Examensarbete. 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Samverkans påverkan. Pedagogers syn på samverkan mellan skola och fritidshem Co work and its effect

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Samverkans påverkan. Pedagogers syn på samverkan mellan skola och fritidshem Co work and its effect"

Transkript

1 Lärande och samhälle Kultur, Språk och Media Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå Samverkans påverkan Pedagogers syn på samverkan mellan skola och fritidshem Co work and its effect Educaters view on cooperative work between the school and after school day care Petter Lundin Lärarexamen 210 hp Examinator: Handledare: Pär Widén Ange handledare Kultur, media och estetik Handledare: Anneli Einarsson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur fritidspedagoger och lärare ser på samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger på fritidshemmet och hur det har påverkats av det utökade samarbetet mellan de båda verksamheterna. Problemställningen är: vad anser fritidspedagoger och lärare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framställer hur lokal, yrkesroll, och tid och planering påverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssättet som använts är Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskälla. Informanterna består av två fritidspedagoger med lång arbetserfarenhet och två lärare, också de med lång arbetserfarenhet. Därefter har intervjuerna transkriberats och innehållet behandlats för att sedan redovisas. Resultatet av studien består helt enkelt av informanternas utsagor och åsikter kring samverkan. Både positiva och negativa aspekter kommer fram och tas upp. En kort sammanfattning av den informationen är att majoriteten av dem tycker att samverkan är en god idé i teorin men i praktiken så fungerar det inte alltid lika bra. Slutsatsen består också den, egentligen av resultatdelen i uppsatsen i och med att det är de subjektiva utsagor från mina informanter som är målet och syftet med studien så är det också dessa som är slutsatsen. Slutsatsen kan också vara att samverkan är någonting som bör vara positivt men sällan lever upp till detta, på grund av många olika faktorer. Nyckelord: fritidspedagogik, pedagogers synsätt, samverkan, skolbarnomsorg. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Definition av begrepp Avgränsningar Disposition Metod Urval Insamlingsmetoder Forskningsetik Fritidshemmets uppdrag Litteraturgenomgång Yrkesidentitet Planering och tid Lokal Pedagogisk verksamhet Redovisning av resultat Intervjuer med fritidspedagoger Fritidspedagogerna och samverkan Fritidshemmets lokaler Fritid och planering Yrkesidentitet och yrkesroll Intervjuer med lärare Lärarnas syn på samverkan Fritidshemmets lokaler enligt lärarna Planering på den fria tiden Status och tvång Analys och teoritolkning Diskussion/slutsats Referenser Bilagor

6 6

7 1. Inledning Efter att jag i mer än tre år gått lärarutbildningen i Malmö, är det fortfarande en stor brist på kurser, litteratur och dylikt som riktar sig mot fritidspedagogiken. Med inriktning på grundskolans tidiga år så har det kommit före och därmed har fritidspedagogiken hamnat i skymundan och endast visat sitt ansikte under praktik. Då jag även blir behörig att arbeta på fritidshemmet, så har jag valt att rikta min undersökning mot fritidshemmet och på hur samverkan mellan fritidshem och skola uppfattas av den personal som arbetar med den. Vad menas då med samverkan? I det här fallet så ligger fokus på lärares och fritidspedagogers samspel de båda yrkeskategorierna emellan. Hur de ser på frågor rörande gemensamma lokaler, yrkesidentitet, tid och planering. Dessa frågor är baserade på mönster som uppkommit efter intervjuerna i och med behandlingen av materialet. Hur har detta samarbetet påverkat deras situationer och deras föreställningar kring just samverkan. Med utgångspunkt i Nilssons (1996) tolkning av social identitet så behandlas informationen som framkommit ur studien för att skapa en bild av hur pedagoger själva ser på begreppet och dess påverkan av deras arbetsmiljö, vare sig det är psykiskt eller fysiskt. Nilssons teorier tar sin utgångspunkt i Henri Tajfel och Ralph Turners teorier kring just social identites. Nilsson (1996). Att samverkan, i allmänhet, är någonting som gynnar skolan är det flera forskare som anser. Gummeson m.fl. (1992), Torstensson-Ed (2000). Ett större samarbete leder till större möjligheter och öppnar upp för en större och bredare bild av vad en skoldag kan innebära, det blir en heldagsverksamhet som Gummesson m.fl. (1992) skriver. De fortsätter att skriva att i en sådan verksamhet ges eleverna tillfälle att undersöka, experimentera och att själva söka sig fram till ny kunskap. Att det också skall finnas tid och rum för barnens egna lekar och också för att vara tillsammans och leka med sina kamrater. Men problemet är, att i och med det här samarbetet, så finns risken att fritidspedagogerna och deras verksamhet hamnar i skymundan och att det som kallas samarbete egentligen har resulterat i att fritidshemmet blivit drabbat snarare än gynnat av det här samarbetet. Om det har blivit påverkat är givetvis olika från arbetsplats till arbetsplats, och även graden av påverkan i de fallen där det faktiskt har blivit detta. Syftet med den här studien är att belysa pedagogers egen åsikt och deras uppfattningar 7

