Handla hållbart. Rapport av Susanne Notes och Unni Öhman Hållbar utveckling, Borlänge kommun

Transkript

1 Handla hållbart Rapport av Susanne Notes och Unni Öhman Hållbar utveckling, Borlänge kommun

2 Sammanfattning Borlänge har som mål att utveckla det hållbara samhället. Ett av kommunens viktigaste verktyg för hållbar utveckling är enheten för Hållbar Samhällsbyggnad. Här återfinns numera den tidigare Agenda 21-avdelningen, numera Hållbar utveckling samt översiktsplanering och markfrågor. Enheten som bildades i januari 2004 är direkt underställd ett kommunstyrelseutskott. Projektet Handla hållbart har som mål att integrera konsumentverksamheten i kommunens arbete för en hållbar utveckling. Syftet är också att finna former för hur verksamheten kan utveckla det uppsökande och förebyggande arbetet med konsumenträttsliga- och hållbarhetsfrågor gentemot kommunens konsumentgrupper. Med knappa resurser är det av vikt att finna effektiva metoder för att nå ut till de grupper som har stort behov av stöd, ungdomar och invandrarkvinnor. För ungdomarna har ett undervisningsmaterial tagits fram i form av lådor med olika ämnesinriktningar. Lådorna innehåller filmer, böcker och annat material kring frågeställningen. Några ämnesområden som kan nämnas är: Konsumenträtt, Att sätta bo och Vår konsumtion - tredje världens produktion. Lådorna ska kunna lånas på ett enkelt sätt av enskilda lärare. Vartannat år ska en utbildningsdag anordnas för gymnasierna kring hållbar konsumtion för att hålla ämnet aktuellt och ge ny inspiration. För invandrare har mötesplatser identifierats och ett strukturerat schema för informationsinsatser tagits fram. Konsumentfrågorna har kommit upp på dagordningen i det övriga hållbarhetsarbetet. Möjligheter att genomföra aktiviteter med konsumentperspektiv har ökat och frågan har också lyfts politiskt. Utmaningen har funnits i att väva ihop konsumtions- och hållbarhetsfrågor till en enhetlig del. Vad är hållbar konsumtion? En fråga som inte är lätt att svara på och som också blir föremål för en särskild utredning på regeringsnivå. En ganska stor del av projektet har därför ägnats åt att granska, utveckla och vidareförmedla teman inom etisk konsumtion. Detta blev en slags "gyllene medelväg" mellan renodlade konsumenträttsliga frågor och hållbarhetsfrågor. Arbetet med projektet har ofta verkat omöjligt på grund av de kommunikativa svårigheterna med en av de två målgrupperna, skolan, vilket har gjort att mycket tid har ägnats åt att kontakta samma personer ett flertal gånger. Svårigheter har också uppkommit i informationsflödet mellan skolledare och berörda lärare/arbetslag. Detta har bidragit till att de processer där samarbete med skola/lärare/elever har krävts blivit mycket tidskrävande. Att samarbeta med skolan som organisation tar mycket tid i anspråk samt kräver en hel del tålamod. Den positiva erfarenhet som finns från projektet är dock att då dörrarna öppnats in i skolan finns otaliga möjligheter för utveckling och samarbete med både skolledare, lärare och elever. 2

3 Bakgrund Borlänge har som mål att utveckla det hållbara samhället. Ett av kommunens viktigare verktyg för hållbar utveckling är enheten för Hållbar Samhällsbyggnad. Här återfinns numera den tidigare Agenda 21-avdelningen samt översiktsplanering och markfrågor. Enheten som bildades i januari 2004 är direkt underställd ett kommunstyrelseutskott. Det tidigare Agenda 21-kontoret har satsat på att utveckla nya, okonventionella arbetssätt. Arbetet präglas av ett underifrånperspektiv, är gränsöverskridande och bygger på nätverksbyggande. Genom att vara verksamma i såväl förskola/skola, bostadsområden som i industriområden har väl fungerande nätverk bildats. Resultaten pekar på att metoderna är framgångsrika, speciellt på områden som normalt anses som svårarbetade. Exempel