Examensarbete. 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Samverkans påverkan. Pedagogers syn på samverkan mellan skola och fritidshem Co work and its effect

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete. 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Samverkans påverkan. Pedagogers syn på samverkan mellan skola och fritidshem Co work and its effect"

Transkript

1 Lärande och samhälle Kultur, Språk och Media Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå Samverkans påverkan Pedagogers syn på samverkan mellan skola och fritidshem Co work and its effect Educaters view on cooperative work between the school and after school day care Petter Lundin Lärarexamen 210 hp Examinator: Handledare: Pär Widén Ange handledare Kultur, media och estetik Handledare: Anneli Einarsson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur fritidspedagoger och lärare ser på samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger på fritidshemmet och hur det har påverkats av det utökade samarbetet mellan de båda verksamheterna. Problemställningen är: vad anser fritidspedagoger och lärare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framställer hur lokal, yrkesroll, och tid och planering påverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssättet som använts är Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien är en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskälla. Informanterna består av två fritidspedagoger med lång arbetserfarenhet och två lärare, också de med lång arbetserfarenhet. Därefter har intervjuerna transkriberats och innehållet behandlats för att sedan redovisas. Resultatet av studien består helt enkelt av informanternas utsagor och åsikter kring samverkan. Både positiva och negativa aspekter kommer fram och tas upp. En kort sammanfattning av den informationen är att majoriteten av dem tycker att samverkan är en god idé i teorin men i praktiken så fungerar det inte alltid lika bra. Slutsatsen består också den, egentligen av resultatdelen i uppsatsen i och med att det är de subjektiva utsagor från mina informanter som är målet och syftet med studien så är det också dessa som är slutsatsen. Slutsatsen kan också vara att samverkan är någonting som bör vara positivt men sällan lever upp till detta, på grund av många olika faktorer. Nyckelord: fritidspedagogik, pedagogers synsätt, samverkan, skolbarnomsorg. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Definition av begrepp Avgränsningar Disposition Metod Urval Insamlingsmetoder Forskningsetik Fritidshemmets uppdrag Litteraturgenomgång Yrkesidentitet Planering och tid Lokal Pedagogisk verksamhet Redovisning av resultat Intervjuer med fritidspedagoger Fritidspedagogerna och samverkan Fritidshemmets lokaler Fritid och planering Yrkesidentitet och yrkesroll Intervjuer med lärare Lärarnas syn på samverkan Fritidshemmets lokaler enligt lärarna Planering på den fria tiden Status och tvång Analys och teoritolkning Diskussion/slutsats Referenser Bilagor

6 6

7 1. Inledning Efter att jag i mer än tre år gått lärarutbildningen i Malmö, är det fortfarande en stor brist på kurser, litteratur och dylikt som riktar sig mot fritidspedagogiken. Med inriktning på grundskolans tidiga år så har det kommit före och därmed har fritidspedagogiken hamnat i skymundan och endast visat sitt ansikte under praktik. Då jag även blir behörig att arbeta på fritidshemmet, så har jag valt att rikta min undersökning mot fritidshemmet och på hur samverkan mellan fritidshem och skola uppfattas av den personal som arbetar med den. Vad menas då med samverkan? I det här fallet så ligger fokus på lärares och fritidspedagogers samspel de båda yrkeskategorierna emellan. Hur de ser på frågor rörande gemensamma lokaler, yrkesidentitet, tid och planering. Dessa frågor är baserade på mönster som uppkommit efter intervjuerna i och med behandlingen av materialet. Hur har detta samarbetet påverkat deras situationer och deras föreställningar kring just samverkan. Med utgångspunkt i Nilssons (1996) tolkning av social identitet så behandlas informationen som framkommit ur studien för att skapa en bild av hur pedagoger själva ser på begreppet och dess påverkan av deras arbetsmiljö, vare sig det är psykiskt eller fysiskt. Nilssons teorier tar sin utgångspunkt i Henri Tajfel och Ralph Turners teorier kring just social identites. Nilsson (1996). Att samverkan, i allmänhet, är någonting som gynnar skolan är det flera forskare som anser. Gummeson m.fl. (1992), Torstensson-Ed (2000). Ett större samarbete leder till större möjligheter och öppnar upp för en större och bredare bild av vad en skoldag kan innebära, det blir en heldagsverksamhet som Gummesson m.fl. (1992) skriver. De fortsätter att skriva att i en sådan verksamhet ges eleverna tillfälle att undersöka, experimentera och att själva söka sig fram till ny kunskap. Att det också skall finnas tid och rum för barnens egna lekar och också för att vara tillsammans och leka med sina kamrater. Men problemet är, att i och med det här samarbetet, så finns risken att fritidspedagogerna och deras verksamhet hamnar i skymundan och att det som kallas samarbete egentligen har resulterat i att fritidshemmet blivit drabbat snarare än gynnat av det här samarbetet. Om det har blivit påverkat är givetvis olika från arbetsplats till arbetsplats, och även graden av påverkan i de fallen där det faktiskt har blivit detta. Syftet med den här studien är att belysa pedagogers egen åsikt och deras uppfattningar 7

