Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal Om di/dom: väsentligen bara rör det talade språket (Bergman, G. 1962) tal

Transkript

1 Från gårdagens (19/3 2015) teveprogram i TV4 Malou Efter tio publicerades följande i nätupplagan Är det dags att en gång för alla införa enhetsformen dom i stället för de och dem? Imorse blev Sindy och Michael från nya programmet Unga föräldrar intervjuade i Malou Efter tio. Här berättar dem om hur de träffades 1 2 Nominativ- och objektsformer Disposition Ska det vara så dj la svårt att skilja på de och dem? Skärp er! Det är exakt samma sak som att skilja på jag och mig, du och dig eller vi och oss. 3 4 Gösta Bergman Sydliga provinsialismer i det bildade svenska talspråket (Bergman 1941). Nordliga provinsialismer i det bildade svenska talspråket (Bergman 1952). Vad heter skriftspråkets de gör det i talspråket? Heter det dem gör de, dom gör de, eller di gör de? 5 6 1

2 tal... Nach der Mundart zu Stockholm sagt man auch dom für de und dem (Sjöborg Schwedische Sprachlehre 71). de uttalas hvardagligt [ ] vanligen di, och dem vanligen dåmm, hvilket sistnämnda blir af Stockholmaren äfven brukadt i nominativen, liksom dem (dämm) på flere ställen i Dalarne (Rydqvist Svenska språkets lagar 2, 1857:542). Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal Om di/dom: väsentligen bara rör det talade språket (Bergman, G. 1962). Nils Uthorn (svensklärare): sedan dom har gjort sitt intåg jämväl i skriften [bör gymnasielärare trots allt] fortsätta att rätta skrivet dom till de [ ] och [ ] till dem (SLÅ 1970:147;154f.). 7 8 Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal, forts. Bertil Molde: dom för de och dem i skrift [har] blivit allt vanligare med åren (Språkvård 2:1971). Sven Pilström (svensklärare): svenska folket [kommer aldrig] att lära sig det rätta bruket av de/dem så länge man säger di/dom. [ ] Jag tror på en mjuk reform med dom i alla stilarter som slutmål (SLÅ 1972:145;152). 9 Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal, forts. Alvar Ellegård (professor i engelska vid Göteborgs ): dom är den enda enhetsform för de och dem och för dom flesta av oss den enda formen i den naturliga grammatik vi växer in i som barn (Ellegård, A. Skapa en naturlig grammatik. Dagens Nyheter ). 10 Svenska språknämndens enkät 1976 Andel lärare som tillät dom i skrift: Grundkollärare 20% Gymnasielärare 8% Varför skriver du dem i den här meningen? Dem har tre paralleller i årskurs nio. Några svar: Det är skriftspråk. Man säger dom, men stavar dem. Är det fel? Jag vet inte. Dem är finare! Man säger ju så, dvs. dem här

3 Ordformer som uttalas dom nominativ objekt Pers. pron. (3 pl.) de dem Determ. pron. de dem Dem. pron. de här/de där de (personer) Best. art. de Gisela Håkansson och Catrin Norrbys undersökning från början av 2000-talet Lucktestdialog mellan expedit och kund. Studenter, 100 med svenska som förstaspråk och 42 med svenska som andraspråk, skulle fylla i tomma repliker. Hur mycket kostar.? Passar..? Vad tycker du om..? är en ny modell Talspråk/skriftspråk Exempel på felaktigt använda former Även om det gällde dialog, dvs. talspråk, överanvändes skriftspråkliga former. Vad/hur mycket kostar de? Fel Förstaspråksstudenter 12% Andraspråksstudenter 30% Passar dem? Passar dem bra? Vad tycker du om dem (sedan korrigerat till de). Vad sägs om dem här? Dem här har vi till ett riktigt bra pris Wilhelm Moberg (Utvandrarna) Positionsprincipen Till andra klassen räknades dem som endast delvis var uslingar. Kan förklaras med positionsprincipen leder fel i detta exempel - innebär att dom som i fundamentet transponeras som de som, medan dom som efter huvudverbet transponeras som dem som

4 Wilhelm Moberg Till andra klassen räknades predikativ predikat *dem som endast delvis var uslingar (ho) subjekt dem * som endast delvis var uslingar Tage Aurell (Läsminnen) Jag hatade de som kom in i bokhandeln som till nån sorts boxningsmatch. Jag hatade *de som kom in subjekt predikat (ho) objekt *de som kom in subj. pred. subj. advl. pred. predikativ Attraktionsprincipen leder fel Attraktionsprincipen Den s.k. attraktionsprincipen finns omnämnd i SAOB - innebär att dom som transponeras som de som när som i relativsatsen står som subjekt och dem som när som står som objekt i relativsatsen, I st.f. den väntade nom.-formen i pl. de förekommer i determ. anv. icke sällan på grund af attraktion till bisatsen oriktigt (dat.-) ack.-formen dem, då relativet är obj. i bisatsen [ ] hvarigenom känslan af samhörighet med hufvudsatsen försvagas (Artikeln den i SAOB) I SAOB finns exempel på fel som författare gjort och som kan hänföras till attraktionsprincipen Några exempel: Nya Testamentet (1526:Kor. 4:18) Rudbeck (Åtskilliga exempel t.ex. Bref 69,1670) Bellman (1787) Lagerlöf (Nils Holgersson :318) Rydberg (Vapensmeden, 1891:347) Svenskan i tal och skrift (Holmberg & Ekenvall Svenska för gymnasiet, 1969 de mest kända av alla liknelser är väl *dem som vi finner i Nya Testamentet som vi finner i Nya Testamentet obj. subj. predikat Både attraktionsprincipen och positionsprincipen leder fel

5 Argument för att upprätthålla distinktionen mellan de och dem 1. En hel del språkvårdare är inte förtjusta över ett införande av ett skriftspråkligt dom. 2. Normalformen de är mer flexibel och demokratisk. I praktiskt taget all saklitteratur och skönlitteratur (barnböcker undantagna) är de den vanligaste formen. Fler argument 3. Om dom skulle slå igenom i skrift skulle det leda till att gårdagens och dagens litteratur blir mindre tillgänglig för morgondagens läsare. Förändringar i skriftbilden bidrar till att fjärma olika tidsepoker från varandra. 4. I det offentliga språket krävs större korrekthet Argument mot att upprätthålla distinktionen mellan de och dem. 1. Det fyller ingen funktion för betydelsen. 2. Ingen förankring i talet eftersom vi inte gör någon distinktion där. 3. Känslan för olika språkliga kategorier som vi tidigare haft i det svenska språket är hos gemene man borta, t.ex. Jag sjunger; vi, ni, de sjunga och det är, vi, ni, de äro. Fler argument 4. I vissa skolböcker för grundskolans lägre stadier har man redan på 1980-talet i stor utsträckning övergått till att skriva dom. 5. Om det nu är så att talspråksformen dom har förekommit i minst 300 år, varför inte införa denna form i skriftspråket? 6. Många framstående forskare i svenska språket förordar en enhetsform, t.ex. Per Ledin (dom) och Olle Josefsson (de) Det vore en normal utveckling att de/dem>dom jfr utvecklingen av presens av vara Fornsvenska >1800-tal 1917 års 1950f. bibel iak/jag är är är är thu/du äst är är är han/hon är är är är vi(r) ärum vi äro äro är i(r) ärin I ären ären är ther äru de äro äro är Personliga pronomen 3:e pers.plur. under fornsvensk tid mask. fem. neutr. nominativ ther/the thar, tha thön, the ackusativ tha tha(r) thön, the dativ (alla genus) them, thæm (thom, thöm)

6 3 pers. plur där <th> är ersatt med <d> Nu och i framtiden mask. fem. neutr. nominativ der/de dar/da dön/de ackusativ da da(r) dön/de Nominativ dativ/ackusativ alla genus de dem dativ (alla genus) dem,dæm,dom,döm I nusvenskan ersätter de gamla dativformerna ackusativformerna- alla genus och kasus (utom genitiv) dom Jag vill avsluta med att säga att det har varit mycket intressant att lyssna på dom andra föredragshållarna i dag och därför skulle jag vilja tacka dom med en stor applåd! Dessutom skulle jag vilja tacka Nils Dverstorp som har varit motor för detta evenemang, och jag vill därför överlämna dom här godsakerna som kan ge dig energi för dom kommande åren. Utveckling i svenska Fornsvenska y. fornsvenska nysvenska nusvenska nominativ iak, iagh, jagh jag dativ mæ(r ) mæ mig [mej:] ackusativ mik migh, mik mig De eller dem? Hur hanteras de/dem i norskan? Vi ska ge barnen de [de] böcker de [de] vill ha. Han tycker om de [de] snabba bilarna.(best.artikel) Pizzorna? Dem äter jag till lunch.(personliga obj.) Pizzorna? De [de] finns i frysen. (personliga) De [de:] hundarna borde hålla kopplade. (demonstrativt) De hundar som springer lösa ska. (determinativt) De här hundarna (demonstrativt) nominativ ackusativ bokmål de dem nynorsk dei dei