på detta är genomförda projekt, som fokuserats på att skapa kampanjer, som ändrar attityder och beteenden hos befolkningen. I kampanjen "KRAV-ormen", en annorlunda informationskampanj om ekologiskt framtagen mat, har såväl enskilda konsumenter, handeln, restauranger, storkök, skolor som förskolor deltagit för att sprida information till invånarna. Konsumentvägledningen tillhörde tidigare socialförvaltningen och var underställd socialnämnden men för att kunna tillgodogöra sig Agenda 21-verksamhetens fördelar har denna verksamhet liksom barnkonventions- och jämställdhetsarbetet knutits till enheten för Hållbar Samhällsbyggnad. Politiskt sorterar nu konsumentfrågorna under kommunstyrelsen. Borlänge kommun, med ca invånare, har en tjänst som budget- och skuldrådgivare (tillhör fortfarande socialnämnden) och en tjänst som konsumentvägledare. Den efterfrågestyrda rådgivningen (reklamationer, konsumenträtt, köpråd och hushållsekonomi ) tar största delen av arbetstiden, vilket innebär att tiden blir knapp för det förebyggande och uppsökande arbetet. För att på bästa sätt kunna nyttja de resurser som står till förfogande behövde det förebyggande arbetet utvecklas och nya arbetssätt utarbetas. Behovet av konsumentvägledning tycks outtömligt särskilt hos svaga grupper. I dagens mångfacetterade och komplexa samhälle ökar kraven på konsumenterna. Konsumenterna skall idag välja telefonoperatör, energidistributör, pensionsform osv. Vidare skall man som konsument vara väl påläst gällande sina skyldigheter och rättigheter inom konsumentlagstiftningen. Detta medför att man som konsument måste lägga ner mycket tid för att kunna tillgodogöra sig den kunskap som krävs för att göra ett bra val och för att inte bli lurad. Samhället blir allt mer komplicerat och ställer högre och högre krav på medborgarna som lever och verkar i samhället. Alla människor är inte rustade för att göra dessa val. Det finns flera grupper i samhället som har svårt att exempelvis få upprättelse i konsumentfrågor, som inte har tillräcklig kunskap för att göra goda och välgenomtänkta val. Bland dessa grupper går att finna invandrare som inte alltid har kunskapen om hur dagens samhälle fungerar i kombination med bristande språkkunskaper, ungdomar som ofta inte blir betrodda samt människor med olika handikapp osv. I Konsumentverkets rapport 2002:1 "Kunskap och handling" framkom att endast 11 procent av gymnasieungdomarna anser att skolans undervisning är tillräcklig om konsumentfrågor. I rapporten framgick också att det råder en stor osäkerhet bland ungdomar om miljöansvaret. 3

4 Syfte/Mål Projektet har som mål att integrera konsumentverksamheten i kommunens arbete för en hållbar utveckling. Syftet är också att finna former för hur verksamheten kan utveckla det uppsökande och förebyggande arbetet med konsumenträttsliga- och hållbarhetsfrågor gentemot kommunens konsumentgrupper. Med knappa resurser är det av vikt att finna effektiva metoder för att nå ut till de grupper som har stort behov av stöd, ungdomar och invandrarkvinnor. Konsumentverksamheten är viktig för utvecklingen av det hållbara Borlänge. Det finns stora synergieffekter mellan de båda verksamheterna. Konsumentverksamheten kan utnyttja de breda nätverk som finns upprättade inom Agenda 21, dra nytta av större resurser under exempelvis kampanjer och nå en större politisk bredd genom de politiska organ som styr hållbarhetsarbetet. I projektet har ett antal delmål satts upp: Delmål 1 - konsumentverksamheten organiseras och flyttas till kontoret för hållbar utveckling Delmål 2 - genomföra temaveckor runt konsumentfrågor på gymnasieskolan - göra eleverna medvetna om den egna konsumtionens effekter på miljön - ge eleverna kunskap och kunnande om hur man använder sina rättigheter och sina skyldigheter som konsumenter Delmål 3 - genomföra en