8 kring samverkan och hur den har påverkat fritidshemmets verksamhet och i viss mån även skolans verksamhet. 1.1 Syfte och frågeställningar Då forskningen är begränsad kring ämnet samverkan och samarbetet mellan skola och fritidshem, så är syftet med den här studien att belysa hur de pedagoger som arbetar med det ser på detta samarbete. Ett försök görs att beskrivs deras föreställningar och åsikter om förhållandet mellan skola och fritidshem. Att belysa eventuella problem som dessa personer möter i och med samverkan. Studien kommer inte att kunna täcka upp allt kring detta eller gå in på djupet utan istället visa på eventuella problem och bereda väg för framtida forskning. Hur upplever pedagoger samverkan mellan fritidshem och skola? Hur upplever de att fritidshemmet ha påverkats av samverkan? Vilka exempel finns det på hur de upplever den här påverkan? 1.2 Definition av begrepp För att underlätta för er som läsare så skall jag här tydliggöra de begrepp och den huvudsakliga teori som kommer att användas i texten. Detta för att inga missförstånd skall ske och för att det skall vara tydligt vilken verksamhet som studeras. Begrepp som skola, lärare och dylikt kommer ej beskrivas då de inte behöver tydliggöras. Fritidshem Den verksamhet där det bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet. I den här verksamheten är barnen inskriva till och med det året de fyller tolv. Verksamheten kan vara fristående eller integrerad med skolan eller förskoleklassen. Fritidspedagog En högskoleutbildad person som arbetar inom fritidshemmets verksamhet och där är ansvarig för den pedagogiska verksamheten och barnomsorgen. Social identitet Nilssons (1996) tolkning av Tajfel & Turners (1978) teori går ut på att människan har två källor rörande vilka vi är en personlig och en social. Den sociala identiteten påverkas av de olika grupper vi ingår i - har en grupp då hög status så innebär det att vi också får en hög status. Vilket kan resultera i att vi överskattar värdet av den egna gruppen och då också nedvärderar andra grupper. (Nilsson, 1996:171). 8

9 1.3 Avgränsningar Min första idé med arbetet var att fokusera på fritidshemmets lokaler och dess möjligheter och begränsningar. Detta med fokus på hur lokalerna har påverkats av den samverkan/samarbetet som har skett genom åren med den obligatoriska skolan. Att sedan genomföra en studie med detta som fokus visade sig vara alldeles för brett och tidskrävande för den knappa tid som finns till hands. Vikten flyttades då från lokalernas betydelse till uppfattningen om samverkan och dess innebörd, konsekvenser, möjligheter och begränsningar. För att precisera och avgränsa det ytterligare så förkastades idén att ha med barnens uppfattningar och åsikter kring det här. Dels för att de flesta ej har någonting att jämföra med när det gäller den här förändringen. 1.4 Disposition Dispositionen jag har valt att använda mig av är en lineär disposition. Backman (2009:68) Med inledning, kapitel 1 där läsaren förs in i ämnet och får en övergripande syn på vad studien skall undersöka och varför, syfte och problemställning finns också i den här delen av uppsatsen. Därefter kommer kapitel 2 som behandlar metoden där de metoder som använts för att utföra studien förs fram inkluderar val av insamlingsmetod, urval och forskningsetiska överväganden och tillvägagångssätt. Efter det följer en beskrivning av fritidshemmets uppdrag baserat på de publikationer som skolverket har publicerat, kapitel 3 där läsaren sätts in i de förordningar som gäller fritidshemmet. Därefter följer en litteraturgenomgång, kapitel 4 vilken belyser tidigare gjord forskning kring ämnet, för att ge läsaren en bild av vad som har gjorts tidigare inom ämnet. Sedan själva resultatet från den utförda studien, kapitel 5 där informanternas utsagor och åsikter redovisas efter de mönster som uppkommit i och med behandlingen av materialet. Kapitlet, 6, efter består av en analys av materialet och kopplingar till den applicerade teorin detta för att knyta samman säcken. Slutligen kommer en diskussion och slutsats, 7, diskussionen behandlar de mönster som framkommit under studien och slutsatser baserat på dessa mönster görs. Studiens generaliserbarhet diskuteras, dess betydelse professionsmässigt, och dess relation till den tidigare forskningen. 9