8 kring samverkan och hur den har påverkat fritidshemmets verksamhet och i viss mån även skolans verksamhet. 1.1 Syfte och frågeställningar Då forskningen är begränsad kring ämnet samverkan och samarbetet mellan skola och fritidshem, så är syftet med den här studien att belysa hur de pedagoger som arbetar med det ser på detta samarbete. Ett försök görs att beskrivs deras föreställningar och åsikter om förhållandet mellan skola och fritidshem. Att belysa eventuella problem som dessa personer möter i och med samverkan. Studien kommer inte att kunna täcka upp allt kring detta eller gå in på djupet utan istället visa på eventuella problem och bereda väg för framtida forskning. Hur upplever pedagoger samverkan mellan fritidshem och skola? Hur upplever de att fritidshemmet ha påverkats av samverkan? Vilka exempel finns det på hur de upplever den här påverkan? 1.2 Definition av begrepp För att underlätta för er som läsare så skall jag här tydliggöra de begrepp och den huvudsakliga teori som kommer att användas i texten. Detta för att inga missförstånd skall ske och för att det skall vara tydligt vilken verksamhet som studeras. Begrepp som skola, lärare och dylikt kommer ej beskrivas då de inte behöver tydliggöras. Fritidshem Den verksamhet där det bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet. I den här verksamheten är barnen inskriva till och med det året de fyller tolv. Verksamheten kan vara fristående eller integrerad med skolan eller förskoleklassen. Fritidspedagog En högskoleutbildad person som arbetar inom fritidshemmets verksamhet och där är ansvarig för den pedagogiska verksamheten och barnomsorgen. Social identitet Nilssons (1996) tolkning av Tajfel & Turners (1978) teori går ut på att människan har två källor rörande vilka vi är en personlig och en social. Den sociala identiteten påverkas av de olika grupper vi ingår i - har en grupp då hög status så innebär det att vi också får en hög status. Vilket kan resultera i att vi överskattar värdet av den egna gruppen och då också nedvärderar andra grupper. (Nilsson, 1996:171). 8