kampanj för hållbar konsumtion riktad mot invandrargrupper i bostadsområdet Bullermyren - ge kunskap om att det finns en konsumentlagstiftning och vad den innebär - ge kunskap om kommunens konsumentvägledning och vilken hjälp som ges Delmål 4 - integrera konsumentfrågor i Agenda 21:s nätverk med lokala aktörer Delmål 5 - Delta i KRAV-ormskampanjen. Kontinuerligt ska konsumentfrågorna finnas med i den övriga verksamheten, liksom i den politiska referensgruppen. Genomförande En projektledare anställdes för att i första hand ansvara för delmål 2 och 3 i projektet. Den ordinarie konsumentvägledaren har tillsammans med samordnaren för avdelningen varit processledare och har också ansvarat för övriga delmål. Tyvärr slutade projektledaren sin tjänst i förtid pga graviditet och sjukdom. Trots att det inte är lätt att ta över ett projekt som redan har startat beslutades att anställa en ny projektledare med de svårigheter det innebär. 4

5 Delmål 1 Konsumentvägledningen flyttades organisatoriskt och bokstavligt till Kontoret för hållbar utveckling i oktober Kontinuerligt har konsumentfrågorna funnits med på dagordningen vid avdelningens möten i syfte att integrera dessa i övrig verksamhet. Konsumentverksamheten är ett för avdelningen nytt område och viktigt har varit att sprida kunskap om dessa frågor. Avdelningen har en del aktiviteter och kampanjer där frågor om konsumtionens effekter inryms på ett naturligt sätt. Under projektet har några särskilda uppdrag från Konsumentverket möjliggjorts då hela eller delar av avdelningen deltagit. Som exempel kan nämnas kontroll av bilhandeln och ekologisk matprisundersökning. Som tidigare nämnts är resurserna för konsumentvägledningen i Borlänge inte tillräckliga, vilket har inneburit att tiden för det förebyggande arbetet varit alltför knapp. Diskussioner förs med den politiska ledningen om en utökning. Tanken är att med ökade resurser kunna lägga mer tid på det förebyggande arbetet så att förhoppningsvis den efterfrågestyrda delen kan minska på sikt. Delmål 2 Temaveckor skulle utarbetas inom gymnasieskolan för att eleverna en gång under gymnasietiden skulle få möjlighet att fördjupa sig i konsumentfrågorna med etiska och personliga ställningstaganden. Redan innan projektledaren anställdes ordnades möten med lärare och rektorer för att dels sprida kunskap om projektet, dels för att förankra arbetet på respektive skola. Intresset var inte stort på alla skolor men några av dem visade intresse för att delta i utvecklingsarbetet. Utgångspunkten för projektet var att inspirera och intressera lärarna att ur ett brett perspektiv låta konsumentfrågor och konsumtionsmönster vara i fokus under ett par veckor. Det skulle då innebära att ungdomarna skulle få mer konsumentkunskap utan att konsumentvägledaren för den skull behövde besöka varje klass. En metod som prövades tidigt var att flera representanter från Hållbar utveckling genomförde en föreläsningsserie på två av gymnasierna. Syftet var att introducera eleverna till egna "forskningsarbeten" kring konsumentfrågor. Det var konsumenträttsliga frågor såväl som globala spörsmål. Eleverna valde arbeten som "Hur mycket kostar det att bo ensam?", "Ekologiskt lantbruk" och "Barnarbete". En av skolorna är ett gymnasium för ungdomar med särskolediagnos och där blev föreläsningarna i stället utgångspunkt för flera diskussioner med ungdomarna. Ämnena var också av lite annan karaktär, närmare elevernas vardag, t ex vardagshandling. Metoden var resurskrävande och det var också mycket svårt att komma in och nå lärarna på gymnasierna på det sätt som projektet var tänkt. Arbetet drog ut på tiden vilket gjorde att eleverna tröttnade en del. Efter samråd med områdesrektorerna i Borlänge kommun beslutades att projektet "Handla hållbart" skulle genomföra ett föreläsning/seminarium med samtliga lärare vid gymnasieskolorna i Borlänge kommun. Seminariet skulle fungera som en slags "kick-off" och inspirationsdag för lärarna i kommunen. En seminarieform med föreläsningar varvat med olika workshops växte fram där olika organisationer med hållbarhetsperspektiv anlitades. 5

6 Följande organisationer deltog under seminariedagen: Fair Trade Center, Håll Sverige Rent, Hushållningssällskapet, Borlänge Energi, WWF, Rättvisemärkt och Konsumentverket. Seminariedagen utvärderades i form av en enkät som lärarna svarade på. Projektledaren blev som ett resultat av seminariedagen inbjuden till miljögruppen vid ett av gymnasierna. I miljögruppen finns lärare från många ämnesgrupper representerade. I kontakterna med lärarna framkom behovet av material till planering av lektioner kring "Handla hållbart" teman. Många lärare känner sig osäkra på hur dessa frågor ska tas upp. Det finns inte heller någon vana vid att arbeta i arbetslag där flera ämnen kan ingå i ett mer övergripande tema. De ämnen man ville beröra hade med vardaglig konsumtion att göra. Önskemål fanns om att få fallbeskrivningar att arbeta med där eleverna ska ta reda på vilka konsekvenserna blir av t ex inköp på avbetalning men också vilka miljöeffekter olika inköp kan ha. För eleverna vid särskolegymnasiet antogs att etiska ställningstaganden vad gällde miljöaspekter skulle vara för hög nivå. Här var det viktigare att fokusera på den nära vardagen för eleverna. De har ofta ganska mycket pengar att röra sig med då deras handikapp kanske lagt grunden till en pension. I vissa fall råder eleverna över dessa på egen hand och det är lätt att bli lurad till okloka köp. Deras uppfattning om kostnader för hyra, mat och kläder är inte alltid så realistisk. Några av pojkarna, som var mycket intresserade av att ta körkort och köpa bil, saknade uppfattning om vad dessa bilar kostade att äga, konsekvenserna av en bränsleslukande bil osv. Här behövdes mycket material och råd till lärarna om hur ämnet skulle angripas. Projektledaren har därför samarbetat nära med lärarna här och har i samråd med dem tagit fram material för deras lektioner. På det andra gymnasiet tog så småningom samhällskunskaps- och naturkunskapslärarna för Samhällsvetenskapsprogrammet kontakt med Kontoret för hållbar utveckling för samarbete kring en klass i år 2. Trots att erfarenheterna från de tidigare projektarbetena inte var så goda valde dessa lärare och elever själva att arbeta på ungefär samma sätt som tidigare. Intresset bland eleverna var stort för hållbara konsumtionsmönster och fyra elever ur klassen fick åka med på en av Sidas seminariedagar i Stockholm med namnet "Kan vi handla bort fattigdom". Projektledaren och två lärare följde med till Stockholm. Eleverna skulle sedan vidarebefordra budskapet från seminariedagen till resten av eleverna, vilket de gjorde med mycket gott resultat. Under projektets gång uppmärksammades klassen och enskilda elever i media ett antal gånger där hållbarhetsfrågorna togs upp som ett återkommande tema. Efter att arbetena hade redovisats för klasskamraterna bjöds hela klassen in till stadshuset för att redovisa sina arbeten för intresserade politiker och tjänstemän som dagligen arbetar med dessa frågor. Bland de arbeten man gjort fanns rubrikerna: Mc Donald s, olja, barnarbete, transporter och tobak. Det gav en ny dimension åt deras arbeten att möta dessa och fundera över de frågor kring arbetena som ställdes. Som tidigare nämnts har önskemålet om arbetsmaterial i konsument- och hållbarhetsfrågor varit framträdande under hela projektets gång. Därför har projektledaren arbetat fram ett system av materiallådor med olika hållbarhetsteman. Avsikten med dessa är att de på ett enkelt sätt skall lånas ut till skolor och organisationer inom kommunen i syfte att få igång arbeten kring konsumtions- och hållbarhetsfrågor. 6