10 2. Metod I det här kapitlet beskrivs de metoder som har använts för att utföra studien såsom val av insamlingsmetod för information, urval och forskningsetiska överväganden. Då syftet med studien är att undersöka hur samverkan mellan skola och fritidshem uppfattas av fritidspedagoger och lärare så föll det sig naturligt att använda sig av intervjuer som den primära källan för att besvara detta. Jag hade också kunnat använda mig av enkäter men då inriktningen är kvalitativ och frågorna subjektiva, från mina informanters sida, så valdes istället intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts och i och med att de fyra har gett tillräckligt med material, en mättnad, så gjordes inte fler intervjuer. En intervju kan definieras som följande; Ett samtal som görs med ett bestämt syfte genom frågor och svar kring ett tema som registrerats i någon form där alla inblandade är införstådda med situationen. Limbach (2006) Det kvalitativa synsättet eller filosofin riktar intresset mera mot individen. Istället för att fråga hur en objektiv verklighet ser ut så ställer man frågan hur individen tolkar och formar en (sin) verklighet. Backman (2009:54) Patel & Davidsson (2003:78) beskriver syftet med en kvalitativ intervju med; att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, till exempel informantens livslängd eller uppfattningar och åsikter kring ett fenomen. Holme & Solvang (1997) beskriver att kvalitativa metoder primärt har ett förstående syfte. Att skapa en djupare förståelse av det studieobjekt som studeras, att skapa en större helhetsbild av det sammanhang som det inryms i. De menar på att metoden kännetecknas av en närhet till den källa du hämtar materialet från. Även Repstad (1999) menar att den kvalitativa metoden går ut på att skapa en djupare förståelse för helheten och skapa sammanhang och en helhet med dess olika nyanser. 2.1 Urval Jag har vänt mig till tre skolor för att få informanter till mina intervjuer. Den första och andra ligger i en mellanstor kommun i södra Sverige och den tredje i en liten kommun i södra Sverige. Då det är lärares och fritidspedagogers åsikter och 10

11 erfarenheter jag är intresserad av så beslutade jag att intervjua två fritidspedagoger och två lärare. Repstad (1999) menar att sannolikheten att få ny och användbar information ökar när intervjupersonerna skiljer sig åt, vilket de har gjort i och med att de som intervjuats är från de olika yrkeskategorierna och från tre olika skolor från tre olika miljöer innerstad, förort och landet. 2.2 Insamlingsmetoder Som huvudsaklig insamlingsmetod för den här studien så har jag valt intervjuer. I och med att det är ett empiriskt arbete med en kvalitativ inriktning så blir intervjuerna utformade med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Detta stämmer också väl överens med mitt syfte då det är personliga åsikter och tankar som har undersökts. Stora övergripande frågor formulerades för att sedan komplettera dessa med följdfrågor baserat på informanternas svar. Trost (2010:25) menar på att kvalitativa intervjuer stärks av att du ställer enkla och raka frågor och att du på dessa frågor får innehållsrika svar. Kvale & Birnkmann (2009:18) menar att ett ömsesidigt intresse leder till en djupare och mer givande diskussion. Informanterna fick ej veta frågorna i förväg, detta baserat på att Halvorsén (1992) ser det som en fördel att den som intervjuas ej vet om vilka frågor som kommer sedan, och då inte påverkar av samtalet/intervjun genom att tänka på frågor som komma skall. De har dock fått en kort beskrivning av ämnet under telefonsamtalet eller mejlet där vi bokat intervjun. 2.3 Forskningsetik Jag har följt Calanders (1999:96) råd kring forskningsetiken; 1) Forskning skall bedrivas öppet. 2) Forskaren är skyldig att informera om avsikterna med forskningen och hur resultaten skall användas. 3) Deltagande är frivilligt. 4) Deltagarna har rätt att ej lida skada på grund av sitt deltagande. Vetenskapsrådets fyra principer kring forskningsetik har också hafts i åtanke. Dessa fyra är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och 11

