglighetsanpassa all vår verksamhet. Ha en aktiv idédebatt i förbundet. Arbeta med förbundets idéutvecklande politiska verksamhet. Inom förbundet ha en kontinuerlig kompetensutveckling genom relevanta utbildningar. Vidareutveckla och fortsatt genomföra kampanjutbildningar i avdelningarna. 6

8 Vara ett stöd för regionerna i genomförandet av Regrix Vara ett stöd för regionerna i samordningen av medlemslägret under Almedalen Utveckla utbildningsverksamheten och ta fram ett utbildningsprogram. Utveckla ett koncept med diplomerade interna utbildare i organisationen. 4. Förbundsstyrelse och kansli Vision 2018 Förbundsstyrelsen är strategisk såväl organisatoriskt som politiskt. Mer av det organisatoriska arbetet görs av anställda på kansliet och förbundsstyrelsen lägger mer av sin tid på det politiska ledarskapet. Styrelsen arbetar enligt långsiktiga modeller och präglas av tydliga strukturer. Förbundsstyrelsen har god kontinuitet och är tydliga och synliga ledare för förbundet. Samarbetet mellan förbundsstyrelsen och kansliet har utvecklats till att tydligare komplettera varandra, liksom samarbetet mellan regioner och förbundsstyrelse. På kansliet finns ett tydligt chefskap, ett etablerat samarbete med regionanställda och kansliets funktion är tydlig för medlemmarna. Grön ungdom är en attraktiv arbetsplats som utvecklar sina anställda och prioriterar att ha ett växande, välorganiserat kansli. Mål 2015 Öka dialogen och samarbetet mellan avdelningarna och riksorganisationen. Förbundsstyrelsens ledamöter är synliga och tillgängliga inom förbundet. Verktyg Utveckla de interna kommunikationsflödena i förbundet och upprätta en intern kommunikationsplan. Huvudansvaret för direktkommunikation och stöd till regionavdelningarna är uppdelade mellan ledamöter i förbundsstyrelsen. Huvudansvaret för direktkommunikation och stöd till medlemsföreningarna är uppdelade mellan ledamöter i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens ledamöter har en mer aktiv politisk roll. Förbundsstyrelsens ledamöter har varsitt politiskt ansvarsområde. Ledningen på kansliet är tydlig. En kanslichefsfunktion ska finnas. Tätt samarbete och tydlig arbetsfördelning mellan kansliet och förbundsstyrelsen. Förbundskansliet ska vara en utvecklande och attraktiv arbetsplats. Utveckla förbundskansliet som praktikplats. Påbörja ytterligare en tillsvidareanställning. 7

9 5. Budget 2015 & rambudget intäkter bidrag MP statsbidrag medlemsavgifter övrigt valbidrag totalt utgifter personal språkrör kansli ekonomiadministration förbundsstyrelsen valberedningen region-& lokalavdelningsstöd utbildning riksårsmöte MP kongress internationellt Material & webb tjejmaffian kampanj övrigt valfond totalt resultat Förbundsstyrelsen 2014/15 Anders Lindell Carolina Bruseman Caroline Wiklund Hanna Lidström Lorentz Tovatt Klara Lidman Magda Rasmusson Malin Hjalmarsson Martin Solberg Mårten Roslund Sandra Fogelberg? Frågor om verksamhetsplanen? Mejla så tar vi upp din fråga i dragningen på riksårsmötet. Om du undrar över en sak finns det säkerligen någon mer som undrar över detsamma 8

10 Organisatoriska propositioner P1 Medlemsavgift Medlemsavgiften för förbundet revideras varje år. Förbundsstyrelsen föreslår att medlemsavgiften ligger kvar på 0 kronor även kommande verksamhetsår. Det är viktigt med så få trösklar som möjligt för att bli medlem i Grön ungdom. Vi yrkar: 1. att medlemsavgiften för Grön ungdom riksorganisationen fastställs till noll (0) kronor för år 2015 och att riksorganisationen vid behov kan ta ut en administrativ avgift som täcker kostnaden för vissa sätt att bli medlem. Förbundsstyrelsen 2014/15 Anders Lindell, Carolina Bruseman, Caroline Wiklund, Hanna Lidström, Klara Lidman, Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Malin Hjalmarsson, Martin Solberg, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg Ett politiskt program för gu P2 Ett politiskt ungdomsförbund Grön ungdom har länge stoltserat med att vi inte bedriver någon egen politik. När vi är på besök i skolor talar vi om Miljöpartiets politik, eftersom det är den som väljare kan rösta på. Det är politiskt hederligt att fokusera på Miljöpartiets politik i extern kommunikation. Samtidigt finns det problem med att hävda att vi inte har någon egen politik. Genom att utmåla oss själva som talespersoner för någon annan glömmer vi bort att vara den nyskapande röst vi kan vara. Som politiskt ungdomsförbund befinner vi oss i en särskilt fördelaktig situation; vi är på samma gång både innanför och utanför den etablerade politiken. Med denna position följer ansvar: att utveckla partiets politik, att formulera ny politik som partiet inte tänkt på men också att säga ifrån när partiet går i fel riktning. När Grön ungdom intar en passiv roll i den interna idédebatten förlorar Miljöpartiet en viktig motor för förbättring. Detta vill vi förändra. Ett politiskt program för Grön ungdom är ett konkret sätt att diskutera politisk idéutveckling. Medlemsdemokrati Ett problem med bilden av Grön ungdom som megafon snarare än politiskt subjekt är att den helt enkelt är felaktig. Grön ungdom har under hela sin levnad kritiserat Miljöpartiet för att inte vara radikalt nog i en mängd frågor. Själva poängen med att skicka ombud till Miljöpartiets kongress är att de ska tolka Grön ungdoms linje och försöka göra den till moderpartiets linje. På samma sätt försöker språkrören tolka förbundets inställning i diskussioner med förbundsstyrelsen. Problemet är att enskilda motioner på riksårsmötet enbart ger en fläckvis bild. Det uppstår ett glapp mellan medlemmarnas icke uttryckta åsikter och den tolkning som språkrör och kongressombud måste göra. Medlemsdemokratin kräver ett bredare forum för att uttrycka politiska åsikter. Ett politiskt program för Grön ungdom tydliggör vilket som är medlemmarnas politiska mål. Ideologi & handling Vårt förslag till politiskt program rör sig mellan flera abstraktionsnivåer. Istället för en renodlad 9

11 diskussion om ideologi eller om konkreta politiska förändringar, vill vi se en dialog mellan de båda perspektiven. Programmet delas in i olika politiska områden, där vi dels presenterar en ideologisk vision, dels förslag till faktisk handling. Därmed får vi en debatt kring vad som egentligen är vår utopi och vilka medel som är rimliga för att nå den. Målet är en organisationskultur där meningsskiljaktigheter ses som ett berikande steg mot förbättring och utveckling. En sådan förändring kräver konkreta processer att förhålla sig till. Ett politiskt program för Grön ungdom ger oss övning i och verktyg för att tänka och tala politik. Långsiktigt engagemang En brist hos motioner är att de är kortsiktiga. De förslag som inte bifalls på Miljöpartiets kongress glöms lätt bort, eftersom de inte på ett naturligt sätt tas upp för ny diskussion. Detta skapar frågetecken för medlemmarna; driver Grön ungdom ett politiskt förslag som bifölls på RÅM 2010? Genom det politiska programmet drar vi en gräns mellan det kortsiktiga förslaget och det långsiktiga engagemanget. Ett förslag till handling som skrivs in i programmet är Grön ungdoms fokus tills det blir Miljöpartiets politik, eller tills det stryks av ett riksårsmöte. Motionerna förtydligar hur vi förverkligar våra ambitioner på Miljöpartiets närmaste kongress. Kombinationen gör att vi kan arbeta strategiskt över flera års tid. Ett politiskt program möjliggör långsiktigt politiskt arbete. Omfattning och process Målet är att det politiska programmet ska ge utrymme för alla möjliga politiska förslag. Därför måste det omfatta ett tiotal olika områden. Som ett första steg föreställer vi oss att varje område innehåller en löpande ideologisk text på ca en halv sida, i kombination med max fem konkreta förslag till handling, som ska kunna uttryckas i en mening var. Därmed får programmet politisk bredd, samtidigt som det blir möjligt att hantera på ett enskilt riksårsmöte. Då det politiska programmet förkroppsligar ett flerårigt engagemang, är det viktigt att en stor del av förbundet står bakom dess innehåll. Varje förslag som tillfogas programmet kräver därför kvalificerad majoritet, d.v.s. 2/3 bifall. Det är emellertid inte rimligt att fortsätta driva ett förslag som inte ens har stöd hos en enkel majoritet av medlemmarna. Därför krävs det enbart en enkel majoritet, d.v.s. mer än hälften, för att på ett senare riksårsmöte stryka en text i programmet. Relation till tidigare beslut Upprinnelsen till förslaget är den verksamhetsplan som bifölls på RÅM Där anges att förbundsstyrelsen efter valet ska tillsätta politiska utredningar och påbörja ett längre arbete med ett politiskt visionsdokument. Verksamhetsplanen förklarar även i ett längre perspektiv att målet för är en förbundsstyrelse som arbetar strategiskt och politiskt. Den nuvarande förbundsstyrelsen menar att det mest demokratiska sättet att hantera politisk utveckling är genom idéer som förbundet får rösta om. Förbundsstyrelsen bör inte på egen hand besluta vilka politiska utredningar som ska bli förbundets linje, eller hur innehållet i ett visionsdokument ska se ut. Sådana frågor bör avhandlas av ombud på riksårsmötet. Detta är utgångspunkten för det politiska programmet. Genomförande Förbundsstyrelsen vill under verksamhetsåret tillsätta arbetsgrupper som skriver utkast inom det politiska programmets olika områden. Syftet med det politiska programmet är diskussion och idéutveckling inte att hela förbundet ska strida om exakta formuleringar. Texten blir ett vedträ som kastas in på debattelden, inte en process där vi gemensamt skriver ord för ord. Arbetsgrupperna tillsätts genom en kandidaturprocess där valberedningen rekryterar och föreslår skribenter. Förbundsstyrelsen väljer arbetsgrupper bestående av 2-4 personer inklusive en representant från styrelsen. Ambitionen är att någon annan än förbundsstyrelseledamoten ska vara ordförande i arbetsgruppen. Under verksamhetsåret sker avstämningar mellan arbetsgrupperna och förbundsstyrelsen för att säkra enhetlighet i språk och abstraktionsnivå. I övrigt arbetar skribenterna självständigt. Arbetsgrupperna är också fria att inhämta eventuell input på det sätt de önskar, exempelvis i samband med nationella eller regionala evenemang. Mot slutet av verksamhetsåret sammanställer förbundsstyrelsen arbetsgruppernas avsnitt och skriver en kort inledning till det samlade dokumentet. Förslaget till politiskt program presenteras i november 2015 för att ge god marginal 10

12 till regionombudens ändringsförslag. Propositionen och medlemmarnas ändringsförslag behandlas på RÅM Förbundets ändamål Diskussionen kring vår politiska roll aktualiserar frågan kring vad som egentligen är Grön ungdoms existensberättigande. I Grön ungdoms stadgar finns en ändamålsparagraf 2. Utöver allmänt formulerade uppdrag till riksorganisationen anger paragrafen för närvarande bara ett syfte för hela förbundet: Grön ungdoms ändamål är att genom ungas engagemang främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas partiprogram och kongressbeslut. Detta ändamål har egentligen alltid varit felaktigt; när vi stödjer motioner på riksårsmötet som inte bifalls på MP-kongressen är det uppenbart att vi inte alltid vill se samma samhällsutveckling som Miljöpartiet. Ändamålsparagrafen måste ändras för att tydligare spegla denna verklighet. Samtidigt är det förstås rimligt att Grön ungdom även i fortsättningen arbetar för att utåt förmedla Miljöpartiets linje. Även om vi inte alltid håller med vårt moderförbund i alla sakfrågor är det ingen tvekan om att Miljöpartiet är den kraft som tydligast bär svaren till samtidens utmaningar. Vårt uppdrag är att berätta detta för unga väljare. Slutligen är Grön ungdoms syfte att vara en plats som uteslutande finns till för just ungas politiska engagemang. Detta vill vi skriva in i den i den del av stadgarna som reglerar förbundets medlemmar. Sammantaget syftar förbundsstyrelsens förslag till att stärka den interna idédebatten och förtydliga Grön ungdoms ändamål som organisation. Vi yrkar: 1. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att bereda ett förslag till politiskt program för Grön ungdom, i enlighet med propositionens beskrivning. 2. att under 2 Ändamål i Grön ungdoms stadgar ändra Grön ungdoms ändamål är att genom ungas engagemang främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas partiprogram och kongressbeslut till Grön ungdom har som förbund ett tredelat syfte: I. Att kommunicera Miljöpartiets politik till unga. II. Att verka för en samhällsutveckling i enlighet med Miljöpartiets partiprogram, beslut på Grön ungdoms riksårsmöte och förbundets politiska program. III. Att organisera unga politiskt och vara ett separatistiskt forum för unga gröna. 3. att ändra 3 Medlemskap från Den som vill engagera sig och verka för Grön ungdoms ändamål kan bli medlem i förbundet. Medlemmar betalar varje år en medlemsavgift till förbundet. Årsmötet beslutar om storleken på årets medlemsavgift. Medlemmar under 27 år blir även automatiskt medlemmar i Miljöpartiet de gröna. Medlemmar som fyllt 28 år kan endast bli stödmedlemmar. till Personer som är 27 år eller yngre som vill engagera sig och verka för Grön ungdoms ändamål kan bli medlemmar i förbundet. Medlemmar betalar varje år en medlemsavgift till förbundet. Årsmötet beslutar om storleken på årets avgift. Medlemmar blir även automatiskt medlemmar i Miljöpartiet de gröna. Personer som fyllt 28 år kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar betalar varje år en medlemsavgift till förbundet. Årsmötet beslutar om storleken på årets avgift. Stödmedlemmar har ingen rätt att delta i Grön ungdoms verksamhet. Förbundsstyrelsen 2014/15 Anders Lindell, Carolina Bruseman, Caroline Wiklund, Hanna Lidström, Klara Lidman, Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Malin Hjalmarsson, Martin Solberg, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg P3 Utveckla Grön ungdoms årsmöte Längre demokratisk process Ett av målen med ombudssystemet är att förlänga den demokratiska processen kring årsmötet. Tanken är att samtal om årets frågor ska påbörjas i god tid före möteshelgen. Vissa medlemmar saknar tid eller förmåga att åka 11

13 iväg i flera dagar. Andra kanske har möjlighet, men upplever att det finns metoder för påverkan som passar dem bättre. En längre process underlättar för regioner att erbjuda sina medlemmar olika sätt att ge politisk input. En sådan ambition försvåras emellertid av att motionsstopp enligt stadgarna infaller fem veckor före årsmötet. Därmed är regionernas utrymme för politiska förmöten högst begränsad. Förbundsstyrelsen föreslår att genom en avsevärt tidigare deadline, 16 veckor före mötet, ge regionerna gott om tid att arrangera sådana aktiviteter. Tidigare motionsstopp stärker den representativa demokratin i ombudssystemet. Det gör att ombudskandidater på förhand kan ta ställning för eller emot motioner, och därmed låta regionens medlemmar välja ombud som de sympatiserar med politiskt. Deltagarnas rättigheter Dagens stadgar anger inte med önskvärd tydlighet vilka regler som gäller för deltagarna på årsmötet. Vi föreslår att sådana regler skrivs in i stadgarna, för att undvika framtida förvirring. Vi identifierar också nuvarande stadgetexter med möjlighet till förbättring. I den nuvarande texten anges att valberedning och revisorer inte har möjlighet att skickas som ombud till årsmötet. Detta är kontraproduktivt för en organisation som ska mana till engagemang. Det riskerar också att leda till att väl lämpade medlemmar undviker organisatoriska uppdrag för att slippa förlora sin politiska makt på årsmötet. Förbundsstyrelsen föreslår att särbehandlingen av valberedning och revisorer slopas. Dagens stadgar reglerar inte förbundsstyrelsens möjlighet att rösta på årsmötet. Av försiktighet har vi därför valt att tolka ombudssystemet till vår nackdel; förbundsstyrelsen saknar rösträtt på riksårsmötet Vi menar emellertid att en sådan regel är lång ifrån optimal. Förbundsstyrelsen väljs för att representera förbundet både internt och externt. Att ett sådant förtroende samtidigt skulle innebära att fråntas rätten att rösta ter sig väldigt märkligt. Det gör att styrelsen under riksårsmötet får väldigt liten makt över sin egen situation. Ledamöter utan rösträtt har inte möjlighet att ta ställning till tilläggs- och ändringsförslag till den verksamhetsplan som kommer att styra deras arbete, eller till justeringar i den budget som ska finansiera deras förslag. De har inte heller möjlighet att rösta ja eller nej till de förslag som styr vilken politik som styrelsen måste representera under året. Sådana regler skapar en bakbunden styrelse som med ena handen ges förtroende att forma förbundets utveckling, och med andra handen hindras att göra detsamma. Vi föreslår att stadgarna förtydligar att både ombud och förbundsstyrelse ska ha rösträtt på riksårsmötet. Dagens stadgar beskriver inte vilka som har rätt att tala på årsmötet. Utöver ombud föreslår vi att ersättare, förbundsstyrelse, riksspråkrör, riksvalberedning och revisorer ska ha möjlighet att yttra sig. Medlemmar som har rätt att yttra sig på årsmötet måste förstås också garanteras närvaro i alla mötesrum. När det gäller medlemmar som inte faller inom denna kategori har vi på 2015 års möte valt att utestänga dem från ett av mötets forum, nämligen påverkanstorget. Påverkanstorg är informella möten som inte regleras, utan består av helt fria diskussioner. Där blir det svårt att skilja valda representanter från icke-representanter, och icke-ombud kan lätt ta makt över en diskussion, trots att de inte fått medlemmarnas förtroende. Tidigare årsmöten har påverkanstorget kritiserats för att äldre medlemmar och män i allmänhet tagit orättvist mycket plats. Därför är årets påverkanstorg bara öppet för de som har formell yttranderätt på riksårsmötet. En sådan flexibilitet bör finnas även i framtiden. Vi föreslår därför att enbart deltagare med yttranderätt ska ha en stadgereglerad rätt att delta i samtliga av årsmötets beslutande rum. Kost och logi reserveras till dessa deltagare. Slutligen behöver dagens stadgar preciseras beträffande motionsrätten. Grön ungdom ska vara ett separatistiskt forum för unga gröna politiker. Därför ska den som på något sätt lägger fram ett förslag till riksårsmötet själv vara ungdom. En stödmedlem ska varken ha motionsrätt eller möjlighet att sätta sitt namn på ordinarie medlemmars motioner. Det är inte heller möjligt för utomstående miljöpartister att söka stöd av riksårsmötet. Grön ungdom som organisation ger bara stöd till motioner som författats av förbundets medlemmar. Internationella utskottet Internationella utskottets syfte är att bevaka Grön ungdoms intressen och föra fram förbundets åsikter i internationella samarbeten. För närvarande beskriver stadgarna inte hur utskottets ledamöter väljs eller vilka krav som vilar på dem. Detta bör förtydligas. Internationella utskottet är 12

14 en riksinstans som på samma sätt som förbundsstyrelsen måste svara inför medlemmarna för tidigare aktivitet och för idéer till kommande år. Förbundsstyrelsen vill därför att stadgarna preciserar att utskottet redogör för verksamhetsberättelse och verksamhetsplan på riksårsmötet. Under det gångna verksamhetsåret har kr budgeterats till förbundets internationella arbete. Av dessa har kr varit fria att användas av internationella utskottet. Övriga kr har utgjort Grön ungdoms medlemsavgift till Federation of Young European Greens (FYEG), vilket är ett samarbetsorgan för de europeiska gröna ungdomsorganisationerna. Beträffande anslaget till internationella utskottets löpande verksamhet är det rimligt att Grön ungdoms medlemmar får tydligare insyn i hur pengarna hanteras. Därför vill förbundsstyrelsen att utskottet i fortsättningen presenterar en budget över hur anslaget ska användas. Detta är demokratiskt riktigt och manar dessutom till viktig debatt om internationella utskottets ändamål och prioriteringar. Mindre möte För närvarande anger Grön ungdoms stadgar att varje regionavdelning har rätt till ett ombud för varje påbörjat trettiotal medlemmar, plus två ersättare. Årets medlemsantal resulterade i 202 ombud och ersättare. På många håll i landet har regioner kämpat hårt för att hitta tillräckligt många intresserade medlemmar, och brottats med avhopp och fyllnadsval. Även för riksorganisationen har situationen inneburit en utmaning. Två dagar innan deadline hade en fjärdedel av de valda ombuden ännu inte anmält sig för resa och boende. På kvällen för deadline saknades fortfarande över 30 anmälningar. När valda ombud till slut hade anmält sig var det efter stort påminnelsearbete hos kanslianställda, regionstyrelser och förbundsstyrelse. Det nuvarande systemet är uppenbarligen en felbedömning av andelen aktiva medlemmar. Målet med Grön ungdoms årsmöte är inte i första hand att skapa ett socialt sammanhang; för detta finns det andra platser som regionläger och lokala aktiviteter. Årsmötet ska vara en plats för sammanträde; det är en chans att öva sig i den mötesteknik som används på Miljöpartiets kongress. Ett mer begränsat antal ombud gör att uppdraget som representant för en region blir mer attraktivt och ställer högre krav på deltagarna. Det ökar sannolikheten att årsmötet blir en plats dit medlemmar kommer inlästa och väl förberedda. Färre deltagare skapar ett mer effektivt möte. Förbundsstyrelsen föreslår att antalet ombud inte ska fastställas i relation till organisationens medlemsantal, utan vara ett fast antal. Ett sådant system praktiseras i många andra förbund, t.ex. i MUF där antalet ombud alltid är 100. Detta underlättar planeringen av verksamhetsåret, eftersom kostnaden för deltagare aldrig blir en överraskning. Ett fast antal måste ändras genom beslut på årsmötet, vilket innebär att förbundsstyrelsen i god tid har möjlighet att budgetera för förändring. Att minska antalet ombud kan betraktas som ett steg i en generell omfördelning av budget. Grön ungdom har tidigare fattat beslut om att vi ska vara en kampanjorganisation. Det kräver att pengar styrs om från dyra interna aktiviteter till utåtriktat politiskt påverkansarbete. Slutligen underlättar färre ombud för ekonomiskt svaga regioner att finansiera sitt deltagande på årsmötet. Förbundsstyrelsen föreslår att Grön ungdoms regioner på årsmötet ska representeras av 99 ombud som fördelas proportionellt utifrån medlemsantal, plus två ersättare per region. Även om regionerna har möjlighet att delegera själva valet av ombud till lokalavdelningarna är ombuden formellt sett alltid representanter för sin region. Vid en sådan delegering tillfaller valet av ersättare den lokalavdelning som har högst respektive näst högst antal medlemmar. Utöver de deltagare som är ombud eller ersättare tillkommer, precis som idag, revisorerna, valberedningen och förbundsstyrelsen samt presidium och eventuella funktionärer. Decentraliserat beslutsfattande Grön ungdom har som mål att vara en decentraliserad organisation där både makt och ansvar i hög utsträckning finns på regional nivå. Ett mindre riksårsmöte i kombination med mer omfattande regionala processer är ett led i en sådan ambition. Förbundsstyrelsen är medveten om att denna förändring kommer att vara en större utmaning för vissa regioner. Vi föreslår därför ett omställningsstöd, som riktas till alla regioner utom Stockholmsregionen och Väst. Under två övergångsår ska de pengar som riksorganisationen sparar på ett minskat ombudsantal prioriteras till de små regionernas årsmötesförberedande verksamhet. Stödet fördelas proportionellt utifrån regionernas medlemsantal. Därmed blir arbetet kring riksårsmötet en del av processen att stärka förbundets svaga regioner. 13