9 1.3 Avgränsningar Min första idé med arbetet var att fokusera på fritidshemmets lokaler och dess möjligheter och begränsningar. Detta med fokus på hur lokalerna har påverkats av den samverkan/samarbetet som har skett genom åren med den obligatoriska skolan. Att sedan genomföra en studie med detta som fokus visade sig vara alldeles för brett och tidskrävande för den knappa tid som finns till hands. Vikten flyttades då från lokalernas betydelse till uppfattningen om samverkan och dess innebörd, konsekvenser, möjligheter och begränsningar. För att precisera och avgränsa det ytterligare så förkastades idén att ha med barnens uppfattningar och åsikter kring det här. Dels för att de flesta ej har någonting att jämföra med när det gäller den här förändringen. 1.4 Disposition Dispositionen jag har valt att använda mig av är en lineär disposition. Backman (2009:68) Med inledning, kapitel 1 där läsaren förs in i ämnet och får en övergripande syn på vad studien skall undersöka och varför, syfte och problemställning finns också i den här delen av uppsatsen. Därefter kommer kapitel 2 som behandlar metoden där de metoder som använts för att utföra studien förs fram inkluderar val av insamlingsmetod, urval och forskningsetiska överväganden och tillvägagångssätt. Efter det följer en beskrivning av fritidshemmets uppdrag baserat på de publikationer som skolverket har publicerat, kapitel 3 där läsaren sätts in i de förordningar som gäller fritidshemmet. Därefter följer en litteraturgenomgång, kapitel 4 vilken belyser tidigare gjord forskning kring ämnet, för att ge läsaren en bild av vad som har gjorts tidigare inom ämnet. Sedan själva resultatet från den utförda studien, kapitel 5 där informanternas utsagor och åsikter redovisas efter de mönster som uppkommit i och med behandlingen av materialet. Kapitlet, 6, efter består av en analys av materialet och kopplingar till den applicerade teorin detta för att knyta samman säcken. Slutligen kommer en diskussion och slutsats, 7, diskussionen behandlar de mönster som framkommit under studien och slutsatser baserat på dessa mönster görs. Studiens generaliserbarhet diskuteras, dess betydelse professionsmässigt, och dess relation till den tidigare forskningen. 9

10 2. Metod I det här kapitlet beskrivs de metoder som har använts för att utföra studien såsom val av insamlingsmetod för information, urval och forskningsetiska överväganden. Då syftet med studien är att undersöka hur samverkan mellan skola och fritidshem uppfattas av fritidspedagoger och lärare så föll det sig naturligt att använda sig av intervjuer som den primära källan för att besvara detta. Jag hade också kunnat använda mig av enkäter men då inriktningen är kvalitativ och frågorna subjektiva, från mina informanters sida, så valdes istället intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts och i och med att de fyra har gett tillräckligt med material, en mättnad, så gjordes inte fler intervjuer. En intervju kan definieras som följande; Ett samtal som görs med ett bestämt syfte genom frågor och svar kring ett tema som registrerats i någon form där alla inblandade är införstådda med situationen. Limbach (2006) Det kvalitativa synsättet eller filosofin riktar intresset mera mot individen. Istället för att fråga hur en objektiv verklighet ser ut så ställer man frågan hur individen tolkar och formar en (sin) verklighet. Backman (2009:54) Patel & Davidsson (2003:78) beskriver syftet med en kvalitativ intervju med; att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, till exempel informantens livslängd eller uppfattningar och åsikter kring ett fenomen. Holme & Solvang (1997) beskriver att kvalitativa metoder primärt har ett förstående syfte. Att skapa en djupare förståelse av det studieobjekt som studeras, att skapa en större helhetsbild av det sammanhang som det inryms i. De menar på att metoden kännetecknas av en närhet till den källa du hämtar materialet från. Även Repstad (1999) menar att den kvalitativa metoden går ut på att skapa en djupare förståelse för helheten och skapa sammanhang och en helhet med dess olika nyanser. 2.1 Urval Jag har vänt mig till tre skolor för att få informanter till mina intervjuer. Den första och andra ligger i en mellanstor kommun i södra Sverige och den tredje i en liten kommun i södra Sverige. Då det är lärares och fritidspedagogers åsikter och 10