12 nyttjandekravet. Vetenskapsrådet (2002). Och dessa principer har delats med informanterna som frivilligt ställer upp i studien. Informationskravet innebär att informanten skall få information om vad studien går ut på, dess syfte och vilka villkor som gäller för deltagande. Deltagare får när som helst avbryta under samarbetet och uppgifterna kommer endast att användas till den här studien samt publiceras på Malmö Högskolas hemsida. Samtyckeskravet behandlar deltagares frivilliga medverkan i undersökningen och deltagare har också fått information att denne kan avsluta när som helst. Jag som intervjuare har ej heller någon rätt att pressa eller tvinga deltagare till att svara ifall denne inte känner att den vill delge sina tankar. Konfidentialitetskravet innebär att inga obehöriga kommer att ta del av studiens information. Det skall även ej gå att identifiera eller spåra personer som deltagit i studien. Nyttjandekravet betyder att det material som insamlats under studien endast kommer att användas till det som angivits till informanten och det som denne har gett sitt samtycke till. Informanterna har, innan intervjun, tagit del av den här informationen som står skrivet ovan genom att läsa dem och sedan ge sitt muntliga samtycke till att intervjun görs med dessa regler och överenskommelser. 12

13 3. Fritidshemmets uppdrag Kapitel tre handlar om vilket uppdrag fritidshemmet har och vad det står om detta i de publikationer som skolverket släppt. Styrdokument Styrdokumenten som gäller för fritidshemmet är i grunden skollagen samt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet, även kallad Lgr11. Det som kan vara värt att nämna att det i Lgr11 inte står mycket om själva fritidshemmet utan mest om skolan och de olika skolämnena. Tanken med detta är att de värdegrunder som förklaras skall vara direkt överförbara till fritidshemmet också. För att specificera det ytterligare så har skolverket utformat ett dokument som heter: Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Skolverket (2007). Dokumentet skall fungera som ett komplement till läroplanerna och bör alltså användas av uteslutande alla instanser som bedriver barnomsorg. De grundläggande bestämmelserna och regler för fritidshemmet finner vi dock i skollagen. Där anges fritidshemmets uppgift, dess förutsättningar och även den huvudsakliga utgångspunkten för arbetet i verksamheten, då den inte har uppdaterats så benämns fritidshemmet fortfarande som skolbarnomsorgen i denna. Det står att skolbarnomsorgen skall komplettera skolan och även ge barnen stöd i sin utveckling samt en givande och meningsfull fritid. De fortsätter och skriver att personalen skall vara utbildad för ändamålet och/eller inneha erfarenheter som gör att barnens behov kan tillgodoses. Vidare skall barngruppen ha en lämplig sammansättning och lokalerna skall vara anpassade efter ändamålet. Skolbarnomsorgen skall också försöka se till barnens behov och utgå därifrån, vare sig dessa behov är fysiska eller psykiska. Skollagen (1985) 2 a kap. 3 Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Är den text som släppts som ett komplement till läroplanerna för att ge en utförligare bild av fritidshemmets uppdrag och ansvar. Råden skall följas av varje fritidshem om inte giltiga skäl och argument kan visa på legitima skäl att ej göra detta. Den utgavs av skolverket I den här beskrivs fritidshemmets uppdrag. Uppgiften är att komplettera skolan genom pedagogisk verksamhet, det skall erbjuda barnen stöd i 13

14 deras utveckling och en meningsfull fritid. Det skall också erbjuda den omsorg som krävs för att föräldrarna skall kunna arbeta eller studera. Skolverket (2007:11) Då det nu ligger på kommunerna själva att utforma sin verksamhet gällande fritids så kan det skilja sig väldigt mycket åt från kommun till kommun och även från skola till skola. Om det här är någonting positivt eller inte är en fråga som ej får plats i den här undersökningen. Skolverket (2007:14) Att personalen är utbildade pedagoger är allt som oftast en självklarhet i vår skola och bör också så vara, utan den kompetensen som en lärarutbildning, eller likvärdig utbildning, ger så lämnar det ett stort hål gällande kunskap kring elevers utveckling och lärande. Det står också i de allmänna råden att personalen måste ha kunskaper att planera och genomföra en pedagogisk verksamhet. Den här verksamheten skall vara anpassad till det enskilda barnet, gruppens behov och pedagogen skall också inneha kunskaper nog att kritiskt kunna granska verksamheten. Skolverket (2007:19) I dokumentet står det också att lokalerna skall vara anpassade för att kunna erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Detta gäller storleken på lokalerna, dess utformning och även utemiljön. De tar även upp andra miljöfaktorer som luft, ljud och ljus och även material som används. Att fritids oftast är beläget i skolans lokaler tas också upp och de pekar på forskning som visar att den integrationen inte alltid är problemfri. Att dessa ofta inte är anpassade för den sortens verksamhet och att problem och meningsskiljaktigheter lätt kan uppstå. De menar att en förutsättning för att ett sådant fungerande samarbete skall fungera är tydlighet kring när vilka lokaler och utrymmen får/ska/kan användas av de olika verksamheterna. Skolverket (2007:20) De beskriver också fritidshemmet och skolan som en kompletterande verksamhet. Då främst att fritidshemmet kompletterar skolan under den tiden som skolan ej har verksamhet. Samt att de, tidvis ger barnen olika kunskaper och erfarenheter, och erbjuder andra aktiviteter genom att fokuset på verksamheten är på annat. Skolverket (2007:22) Vidare så tar de upp fritidspedagogernas kompetens och menar att de kan vara värdefulla i elevvårdsarbetet. 14

15 Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper.. Skolverket (2007:24) Samt att det inte bara är de barn som är inskrivna i fritidshemmen som får ta del av fritidspedagogernas metoder och kunskaper, utan alla barn som är på skolan gynnas av den. Fysisk aktivitet är såklart viktigt och tas upp i råden; det är viktigt för fritidshemmet, att kunna erbjuda barnen många tillfällen till fysiska aktiviteter i vardagen. Aktiviteter där fokus ligger på kreativitet, lek och lust, detta för att så många barn som möjligt skall vilja delta. Skolverket (2007:24) Samverkan tas också upp och beskrivs som viktigt och främjande för utvecklingen. Här skrivs också att det kan förhindra klyftor mellan de olika verksamheterna och kontinuiteten markeras här som viktig och givande för barnens utveckling och något som skapar sammanhang och kontinuitet i deras liv. Samtidigt är de noga med att de olika verksamheternas egenart inte skall försvinna och att det är i mötet mellan de olika kompetenserna som vinsterna med samverkan finns. Om detta samarbete skall bli lyckat så krävs det vissa grundförutsättningar och att dessa uppfylls. Barnen, och deras intressen och behov, skall stå i fokus. Tid skall finnas för planering, utvärdering, uppföljning och utveckling. Skolverket (2007:33) 15

16 4. Litteraturgenomgång Kapitel fyra för fram den forskning som tidigare gjorts kring ämnet alltså samarbetet mellan skola och fritidshem. Kapitlet delas in i tre delar och det första behandlar fritidspedagogens yrkesidentitet när verksamheterna integreras, det andra tar upp planering och tid för de båda verksamheterna och det tredje rummet och material och hur detta påverkas. Aspekter som fokuseras på är grundat i de mönster som hittats efter behandlingen av intervjuerna. Informationen i kapitlet är uteslutande från tidigare forskning. 4.1 Yrkesidentitet Vad händer då med fritidspedagogerna när de ställs inför att arbeta tillsammans med lärare nära inpå varandra och kanske i arbetslag? Hansen (1999) menar att lärarna upplevs ha en högre status än vad fritidspedagogerna har, detta av skolans personal, dess elever och elevers föräldrar. Anledningen, skriver de, är lärarnas teoretiska utgångspunkt jämfört med fritidspedagogernas mer praktiska. Ursberg (1996) tar också upp detta och rapporterar att många fritidspedagoger uppfattar sin yrkesroll som hotad i och med samarbetet med skolan. Detta på grund av att de har fått en dubbel yrkesroll, både som lärare och som fritidspedagoger. Ursberg (1996). Torstensson-Ed (2000) beskriver det som att de både skall leda och kontrollera samt att inskränka barns frihet i styrda aktiviteter, de får ingen egentlig bild av deras egen yrkesidentitet, den blir dubbel vilket ibland kan leda till förvirring, speciellt vid övergången mellan skola och fritidshemmets verksamhet. Torstensson-Ed (2000:80) En annan uppfattning är att fritidspedagogerna och även övrig fritidspersonal, såsom barnskötare, blir och fungerar som stödgrupper och hjälplärare åt läraren i klassrummet. Lärarna får ökade resurser och hjälp under skoltid men fritidspedagogen står ensam kvar på eftermiddagen utan den extra hjälp som de själva har varit under skoltid. Torstensson-Ed (2000:77) Många, Torstensson-Ed (2000), Ohlsson (1996), Gummesson m.fl. (1992), har påpekat fritidspedagogens dubbla yrkesroll och att han/hon istället blir en hjälplärare och uppslukad av skolan. Söderlund (1993) menar att det inte alls är så, att det istället har skett en förändring i skolan och att leken har kommit in som en mer aktiv och integrerad del av skoldagen. 16