15 Vi yrkar: 1. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra Motioner ska vara kansliet tillhanda senast fem veckor före mötet till Motionsstopp infaller 16 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas till regionerna 14 veckor före mötet. 2. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ersätta Förbundsstyrelseledamöter, valberedningen och revisorerna har närvaro- och yttranderätt på riksårsmötet, men kan ej skickas som ombud med ett nytt textavsnitt som lyder Endast ombud och förbundsstyrelse har rösträtt på årsmötet. Förbundsstyrelseledamöter kan inte skickas som ombud. Förbundsstyrelse, ombud, ersättare, riksvalberedning och revisorer har yttranderätt. Kost och logi reserveras till deltagare med yttranderätt. Endast dessa deltagare har en oinskränkt närvarorätt i samtliga av årsmötets forum. 3. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra Varje medlem, medlemsförening, nätverk, lokal- och regionavdelning har motionsrätt till årsmötet. Om motionen kommer från en lokal- eller regionavdelning eller ett nätverk måste det styrkas av ett bifogat protokoll till Varje ordinarie medlem, medlemsförening, lokal- och regionavdelning har motionsrätt till årsmötet. Om motionen kommer från en lokal- eller regionavdelning måste det styrkas av ett bifogat protokoll. Stödmedlem har varken rätt att själv motionera eller att stödja ordinarie medlems motion. Grön ungdom som organisation ger bara stöd till motioner som författats av förbundets medlemmar. 4. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar i listan över mötets ärenden lägga till val av ledamöter i internationella utskottet. 5. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar i listan över mötets ärenden precisera verksamhetsplan och budget till verksamhetsplan och budget för förbundsstyrelsen och internationella utskottet. 6. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra Varje regionavdelning har rätt till ett ombud för varje påbörjat trettiotal medlemmar inrapporterade till riksorganisationens medlemsregister den 1 november. Utöver ombuden har varje region rätt att skicka två ersättare till Regionerna representeras av 99 ombud som fördelas proportionellt utifrån avdelningarnas medlemsantal. Utöver ombuden har varje region rätt att skicka två ersättare. 7. att under 9 Årsmöte i Grön ungdoms stadgar efter den text som reglerar antal ombud och ersättare tillfoga att Även då val av ombud delegeras till lokalavdelning förblir ombuden representanter för sin region. Vid sådan delegering tillfaller val av ersättare lokalavdelningen med högst respektive näst högst medlemstal. 8. att inför årsmötena 2016 och 2017 prioritera de pengar som riksorganisationen bedömer sparas till följd av ett minskat ombudsantal till de små regionernas årsmötesförberedande verksamhet. Stödet fördelas proportionellt utifrån regionernas medlemsantal. Förbundsstyrelsen 2014/15 Anders Lindell, Carolina Bruseman, Caroline Wiklund, Hanna Lidström, Klara Lidman, Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Malin Hjalmarsson, Martin Solberg, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg? Frågor om propositionerna? Mejla så tar vi upp din fråga i dragningen på riksårsmötet. Om du undrar över en sak finns det säkerligen någon mer som undrar över detsamma 14

16 Söker stöd till MP:s kongress Vässa Miljöpartiets klimatpolitik P4 Även den bästa måste ständigt utveckla sin politik och fortsätta förnyas. Detta gäller förstås även Miljöpartiet och partiets klimatpolitik, speciellt när vi sitter i regeringsställning. Det råder inget tvivel om att inga andra partier kommer upp i våra ambitionsnivåer när det gäller att ta sig an klimatfrågan, men det finns fortfarande utrymme för att vässa förslagen och göra dem ännu mer effektiva. Detta är alltså inte en heltäckande motion, utan snarare en motion som syftar till att täppa till hål i politiken och att skärpa de förslag som partiet redan driver. På en övergripande nivå behövs nya klimatmål för Sverige. Här kommer klimatlagen vara viktig för att säkerställa en jämn och kontinuerlig minskning av Sveriges utsläpp. Men det krävs också redan nu en riktning. För att Sveriges klimatpolitik ska gå i linje med vad forskarna säger krävs måste Miljöpartiet i regeringsställning driva på för att Sveriges utsläpp ska minska med minst 60 procent fram till Detta innebär en nödvändig ökning av ambitionerna jämfört med de mål vi accepterat på EU-nivå. Energi Den energiform som växer snabbast världen över är det förnybara. I Sverige har vi dessutom globalt sett unikt goda förutsättningar att skapa ett hundra procent förnybart energisystem. Dock har utbyggnaden av det förnybara stannat av en aning de senaste åren, mycket på grund av en passiv alliansregering. Det är dags att sätta fart igen. En av de stora utmaningarna med det förnybara är att öka acceptansen för utbyggnad på den lokala nivån. I grund och botten är utbyggnad av vind, sol och bioenergi positivt för det lokala samhället. Men utbyggnad av framförallt vindkraft kan förstås skapa motsättningar lokalt. Därför är det viktigt att öka incitamenten även för grannar och lokalbor. Ett steg i rätt riktning är att erbjuda människor som bor inom ett visst avstånd från byggnationerna att bli delägare i projekten. Likaså bör hela eller delar av fastighetsavgiften gå tillbaka till kommunerna. På detta sätt kan elmarknaden också bli mer demokratisk. Människor får möjlighet att äga sin egen produktion i högre grad. För att en energiomställning ska bli möjlig måste alla kommuner solidariskt bära sitt ansvar för detta. Att vi ska ha hundra procent förnybar energi och en säker elförsörjning rör alla som bor i Sverige, och har dessutom globala konsekvenser. Därför behöver det kommunala vetot för vindkraftverk utvecklas och göras mer rättssäkert, så att inte viktiga projekt stoppas i onödan. Detta, kombinerat med ökade lokala incitament, kommer kraftigt öka investeringarna i förnybar energi. En av alliansens mest missriktade åtgärder under förra mandatperioden var att avskaffa koldioxidskatten för värmekraftverk. Konsekvensen var att kolförbränningen och utsläppen inom denna sektor ökade markant. Detta är förstås oacceptabelt i ett land som säger sig vara ett föregångsland inom hållbarhet. Skatten bör återinföras så snart som möjligt. 15

17 Transporter Mer än en tredjedel av Sveriges totala utsläpp kommer från transporter. Om man adderar utsläpp från båttransporter och utlandsresor ser siffrorna ännu mer förödande ut. 77 procent av Sveriges oljeimport används inom transportsektorn. Transporterna är helt enkelt Sveriges klimatmässiga akilleshäl - här krävs kraftfull politik Vi befinner oss dessutom just nu i ett väldigt gynnsamt läge för att genomföra åtgärder. Oljepriset är rekordlågt, vilket gör att höjda skatter eller slopade fossilsubventioner inte får en lika svår plånbokseffekt. Därför är det till exempel en självklarhet att Miljöpartiet ska fortsätta stå upp för höjd koldioxidskatt. The Economists ledarsida uttryckte situationen som att vi just nu har en fullkomligt unik möjlighet att agera För det första måste vi sluta göra det som är dåligt. Idag subventioneras privatbilism på flera olika sätt. Ett av de mest förödande är reseavdraget - en direkt subvention för att ta bilen till jobbet. Denna subvention är dessutom utformad på så sätt så att det lönar sig mest för de som bor i en välbärgad förort till stora städer. Reseavdraget bör därför slopas. Nästa åtgärd bör vara att ändra plan och bygglagen så att parkeringsnormen skrotas. Parkeringsnomen innebär att det måste finnas ett antal bilparkeringsplatser per lägenhet i ett lägenhetshus. Det kan i praktiken innebära att hela våningsplan reserveras för och användas som parkeringshus istället för att använda utrymmet för att bygga fler lägenheter på samma yta. Detta ger dyrare lägenheter och leder till att färre mindre lägenheter byggs eftersom att många små lägenheter skulle kräva ännu flera parkeringsplatser. Detta skapar en ännu sämre bostadsmarknad för bland andra unga och studenter. Dessutom hindrar parkeringsnomen kommuner ifrån att slopa bilparkeringarna och istället bygga exempelvis enbart cykelparkeringar. Plan- och bygglagen har helt enkelt inte hängt med i tiden och det är hög tid att modernisera den. Nästa steg i arbetet måste vara att inse att Sverige inte kan ha en och samma politik för transporterna på landsbygden och i städerna. Landsbygden och staden har olika förutsättningar och olika behov. På landsbygden är det uppenbart att privatbilism kommer vara kvar under lång tid framöver, men i stadsmiljö är detta behov inte lika stort. Här föreslår vi att regeringen, likt Norges regering, tar fram en strategi för nolltillväxt av bilresor i städer. Policymässigt är framförallt två verktyg extra viktiga. För det första bör arbetet med att införa trängselskatter i städer fortsätta och intensifieras. Regeringen bör utse förhandlingspersoner som börjar arbetet med att införa trängselskatter i fler av Sveriges städer. Trängselskatten är en effektiv åtgärd som inte bara skapar ett bättre klimat, utan också renare luft, en mer levande stadsmiljö och mindre trängsel. Nästa steg bör vara att höja fordonsskatten för de som bor i storstäder. Idag slår fordonsskatten lika hårt mot de som bor på landsbygden som de som missbrukar privatbilism i städerna, här krävs en differentiering och en höjning för de som bor i städer. En effektiv och rättvis transportpolitik handlar inte bara om att bestraffa det dåliga, självklart måste vi erbjuda effektiva alternativ också. Här har Miljöpartiet mycket politik att erbjuda, bland annat satsningar på tågtrafik och förnybara bränslen. Dock måste politiken kompletteras med två åtgärder. För det första måste banavgiften återigen sänkas. Alliansen har under sina åtta år höjt banavgiften två gånger, något som slagit hårt mot järnvägen. En sänkning till samma nivå som tiden innan alliansen hade gjort tågen mer lönsamma. Förmånsbilssytem och fordonsbeskattning byggdes upp för att stödja inhemsk bilproduktion. Förmånsbeskattningen av transporter måste ställas om till att gynna det som inte skadar miljön kollektivt åkande och cyklande. Så ger vi människor ett attraktivt alternativ till sitt bilberoende. Miljöpartiets valrörelseutspel om att bara halva förmånsvärdet på kollektivtrafikkort ska beskattas bör följas upp med en gradvis utfasning av förmånsbilssystemet. 16

18 Utmaningen med Sveriges transporter måste också ses ur ett systemperspektiv. Idag går enorma summor från statsbudgeten till infrastruktur som bygger på ett starkt fossilberoende. Detta skapar enorma inlåsningseffekter inför framtiden. För att nå målet om en fossilfri fordonsflotta krävs det därför en helt annan policy kring statliga infrastruktursinvesteringar. Vårt förslag är därför att inga pengar från statens budget ska gå till nyinvesteringar i fossilberoende infrastruktur. Övrigt Av en genomsnittsvensks klimatutsläpp står livsmedelskonsumtionen ensamt för 25 procent. Av de 25 procentenheterna står köttkonsumtionen för 20 procentenheter, vilket gör det till en oerhört viktig och betydande del av våra klimatutsläpp. Därför kan inte politiska åtgärder för att minska utsläpp orsakade av livsmedelskonsumtion generellt och köttkonsumtionen i synnerhet ignoreras. Exakt hur styrmedlen ska formuleras kräver utredningar. Vi vill inte hamna i en situation där svenskt kött hamnar i konkurrensmässiga svårigheter, eftersom utländskt kött är minst lika klimatbelastande. Men att det krävs ekonomiska och offentliga styrmedel är uppenbart. Mot bakgrund av denna argumentation yrkar vi att Miljöpartiet inom regeringen ska verka för: 1. att Sverige nationellt ska anta som mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 procent till att fastighetsavgiften för vindkraft ska gå tillbaka till kommunerna 3. att människor inom en viss radie från vindkraftsbygge ska bli erbjudna att bli delägare 4. att utveckla det kommunala vetot för vindkraftverk och göra det mer rättssäkert 5. att återinföra koldioxidskatten på kraftvärmeverk 6. att höja koldioxidskatten till den nivån som klimatberedningen la fram till riksdagen 7. att slopa reseavdraget 8. att helt stryka formuleringen om parkeringsnorm i plan och bygglagen 9. att ta fram en strategi för nolltillväxt av bilresor i städer 10. att börja ett arbete med att införa trängselskatter i Sveriges största städer 11. att differentiera fordonsskatten utifrån geografiskt läge, där det ska kosta mer att äga bil i stadsmiljö 12. att sänka banavgiften till den nivå som rådde innan att se över förmånsbeskattningen av transporter så att styrningen går från personbilar till kollektivtrafik 14. att införa ett stopp av statliga nyinvesteringar i fossilberoende infrastruktur 15. att köttets klimatpåverkan ska minska genom ekonomiska styrmedel Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Klara Lidman, Carolina Bruseman, Anders Lindell, Caroline Wiklund, Malin Hjalmarsson, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg, Hanna Lidström, Martin Solberg omfamna den täta staden P5 Om 50 år kommer det bo lika många människor i städer än det idag bor på hela planeten 1. Samtidigt är klimatutmaningen större än någonsin. I en allt mer globaliserad och urbaniserad värld är därför sättet vi bygger våra städer avgörande för hur vi lyckas med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här är idén om förtätning helt central. Därför är det dags att Miljöpartiet omfamnar idén om den täta, gröna staden 1 17

19 Traditionellt har städer vuxit genom förglesning, det vill säga längre ut från city med från varandra ganska avskilda stadsdelar. Det medför stora avstånd mellan områden och människor med ett kraftigt bilberoende som följd. Till exempel är andelen som tar bilen i supertäta Hongkong 11 procent men 77 procent i utspridda Melbourne. I Stockholm är andelen bilresor 13 procent på centrala Södermalm och 44 procent i förorten Hässelby villastad. 2 När det gäller minskad bilism i städer har Miljöpartiet länge varit pionjärer. Men paradoxalt nog är idén om den täta staden inte lika omhuldad på många håll i Miljöpartiet - trots att det är själva garanten för att kunna minska just bilberoendet. Detta är en lucka i vår politik som måste täppas igen. Speciellt med tanke på att det är i städerna, där förutsättningarna är allra bäst, som utsläppen måste minska mest för att vi ska kunna garantera en jämlik grön omställning i hela landet. En grön politik behöver utgå ifrån att staden ska förtätas genom att bygga samman områden och kraftigt premiera gång, cykel och kollektivtrafik på bekostnad av parkeringsplatser och bilvägar. Men vi måste också våga bygga på grönområden och i gröna kilar. Att det per definition skulle vara ett stort hot mot miljön är felaktigt. En gräsplätt är nämligen inte nödvändigtvis bättre ur ekologisk synpunkt än en välplanerad stadsdel med genomtänkta naturvärden. Istället är ökad kvalitet, inte kvantitet, på grönområden och parker samt en sammanhållen syn på ekosystemtjänster centralt. Miljöpartiet måste alltid erbjuda ett alternativ när vi säger nej till att exploatera mark för bostäder. Vi ser också flera spännande exempel på att en utveckling mot mindre bilberoende och tätare städer bejakas runtom i världen. I Los Angeles till exempel, känd för att vara en av de mest bilberoende och glesa städerna, har politikerna börjat lägga om kursen helt. Stadens borgmästare sa nyligen: Om ett decennium äger vi kanske inga bilar 3. Hamburg, Amsterdam och Paris är andra exempel. Framtiden kommer med stormsteg och Sverige behöver öka takten. Det här gäller inte bara storstäder utan är lika relevant i städer som Falköping, Härnösand och Lund. Förutom att vara en avgörande del av lösningen på klimatfrågan leder en tätare stad också till mindre segregation och mer jämställdhet. Därtill ökar många av de värden människor uppskattar med städer, som närheten till nöjen, kultur, restauranger och uteserveringar. Bostadsbristen kan minskas när mer mark kan tas i anspråk. Miljöpartiets unika roll i svensk politik är att komma med lösningar på det moderna samhällets problem. Men i den här frågan har vi lämnat walk over och vi saknar ett samlat svar. Det duger inte för ett parti som aspirerar på att vara detta seklets mest dominerande politiska kraft. Vi måste sluta ställa täta städer och ytterligare urbanisering mot miljö och ekologisk hållbarhet. Det är dags att Miljöpartiet, från norr till söder och öst till väst, axlar ledarrollen för utvecklingen av framtidens gröna och täta städer Vi yrkar: 1. att partistyrelsen återkommer med en proposition om en samlad strategi för hur vi kan bygga täta och gröna städer senast till kongressen 2016 Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Klara Lidman, Carolina Bruseman, Anders Lindell, Caroline Wiklund, Malin Hjalmarsson, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg, Hanna Lidström, Martin Solberg 2 https://www.arkitekt.se/bilstadens-dod/ 3 18

20 01 Gör internet till ett fritt och öppet bibliotek Idag är internet svaret på allt. När vi vill ta reda på dagens politiska konfrontationer går vi in på vår favoritnyhetssajt. När vi ska skriva en uppsats söker vi runt efter material på webben. När vi jobbat en hel dag och vill ta det lugnt kollar vi på några videoklipp på internet. Vi förväntar oss att allt detta ska vara gratis tillgängligt. Men man kommer inte runt att webbplatserna måste finansieras på ett eller annat sätt. Reklam är ett sätt, användaravgifter en annan. Båda dessa finansieringssätt har dock baksidor. Det vanligaste sättet att finansiera en webbplats är genom reklam. Problemet med att man till nästan 100 % tjänar pengar via reklam är att sajten hamnar i en beroendeställning till annonsörerna. Innehållet måste alltid utformas utefter annonsörernas syften att sälja mer. Målet att tillfredställa användarna blir således ett sekundärt mål, till förmån för annonsörer. Objektiviteten och oberoendet naggas i kanten. Det andra alternativet är att finansiera webbtjänsterna med en avgift för besökarna. På senare år har bland annat de största dagstidningarna börjat sätta upp betalväggar, där man endast får läsa ett visst antal artiklar gratis. Problemet med sådana varianter är att man bygger upp murar över internet, med inträdesavgifter överallt. Internet som ursprungligen byggdes på öppenhet och fri tillgänglighet tappar då stora delar av sina fördelar, och de som inte har råd blir uteslutna. Så hur ska då webbplatser finansieras? Hur finansierades fritt tillgänglig information förr? Jo, genom bibliotek. Biblioteken erhåller tidningar för nutidsorientering, facklitteratur för fördjupning och skönlitteratur för kultur och nöjesupplevelser. Sådant som nu bytt plattform till internet. Därför anser jag det lämpligt att finansieringen också hänger med den nya plattformen. Sedan 1954 har Sverige haft en biblioteksersättning där staten för närvarande ersätter varje utlånad bok med 1,41 kr till författaren. Ett liknande system för webbplatser skulle bryta beroendet till annonsörer, samtidigt som man undviker att bygga murar över vårt fria internet. Med anledning av detta yrkar jag: att MP verkar för att webbplatser får statligt stöd utifrån besökarnas nyttjandegrad Hadar Greinsmark Förbundsstyrelsens yrkar: avslag En hemsidas besökarantal sammanfaller inte med dess samhälleliga nytta. Förslaget är inte heller praktiskt genomförbart; dels är antalet hemsidor för stort, dels skulle systemet kräva en extrem övervakning av nätet. Miljöpartiet vill sänka momsen på digitala tidningar, men EU-regler hindrar oss. Vi verkar för en nationell biblioteksstrategi som bl.a. ska se över digitala tjänster, och vi vill digitalisera landets forskningssamlingar. Större delen av public service finns idag också online. 19

21 Internetpolitik 02 för motverkande av censur och likvärdig konkurrens mellan tjänster Internet har gett oss mängder med verktyg som gjort allt från att underlätta vardagen för vanliga medborgare till att starta revolutioner i diktaturer. Det har förändrat politiken, ekonomin och arbetsmarknaden världen över. Många av dessa framsteg hade inte varit möjliga utan ett fritt och öppet internet, men trots det kommer det ständigt nya lagförslag, förordningar och avtal syftade till att begränsa just detta. De grundläggande förutsättningarna för ett fritt och öppet internetet är budbärarimmunitet och nätneutralitet. Nätneutralitet innebär att internetoperatörer behandlar all datatrafik på lika villkor och inte begränsar, blockerar eller prioriterar visst innehåll. Budbärarimmunitet gör att internetleverantörer inte kan hållas ansvariga för vad kunder gör i deras nät, på samma sätt som att Posten inte kan hållas ansvariga för innehållet i brev som skickas. Så länge inte nätneutralitet och budbärarimmunitet på internet är garanterad i svensk lagstiftning så är det fritt fram för internetleverantörer att blockera eller begränsa viss trafik, antingen för att gynna egna konkurrerande tjänster eller efter påtryckningar från branschorganisationer eller myndigheter. Exempelvis skulle en mobiloperatör kunna blockera eller begränsa hastigheten för tjänster som är till för att ringa gratis samtal eller en branschorganisation stämma internetleverantörer som inte blockerar torrentsidor. De senaste åren har det kommit en rad förslag i både EU och Sverige som handlar om att öppna upp för att godtyckligt blockera eller prioritera visst innehåll. Efter Paris-attackerna gick inrikesministrarna ut med ett gemensamt uttalande om att de vill utöka samarbetet med internetleverantörer, vilket i praktiken kan innebära att dessa tvingas agera polis och blockera innehåll som de själva bedömer är olagligt. Att införa den typen av godtycklig censur, oavsett om den kommer från statligt håll eller införs av internetleverantörerna på frivillig basis, undergräver viktiga demokratiska principer. De som anser att vi behöver begränsa internet menar på att vi behöver göra det för att förhindra brottslighet, men faktum är att åtgärder för att blockera innehåll snarare slår mot vanliga kunder som inte har den tekniska kompetensen att ta sig runt det, medan den organiserade brottsligheten istället flyttar till s.k. darknets som i princip är omöjliga att censurera. En svensk lag om nätneutralitet och budbärarimmunitet på internet skulle befästa internetleverantörers roll som enbart leverantörer av uppkoppling, garantera att alla medborgare får tillgång till ett öppet och ocensurerat internet och ge Sverige en utgångspunkt att arbeta utifrån i förhandlingar med andra länder om internetpolicies och -lagar. Jag yrkar: 1. att Miljöpartiet ska verka för att svensk lagstiftning säkerställer att olika typer av datatrafik inte får särbehandlas på andra grunder än rent tekniska 2. att Miljöpartiet ska verka för att svensk lagstiftning håller internetleverantörer fria från ansvar för datatrafiken som passerar deras nät 3. att Miljöpartiet ska verka för att Sverige i förhandlingar med, samt inom EU, verkar för nätneutralitet och budbärarimmunitet på internet, samt att motverka åtgärder syftade till att begränsa dessa Adam Eltér Förbundsstyrelsens yrkar: bifall Motionen föreslår en välkommen utveckling av internetlagstiftningen som kan förebygga en oönskad kontroll av internetflödet. Med tanke på situationen i framförallt USA, där internetoperatörer börjat utnyttja denna möjlighet, bör Sverige lagstifta för nätneutralitet innan problemet (eventuellt) uppstår i Sverige. Motionen ligger i linje med Miljöpartiets nuvarande politik. Senast 2013 lades en motion på området i riksdagen, som bland annat berörde nätneutralitet. 20