7 Lådornas namn är följande: 1. Konsumenträtt 2. Privatekonomi 3. Att sätta bo 4. Vår konsumtion - tredje världens produktion 5. Livsstil och reklam 6. Rättvisemärkt 7. Ekologi & livsmedel - internationellt 8. Ekologi & livsmedel - nationellt 9. Miljömärkning & tips 10. Återvinning 11. Hållbar utveckling & Agenda Barnsäkerhet 13. Trafik & transporter 14. Klimatförändringar & växthuseffekten I lådorna finns böcker, filmer, broschyrer och annat material att använda. I varje låda finns också en förteckning över webb-adresser vilka kan användas som ett komplement till respektive låda. Förteckningen är kallad webboteket. Förhoppningen är att lärare som gör en temaplanering eller lektionsplanering ska bidra med den till lådan så att exemplen så småningom blir många. Lådorna ska uppdateras grundligt en gång per år. En rutin är utarbetad för att nytt material ska tillföras genom att olika personer är ansvariga för några lådor var. Under den första delen av höstterminen kommer dessa att presenteras för samtliga lärare. Delmål 3 Delmål 3 riktar sig till invandrare som är en grupp som är tydligt representerad hos konsumentvägledaren. Hållbar utveckling har av det kommunala bostadsföretaget AB Stora Tunabyggen fått i uppdrag att göra invånarna i Bullermyren delaktiga i förändringsarbetet på området. Tanken var att speciella utbildningar skulle riktas till invandrarkvinnor i bostadsområdet där konsument- och avfallsfrågor skulle ingå. Det visade sig dessvärre att i bostadsområdet Bullermyren var invandrargrupperna inte så stora. Den största gruppen var människor från Finland som bott länge i Sverige. Eftersom kommunen under många år haft en stor invandring ändrades inriktningen. Kontakt togs med olika invandrarföreningar i Borlänge. Projektledaren besökte bl a Internationella kvinnoföreningen och talade om konsumenträttsliga frågor. Kontakter knöts också med svensk-arabiska-, bosniska-, somaliska och kurdiska föreningen Sedan flera år har Borlänge kommun samlat offentliga resurser under ett gemensamt paraply i ett bostadsområde för att ge rätt hjälp vid rätt tillfälle. Det startades som ett projekt men är nu permanentat, Gemensamma krafter. Gemensamma krafter samlar varje dag invandrarkvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund och härkomst. Hit kommer kvinnorna av egen lust och får möjlighet att lära sig om det svenska samhället. Kontakt togs med Gemensamma krafter och ett antal träffar arrangerades med invandrargruppen. Gruppen bestod av kvinnor uppdelade i fyra olika språkgrupper med tillhörande tolk. Vid föreläsningarna medverkade också två ledare för Gemensamma krafter. 7

8 Under hösten tog Sfi (svenska för invandrare) i Borlänge kontakt med projektledaren för att diskutera ett eventuellt samarbete. En gång varje vecka hade man en föreläsningsserie som hade namnet "Att förstå Sverige". Ett önskemål var att behandla konsumentfrågor vid en av dessa föreläsningsdagar. Projektledaren träffade två grupper med ca 30 personer i varje där 5-6 språkgrupper fanns med tillhörande tolk. Efterfrågan på konsumentinformation är stor och oregelbunden vilket gör att det är svårt att planera för insatser. Kontaktpunkter har identifierats och ett försök till en planering av besök till invandrargrupper under året har gjorts för att så effektivt som möjligt använda den resurs som finns till förfogande. Delmål 4 Projektets tanke var att föra upp konsumentfrågor på dagordningen för den politiska diskussionen om hållbarhet. En arena att använda är de nätverk som Hållbar utveckling har. Här har tiden inte räckt till på det sätt som önskades. Samarbete finns dock mellan konsumentvägledaren och energirådgivaren kring energifrågor. Inom andra nätverk i t ex bostadsområden är också frågan om energiförbrukning uppe på dagordningen. De effekter som avregleringen fått för många konsumenter har tagits upp politiskt och har varit föremål för diskussioner vid flera tillfällen. Delmål 5 Borlänge kommun genomför en kampanj för ekologiskt producerad mat sedan många år, KRAV-ormen. Med konsumentvägledningen organiserad på avdelningen tillkom möjligheter till ny kunskap och nya infallsvinklar. Under kampanjen hösten 2003 genomfördes en prisundersökning av ekologiska matvaror enligt Konsumentverkets mall. Samtliga livsmedelsbutiker i kommunen besöktes. Resultatet har presenterats i lokala media och använts på olika sätt för att sprida kunskap om ekologiska livsmedel. Resultatet av prisundersökningen har också spritts till övriga Dalarna genom det länsomfattande projektet EKO-tåget som drivs från Borlänge. Genom konsumentvägledaren har också kontakterna med Konsumentverket förenklats och blivit fler. Uppföljning och resultat Projektet har fått en del medial uppmärksamhet. De lokala dagstidningarna "Borlänge Tidning och Dala-Demokraten har båda skrivit om olika delar i projektet. I tidningen "Bo i Borlänge" som utan kostnad distribueras till samtliga hushåll i Borlänge kommun har projektledaren skrivit om projektet ett par gånger. Tidningen "Kommunkanalen" för kommunens anställda har även den uppmärksammat projektet. I december 2003 hade Radio Dalarna en konsumentvecka inför den stundande julhandeln där projektledaren deltog tillsammans med Rättvisemärkts ordförande Andreas Drufva. Ämnet var etisk märkning av matvaror och kläder i programmet. 8

9 Integration av konsumentfrågorna Under tiden projektet har pågått har mängden ärenden inom konsumentrådgivningen blivit svårare att lösa. Det är under denna period som bluffakturorna ökade lavinartat. Målet att integrera konsumentverksamheten helt har därför inte nåtts i den utsträckning vi önskat bland annat på grund av den tidsbrist som råder. Däremot har en kunskap om konsumentperspektivet hos alla på avdelningen förankrats. Det finns många synergieffekter att uppnå. Möjligheten att utföra diverse undersökningar som Konsumentverket önskar få gjorda har ökat genom integrationen av konsumentverksamheten på Hållbar utveckling. Även om inte stora förändringar skett under projekttiden har ändå konsumentfrågorna fått nya arenor där tillfälle ges att möta borlängebor. Ungdomar För ungdomarnas del är resultatet olika beroende på vilket gymnasium man ser på. För eleverna på särskolegymnasiet var formen som användes i det första försöket ett bra upplägg och man ville inte förändra något. Metoden som användes här var föreläsningsformer där personal från Hållbar utveckling anlitades som föreläsare inom olika teman. Lärarna från denna skola ansåg att de olika föreläsningarna var mycket intressanta och att de var tillräckligt långa. Man ansåg också att både lärare och elever hade stor nytta av innehållet i föreläsningarna då det "hela tiden kommer nya råd och rön." Man ansåg också att samtliga föreläsningar hade berört konsumtion och miljö och fått ungdomarna att inse att "det man gör själv inte är obetydligt, utan att man kan påverka och göra skillnad." Både lärare och elever har fått en bra bas och grund att stå på", menade personalen. Det sätt som användes i början av projektet var alltför resurskrävande och därmed inte effektiv nog för att kunna bli bestående, trots den positiva utvärderingen både bland personal och elever. Vid det andra gymnasiet menade de berörda lärarna efter det första halvåret att man borde väva in ytterligare ämnen i projektet, vilket senare också skedde. Här efterfrågades också fortbildning för lärare i de frågor som berörde "handla hållbart" begreppet. Önskemål om fallbeskrivningar vad gällde konsumentlagstiftning framkom också i intervjuerna. Dessa kunde eleverna använda som arbetsmaterial då man studerade konsumenträtt m.m. Man ansåg att ett nytt sätt att presentera konsumentlagstiftningen på var nödvändig. En hel del av föreläsningsinnehållet kände eleverna igen från hemkunskapsämnet i grundskolan. Eleverna ansåg att de ville vara med mer i planeringen av arbetet från början för att få känna sig mer delaktiga i valet av uppsatsämne. Flera delar av det som utvärderingen av det "första försöket" visade låg till grund för den fortsatta planeringen av projektet. Seminariedagen "Världshandel och moral" i oktober arrangerades för samtliga gymnasielärare i kommunen. Utvärderingen visar att 81 % av lärarna ansåg att dagen varit värdefull och 61 % att det finns möjligheter att överföra seminariedagens budskap till undervisningen. 67 % av lärarna ansåg upplägget med olika föreläsare/workshophållare var bra eller mycket bra. Föreläsarna delade ut material utöver den kunskap som förmedlades. Även här var man nöjd och 87 % menade att de fått tillräckligt med material. Ungefär hälften önskade fortsatt kontakt med Hållbar utveckling. På frågan om det finns pedagogiska metoder för att utveckla syftet svarar två tredjedelar att det gör det. Frågan avsåg bland annat om det finns metoder att 9

10 samarbeta över ämnesgränserna vilket sannolikt är nödvändigt med en komplex fråga som hållbar handling. När en av skolorna efter seminariedagen åter arbetade med projektarbeten ansåg lärarlaget att eleverna engagerats på ett annorlunda sätt än tidigare. De hade fått ta del av processer som lett fram till att ta reda på fakta som lade grunden till deras egna arbeten. Sättet att uppmärksamma dem genom möjligheten att berätta för andra människor utanför skolan om sina arbeten, gjorde att de engagerades på ett annat sätt och tyckte att detta var frågor som berörde dem alla. Invandrare Eftersom inriktningen på det här området fick ändras och projektledaren byttes är resultatet mer blygsamt här. Men enligt de intervjuer som genomfördes med kvinnorna vid Gemensamma krafter i Borlänge, ansåg de att det hade varit en bra information som var nyttig och lärorik. De vet nu vart de ska vända sig då de har konsumenträttsliga problem med något. De vill gärna fortsätta med denna form av information. Både projektledaren och konsumentvägledaren har besökt Sfi-klasserna. Detta har skett även tidigare men mer utan struktur. Läraren har ringt och bett konsumentvägledaren att komma för en lektion. Den ansvarige Sfi läraren anser att samarbetet med konsumentvägledningen är positivt och ser gärna en fortsättning på förläsningsserien "Att förstå Sverige". Konsumentfrågor är alltid aktuella hos denna medborgargrupp. Även denna enhet efterlyste material som kunde användas i undervisningen med invandrargrupperna och hjälpa lärarna att besvara frågor som ibland uppkom. Ett resultat är att vi funnit de arenor där vi enklast kan möta invandrargrupper. Ett schema har utarbetats för att i förväg kunna planera när, var och till vilka grupper konsumentvägledaren ska komma. Diskussion Projektet "Handla hållbart" bytte projektedare under sommaren 2003 vilket gjorde att mycket tid ägnades i början åt inläsning och utvärdering av det arbete som påbörjats tidigare. Att byta en projektledare mitt i ett projekt innebär alltid svårigheter. Även om arbetet är dokumenterat är det inte lätt att överta en annans tankar om arbetet och fortsätta där den förste slutade. Det blir två långa inkörsperioder, trots det får resultatet anses som godkänt. Utmaningen har funnits i att väva ihop konsumtions- och hållbarhetsfrågor till en enhetlig del. Vad är hållbar konsumtion? En fråga som inte är lätt att svara på och som också blir föremål för en särskild utredning på regeringsnivå. En ganska stor del av projektet har därför ägnats åt att granska, utveckla och vidareförmedla teman inom etisk konsumtion. Detta blev en slags "gyllene medelväg" mellan renodlade konsumenträttsliga frågor och hållbarhetsfrågor. Det finns motsättningar mellan ekonomiska och etiska frågor då det i samhället idag kostar mer att tänka etiskt. Häri ligger också utmaningen. Ändå finns en konsensus i begreppet "handla hållbart" som berör både etik och ekonomi där handla kan tolkas på två sätt, både att köpa och att agera hållbart. Arbetet med projektet har ofta verkat omöjligt på grund av de kommunikativa svårigheterna med en av de två målgrupperna, skolan, vilket har gjort att mycket tid har ägnats åt att 10

11 kontakta samma personer ett flertal gånger. Mycket tid har också ägnats åt att få kontakt med framförallt skolledare och andra ledare inom gymnasieskolan. Svårigheter har också uppkommit i informationsflödet mellan skolledare och berörda lärare/arbetslag. Detta har bidragit till att de processer där samarbete med skola/lärare/elever har krävts blivit mycket tidskrävande. Att samarbeta med skolan som organisation tar mycket tid i anspråk samt kräver en hel del tålamod. Den positiva erfarenhet som finns från projektet är dock att då dörrarna öppnats in i skolan finns otaliga möjligheter för utveckling och samarbete med både skolledare, lärare och elever. Ett av de arbetssätt som i ett senare skede fungerat i detta projekt har varit lärarnas vilja att ämnesintegrera sin undervisning, precis enligt intentionerna för projektet. Kanske kan man också se det som att lärarna känner en osäkerhet och ovana inför ämnet. Men lärarna som deltagit i projektet har med stor entusiasm visat hur viktiga dessa frågor är för ungdomar idag. För att kunna veta om resultatet verkligen kommer att bidra till att ungdomar får en bättre grund att stå på inom konsumentområdet i framtiden, hade projektet behövt mer tid. Men med det undervisningsmaterial som tagits fram har lärarna nu möjlighet att gripa sig an ämnet på ett nytt sätt. Om gymnasierna verkligen kommer att nås har vi funnit en arbetsmetod tillsammans med lärarna som borgar för att konsumentkunskap i fortsättningen blir en självklar del i gymnasieutbildningen. Förhoppningsvis kan vi då om några år möta färre ungdomar som fått problem som konsumenter och fler ungdomar som gör etiska ställningstaganden. Förutom lådorna med undervisningsmaterial kommer Hållbar utveckling att vartannat år bidra med en utbildningsdag för lärarna på gymnasiet. På så sätt kan konsumtionsfrågorna hållas aktuella och dagen kan också ge en nödvändig inspiration. Lådorna ska också kunna lånas av lärare på Sfi och på sikt kan kunskapen även där öka bland lärarna för att minska efterfrågan på direkt medverkan av konsumentvägledaren. Projektet har visat på behovet av en strukturerad och noga planerad insats av den resurs som finns för förebyggande konsumentarbete vilket också kommer att ske. Många är vana vid att bara kunna ringa upp och be om en föreläsning. Det finns flera svaga grupper som har stort behov men med begränsade resurser måste ändå en prioritering göras. Kontakterna med Gemensamma krafter och invandrarföreningarna kommer att fortsätta även de. Önskvärt vore att under en period kunna träffa invandrare i små grupper där de vågar komma till tals och ta fram sina egna problem. Om några får ökad insikt kan dessa bidra så att även andra får tillgång till denna kunskap. Nu är konsumentverksamheten en del av det ordinarie arbetet på avdelningen för Hållbar utveckling. Möjligheterna finns nu att hela tiden utveckla arbetsmetoderna och att integrera de olika verksamheterna mer och mer. Arbetet har också påbörjats att föra upp konsumentfrågor på det politiska planet och visa på vilka effekter som olika företeelser som internetbedrägerier och avregleringar får på många människor. En förhoppning är att resurser på något sätt kan tillföras så att erfarenheterna från projektet kan tas tillvara på bästa möjliga sätt. 11