11 erfarenheter jag är intresserad av så beslutade jag att intervjua två fritidspedagoger och två lärare. Repstad (1999) menar att sannolikheten att få ny och användbar information ökar när intervjupersonerna skiljer sig åt, vilket de har gjort i och med att de som intervjuats är från de olika yrkeskategorierna och från tre olika skolor från tre olika miljöer innerstad, förort och landet. 2.2 Insamlingsmetoder Som huvudsaklig insamlingsmetod för den här studien så har jag valt intervjuer. I och med att det är ett empiriskt arbete med en kvalitativ inriktning så blir intervjuerna utformade med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Detta stämmer också väl överens med mitt syfte då det är personliga åsikter och tankar som har undersökts. Stora övergripande frågor formulerades för att sedan komplettera dessa med följdfrågor baserat på informanternas svar. Trost (2010:25) menar på att kvalitativa intervjuer stärks av att du ställer enkla och raka frågor och att du på dessa frågor får innehållsrika svar. Kvale & Birnkmann (2009:18) menar att ett ömsesidigt intresse leder till en djupare och mer givande diskussion. Informanterna fick ej veta frågorna i förväg, detta baserat på att Halvorsén (1992) ser det som en fördel att den som intervjuas ej vet om vilka frågor som kommer sedan, och då inte påverkar av samtalet/intervjun genom att tänka på frågor som komma skall. De har dock fått en kort beskrivning av ämnet under telefonsamtalet eller mejlet där vi bokat intervjun. 2.3 Forskningsetik Jag har följt Calanders (1999:96) råd kring forskningsetiken; 1) Forskning skall bedrivas öppet. 2) Forskaren är skyldig att informera om avsikterna med forskningen och hur resultaten skall användas. 3) Deltagande är frivilligt. 4) Deltagarna har rätt att ej lida skada på grund av sitt deltagande. Vetenskapsrådets fyra principer kring forskningsetik har också hafts i åtanke. Dessa fyra är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och 11

12 nyttjandekravet. Vetenskapsrådet (2002). Och dessa principer har delats med informanterna som frivilligt ställer upp i studien. Informationskravet innebär att informanten skall få information om vad studien går ut på, dess syfte och vilka villkor som gäller för deltagande. Deltagare får när som helst avbryta under samarbetet och uppgifterna kommer endast att användas till den här studien samt publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Samtyckeskravet behandlar deltagares frivilliga medverkan i undersökningen och deltagare har också fått information att denne kan avsluta när som helst. Jag som intervjuare har ej heller någon rätt att pressa eller tvinga deltagare till att svara ifall denne inte känner att den vill delge sina tankar. Konfidentialitetskravet innebär att inga obehöriga kommer att ta del av studiens information. Det skall även ej gå att identifiera eller spåra personer som deltagit i studien. Nyttjandekravet betyder att det material som insamlats under studien endast kommer att användas till det som angivits till informanten och det som denne har gett sitt samtycke till. Informanterna har, innan intervjun, tagit del av den här informationen som står skrivet ovan genom att läsa dem och sedan ge sitt muntliga samtycke till att intervjun görs med dessa regler och överenskommelser. 12

13 3. Fritidshemmets uppdrag Kapitel tre handlar om vilket uppdrag fritidshemmet har och vad det står om detta i de publikationer som skolverket släppt. Styrdokument Styrdokumenten som gäller för fritidshemmet är i grunden skollagen samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet, även kallad Lgr11. Det som kan vara värt att nämna att det i Lgr11 inte står mycket om själva fritidshemmet utan mest om skolan och de olika skolämnena. Tanken med detta är att de värdegrunder som förklaras skall vara direkt överförbara till fritidshemmet också. För att specificera det ytterligare så har skolverket utformat ett dokument som heter: Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Skolverket (2007). Dokumentet skall fungera som ett komplement till läroplanerna och bör alltså användas av uteslutande alla instanser som bedriver barnomsorg. De grundläggande bestämmelserna och regler för fritidshemmet finner vi dock i skollagen. Där anges fritidshemmets uppgift, dess förutsättningar och även den huvudsakliga utgångspunkten för arbetet i verksamheten, då den inte har uppdaterats så benämns fritidshemmet fortfarande som skolbarnomsorgen i denna. Det står att skolbarnomsorgen skall komplettera skolan och även ge barnen stöd i sin utveckling samt en givande och meningsfull fritid. De fortsätter och skriver att personalen skall vara utbildad för ändamålet och/eller inneha erfarenheter som gör att barnens behov kan tillgodoses. Vidare skall barngruppen ha en lämplig sammansättning och lokalerna skall vara anpassade efter ändamålet. Skolbarnomsorgen skall också försöka se till barnens behov och utgå därifrån, vare sig dessa behov är fysiska eller psykiska. Skollagen (1985) 2 a kap. 3 Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Är den text som släppts som ett komplement till läroplanerna för att ge en utförligare bild av fritidshemmets uppdrag och ansvar. Råden skall följas av varje fritidshem om inte giltiga skäl och argument kan visa på legitima skäl att ej göra detta. Den utgavs av skolverket I den här beskrivs fritidshemmets uppdrag. Uppgiften är att komplettera skolan genom pedagogisk verksamhet, det skall erbjuda barnen stöd i 13