17 Ohlsson tar upp att arbeta i arbetslag, vilket kan skapa grupperingar, en vi mot dem känsla. Något som kan leda till att medlemmar istället håller inne med information för varandra inom arbetslaget, detta för att undvika konfrontationer och konflikter. Ohlsson (1996) Fritidspedagoger och lärare har också, enligt Torstensson-Ed (2000:79) en annan syn på vad pedagogik och lärande är. Fritidspedagogerna beskriver lärarna som experter på att läsa, skriva och räkna och i sin tur ser lärarna fritidspedagoger som experter på omsorg av barnen. Lärare betraktar pedagogik som strukturerat och planerat, gällande lärande betonar de motivation och intresse. Fritidspedagogen talar om kunskap om barnen för att kunna leda ett innehåll som istället är bestämt av barnen, om pedagogik. Och lärande som att skapa en god relation och vara en god förebild. Gummesson m.fl. (1992) menar att det finns många exempel och utsagor om att det skiljer sig i uppfattningarna kring pedagogik och lärande mellan fritidspedagoger och lärare och det är också det som de ställs inför i och med samverkan och integreringen. Gummesson m.fl. (1992) Johanson (1999) har gjort en studie med åtta enheter och rapporterar att majoriteten av lärarna har ändrat sitt förhållningssätt sen integreringen av fritidshemmet. De upplever det som positivt med den kompetens som fritidspedagogerna för till bordet och känner nu att de talar med barnen och inte till dem som tidigare. Negativt från lärarnas sida tar Torstensson-Ed (2000) upp, de anser att det är mer insyn i deras arbete vilket resulterar att de ej kan arbeta efter eget huvud och till exempel ändra planeringen i sista sekund, samarbetet tar också både tid och kraft. På plussidan så finns bland annat det att det blir mer personal på samma barn samt att de utvecklar sin förmåga att, och genom att arbeta i arbetslag. Callander (1999) skriver att det saknas förutsättningar för ömsesidighet och att fritidspedagogens kompetens inte tas tillvara på ett effektivt och bra sätt. Gummesson m.fl. (1992) menar att yrkesrollerna kan berikas genom samverkan. Att man får nya perspektiv och kan gå in i nya, eller delvis nya, arbetsuppgifter. De pekar på att det hittills mest verkar vara fritidspedagogernas yrkesroll och yrkesidentitet som har breddats och berikats, de har fått uppgifter inom skolans verksamhet och en funktion att fylla där också. Det kan också innebära en reducering för deras yrkesroll, 17

18 detta på grund av att man tvingas specialisera sig på vissa ämnen, oftast då de praktiska och kreativa ämnena, till exempel bild. Det och också risken att man inte längre hinner med arbetet på fritidshemmet på samma sätt som tidigare då skolarbetet och samverkan tar upp mycket tid. För lärarna verkar det dock mest handla om en reducering av deras yrkesroll, eller åtminstone en uppfattning av en reducering. De är rädda att de inte längre får göra de roliga sakerna utan endast får ha hand om de ämnen som eleverna anser vara tråkiga eller svåra. Gummesson m.fl. (1992:230) 4.2 Planering och tid När det gäller samverkan och planering och tid så är det främst arbetslag som kommer på tal, det är det vanligaste arbetssättet att jobba med. Hansen (1999) anser inte alltid arbetslaget som ett bra arbetssätt, detta för att det ofta blir så att man i arbetssätt, planering och utförandet av den planeringen allt som ofta rättar sig efter minsta gemensamma nämnare - alltså att arbetslaget anpassar undervisning och aktiviteter efter den i arbetslaget som har minst kunskap av dem. I de flesta fall är det då barnskötare som resten av arbetslaget anpassar sig efter, vare sig det är i kunskaper eller ambition. Såklart är detta inte alltid dåligt, det finns många bra barnskötare där ute, men ibland hämmas undervisningen på grund av detta. Torstensson-Ed (2000) tar upp eventuell effekt av samverkan; det att fritidspedagogerna ej har ork att arbeta strukturerat på eftermiddagarna då de har jobbat hela dagen i skolklassen. Något hen anser kan vara både bra och dåligt då det gör det lättare att arbeta ostrukturerat med barnen - att låta dem själva bestämma vad de skall göra istället för att lägga sig i och försöka styra in dem på någon uppgift eller bestämma vad som skall lekas. Att planeringen underlättas av samverkan tar Gummesson m.fl. (1992) upp: Integrationen mellan verksamheterna medför enligt många utsagor att närheten och den vardagliga kontakten gör att man lär känna varandra, vilket gör det mindre komplicerat att planera och diskutera verksamheten. Gummesson m.fl. (1992:230) De nämner också att det tar mer tid att genomföra den här planeringen då det är fler som skall samarbeta och komma överens. Att den extra tiden det tar att planera delvis äter upp de förmodade effektivitetsvinster. Gummesson m.fl. (1992:220) 18

19 4.3 Lokal Gummeson m.fl. (1992) tar upp det faktumet att många fritidshem har fått flytta in i klassrummen och menar att det kan vara svårt att få en sådan lokal att fungera som fritidshem om det inte ges tillgång till flera andra rum som kan fylla olika funktioner. De fortsätter och skriver att en lokalmässig resursrikedom är ett måste om man skall kunna erbjuda barnen en givande heldagsvistelse. Det måste också finnas ett varierat och rikt innehåll för att uppnå detta. Dock så finns det en fara att ekonomiskt sinnade personer tolkar positiviteten kring samverkan som att fritidshemmet kan samsas med skolan i ett vanligt klassrum, skriver Gummesson m.fl. (1992:243). Björklid (2005:158) tar också upp företeelsen att fritidshem och skola använder sig av gemensamma lokaler och belyser att om det skall fungera så måste bådas verksamheters behov av att utnyttja lokalerna väga lika tungt. Fritidshemmets verksamhet skall alltså vara lika viktig och få ta lika stor plats som skolans. 4.4 Pedagogisk verksamhet Gummesson m.fl. (1992:8) menar att genom en organisationisk och pedagogisk samlad verksamhet så kan alla barn erbjudas ett varierat och givande innehåll, samt ges tillgång till en bra utvecklingsmiljö. De fortsätter och skriver att det i en integrerad verksamhet öppnas nya möjligheter, för både fritidspedagoger, lärare och barn. Barnens eget undersökande kan komma in under hela skoldagen, fritidspedagogerna gers plats för sina ambitioner och kan ge barnen ett rikare innehåll. Detta genom temaarbeten att fritidspedagogen har hand om vissa obligatoriska timmar och att arbeta med flexibla gruppkonstellationer. Barnen kan också ges möjligheten att själva välja vad de vill jobba med och med vem, antingen själva, i grupp eller i par, i och med att det är fler vuxna på plats att styra mer än en aktivitet. Gummesson m.fl. (1992:233) Genom att personer med olika kompetensområden ska samarbeta, lokaler skall utformas för att fylla olika funktioner och själva det faktum att det är en ny situation, så hoppas men också ge förutsättningar och utrymme för utveckling av en ny pedagogik. Gummesson m.fl. (1992:222) Barnens behov tas upp i Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg Gummesson m.fl. (1992). De behöver vuxna som bryr sig, tydliga normer och gränser, stort utrymme för eget initiativ och tid och rum som är fria från de vuxnas 19

20 styrning och kontroll. De behöver också trygghet och respekt. Bekräftelse på sin egen identitet och sin egen kompetens. Äventyr och utmaningar. Stabilitet och kontinuerlighet. Förändring och omväxling. De skriver också att barnens behov väldigt sällan definieras tydligt eller preciseras, detta för att det är svårt att klargöra vad barnens behov faktiskt är och svårt att fastställa, i vissa fall, vad som är bra respektive dåligt för dem. När behöver de vad och vad ger dem detta och så vidare, alla barn är olika och därför är också behoven olika. I kapitlet har den tidigare forskningen redovisats för att ge en bild av vad som redan är gjort kring ämnet för att skapa en bild av den nuvarande situationen. 20

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun.

ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM. fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. ANALYSUNDERLAG GRUNDAT PÅ ALLMÄNA RÅD KVALITET I FRITIDSHEM GÄLLANDE: fritidshem och fritidsklubbar i Kungälvs kommun. Inledning/bakgrund: Skolverkets dokument Kvalitet i fritidshem har som syfte att hjälpa/stödja

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

FRITIDSHEMMET VITTRA BROTORP

FRITIDSHEMMET VITTRA BROTORP FRITIDSHEMMET VITTRA BROTORP Vi på Vittra Brotorps fritidshem önskar er varmt välkomna till en inblick i vår verksamhet. Här kommer lite information om hur en dag på fritids/ klubben kan se ut, vilka regler

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Nya styrdokument för fritidshemmet

Nya styrdokument för fritidshemmet Nya styrdokument för fritidshemmet Nätverksträff i Umeå 9 juni 2011 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Vad har styrt fritidshemmet? Skollag, 2 a kap. Läroplan, Lpo94 Allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsskolans fritidshem Ansvarig Biträdande rektor Ingrid Larsson 1. Inledning Fritidshemmet på Hagaströms skola strävar efter en helhetssyn på barnet hela dagen. Enligt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015

Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015 Videskolans verksamhetsplan för fritids 2014/2015 Barn/elevgrupp Videskolans fritidshem tar emot elever som går på skolan och är i behov av fritidshemsplats. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013 Postadress 777 81 SMEDJEBACKEN Telefon

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 för Skolbarnsomsorgen Avesta Kommun Datum:2010-05-25 Johanna Johansson Controller Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet I Eslövs kommun genomförs en enkätundersökning av barnens trivsel på fritidshemmet och hur föräldrarna uppfattar barnets trivsel. Barn och föräldrar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14

Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14 Lokal arbetsplan - Fritidshem 13/14 Vår vision Vår vision är att Kastellskolans fritidshem ska komplettera skolan och hemmet på ett bra sätt. Våra elever ska, under sin tid inom fritidshemmet, erbjudas

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen.

Fritidshem på Knappekulla. På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen. Fritidshem på Knappekulla På Knappekullaskolans fritidshem förenar vi god omsorg och pedagogisk verksamhet under hela skoldagen. Läsåret 2015/2016 Allmän information Fritidshemmet är uppdelat i följande

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshem Östra Ljungby Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten.... 3 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete....

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun 1 (5) Skolan Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre

Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre Satsa på förskoleklassen! Villkoren för lärarna måste bli bättre Rapport från Lärarförbundet 2013-04-22 2013 Forskningen visar att ett tidigt lärande på lekens grund är positivt för resultaten i skolan.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM Finnstaskolan Finnstaskolan är en skola för elever från förskoleklass till och med åk 5. Av utrymmesskäl har åk 5 f.n. sina klassrum i Broskolans lokaler.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2014-06-10 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 15-07-10 Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 Läsåret 2014-2015 1 2015-07-10 Systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kvalitetsrapport 2014-2015 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Lär för livet Fritidspedagogik

Lär för livet Fritidspedagogik Lär för livet Fritidspedagogik Skänninge skolområde 2009 Lärdom sker hela tiden, överallt och av alla! Lärdomen är att värdera all slags kunskap lika högt! Inledning Det här dokumentet kom till efter en

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola (f - : \ Skolinspektionen 2013-12 ~ 19 Ludvika kommun social.utbudning@ludvika.se Rektorn vid Vasaskolan sara.lindell@ludvika.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vasaskolan i Ludvika

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess

Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess Förskola 1-5 år I förskolan kommer du arbeta tillsammans med barnskötare, förskollärare och specialpedagoger. Varje förskolaområde har en ansvarig förskolechef. Förskolorna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer