Välkomna till Uppland

Transkript

1 Välkomna till Uppland Foto: hacksta gård Både det ekologiska lantbruket och den ekologiska föreningsrörelsen har en lång historia i Uppland. Här finns många av pionjärerna i producentledet, här startades Ekokött och här rekryterades också Ekologiska Lantbrukarnas första ordförande Staffan Ahrén. Ekologiskt lantbruk har inför stämman besökt några av de ekoproducenter som är aktiva och utvecklar sin produktion idag. Läs våra reportage, och ni vet lite mer innan vi ses i Sigtuna mars. Landskapet Uppland har i söder runt och mellan Uppsala och Enköping bördiga slättområden med många större gårdar. Mot norr och öster däremot blir det mer och mer skog och åkerlandskapet mer mosaikartat. Längst i öster och sydost ligger skärgårdsöar, med riktigt småskaligt lantbruk. Det här speglas också i inriktningen på jordbruket. Spannmålsodling i slättbygderna och mycket mjölkproduktion i norr och öster. Även inom den ekologiska produktionen med ca 10 % av arealen är spannmålsodlingen och mjölkproduktionen stark. Köttproduktion från nöt och gris är ganska stark. Medan ekologisk äggproduktion och grönsaksodling inte är så vanlig. Bland de ekologiska bönderna i Uppland finns flera kända personligheter som engagerat sig och fortsatt engagerar sig i utvecklingen av det ekologiska lantbruket. Inte minst har många varit med att få marknaden att fungera bättre. När Arla började ta emot ekologisk mjölk var flera av de drivande lantbrukarna från Uppland. Samma sak när Ekokött och Samspann bildades. Nu är engagemanget starkt för att skapa ett regionalt varumärke, Upplandsbondens, för både kött, grönsaker och spannmålsprodukter. Ett initiativ som borde ha goda förutsättningar att lyckas med konsumenternas allt större intresse för närproducerad mat och med Stockholmsmarknaden till stor del inom landskapet. Tillväxten inom det ekologiska lantbruket har på senare år framförallt handlat om fler mjölkgårdar. Roligt är också att det finns en återväxt med en ny generation som börjar ta över gårdar efter flera av de lantbrukare som var tidigt igång med ekologiskt. Här i gårdsreportagen skriver vi om två av dem. LENNART LARSSON ekologiskt lantbruk 1/

2 Ulrika och Torolf bland de större grönsaksodlarna i Uppland Femtio sorters grönsaker och potatis som säljs till restaurang, butik och lådkunder. CHRISTINA FORLIN text & foto Hos Ulrika Ivergård och hennes man Torolf Forsberg, kallad Toffe, är det fullt upp fast det är vinter. Man kan ana hur hektisk sommarsäsongen är då alla odlingar är igång. På dryga 15 år har de byggt upp en av Upplands största odlingar av ekologiska grönsaker med ett brett sortiment. De säljer till lunchrestauranger, lyxkrogar, en del butiker och grönsakslådekunder. KRAV har de varit med i sedan 1997 och det har alltid varit en självklarhet för Ulrika och Toffe att odla ekologiskt. Nära byn Bol i nordöstra Uppland vill de förverkliga sina livsdrömmar. Här håller vi på att isolera och ska få in värme, säger Ulrika. Hon visar runt i ladan som numera härbärgerar en tvätt för potatis och grönsaker samt en förpackningsmaskin. En oförutsedd leverans har gjort att de tillfälligt fått avbryta renoveringen och tvätta och packa morötter och potatis. Kunderna måste man vara rädd om, säger hon. Det är bara att gilla läget. 14 ekologiskt lantbruk 1/2008 Men hon längtar efter att kunna packa och tvätta i ett renoverat uppvärmt utrymme det är slitigt med all hantering i kyla. För tillfället är det en provisorisk panna som ger värme. Arbetar med skinnen Bredvid finns stallet där de tjugo tackorna håller till. De är Ulrikas ansvar. Jag har pälsfår, finulls- och leicestertackor som är min egen specialkorsning. De senare blir allra finast, väl byggda och med fin päls, säger hon. På vintrarna arbetar Ulrika med skinnen när hon hinner och gör cykelsadelskydd och kuddar i olika modeller. Hela skinn säljer hon också. Utanför lada och stall står två containrar fyllda med potatis, lök och morötter. Vi trodde att vi skulle fått hjälp att bygga lagerutrymme av en snickare i höstas men han hade inte tid, så då stod vi där med skörden och hade ingenstans att ha den. Containern blev räddningen och den håller vi på att isolera. Kylcontainern som vi redan hade är förstås isolerad och håller värmen bättre. Sortimentet svårplanerat Idag är det frost ute och Toffe Containern blev räddningen för skörden när snickaren inte hann komma och bygga lagerutrymmet som planerat. ska iväg och laga en skåpbil. Ulrika ska beställa frö. Det är jätteroligt, men svårt att planera vad vi ska så, säger hon. Man ska veta nu vilka grönsaker som efterfrågas till hösten Tackorna är Ulrikas ansvar och under vintern arbetar hon med skinnen när hon hinner. och det är nästan omöjligt. Det kan slå år från år. Hur vädret blir vet man inte heller. Förra odlingssäsongen satsade vi mer på stjälkselleri eftersom efterfrågan var så stor 2006, men den gick inte att sälja i år så vi stod här med en massa osåld stjälkselleri. Sortimentet är brett, närmare 50 olika grönsaker och potatis odlas på gården. Det är nödvändigt eftersom de odlar till grönsakslådor. Roslagslådan som den kallas körs ut i Östhammar och Norrtälje från juli till oktober en gång i veckan och sedan kanske någon gång i månaden. Grönsakerna packas på gården och körs ut därifrån. Förutom lök och morötter ingår svartrötter, palsternacka, gul-, vit- och polkabetor, broccoli, blomkål och brysselkål och många andra grönsaker när det

3 är säsong, tomater exempelvis. På senare tid har grönsaker även levererats till Ekobeställarna som etablerat sig i Uppsala. Mini till lyxkrogarna Minigrönsaker är en specialitet som de levererar till lyxrestauranger. De ska vara små och se naturliga ut, gärna lite krokiga och vinda. Det ska synas att de var små när de växte och får inte se formade ut i efterhand. Vi sår dem senare på säsongen, säger Ulrika Persiljeroten får inte vara grövre än en krona, säger hon och purjolöken ska vara tunn. Kardborrerot och haverrot är andra udda, trendiga grönsaker som fått fäste i gourmetvärlden och som Ulrika och Torolf klarar att ta fram. Kockarna i Stockholm är jättenöjda, säger de och det är förstås roligt. Lyxrestaurangen Lejontornet ville ha all haverrot vi fick fram. Sammanlagt har de odlingar på cirka 20 hektar. Växtföljden är femårig och första året har de potatis, andra året grönsaker och sedan följer tre år med vall. Jobb och risker Att odla grönsaker ekologiska är en utmaning ibland. Visst har de radhacka och flamaggregat till hjälp men det är mycket handjobb i raderna. Arbetskraft kan vara svårt att få tag på och de längtar efter att få renovera det andra huset på gården så att de kan erbjuda övernattning. Och Toffe berättar att de hade väldiga problem med kåljordloppor i somras. Brysselkålen fördärvades helt. Vi satte ut även ganska stora plantor och ändå tog lopporna hand om dem. Rådjur kan också ställa till besvär, de fördärvade sallad och purjolök ett år för tiotusentals kronor. Håkan Carlborg är intresserad av avel och skulle gärna ha fler moderdjur som är 25 procent SRB, 25 procent Angus och 50 procent Hereford, korsningar som det tyvärr tar tid att få fram. Kjellingby en av gårdarna bakom Upplandsbondens Köttdjur och grönsaker på en av Upplands första ekologiska gårdar. Håkan Carlborg tar emot på gårdsplanen på Kjellingby gård fyra mil öster om Uppsala och det blåser en kall nordostvind i början av januari. Till vänster finns den ombyggda ladan med de 35 dikorna och tjuren. Djuren kan välja om de vill vara inne eller ute. Till höger ligger de relativt enkla utomhusstallarna för stutarna. Köttproduktion är gårdens inriktning. Håkan guidar runt och diskuterar olika köttraser. Han är van att få studiebesök, det märks. Ofta kommer det studenter från SLU till gården och flera av dem har gjort specialarbete där. Visst tar det tid men det tillför också mycket. Det är intressant, säger Håkan. De händer att de hittar lösningar eller förbättringsmöjligheter som jag inte reflekterat över, de tänker i andra banor i bland och det är stimulerande att ta del av. Nytänkande är typiskt för Kjellingby gård. Håkans pappa Per Erik var tidig med att gå över till ekologisk odling. Redan 1988 började omläggningen som tog fyra år. Han startade med en tredjedel av marken och några dikor och får. Det som fick honom att tänka om var bland annat att han hade köttdjur med intensiv uppfödning inne i lagården och samtidigt några Hereford ute i kylan och såg att djuren inne oftare var sjuka än djuren ute, berättar Håkan. Även grönsaker Samtidigt som man ställde om gården började familjen med grönsaksodling. Omfattningen har varierat men just nu hinner Håkan och hans fru Elisabeth Dec Carlborg inte med mer än ett halvt hektar frilandsgrönsaker och en del odling av tomater och gurka i ett mobilt växthus. De säljer det mesta i en liten gårdsbutik. Till för några år sedan sålde de lådor till konsumentgrupper inne i Uppsala, men den verksamheten ligger nere just nu. Dessutom hoppas Elisabeth få igång plantuppdragning och försäljning av blommor, hortonom som hon är. Det finns ju ingen KRAV-märkning för den verksamheten men inriktningen ska vara sådan. Håkan tog över gården 1999, inklusive befintliga och nya arrenden, och byggde stallarna för lösdrift ute. Han brukar nu cirka 140 hektar och sköter även underhållarbetet i skogen som är på 90 hektar. Vi har en skotare och eftersom vi även har mycket naturbetesmarker som ska hållas i ordning kör jag hem träd därifrån. På gården finns också 25 tackor. De är väl inte så lönsamma, men de är ett bra komplement på betet. Kalvarna ska ha rena parasitfria beten och det hjälper tackorna till med. Intresserad av avel Håkan är med i styrelsen för Upplands Ekologiska Odlare och är även en av gårdarna som levererar till Upplandsbonden. ekologiskt lantbruk 1/

4 foto: per-håkan nilsson Hans pappa Per Erik är slaktsamordnare där. Vi skickar ungefär 20 djur till Upplandsbonden och 10 till våra egna kunder som köper lådor. Efterfrågan ökar nu och det är roligt men det är inte lätt att snabbt hänga med i svängarna. Först ska bra nya kor tas fram som får kalv och sedan tar det ytterligare två år innan stuten är slaktmogen. Hereford är den dominerande rasen på gården. Problemet med den är att den mjölkar lite för lite, kalvarna växer långsamt. Vi har haft moderdjur som varit hälften SRB och hälften Angus som vi betäckt med Charolais och det har varit jättebra djur, men tyvärr är SRB lite för foderkrävande. En ännu bättre variant är att få fram moderdjur som är 25 procent SRB, 25 procent Angus och hälften Hereford, men det tar tid i en sådan lite besättning som vi har och just nu har vi bara fem sådana kor. Det är lite för omständligt, så man får kompromissa. När den KRAV-märkta köttproduktionen kom igång i början av 1990-talet blev avsättningen av produkterna ett bekymmer eftersom de kooperativa föreningarna inte var intresserade av ekologisk produktion. Vi började sälja själva och vi har fortfarande kvar kunder från allra första början, säger Håkan. Nu känns det lite grann för familjen Carlborg som att uppfinna hjulet igen. Ekokött var en gång en kanal att få avsättning för det ekologiska köttet och pappa var aktiv där. Nu har föreningen inlemmats i kooperationen och vi har återigen problem med avsättning den vägen. Nu är det dags för nästa projekt Upplandsbonden för att bättre nå ut till kunderna. Vi får hoppas att detta blir en bra långsiktig lösning. Även mindre gårdar ska kunna ha en hygglig inkomst. CHRISTINA FORLIN MAFA program för foderberedning Kalle Danielsson mitt i grödan. Kalle är ordförande i Upplandsbonden Missnöje med Scan fick ett 30-tal köttbönder i Uppodlarna att gå samman för att sälja ekologiskt kött själva. Upplandsbonden är cirka 30 ekologiska lantbrukare i Uppland, som gått samman för att sälja sitt kött under det egna varumärket. I maj fyller föreningen två år och i snart ett och ett halvt år har köttförsäljningen varit igång. Ordförande är Kalle Danielsson på Hacksta gård två mil väster om Uppsala. Det är kul att vara engagerad men det tar massor av tid, säger han. Vi säljer en hel del och hoppas snart komma in på stockholmsmarknaden också. Framför allt är det de två Coop Forum-affärerna i Uppsala som köper. Coop har ju varit ledande hela tiden inom det ekologiska så det var en naturlig samarbetspartner, säger han. Sedan oktober 2006 har föreningen levererat nötkött och lite lamm dit och försäljningen ökar. Ekobeställarna som etablerade sig i Uppland i höstas köper också kött från Upplandbondens och även Carola Magnusson, en varm förespråkare för ekologisk mat som förser skolor och förskolor med mat och har cateringverksamhet bland mycket annat. Vi slaktar cirka tre djur i veckan men vi skulle kunna leverera mer, det finns en buffert på gårdarna som är med i föreningen. Därmed inte sagt att vi inte vill bli ännu fler, vi ligger på även mjölkproducenter som Åkerböna eller raps? I en Skiold skivkvarn maler du enkelt både åkerböna och raps med bästa driftsekonomi och foderstruktur. Besök för mer info Nöjda kunder är det bästa vi vet! Tel Fax mafa@mafa.se Upplandsbonden Företagsform: Ekonomisk förening. Slakt: för närvarande ca 150 nöt om året, ökning till 500 planeras, även lamm och gris på sikt. Mycket stut och allt hängmöras. Försäljning: Huvudsakligen till Coop Forum i Uppsala samt Coop i Enköping och Östhammar. Även leverantörer till Ekobeställarna i Uppland samt Carolas Eko. Betalning: Gundavräkning + KRAV-tillägg kr/kg i andra tilllägg till bonden. 16 ekologiskt lantbruk 1/2008

5 gärna skulle kunna leverera kalvar till köttuppfödarna. Grönsaker och cerealier säljer inte Upplandsbonden i dagsläget men tanken är att föreningen ska bli en försäljningskanal även för de produkterna. Missnöje med Scan Missnöje med Scan bidrog till att Upplandsbonden blev verklighet. Vi hade några möten 2005 där vi kom med lite funderingar och vi beslutade att köra i gång ett projekt ihop med Hushållningssällskapet. För att utveckla konceptet fick de pengar från Jordbruksverket, inom ramen för det gamla landsbygdsutvecklingsprogrammet. I höstas kom besked att de tilldelats ytterligare medel kronor, vilket förstås gör arbetet lättare och roligare. Vi har börjat att diskutera nu hur vi ska lägga upp projektet, hur köttaffärerna ska kunna utvecklas mer och hur vi ska få lönsamhet i föreningen. Har amkor Kalle har tillsammans med sin fru Karin Friis ett 30-tal amkor på gården, de flesta korsningar Simmental- Angus eller Fjällko- Angus. Den senare korsningen är vi nöjda med, fjällkorna har En trillingfödsel på Hacksta i våras var en speciell upplevelse. Kalvarna klarade sig bra, delvis med hjälp av nappflaska och genom att en adopterades bort. mycket och fet mjölk så kalvarna växer bra. Både Kalle och Karin gick den högre ekologiska kursen på Ultuna Det var ganska många som ställde om då så vi hakade på det tåget. De brukar 140 hektar inklusive arrenden. Rätt mycket höstvete har de, den grödan går bra, men även en del vårvete, havre och vall förstås. Till nästa höst även råg. Det känns skönt att slippa köpa dyr gödning och bekämpningsmedel. Framför allt är det underbart att kunna gå ut en promenad en fin vårkväll istället för att sitta i traktorn och spruta. Gården har drivits i släkten ända sedan Kalles farfars far köpte den Mjölkkorna försvann 1955 och ända fram till 1980 odlades det bara spannmål på gården. Sen var där cirka 60 suggor fram till Sinsuggstallet var lätt att göra om när vi bestämde oss för att skaffa köttdjur 2002, säger foto: hacksta gård Kalle. Eftersom vi måste ha vall när vi odlar ekologiskt kunde vi lika gärna ha några djur också, och det har vi inte ångrat. Gårdens kalvar föds under mars-april och några slaktas vid 8-9 månaders ålder. De flesta säljs vidare för fortsatt uppfödning på andra ekologiska gårdar som är med i Upplandsbonden. CHRISTINA FORLIN vi säljer direkt Sverige-Norge-Finland foto: hacksta gård herbamat en direktsåmaskin. Komplettera vallar och beten. Karin och Helena Friis demonstrerar Upplandsbondens kött på Coop Boländerna. KVICK-FINN kultivator med rotor för mekanisk ogräsbekämpning. ring, maila boris i finland Han talar svenska boris.lindgard@agrolink.fi ekologiskt lantbruk 1/

6 Vattensta gård var en av Arlas första ekoleverantörer Med ny lösdrift och mjölkgrop ska Johan ta över efter pappa Torgny. Foderarealen ser han som största framtidsproblemet. OSCAR FRANZÉN, text & foto Ung, rask, framåt, nybyggt och fint. Det är den koncisa beskrivning av Johan Mattson och Vattensta gård som vi får av Rolf Arvidsson, ordförande i Uppodlarna. Nja, allt kan jag inte hålla med om, skrattar Johan. Vi sitter hemma vid köksbordet i den nyrenoverade undantagsstugan där Johans föräldrar Torgny och Elsy precis flyttat in. Varken Johan eller hans pappa är sena att ösa positiva ord tillbaka över grannen Rolf. För Rolf är allting möjligt. Om alla bönder vore som honom skulle mycket se annorlunda ut, säger Johan. En av Arlas första Vattensta, strax utanför Gimo i nordöstra Uppland, är en av landets ekologiska mjölkpionjärer. Hela gården lades om 1989, och man var en av Arlas första 13 ekologiska gårdar när man 1994 fick börja leverera ekologisk. Idag drivs gården av Johan, pappa Torgny och farbror Ingemar Mattson. För tre år sedan byggdes den nya ladugården med plats för 107 mjölkkor i lösdrift och manuell mjölkning i grop. Kalvarna föds upp med amkor, ett system man haft i 25 års tid. Men det är inte de mest lågproducerande korna som sätts som ammor, för som Torgny säger, dåliga amkor ger dåliga kalvar. Istället lägger man en hel del tid på att hålla koll på vilka kor som fungerar bäst som ammor för stunden för att en ko går bra med en kalvgrupp i en laktationsperiod behöver inte alls betyda att hon gör det i nästa. Varför väljer man då att satsa på mjölkproduktion? För Torgny var intresset från Johan avgörande: Om inte Johan hade velat så hade vi lagt ner, säger han. Ville ta över Men Johan har, till skillnad från sina två syskon, alltid vetat att han skulle bli bonde. Efter naturbruksgymnasiet på Jälla ville han direkt börja arbeta hemma på gården, men då sa pappa nej. Bättre att prova på alternativen till bondelivet innan man bestämmer sig var filosofin. Istället tog Johan jobb på ett antal andra gårdar, men efter en motorcykelolycka som gjorde det svårt med tyngre uppgifter började han köra buss. Och det fortsatte han med i åtta år. Under Vattensta Drivs av Johan, pappa Torgny och farbror Ingemar Mattson. Idag 95 mjölkkor i lösdrift med mjölkgrop, 145 egna ha med vall och grönfoder Kraftfodret odlas av en kusin 15 km bort, som istället tar hand om en del gödsel. Tjurkalvarna säljs vidare till uppfödning. Det är svårt att köpa ekologisk spannmål till mjölkkorna. Torgny och Johan ser foderfrågan som den stora framtidsfrågan. en längre utlandsresa blev dock bondedrömmarna allt mer närvarande, och lagom till att han kom hem frågade pappa om han inte villa ta över gården. Det är inget beslut Johan ångrar. När jag körde buss var livet så här, säger han och drar ett rakt streck genom luften. Men livet som bonde är annorlunda: Dagen kan börja med att allt är skit, med en sjuk kalv eller en ilsken amko. En timme senare är livet plötsligt underbart, säger Johan och det är tydligt att det är så han trivs bäst. Kritiskt positiv Och nog stämmer beskrivningen framåt alltid. Idag är han aktiv både i Arlas kretsråd liksom den lokala LRF-kretsen. Själv betraktar han sig därför som jävig i frågor om Arla, men både han och Torgny berömmer Arla för att de var så tidigt ute med att se potentialen i ekologiskt. När det kommer till nyrekryteringsarbetet är bedömningen inte lika positiv: Arla skickar ut broschyrer där de skriver att det är roligare att vara ekobonde. Det är sant, men inget man rekryterar nya ekobönder på, säger Johan. Istället är det en pengafråga, det är helt enkelt för liten skillnad. Själva har de det tufft med lönsamheten nu efter nyinvesteringen i ladugården, men ändå lättare än vad de räknade på i byggprognosen på grund av det högre mjölkpriset. Samtidigt hade de trott att det skulle gå lättare att köpa ekospannmål. Markbrist För Johan är det också foderfrågan som är den stora framtidsfrågan för ekologisk mjölkproduktion: Tittar vi på hur det ser ut idag är det uppenbart att framtidens mjölkbönder inte kommer att kunna vara självförsörjande på egen mark. En lösning skulle vara en ny försäljningspool, oberoende av Lantmännen, där ekomjölkbönder och odlare i olika delar av landet ska kunna knyta direktkontakter och skriva kontrakt om kraftfoderodling. Ett förslag som Johan gärna skickar med för diskussion vid årets stämma. 18 ekologiskt lantbruk 1/2008