14 deras utveckling och en meningsfull fritid. Det skall också erbjuda den omsorg som krävs för att föräldrarna skall kunna arbeta eller studera. Skolverket (2007:11) Då det nu ligger på kommunerna själva att utforma sin verksamhet gällande fritids så kan det skilja sig väldigt mycket åt från kommun till kommun och även från skola till skola. Om det här är någonting positivt eller inte är en fråga som ej får plats i den här undersökningen. Skolverket (2007:14) Att personalen är utbildade pedagoger är allt som oftast en självklarhet i vår skola och bör också så vara, utan den kompetensen som en lärarutbildning, eller likvärdig utbildning, ger så lämnar det ett stort hål gällande kunskap kring elevers utveckling och lärande. Det står också i de allmänna råden att personalen måste ha kunskaper att planera och genomföra en pedagogisk verksamhet. Den här verksamheten skall vara anpassad till det enskilda barnet, gruppens behov och pedagogen skall också inneha kunskaper nog att kritiskt kunna granska verksamheten. Skolverket (2007:19) I dokumentet står det också att lokalerna skall vara anpassade för att kunna erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Detta gäller storleken på lokalerna, dess utformning och även utemiljön. De tar även upp andra miljöfaktorer som luft, ljud och ljus och även material som används. Att fritids oftast är beläget i skolans lokaler tas också upp och de pekar på forskning som visar att den integrationen inte alltid är problemfri. Att dessa ofta inte är anpassade för den sortens verksamhet och att problem och meningsskiljaktigheter lätt kan uppstå. De menar att en förutsättning för att ett sådant fungerande samarbete skall fungera är tydlighet kring när vilka lokaler och utrymmen får/ska/kan användas av de olika verksamheterna. Skolverket (2007:20) De beskriver också fritidshemmet och skolan som en kompletterande verksamhet. Då främst att fritidshemmet kompletterar skolan under den tiden som skolan ej har verksamhet. Samt att de, tidvis ger barnen olika kunskaper och erfarenheter, och erbjuder andra aktiviteter genom att fokuset på verksamheten är på annat. Skolverket (2007:22) Vidare så tar de upp fritidspedagogernas kompetens och menar att de kan vara värdefulla i elevvårdsarbetet. 14

15 Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper.. Skolverket (2007:24) Samt att det inte bara är de barn som är inskrivna i fritidshemmen som får ta del av fritidspedagogernas metoder och kunskaper, utan alla barn som är på skolan gynnas av den. Fysisk aktivitet är såklart viktigt och tas upp i råden; det är viktigt för fritidshemmet, att kunna erbjuda barnen många tillfällen till fysiska aktiviteter i vardagen. Aktiviteter där fokus ligger på kreativitet, lek och lust, detta för att så många barn som möjligt skall vilja delta. Skolverket (2007:24) Samverkan tas också upp och beskrivs som viktigt och främjande för utvecklingen. Här skrivs också att det kan förhindra klyftor mellan de olika verksamheterna och kontinuiteten markeras här som viktig och givande för barnens utveckling och något som skapar sammanhang och kontinuitet i deras liv. Samtidigt är de noga med att de olika verksamheternas egenart inte skall försvinna och att det är i mötet mellan de olika kompetenserna som vinsterna med samverkan finns. Om detta samarbete skall bli lyckat så krävs det vissa grundförutsättningar och att dessa uppfylls. Barnen, och deras intressen och behov, skall stå i fokus. Tid skall finnas för planering, utvärdering, uppföljning och utveckling. Skolverket (2007:33) 15

16 4. Litteraturgenomgång Kapitel fyra för fram den forskning som tidigare gjorts kring ämnet alltså samarbetet mellan skola och fritidshem. Kapitlet delas in i tre delar och det första behandlar fritidspedagogens yrkesidentitet när verksamheterna integreras, det andra tar upp planering och tid för de båda verksamheterna och det tredje rummet och material och hur detta påverkas. Aspekter som fokuseras på är grundat i de mönster som hittats efter behandlingen av intervjuerna. Informationen i kapitlet är uteslutande från tidigare forskning. 4.1 Yrkesidentitet Vad händer då med fritidspedagogerna när de ställs inför att arbeta tillsammans med lärare nära inpå varandra och kanske i arbetslag? Hansen (1999) menar att lärarna upplevs ha en högre status än vad fritidspedagogerna har, detta av skolans personal, dess elever och elevers föräldrar. Anledningen, skriver de, är lärarnas teoretiska utgångspunkt jämfört med fritidspedagogernas mer praktiska. Ursberg (1996) tar också upp detta och rapporterar att många fritidspedagoger uppfattar sin yrkesroll som hotad i och med samarbetet med skolan. Detta på grund av att de har fått en dubbel yrkesroll, både som lärare och som fritidspedagoger. Ursberg (1996). Torstensson-Ed (2000) beskriver det som att de både skall leda och kontrollera samt att inskränka barns frihet i styrda aktiviteter, de får ingen egentlig bild av deras egen yrkesidentitet, den blir dubbel vilket ibland kan leda till förvirring, speciellt vid övergången mellan skola och fritidshemmets verksamhet. Torstensson-Ed (2000:80) En annan uppfattning är att fritidspedagogerna och även övrig fritidspersonal, såsom barnskötare, blir och fungerar som stödgrupper och hjälplärare åt läraren i klassrummet. Lärarna får ökade resurser och hjälp under skoltid men fritidspedagogen står ensam kvar på eftermiddagen utan den extra hjälp som de själva har varit under skoltid. Torstensson-Ed (2000:77) Många, Torstensson-Ed (2000), Ohlsson (1996), Gummesson m.fl. (1992), har påpekat fritidspedagogens dubbla yrkesroll och att han/hon istället blir en hjälplärare och uppslukad av skolan. Söderlund (1993) menar att det inte alls är så, att det istället har skett en förändring i skolan och att leken har kommit in som en mer aktiv och integrerad del av skoldagen. 16

17 Ohlsson tar upp att arbeta i arbetslag, vilket kan skapa grupperingar, en vi mot dem känsla. Något som kan leda till att medlemmar istället håller inne med information för varandra inom arbetslaget, detta för att undvika konfrontationer och konflikter. Ohlsson (1996) Fritidspedagoger och lärare har också, enligt Torstensson-Ed (2000:79) en annan syn på vad pedagogik och lärande är. Fritidspedagogerna beskriver lärarna som experter på att läsa, skriva och räkna och i sin tur ser lärarna fritidspedagoger som experter på omsorg av barnen. Lärare betraktar pedagogik som strukturerat och planerat, gällande lärande betonar de motivation och intresse. Fritidspedagogen talar om kunskap om barnen för att kunna leda ett innehåll som istället är bestämt av barnen, om pedagogik. Och lärande som att skapa en god relation och vara en god förebild. Gummesson m.fl. (1992) menar att det finns många exempel och utsagor om att det skiljer sig i uppfattningarna kring pedagogik och lärande mellan fritidspedagoger och lärare och det är också det som de ställs inför i och med samverkan och integreringen. Gummesson m.fl. (1992) Johanson (1999) har gjort en studie med åtta enheter och rapporterar att majoriteten av lärarna har ändrat sitt förhållningssätt sen integreringen av fritidshemmet. De upplever det som positivt med den kompetens som fritidspedagogerna för till bordet och känner nu att de talar med barnen och inte till dem som tidigare. Negativt från lärarnas sida tar Torstensson-Ed (2000) upp, de anser att det är mer insyn i deras arbete vilket resulterar att de ej kan arbeta efter eget huvud och till exempel ändra planeringen i sista sekund, samarbetet tar också både tid och kraft. På plussidan så finns bland annat det att det blir mer personal på samma barn samt att de utvecklar sin förmåga att, och genom att arbeta i arbetslag. Callander (1999) skriver att det saknas förutsättningar för ömsesidighet och att fritidspedagogens kompetens inte tas tillvara på ett effektivt och bra sätt. Gummesson m.fl. (1992) menar att yrkesrollerna kan berikas genom samverkan. Att man får nya perspektiv och kan gå in i nya, eller delvis nya, arbetsuppgifter. De pekar på att det hittills mest verkar vara fritidspedagogernas yrkesroll och yrkesidentitet som har breddats och berikats, de har fått uppgifter inom skolans verksamhet och en funktion att fylla där också. Det kan också innebära en reducering för deras yrkesroll, 17

