ORG.NR ÅRSBERÄTTELSE 2007 H. LUNDÉN KAPITALFÖRVALTNING AB

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2007 H. LUNDÉN KAPITALFÖRVALTNING AB

2 ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge årsberättelse för fonden Eikos för perioden Inledningsvis i denna åttonde årsberättelse beskrivs fondens utveckling under den senast avslutade räkenskapsperioden varefter en historisk återblick ges över fondens hela verksamhetstid. INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...2 HISTORISK GENOMGÅNG...7 RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FONDFÖRMÖGENHET PER REDOVISNINGSPRINCIPER FÖRÄNDRING AV FONDFÖRMÖGENHET FONDENS UTVECKLING AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER REVISIONSBERÄTTELSE ORDLISTA... 21

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och har varit verksam i åtta år. Ingående fondförmögenhet före insättningar den 1 januari 2007 uppgick till MSEK. Efter en värdenedgång på 48 MSEK och nettoinsättningar på 567 MSEK var fondförmögenheten per den 31 december MSEK. Eftersom fonden stängdes för nyteckning av andelar under första kvartalet 2007, och inte öppnades för insättningar under året, var ingående fondförmögenhet den 1 januari 2008 densamma som utgående fondförmögenhet Per den 1 januari 2008 var antalet andelsägare 413 vilket är en minskning med 71 under den senaste tolvmånadersperioden. Fonden är alltjämt stängd för nyteckning av andelar då fondens förvaltade kapital överstiger en bedömd förvaltningsmässig optimal volym, som för närvarande är 4-5 miljarder SEK. Eikos har från och med 1 januari 2007 mandat att göra investeringar i 22 länder. Förutom i Norden, Polen och Estland kan Eikos numera även investera i Lettland, Litauen, Ukraina, Tjeckien, Slovakien, Österrike, Ungern, Slovenien, Kroatien, Serbien, Rumänien, Bulgarien, Grekland, Turkiet, Belgien och Portugal. Under 2007 sjönk värdet efter avgifter på andelarna i fonden Eikos med 0,89 %. Detta kan jämföras med svenska 90 dagars statsskuldsväxlar som gav 3,42 % i avkastning och VINX All Share index, vilket inkluderar alla noterade bolag i Norden, som steg med 11,69 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i fonden Eikos efter avgifter stigit med 151,22 % per den 31 december Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan och ett brett nordiskt aktieindex ( Nordenindex ) från fondens start den 1 januari T o m sista december 2006 utgjordes jämförelseindexet av Alfred Bergs Nordenindex, men eftersom detta index inte längre beräknas, utgörs jämförelseindex numera istället av VINX All Share (VINX) som är ett jämförbart nordiskt aktieindex Nordenindex* SSVX 90 Eikos % -40% -60% *Nordenindex utgjordes t.o.m. sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och är från januari 2007 VINX All Share. Investeringsfilosofi Målet för förvaltningen av fonden Eikos har under perioden varit oförändrad, nämligen att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, dvs större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fondens medel placeras huvudsakligen i börsnoterade aktier. Fonden utnyttjar även blanknings- och derivatstrategier. 2

4 Marknaden Den globala ekonomin fortsatte att växa under 2007 och preliminära siffror indikerar en sammantagen BNP tillväxt på 3,7 %. Det mesta tyder på att tillväxttoppen har passerats för denna gång. Tydliga tecken på svaghet har kunnat skönjas i den amerikanska ekonomin, som drivits av turbulens på den amerikanska husmarknaden med låg aktivitet och fallande huspriser. Preliminära siffror visar att BNP i USA växte med 2,2 % under 2007 men bedömare ser risk för en kommande recession. Västeuropa har uppvisat en stabilare utveckling med en preliminär BNP tillväxt på 2,7 %. Ett växande problem för stora delar av exportindustrin i Europa är den höga eurokursen. Tillväxtmarknaderna i Asien, Östeuropa och Sydamerika har fortsatt att uppvisa stark BNP tillväxt. Kina har fortsatt att vara ett draglok med mer än 10 % BNP tillväxt. För att förhindra överhettning i ekonomin signalerar de kinesiska myndigheterna åtgärder för att kyla av landets ekonomi. I många länder har huspriserna stagnerat eller fallit under året. Störst problem har detta skapat i USA där stigande räntor har skapat betalningsproblem i det så kallade subprime-segmentet, dvs lån till personer med låg kreditvärdighet. Miljontals hushåll har inte klarat av att möta räntebetalningarna, vilket resulterat i att bankerna tagit över ett stort antal fastigheter. Eftersom problemlånen i många fall dessutom har sålts vidare till andra aktörer på finansmarknaden, fortplantades i augusti subprime-krisen till den globala kreditmarknaden. Kunskapen på marknaden var låg om vilka som ägde dessa riskabla lån och aktörerna upphörde med att lita på varandra med följden att kreditspreadarna på de flesta tillgångar kraftigt ökade. De totala nedskrivningarna i banksystemet uppgår till betydande belopp som lett till behov av nytt eget kapital hos många banker, främst amerikanska. Risken finns att bankernas kreditåtstramning kan hämma den ekonomiska tillväxten under Skillnaderna mellan centralbankernas styrräntor har minskat under året. Under första halvåret höjde den europeiska centralbanken (ECB) räntan från 3,50 % till 4,00 % för att därefter hålla den stilla under den senare delen av perioden. Även den svenska Riksbanken höjde räntan under året till 4,00 %. Den amerikanska centralbankens (Federal Reserves) viktigaste styrränta hölls oförändrad på 5,25 % under första delen av perioden för att under slutet av året sänkas till 4,25%. Råvarupriserna fortsatte att utvecklas starkt under perioden. CRB Metal Index steg med 27 % under året i USD. Utvecklingen mellan olika råvaror har varierat kraftigt. Oljepriset har stigit från 58,51 USD/fat till 92,69, dvs 58 %. Priset för zink har under samma period fallit 44 % från 4230 USD/ton till Mjuka råvaror såsom vete, korn och soja har alla stigit kraftigt under året. De stigande råvarupriserna har bidragit till att inflationen globalt har stigit under 2007, vilket i sin tur har lett till krav på högre löner. Minskande ränteskillnader och en svagare tillväxt har bidragit till en fortsatt försvagning av USD. EUR har stärkts med 10 % gentemot USD till 1,46 EUR/USD och SEK har stärkts med 6 % till 6,47 SEK/USD. Volatiliteten på världens aktiemarknader har ökat under Generellt fortsatte aktiemarknaderna att stiga under första halvåret drivna av ovanligt god tillgång på likviditet, goda företagsvinster och många företagsaffärer. Under andra halvåret vände dock denna utveckling på de flesta marknader, mycket beroende på en ökad makroekonomisk osäkerhet och problematiken på kreditmarknaderna. För helåret steg MSCI World Index med 5,5 %. De amerikanska börserna steg under perioden, Dow Jones Industrials med 6,4 % och Nasdaq med 9,8 %. Den svenska börsen utvecklades sämst i Norden och svagt även på världsbasis. OMX Stockholm sjönk med 6,0 % under 2007 efter att ha stigit med närmare 10 % under första halvåret. De svenska börsbolagens vinster har fortsatt att utvecklas positivt under året pga starka exportmarknader och hög inhemsk efterfrågan. Under senare delen av 2007 har det dock kommit tecken på att tillväxttakten i den svenska ekonomin saktar in. Dessutom har fastighetsmarknaden mattats av, främst i storstadsregionerna. Den svaga börsutvecklingen beror även på Ericsson, som gick ner med 45 %, och oro för konjunkturkänsliga bolag samt bankernas exponering mot Baltikum. OMX Helsingfors har utvecklats väl och steg under perioden med 20,5 %. En viktig bidragande orsak till den starka utvecklingen är Nokia som steg med 70 % under Dessutom har den finska verkstadsindustrin fortsatt att utvecklas väl med stigande aktiekurser. Däremot har skogsbolagen det fortsatt motigt med fallande priser. 3

5 OSEAX-index i Norge steg med 13,5 % under Det stigande oljepriset och den starka världskonjunkturen har bidragit till höga vinster inom den olje- och sjöfartsrelaterade industrin. Dessutom har aktivitetsnivån inom den landbaserade ekonomin varit mycket hög. Tecken på löneökningar och stigande inflation har bidragit till att den norska centralbanken under perioden har höjt styrräntan till 5,25 %. I Danmark steg OMX Köpenhamn med 5,7 % under året. Indextunga Maersk stängde året upp 2,3 % efter att ha stigit 29 % under första halvåret. Den danska ekonomin har visat avtagande tillväxttakt beroende på högt kapacitetsutnyttjande och få lediga produktionsresurser. Dessutom har bostadsmarknaden fallit, främst i Köpenhamnsregionen, med många osålda lägenheter och fallande priser som följd. WIG-index i Polen steg med 10,4 % under 2007 efter att ha varit upp 31,1 % under första halvåret. Den polska ekonomin har fortsatt att utvecklas väl med stark inhemsk efterfrågan, stigande industriproduktion och fallande arbetslöshet. Dessutom har den polska aktiemarknaden gynnats av stora kapitalinflöden till inhemska pensionsfonder. Under den senare delen av perioden har inflationen ökat pga högt kapacitetsutnyttjande och stigande råvarupriser. De nya marknaderna, som Eikos sedan årsskiftet 2006/07 har mandat att investera i, har i regel uppvisat liknande utveckling som Eikos traditionella marknader. Under första halvåret ledde snabb ekonomisk tillväxt, fallande arbetslöshet, stigande företagsvinster och stora kapitalinflöden till stigande aktiekurser. Under den senare delen av året ledde de makroekonomiska osäkerheterna till en svagare utveckling på aktiemarknaderna. Portföljen Fonden Eikos har haft en otillfredsställande utveckling under Andelsvärdet sjönk med 0,89 % efter avdrag för fast arvode. Performancearvode utgick ej för de investerare som innehade sina andelar under hela året. Under samma period sjönk OMX Stockholm med 6,04 % medan VINX All Share steg med 11,69 %. Den genomsnittliga avkastningen på en 90 dagars statsskuldsväxel uppgick till 3,42 %. I kapitalförvaltningen har vi valt att arbeta utifrån en modell som baserar sig på företagsanalys, dvs att större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Den valda modellen har fungerat väl över tiden. Undantag gäller främst perioder då aktiemarknaden kan karakteriseras som likviditetsstyrd och då företagsspecifika faktorer tycks vara mindre viktiga. Under 2007 upplevde vi flera perioder med särskilt ogynnsamma förutsättningar för vår förvaltningsmodell, t ex när det först blev en credit crunch som följdes av en kraftig likviditetsinjektion via centralbanker som fick börserna att vända uppåt. Under 2007 visade fonden positiv avkastning under 6 av årets 12 månader. Den största besvikelsen under perioden har varit de långa innehaven vars aktiekurser inte utvecklats tillfredsställande. Detta gäller främst innehaven i små- och medelstora bolag som i många fall minskat kraftigt i värde, i vissa fall beroende på dålig vinstutveckling men i de flesta fall på ett allmänt dåligt börsklimat. Tyvärr har även fondens största innehav under perioden, AstraZeneca, utvecklats svagt, främst pga fortsatta problem med att få fram nya läkemedel ur egen forskning. Fonden Eikos har en fortsatt måttlig exponering mot aktiemarknaden. Eikos volatilitet i värdeutvecklingen har fortsatt att vara låg. Oktober var fondens bästa månad med en uppgång på 1,51 % medan augusti utvecklades till årets sämsta månad med ett fall på 2,33 %. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av annualiserade månadsdata, har under 2007 uppgått till 3,71 %. Som jämförelse kan nämnas att standardavvikelsen för VINX under 2007 uppgick till 11,42 % vilket är en något lägre nivå än åren närmast före. Under året har månadsavkastningen för VINX varierat mellan som högst 5,16 % i mars och som lägst -5,87 % i november. Eikos korrelation med jämförelseindex har under året varit den lägsta sedan 2001 och uppgått till 0,24. Sharpekvoten är det vanligaste förekommande och enligt vår bedömning det mest heltäckande måttet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den riskfria räntan (SSVX 90) och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en sharpekvot högre än 1 vara bra. Fonden Eikos Sharpekvot var under ,16. Detta är självklart otillfredsställande och beror på den negativa värdeutvecklingen för fonden under perioden. 4

6 VINX All Share sharpekvot uppgick för samma period till 0,72. Under perioden sedan starten den 1 januari 2000 har fonden uppvisat en Sharpekvot om 1,55. Fondens polska investeringar har utvecklats väl under året. Även investeringarna i Turkiet, Estland och Finland har bidragit positivt till fondens värdeutveckling. Eftersom avkastningen i absoluta tal, när de summeras för respektive land, är nära noll blir inte procenttalen representativa men de ger ändå en bild över utvecklingen för portföljen. Den svaga utvecklingen i Sverige berodde främst på att innehaven i AstraZeneca och Saab utvecklades mindre väl. De största bidragsgivarna under 2007 var säljoptioner i Ericsson samt innehavet i polska Orbis. Marknad Sverige Danmark Norge Finland Estland Polen Övriga Bidrag till avkastningen % -25% -9% 12% 28% 105% 74% Tabellen ovan visar Eikos avkastning 2007 fördelad per marknad. Övriga marknader inkluderar de nya marknaderna på vilka Eikos har mandat att investera. Under året har fondens långa investeringar och korta positioner genererat mindre förluster. Innehavda säljoptioner med syfte att skydda portföljen mot eventuella marknadsfall har genererat positivt resultat. Under höstens turbulenta period på de finansiella marknaderna med fallande kurser fungerade dessa positioner tillfredsställande och begränsade den negativa effekten på Eikos resultat. Fondens omsättningshastighet har uppgått till cirka 4,4 gånger dess genomsnittliga förmögenhet. Per den 31 december 2007 uppgick fondens förmögenhet, efter uttag i december om 387 MSEK, till MSEK. Fonden är tills vidare stängd för nyteckning av andelar. Den 31 december 2007 utgjorde fondens långa innehav 55,1 % och blankade (korta) innehav 8,9 % av fondens värde. Bruttoexponeringen var således 64,0 % och netto exponeringen 46,2 %. Under året har bruttoexponeringen varierat mellan 46,4 % och 67,8 %. Det främsta skälet till den låga bruttoexponeringen har varit att det under året varit påtagligt svårt att identifiera nya långinnehav som möter fondens investeringskriterier. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man deltajustera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Den svarta grafen i diagrammet nedan visar att bruttoexponeringen med denna metod var 67,6 % vid periodens utgång. Nettoexponeringen var med samma metod 42,6 %. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% i % NAV Brutto Långa Korta Brutto (Deltajusterade optionsvärden) Kassa Grafen ovan visar Eikos exponering under de gångna åtta åren 5

7 Fondens innehav Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 31 december 2007 utgjorde 18,29 % av fondens totala förmögenhet, och listas i tabellen nedan: AstraZeneca 4,99% Sverige Läkemedel Holmen 3,63% Sverige Skogsindustri SCA B 3,51% Sverige Skogsindustri SAAB 3,21% Sverige Försvarsindustri Bure Equity 2,95% Sverige Investmentbolag Förvaltningskostnader Ersättningen till fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB består av en fast ersättning på 0,9 % av fondens värde per år samt ett performancearvode på 20 % av avkastningen överstigande räntan på 90 dagars svenska statsskuldsväxlar. Förvaltningsarvodet har under året uppgått till 45,3 MSEK och performancearvodet till 76 TKR. Performancearvode har bara erhållits för inlösta andelar under de två första kvartalen. A n d e l s ä g a r n a s k o s t n a d e r Exemplet nedan åskådliggör kostnadsbelastningen i Eikos. Beräkningen är ett exempel på en andelsägare som tecknat andelar i Eikos den 1 januari 2007 för SEK och behållit sina andelar under hela år (Alla belopp i SEK) I procent av investering per Investering per Värdeförändring före kostnader ,23 Kostnader relaterade till fonden Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier ,60 Courtage, aktielån etc ,62 Värdeförändring före förvaltningskostnader 71 0,01 Förvaltningskostnader Förvaltningsarvode ,90 Performancearvode - - Värdeförändring efter kostnader ,89 Marknadsvärde per

8 Ö v r i g a k o s t n a d e r Fonden har under året haft 22,2 (13,0) MSEK i courtagekostnader och 2,9 (3,3) MSEK i direkt kostnad för värdepapperslån. Inlösenavgift Fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB tar ut en avgift om 0,5 % vid inlösen av fondandelar. Under året har denna avgift uppgått till 2,2 MSEK. Avgiften återinvesteras i sin helhet i fonden och tas ut för att täcka de kostnader som inlösandet kan orsaka. O r g a n i s at i o n Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar fonden Eikos, har förändrats något under En trader anställdes under våren och en person på den administrativa sidan har ersatts. Detta innebär att fondbolaget nu har sju anställda och utgörs av en portföljförvaltare, en biträdande portföljförvaltare, en trader, två analytiker och två administrativt ansvariga personer. Utdelning Styrelsen för fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB har inte för avsikt att föreslå någon utdelning till andelsägarna i fonden Eikos för verksamhetsåret HISTORISK GENOMGÅNG Fonden Eikos har varit verksam i åtta år. I detta avsnitt beskrivs fondens utveckling under perioden. Avkastning och risk Under perioden 2003 fram till halvårsskiftet 2007 utvecklades samtliga marknader där Eikos investerar mycket väl. Under den senare delen av 2007 har framförallt de svenska och estniska marknaderna utvecklats svagt. Stockholmsbörsen föll med 10 % under fjärde kvartalet. I Estland gick börsen ned under 2007, vilket var den första nedgången under 2000-talet. Av de nordiska börserna har den norska börsen utvecklats klart bäst under de senaste åtta åren med en uppgång på 200 %. Det höga oljepriset och den snabba globala tillväxten har gynnat den olje- och sjöfartsrelaterade industrin som utgör en stor del av den norska ekonomin. Av alla fondens marknader har den estniska börsen utvecklats bäst sett över hela perioden, med en ackumulerad tillväxt de senaste åtta åren på 492 %. En stark ekonomisk tillväxt och återhämtning efter 90-talets Rysslandskris kan förklara denna utveckling. Polen fortsatte att utvecklas väl under året och har under åttaårsperioden gått upp med 208 %. Efter att den polska ekonomin utvecklats svagt i början på 2000-talet har de senaste åren uppvisat god ekonomiskt tillväxt och fallande arbetslöshet. Det är endast det finska huvudindexet som har utvecklats negativt sett över hela perioden. Den största anledningen till att den finska aktiemarknaden har utvecklats sämre än övriga länder där Eikos investerar är framför allt den framträdande roll som telekombranschen och skogsindustrin spelar i Finland. I och med Eikos utökade geografiska investeringsområde har flertalet nya marknader analyserats. Flest köpvärda bolag har identifierats i Turkiet. Förutom fallande räntor och goda demografiska förutsättningar har bolagen generellt sett låga värderingsmultiplar. Fondens innehav i Turkiet har utvecklats väl under

9 Tabellen nedan visar utvecklingen sedan start av marknaderna i de länder där Eikos investerat samt för Turkiet under år För jämförelse visas dessutom utvecklingen för Dow Jones och Nasdaqs index. Totalt Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår Helår 96 mån= 8 år Sverige (OMXS) 7,7% -6,0% 23,6% 32,6% 17,6% 29,8% -37,4% -16,9% -12,0% Norge (OSEAX) 200,4% 13,5% 33,3% 52,2% 39,1% 48,0% -28,0% -14,6% 3,2% Danmark (OMXK) 74,7% 5,5% 15,3% 39,4% 21,6% 30,0% -38,9% -13,2% 22,7% Finland (OMXH) -20,4% 20,5% 17,9% 31,1% 3,3% 5,3% -34,6% -32,8% -10,6% Polen (WIG) 207,7% 10,4% 41,6% 33,7% 27,9% 44,9% 3,2% -22,0% -1,3% Estland (TALSE) 491,5% -13,3% 28,9% 48,0% 57,1% 34,4% 46,8% 2,4% 12,5% Turkiet (ISE) 42,0% USA (Dow Jones) 15,4% 6,4% 16,3% -0,6% 3,1% 25,5% -16,9% -7,1% -6,2% USA (Nasdaq) -34,8% 9,8% 9,5% 1,4% 8,6% 49,6% -31,3% -21,1% -39,3% Eikos 1 151,22% -0,89% 15,64% 9,59% 10,14% 7,35% 10,73% 22,26% 24,94% 1) Eikos avkastning är beräknad efter avdrag för förvaltnings- och performancearvode och antaget att given utdelning har återinvesterats. Fonden Eikos målsättning är att uppnå en god absolut avkastning under olika marknadsförhållanden. Således är relevanta jämförelseindex inte aktieindex utan den svenska riskfria räntan i form av SSVX 90. Av aktieindexen erbjuder dock VINX All Share en bra jämförelse med aktiemarknaderna i de nordiska länderna. Sedan starten för åtta år sedan har den genomsnittliga årsavkastningen för Eikos uppgått till 12,20 %. Detta kan jämföras med SSVX 90 där den genomsnittliga årsavkastningen under samma period har uppgått till 3,10 % och Nordenindex som har stigit med i genomsnitt 5,43 %. Eikos (SEK) EuroHedge European Long/Short EUR Index 8

10 En annan relevant jämförelse är den mot andra europeiska hedgefonder med samma förvaltningsinriktning, dvs equity long/short. I grafen på föregående sida jämförs Eikos ackumulerade avkastning sedan starten den 1 januari 2000 med EuroHedge European Long/Short Eur Index för samma period. Eikos har en ackumulerad avkastning på 151,2 % de senaste åtta åren räknat i SEK. För samma period har EuroHedge European Long/Short Index stigit med 87,5 % i EUR. Därtill har den svenska kronan försvagats med drygt 10 % gentemot euron under perioden. Eikos har alltså utvecklats bättre än snittet för de europeiska fonderna. Eikos har visat positiv avkastning i 75 av de 96 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit endast 53 månader och varit oförändrad en månad. Av de 42 månader då Nordenindex fallit har Eikos stigit under 26 månader. Eikos Nordenindex Avkastningsanalys Genomsnittlig årsavkastning ,20% 5,43% Bästa kvartalet 11,57% 21,47% Sämsta kvartalet -5,47% -20,88% Genomsnittlig kvartalsavkastning 2,92% 1,33% Andel positiva kvartal 87,5% 59,38% Största ackumulerade värdebortfall -6,19% -35,71% Längsta nollavkastningsperiod (månader) 6 69 Den längsta nollavkastningsperioden, dvs den längsta period under vilken en investering ackumulerat på månadsbasis inte har skapat positiv avkastning, uppgår för Eikos till 6 månader. Denna period påbörjades i juli 2007 och är när detta skrivs ännu inte avslutad. Nordenindex längsta nollavkastningsperiod under åren uppgår till 69 månader. Den startade i maj år 2000 och varade t o m januari Största ackumulerade värdefall definieras som den sämsta negativa ackumulerade avkastningen på månadsbasis. Eikos största ackumulerade värdefall inträffade mellan juni och oktober 2002 och uppgår till 6,19 %. Under åttaårsperioden är det största ackumulerade värdefallet för Nordenindex 35,71 % Eikos stdav (år) 1) 5,87% 3,71% 3,31% 2,69% 1,49% 7,36% 8,43% 6,84% 7,46% Nordenindex stdav (år) 1) 19,05% 11,42% 12,87% 12,71% 12,80% 20,06% 25,41% 29,83% 14,47% Eikos sharpekvot 1,55-1, ,92 5,35 0,57 0,78 2,66 2,81 Nordenindex sharpekvot 0,12 0,72 1,63 3,27 1,19 1,02-1,42-0,75-0,70 Eikos downside risk 3,02% 3,54% 1,05% 0,77% 0,06% 4,68% 5,30% 1,82% 3,32% Nordenindex downside risk 13,31% 6,84% 7,25% 5,58% 5,26% 9,86% 24,05% 23,97% 11,08% Eikos korrelation med Nordenindex 0,24 0,39 0,69 0,58 0,44 0,40 0,73-0,11 0,05 1) Stdav(år) standardavvikelse beräknat som annualiserad månadsdata. Eikos genomsnittliga årliga standardavvikelse har sedan fondens start uppgått till 5,87 %, vilket är mindre än 1/3 jämfört med Nordenindex, för vilket den genomsnittliga årliga standardavvikelsen över samma period är 19,05 %. Standardavvikelsen har generellt, för både Eikos och Nordenindex, varit lägre under de senaste fyra åren än under de tidigare åren under Eikos verksamhetsperiod. 9

11 Som framgår i grafen nedan har Eikos även haft en låg volatilitet i den dagliga avkastningen. Under en enskild dag har Eikos aldrig stigit med mer än 2,1 %, men heller aldrig gått ned med mer än 1,8 %. Som jämförelse har Nordenindex under samma period som mest genererat en daglig avkastning på 7,4 %, men en annan dag också sjunkit med 6,2 %. Sedan starten har Eikos dagsavkastning varierat med mindre än +/- 0,5 % under 84 % av de totalt 2013 handelsdagarna. Samma siffra för Nordenindex är drygt 39 %. Andel handelsdagar Eikos Nordenindex Daglig avkastning Sedan Eikos start uppgår sharpekvoten till 1,55. Eikos avkastning har således väl överstigit den riskfria räntan samtidigt som volatiliteten i värdeutvecklingen har varit låg. Nordenindex sharpekvot för samma tidsperiod är 0,12. Anledningen till Nordenindex låga sharpekvot är att dess avkastning under åttaårsperioden endast överstiger den riskfria räntan med 25 procentenheter samt har betydligt högre standardavvikelse jämfört med Eikos. Downside risk är ett spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning och beräkningen är i viss mån jämförbar med den för beräkningen av en tillgångs standardavvikelse. Ju lägre downside risk, desto lägre risk för kraftigt negativ avkastning under enskilda månader. Under fondens hela existens har downside risk varit 3 %, att jämföra med Nordenindex vars downside risk under samma period har varit 13 %. 10

12 Tabellen nedan visar fördelningen mellan svenska och utländska investeringars bidrag till fonden Eikos avkastning. Under de gångna åtta åren har investeringar utanför Sverige bidragit med drygt hälften av den totala avkastningen. Alla marknader har bidragit positivt till fondens avkastning. I absoluta tal är Finland den marknad utanför Sverige som har bidragit mest till fondens avkastning men även Polen och Estland har utvecklats väl. Långa positioner har genererat 122 % av den totala avkastningen sedan fondens start. Korta positioner har bidragit negativt till den totala avkastningen. Fondens fem största vinnare sedan start i absoluta tal är NCC, Bure, Outokumpu, Orbis och SAAB. Bidrag till avkastningen ) ) ) 2000 Investeringar i Sverige 43% -284% 28% 66% 53% 38% 55% 67% 60% Investeringar utanför Sverige 57% 184% 72% 34% 47% 62% 45% 33% 40% Långa positioner 2) 122% -144% 141% 177% 171% 227% 6% 62% 75% Korta positioner 2) -16% -89% -18% -43% -36% -119% 78% 38% 25% 1) Beräknat som genomsnittet av avkastningens fördelning baserat på kvartalsdata, detta eftersom fondens förvaltade kapital ökat kraftigt under åren. 2) Återstående avkastning för åren härrör från valuta-, options- och kassapositioner samt bolag där fonden vid olika tillfällen både har varit långa och korta. 3) Eftersom avkastningen under 2007, i absoluta tal, var nära noll blir inte procenttalen representativa men ger ändå en bild över utvecklingen. 11

13 RESULTATRÄKNING (Belopp i ksek) Intäkter och värdeförändring Värdeförändring på aktierelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Värdeförändring på ränterelaterade finansiella instrument Realiserat resultat Orealiserat resultat Ränteintäkter Utdelningar Valutavinster och förluster, netto Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRING Kostnader Förvaltningskostnader Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier Avgifter för aktielån Räntekostnader - -2 Övriga kostnader (not 1) SUMMA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT NOT 1 ÖVRIGA KOSTNADER Bankkostnader Realiserat resultat råvaruderivat

14 BALANSRÄKNING (Belopp i ksek) TILLGÅNGAR Finansiella instrument med positivt marknadsvärde Bank och övriga likvida medel (not 2) Kortfristiga fordringar (not 3) SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 4) Övriga kortfristiga skulder (not 5) SUMMA SKULDER FONDFÖRMÖGENHET POSTER INOM LINJEN Ställda panter Ställda säkerheter för inlånade värdepapper Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 8,90 15,19 NOT 2 BANK OCH ÖVRIGA LIKVIDA MEDEL Inbetalning av kapital för andelar som ges ut 1 januari NOT 3 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kupongskattefordran Interimsfordringar Fondlikvidfordringar NOT 4 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE Avser skuld för aktielån Derivat med negativt marknadsvärde NOT 5 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Skuld till fondbolag Skuld till andelsägare (inlösen per 31 dec. och utgivning 1 jan.) Fondlikvidskulder Övriga skulder

15 FONDFÖRMÖGENHET PER Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med positivt marknadsvärde Danmark Danske Bank ,06% Belgien Dexia B ,38% Estland Eesti Ekspress ,70% Finland Neste Oil ,86% Oriola KD B ,41% Outokumpu ,47% ,74% Norge Aker Floating Production ,31% Fred Olsen Production ,89% Ganger Rolf ,57% Protector Forsikring ,43% ,20% Polen Telekomunikacja Polska (TPSA) ,23% Turkiet Aksigorta ,36% Alkim Alkali Kimya ,61% Aygaz ,87% Is Gayrimenkul Yatirim Ortakligi ,78% Tupras-Turkiye Petrol Rafineleri ,12% Turk Traktor ve Ziraat Makineleri ,35% Turkiye Garanti Bankasi ,07% ,17% Österrike Mayer- Melnhof Karton ,23% Sverige Bank, Finans och Försäkring Avanza ,10% SEB A ,41% Swedbank ,53% ,04% 14

16 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent Fastighet och Bygg NCC B ,12% Skanska B ,29% ,41% Handelsföretag Swedol ,15% Kemi och Läkemedel AstraZeneca SDB ,99% Biotage ,60% Biovitrum ,91% Orexo ,13% ,62% Skogsindustri Holmen B ,63% SCA B ,51% ,14% Tjänsteföretag Cision ,47% Securitas B ,63% Teleca B ,64% ,75% Verkstadsindustri Alfa Laval ,44% Cardo ,45% HMS Networks ,38% Höganäs B ,95% Husqvarna B ,97% Munters ,22% SAAB B ,21% SKF B ,15% ,78% Övriga Bure Equity ,95% Metro International SDB A ,97% 2,15% Metro International SDB B ,18% 2,15% ,10% NOTERADE AKTIER på auktoriserad marknad med positivt marknadsvärde Sverige Trigon Agri ,88% Norge RomReal ,78% SUMMA NOTERADE AKTIER med positivt marknadsvärde ,37% 15

17 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde ABB Säljoption Feb ,03% Alfa Laval Säljoption Feb ,61% Nordea Säljoption Jan ,03% Teliasonera Säljoption Feb ,06% Volvo B Säljoption Jan 109, ,04% Norsk Hydro Säljoption NOK Feb ,03% Seadrill Säljoption NOK Mar ,02% OMXS30 Index Jan ,00% Statsskuldväxel Nom. 1 miljard ,36% Marine Subsea Obl. 2007/2012 USD Nom ,64% ,83% Valutaterminer Valutatermin PLN/SEK 15 MPLN 157 0,00% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde ,20% NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs med negativt marknadsvärde Danmark Jyske Bank ,43% Trygvesta ,80% ,23% Finland Konecranes ,31% Nokian Renkaat ,27% Outotec ,20% Wärtsilä B ,86% ,64% Norge Acta Holding ,93% Fred Olsen Energy ,52% Norsk Hydro ,02% ,47% Sverige Bank, Finans och Försäkring Nordea ,76% Sv Handelsbanken A ,34% ,10% Kemi och Läkemedel Oriflame Cosmetis SDR ,48% Konsumentvaror Swedish Match ,51% Telecom Millicom Intl Cellular SDR ,44% Teliasonera ,57% ,00% 16

18 Finansiella instrument Antal Marknadsvärde Andel i procent Totalt för (belopp i ksek) emittent Tjänsteföretag Skistar ,47% SUMMA NOTERADE AKTIER med negativt marknadsvärde* ,91% ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde Valutaterminer Valutatermin EUR/SEK 10 MEUR -23-0,00% Valutatermin PLN/SEK 70 MPLN ,15% ,15% SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT med negativt marknadsvärde * ,06% SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT ,15% ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 6) ,85% TOTAL FONDFÖRMÖGENHET ,00% NOT 6 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO Bank och övriga likvida medel Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga skulder * För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån. Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier med undantag av: Antal inlånade Skistar Swedish Match

19 REDOVISNINGSPRINCIPER Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om investeringsfonder (2004:46) och följer Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder (FFFS 2004:2) samt Fondbolagens Förenings rekommendationer där de är tillämpliga för en investeringfond. Härmed avses senaste betalkurs och, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om sådana kurser saknas eller är missvisande enligt fondbolagets bedömning får fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder. Innehav i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs. Enligt fondbestämmelserna ( 8.1) värderas finansiella instrument som ingår i fonden till marknadsvärde. FÖRÄNDRING AV FONDFÖRMÖGENHET Ingående fondförmögenhet Andelsutgivning Andelsinlösen Återinvesterad utdelning - - Lämnad utdelning - - Årets resultat enligt resultaträkning FonDförmögenhet FONDENS UTVECKLING Fondförmögenhet Antal utelöpande Andelsvärde Lämnad utdelning (ksek) andelar per andel , , , , , , , , , , , , , , , , , ,82-18

20 AVKASTNING EFTER FÖRVALTNINGSKOSTNADER ,89 % ,64 % ,59 % ,14 % ,35 % ,73 % ,26 % ,94 % ,22 % Stockholm den 11 februari 2008 H. Lundén Kapitalförvaltning AB Lars Stenberg Styrelsens Ordförande Björn Björnsson Denis C. Severis Patrik Tigerschiöld Harald Lundén Verkställande Direktör 19

21 REVISIONSBERÄTTELSE 20

22 ORDLISTA Alfred Bergs Nordenindex Ett aktieindex innehållande 200 aktier från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Andelen aktier från vart och ett av de fyra länderna speglar respektive andel av den nordiska aktiemarknaden. Alfred Bergs Nordenindex justeras för kontantutdelningar. Beräkningen av detta index upphörde i slutet av Blanka Ett annat uttryck för att korta, som innebär att man säljer lånade aktier i avsikt om att vid ett senare skede kunna köpa tillbaka dem till ett lägre pris eller som del av en hedgestrategi. Bruttoexponering Summan av marknadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av totala fondförmögenheten. CRB Metal Index Ett index innehållande utvecklingen för bly, koppar, stål, tenn och zink. Indexet ges ut av Commodity Research Bureau. Derivat Ett finansiellt instrument vars värdeutveckling kan härledas till en viss underliggande tillgång och som innebär en rättighet eller skyldighet att köpa eller sälja tillgången. Downside risk Spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning. Ju lägre downside risk, desto lägre risk för påtagligt negativ avkastning under enskilda tidsperioder. Beräknas på samma sätt som standardavvikelsen med skillnaderna att endast de negativa avvikelserna beaktas och att den genomsnittliga avkastningen i formeln för standardavvikelsen är utbytt mot den riskfria räntan. Downside risk = Korrelation Ett statistiskt mått som beskriver linjärt samband mellan två dataserier. Korrelationen kan variera mellan -1 och innebär perfekt negativ korrelation och 1 innebär perfekt positiv korrelation. Längsta nollavkastningsperiod Den längsta period, mätt i månader, som en tillgång inte genererat positiv ackumulerad avkastning. MSCI World Index Morgan Stanley Capital International World Index är ett vägt aktieindex innehållande bolag noterade i USA, Europa och Asien, totalt 22 länder. MSCI World Index finns tillgänglig i alla 22 länders valutor. Nettoexponering Differensen mellan marknadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av totala fondförmögenheten. Sharpekvot Beräknas som Eikos överavkastning gentemot den riskfria räntan, dividerat med Eikos risk mätt som standardavvikelse. Sharpekvot = Specialfond Eikos är en specialfond enligt Lagen (2004:46) om investeringsfonder. Specialfonder har större frihet i valet av placeringar än traditionella värdepappersfonder. Fondbestämmelserna för en specialfond ger bland annat möjlighet till en mer koncentrerad portfölj, möjlighet att inneha sålda (blankade) positioner och även möjlighet till utvidgade placeringar i derivatinstrument. Standardavvikelse Statistiskt mått som anger spridningen runt medelvärdet i en datamängd. Standardavvikelse = Största ackumulerade värdebortfall Den sämsta negativa ackumulerade avkastningen under mätperioden mätt på månadsdata. VINX All Share Index Ett aktieindex innehållande bolag noterade på OMX börser i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn, samt på börserna i Oslo och Reykjavik. VINX All Share Index justeras för kontantutdelningar. Volatilitet Ett mått på hur avkastningen varierar över tiden. Vanligen beräknas en tillgångs volatilitet som standardavvikelsen i tillgångens avkastning. Ofta använder man volatilitet som ett mått på risken i en portfölj. 21 Tierps Tryckeri AB 2008

23

24 H. Lundén Kapitalförvaltning AB Nybrogatan 6 SE Stockholm, Sweden Tel +46(0) Fax +46(0)