22 Elektroniska testamenten 03 Förslag Miljöpartiet tillkännager som sin politik vad som anförs i motionen om att lagen om upprättande och återkallelse av testamente (10 kap Ärvdabalk) bör ange att testamenten tillåts undertecknas med hjälp av elektronisk signatur av testator och vittnen och att testamenten tillåts att förvaras elektroniskt. Motivering Medan regeringen skjutit upp statlig registrering av testamenten ("Skatteverket lämnade den 19 maj 2008 förslag till en reglering av testamentsregister i promemorian Bouppteckningar och testamentsregister (bilaga till dnr /113). Efter att Justitiedepartementet berett Skatteverkets förslag i promemorian fann regeringen i beslut den 4 april 2012 inte tillräckliga skäl att gå vidare med de förslag som hade lämnats av Skatteverket (dnr Ju2008/4624/L2). ) så är det välkänt (åtminstone sedan år 2005) att testamenten, av olika skäl, inte kommer fram efter dödsfall. ("Många testamenten kommer nämligen inte fram efter dödsfallet. Orsakerna till det kan vara olika. I vissa fall har den avlidne kanske själv slarvat bort testamentet eller låtit förvara det på ett sådant ställe att det inte kommer fram. I andra fall kan det vara så att testamentet efter dödsfallet har påträffats först av någon som missgynnas av testamentets innehåll och som därför har förstört eller undanskaffat testamentet. De som skulle gynnas av testamentet får då aldrig veta att det funnits ett testamente. Det ligger flera motioner inne under den allmänna motionstiden 2014/15 som talar om registrering av testamenten: 2014/15:2940 av Sara-Lena Bjälkö (SD) som menar att tingsrätten skall registrera testamenten. 2014/15:2197 av Emanuel Öz (S) som menar att registrering av testamenten hos Skatteverket skall vara obligatorisk för att ett testamente skall vara giltigt. 2014/15:1629 av Gunilla Nordgren (M) som menar att lagstiftningen (Ärvdabalken) bör överses och ger registrering av testamenten hos skatteverket som ett exempel för att öka säkerheten kring testamenten. 2014/15:490 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (S) som menar att det skall vara obligatoriskt att registrera testamenten hos Skatteverket och vill att regeringen kommer med lagförslag snarast. 2014/15:423 av Robert Hannah (FP) som menar att man bör inrätta ett frivilligt testamentsregister hos skatteverket och att Skatteverkets förslag som lämnades i maj 2008 kan läggas till grund för en lagstiftning. Även om obligatorisk eller frivillig registrering av testamenten införs så kvarstår en svårigheter med säkerheten så länge Ärvdabalkens 10 kap 1 anger att "Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. Ärvdabalkens 10 kap bör ange att det är tillåtet att skriva under egenhändigt eller med elektronisk signatur. Detta för att möjliggöra förvaring av testamenten elektroniskt och därmed undanröja en allvarlig rättssäkerhetsbrist som tillåter fysiska testamenten att lätt försvinna utan att verkställas. Jag yrkar: 1. att Miljöpartiet verkar för/driver frågan att testamenten skall tillåtas att signeras med hjälp av elektronisk signatur av testator och vittnen 2. att Miljöpartiet verkar för/driver frågan att göra testamenten som är signerade med elektroniska signaturer giltiga 3. att Miljöpartiet verkar för/driver frågan att tillåta förvaring av testamenten elektroniskt Agust Örn Helgason Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Vi anser att motionen bidrar till en välkommen politisk utveckling på digitaliseringsområdet. Här ser vi att Miljöpartiet kan driva på utvecklingen till ett juridiskt system som öppnar upp för nya smarta lösningar och följer samhällsutvecklingen. Miljöpartiet driver i dagsläget ingen politik på området. 21

23 Säkerhetspolitik 04 för trygghet, frihet och integritet Med anledning av terroristattacken i Paris har nu ett antal olika politiker i EU presenterat olika förslag om begränsningar i olika kommunikationssätt mellan människor. Ett av de mest urbota dumma förslag som kommit upp är Storbritanniens premiärminister David Camerons förslag om att begränsa användandet av krypterad information, alltså att meddelanden skrivs om till koder som bara mottagaren kan öppna. Snapchat och Whatsapp är några av apparna som använder sig av detta för att skydda sina användares personliga uppgifter så de inte kan hackas. Krypteringar används av regeringar, parlament, företag, säkerhetspolis och av privatpersoner för att skydda känslig information. Ena dagen gick alltså världens politiker i ett demonstrationståg för yttrandefrihet och nästa dag kom David Cameron själv med förslag på censur och uppluckring av säkra sätt att kommunicera digitalt. Det är inte den vägen vi ska ta mot säkerhetspolitik som står upp för allas trygghet, frihet och integritet. Vi behöver en annan syn på att lösa terrorbrott än att förstöra företagens och medborgares frihet och integritet genom censur och andra inskränkningar. Vi måste mellan länder jobba för frihet och integritet för att uppnå ökad trygghet. Tillgången till tunga vapen inom EU är en stark anledning till att terroristattacker kan ske inom unionen och inte bara i alla de länder utanför unionen som ofta drabbas av dessa attacker. Hans Brun, forskare inom kontraterrorism. Han har påpekat t.ex. att den så kallade lasermannen köpte sina vapen i Belgien, som har en väldigt liberal vapenlagstiftning. För övrigt har han även påpekat att tillgången till illegala vapen i länder som Frankrike är omfattande, vilket vi motionärer därför menar att möjligheten till brott som vållar personskador därbland terroristbrott, blir desto enklare att genomföra. Vi föreslår därför att skärpa liberala vapenlagstiftningar i länder som dessa, i stället för att inskränka någons rättigheter. När vi då talar om övervakning och medborgares integritet har SÄPO-chefen och vår inrikesminister, Anders Ygeman, påpekat att FRA skulle ha stoppat terrorbrott i Sverige blir det bara orimligt. Ingen i Sverige har nämligen dömts i domstol för att ha förberett ett sådant brott. Så länge Sverige inte har hemliga domstolar som dömt dessa som planerat terroristbrott (vilket ej är lagligt) så har FRA aldrig stoppat några sådana förberedelser. FRA är fortfarande inte legitimt i bekämpande av terrorism eller andra brott, utan ett medel för övervakning. I och med Edward Snowdens avslöjanden om USA:s nationella säkerhetsmyndighet (NSA) fick vi reda på att NSA tillsammans med Storbritanniens motsvarande myndighet (GCHQ), i samband med svenska FRA kan vara de tre huvudaktörerna i världen på övervakning och utbyte av information mellan sig. Sverige är troligtvis ett land som länge haft en mycket omfattande övervakning både av vårt eget land samt många andra länder och sedan sålt eller givit ut information till NSA och GCHQ. Dessutom har FRA ett flertal gånger avslöjats ha samlat information om medborgare som inte är misstänkta för brott, vilket var ett villkor för att flertalet riksdagsledamöter som röstat igenom FRA inte skulle kunna ske. FRA är en myndighet vi har mycket begränsad insyn i, som har brutit mot lagen utan påföljd, samt sprider känslig information till NSA, GCHQ samt troligtvis till andra nationella säkerhetsmyndigheter. Miljöpartiet måste fortsätta verka för en säkerhetspolitik och rättspolitik värt dess namn genom FRA:s avskaffande. Vi yrkar: 1. att Miljöpartiet verkar för en skarp vapenlagstiftning inom ramen för EU och dessutom lobbar för att länder med liberal vapenlagstiftning skärper denna 2. att Miljöpartiet fortsätter ifrågasätta FRA samt verkar i regering för FRA-lagens upprivande Johan Thunberg Natassja Vanessa Nilsson Walter Frantzen 22 Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag, attsats 2 besvarad Det är otydligt vad attsats 1 syftar till och om det är värt att göra avsteg från decentraliseringsprincipen för denna fråga. MP arbetar dock redan i EU för att EU:s handelspolitik ska vara förenlig med EU:s biståndspolitik, se EU-valmanifestet. MP verkar redan för att FRA-lagen ska rivas upp. Vi instämmer i den oro inför utvecklingen för den personliga integriteten som motionen belyser och hoppas att MP nu kommer fortsätta vara en röst för att försvara den personliga integriteten.

24 05 Prioritera personlig integritet De senaste månader så har vi sett hur personliga integritet på nätet har fallit i glömska inom Miljöpartiet. Att det har gått från en av de prioriterade valfrågor 2010 till att det har blivit en fråga som vi är villiga att bort förhandla (MP kan tänka sig att ha kvar lag om datalagring, Fria tidningen ). Frågorna är fortfarande högst aktuella, speciellt efter terrordådet mot Charile Habdo, där vi ser att det finns starka krafter i EU och Sverige som har tagit tillfället i akt och vill införa flera integritetskränkande och ineffektiva lagar och öka massövervakningen. Det här är en skrämmande utveckling som är farlig för det personliga integritet och medför att vi rör oss närmare en storebrors samhälle. Att Miljöpartiet skulle förhandlar bort det personliga integritet är en ytters allvarlig avsteg och som går emot den demokratiska synen vår ideologi vilar på. Därför är det dags att Grön ungdom och Miljöpartiet återigen börja prioritera och stå upp för den personliga integriteten. Därför yrkar jag : 1. att återigen börja prioritera integritetsfrågor och värna om dem. 2. att riva datalagringsdirektivet Rifad Rahman Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag, attsats 2 besvarad Miljöpartiet har under hösten och vintern haft en lång interndemokratisk process där klimat och skola föreslås vara prioriterade frågor. Förbundsstyrelsen tycker att det är klokt. Miljöpartiet driver redan på för att avskaffa datalagringsdirektivet. Vi kommer inte att få igenom all vår politik under 2015, men det betyder inte att vi har släppt frågan. 06 Låt svensk vapenindustri bidra till biståndet Sverige är bland de största vapenexportörerna i världen exporterades vapensystem, vapendelar etc. för ett värde av 11,9Mkr (Regeringens skrivelser om strategisk exportkontroll, 2014) varav ca: 40 % till länder i väpnad konflikt och/eller länder som ständigt kränker mänskliga rättigheter. Detta rimmar väldigt dåligt med en svensk utrikespolitik för fred, frihet och mänskliga rättigheter. Därför vill vi att de som tjänar pengar på handel med vapen och dylikt ska betala en avgift för delar av den skada de orsakar. Avgiften ska gå till demokratiutveckling och mer akuta insatser för civilbefolkningen i de länder som berörs av den svenska vapenindustrin. Detta förslag är ett steg i riktningen mot att motarbeta de negativa konsekvenser som Sverige förvållar. Alla sådana steg är nödvändiga för en trovärdig utrikespolitik som tar demokrati och mänskliga rättigheter på allvar. Vi yrkar: att regeringen tillsätter en utredning, med förslag på hur en avgift för de företag som har intäkter från vapenindustrin kan införas i Sverige, som ska gå till demokratiutveckling och mer akuta 23

25 insatser för civilbefolkning i de länder som berörs av den svenska vapenindustrin, samt att intäkterna blir en additionell delfinansiering av det svenska biståndet. Johan Thunberg Natassja Vanessa Nilsson Walter Frantzen Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi vill verka för större bistånd och mindre vapenhandel, men det är en onödigt krånglig lösning att koppla ihop dem. I båda fallen är det politiska strukturer, snarare än ekonomiska, som ligger bakom problemen. En straffskatt löser inte grundproblemet samtidigt som kommunikationen kring den riskerar att förenkla frågorna. Det är viktigt att stoppa statens lobbyism och tvivelaktiga militära samarbeten. En lösning med straffskatt skulle bli svår att hantera politiskt för biståndsorganisationer som plötsligt tjänar på ökad vapenförsäljning. 07 Kriminalisera deltagande i väpnade konflikter Det gröna rörelse ursprung sig från fredsrörelse och vi tror inte på väpnade konflikter. Vi tror på ickevåld och diplomati för att avvärja och förebygga konflikter. Vi ser idag hur fler och fler medborgare väljer att ansluta sig till olika typer av beväpnade konflikter och utländska krigstjänster. Det är något som vi bör motverka och verka för att införa ett förbjud för alla typer att deltagande i beväpnade konflikter som inte är godkända av Sveriges riksdag i förväg. Därför yrkar jag: 1. att kriminalisera deltagande i beväpnade konflikter om inte riksdagen beslutar något annat 2. att Svenska medborgare förbjuds att ta värvning hos utländska krigstjänster 3. att kriminalisera deltagande i träningsläger anordnad av paramilitär Rifad Rahman Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi är i dagsläget skeptiska till att en kriminalisering av krigsresor går att göra utan att inskränka rättssäkerheten. Gränsdragningarna är svåra och det riskerar att öppna upp för kraftigt utökad övervakning av individer. Samtidigt finns anledning att se över hur vi kan minska antalet som åker. Därför inväntar vi regeringens nyligen tillsatta snabbutredning som hanterar denna fråga. Det förebyggande arbetet, rättssäkerheten och den personliga integriteten måste dock stå i centrum. 24

26 Inför en bortre tidsgräns för 08 häktningar <6 Häktning innebär att frihetsberöva en person som är misstänkt för brott, i väntan på dom. Detta kan ske på flera olika nödvändiga grunder, som stark misstanke om att personen ska förstöra bevis eller begå ytterligare brott. Sverige är dock ett av få europeiska länder utan bortre häktningsgräns. Detta innebär teoretiskt att en person kan vara misstänkt för ett brott, häktas, och sen fortsätta vara häktad i all evighet. Harriette Broman satt häktad i ett och ett halvt år, för att 2012 sedan frias på alla anklagelser. Artikel 5 UDHR säger även att ingen människa ska behöva utsättas för grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Att häktas innebär att sitta i isolering, få all sin post genomläst och tillbringa 23 av dygnets 24 timmar i en liten cell. Svenska rättsystemet har en mycket grundläggande princip om att en är oskyldig tills motsatsen är bevisad. Detta står också i artikel 11 i FNs deklaration om mänskliga rättigheter (UDHR) samt artikel 5 i Europakonventionen (ECHR). På grund av detta har Sverige under en lång tid fått kritik av FN:s tortyrkommitté, och även Advokatssamfundet är starkt kritiskt. Det är dags att vi ändrar på detta. Därför föreslår jag: att Miljöpartiet driver att det ska skapas en övre tidsgräns för häktningar Leo Carlsson Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Vi ser allvarligt på att Sverige har fått starkt kritik för sin hantering av häktningar. Det är inte värdigt en rättsstat att under längre tid förvara icke-dömda individer under fängelseliknande former. En övre häktningsgräns skapar en tryggare och mer förutsägbar rättssituation. Prioritera avveckling av kolkraft 09 före kärnkraft <6 Inom Miljöpartiet är det ett viktigt mål att avveckla kärnkraften. Men klimatet är också ett oerhört viktigt mål. Koldioxidutsläppen är oerhört höga världen över. I Sverige betraktar vi oss gärna som ett föregångsland. Men i Sverige importeras det el från utländsk kolkraft som t.ex. Tyskland. Dessutom står det ett smutsigt kolkraftverk i Stockholm som släpper ut ton koldioxid per år (Stiernstedt, 2013). Samtidigt finns det idag 10 kärnkraftverk i Sverige. De har hittills aldrig inträffat en allvarlig olycka i något av dem, men risken finns alltid. Någonting som inte bara är en risk, utan ett oundvikligt faktum är att kärnkraftverken producerar livsfarligt, högradioaktivt avfall. Men olyckor kan undvikas. Avfallet kan hanteras. Kärnkraften är, för tillfället, hanterbar. 25

27 ton koldioxid, motsvarande ungefär afrikanska elefanter, eller motsvarande stockholmares gemensamma koldioxidutsläpp, är inte hanterbart (Stiernstedt, 2013). Koldioxiden från kraftverket leder till global uppvärmning, som är ett av världens största miljöproblem, betydligt större än miljöskador orsakade av kärnkraft eller liknande. Men nästan lika viktigt är vilket intryck ett stort bolmande kolkraftverk gör för Stockholm och resten av Sverige. Om kolkraftverket stängs och ersätts med förnybar energi minskar stockholmarnas gemensamma koldioxidutsläpp avsevärt och är dessutom ett bra exempel för resten av Sverige och Europa. Miljöpartiet vill nu avveckla två kärnkraftverk redan de närmaste åren, men att avveckla kolkraft kommer först i andra hand (Miljöparitet de gröna, 2014). Att avveckla både kol och kärnkraft är en svår utmaning och vi anser att miljöpartiet bör prioritera avvecklingen av kolkraft först och avvecklingen av kärnkraft sen, för att kunna nå EU:s mål att minska koldioxidutsläppen till 2020 med 20 %(EU-upplysningen, 2014). När kolkraften har fasats ut i Sverige och ersätts av förnybara energikällor kan samma sak göras med kärnkraften, men inte dessförinnan. Därför yrkar vi: att MP ska driva avveckling av kolkraft framför avveckling av kärnkraft Elias Wewel Tor Persson Erik Westphal Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi delar motionärernas prioritering att fossil energi bör avskaffas först. Men vi delar inte problemformuleringen. För det första finns det redan beslut på att avveckla det kolkraftverk som åsyftas i texten. För det andra har Sveriges import av el minskat, och vi har de senaste åren istället exporterat el motsvarande två kärnkraftverk. Många andra länder har dilemmat att tvingas välja mellan att avskaffa fossil energi eller kärnkraft först, men Sverige har som tur är inte det problemet. GMO-politik 10 GMO står för genetiskt modifierad organism och innebär att en målmedvetet förändrat arvsmassan för att uppnå en önskvärd effekt. De flesta tror att detta enbart innebär att byta ut gener för att t.ex. få grodor att bli självlysande eller få grisar att bara behöva äta hälften så mycket. Och ja, absolut. Detta är en del av GMO:n, som vi upptäckt den senaste tiden, men faktum är människan använt genmodifiering mycket, mycket länge och att du troligen ätit genmodifierad mat. Exempelvis Lime, den lilla gröna citrusfrukten, är ett mänskligt påhitt när de bestämde sig för att korsa Suckacitron med en annan citrusfrukt och på så sätt lyckades kombinera de bästa egenskaperna hos de båda. Detta kallas traditionellt för avling och är sättet vi har skaffat oss de 339 klassificerade sorternas hundar, eller förädlar äppelträd. Detta är den vanligaste och minst reglerade sortens GMO, som också påverkar flest antal gener och på mest okända sätt. De typ av GMO som många är rädda för är RNA-interferens där en stänger av en utvald gen och Transgenik där en tillför en gen med önskvärda egenskaper. De här två metoderna är kraftigt reglerade och påverkar ett mycket litet antal gener. Metoden sker i laboratorium och testas ifall de uppnår önskad effekt. 26

28 När miljöpartiet beskriver vår hållning kring GMO på vår hemsida, skriver vi att att försiktighetsprincipen ska gälla vid genetiskt modifierade grödor och avelsdjur, vilket till en början låter som en rimlig hållning. Problemet blir när vi ska tillämpa detta i praktiken. Vi vill inte att några av EUs forskningspengar ska gå till GMO och vi vill att det redan mycket strikta regelverk som finns inom EU ska skärpas ytterligare, vilket försvårar utvecklingen av fantastiska produkter. GMO kan göra mer än att få en groda att lysa. Det kan få grödor att tåla torrare klimat, det kan få ris att kräva hälften så mycket vatten eller berikas med A-vitamin för att bekämpa en av världens mest utbredda näringsbrister. Kort och gott, mängder av saker som skulle kunna gynna världens fattiga, svältande eller sårbara. För när vi förhindrar utvecklingen av GMO i EU, förhindrar vi även utvecklingen av fattigdomsbekämpande grödor som ska användas någon annanstans. Vi förhindrar utvecklingen av grödor som kan hjälpa de mest utsatta för klimatförändringar att kunna överleva. Därför föreslår jag: 1. att Miljöpartiet öppnar upp för EU-finansierad forskning kring GMO 2. att Miljöpartiet inte medverkar till att ytterligare försvåra regelverket för GMO inom EU och Sverige 3. att Miljöpartiet antar en mer forskningsbaserad linje kring GMO Leo Carlsson Förbundsstyrelsen yrkar: bifall EU har på frågan om genmodifierade organismer (GMO) har världens mest restriktiva lagstiftning kring GMO-grödor. Denna inställning baseras på att forskningsresultaten kring GMO är delad i huruvida det går att bevisa att GMO-grödor är farliga eller ofarliga för miljön och människors hälsa. Något som forskare är mer överens om är att det krävs mer forskning för att avgöra detta. Därför tycker förbundsstyrelsen att det är viktigt att efterfråga mer forskning och att Miljöpartiet på sikt formar sin politik med forskningsresultaten som grund. Köttskatt nu 11 I Sverige konsumerar vi hela 85 kg kött per år dubbelt så mycket som världssnittet och på bara 20 år har köttkonsumtionen ökat med ca 50 %. Samtidigt står konsumtionen av kött för en enorm del av vår klimatpåverkan: hela en femtedel av världens utsläpp, vilket är mer än de sammanlagda 6 utsläppen ifrån transporter. Detta beror kortfattat på att kött kräver långt mycket mer energi, vatten och utsläpp än vegetariska livsmedel med motsvarande näringsmängd. För att ha en chans att klara de svenska miljömålen och det globala tvågradersmålet, samtidigt som vi försörjer jordens växande befolkning, måste denna trend vändas, och att använda köttskatt som ekonomiskt styrmedel är ett träffsäkert och rättvist sätt att göra detta. Exakt utformning av en köttskatt är en fråga som blir aktuell först efter att riksdagen beslutat om att införa ett sådant ekonomiskt styrmedel för minskad köttkonsumtion. Då tillsätts rimligtvis en utredning för att utforma skatten på bästa möjliga sätt. Skatten skulle med fördel utformas så att den betalades i konsumtionsled, vilket skulle innebära att importerat kött påverkas på precis samma sätt som svenskt. Något som dock är helt säkert är att en riktad köttskatt skulle leda till att priset på kött i högre utsträckning faktiskt stod för de kostnader produktionen orsakar planeten och våra samhällen. Den skulle också, förutom att minska konsumtionen av kött, leda till en större efterfrågan på vegetariska alternativ och en ökad offentlig upphandling av vegetarisk mat. Miljöpartiet har föreslagit och drivit många olika åtgärder för att minska bland annat transportsektorns miljöpåverkan, men ytterst få för att minska miljöpåverkan ifrån köttkonsumtionen, trots att den orsakar mer utsläpp än transportsektorn. Att köttet på våra 27

29 tallrikar länge lämnats fridlyst i politiken har till stor del att göra med att våra matvanor känns mycket privata. Men en köttskatt är ingen begränsning av vår personliga frihet, utan ett verktyg för att korrigera köttets dolda kostnader, så att marknaden får fungera så som den ska. Vi måste gå före och agera för den moderna, hållbara och rättvisa värld vi vill se. Därför yrkar vi: att Miljöpartiet driver införandet av en köttskatt Linnea Andersson Melicia Höggren Viktor Petrović Sofie Lemontzis Robin Holmberg Lovisa Johansson Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi delar motionärernas syn på hur problematisk köttkonsumtionen är. Vi yrkar ändå avslag, men med hänvisning till den formulering som FS föreslår i vår proposition. Vi föreslår det av två skäl. För det första är utsläppen från våra livsmedel inte bara kopplat till kött, utan även annan mat. Vi vill hitta styrmedel som täcker mer än bara kött. För det andra är formuleringen ekonomiska styrmedel bättre, eftersom det öppnar upp för andra förslag än bara en skatt, exempelvis offentlig upphandling. Mer fokus på källkritik i skolan 12 Oroväckande ofta sprids vinklade och ibland helt felaktiga artiklar på sociala medier. Inte minst blev detta väldigt tydligt under höstens valrörelse. Enligt mig är den till synes rådande bristen på källkritik i förlängningen ett stort demokratiproblem. Detta anser jag eftersom det kan leda till att människor baserar sina åsikter och val på högst felaktig information. Alla borde ges tillräckligt med kunskap om faktagranskning och källkritik för att kunna filtrera den enorma faktaström som de möts av varje dag. <6 I skolverkets senaste undersökning av IT-användningen i skolan (utgiven 2013) så var det bara en fjärdedel av gymnasieeleverna som ansåg sig vara mycket bra på att bedöma informations trovärdighet på internet. Jag anser att den siffran behöver bli betydligt högre. Källkritikundervisningen bör också anpassas lika mycket till sociala medier som till skolrelaterade saker så som uppsatsskrivning. Jag yrkar: att Miljöpartiet undersöker hur undervisningen i källkritik kan utvidgas med ett större fokus på sociala medier Nike Halvardsson Förbundsstyrelsen yrkar: Förbundsstyrelsen har ingen enad linje i denna fråga. Det är ett spännande förslag och vi kan till viss del se att det finns en brist i undervisning i källkritik idag. Men det är också en snäv fråga och inte det mest akuta att åtgärda i svensk skola. Om motionen får stöd av riksårsmötet ser förbundsstyrelsen gärna att kongressombuden lägger ett ändringsyrkande om att fokus ska ligga på internet i stort snarare än enbart på sociala medier. 28

30 Globalt perspektiv inom de 13 <6 Orsaken till fördomar och diskriminering har sin rot i okunskap och ovetande. Idag är rasismen utbredd över samhället och detta är självklart ett enormt problem som vi måste ta itu med på riktigt. Det är viktigt att vi som ser samhällets brister kan hjälpa framtida generationer och oss själva att bli mer fördomsfria och bli bättre medmänniskor. Skolan har en stor roll i inflytandet över barnen, och därför måste den verka för mänskliga rättigheter. Idag är det tyvärr så att skolplanen ger barn en snäv världuppfattning. Eleverna får till exempel ägna timmar åt att studera kungaföljden i Sverige, stormakterna i Europa och alla krig som infinner sig i just Europas historia. Visst tas andra världsdelars historia upp, men i en extremt liten utsträckning jämfört med Europas. Enorma kontinenter som tillexempel Afrika och Sydamerika glöms nästan helt bort. Detta är verkligen en fara för samhället. Hur ska vi kunna bygga en bättre värld om vi inte vet någonting om den? Vi vill alltså att det i skolplanen ingår att ge elever en rik och omfattande bild av hela världen, historiskt, geografiskt och samhällsvetenskapligt med mera. Detta gäller alltså främst de samhällsvetenskapliga ämnena. Tillsammans kan vi jobba för ett samhälle med nyfikenhet på världen utanför ens fönster samhällsvetenskapliga ämnena Det är dags att eleverna redan från tidig ålder får lära sig om världen utanför Sverige, för att på riktigt se världen utan gränser och alla människors lika värde. Därför yrkar vi på: att Miljöpartiet jobbar för att införa utökat fokus på det globala perspektivet inom de samhällsvetenskapliga ämnena på grundskolan för att öka kunskapen om resten av världen utanför Sverige och Europa Carolina Johnson Nyana Drammeh Fredrik Calme Ella Emgart Haafsa Abdi-Aziz Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Att ha kunskap om hela världen är viktigt och vi lever i ett västcentrerat samhälle som också skolan är en del av. Men med de stora problemen svensk skola har idag anser vi inte att detta är en prioriterad fråga att driva just nu. (Reservation: Klara Lidman) Mer fokus på andra skolformer Politikernas favoritområde att prata om är bland annat skolan, det är viktigt att diskutera hur vi tror skolan bäst kan fungera. Men jag upplever att MP pratar allt för lite om särskolan och annan funktionalitet och det är lite konstigt att mer fokus läggs på när vi ska ha betyg medan särskolan och andra specialskolor glöms alltid bort i debatten liksom funkofobi. 14 < skrev jag en liknande motion om särskolan (Modernisera särskolan nu) och fick en hel del gehör och det är jag väldigt glad över faktiskt. Men jag upplever inte att MP tagit frågan på så stort allvar trots att flera attsatserna gick i genom och nu när MP sitter i regeringen så har partiet stora möjligheter att förändra skolformen till det bättre. 29

31 Jag vill även att partiet lyfter frågorna och tar dem på allvar och att MP ser över min gamla motion och ser efter vad som har genomförts. Därför yrkar jag: 1. att Miljöpartiet lägger lite mer fokus på särskolan och andra specialskolor 2. att Miljöpartiet ser över äldre motioner i ämnet och ser vad som har hänt sedan de blivit bifallna Mattias Forsgren Alina Koltsova Nora Eklöv Gabriel Lindborn Lovisa Johansson Emil Eriksson Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag, attsats 2 besvarad Det är olyckligt att särskolan och andra frågor om funktionalitet får så lite utrymme i debatten, men det är svårt att veta vad som menas med att lägga lite mer fokus. Miljöpartiet jobbar löpande med att följa upp de motioner kongressen bifaller, och vi har förtroende för deras process. Förbundsstyrelsen hoppas framöver på konkreta motioner om hur särskolan borde förändras, det kan vara ett bra sätt väcka diskussion om frågan. 15 En individualiserad föräldraförsäkring för alla olika familjer Sverige rankas internationellt som ett av världens mest jämställda länder. Grön ungdom och Miljöpartiet vet att vi trots detta fortfarande har många problem rörande jämställdhet, och att vi har en lång, feministisk väg att gå. Ett exempel på vad vi ser som en viktig feministisk åtgärd, för att styra samhället mot en mer jämställd framtid, är att individualisera föräldraförsäkringen. I Sverige idag tar papporna endast ut 24 procent av föräldraförsäkringen. Det är visserligen en ökning med 13 procentenheter från 1994, men en alldeles för långsam sådan, som vi måste snabba på. Det styrmedel som visats sig allra effektivast är när staten har öronmärkt en viss del av månaderna till papporna, idag har vi två så kallade pappamånader. Men det är långt ifrån tillräckligt. Vi ser ett stort behov av en individualiserad föräldraförsäkring, som helt delar upp dagarna mellan vårdnadshavarna. Det är det mest effektiva sättet för att påskynda utvecklingen mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det finns dock problem med en individualiserad föräldraförsäkring den utgår ifrån att det endast finns två föräldrar till ett barn. Men familjer i Sverige ser ut på många olika sätt. Det kan finnas långt många fler än två föräldrar till ett barn. Att låsa föräldraförsäkringen till två personer är ett sätt att begränsa synen på familjen till två vuxna, något som varken går hand i hand med vår politik eller hur Sverige ser ut idag. Vi måste därför komma fram till andra sätt för att inkludera alla olika sorters familjer i vårt mål mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Därför föreslår vi att Miljöpartiet ska verka för att föräldraförsäkringen helt ska individualiseras efter antal vårdnadshavare och att samtidigt göra det möjligt för ett barn att ha fler än två vårdnadshavare. På så sätt skapar vi en föräldraförsäkring för alla olika familjer, samtidigt som vi ökar takten mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. 30

32 Jämställdhet och lika förutsättningar för alla familjer är inget som står emot varandra, det är snarare något som kan och borde kombineras. Vi har inte tid att vänta arbetet för ett jämställt Sverige måste trappas upp, och därför kan det inte finnas några andra alternativ för ett feministiskt parti som Miljöpartiet än att jobba för en individualiserad föräldraförsäkring. Mot bakgrund av detta föreslår vi att Miljöpartiet ska verka för: 1. att föräldraförsäkringen helt ska individualiseras efter antal vårdnadshavare 2. att vi ska göra det möjligt för ett barn att ha fler än två vårdnadshavare Agnes Johanson Alma Tallborn AnnaSofia Alexandersson Joakim Söder Klara Lidman Linnea Andersson Nina Elmi Sara Söderström Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 bifall, attsats 2 besvarad Ett jämställt uttag av föräldraledigheten är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Frågan om att möjliggöra för barn att ha fler än två vårdnadshavare drivs dock redan av Miljöpartiet. Se t.ex. Motion 2013/14:So301 Grön politik för alla familjer. Förbundsstyrelsen vill ändå att riksårsmötet ger stöd till motionen för bättre möjlighet att driva attsats Utveckla lagens skydd vid samlevnad En situation där två eller flera personer väljer att leva tillsammans innebär med nödvändighet en viss sammansmältning av det individuella och det delade. Vid ovänskap eller annat uppbrott mellan parter riskerar ett sådant förhållande att leda till tvister av olika slag. För att undvika lägen där en svagare part lämnas utblottad när en gemenskap upphör, har lagstiftaren valt att erbjuda olika standardiserade avtal för samlevnad. Dessa har utformats för att tillhandahålla en juridisk trygghet för väletablerade relationsformer. Det starkaste ramverket för samlevnad är idag äktenskapsbalken. Denna lag förutsätter en fullständigt delad livssituation där var och en av makarna har ansvar för sitt eget och den andra makens underhåll. Även då makarna lever åtskilda kan krav på försörjning av den andra parten föreligga, t.ex. i väntan på skilsmässa. Syftet är att överenskommelser mellan makarna om att bidra i olika grad till den gemensamma ekonomin inte ska straffa den som trätt tillbaka till förmån för sin partner. Äktenskapet innebär vidare att makarna ärver varandra. Liknande skydd gavs tidigare även av det registrerade partnerskapet. Sambolagen reglerar en mindre omfattande form av samlevnad, som även denna utgår från en grad av delad ekonomi. Det primära i lagen är att bostäder och husgeråd som köpts för att användas gemensamt delas lika om förhållandet upphör. Vem av parterna som under samboskapet faktiskt stått för betalningen spelar ingen roll. Bodelning gäller dock inte externa tillgångar som bankkonton och fordon, och sambor ärver inte varandra. Även om äktenskapet och samboskapet är väl beprövade lösningar, finns det former av samlevnad som inte omfattas av nuvarande lagar. Det gäller i synnerhet vissa relationer som tydligt avviker från normen. Äktenskapsbalken och sambolagen är idag juridiskt byggda på två parter, vilket utgör ett uppenbart hinder för de som lever under äktenskapsliknande former i konstellationer av 31

33 tre eller fler individer. Ett specifikt antal älskande är knappast ett rimligt kriterium för juridisk trygghet. En annan brist är att äktenskapsbalken och sambolagen är konstruerade för att passa individer som lever i just ett kärleksförhållande. Syskon eller släktingar i rakt upp- eller nedstigande led har givetvis inte möjlighet att ingå äktenskap. Det förekommer inte desto mindre att syskon eller nära vänner väljer att leva i egendomsgemenskap som skulle motivera en del av balkens tryggheter. Samtidigt är det sannolikt att denna samlevnad i andra aspekter harmonierar dåligt med lagar som stiftats med kärlekspar i åtanke. För dessa relationer kan det krävas nya juridiska lösningar. Vi anser att lagen ska vara till för medborgarnas olika behov, även när dessa uppvisar en rikedom av variation. Det är på tiden att göra en översikt av hur den myriad av samlevnadsformer som samhället inlemmar också kan speglas i lagstiftningen. En sådan granskning bör resultera i konkreta förändringar som möjliggör en jämlik trygghet för personer som lever tillsammans oavsett hur många de är och oberoende av varför de väljer att dela livet med varandra. Vi yrkar: 1. att äktenskapsbalken och sambolagen utreds och omarbetas för att göras antalsneutrala. 2. att vi utreder om nya juridiska samlevnadsformer kan möjliggöras för de som söker ett annat skydd än det som ges under samboskapet, det registrerade partnerskapet och äktenskapet. Mårten Roslund Jakob Lundgren Sandra Fogelberg Martin Solberg Leo Carlsson Thorgny Arwidson Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Vi tycker att det är viktigt att kritisera normer och även de lagar som bygger på normer. Äktenskapsbalken och sambolagen är sådana och vi tycker att det är viktigt att rättsystemet ger samma skydd oavsett vilka typer av relationer en vill leva i. Synliggörande för funktions- 17 <6 väldigt lite om funkofobi, som är minst lika utbredd som homofobi, transfobi och rasism. Om man har dålig hörsel så får man ibland höra vi kan ju inte skrika här inne eller att man ska sitta närmare en viss person när hen pratar eller att många uteställen ofta glömmer bort att många är synskadade trots att många faktiskt är det. hinder utåt och inom förbundet Grön Ungdom och Miljöpartiet jobbar stenhårt med väldigt många bra saker som rasism, HBTQ-frågor och feminism och det är verkligen otroligt bra saker att kämpa för men vi tycker att frågor som rör funktionsvariationer kommer i skymundan allt för ofta. Det pratas Därför yrkar vi: att Miljöpartiet ger lika mycket utrymme för funkofobi som rasism, homofobi, feminism osv. i sin politik. Nora Eklöv Mattias Forsgren Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Motionärerna lyfter en viktig fråga. Förbundsstyrelsen håller med om att partiet kan bli bättre på att lyfta tillgänglighetsfrågor. Motionens attsats är dock diffus och svår att följa upp. Vi välkomnar konkreta förslag. 32

34 18 Avskaffad rösträttsålder Idag får alla svenska medborgare över 18 år rösta. Vägen dit har varit lång. För hundra år sedan fick bara män som inte satt i fängelse, gjort värnplikt och fyllt 23 år rösta. <6 Miljöpartiet driver idag att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Men det räcker inte Barn och unga diskrimineras konsekvent. Det händer genom att det råder en norm i samhället om att alla barn är inkompetenta och inte kan fatta beslut. Den normen stärks av att barn och unga exkluderas i politiken. Barnfrågor är ofta långt ner på dagordningen och de frågor som debatteras fokuserar sällan ur ett barnperspektiv. Ett avskaffande av rösträttsåldern skulle tvinga politiker att prata om frågor som rör barn, på barns villkor. Det skulle också skapa en politisk medvetenhet bland barn och unga. En åldersbegränsning av rösträtten, som vi har idag, ogiltigförklarar alla under arton år ålders åsikter. I grunden så är det en fråga om lika värde, är allas åsikter lika mycket värda? För oss är svaret självklart: alla som påverkas av ett beslut borde också få tycka till om det. Även om många är rädda för att rösträtten skulle utnyttjas av vårdnadshavare eller andra vuxna så tycker vi att en inte kan neka någon en rättighet på grund av risken för att den utnyttjas. Den risken kommer också alltid att finnas i samhällen med någon form av rösträtt. Under kampen för kvinnlig rösträtt användes samma argument fast om att män skulle utnyttja kvinnors röster. Rösträtten ska inte göra skillnad på människor och människors åsikter ska inte vara olika mycket värda. Barns rätt till att rösta är en fråga om mänskliga rättigheter Därför yrkar vi: 1. att rösträttsåldern för val till riksdagen avskaffas 2. att rösträttsåldern för val till kommun och landsting avskaffas 3. att åldersgränsen för att kandidera till riksdagen avskaffas 4. att åldersgränsen för att kandidera till kommun och landsting avskaffas Pontus Holmlund Erik Gunnarsson David Ling Hanna Lidström Förbundsstyrelsen yrkar: avslag MP driver idag en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Förbundsstyrelsen föreslår att detta ska vara partiets fortsatta förhållning i närtid. I det rådande politiska läget, med en grön demokratiminister, ser vi en risk att denna motion skulle vara kontraproduktiv och i praktiken förhindra en sänkning av rösträttsåldern. Avskaffad rösträttsålder är dock intressant ideologisk fråga som förhoppningsvis kan fångas upp i det politiska idéprogrammet som föreslås tas fram under kommande verksamhetsår. (Reservation: Hanna Lidström) 19 <6 Dags att sänka rösträttsåldern En grundläggande princip i ett demokratiskt samhälle är att folkets röst är politikens ledfyr. Samtliga medborgare med tillräcklig förmåga ska ha möjlighet att påverka maktens skepnad genom fria och allmänna val. Ju fler som utestängs från folkstyrets gemenskap, desto mer snedvriden blir vår representativa demokrati. För att öka möjligheten för dagens unga att påverka vårt 33

35 framtida samhälle har Miljöpartiet skrivit in i sitt partiprogram att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Olika erfarenhet och bakgrunder är av största vikt för ett kvalitativt beslutsfattande. En invändning som ofta lyfts fram för att behålla nuvarande åldersgräns är att myndighetsåldern är 18 år. Den som är 16 år får emellertid driva eget företag och bestämma över sin arbetsinkomst. Straffmyndig blir en individ redan vid 15 års ålder. Det finns åldersgränser på båda sidor om myndighetsåldern, men inget starkt argument för att låsa just rösträttsåldern till myndighet. Snarare finns det en logik i att den som påverkas av både rättspolitik och näringslivsregler också har möjlighet att ta ställning till de partier som lägger fram förslag. Det bör också betänkas att våra mandatperioder gör att förstagångsväljare kan vara så gamla som 22 år. I internationell jämförelse är rösträtt vid 16 års ålder knappast ett radikalt förslag. Argentina, Bosnien-Hercegovina, Brasilien, Ecuador, Jordanien, Nicaragua, Österrike och flera andra länder har beslutat att införa allmän rösträtt för 16-åringar. Andra länder har valt att börja med en sänkning på lokal nivå. I Tyskland finns sedan länge en livaktig diskussion som utöver 16- årsgränsen även behandlar avskaffad rösträttsålder och ombudsröster för småbarn. Justeringar av demokratiska spelregler av det här slaget bör emellertid göras med försiktighet. Vi föreslår att en sänkning av rösträttsåldern genomförs och utvärderas innan Miljöpartiet tar ställning för ytterligare förändringar. Position möjliggör politiskt påverkan. För första gången sitter de gröna i regering, och vi har dessutom förhandlat oss till posten som demokratiminister. Partiet har nu ett uppdrag gentemot både medlemmar och väljare att skapa största möjliga förändring utifrån de plattformar som står till buds. Vi vill se att Miljöpartiet under innevarande mandatperiod tar de inledande regeringsinitiativen mot en allmän rösträttsålder på 16 år. Ett pragmatiskt första steg kan utgöras av en frivillig förändring på lokal nivå. På så sätt får progressiva kommuner möjlighet att agera förebilder och leda resten av landet i breddningen av folkstyret. Miljöpartiet ska vara ett parti för stärkt demokrati i tal såväl som i handling. Det är dags att de medborgare som måste leva med framtidens förändringar får större chans att påverka samtidens politik. Vi yrkar: 1. att Miljöpartiet under mandatperioden tar de första stegen mot en rösträtt som infaller vid 16 års ålder vid val till kommun, landsting och riksdag samt vid folkomröstningar. 2. att Miljöpartiet verkar för att kommuner som så önskar får möjlighet att tillämpa en 16- årsgräns för rösträtt i kommunalvalet Mårten Roslund Sandra Fogelberg Klara Lidman Carolina Bruseman Neira Kahrimanović Matilda Edvardsson Frida Backman Förbundsstyrelsen yrkar: bifall När Miljöpartiet för första gången sitter i regering och dessutom har demokratiministerposten har vi möjlighet att göra verklighet av det som länge varit partiets politik. Att sänka rösträttsåldern är dock en grundlagsändring som tar tid, och därför tror vi det är otroligt viktigt att arbetet sätts igång och tar de första stegen mot att sänka rösträttsåldern under den här mandatperioden. 34

36 Årlig psykisk hälsokontroll i 20 <6 svårare att etablera sig i vuxenvärlden. Studier visar att personer med psykisk ohälsa i unga år har oftare har lägre utbildning, svårare att bilda familj och även högre dödlighet i vuxen ålder. Psykisk ohälsa kan även leda till att det blir svårare att få jobb % av flickorna och 4.19% an pojkarna i åldersgruppen 0-17 år har antingen lagts in på sjukhus, kommit till specialiserad öppenvården eller använt psykofarmaka. I åldersgruppen så 10.4% av kvinnorna och 7.24% av männen, år skolan Psykisk ohälsa är ett snabbt växande problem framför allt hos unga. Statistik visar bland annat att psykiska problem såsom ångest, oro och sömnproblem bland unga nästan tredubblats sedan början av 90-talet 1. Psykisk ohälsa i unga år har ett tydligt samband till att få En årlig psykisk hälsokontroll i grundskolan och gymnasiet skulle då fungera ungefär på samma sätt som de vanliga hälsokontroller vi har. Många barn och unga som mår skulle nog inte självmant våga gå och prata med kuratorn om hur de mår. Men om de väl är det så är nog chansen större att vågar berätta hur de mår och få hjälp. Många som skolvården annars aldrig skulle upptäcka mår dåligt skulle kanske kunna fångas upp. Dessutom skulle det bli mindre tabu över den psykiska ohälsan när alla behöver genomgå kontrollen och det skulle kännas mer accepterat att må dåligt och att behöva få hjälp. Även elever som är öppna med att de mår psykiskt dåligt missas ofta av de vuxna på skolan. Helt enkelt för att skolan har för lite insyn i hur eleverna mår. Målet är att sända ut ett budskap om att det är okej att må dåligt men att det är viktigt att få hjälp. I egenskap av att själv vara elev så vet jag att många elever inte vet hur de ska gå till väga för att få prata med en kurator utan att blanda in för många andra och kanske då avstår från att söka hjälp. Särskilt då ett utmärkande drag bland många med psykisk ohälsa är att man inte vill berätta för andra för att inte bekymra dem. Hälsokontrollen skulle även fungera som ett möte mellan kuratorn och eleven för att bygga upp ett förtroende, många elever vet nog i nuläget inte ens vem skolans kurator är och det är mycket lättare att anförtro sig år någon man känner och litar på. Det skulle även fungera informativt och informera elverna om konsekvenserna av psykisk ohälsa och tillhörande beteenden (så som självskadebeteende, ätstörningar etc) och om hur och var man kan få hjälp. Tanken är att hälsokontrollen skulle bestå av ett samtal, men hur man vi lägga upp det eller om man vill ta hjälp av andra redskap vet nog de som jobbar inom psykologin bäst och därför bör nog hälsokontrollernas upplägg utformas av skolkuratorerna. Därför yrkar vi: att Miljöpartiet ska ställa sig bakom och driva att man bör lagstifta om en årlig psykisk hälsokontroll i grundskolan och gymnasiet. Isa Espling Samantha Ribeiro Johansson 1 2 Socialstyrelsens underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg Socialstyrelsens underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg Förbundsstyrelsen yrkar: avslag MP har motionerat i riksdagen om att elevhälsovården ska ses som en rättighet för eleverna som huvudmannen för skolan måste leva upp till. Det tror vi är bra. Vi skulle vilja se en utveckling där psykiska hälsokontroller inkluderas i de fysiska kontrollerna. I dagsläget ser vi förslaget som en missriktning av de knappa resurser som finns inom elevhälsan. När resurserna är knappa är det viktigt att prioritera de eleverna som behöver hjälpen istället för att genomföra en masscreening. 35

37 Stoppa spridning av ätstörningar % fler drabbas av ätstörningar idag än för bara fem år sedan. Idag lider ca människor av ätstörningar i Sverige, varav 90 % är kvinnor. Majoriteten av de som drabbas är i åldrarna Statistiken inberäknar bara dem som fått diagnos. Eftersom man tror att endast 10 % av de drabbade får <6 diagnos är mörkertalet stort. Antalet män som drabbas är troligen mycket större än 10 % då man kan förmoda att många killar med ätstörningar drar sig för att söka hjälp för något som anses vara ett tjejproblem. Ätstörningar drabbar främst unga tjejer och man kan se att sjukdomen blir allt vanligare och att den kryper ner i åldrarna. Statistik visar att var tredje kvinna har någon form av ätstörning. I en undersökning gjord av Röda Korset 2014 och där ungdomar och barn ingick, uppgav 17 % av tjejerna att de haft en ätstörning under det senaste året. Att ha en ätstörning innebär ett stort personligt lidande för individen och sjukdomen kan få allvarliga konsekvenser. Sjukdomen kan bland annat leda till infertilitet, depressioner och att man inte klarar av skolan och det dagliga livet. Anorexi är en allvarlig form av ätstörning som leder till döden i var tionde fall. En av de stora orsakerna till utbredningen av ätstörningar i vårt samhälle är det snedvridna kroppsideal som sprids genom reklam och media. I reklamen är undervikt skönhetsideal. Vi påverkas alla av den reklam som vi omringas av. Forskare menar att unga människor som strävar efter att accepteras och passa in är extra mottagliga för modereklam. Resultatet blir att även normalviktiga ungdomar börjar banta ner sig för att nå det skönhetsideal som visas upp i reklamen. I stort sett alla ätstörningar börjar med bantning och en vilja att gå ner i vikt. När bantningen går över styr kan självuppfattningen påverkas och psykisk ohälsa uppstå. Sjukdomen ökar bland ungdomar och antalet drabbade ökar. Sjukdomen är allvarlig, inte sällan livslång och har hög dödlighet. Ätstörningar orsakar stort lidande bland unga. Men det är en sjukdom som kan förebyggas och därför måste frågan prioriteras högt på dagordningen. Ett land som tagit det steget är Israel. I Israel lagstadgades 2013 att modeller med ett BMI under 18,5 inte får medverka i reklam eller delta i catwalken. Den nya lagen förbjuder också retuschering av reklambilder i tidningar om en sådan åtgärd gör att modellerna ser underviktiga ut. Lagens syfte är att motverka snedvridna kroppsideal för att minska förekomsten av anorexi. Det finns många orsaker till ökad psykisk ohälsa bland ungdomar, men snedvridna kroppsideal är förmodligen den mest avgörande bakomliggande orsaken till att ätstörningar uppstår. Genom lagstiftning som förbjuder underviktiga modeller att medverka i reklam och med förbud mot bildretuschering i syfte att visa upp underviktiga modeller skulle vi kunna motverka det snedvridna kroppsidealet och börja vända den negativa trenden så att antalet som drabbas blir färre. Därför yrkar vi 1. att Miljöpartiet i regering driver att modellagenturer ska tvingas genomföra hälsokontroller för sina anställda 2. att Miljöpartiet verkar för att alla ungdomsmottagningar i hela landet erbjuder personal med specialkompetens kring ätstörningar 3. att Miljöpartiet verkar för att alla som söker hjälp ska få sitt första besök direkt med ätstörningsenhet eller hos personal med ätstörningskompetens på ungdomsmottagningen Hanna Bergwall Hadar Greinsmark Emma Aler Caroline Wännman Erik Nordlund Ndye Nyana Drammeh Anton Ösgård Heilmann Ismail Tuncer Sebastian Blomberg Isabell Wiman Tor Persson Sara Holmström Jacob Bergman Thuresson Karima Holthusen Sara Almström Adgar Amin Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Det är en viktig fråga som lyfts. Förslagen är en bra fortsättning på det arbete GU redan gjort för en bättre politik för unga tjejers hälsa. 36

38 Avkriminalisera missbruk 22 Missbruk är som allmänt känt, av flera studier, att missbruk och narkotika missbruk är en sjukdom som missbrukarna inte kan råda över. Trots den kunskapen och bevisen på att missbruk är en sjukdom så försätter vi och bestraffa missbrukare som om de vore en illvillig handling. Det är dags att vi <6 slutar att kriminalisera och stigmatisera sjuka människor och börja faktiskt att behandlar deras sjukdom istället för att frihetsberöva dem. Det är sjukt att vi straffar människor för deras sjukdom. Därför yrkar jag: att avkriminalisera all personlig användning av narkotika Rifad Rahman Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi delar dock motionärens mening i det att missbruk är en sjukdom och därför även ska betraktas som en sådan. Vi vill att Miljöpartiet stärker arbetet med att utveckla olika former av vård för personer med missbruksproblematik men vi tror inte att avkriminalisering av all narkotika för personligt bruk är lösningen på problemet. Vi ser en risk med att en avkriminalisering skulle medföra ett bruk av droger hos en större del av befolkningen vilket är problematiskt ur ett folkhälsoperspektiv. Se även vårt yrkande om bifall till motion nummer 24. Från bestraffning till vård 23 <6 Men fortfarande verkar inte Miljöpartiet de Gröna hårt nog för att vända på detta så att missbrukare ska behandlas lika. avkriminalisera cannabis Har du problem med att hålla dig borta från flaskan? Oroa dig inte, det finns hjälp att få Har du däremot problem med att hålla dig borta från jointen? Ja, skyll dig själv i så fall, för då måste staten sätta dig bakom galler, förnedra dig och försvåra för dig att bekämpa ditt missbruk. Känns beskrivningen ovan igen? Så ser verkligheten ut för missbrukare i dagens Sverige, att de delas upp i olika grupper. Vissa typer av drogmissbruk, så som alkoholism, får du lätt hjälp med och du ses som ett offer. Andra typer av missbruk straffar dig och tatuerar ditt brottsregister för gott. År 1988 blev det kriminaliserat att bruka narkotiska preparat. Många frågar sig om kriminaliseringen verkligen bekämpat missbruk, eller om den skapat fler missbrukare och bestraffat dessa hårdare. I dagens Sverige faller alltfler ungdomar offer för spice eftersom de är rädda för vad polismakten ska göra ifall de brukar exempelvis cannabis. Cannabis, vilket är mycket mindre farligt och inte leder till döden. I och med detta vet vi att bestraffningspolitiken är kontraproduktiv och stigmatiserar samt förvärrar människors liv och relation till droger. Bland det värsta med detta är att själva ämnet är oerhört tabubelagt, och att den som vågar tala ut om det får motta tsunamis av invektiv och härskartekniker. Allt medan missbrukarna själva kommer i skymundan, glöms bort och inte får någon hjälp. För att bryta denna destruktiva tabubelagda spiral måste vi gröna ungdomar vara offensiva, och ge bättre uttryck för den solidaritet vi känner för våra medmänniskor. Avkriminalisering borde införas nu, men det bör sägas att det inte är samma sak som legalisering. Avkriminaliseringen av 37

39 narkotikabruk skulle fortfarande innebära myndigheters rätt att beslagta narkotika och bestraffa de som säljer drogerna, samtidigt som brukaren inte döms, utan snarare erbjuds ett urval av behandlingsprogram. Hasch och marijuana är de minst farliga drogerna som brukas i Sverige, mindre farliga än alkohol och tobak, och om eget bruk av dessa avkriminaliserades skulle det vara ett bra, försiktigt första steg som lätt skulle kunna övervakas och kontrolleras. Det finns många exempel på stater som liberaliserat sin politik på detta område, och erfarenheten är positiv. Portugal avkriminaliserade eget bruk av alla sorters narkotika år 2001, (även om försäljningen fortfarande var olaglig), och flera år senare visar forskning från Cato Institute (2 april, 2009) att antalet som dog av överdoser minskade från 400 årligen till 290 i och med detta, och att antalet HIV-smittningar orsakade av smutsiga nålar sjönk drastiskt, från 1400 fall år 2000 till 400 fall år Tio år efter att avkriminaliseringen genomförts var drogmissbruket nere på hälften av den nivå det låg på 2001, enligt Forbes (7/ ) I Kalifornien i USA avkriminaliserade man bruk av cannabis, och enligt Center on Juvenile and Criminal Justice (24/ ) resulterade avkriminaliseringen i Kalifornien inte i skadliga konsekvenser för tonåringar, utan denna åldersgrupp visade på förbättringar inom samtliga så kallade risk areas. Här i Sverige, däremot, finns det trots kriminalisering uttalat stöd i lagen om missbrukares rätt till hjälp och vård. Detta finns i Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt 4. Socialsekreterare med erfarenhet av LVM-ärenden (LVM = Lagen om Vård och Missbruk) samt missbrukare själva ifrågasätter dessutom effekten av tvång och integritetskränkningar då det råder stark tveksamhet om det alls kan fungera som inledning på en effektiv behandling. Om detta går att läsa i rapport 2003:1 från Kriminologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Det absolut viktigaste för politiken på det här området är att göra så att färre människor blir missbrukare, att förbättra situationen för de som blir missbrukare samt deras anhöriga. Det är det viktigaste syftet. För att uppnå detta skulle avkriminalisering av cannabisbruk vara en oerhört viktig reform. Mot bakgrund av detta yrkar vi: 1. att Miljöpartiet verkar för avkriminalisering av marijuana och hasch, alltså cannabis. 2. att den politik som drivs inom detta område alltid har fokus på de utsatta, och hjälper dem-inte bestraffar dem. 3. att Miljöpartiet öppet deltar i debatten och förebygger det tabu som idag råder kring att diskutera ämnet på hög politisk nivå Alina Koltsova Elias Lundberg Gripenberg Fritiof Ajvide Axel Hallberg Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi ser och delar problematiken kring stigmatiseringen av personer med missbruksproblematik som finns idag men tror inte att avkriminalisering är lösningen. Redan idag har vi en lagstiftning som gör att socialtjänsten inte har någon skyldighet att rapportera in brott som ger mindre än två års fängelse till polisen. Vi ser att den lagstiftningen är bra men vill också att Miljöpartiet i sin narkotikapolitik ska fästa större vikt vid skadereduktion och att det vid missbruksproblematik i domstolsärenden i första hand alltid ska dömas till vård istället för fängelse. Se även vårt yrkande om bifall till motion nummer

40 Stärk principen om skadereduktion 24 Skadereduktion eller skademinimering är ett begrepp som används för att beteckna folkhälsoåtgärder som syftar till att minska de skadliga konsekvenserna av riskfyllda aktiviteter. När skadereduktion används för att beteckna narkotikapolitik syftar det ofta på en insikt om att den mest restriktiva hållningen sällan är den som skapar störst positiva effekter för de människor som faktiskt använder narkotika. Även om det i debattsammanhang ofta talas om ett narkotikafritt samhälle är de flesta människor eniga om att ett samhälle där inga droger förekommer är en orimlig idé; det skulle kräva en oerhört auktoritär stat. Detta faktum blir alltmer tydligt i och med statsgränsernas utsuddning och internets utveckling. Slutsatsen blir att politiken måste utgå från att en liten andel individer alltid kommer att uppvisa en riskabel konsumtion av narkotika. Målet är att skapa en politik som minskar deras lidande och minimerar den drogrelaterade dödligheten. Vi presenterar tre förslag. Brukarcentraler Riksdagen fattade 2006 beslut om att landsting ska ha möjlighet att inrätta så kallade sprutbytesprogram. Det innebär att den som brukar en drog som injiceras får möjlighet att byta till rena sprutor och kanyler. Metoden har god effekt för att minska risken för att HIV och andra blodsmittor överförs mellan personer som delar utrustning. 1 Miljöpartiet verkar därför redan idag för att samtliga landsting ska erbjuda den här typen av insatser. Sprutbytesprogram är emellertid en föga ambitiös politik om vi jämför med den verksamhet som bedrivs i flera andra länder. För den individ som är avskärmad från samhället är avståndet till programmen långt. Enbart sprutbyte bemöter heller inte samtliga risker förenade med bruk. Sedan 1986 har brukarcentraler (drug consumtion rooms, DCR:er) etablerats i Schweiz, Nederländerna, Tyskland, Spanien, Luxemburg, Norge, Kanade och Australien. Dessa utgörs av en lokal dit brukare kan komma och legalt injicera eller på annat sätt konsumera en drog. Verksamheten hanteras av sjuksköterskor och socialarbetare. På plats finns rena sprutor och kanyler och sterila kärl att blanda i. Sjukvårdspersonalen vägleder i hur brukarna ska injicera för att undvika farliga infektioner och anger vilka vener som är särskilt riskabla att injicera i. Om en brukare skulle ta en överdos finns motgift tillgängligt för omedelbar behandling. Verksamheten räddar liv. Brukarcentraler fångar upp individer som för tillfället inte skulle söka sig till ett avvänjningsprogram. Men kontakten med personalen ger möjlighet till förändring på sikt. De anställda kan identifiera bakomliggande problem som hemlöshet eller psykisk sjukdom, och rekommendera behandling när de ser att en brukare är redo för att ta till sig ett sådant förslag. Forskning visar att rum för bruk av droger minskar riskbeteende som delning av nålar, injicering med smutsiga nålar och offentlig drogkonsumtion. Tillgången till säker konsumtion sammanfaller varken med ökat bruk eller med ökad brottslighet i området kring centralen. 2 EU-organet European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) betraktar metoden som effektiv och bedömer att den förhindrar överdoser. 3 Vi anser att samtliga landsting ska förpliktigas att erbjuda den här typen av verksamhet. Rena sprutor på apotek Brukarcentraler för människor i utanförskap närmare samhällsapparaten, genom att inkludera dem i en statlig verksamhet. Det ökar sannolikheten för att de en dag blir del av ett program för avvänjning. För vissa människor är emellertid en sådan verksamhet, befolkad av sjukvårdspersonal och socionomer, ett för stort första steg. Detta är mest problematiskt för injektionsbrukare, eftersom injicering är förenat med en stor mängd brister. För att motverka lidande även för dessa individer anser vi att rena kanyler på apotek är en intressant metod. Forskningen kring rena sprutor på apotek är begränsad, 4 men EMCDAA bedömer att de studier som finns ger stöd för positiva effekter på riskbeteenden. 5 Lagstiftningsmässigt är insatsen oproblematisk; redan idag måste samtliga apotek erbjuda en rad läkemedel och förbrukningsartiklar för medicinering. Paket för rena sprutor kan förslagsvis innehålla information om närmaste brukarcentral, för att tydligt utgöra ett steg i ledet från totalt utanförskap till avvänjning. 39

41 Vård istället för straff Miljöpartiet anger i sitt partiprogram att fokus vid bekämpning av droger bör ligga på vård snarare än straff. Detta bottnar i insikten att sociala problem producerar kriminalitet, vilket innebär att vård är den mest preventiva åtgärden för den som missbrukar. I brottsbalken finns flera bestämmelser som gör det möjligt att istället för att väcka åtal döma till vård när en missbrukande individ begått ett brott. Den statligt genomförda missbruksutredningen anger att möjligheten att döma till vård i Sverige är mindre än i många andra länder. 6 Utredningen anger emellertid inte vad som krävs för att detta ska förändras. Vi anser att Miljöpartiets riksdagsgrupp bör undersöka saken närmare och återkomma till nästa kongress med förslag på hur lagstiftningen kan justeras för att göra det lättare att döma till vård. Vi yrkar: 1. att Miljöpartiet verkar för att samtliga landsting ska inrätta brukarcentraler 2. att Miljöpartiet verkar för att apotek ska lagerföra rena sprutor och kanyler 3. att Miljöpartiets partistyrelse till nästa kongress ska återkomma med ett förslag på hur lagen kan göra det lättare att döma till vård Mårten Roslund Carolina Bruseman Leo Carlsson Jakob Lundgren Neira Kahrimanović Thorgny Arwidson 1 Se t.ex. Turner et al. (2011), The impact of needle and syringe provision and opiate substitution therapy on the incidence of hepatitis C virus in injecting drug users: pooling of UK evidence, Addiction, 106: Se t.ex. Kerr et al. (2007), The role of safer injection facilities in the response to HIV/AIDS among injection drug users, Current HIV Reports 4, pp Se Hedrich, D. (2004), European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lissabon. 4 Se t.ex. Tilson et al. (2007), Preventing HIV infection among injecting drug users in high risk countries: an assessment of the evidence, Institute of Medicine, Washington, DC. 5 Se EMCDDA Se EMCDDA (2010), Harm reduction: evidence and impacts, EMCDDA Monograph, Rhodes, T. and Hedrich, D. (editors), Publications Office of the European Union, Luxembourg. 6 SOU 20011:35. Missbruksutredningen. Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret. Stockholm: Fritze. Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Vi vill se en utveckling av narkotikapolitiken som syftar till att minska dödligheten bland personer med missbruksproblematik och ser detta som ett steg i rätt riktigt. Att Miljöpartiet till nästa kongress ska återkomma med konkreta förslag på hur det ska bli lättare att döma till vård ser vi som en välkommen potentiell utveckling av partiets politik som skulle leda till att vi bygger upp en större förtroende kring frågorna. Ingen ska behöva sova ute på 25 <6 utomhus. Alla grupper räknas inte med i statistiken, såsom exempelvis barn under 18 år, papperslösa och EU-medborgare från andra länder så mörkertalet är stort. Hemlösheten växer i Sverige, främst bland fattiga EU-medborgare, och särskilt i storstadskommunerna lever många i hemlöshet. vintern Tak över huvudet är en mänsklig rättighet - en av de grundläggande rättigheterna i FN deklarationen. Enligt svensk lag har alla rätt till boende. Trots detta beräknas människor leva i hemlöshet i Sverige idag. Av dessa lever ca 4500 i akut hemlöshet och minst 280 sover 40

42 Att leva i akut hemlöshet innebär ett ständigt sökande efter skydd, natt efter natt, på olika akutboenden, härbärgen, jourboenden eller att sova ute. Idag sover 280 personer utomhus även vintertid. I staden Hamburg har man lagstadgat att alla, inklusive tiggare från Östeuropa, ska erbjudas en varm sovplats under vinterhalvåret, mellan 1 november och 1 april. I Nederländerna har man lagstiftat att alla har rätt till en sängplats när temperaturen sjunker under noll. Att ha en trygg och varm sovplats är en grundläggande mänsklig rättighet som det är dags för Sverige att leva upp till. Därför yrkar vi: att Miljöpartiet ska driva frågan i Sveriges riksdag med syfte att få till en lag som garanterar att alla erbjuds tak över huvudet vintertid. Hanna Bergwall Emma Aler Caroline Wännman Erik Nordlund Ndye Nyana Drammeh Anton Ösgård Heilmann Ismail Tuncer Sebastian Blomberg David Sundberg Isabell Wiman Ella Hagberg Tor Persson Sara Holmström Jacob Bergman Thuresson Karima Holthusen Kristina Jonsson Pontus Holmlund Tiemon Okojevoh Erik Gunnarsson Adgar Amin Förbundsstyrelsens yrkar: Förbundsstyrelsen är inte enlig i frågan. Den stora skillnaden mellan motionen och läget idag är att även de som inte är medborgare i en kommun omfattas av insatser mot hemlöshet. Det görs redan mycket i kommunerna och det är inte säkert att det viktigaste staten kan göra är att ställa krav som i värsta fall blir dyra och stelbenta. Samtidigt krävs det tydliga riktlinjer för att lösa de nya problem som kommuner står inför. Förbundsstyrelsen delar viljan i motionen, men är inte säker på att en lag är rätt väg att gå. 26 Ge fristadsförfattare permanent uppehållstillstånd Sverige har kommuner och regioner möjlighet att bjuda in författare, journalister I <6 och övriga kulturarbetare som lever under hot i sitt hemland som fristadsförfattare. Det innebär att kommunen eller regionen i fråga står för försörjningen under de två år som fristadsförfattaren får uppehållstillstånd av migrationsverket. Under de två åren är syftet med fristadsförfattarens tillvaro i en trygg ort i Sverige att kunna författa texter och andra kulturyttringar utan att känna sig hotad av sitt hemland. Olikt flera andra länder som tar emot fristadsförfattare ger Sverige dem inte permanent uppehållstillstånd, utan enbart under de två år som kommunen eller regionen står som garant för författarens uppehåll. Det gör att det finns en risk att författaren blir utelämnad till sitt hemland efter att fristen på två år löpt ut, ett hemland som var kritisk mot författaren innan den blev en del av fristadsprogrammet. För att på allvar värna om yttrandefriheten och möjligheterna för att fristadsförfattare ska kunna uttrycka sig fritt, utan att känna sig hotade av att bli deporterade, bör de erbjudas permanent uppehållstillstånd. Det är först då som de kan uttrycka sig fritt, utan hotet om att varje ord de skriver kommer vändas mot dem då de tvingas återvända till sitt hemland. 41

43 Med stöd av ovan nämnda argument yrkar vi: 1. att Miljöpartiet ska verka för att Migrationsverket ger fristadsförfattare permanent uppehållstillstånd 2. att kommuner och regioner som tar emot fristadsförfattare ej har skyldighet att stödja dessa ekonomiskt efter de ursprungliga två åren som fristadsförfattarprogrammet innefattar Jonatan Rundqvist Adam Turesson Naba Saadou Albin Evertsson Elin Almèn Förbundsstyrelsen yrkar: bifall. Det är väldigt bra att kommuner och regioner i Sverige idag väljer att erbjuda författare skydd utan förtryck och hot. Vi ser positivt på att stärka fristadsförfattarnas trygghet genom att de erbjuds permanent uppehållstillstånd. Förbättring av asylpolitiken 27 En av de viktiga delarna i den gröna ideologin är solidaritet med alla världens människor. Det är därför självklart att vi hela tiden bör arbeta för en mer human process för personer som kommer till Sverige för att söka asyl här. Vi i Grön Ungdom Migrations styrelse hör om och om igen om personer som får avslag på sin asylansökan i Sverige trots att de har starka argument till att få stanna här. Det kan handla om en man som är homosexuell som kommer utvisas till ett land där det är olagligt att vara något annat än heterosexuell. Det kan handla om en ung kvinna som kommer utvisas till ett land där hon riskerar att könsstympas. Det kan handla om en person som tydligt kan berätta om varifrån hen kommer men som på grund av ett illa genomfört språktest av personal med bristande kunskap misstros och får avslag på sin asylansökan. Vi i styrelsen för Grön Ungdom Migration kan med klarhet se att kunskapen hos Migrationsverket inte är tillräcklig när personer som enligt FN:s flyktingkonvention bör få uppehållstillstånd istället får avslag på sin asylansökan. Vi vill därför att handläggare på Migrationsverket ska utbildas i frågor som rör tortyr, kvinnors utsatthet i krigsdrabbade områden, könsstympning, HBTQ samt land- och språkkunskap. Styrelsen för Grön Ungdom Migration vill också att bevisbördan ska läggas på Migrationsverket istället för på den asylsökande, på så vis stämmer det också bättre överens med resten av det svenska rättsväsendet där bevisbördan ligger på åklagaren. Många asylsökande möter idag misstro mot sina berättelser om varifrån de kommer och mot deras argument till att få asyl vilket kan leda till psykisk ohälsa, en ökad känsla av otrygghet och att färre vågar berätta helt om vad de gått igenom. Därför yrkar vi: 1. att Migrationsverkets handläggare ska utbildas i HBTQ, tortyr, kvinnors utsatthet i krigsdrabbade områden, könsstympning samt land- och språkkunskap 2. att kvalitetssäkra kunskapen hos Migrationsverkets handläggare i HBTQ, tortyr, kvinnors utsatthet i krigsdrabbade områden, könsstympning samt land- och språkkunskap 3. att flytta bevisbördan från asylsökande till Migrationsverket Grön Ungdom Migration Agnes Johanson Aida Badeli Mona Hagi Motionssvar på nästa sida. 42

44 Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 besvarad, attsats 2 och 3 bifall. Okunskap och fördomar har allt för många gånger lett till en rättsosäker asylprövning för HBTQflyktingar. Migrationsverket har därför redan börjat certifiera handläggare som jobbar med dessa fall. Däremot är det viktigt att hela tiden kvalitetssäkra verksamheten. Att ändra bevisbördan i asylärenden skulle innebära en gigantisk förändring men är en kamp som någon gång måste börja. I övrig rättspraxis anses en persons historia trovärdig tills motsatsen har bevisats, det bör gälla även här. Miljöpartiet ett feministiskt 28 <6 du ha samma förutsättningar som andra människor och inte diskrimineras för ditt kön. Ett annat ganska utbrett sätt att tolka/definiera feminism med tanke på ideologins namn är att sätta det i ett motsatsförhållande till mäns möjligheter och att detta i sin tur skulle leda till mansförtryck. Detta är självklart inte sant, och det vet vi medlemmar. och könsekvialistiskt parti Idag finns det ett stort brinnande intresse för den feministiska rörelsen av bland annat två skäl. Det ena skälet är det som vi i bland annat Miljöpartiet och Grön Ungdom står för där vi står för att oavsett om du definierar dig som t ex man, kvinna, sic eller trans-person så ska Tyvärr är det dock en ganska utbredd missuppfattning om man går utanför partiet att feminism nästan enbart fokuserar på jämställdhet ur kvinnans synvinkel. Jag anser att det är viktigt att oavsett könstillhörighet inte ska diskrimineras utan ha samma rättigheter. Tyvärr är många rädda just för ordet feminism eftersom det tolkas som något negativt vilket inte är ovanligt när något definieras med kvinnliga termer. Det finns en bristande kunskap om vad som kännetecknar feminism och det tror jag beror till stor del beror på namnet. Namnet antyder ett feminint synsätt/vinkel/utgångspunkt vilket tolkas som om begreppet inte inkluderar alla människor. När vi talar om jämställdhet mellan könen så skulle det underlätta om ett mer könsneutralt begrepp kunde användas istället för att minska risken för missuppfattningar och låsningar och istället fokusera just på de orättvisor som faktiskt finns mellan könen. Feminism har historiskt fått sitt namn från att det från början just varit mest kvinnor som kämpat för lika rättigheter. Jämställdhet är dock inte längre en kamp enbart för kvinnor. Det har utvecklats till att alla nu kämpar för jämställdhet. Jag föreslår därför: att vi ska kalla oss (förutom ett feministiskt parti) ett könsekvialistiskt parti. Förutom att det är mer neutralt och mindre känslomässigt laddat, så är det även lättare att förstå vad vi menar när vi talar om jämställdhet mellan könen. Vi ska dock ha kvar feminism i vår ideologi tills det att våra övriga medmänniskor har förstått att vi inte tar avstånd från frågan utan istället benämner kampen för jämställdhet med ett mer neutralt namn. På så sätt kan vi fokusera arbetet på de viktiga frågeställningarna istället för att lägga tid, kraft och möda på att omdefiniera det nu ofta misstolkade begreppet feminism. Sixten Björner Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Förbundsstyrelsen håller inte med om att ordet könsekvialism är lättare att förstå. Snarare är det otydlig politisk kommunikation att försöka introducera begrepp som inte förekommer i debatten kring jämställdhet. Även om både kvinnor och män förtrycks av genusordningar är det tydligt att kvinnor bär det tyngsta lasset. Ordet feminism bär med sig decennier av kvinnokamp som vi bör erkänna och uppmärksamma. 43

45 Låt jämställdhetskommittén 29 <6 toppositioner, går upp i talarstolen i debatter eller får göra sin röst hörd i sin lokalavdelning. jobba med jämställdhet Vi är feminister. Det innebär att vi ser att det finns en maktordning i samhället som gynnar män och missgynnar de som inte är cis-män. Även fast vi är feminister påverkar den här maktordningen, patriarkatet, också Miljöpartiets interna demokrati, där kvinnor mer sällan har För att motverka det här har vi olika verktyg i vår organisation. Till exempel använder vi formell kvotering till styrelser och talarlistor, det är ett jättebra exempel på verktyg för att säkra en feministisk organisation. I Miljöpartiet finns även en kommitté, jämställdhetskommittén (JK) som har i uppdrag att främja intern jämställdhet. Partier kan få extra partibidrag för att stötta det interna jämställdhetsarbetet. Då tycker vi att det är dåligt att våra pengar i inte endast går till kvinnor och transpersoner. I Miljöpartiet och JK har det under 2014 gått pengar till en utbildningssatsning till förtroendevalda i kommuner som är till för alla oavsett kön. Alltså går en del av de pengar som är till för jämställdhet till att män ska bli mer kompetenta. Det tycker vi inte bara är feltänk det leder till att öka glappet mellan könen. Dessutom måste JK:s ledamöter bestå av fyra män och fyra kvinnor. Även om pengarna är till för att gå till kvinnors organisering ska det alltså kvoteras in män för att bestämma hur kvinnor ska organisera sig. Det är lite som att vuxna skulle komma och berätta vilken typ av aktiviteter Grön Ungdom ska ha. Det är inte jämställdhet, det är att förminska kvinnor. Det finns planer på att JK ska utöka sitt arbetsområde och istället också ha i uppdrag att arbeta för jämlikhet i allmänhet och interndemokrati, alltså att fokusera på annat utöver jämställdhet. Vi tycker att det är tråkigt att lägga allt interndemokratiskt ansvar på det som är till för att främja kvinnor. Det spär på duktig flicka-syndromet där kvinnor ska bära ansvaret för hela organisationens välmående istället för att få fokusera på det som kommittén just är till för: att främja kvinnors organisering och att genom feminism nå en mer jämställd partiorganisation. Lägger en allt ansvar på en kommitté riskerar en att allt arbete blir halvdant, istället för att se till så att de får chans att göra det de är bra på; jobba med jämställdhet. Bra interndemokrati borde istället vara hela organisationens uppdrag Vi tycker istället att de som bestämmer över kommitténs pengar och verksamhet ska vara kvinnor och transpersoner (alltså de som är de huvudsakliga förlorarna i ett patriarkalt samhälle), och vi tycker också att bara dessa grupper ska kunna ta del av bidrag från JK. Vi föreslår också att JK ska fokusera på jämställdhet mellan könen och inte ha ett allmänt demokratiuppdrag. Därför förslår vi: 1. att cis-män inte kan väljas till ledamöter i Miljöpartiets jämställdhetskommitté 2. att jämställdhetskommitténs pengar enbart ska gå till icke-mäns organisering 3. att jämställdhetskommitténs fokusområde endast ska makt, normer och intersektionalitet. Hanna Lidström Nina Elmi Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1, attsats 2 och 3 avslag Förbundsstyrelsen är splittrad i frågan om attsats 1 men yrkar avslag på attsats 2 och 3. Vi delar bilden av att det är problematiskt att cis-män idag får och tar plats i jämställdhetskommitén. Vi vill dock att jämställdhetskommiten även i fortsättningen ska kunna arbeta med att utbilda avdelningar i jämställdhet och ser att det kanske framförallt är män som behöver ta del av de utbildningarna och yrkar därför avslag på attsats 2 och 3. 44

46 Interna motioner Kvotera feministiskt 30 Grön ungdom är ett feministiskt och intersektionellt ungdomsförbund. Detta är en hållning som självklart måste avspeglas i politiken vi driver, men också i vår interna organisationskultur. Ett tydligt exempel på hur organisatoriska maktstrukturer tar sig uttryck är när kompetenta kvinnor och transpersoner väljs bort till förmån för mindre kompetenta cis-män*. Detta faktum skapar en orättvisa för de som blir bortvalda trots att de är bäst lämpade, det leder till att nödvändig kompetens försvinner samt till sämre representation av underrepresenterade grupper. Därför är det självklart för feministiska föreningar att använda sig av formell kvotering som ett verktyg för jämställdhet Kvoteringsregler har alltid tillämpats inom Grön ungdom. Efter beslut vid ungdomsförbundets första årsmöte år 1987 kom ordförandeskapet i förbundet att delas lika mellan en man och en kvinna. Under åren har reglerna för kvotering ständigt omprövats och ändrats. Nu är det dags igen. Syftet med kvotering har traditionellt varit att säkerställa underordnande gruppers representation samt ta till vara på dessas kompetens. Det är hög tid att inse att det också gäller för den strukturellt överordnade gruppen att backa. Det handlar inte bara om att kvinnor och transpersoner måste ta för sig och kandidera en förutsättning för utjämnade maktförhållanden är att den överordnade gruppen tar sitt ansvar och står tillbaka. Välutformade kvoteringsregler bör därför inte kvotera in de underordnade grupperna och därmed spä på idén om att det är de som behöver hjälp på traven. Istället måste fokus riktas på den grupp som är överordnad och vi måste problematisera hur stort utrymme dessa ska få ha. I dagsläget innebär Grön ungdoms könskvotering att minst 50% plus eller minus en person ska vara av juridiskt kvinnligt kön (regeln om plus minus en person gäller inte för språkrören). Nuvarande stadgar skulle därför potentiellt sett acceptera en förbundsstyrelse för Grön ungdom där fem av nio ledamöter är män. Det är undermåligt för ett ungdomsförbund som betraktar sig som feministiskt och där en överhängande majoritet av medlemmarna är kvinnor. Istället bör vi i stadgarna lägga fokuset vid att max 50% av de förtroendevalda kan vara juridiska män. Genom att slopa skrivelsen om plus minus en person kan vi säkra att utfallet i en förtroendevald grupp inte skulle bli fler män än kvinnor och/eller transpersoner. Fördelarna med ändringen är stora. För det första säkrar vi förbundets representation av kvinnor och transpersoner och kommer inte få förtroendevalda grupper med en majoritet juridiska män. För det andra slutar vi exkludera transpersoner; de transpersoner som idag ställer upp till riksuppdrag omfattas inte av kvoteringen fastän de, liksom kvinnor, drabbas av könsmaktsordningen. För det tredje slutar vi kvotera in kvinnor och sätter istället stopp för fler juridiska män än nödvändigt. Det är dags för Grön ungdom att återigen steppa upp sitt feministiska game och vara rättvisans fanbärare. Det är dags för oss att sluta exkludera transpersoner, sluta möjliggöra mansdominans och sluta upp med att sätta hinder för kvinnor och transpersoner. Det är dags för Grön ungdom att börja kvotera feministiskt *cis-person är den vars juridiska, självupplevda och vid födseln tilldelade kön överensstämmer. En cis-person är således en person som för tillfället inte identifierar sig som transperson. 45

47 I enlighet med detta yrkar vi på: att stycke 3 i 12 Val i Grön ungdoms riksorganisations stadgar ändras från: För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas könskvotering. Könskvoteringen innebär att minst 50 % plus eller minus en person ska vara av kvinnligt juridiskt kön. För språkrören gäller inte regeln om plus minus en person. till: För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas könskvotering. Kvoteringen innebär att maximalt 50 % av de förtroendevalda inom ett organ kan vara juridiska män. Agnes Johanson Aida Badeli Alrik Altvall AnnaSofia Alexandersson Anton Nordqvist David Ling Erik Gunnarsson, Joakim Söder Karima Holthusen Linnea Andersson Matilda Edvardsson Nina Elmi Oskar Annermarken Pontus Holmlund Sandra Fogelberg Theodor Ryan Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Vi instämmer i motionärernas problemformulering och anser att förslaget till stadgeförändring vore positiv för förbundet. För ett feministiskt förbund med dessutom en bred majoritet medlemmar med kvinnligt juridiskt kön är det inte mer än rätt att säkerställa att våra förtroendevalda grupper inte består av en majoritet juridiska män. Transfeministisk kvotering 31 Argumenten kortfattat Vi vet att statens registrering av personers kön är dåligt utformad. Det är svårt att ändra sitt juridiska kön så det blir rätt, och för vissa går det inte. Vi är miljöpartister och vill ändra det, eftersom varje människa har själv rätt att definiera sitt kön. När vi vill veta vilket kön en medlem har finns det ingen god anledning till att vi ska lita på statens registrering, som vi vet i många fall är fel, istället för att låta personerna direkt säga vilket kön de har. Dagens könskvoterering missar även att kvotera upp vissa kvinnor, nämligen flera transkvinnor. Den missar också att inkludera de transpersoner och intersexpersoner som är inte är enbart man eller kvinna. Transfobisk feminism är ingen grön feminism. Vi vill förespråkar en feminism som även inbegriper trans- och intersexpersoner. Argumenten lite längre Det finns personer vars kön inte stämmer överens med vad som står i statens register (vilket brukar kallas juridiskt kön ). Det kan till exempel vara: En person som är mitt inne i könskorrigeringsprocessen. Det är en lång process och bytet av juridiskt kön görs först i slutet. En person som är under 18 år, och därför inte får byta juridiskt kön, eftersom det inte är tillåtet i Sverige (vilket vi vill förändra). Vi har medlemmar under 18 år och borde vara tillgängligt även för unga transpersoner. En person som inte vill gå igenom den medicinska könskorrigering som i Sverige krävs för att byta juridisk kön. Kanske för att den är krånglig, att hen är nöjd med sin kropp, eller att transvården har dåligt bemötande. En person som är inte är enbart man eller kvinna (till exempel en person som är mellan man och kvinna, både man och kvinna, eller varken man eller kvinna) och därför inte kan ändra juridiska könet för att passa sin könsidentitet, eftersom svenska staten bara godkänner två kön: man och kvinna (vilket vi vill förändra). En person som inte är svensk medborgare, och därmed inte tillåts byta juridiskt kön Att vi kvoterar utifrån juridiskt kön, och därmed felkönar många transpersoner, ger många konsekvenser, däribland följande: Vi tar från människor rätten att själva definiera sitt kön och skickar signaler till människan att 46

48 Vi lyssnar inte på dig när du säger vilket kön du har, vi litar mer på vad det står i statens register. En person vars juridiska kön inte stämmer och som vill kandidera tvingas att komma ut som transperson, och/eller avslöja sitt juridiska kön. Det vill inte alla och då kanske de hellre avstår. Vi ses som transfober, som varken har koll på transpolitik eller ens bryr sig om att läsa på om transpersoners villkor. Eventuella invändningar: - Men transkvinnor är uppväxta i den manliga könsrollen och är därför en del av patriarkatet/könsmaktsordningen? Det finns många exempel på att transkvinnor missgynnas av patriarkatet/könsmaktsordningen. På samma sätt är inte transmän frikopplade från patriarkatet bara för att de kanske är uppfostrade som tjejer. Skulle man dra argumentet fullt ut så skulle vår kvotering i så fall göras efter det kön som tillskrevs vid födseln, och ignorera alla transpersoner. Det vore katastrofalt. Att göra kvoteringen efter det juridiskt kön ignorerar inte alla transpersoner, men många, vilket är katastrofalt nog. En kränkning av transpersoner är inte okej bara för att den görs i en missriktat jämställdhets namn. - Men folk skulle kunna missbruka kvoteringen? Det är cyniskt att neka personer en grundläggande rättigheter för att vissa skulle missbruka den. Det är att åsidosätta transpersoners rättigheter med förklaringen att det finns (obevisade) risker att det gör jämställdhetsarbetet mindre effektivt, ett jämställdhetsarbete som dessutom inte har transpersoner i åtanke. En sådan feminism vill vi inte ha. Skulle nu en man vara så respektlös att han anger ett kön han inte identifierar sig som, bara i syfte att utnyttja kvoteringssystemet och få en maktposition, då tror vi att vi kan hantera det på andra sätt, bland annat genom arbete med och förankra trans- och intersexfrågor i förbundet. Och skulle andra anklaga transkvinnor för att vara män har vi transfoba strukturer att itu med i vårt förbund. - Men borde inte kvoteringen bara gälla cismän, så att transmän även kunde bli invkoterade? Visst, det skulle funka att kvotera utifrån fler parametrar: såsom efter etnicitet, sexualitet, funktion ellet trans/cis. Vi skulle till exempel kunna ha en skrivelse om att det ska vara minst 50% som är antingen kvinnor eller som rasifieras. Men bättre att ha separata kvoteringar för olika saker. Det blir bara krångligt att blanda ihop. En nackdel med att kvotera personer utifrån om de är transpersoner eller cispersoner är att de då måste komma ut, vilket inte alla vill eller känner sig bekväma med. Ingen ska behöva förklara sin könshistorik för någon annan. En kvotering som exkluderar transpersoner gör att vi har färre transpersoner på förtroendevalda poster inom förbundet. En transinkluderande kvotering skulle däremot ge ringar på vattnet, och vara ett första steg mot ett transinkluderande förbund och en transfeministisk revolution Därför yrkar vi att: att vi i Grön Ungdoms stadgar, 12 Val, ändrar meningen som nu lyder: Könskvotering innebär att minst 50%, plus eller minus en person, ska vara av kvinnligt juridiskt kön. till att istället lyda: Könskvotering innebär att maximalt 50 %, plus eller minus en person, får vara män. Var och en definierar själv sitt kön. Simon Rosén Yolanda Bohm Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Av årets två motioner som behandlar valparagrafen i stadgarna väljer förbundsstyrelsen (FS) att yrka bifall till motionen Kvotera feministiskt. Tyvärr ser vi praktiska problem med användningen av självupplevt kön som stadgeformulering och FS föredrar därför kvotering efter juridiskt kön. Vi vill också genom kvotering enbart säkerställa att förtroendevalda grupper inte kan bestå av en majoritet juridiska män. FS anser att skrivningen om plus minus en person ska tas bort ur stadgeparagrafen. 47

49 32 Plocka bort alla män ur stadgarna Grön ungdom är ett feministiskt förbund som erkänner att samhället utgår från mannen som norm. Det innebär att vi aktivt måste arbeta med att synliggöra de tillfällen vi omedvetet agerar utifrån dessa strukturer och istället rätta till det Vi förstår att språket inte bara förklarar verkligheten, utan också skapar den. Språket blir en aktiv del i att producera och cementera förlegade könsroller, det blir verklighetsskapande och exkluderar personer som inte definierar sig som män. Att vi idag har ett språk som bygger kring män bidrar till att den språket syftar på kan stängas ute ur sammanhanget. Det bidrar också till att föreställningar kring vem som kan besitta ett uppdrag eller nämnas i ett särskilt sammanhang, och återskapar på så sätt samma normer och strukturer. Ett mansnormativt språk begränsar således inte bara samtiden utan även framtida generationer. Ett led i att agera mer feministiskt är att se över hur vi själva kommunicerar, både internt i förbundet och genom våra externa kanaler. I Grön ungdoms stadgar ser vi exempelvis att ordet man används som en könsneutral benämning, utan att egentligen vara könsneutralt och snarare befästa det mansnormativa språket. Men eftersom att språk är flytande och det skapas nya ord varje dag går det att komma till bukt med detta Som exempel tycker vi att en ska använda orden hen istället för hon/han, en istället för man och byta ut ord som ombudsman till ombudsperson. Vi i Grön Ungdom välkomnade exempelvis ordet hen med öppna armar. Miljöpartiet bytte ut alla han/hon mot hen i sitt partiprogram år Utöver att vara ett pronomen för vissa transpersoner erbjuder också ordet hen att se bortom ett tvådelat könssystem där alla kan delas in i antingen han eller hon (dvs en syn på att det endast finns två kön, man och kvinna, samt att de är varandras motsatser). Användningen av hen raderar också ut underliggande fördomar, som att chefen behöver vara en man och gör könsbenämning just så irrelevant som det kan vara när en pratar om en slumpmässig person. Könsneutralt språk står dock inte i motsättning till att kunna belysa de ojämlikheter som finns mellan kvinnor, män och transpersoner. Det innebär inte heller att den som definierar sig inom ramarna för det tvådelade könssystemet (alltså definierar sig som man eller kvinna) inte får kallas för just det, eller att det inte får stå i stadgarna. Det handlar om att vid de tillfällen vi generellt ska benämna personer eller uppdrag i våra styrdokument. Då tycker vi det är självklart att vi ska använda oss av ett könsneutralt språk, eftersom vi vet att ett mansnormativt språk befäster att män är överordnade kvinnor och att män är samhällets norm. Ett exempel är hur ordet riksdagsman som tidigare användes för att benämna riksdagsledamöter visar på hur ett mansnormativt språk också kan ha en normativ inverkan. Successivt har ordet slutats användas officiellt och ersattes istället av sin könsneutrala benämning. Det går också att se hur skillnaden på andel kvinnor som är riksdagsledamöter ökat (då ordet har börjat innefatta fler än män) från 0 kvinnor när de första ledamöterna intog parlamentet år 1909 till 44% kvinnor i september Exemplet visar alltså på att vilket språk vi använder också är tätt sammanlänkat med vilken världsbild vi har. Genom att använda ett könsneutralt språk kan vi med andra ord också förändra begränsande normer. Idag är det mansnormativa språket en norm, och är därför det som faller enklast i munnen för de allra flesta. Men vi har makten att förändra språket genom att aktivt ta ställning för ett könsneutralt språk i Grön ungdoms styrdokument och när Grön ungdom kommunicerar externt Därför yrkar vi på: 1. att Grön ungdoms riksorganisations styrdokument ska använda ett könsneutralt språk 48

50 2. att i stadgarna ändra under 12 Val Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år. till En kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år. 3. att Grön ungdoms främsta företrädare i största möjliga mån ska använda sig av ett könsneutralt språk AnnaSofia Alexandersson Nina Elmi Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 besvarad, attsats 2-3 avslag GU har aldrig haft någon ombudsman, bara ombudsperson. Under 2013 gjordes ett omfattande arbete med att uppdatera alla förbundets styrdokument: alla styrdokument antagna av FS är medvetet könsneutralt skrivna. Det enda undantaget är det man i stadgarna (som antas av riksårsmötet) som motionärerna vill ändra. Det finns dock en annan motion som samtidigt föreslår innehållsliga förändringar som FS hellre behandlar. Gällande våra företrädares språkbruk är det orimligt att riksårsmötet ska kontrollera hur de talar. Vi kan styra deras prioriteringar, men inte deras språk. 33 Regional kvotering av riksvalberedningen Grön Ungdoms riksuppdrag har under en lång tid präglats av en underrepresentation av människor utanför storstadsregionerna. Det är en odemokratisk situation. Därför vill vi därför föreslå att Grön Ungdom hädanefter väljer minst 1 person från varje region till valberedningen. Det skulle säkerställa Grön Ungdoms fortsatta tillväxt runt om i Sverige men också ge förbundet en möjlighet till att se saker ur ett bredare perspektiv, ett förbund med större samsyn och samarbetsförmåga. Av samma anledning tycker vi det är viktigt ur ett nationellt perspektiv att Grön Ungdoms medlemmar erbjuds ett större inflytande vid förslag av ledamöter till riksuppdrag. Vi yrkar: att valet av Grön Ungdoms riksvalberedning kvoteras utifrån regiontillhörighet. Elias Lundberg Gripenberg Liv Rydell Linus Gunnarsson Robin Holmberg Förbundsstyrelsen yrkar: avslag I beredningen av VB eftersträvas alltid en regional spridning för att på bästa sätt säkerställa att gruppen har god geografisk täckning över förbundets medlemmar. I år fanns kandidater, efter stora ansträngningar för att få fler, från fyra av förbundets regioner med i beredningen. Det vanligtvis låga antalet kandidater till VB, tillsammans med behovet av att täcka även andra egenskaper och kompetenser i gruppen gör att FS inte anser att en regional kvotering av VB är rätt väg att gå för förbundet eller ens praktiskt genomförbart. 49

51 34 Förbättra Grön ungdoms interna representation Grön Ungdom har många nuvarande och potentiella medlemmar. De med formell makt i förbundet har ofta väldigt lika attribut och bakgrund. Få är utrikesfödda eller har utrikesfödda föräldrar och få har en praktisk gymnasieutbildning. Samtidigt så är en femtedel av befolkningen första eller andra generationens invandrare och långt ifrån alla akademiker. Att Grön ungdom som är ett antirasistiskt förbund där många ska känna sig välkomna inte lever upp till att representera grupper som ofta är samhälleligt utsatta är ett misslyckande. För att kunna nå till fler målgrupper och därmed bredda både vår organisation och vår politik är detta något som vi som förbund måste jobba på. För att kunna locka medlemmar som inte är med i denna homogena grupp måste vi få våra representanter att bli en mer heterogen grupp med större spridning. En god representation visar på att vår politik inte bara är fina ord att slänga sig med, utan också sådant vi tar på allra högsta allvar även internt i organisationen. Igenkänning är för många en väg in i en organisation. Därför är god representation bland våra högst uppsatta uppdrag något av det viktigaste vi kan göra för att bredda vår organisations medlemsbas För att komma till stånd med detta krävs två större satsningar. Dessa är något vi bör satsa på under detta verksamhetsår, eftersom det är mellanvalsperiod och öppnar upp för att satsa på interndemokratin. Den ena är att förbundsstyrelsen ska tillhandahålla riksvalberedningen såväl som de regionala valberedningarna med utbildningar som berör hur valberedningsprocesser går till samt ubildningar om normkritik, anti-diskriminering och makt. Detta för att höja kunskapsnivån inom den institution som bereder vägen för våra högst uppsatta personer i organisationen. Riksvalberedningen som bereder de allra högst uppsatta uppdragen bör absolut tillhandahållas detta. Men också de regionala valberedningarna lägger basen för vilka medlemmarnas högsta företrädare på regional nivå är. Därför måste förbundsstyrelsen säkra dessas kompetens gällande beredningsprocesser och normkritik. Valberedningars kompetens ska inte hänga på hur mycket pengar olika regioner har Att säkra valberedningars kompetens runt om i landet såväl som på riksplan är ett första steg mot förslag med bättre representation. Men för att ta tillvara på kompetensen de tillhandahålls behövs det även en till större satsning Grön ungdoms riksvalberedning och förbundsstyrelse behöver under året få i uppdrag att prioritera representation i beredning av val. Endast på det sättet kan vi säkra att valberedningarna vet hur de ska göra för att bereda normkritiskt, men också att de faktiskt prioriterar att göra det i praktiken. Därför yrkar vi: 1. att Grön Ungdoms riksvalberedning och förbundsstyrelse får i uppdrag att i beredning av val under verksamhetsåret 2015 prioritera representation 2. att förbundsstyrelsen tillhandahåller riksvalberdningen och regionala valberedningar med utbildningar som berör valberedande samt normkritik, anti-diskriminering och makt 3. att budgetera kr för utbildningssatsningarna genom att ta det från årets budgetresultat Johan Orrenius Nina Elmi Förbundsstyrelsens yrkar: avslag till förmån för ändringsyrkande (se nedan) Att uppdra åt valberedningen och förbundsstyrelsen att prioritera representation är ett väldigt oklart uppdrag för att det inte specificeras vad som menas med representation eller vilken representation som ska prioriteras. Förbundsstyrelsen delar dock motionärernas bild av att fortsättning 50

52 medlemmar som blir rasifierade är underrepresenterade inom förbundet och tycker därför att det är motiverat att uppdra åt nästa års förbundsstyrelse och riksvalberedning att prioritera detta i kommande val samt att riksvalberedningen skriver en strategi om hur detta arbete kan genomföras. Förbundsstyrelsen yrkar: 4. att Grön ungdoms valberedning och förbundsstyrelsen får i uppdrag att i beredning av val under verksamhetsåret 2015 prioritera representation av personer som blir rasifierade 5. att uppdra åt valberedningen att ta fram en strategi för ökad representation av personer som blir rasifierade på riksuppdrag Beredning av riksvalberedning 35 I dagsläget står det ingenting i stadgarna om hur förbundet ska bereda valberedning inför riksårsmötet. Det som står är att Fyllnadsval görs av förbundsstyrelsen... Annars bereder valberedningen valet, utom till valberedning där förbundsstyrelsen gör det. En mening som avspeglar praxis som råder nu där förbundstyrelsen bereder valet av valberedning till riksårsmötet och där det är vanligast att avgående förbundsstyrelseledamöter är de som faktiskt bereder valet. Denna praxis har dock stora brister. Vid ett tillfälle där ingen i förbundstyrelsen planerar att avgå så uppstår en jävsituation där styrelseledamöter kan föreslå kandidater till valberedningen som kan komma gynna dem själva i framtiden. Samma situation kan också uppstå ifall avgående ledamöter inte har tid att bereda valet eller helt enkelt inte har ork. Mot bakgrund av detta borde valet av valberedning formaliseras och ett annat organ än förbundstyrelsen vara de som granskar och bereder valberedning. Jag ser två vägar att gå här. Den första är ett tillvägagångsätt där varje region får en representant i riksvalberedningen som väljs på regionernas årsmöten. Possitiva effekter av ett sådant system kan bland annat vara att valberedningen alltid får en stor regional spridning. Negativt kan vara att annan kvotering kan bli svårare att upprätthålla. Detta är ett system som Miljöpartiet riks idag använder sig av. Det andra alternativet jag ser är att riksårsmötet, alternativt ett formaliserat förtroenderåd, väljer en beredningsgrupp som föreslår valberedning till riksårsmötet. Svårigheten här är att komma fram till vem/vilka som ska bereda och föreslå beredningsgruppen. Positivt är dock att det blir enklare att få en helhetssyn på gruppaspekterna så som kvotering, gruppdynamik och kontinuitet i valberedningen. Det här systemet används bland annat av Miljöpartiet lokalt och regional i Stockholm. Mot bakgrund av detta yrkar jag: 1. att förbundstyrelsen utser en eller flera personer som utreder hur beredningen av valberedning till riksårsmötet ska gå till, så att ovanstående jävsituation inte kan uppstå 2. att utredning och förslag till ändringar i beredning av valberedning presenteras och antas på riksårsmötet 2016 Anton Fendert Förbundsstyrelsen yrkar: Förbundsstyrelsen har ingen enad linje i frågan. En utredning över alternativa beredningsformer kan vara lämplig för att se över situationen. Invändningar kan vara att för att en problematisk situation ska uppkomma krävs att ledamöterna som bereder valberedningen (VB) planerar att sitta ytterligare två år i förbundsstyrelsen, och att VB dessutom blir omvald ett år. I dagsläget är det relativt svårt att hitta medlemmar som vill sitta i VB, troligtvis skulle det vara än svårare att hitta medlemmar som vill sitta i den beredningsgrupp som i sin tur ska föreslå VB. 51

53 36 Stadgeändring för ökad demokrati vid fyllnadsval Vid ett riksårsmöte väljs det många personer till olika förtroendeuppdrag som förväntas förvalta riksårsmötets förtroende under ett helt verksamhetsår. Ibland händer det dock att personer lämnar sina uppdrag i förtid. Följden av detta blir att gruppen förlorar en del av sina arbetsresurser och övriga ledamöter får en ökad arbetsbelastning. Därför är det viktigt att en ska kunna fyllnadsvälja personer vid avhopp för att inte behöva vänta ända tills nästa riksårsmöte innan nya kan komma in till uppdraget. I nuvarande stadgar för fyllnadsval är det väldigt hårt styrt hur ett fyllnadsval ska gå till där de som kandiderat på riksårsmötet och inte blivit valda är de som i första hand fyllnadsväljs till de vakanta platserna. Detta är en god tanke där en vill skapa en sorts rättvisa där den som var närmast att bli invald men ändå inte blev det på riksårsmötet förtjänar att få förtur vid fyllnadsval. Dock missar man med detta tänk alla de kandidater som av respekt för valberedningens förslag valt att dra tillbaks sin kandidatur när de inte blev föreslagna. Vid ett fyllnadsval är det viktigt att se till vem det är som har lämnat sitt förtroendeuppdrag och vilken roll hen hade i den gruppen och vilka erfarenheter, kunskaper och övriga kompetenser som personen besatt som var relevant för uppdraget. Det behövs därför en väl genomgjord analys kring vad som behövs för att komplettera gruppen på bästa sätt och vilket hål det är som behöver fyllas. Det systemet som vi har idag för fyllnadsval kör totalt över dessa idéer kring ett behovsanpassat fyllnadsval. I en ungdomsorganisation som Grön Ungdom kan många saker ske på kort tid, nya kommer in, andra lämnar sitt engagemang och det är inte alltid säkert att de personer som var relevanta för uppdraget vid årsmötet fortfarande är relevanta när fyllnadsvalet äger rum. Ännu mer troligt är det att det har tillkommit nya personer med relevant kompetens för uppdraget eller att tidigare oerfarna medlemmar har hunnit införskaffa sig den erfarenhet uppdraget behöver. Att inte låta dessa få en chans att kandidera på lika villkor som de andra som kandiderade på riksårsmötet har ingen logisk eller demokratisk förankring. Med ett feministiskt perspektiv gör vi också en analys kring vilka det är som gynnas av ett system där en ska våga sticka ut hakan och kandidera mot valberedningens förslag för en chans att sedan bli invald genom ett fyllnadsval. I en samhällsnorm där det tenderar att vara män som tar plats har de nuvarande stadgarna kring fyllnadsval en benägenhet att missgynna andra. Därför yrkar vi: att i Grön Ungdoms stadgar 12 Val stryka meningen I första hand ska någon av övriga kandidater från senaste årsmötet väljas om de fått mer än 10 % av rösterna Grön Ungdoms riksvalberedning, Agnes Johanson AnnaSofia Alexandersson Katrin Lundgren Klara Holmin Förbundsstyrelsen yrkar: bifall Vi delar motionärernas bild om att det vid ett fyllnadsval till något av riksorganisationens organ är viktigt att se till vilken roll som personen som valt att avgå hade samt att detta borde spela roll vid ett fyllnadsval. Detta omöjliggörs dock genom den princip som idag finns om att personer som kandiderat på förbundets riksårsmöte har förtur till uppdraget. Det kan därför vara rimligt att avskaffa denna princip och istället genomföra fyllnadsval baserade på lämplig kompetens. 52

54 Längre tid på uppdrag 37 Inom Grön Ungdom har vi en ständig medlemstillströmning, framförallt i samband med valen. Vi har ett stort ansvar att förvalta engagemanget hos alla dessa nya medlemmar och ge dem en chans att få utvecklas inom organisationen. Men vi står även inför en annan utmaning; att kunna ta tillvara och hålla kvar medlemmar och kunskap inom Grön Ungdom. Ingen ska känna sig för gammal för organisationen vid 18#års ålder. Vi i valberedningen upplever att det idag finns en norm inom Grön Ungdom där en känner sig för gammal i organisationen alldeles för snabbt. Det finns också en maktkritisk kultur inom förbundet som ser att personer som varit aktiva länge får mycket informell makt och därför ska backa från förtroendeuppdrag för de nya medlemmarna. Valberedningen tycker i grunden att det är bra med maktanalys men däremot ser vi oroligt på den norm som finns kring att avgå från förtroendeuppdrag efter bara ett # två år, då det gör att förbundet mister viktig kompetens och erfarenhet samt kontinuitet. I Grön Ungdom är du ordinarie medlem till och med 28 år och då ska förbundet också vara en plattform för alla dessa medlemmar. För att åtgärda denna problematik så tror vi att vi måste ändra för hur länge en får sitta på riksuppdrag inom Grön Ungdom. Vi föreslår att vi förlänger mandatperioden för riksuppdrag från fem år till sex år och förbundsstyrelse#uppdraget från fyra år till sex år. Detta görs inte för att personer nödvändigtvis kommer att sitta så mycket längre på uppdragen, men för att komma bort ifrån den norm som idag ligger runt ett # två år. Vi tror att med en ökad längd för varje uppdrag så kommer personer känna att de har en plats i Grön Ungdom under en längre tid och erfarnehet kommer finnas säkrad inom alla våra riksuppdrag. Vi ser också många fördelar med att sitta i förbundstyrelse under längre tid. Bland annat har en ledamot då möjlighet att sitta under två valrörelser och kan på så sätt bidra till en mer stabil organisation med viktig erfarenhet om hur en driver valrörelse. Det kommer också bli lättare att gå från ledamot till språkrör vilket kan leda till en kompetenshöjning av språkrörsuppdraget. Vidare för att åtgärda denna problematik så vill vi först föreslå att mandatperioden för uppdraget som förbundsstyrelseledamot förlängs från ett år till två år. Att sitta i förbundsstyrelsen är inte ett lätt upppdrag. Ledamöter behöver därför få tid att hinna lära sig arbetssätten, utveckla och sluföra projekt. Arbetet i förbundsstyrelsen kräver ofta en längre planering och de projekt en jobbar med sträcker sig ofta över flera verksamhetsår. För att få arbetsro kommer valberedningen föreslå en förlängning av mandatperioden. Det är bra för kontinuiteten när inte alla byts ut varje år, och kompetens och erfarenhet stannar kvar i gruppen. För att detta två#åriga mandatsystem ska införas på ett bra sätt bör hälften av ledamöterna på Riksårsmötet 2016 väljas på ett år och andra hälften på två år. På så vis kommer ledamöterna på kommande årsmöten väljas till det tvååriga mandatet växelvis vilket säkerställer att det alltid kommer finnas ledamöter i den sittande styrelsen som har erfarenhet från året innan. Därför föreslår vi: 1. att ändra meningen: Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år. Med grupp menas till exempel språkrören och förbundsstyrelsen. under 12 Val i stadgarna till: En kan maximalt sitta på samma årsmötesvalda uppdrag i sex år, och i samma årsmötesvalda grupp i åtta år. att ändra meningen: Mandatperioden är ett verksamhetsår under 12 Val i stadgarna till: Mandatperioden är ett verksamhetsår förutom för förbundstyrelsen vars mandatperiod är två verksamhetsår. 2. att på riksårsmötet 2016 välja hälften#hälften av förbundstyrelsen till två respektive ett år för att på kommande riksårsmöten sedan endast välja hälften av styrelsen till det beslutade tvååriga mandatet. Grön Ungdoms riksvalberedning, Agnes Johanson 53

55 AnnaSofia Alexandersson Katrin Lundgren Klara Holmin Förbundsstyrelsen yrkar: ändringsyrkande Förbundsstyrelsen har historiskt lidit av att genomströmningen i styrelsen varit stor och att kontinuiteten i många fall varit svår att säkra. Därför ställer vi oss positiva till motionen om att förlänga mandatperioden. Vi tror att det skulle leda till att FS-uppdraget ses som det långvariga åtagande som det borde vara för att säkerställa en långsiktig och stabil ledning av förbundet. Vi yrkar dock att den svårtolkade skrivningen om årsmötesvald grupp tas bort genom vår ändring, som också är något kortare. Åtta år är en lång tid i ett ungdomsförbund, vi menar att sex år är tillräckligt som maxtid. Som ändringsyrkande till attsats 1 föreslår vi: att Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år. Med grupp menas till exempel språkrören och förbundsstyrelsen. under 12 Val i stadgarna till: en kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i sex år. (Enbart de förbundsstyrelseledamöter som ej kandiderar till omval har berett motionssvaret och förslaget till beslut på denna motion.) Bojkotta djurindustrin 38 Djurindustrin som den ser ut idag inte är hållbar, varken för djur och natur, för jordens alla människor eller för kommande generationer. Vid det här laget är det svårt att förneka det. I dagens massproducerande djurindustri behandlas inte djuren bra. Levande och kännande varelser plågas varje dag. Djurindustrin står även för 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser, och är även den största enskillt bidragande orsaken till både övergödning och regnskogsskövling. Sveriges konsumtion av kött och andra djurprodukter är extremt hög, jämfört med världen. Samtidigt finns det människor i andra delar av världen som hungrar och svälter. Skulle alla människor i världen äta lika mycket som oss skulle inte marken räcka till på långa vägar. Miljöpartiet och Grön Ungdom arbetar politiskt för förändring inom dessa områden, bland annat genom att kämpa för köttskatt, vegetariska dagar i skolor och skarpare djurskyddslagar. Men vi som förbund måste också fundera på vad vi lägger våra egna pengar på. Vi som skriver denna motion tycker inte att det finns någon anledning till att lägga pengar på att köpa animalier och stödja djurindustrin, när det går utmärkt att köpa och äta veganskt. För den lilla minoritet som av hälsomässiga skäl inte kan avstå helt från animalier kan vi självklart göra undantag. Viktigt att komma ihåg att det inte alls handlar om att fördömma personer för vad de äter. Låt oss ta en jämförelse: Grön Ungdom ger inte milersättning till folk som åker bil, om det går att ta kollektivtrafik. Anledningen är att kollektivtrafik är mer miljövänligt. Det betyder inte att vi tvingar någon att aldrig åka bil på fritiden, eller att vi fördömer de som gör det. Det är upp till dem. På samma sätt tycker vi att vi Grön Ungdom inte ska stödja animaliska livsmedel, när det går utmärkt att köpa och äta veganskt, vilket är bättre för miljön, djuren, jordens alla människor och kommande generationer. Vad medlemmarna äter på fritiden är upp till dem själva. Sedan kanske det råkar bli så att någon medlem känner sig inspirerad att själv börja äta mer vegetariskt, och det kan ju vara en trevlig bieffekt. Vårt förslag är inte svårt eller krångligt att genomföra; maten på Grön Ungdoms riksaktiviteter är ju redan oftast vegetariskt. Men vi tycker att det är dags för ett tydligt beslut. Vi tycker det är dags att Grön Ungdom bojkottar djurindustrin. Solidaritet och kärlek 54

56 Därför yrkar vi: 1. att Grön Ungdom inför en policy om att inte finansiera animaliska livsmedel till Grön Ungdom riks aktiviteter och möten 2. att undantag görs för personer som av hälsomässiga skäl måste äta animalier 3. att policyn endast gäller finansiering; personer är fria att äta eget medhavda animalier Simon Rosén David Ling Robin Holmberg Melicia Höggren Linnea Andersson Lovisa Johansson Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Med avstamp i den normundersökning som genomfördes verksamhetsåret 2013/14 avråder förbundsstyrelsen från en helvegansk policy. Där framgick att matvanor var den norm som flest medlemmar upplevde som obekväm. Förbundsstyrelsen befarar att föreslagna matpolicy skulle spä på ett exkluderande organisationsklimat. Samtidigt delar förbundsstyrelsen beskrivningen att det finns negativa aspekter med animaliska produkter. Därför serveras vegetarisk mat med veganskt alternativ på GU:s riksaktiviteter, ofta vegansk mat till alla. 39 Evenemang ska vara till för alla Även om det är uppenbart att Miljöpartiets och Grön Ungdoms ideologi går i hand med ett öppet samhälle för alla och med god tillgänglighet så blir det inte alls lika självklart förens det faktiskt står i text. Om det inte står i text är det lika enkelt att säga att det är vad vi står för som att sedan förbise det när det verkligen gäller. Vi är mycket fundersamma över att Grön Ungdom och Miljöpartiet inte tänker särskilt mycket på tillgänglighet vid evenemang så som på kongresser och vid utbildningshelger. Exempel på det är att det oftast är svårt att ta sig till evenemanget eller boendet, att det är trappor och att det inte finns hiss på plats, att det finns ont om sittplatser eller att det inte går att komma upp på scenen med rullstol och att personen som använder rullstol får stå nedanför och hålla tal sitt tal. Det tycker vi är oacceptabelt, dessa särlösningar går starkt emot vår politik om ett öppet och tillgängligt samhälle. Det är också oacceptabelt att frågor som rör funktionshinder inte tas på allvar. Miljöpartiet är självklart mot funkofobi (diskriminering av människor med funktionsnedsättning), men då behöver vi även visa det i praktiken. Vi vill att alla evenemang och utbildningsdagar och andra evenemang som Grön Ungdom och Miljöpartiet anordnar (kongress, riksårsmöte, Grönt Forum osv.) alltid ska hålla god tillgänglighet och är öppna för alla deltagare, oavsett funktionsvariation. Därför yrkar vi: att Grön Ungdom och Miljöpartiet verkar för att alla evenemang och utbildningshelger som anordnas ska vara öppna och tillgängliga för alla deltagare oavsett funktionsvariation. Nora Eklöv Mattias Forsgren Motionssvar på nästa sida. 55

57 Förbundsstyrelsen yrkar: bifall GU riks arbetar enligt rekommendationer från LSU, men når inte alltid ända fram. Vi tycker att det är viktigt att vi blir bättre och har inför riksårsmötet därför varit i kontakt med flera funkisungdomsförbund för att lyckas arrangera ett mer tillgängligt årsmöte. Att tillgänglighetsanpassa vår verksamhet finns med i FS förslag till verksamhetsplan. FS tar gärna emot konkreta förslag på hur våra evenemang kan bli mer tillgängliga. 40 Behåll & engagera nya medlemmar i åldrarna 20 till 28 år Miljöpartiet har ett starkt stöd bland unga väljare. Enligt SCB sympatiserar ca 15% - 20% av väljarna mellan 18 och 29 år med Miljöpartiet. Även högutbildade är en av Miljöpartiets starkaste väljargrupper. Eftersom Grön Ungdom inte är fristående från Miljöpartiet utan en organisation inom partiet, så finns ett nära samarbete mellan ungdomsförbund och moderparti. Detta är unikt för Grön Ungdom i jämförelse med de övriga ungdomsförbunden och öppnar för stora möjligheter. Många som är medlemmar i GU är också medlemmar i Miljöpartiet och röstar på Miljöpartiet i myndig ålder. Grön Ungdom har med andra ord en nyckelposition. Vi har möjligheten att engagera fler i den gröna rörelsen, få fler unga att vara aktiva politiskt och därmed motverka åldersmaktsordningen i samhället, samt mobilisera Miljöpartiets starkaste väljarbas. Därmed skulle förbundet självt dessutom bli en maktfaktor att räkna med i svensk politik. Idag är vi inte riktigt där. Många som är 20+ i Grön Ungdom känner sig för gamla för förbundet. Grön ungdom är ett ovanligt ungt ungdomsförbund med en genomsnittsålder på 19,5 år, och ganska få aktiva över 20 år som inte besitter höga positioner i förbundet. Många som har varit aktiva i Grön Ungdom från tidig ålder och som tagit studenten lämnar förbundet och söker nya utmaningar, till exempel i universitetsvärlden. Det enda sättet att få tillräckligt med utmaningar är genom förtroendeuppdrag i en styrelse eller en valberedning, något som kanske inte tilltalar alla eller är svårt att kombinera med heltidsstudier. Det finns även en önskan bland många medlemmar att ha mer ideologiska samtal och fler tillfällen där en kan fördjupa sin kunskap inom olika sakpolitiska områden. Det är därför viktigt att vi breddar förbundet och även attraherar exempelvis universitetsstudenter. Det skulle inte bara minska åldersgapet mellan Grön Ungdom och Miljöpartiet som finns idag, utan också öka kompetensen i förbundet. Det är en förlust för organisationen och partiet att personer som har varit aktiva, engagerade och har stor erfarenhet lämnar den gröna rörelsen. Ett närmare samarbete med Gröna Studenter skulle kunna få fler medlemmar i Grön Ungdom som har tagit studenten och som söker nya utmaningar att vilja stanna i förbundet. Med större fokus på politisk-ideologisk diskussion skulle organisationen kunna ta tillvara på Grön Ungdoms utvecklingspotential att växa som förbund, både genom att behålla fler medlemmar, men också att värva nya äldre medlemmar till förbundet. Genom att arrangera olika evenemang och utbildningsaktiviteter tillsammans med Gröna Studenter med syfte att utbyta politiska tankar och idéer kommer fler personer som är över 20 år att få upp ögonen för både Grön Ungdom, Gröna Studenter och Miljöpartiet. Vi ser gärna till exempel ett utbildningsnätverk drivet gemensamt av Grön Ungdom och Gröna Studenter. Vid årsskiftet 2013/2014 hade Grön Ungdom drygt 2000 medlemmar, nu vid detta årsskifte 2014/2015 har vi drygt 6000 medlemmar. Det är en tredubbling av medlemsantalet på ett år. Det visar på vilken effektiv organisation GU är och att vi är bra på att värva nya medlemmar. Det är dags att vi satsar ytterligare på att behålla dem inom förbundet under en längre tid. Utvecklingspotentialen i att satsa på äldre medlemmar, i åldrarna mellan 20 och 28, år är enorm. 56

58 Därför yrkar vi att: 1. att FS ska ge valberedningen i uppdrag tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vad Grön Ungdom kan göra för att åldersgapet mellan Grön Ungdom och Miljöpartiet ska minskas, och hur fler äldre medlemmar kan behållas och aktiveras i förbundet. 2. att arbetsgruppen ska även utreda hur ett närmare samarbete med Gröna Studenter skulle kunna utformas, främst med avsikten att stärka en politisk och ideologisk diskussion mellan och inom förbunden och behålla och aktivera äldre medlemmar i Grön Ungdom. att arbetsgruppens resultat ska presenteras till FS innan RÅM Vera Maria Olsson Olivia Nordell Johan Orrenius Agnes Johansson Ellen Kasimir Pauline Fahlström Emma Aler Sara Thorngren Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 & 2 avslag, attsats 3 bifall En arbetsgrupp om hur vi kan behålla medlemmar längre är en utmärkt idé. För många känner att de blir för gamla för snabbt, snarare än att det finns ett åldersgap. Vi tror dock att det är bättre att FS tillsätter den för att också kunna genomföra förändringarna, vilket valberedningen inte har samma möjligheter till och vårt yrkande angående detta går att läsa nedan. För att få fler att stanna i GU prioriterar vi åtgärder inom vår organisation, till exempel att ta fram ett politiskt program, framför ökat samarbete med andra aktörer. Vi yrkar: att förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vad Grön ungdom kan göra för att fler äldre medlemmar kan behållas och aktiveras i förbundet. att 41 Fadderprogram i Grön Ungdom Grön ungdom är en förening där alla ska kunna känna sig inkluderade. Det kan hända att vissa medlemmar känner sig exkluderade eftersom de tycker att de har för lite kunskap och erfarenhet. Det kan också finnas medlemmar som inte är aktiva men har en vision om att bli det men tycker det känns svårt komma igång. Vi föreslår därför att Grön ungdom borde ha ett digitalt fadderprogram. Fadderprogrammet ska rikta sig till nya medlemmar samt medlemmar som inte är aktiva men vill bli det. Vi vill genom detta fadderprogram göra det lättare för dessa medlemmar att bli aktiva i organisationen. Faddern ska finnas till för att digitalt svara på eventuella frågor om organisationen eller politiken i allmänhet. Tanken är att en ny medlem ska få ett mail/sms av sin fadder inom ca en veckas tid så att hen känner sig välkommen och har någon stans att vända sig. Vi tänker att aktiva och erfarna medlemmar i Grön Ungdom ska kunna söka att bli fadder. På så sätt har den som blir fadder själv valt att bli det. Därför yrkar vi: 1. att Grön ungdom ska ha ett digitalt fadderprogram 2. att alla nya medlemmar får en fadder 3. att ej aktiva medlemmar ska ha möjlighet att få en fadder 4. att de som vill ska kunna söka om att bli fadder 57

59 5. att faddern kontaktar fadderbarnet vid nytt medlemskap eller när en icke aktiv medlem har ansökt om att få en fadder Ella Hagberg Ella Elmgart Sebastian Blomberg Hadar Greinsmark Johanan Rabner Calle Bratthall Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Tyvärr har inte riksorganisationen tillräckligt med tid eller resurser att bygga upp ett sådant system. Vi tror också att det skulle ta längre tid och bli otydligare om riksorganisationen gjorde det. Vi tror istället att regioner och lokalavdelningar är rätt plats att göra något av den här idén och uppmuntrar därför avdelningar att ta initiativ som detta. Bygg upp de svagare delarna av GU 42 Vi är nog många som kan skriva under på att Grön Ungdom inte är ett jämlikt förbund. Det finns stora klyftor mellan våra regioner och avdelningar som gör att det går lättare att inhämta nödvändig kunskap om olika politiska frågor, hur en driver en lokalavdelning och politisk påverkan på vissa platser i landet men svårare på andra. Detta skapar också en sorts moment 22 där avdelningar som inte besitter den kunskapen ofta inte heller har ekonomi nog att kunna anordna utbildningar för att på så sätt erhålla den här kunskapen. De kan således tyvärr inte lära sig hur de kan arbeta för att få en bättre ekonomi. Hela Grön Ungdom skulle tjäna på att de svagare delarna av organisationen stärks eftersom det skulle bidra till att vi skulle växa på fler platser i landet och få en bättre politisk idéutveckling. Därför anser vi att det skulle vara värdefullt att skapa en post i denna års budget med syfte att stärka de ekonomiskt svaga regionerna, lokalavdelningarna och -grupperna. Det ska framförallt vara upp till förbundsstyrelsen att använda posten för att kunna resa till ekonomiskt svaga avdelningar och hålla utbildningar eller ge annan form av stöttning. Detta eftersom det kan vara svårt för en svag avdelning att veta hur de ska gå till väga för att söka pengar från posten, eller att överhuvudtaget veta om att den finns. Men det ska också vara möjligt för en medlem i en ekonomiskt svag avdelning att söka pengar. De former av utbildningar vi ser skulle vara viktiga för att stärka regionerna, lokalavdelningarna och -grupperna gäller ekonomi, verksamhet, styrelsearbete, att påverka Miljöpartiet lokalt och formalia. Därför yrkar vi: 1. att budgetera kr till att bygga upp regioner, lokalavdelningar och -grupper att förbundsstyrelsen kan ta beslut om att använda pengar från posten till att resa till regioner med en budget på mindre än kr och lokalavdelningar- och grupper med en budget på mindre än kr för att utbilda eller på annat sätt stötta dem 2. att regioner med en budget på mindre än kr kan söka pengar från posten för att erhålla utbildningar eller annan form av stöttning 3. att lokalavdelningar och -grupper med en budget på mindre än kr kan söka pengar från posten för att erhålla utbildningar eller annan form av stöttning Agnes Johanson Anton Nordqvist 58 Motionssvar på nästa sida.

60 Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi föreslår till organisationsutveckling. Där ingår det motionen tar upp samt förtroenderådet. Förslagen om riktlinjer är bra men gör det inte lättare för avdelningarna. Alla medlemmar kan föreslå ett beslut från FS, men den allmänna principen bör vara att styrelsen ansvarar för fördelningen av pengar. Försök med potter att söka från har alltid misslyckats. De används sällan, är svåra att planera och gör att vi får ut mindre av kompetensen i riksorganisationen per krona. I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan för 2015/16 ingår att prioritera ekonomiskt stöd till svagare avdelningar. 43 Skapa ett grönt utbildningskoncept Året efter val belastar ofta utbildningsdelen i en politisk verksamhet. Det handlar om att erbjuda de tillkomna medlemmarna inspirerande föreläsningar, kurser och diskussionskvällar för att ge mersmak i det gröna tänket. Att tillhandahålla utbildning är nämligen ett viktigt sätt att medvetandegöra utmaningar vår värld står inför, skapa en gemenskapskänsla och verktyg att tillsammans förändra världen. För att bygga kontinuitet i en politisk verksamhet krävs dessutom utbildningsinsatser på alla nivåer. Inom många regioner utförs ett strålande arbete i skapandet av utbildningsträffar, för andra krävs en stor startsträcka. Att skapa utbildningar kostar ibland pengar, ibland har en chansen att bjuda in en föreläsare, och ska en göra det själv tar det ofantligt mycket tid. Vi menar att den skiftande tillgången till utbildning om Grön Ungdom, Miljöpartiet och den gröna ideologin i landets alla lokalavdelningar är en rättvisefråga. I utbildningsplanen för Grön Ungdom antagen 2012 står att [r]iksorganisationens främsta uppgift är att hjälpa, stötta och ge verktyg till lokal- och regionavdelningar så att de kan arrangera kurser [ ], något vi motionärer stämmer in i. För att synka förbundet och motverka kvalitetsskillnader ska riksorganisationen ta fram kurskoncept, samt förmedla och underlätta spridningen av lokala och regionala kurskoncept mellan olika delar av förbundet. Detta är en strålande formulering, men var har vi sett konsekvenserna av detta? Var kan en ta del av det utlovade kurskonceptet? Vi vill se att Grön Ungdoms förbundsstyrelse, som ansvar för förbundets utbildningsverksamhet, skapar ett eget koncept för utbildningar likt Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU). Där fungerar det så att de nya går på SSU-ettan, de mer intresserade på tvåan och de med riktigt blodad tand på trean. Varför skulle inte Grön Ungdom ha ett liknande koncept i flera steg? Namnet är oväsentligt, lika väl som antalet steg eller exakt innehåll. Huvudsaken är att det finns något färdigarbetat och klart uttänkt som regioner och lokalavdelningar kan ta hjälp av och inspireras av. Konceptet ska inte vara tvingande eller ett sätt att visa vem som har makten att undervisa den rätta gröna ideologin. Med en progressiv pedagogik där den enskilde kursdeltagaren sätts i fokus kan vi göra stordåd. Därför yrkar vi att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett utbildningskoncept om den gröna ideologin med praktiska tillämpningar Simon Holmström Hanna Edstam Arvid Hanell Kattis Folkeson Robin Holmberg 59 Motionssvar på nästa sida.

61 Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi delar synen att utbildning är en viktig del av verksamheten och att det behöver bli lättare att få utbildningar runtom i landet. För det här året har vi planerat flera utbildningsinslag som ska komma många till del. Under våren fortsätter vi med en intern utbildningssatsning kring antirasism, och i samband med vår stora sommarturné både utbilda och kampanja. Senaste året har riksorganisationen tagit fram tre utbildningskoncept: debatt, kampanj och media, som kommer att leva kvar. 44 Utbildningssatsning i intersektionalitet För att vi ska kunna driva den gröna politiken framgångsrikt behöver vi bli fler och då måste vi också arbeta för att alla som vill vara med faktiskt får vara det i praktiken. En viktig del i det arbetet är att utbilda våra förtroendevalda i intersektionalitet. Intersektionalitet är ett verktyg och en feministisk sociologisk teori om hur olika former av maktordningar samverkar i ett samhälle. Om Grön Ungdom ska kunna vara ute på skolor och säga att vi står för feminism behöver det också spegla sig internt i hur organisationen ser ut. Ansvariga i lokalavdelningar/lokalgrupper behöver ha kunskap nog för att veta hur de ska utforma sina träffar och vilken lokal de kan ha sina möten i för att alla ska kunna delta och känna att de kan ta plats. Förbundets valberedningar behöver ha bättre kunskaper kring hur de kan arbeta för att få fler att kandidera till förtroendeuppdrag. Det är inte bara vita, funktions-normföljande med medelklassbakgrund och som kommer från en större stad som ska känna att de är bra nog för att sitta på styrelseuppdrag. För att vi ska uppnå det här yrkar vi på en intern utbildningssatsning i förbundet. Valberedningar behöver lära sig om intersektionalitet, hur de kan få fler än normpersoner att kandidera till förtroendeuppdrag och hur bakgrunder och erfarenheter som inte finns representerade på förtroendeuppdrag kan väga tyngre i vissa fall än en viss typ av styrelseerfarenhet. Förbundets regioner och lokalavdelningar och -grupper behöver lära sig mer om intersektionalitet och hur de kan utforma sin verksamhet så att alla medlemmar inkluderas i den. Förbundsstyrelsen behöver lära sig mer om intersektionalitet och hur de kan tänka i utformandet av långsiktiga strategiska dokument och kampanjer för att det ska passa alla förbundets medlemmar. Därför yrkar vi: att uppdra förbundsstyrelsen att utforma och genomföra en utbildningssatsning i intersektionalitet för Grön Ungdoms valberedningar, regionala och lokala styrelser samt för förbundsstyrelsen själv Agnes Johanson Anton Nordqvist Förbundsstyrelsen yrkar: avslag Vi ser ett stort behov av ett starkare intersektionellt perspektiv både i vårt eget arbete och i förbundets utbildningsverksamhet och kommer att arbeta för att lyfta in det bättre under Regrix och den antirasistiska kampanjen som fortsätter som intern utbildning. Vi tror också att det istället för att ge de som redan är engagerade mer utbildning kring intersektionalitet är bättre att lägga resurserna på att vara ute och värva medlemmar bland grupper som vi är dåliga på att nå. 60

62 45 Skapa en intern diskussionskampanj Det här förslagets syfte är att Grön Ungdom ska fokusera verksamheten på att prata politik och utveckla förbundet inom just området politik. Nu när valåret är över och det inte blir något extraval dröjer det fyra år tills Sverige på riktigt pratar och diskuterar politik igen. Sakpolitiska frågor är helt enkelt inte alls lika högt på agendan under mellanvalsår. Vi får därför skapa de där samtalen på egen hand, så att vi hinner bli starka politiskt och ideologiskt till nästa valrörelse och för att Grön Ungdom ska fortsätta handla främst om politik Alla nya medlemmar ska ha chansen att få lära sig politik och ideologiskt tänkande av Grön Ungdom och alla nya medlemmar ska få chansen och förmågan att utveckla vår politik. Mitt förslag är därför att vi skapar en diskussionskampanj nationellt. Att riks får i uppgift att utarbeta en plan för hur vi diskuterar politik, dels via internet och dels i alla lokalavdelningar. Om temat diskutera politik genomsyrar hela organisationen får det ett större genomslag. Ifall fler debattartiklar skrivs, om fler diskussionstrådar inleds och om olika sätt att diskutera politik skapas växer det och ger mer till hela organisationen. En annan anledning till varför det är en fördel att diskutera politik ungefär samtidigt nationellt är att det finns olika teman på olika platser i landet som är påverkade av lokala förutsättningar och som bidrar med viktiga och framförallt nya perspektiv. Politiska tankar kan spridas till en plats där frågan inte alls är aktuell och en diskussion kan nå personer som för dem är alldeles ny. Det är just på grund av att det skulle vara en fördel att ha en nationell satsning på politisk diskussion som förbundsstyrelsen borde få ett ansvar att samordna. FS kan också se till att de lokalavdelningar som inte har en så stor kapacitet får samma grundinformation och idéer. Jag yrkar därför: att förbundstyrelsen får i uppgift att ta fram och genomföra en intern kampanj som har som syfte att få förbundet att diskutera politik Ellen Kasimir Förbundsstyrelsen yrkar: besvarad Förbundsstyrelsen fick på riksårsmötet 2014 i uppdrag att ta fram ett politiskt visionsdokument. Under året har vi haft en omfattande styrelseprocess för att formulera en plan för ett sådant program. Förslaget har också diskuterats med regionernas representanter på förtroenderådet. Syftet är att skapa politisk idéutveckling och mana till diskussion om sakpolitik och ideologi. För den som är intresserad av förbundsstyrelsens arbete finns våra möteshandlingar alltid tillgängliga på Grön ungdoms Google Drive. (Hanna Lidström reserverar sig till förmån för avslag.) 46 Internt debattklimat Grön Ungdom är en normkritisk organisation, som ofta är bra på att uppmärksamma och motarbeta destruktiva och orättvisa samhällsnormer. Dock finns det även normer inom Grön Ungdom som vi tenderar att oftare se förbi. En intern norm som hämmar organisationens utveckling, är intoleransensen och den ibland aggressiva retoriken gentemot åsikter som avviker 61

63 mot Grön Ungdoms åsikt. Många gånger bemöts en medlem som ifrågasätter Grön Ungdoms åsikt med en ton som lätt kan uppfattas hård och antyder att den avvikande åsikten är felaktig, istället för att vara uppmuntrande och söka ett vidgat perspektiv genom medlemmen. Dessutom är det ofta ett flertal som samtidigt bemöter den enskilde medlemmen, vilket gör det svårt för den enskilde att försvara sin ståndpunkt. Denna jargong kan medföra att medlemmar känner sig otrygga, ovälkomna och begränsade att yttra avvikande åsikter. Grön Ungdom ska vara en öppen och trygg organisation, även för medlemmar som inte följer Grön Ungdoms vedertagna åsikter till punkt och pricka. För att Grön Ungdom ska kunna utvecklas och anpassa sin politik efter den rådande samhällssituationen, är det nödvändigt att medlemmar vågar ifrågasätta, komma med invändningar och tillägg angående organisationens politiska åsikter och arbetssätt. Därför yrkar vi: 1. att förbundsstyrelsen annordnar utbildning i non violent communication eller liknande, för både virtuell och direkt kommunikation, och/eller uppmuntrar lokalavdelningar att göra detsamma 2. att förbundsstyrelsen ska söka nya metoder för att uppnå ett mer öppet debattklimat internt Sara Almström Klara Lidman Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag attsats 2 bifall Vi delar motionärernas beskrivning av problem med debattklimatet i Grön ungdom och en stor del i det planerade Främjarnätverket syftar till att lösa liknande problem. Men vi tror inte att alla orättvisor kan utbildas bort, istället måste vi bli bättre på att ha demokratiska strukturer och regler som gör interndebatten bättre. Därför yrkar vi avslag till attsats 1 och bifall till attsats 2. Tack för alla motioner 62

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

VaR MED och ta FrAM EtT politiskt program

VaR MED och ta FrAM EtT politiskt program VAR MED OCH TA FRAM ETT politiskt program info från förbundsstyrelsen Bakgrund På riksårsmötet (RÅM) 2015 beslutade Grön Ungdoms medlemmar att förbundet ska ta fram ett eget politiskt program. Genom en

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2018

Verksamhetsplan 2015 2018 Liberal kraftsamling Verksamhetsplan 2015 2018 1 Liberal kraftsamling Vart vi ska och vägen dit Vårt uppdrag är att utifrån liberala idéer ta strid för varje människas frihet att forma sitt eget liv. Ur

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige 1. Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Psykologstudent Sverige, med förkortningen PS. Föreningens organisationsnummer är 80244157688.

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål KARLEKONS STADGAR Kapitel 1 Sammansättning och ändamål 1.1 Sammansättning Karlstads ekonomistuderandes förening (KarlEkon), är en självständig ideell förening vid Karlstads universitet. KarlEkon är fackligt

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Motioner. och propositioner. Riksårsmöte 2014 21-23 februari Skövde

Motioner. och propositioner. Riksårsmöte 2014 21-23 februari Skövde Motioner och propositioner Riksårsmöte 2014 21-23 februari Skövde Innehållsförteckning Information Information... 3 1. Verksamhetsplan och budget 2014-2015...4 2. Medlemsavgift...13 3. Revidering av stadgar...14

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg

Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Valseger 2014 valplan grön ungdom väst och göteborg Inledning Grön Ungdom ska synas och höras. Ingen ska kunna missa att på något sätt under 2014 komma i kontakt med oss eller med Miljöpartiet. Grön Ungdom

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016

Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 Förslag på verksamhetsplan 2015-2016 I. Fundament Verksamhetsplanen är det uppdrag som valårsstämman ger förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens uppdrag är att, efter bästa förmåga uppfylla den inriktning

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

Möteshandlingar. Grön ungdom stockholms stads årsmöte 2014

Möteshandlingar. Grön ungdom stockholms stads årsmöte 2014 Möteshandlingar Grön ungdom stockholms stads årsmöte 2014 1 Innehållsförteckning: Praktisk information 3 Förslag på dagordning 4 Förslag på arbetsordning 5 Verksamhetsberättelse 7 Ekonomisk berättelse

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STADGAR. Kost & Näring

STADGAR. Kost & Näring STADGAR för Kost & Näring - en branschförening inom Ledarna Fastställda på Årsmötet 2012-03-24 Sida 1 av 7 Stadgar för Kost & Näring en branschförening inom Ledarna 1 Uppgift och syfte Kost & Näring är

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Stadgar. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund et HjärtLung Stadgar Hjärt- och Lungsjukas 1 Hjärt- och Lungsjukas Hjärt- och Lungsjukas är en sammanslutning av hjärt och lungsjukas organisationer i Sverige. et har sitt säte i Stockholm. et är partipolitiskt

Läs mer

Bilaga 3 - Stadgar för Medicinska Föreningen Örebro

Bilaga 3 - Stadgar för Medicinska Föreningen Örebro Bilaga 3 - Stadgar för Medicinska Föreningen Örebro 1 Allmänt 1:1 Definition Medicinska Föreningen Örebro är en ideell förening i samarbete med Örebro studentkår. Medlem i föreningen är de som löst medlemskap

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening

Stadgar för Örebro Universitets Spelförening Stadgar för Örebro Universitets Spelförening 1 Allmänt 1:1 Definition Örebro Universitets Spelförening är en ideell förening och medlem i Sveriges Rolloch Konfliktspelsförbund (Sverok). Medlem i föreningen

Läs mer

Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011

Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011 Stadgar Fastställd på förbundsmötet oktober 2011 Allmänt 1 Grundprinciper för Förbundet Unga Rörelsehindrades organisation mom 1: Förbundet Unga Rörelsehindrade är en ideell organisation som är partipolitiskt

Läs mer

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet GULA HÄFTET! Innehåller punkt 24-37 Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet Här finns också förslag till förbundsstyrelsen, barnrättspolitiska

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

Proposition angående demokratiuppdraget

Proposition angående demokratiuppdraget Proposition angående demokratiuppdraget STYRELSEN FÖRESLÅR ATT STÄMMAN BESLUTAR - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, - att godkänna de föreslagna stadgeändringarna,

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

tillvarata medlemsföreningarnas intressen representera medlemsföreningarna regionalt, nationellt och internationellt

tillvarata medlemsföreningarnas intressen representera medlemsföreningarna regionalt, nationellt och internationellt Stadgar för Musikcentrum Riks 1 NAMN OCH SÄTE Förbundet Musikcentrum Riks (MCR) är en ideell förening som består av musikcentrumbildningar. Det har sitt säte i Göteborg. 2 ÄNDAMÅL Musikcentrum Riks ska

Läs mer

Proposition 1 Antagande av nya stadgar

Proposition 1 Antagande av nya stadgar Proposition 1 Antagande av nya stadgar Föreningens nuvarande stadgar antogs av årsmötet vid föreningens grundande i maj 2014. Under det gånga verksamhetsåret har styrelsen sett över stadgarna och arbetat

Läs mer

Vad vill du att vi ska göra under 2014 och 2015?

Vad vill du att vi ska göra under 2014 och 2015? Vad vill du att vi ska göra under 2014 och 2015? Gör din röst hörd! Du kommer väl? Rösta Lär känna nya kompisar Påverka Besluta Propositioner för SKUR 5-6 april 2014 Svenska Kyrkans Ungas rådslag 5-6 april

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår

Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Scouterna, Stadgar Sollentuna Norra scoutkår Stadgar för Sollentuna Norra Scoutkår Organisationsnummer: 814800-3513 Antagna av Kårstämman den 2012-10-10 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst STADGAR FÖR Författarcentrum Öst (organisationsnr: 802008-2031), antagna 20 februari 1976, 15 december 1977, 25 mars 1998, 27 mars 2006, 26 mars 2007, 18 april 2013, 31 mars 2014, 22 januari 2015 och 30

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård rfop@rfop.se 1 STADGAR FÖR RIKSFÖRENINGEN FÖR OPERATIONSSJUKVÅRD 1. ÄNDAMÅL Mom. 1 Syfte Riksföreningen för operationssjukvård

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Med viljan att skapa förutsättningar för jämställdhet på livets alla områden och

Med viljan att skapa förutsättningar för jämställdhet på livets alla områden och Stadgar antagna den 19 april 1997 Reviderade vid SKR:s årsmöte i Göteborg 19-20 april 2008 Reviderade vid SKR:s årsmöte i Lidköping 25-26 april 2009 Reviderade vid SKR:s årsmöte i Sigtuna 16-17 april 2011

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan

Läs mer

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.

5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december. Studentradion i Sverige - Stadgar SENAST ÄNDRADE 2014-10-12 Firma 1 Föreningens firma är Studentradion i Sverige, och förkortas SRS. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var och en för sig.

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift.

5 MEDLEMSAVGIFT Föreningens årsmöte ger förslag till förbundsstyrelsen om kommande års medlemsavgift. Stadgar för Länsföreningen Parkinson Jönköping En förening inom ParkinsonFörbundet 1. FÖRENINGEN Föreningens namn är: Parkinson Jönköping och är en förening inom ParkinsonFörbundet, som är en ideell och

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Stadgar för. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Eskilstuna (HSO Eskilstuna) Antagna vid årsmöte den 22 maj 2001

Stadgar för. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Eskilstuna (HSO Eskilstuna) Antagna vid årsmöte den 22 maj 2001 1 (6) Stadgar för Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Eskilstuna (HSO Eskilstuna) Antagna vid årsmöte den 22 maj 2001 1. Namn, Syfte, Uppgifter. Namn. Syfte. Uppgifter. Samverkansor- Samarbetsorganet

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde.

2. Styrelsen äger rätt att delegera teckningsrätten i enskild fråga eller inom visst ansvarsområde. Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Kalmar 1977-11-22, konfirmerade och reviderade vid ordinarie stämma i Skara 1979-02-17 samt reviderade vid ordinarie stämma i Linköping 1980-10-04, Örebro 1983-10-01,

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

STADGAR. För. SRF Finnveden

STADGAR. För. SRF Finnveden STADGAR För SRF Finnveden Fastställda av SRF:s kongress 2008 Inledning SRF är en organisation som präglas av öppenhet och demokrati, där alla medlemmar kan göra sin röst hörd och allas synpunkter är välkomna.

Läs mer

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet

Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet Stadgar för Svenska Kattskyddsförbundet 1 Riksförbundet Svenska Kattskyddsförbundet är ett rikstäckande förbund som erkänner alla katters lika värde och rätt till ett gott liv. Svenska Kattskyddsförbundet

Läs mer