18 detta på grund av att man tvingas specialisera sig på vissa ämnen, oftast då de praktiska och kreativa ämnena, till exempel bild. Det och också risken att man inte längre hinner med arbetet på fritidshemmet på samma sätt som tidigare då skolarbetet och samverkan tar upp mycket tid. För lärarna verkar det dock mest handla om en reducering av deras yrkesroll, eller åtminstone en uppfattning av en reducering. De är rädda att de inte längre får göra de roliga sakerna utan endast får ha hand om de ämnen som eleverna anser vara tråkiga eller svåra. Gummesson m.fl. (1992:230) 4.2 Planering och tid När det gäller samverkan och planering och tid så är det främst arbetslag som kommer på tal, det är det vanligaste arbetssättet att jobba med. Hansen (1999) anser inte alltid arbetslaget som ett bra arbetssätt, detta för att det ofta blir så att man i arbetssätt, planering och utförandet av den planeringen allt som ofta rättar sig efter minsta gemensamma nämnare - alltså att arbetslaget anpassar undervisning och aktiviteter efter den i arbetslaget som har minst kunskap av dem. I de flesta fall är det då barnskötare som resten av arbetslaget anpassar sig efter, vare sig det är i kunskaper eller ambition. Såklart är detta inte alltid dåligt, det finns många bra barnskötare där ute, men ibland hämmas undervisningen på grund av detta. Torstensson-Ed (2000) tar upp eventuell effekt av samverkan; det att fritidspedagogerna ej har ork att arbeta strukturerat på eftermiddagarna då de har jobbat hela dagen i skolklassen. Något hen anser kan vara både bra och dåligt då det gör det lättare att arbeta ostrukturerat med barnen - att låta dem själva bestämma vad de skall göra istället för att lägga sig i och försöka styra in dem på någon uppgift eller bestämma vad som skall lekas. Att planeringen underlättas av samverkan tar Gummesson m.fl. (1992) upp: Integrationen mellan verksamheterna medför enligt många utsagor att närheten och den vardagliga kontakten gör att man lär känna varandra, vilket gör det mindre komplicerat att planera och diskutera verksamheten. Gummesson m.fl. (1992:230) De nämner också att det tar mer tid att genomföra den här planeringen då det är fler som skall samarbeta och komma överens. Att den extra tiden det tar att planera delvis äter upp de förmodade effektivitetsvinster. Gummesson m.fl. (1992:220) 18

19 4.3 Lokal Gummeson m.fl. (1992) tar upp det faktumet att många fritidshem har fått flytta in i klassrummen och menar att det kan vara svårt att få en sådan lokal att fungera som fritidshem om det inte ges tillgång till flera andra rum som kan fylla olika funktioner. De fortsätter och skriver att en lokalmässig resursrikedom är ett måste om man skall kunna erbjuda barnen en givande heldagsvistelse. Det måste också finnas ett varierat och rikt innehåll för att uppnå detta. Dock så finns det en fara att ekonomiskt sinnade personer tolkar positiviteten kring samverkan som att fritidshemmet kan samsas med skolan i ett vanligt klassrum, skriver Gummesson m.fl. (1992:243). Björklid (2005:158) tar också upp företeelsen att fritidshem och skola använder sig av gemensamma lokaler och belyser att om det skall fungera så måste bådas verksamheters behov av att utnyttja lokalerna väga lika tungt. Fritidshemmets verksamhet skall alltså vara lika viktig och få ta lika stor plats som skolans. 4.4 Pedagogisk verksamhet Gummesson m.fl. (1992:8) menar att genom en organisationisk och pedagogisk samlad verksamhet så kan alla barn erbjudas ett varierat och givande innehåll, samt ges tillgång till en bra utvecklingsmiljö. De fortsätter och skriver att det i en integrerad verksamhet öppnas nya möjligheter, för både fritidspedagoger, lärare och barn. Barnens eget undersökande kan komma in under hela skoldagen, fritidspedagogerna gers plats för sina ambitioner och kan ge barnen ett rikare innehåll. Detta genom temaarbeten att fritidspedagogen har hand om vissa obligatoriska timmar och att arbeta med flexibla gruppkonstellationer. Barnen kan också ges möjligheten att själva välja vad de vill jobba med och med vem, antingen själva, i grupp eller i par, i och med att det är fler vuxna på plats att styra mer än en aktivitet. Gummesson m.fl. (1992:233) Genom att personer med olika kompetensområden ska samarbeta, lokaler skall utformas för att fylla olika funktioner och själva det faktum att det är en ny situation, så hoppas men också ge förutsättningar och utrymme för utveckling av en ny pedagogik. Gummesson m.fl. (1992:222) Barnens behov tas upp i Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg Gummesson m.fl. (1992). De behöver vuxna som bryr sig, tydliga normer och gränser, stort utrymme för eget initiativ och tid och rum som är fria från de vuxnas 19

20 styrning och kontroll. De behöver också trygghet och respekt. Bekräftelse på sin egen identitet och sin egen kompetens. Äventyr och utmaningar. Stabilitet och kontinuerlighet. Förändring och omväxling. De skriver också att barnens behov väldigt sällan definieras tydligt eller preciseras, detta för att det är svårt att klargöra vad barnens behov faktiskt är och svårt att fastställa, i vissa fall, vad som är bra respektive dåligt för dem. När behöver de vad och vad ger dem detta och så vidare, alla barn är olika och därför är också behoven olika. I kapitlet har den tidigare forskningen redovisats för att ge en bild av vad som redan är gjort kring ämnet för att skapa en bild av den nuvarande situationen. 20

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009

Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Kvalitetsredovisning Alunskolans Fritidshem Läsåret 2008-2009 Budgetåret 2009 Utvärderingsmall för kvalitetsredovisning: fritidshem Fritidshem: Alunskolans fritidshem Kvalitetsredovisning för perioden:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

HELA BARNET HELA DAGEN

HELA BARNET HELA DAGEN EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM HELA BARNET HELA DAGEN - SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH FRITIDS Författare: Emma Ederyd (i samverkan med Johanna Fredman, Ru Hedefalk och Maria Johansson).

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Samarbete Författare: Helén Staflund LPP SAMARBETE Inledning: Viadukten är ett fritidshem med 127 elever i åldrarna 6-10 år. Vi vistas mycket ute i skogen under eftermiddagarna. Det

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga?

1. Vad ska Alliansen göra för att minska de stora barngrupperna? 3. Vad ska alliansen göra för att lokalerna ska bli ändamålsenliga? Interpellation Birgitta Johansson skriver i sin interpellation att Skolverkets statistik visar att antalet barn ökar på fritidshemmen och att personaltätheten minskar och att personalen har för låg utbildningsnivå.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj)

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj) FÖRSKOLA I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2010 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem) på obekväm tid, rektor bedömer behovet från fall till

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer