Cannabis i Finland under 1990-talet En j3mfårande anajys av olika undersokningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cannabis i Finland under 1990-talet En j3mfårande anajys av olika undersokningar"

Transkript

1 D Har cannabisbruket 6kat i Finland? Utgående från sex unders6kningar som gjorts bland den vuxna befolkningen under I 990-talet s6ker forfattarna svar på den frågan, samtidigt som de analyserar hur olika datainsamlingsmetoder påverkar resultatet. JUHA PARTANEN & LEENA METSO Cannabis i Finland under 1990-talet En j3mfårande anajys av olika undersokningar Man har i Finland sedan år 1992 gjort flera undersokningar bland vuxna i vilka det aven ingått frågor om bruket av narkotika. De urval som gjorts i dessa undersokningar forefal Ier att i samtliga fall representera den vuxna befolkningen i landet på ett relativt tillfredsstal lande satt. Datainsamlingsmetoderna har emellertid varierat en an ing. De flesta undersokningarna har gjorts som postenkater, men man har också gjort telefonintervjuer och personliga intervjuer. Också svarsprocenten varierar, delvis beroende på att man anvant sig av olika metoder. Av den har orsaken ar resultaten i de olika undersokningarna inte direkt jamforbara med varandra. Vi skall i den har artikeln gora en sammanfattande analys av några av resultaten i dessa undersokningar, och forsoka ge ett svar på foljande frågor: 1) Har cannabisbruket i Finland okat under 1990-talet? och 2) Ivilken utstrackning har resultaten påverkats av att datainsamlingsmetoden och svarsprocenten varierat? Datamaterialet I alia de undersokningar som har skall analyseras har sampien gjorts genom att man tagit ett slumpmassigt urval ur det centrala befolkningsregistret, ur vilket man forst exkluderat alia dem som bor på en institution samt personer som saknar fast adress. Sammanlagt ror det sig om sex olika undersokningar: 1. Social- och halsovårdsstyrelsens undersokning om livsstil, alkohol och narkotika (har forkortad LAN), från våren 1992 ("Elamantapa, paihteet ja huumeet"). Den utfordes som en postenkat och riktades till personer mellan 18 och 74 år. Antalet godkanda svarsblanketter var 3 457, vilket gaven svarsprocent på 71. Resultaten finns redovisade i Kontula & Koskela Den alkoholpolitiska forskningsinstitu- 34 I NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl ( I )

2 tionens dryckesvaneundersokning från hosten 1992 (DVU), bland personer mellan 15 och 69 år. I samband med de personliga intervjuerna stalides också några frågor om bruket av narkotika. I slutet av intervjun fick svararen en blankett, dar det utover frågor som galide eventuella problem med alkoholen också fanns frågor om anvandningen av narkotika samt somnmedel och lugnande tabletter. Svararen besvarade frågorna i entum, och overlamnade dem sedan till intervjuaren i ett slutet kuvert. Uppgifterna kopplades senare med hjalp av ett kodnummer ihop med de ovriga intervjusvaren. Man fick sammanlagt anvandbara svar, vilket innebar att svarsprocenten blev 85. Resultaten redovisas i Partanen Den samnordiska undersokningen om drogbruk och drogattityder, som åren utfordes av Nordiska namndens for alkohol- och drogforskning (NAD). I Finland bestod målgruppen av personer i åldern 18-69, och materialet insamlades av Statistikcentralen med hjalp av postenkater under våren Antalet returnerade svar som kunde anvandas var 1 275, vilket gaven svarsprocent på 65. Resultaten finns redovisade i Hakkarainen et al Livsstilsundersokningen 1995 (LSU), utford av sociologiska och socialpsykologiska institutionen vid Tammerfors Ullivt:fsitet. Målgruppen utgjordes av personer mellan 18 och 69 år, och materialet samiades in våren 1995, med hjalp av postenkater. Sammanlagt 17 forskningsinstitutioner eller enskilda forskare deltog i finansieringen och vid sammanstallningen av den omfattande svarsblanketten. Sammanlagt returnerades godkanda svar, och svarsprocenten blev såpass låg som 52. Datamaterialet och en del av resultaten finns redovisade i artikeln Alasuutari Det faktum att man inte stalide frågor angående cannabis skilt for sig utan enbart frågade om drogbruk i allmanhet begransar anvandningen av resultaten i vår analys. Vi vet på basis av tidigare undersokningar att ungefar 90 procent av dem som i Finland provat på eller anvander narkotika också har anvant cannabis. Vi har darfor gjort en motsvarande korrigering av prevalenstalen. 5. Den nordiska dryckesvaneundersokningen 1996 (NDV). For den finlandska delen ansvarade Stakes, dvs. Forsknings- och utvecklingscentralen for social- och halsovården. Enkaten innehoil också frågor om bruket av cannabis. Materialet insamlades av Statistikcentralen per telefon under hosten 1996, med åriga personer som målgrupp. Sammanlagt fick man anvandbara svar, och svarsprocenten blev darigenom 76. Nar det galler alkoholen har resultaten for Finlands del publicerats i en artikel av Metso och Simpura (1997), medan resultaten ifråga om cannabisbruket hittills inte har publicerats. 6. Social- och halsovårdsministeriets kartlaggning av narkotikabruket och -attityderna, från år 1996 (SHM). Detta ar den farskaste undersokningen och den utfordes av Osmo Kontula. Materialet insamlades av Statistikcentralen med hjalp av en postenkat, och svararna var personer mellan 16 och 74 år. Sammanlagt fick man anvandbara svar, med en svarsprocent på 68. Resultaten har publicerats i rapporten Kontula Ur alla dessa forskningsresultat har vi valt att koncentrera oss på de fl'ågof som galler livstidsprevalensen ifråga om anvandning av eiler experiment med cannabis, dvs. den andel som i de olika undersokningarna uppgett att de någon gång provat på eller anvant cannabis. Vi analyserar prevalenstalen dels for mannen och for kvinnorna skilt for sig, dels for samtliga mellan 18 och 29 år. I vissa av undersokningarna har man också forsokt kartlagga anvandningen av både alkohol och andra droger an cannabis, och också stallt frågor om cannabisbruket under det senaste året respektive den senaste månaden. Det har ar emellertid foreteelser som i Finland annu ar såpass sallsynta, att undersokningar som galler hela be- NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VDl. IS ( I) I 35

3 TabelI I. Cannabisbruket. Livstidsprevalens bland vuxna enligt olika undersokningar (urvalets storlek inom parentes) undersokn, metod tidpunkt svarsprocent % man % kvinnor % åringar (N) (N) (N) LAN posten 1992 våren 71 6,0 4,0 10,6 (I 631) (I 827) (764) DVU intervju 1992 hosten 85 5,8 2,3 9,9 (I 673) (I 705) (791) NAD posten 1993 våren 65 9,8 5,2 12,2 (580) (695) (312) LSU posten 1995 våren 52 4, ,7 (I 151) (I 345) (503) NDV telefon 1996 hosten 76 8,3 3,8 15,7 (747) (760) (337) SHM posten 1996 hosten 68 9,7 4,9 16,3 (I 342) (I 627) (582) follrningen inte ger statistiskt anvandbara resultat. Analysen Uppgifterna om i vilken utstrackning cannabis har antingen anvants eller blivit foremål for enstaka experiment framgår av tabeli 1. De små inexaktheterna på några tiondedels procent i manne ns och kvinnornas siffror kommer sig av att sampiens åldersgranser varierar en aning i de olika undersokningarna. Då man granskar siffrorna ar det bra att komma ihåg att de inte ger en tillforlitlig epidemiologisk bild av cannabisbrukets faktiska utbredning. De beskriver snarare den bild svararna velat ge av sig sjalva. Dessutom har undersokningar av det har slaget en tendens att praglas av de hyggliga medborgarna, av dem som har ett eget hem och en adress, eller t.o.m. en telefon, och som ar villiga att stalla upp på dylika enkater. De resultat vi kommer till utgor andå meningsfull sociologisk kunskap, genom att de visar i vilken mån cannabis blivit en del av normalbefolkningens erfarenhetsvarld. Prevalenstalen varierar avsevart i de olika undersokningarna. Redan en snabb blick ger vid handen att de okat framfor allt bland unga vuxna, och att datainsamlingsmetoden påverkar resultatet: personliga intervjuer och telefonintervjuer forefalier att ge lagre prevalens an postenkater. Resultaten påverkas också av svarsprocenten, som i postenkaterna alia gånger varit lagre an i personintervjuerna. Speciellt låg var svarsprocenten i livsstilsundersokningen (LSU). For att narrnare analysera orsakerna till variationen i prevalenstalen antar vi att dessa påverkats av foljande faktorer: tidpunkten då 36 I NORDISK AlKOHOl- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 15, 1998 ( I )

4 TabelI 2. De effekter på log-prevalenserna de olika delfaktorerna har enligt mode II ( I ) Eftersom P ar logaritmisk står koefficienterna a, b och c for de relativa variationer de olika faktorerna åstadkommer i prevalenstalen: a betecknar den genomsnittliga forandringen på årsbasis, b t och b p betecknar de skillnader som telefon- respektive personintervjuer ger jamfort med postenkater, medan c betecknar de skillnader som uppstår som en foljd av varierande svarsprocent, Ifall modellen svarar mot verkligheten ar den återstående feltermen ett resultat av den slumpmassiga variation som sammanhanger med urvalsproceduren. Det enklaste, och i det har sammanhanget av allt att doma tillriickli- tidpunkt personinterv. telefonintervju svars- R 2 restvarians genomsn. procent urvalsvarians CD (D p ) (DJ (I/) (sr 2 ) (sw 1 ) man 0,09-0,63-0,39 kvinnor 0,04-1,06-0, åringar 0,11-0,54-0, ,63 0,159 0, ,82 0,083 0, ,95 0,017 0,014 undersokningen ar gjord, den metod man anvant (postenkat, telefonintervju eller personlig intervju) samt svarsprocenten. Oetta kan beskrivas också i form av en enkel linear model!, dar det ar naturligast att som beroende variabel betrakta logaritmen av prevalensen: (1) log P = konstant + at + btot + bpop + cv + feltermen, dar T = tidpunkten, år (vår = 0,3 år; host = 0,7 år) D t = l, då undersokningen gjorts per telefon, annars = O Op = l, då den gjons som personlig imervju, annars = O V = svarsprocenten ga, sattet att skatta storleken på feltermen ar att anviinda sig av den felvarians som hor till det enkla urvalet; felvariansen i prevalenstalens logaritm fas darigenom på basis av en linear approximation 02(logP) ~ (loo-p)/(np), dar n ar urvalets storlek For estimeringen av regressions modellens fem okanda parametrar har man sex observationspunkter. Eftersom prevalenstalens exakthet varierar ar det motiverat att vaga observationerna med de inverterade variansskattningarna. Resultat De resultat vi kommit till i vår analys presenteras i tabell 2. Eftersom vi haft bara en frihetsgrad kan vi inte dra några tillforlitliga slutsatser betraffande regressionskoefficienternas signifikans. Man kan bedoma modellens giltighet genom att jamfora restvariansen med den genomsnitdiga urvalsvariansen. Eftersom den sistnamnda grundar sig på stora urval foljer - ifall modellen ar giltig - kvoten mellan varianserna, s//sw2, i stort sett chi-kvadrat fordelningen, med en frihetsgrad. For mannens del ar vardet på denna kvot 13,25 (p<.ool) och for kvinnornas 3,95 (p<.05). Det innebar med andra ord att prevalens talens avvikelser i forhållande till de var- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL ( I ) 37

5 den modellen ger inte enbart kan forldaras med den variation som foljer av urvalsproceduren. En noggrannare analys visar att prevalens talen i NAD-undersokningen ar hogre an de tal modellen ger, medan de i LAN- respektive SHM-undersokningen ar mindre. Delvis kan det har forldaras med att man i LAN- och SHM-undersokningarna tog med också åringarna, en grupp som overhuvudtaget inte hade anvant cannabis. For de unga vuxnas vidkommande fungerar modellen daremot bra. Det ar emellertid inte modellens exakthet som har ar det viktiga. Modellen har anvands enbart for att samia in och koncentrera informationen. Vårt syfte har varit att presentera datamaterialet i en annan, och med tanke på tolkningen mer andamålsenlig form. For det andamålet forefalier modellen tillrackligt exakt också for mannens del, eftersom den faktiskt forklarar merparten av prevalenstalens variation (R 2 =.63). Resultaten ar i sjalva verket overraskande entydiga och konsekventa: 1. Prevalenstalen for cannabisbruket har under fyra år i genomsnitt okat med 9 procent bland mannen, med 4 procent bland kvinnorna och med 11 % bland l8-29-åringarna. 2. Valet av datainsamlingsmetod har på ett ::Ivgorande satt påverkat prevalenstalen. Telefonintervjuer, och frarnfor allt intervjuer dar intervjuaren personligen ar narvarande då blanketten fylls i, har resulterat i klart lagre prevalenstal jamfort med postenkaterna. Den har effekten har varit starkast for kvinnornas del; enligt resultaten har intervjuarens narvaro sankt prevalenstalet till 35 procent (=100e- L06 ), medan en telefonintervju minskat det till 62 procent (= 1 00e- 48 ) jamfort med vad en postenkat skulle ha gjort. 3. En hojning av svarsprocenten med en procentenhet har i alia tre grupperna hojt prevalens talen med 3 procent. Effekten ar inte uran betydelse, eftersom en sankning av svarsprocenten med 10 procentenheter sanker prevalenstalen enligt 100(1-e- 30 ) dvs. med 26 %. Diskussion Det ar inte på något satt overraskande att resultaten tyder på att cannabisprevalensen okat, framfor allt bland unga vuxna. Delvis kan det handia om en forandring i det allmanna attitydklimatet, som gjort det lattare for manniskor att beratta om att man antingen anvander eller har provat på cannabis, men det ar sannolikt att också det faktiska bruket har okat. Det har ar också den slursats man under den senaste tiden har kommit till i de analyser av narkotikasituationens utveckling som gjorts på basis av olika typer av indikatorer (Poikolainen 1997; Narkotikastrategin 1997). I de nyas te undersokningarna, från hosten 1996 (NDV och SHM), ar prevalensen bland man under 30 år i bagge fallen 21 procent. Också sambandet mellan prevalens och datainsamlingsmetod ar något som påvisats i andra undersokningar (Fendrich & Vaughn 1994). Ju personligare kontakten ar med svararen, desto lagre blir prevalenstalen. Metodeffekter av det har slaget visar hur viktigt det allmanna attitydklimatet ar nar man med hjalp av enkater viii ra en bild av narkotikabruket. I postenkater har svararen sjalv fullstandig kontroll over undersokningssituationen, vilket gor att denne lattare kan beratta om han eller hon eventuellt provat på eller anvant illegala droger, jamfort med om intervjun sker per telefon, eller om intervjuaren ar narvarande. Att utlova konfidentialitet tycks inte vara tillrackligt. Man kan andå konstatera att effekten av intervjuarens narvaro, antingen personligen eller per telefon, ar overraskande stor. De skilinader som man omedelbart kan se i prevalensen i undersokningar som gjorts vid samma tidpunkt ar inte lika signifikanta, eftersom svarsprocenten i postenkater vanligen ar lagre, vilket forefalier att kompensera den skillnad 38 NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIfT VOl ( I )

6 som sarnmanhanger med valet av metod. Såvitt vi vet har det inte tidigare presenterats några uppgifter om i vilken mån svarsprocenten påverkar resultaten i drogenkater. Det resultat vi har har kommit till grundar sig i forsta han d på det faktum att svarsprocenten och prevalensen i livsstilsundersokningen (LSD) var klart lagre an i de ovriga undersokningarna. De resultat vi fån forefalier på allt satt rimliga. De bygger på ett omfattande datamaterial, och ger i sifferform en av skenbart intryck av exakthet. Man bor emellertid vara forsiktig med att dra generella slutsatser, eftersom de ju enbart bygger på material från en intervju dar intervjuaren varit narvarande, en telefonintervju samt en postenkat, dar svarsprocenten klart avviker från motsvarande i de ovriga. Resultaten kan med andra ord också mycket val ha påverkats av någon annan faktor som inverkat på datainsamlingen i de aktuella undersokningarna, samtidigt som varje ny undersokning kunde ha forandrat vår uppfattning om hur stora metodeffekterna ar. De siffror vi presenterat ar alltså i forsta hand riktgivande, och bor inte uppfanas som exakta tal. Frågan borde utredas ytterligare, och det vore då bast om man inom ramen for en och samma undersokning kunde jamfora vilken effekt de olika datainsarnlingsmetoderna har. Hakkarainen, Pekka & Laursen, Lau & Tigerstedt, Christoffer (eds.) (1996): Discussing drugs and control policy. Comparative studies on four Nordie countries. NAD publication No. 31, Helsinki Narkotikastrategin Den narkotikapolitiska kommissionens betankande. Helsingfors Kontula, Osmo (1997): Huumeet Suomessa 1990-luvulla (Narkotikasituationen i Finland under 1990-talet). Social- och halsovårdsministeriet i Finland, Helsingfors Kontula, Osmo & Koskela, Kaj (1992): Huumeiden kaytto ja mielipiteet huumeista. Suomi ja Eurooppa vertailussa (Narkotikabruk och -attityder. En jamforelse mellan Finland och det ovriga Europa). Social- och halsovårdsministeriet i Finland 8/1992, Helsingfors Metso, Leena & Simpura, Jussi (1997): De finlandska dryckesvanorna under 90-talet. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrin 14 (3): Partanen, Juha (1995): Våta tripper. Bruket av narkotika och lugnande medel i Finland. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrin 12 (1): Poikolainen, Kari (1997): Huumeet Suomessa. Esiintyvyys ja kehityssuunta (Narkotika i Finland. Forekomst och utvecklingstrender). Tiimi 2/1997: Oversiittning: Thomas Rosenberg REFERENSER Alasuutari, Pemi (1997): Kulttuurip1i1ioma summamuuttujan valossa (Det kulturelia kapitalet i summavariabelns Ijus). Sosiologia 34 (1): 3-14 Fendrich, Michael & Vaughn, Connie M. (1994): Diminished lifetime substance use over time. An inquiry into differential underreporting. Public Opinion Quarterly 58: NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL ( I) I 39

7 Summary Juha Partanen & Leena Metso: Cannabis use in Finland in the 1990s: An overview of adult populations survey results Since 1992 six surveys have been carried out in Finland on the use of drugs by the general adult population. The samples of these studies have been drawn from the central population register, excluding people in institutions or without a permanent address. They seem to be fairly representative, but the methods of data collection have varied. Four of the studies used questionnaires, but telephone and faceto-face interviews have also been used. The response rates vary, partly because of the method of data collection. Therefore the results of these studies are not directly comparable. The article summarizes the results of these studies concerning lifetime prevalence of cannabis use among men, women, and young adults (18-29 years). Using a simple mathematical model, it answers the foliowing questions: 1) has the use of cannabis become more common? 2) To what extent have the differences in data collection methods and response rates affected the results? The results of the analysis indicate that 1) in the annual relative increase in the prevalence of cannabis use has been 9 per cent for men, 4 per cent for women, and 11 per cent for young adults; 2) in comparison with the results of mail surveys, telephone and faceto-face interviews yield considerably lower figures, especially among women; and 3) an increase of one percentage point in the response rate raises the prevalence figure by 3 per cent. Although these results are based on fairly large samples and are consistent with previous studies, it should be noted that the estimates are essentially based on the results of one particular study. Therefore some doubts remain about their generalizability. Yhteenveto Juha Partanen & Leena Metso: Kannabis Suomessa 1990-luvulla. Tutkimustulosten yhteenvetoa Suomessa on vuodesta 1992 lahtien tehty useita koko aikuisvaestoon kohdistuvia tutkimuksia, jotka sisaltavat tietoja huumeiden kaytosta. Niiden aineistonkeruumenetelmat ovat poikenneet toisistaan. Nelja toteutettiin postikyselyna, mutta myos puhelinhaastatteluja ja henkilokohtaisia haastatteluja on tehty. Vastausprosentit vaihtelevat, osin tutkimusmenetelmasta johtuen, joten tulokset eivat ole suoraan vertailukelpoisia keskenaan. Artikkelissa kootaan yhteen edita naiden tutkimusten tuloksia, jotka koskevat kannabiksen elinikaisprevalenssia miesten, naisten seka nuorten aikuisten (18-29-vuotiaat) keskuudessa. Yksinkertaista matemaattista mallia kayttaen vastataan kahteen kysymykseen: 1) Onko kannabis yleistynyt? 2) Missa maarin tutkimusmenetelmien erot ja vastausprosenttien vaihtelu ovat vaikuttaneet tuloksiin? Analyysin tulokset osoittavat: 1) keskimaaraiset prevalenssiluvut ovat neljan vuoden kuluessa kasvaneet miehilla 9, naisilla 4 ja nuorilla 11 prosenttia vuodessa, 2) verrattuna postikyselyihin antavat puhelinhaastattelu ja erityisesti henkilohaastattelu selvasti alhaisempia lukuja, erityisesti naisilla, seka 3) vastausprosentin nousu yhdella prosenttiyksikolla lisaa prevalenssilukuja 3 prosentilla. Vaikka tulokset perustuvat melko laajoihin naytteisiin ja vastaavat muiden tutkimusten tuloksia, on otettava huomioon, etta arviot perustuvat ensi sijassa yhteen ainoaan tutkimukseen, joten tulosten yleistamiseen on suhtauduttava varoen. (Aikaisemmin julkaistu Alkoholipolitiikkalehdessa, vol62 (1997):5, ) Key words: Drug abuse, cannabis, general population, adults, young adults, lifetime prevalence, survey, Finland 40 I NORDISK ALKOHOL & NARKOTIKATIDSKRIFT VOl. IS, 1998 ( I )

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Våta tripper och året 2004

Våta tripper och året 2004 Artikel PEKKA HAKKARAINEN LEENA METSO Våta tripper Inledning Året 2004 kunde beskrivas som den finländska alkoholpolitikens galna år. Införselbegränsningarna från EU-länderna slopades, och åtgärden gällde

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression InStat Exempel 4 Korrelation och Regression Vi ska analysera ett datamaterial som innehåller information om kön, längd och vikt för 2000 personer. Materialet är jämnt fördelat mellan könen (1000 män och

Läs mer

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1.

En rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1. En rät linje ett enkelt samband Y β 1 Lutning (slope) β 0 Skärning (intercept) 1 Y= β 0 + β 1 X X En rät linje + slumpbrus Y Y= β 0 + β 1 X + brus brus ~ N(0,σ) X Observationspar (X i,y i ) Y Ökar/minskar

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn. Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte

Läs mer

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete Göteborgs Universitet Institutionen för Social Arbete Torun Österberg Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen kommer att baseras på föreläsningar, seminarier

Läs mer

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Narkotikabruk, attityder och kontrollpolitik i Island

Narkotikabruk, attityder och kontrollpolitik i Island Islänningarnas narkotikabruk och attityder till narkotikarelaterad brottslighet och kontrollpolitik analyseras här utgående från den första landsomfattande narkotikasurvey som gjorts. Författaren jämför

Läs mer

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 5 June 217, 14:-18: Examiner: Zhenxia Liu (Tel: 7 89528). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use a calculator, the formula and

Läs mer

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Björnstammens storlek i Västerbotten 2014

Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Björnstammens storlek i Västerbotten 2014 Rapport 2015-6 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info English summary: The bear scat survey in Västerbotten

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.

Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio

Läs mer

Datakvalitet. Hva duger data til? Jonas Ranstam jonas.ranstam@med.lu.se

Datakvalitet. Hva duger data til? Jonas Ranstam jonas.ranstam@med.lu.se Hva duger data til? Jonas Ranstam jonas.ranstam@med.lu.se Registercentrum Syd, Skånes Universitetssjukhus och Inst. f. kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Klinikgatan 22, 22185 Lund, Sverige 15 Jan

Läs mer

Gatus. ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. Birgitta Emanuelsson

Gatus. ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. Birgitta Emanuelsson Gatus ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala Birgitta Emanuelsson 2005 Abstract Emanuelsson, Birgitta, 2005: Gatus ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. SoLiD nr 16 (=FUMS Rapport nr 214). Uppsala

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA 12.1 ANOVA I EN MULTIPEL REGRESSION Exempel: Tjänar man mer som egenföretagare? Nedan visas ett utdrag ur ett dataset som innehåller information

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

En scatterplot gjordes, och linjär regression utfördes därefter med följande hypoteser:

En scatterplot gjordes, och linjär regression utfördes därefter med följande hypoteser: 1 Uppgiftsbeskrivning Syftet med denna laboration var att utifrån uppmätt data avgöra: (i) Om något samband finnes mellan kroppstemperatur och hjärtfrekvens. (ii) Om någon signifikant skillnad i sockerhalt

Läs mer

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3 Föreläsning Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5, 5,3 1 Kap 3,7 och 3,8 Hur bra är modellen som vi har anpassat? Vi bedömer modellen med hjälp av ett antal kriterier: visuell bedömning, om möjligt F-test, signifikanstest

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Lö sningsfö rslag till tentamen i matematisk statistik Statistik öch kvalitetsteknik 7,5 hp

Lö sningsfö rslag till tentamen i matematisk statistik Statistik öch kvalitetsteknik 7,5 hp Sid (7) Lö sningsfö rslag till tentamen i matematisk statistik Statistik öch kvalitetsteknik 7,5 hp Uppgift Nedanstående beräkningar från Minitab är gjorda för en Poissonfördelning med väntevärde λ = 4.

Läs mer

Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari

Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, januari Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 6,0, då den i december var 4,4

Läs mer

Droganvändning bland unga i Europa

Droganvändning bland unga i Europa Droganvändning bland unga i Europa En presentation av den femte ESPAD undersökningen Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Drogfokus, 25 oktober 2012 Vad är ESPAD? European School survey Project on Alcohol

Läs mer

Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER

Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER När vi mäter en effekt i data så vill vi ofta se om denna skiljer sig mellan olika delgrupper. Vi kanske testar effekten av ett

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 SAMPEL KONTRA POPULATION 1. Nedan beskrivs fyra frågeställningar. Ange om populationen är ändlig eller oändlig i respektive fall. Om ändlig, beskriv också vem eller vad som ingår

Läs mer

8.1 General factorial experiments

8.1 General factorial experiments Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

LEENA METSO & JUSSI SIMPURA. De finlåndska dryckesvanorna under 90-talet

LEENA METSO & JUSSI SIMPURA. De finlåndska dryckesvanorna under 90-talet DForandringarna i det finlandska samhallet har varit stora under 90-talet, men i vilken mån har det påverkat dryckesvanorna? Har finlandarna t.ex. blivit mer "europeiska" i s atlet atl dricka? Forfatlarna

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 10

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 10 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 10 För vissa uppgifter behöver du en tabell över den standardiserade normalfördelningen. Se här. SAMPLING 1. Nedan ges beskrivningar av fyra sampel. Ange i respektive fall om detta

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Nationella prov, Uppdrag granskning

Nationella prov, Uppdrag granskning Stockholm 15 februari 2017 Nationella prov, Uppdrag granskning Undersökningen visar: Att lärarna anser att de nationella proven är ett viktigt stöd för bedömningen och betygsättningen. o 9 av 10 lärare

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, augusti Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 8,3, medan den i juli var

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Fredag 8 december 2006, Kl

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Fredag 8 december 2006, Kl Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Fredag 8 december 2006, Kl 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema och tabellsamling (dessa skall returneras). Egen

Läs mer

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden

Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden NFT 2/2008 Island har den högsta pensioneringsåldern i Norden av Jari Kannisto För uppfölning av medelpensioneringsåldern har det tagits fram ett nytt mått som gör det möligt att göra ämförelser mellan

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete 2. Mer hypotesprövning och något om rapporten 1 Evidensbaserad behandling Behandling bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. "Beprövad erfarenhet" får

Läs mer

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

Finländarnas attityder till uppfostran och bruk av våld i uppfostringssyfte 2017

Finländarnas attityder till uppfostran och bruk av våld i uppfostringssyfte 2017 Finländarnas attityder till uppfostran och bruk av våld i uppfostringssyfte 2017 Finländarnas attityder till uppfostran och bruk av våld i uppfostringssyfte 2017 - sammandrag Sauli Hyvärinen Centralförbundet

Läs mer

HYPOTESPRÖVNING sysselsättning

HYPOTESPRÖVNING sysselsättning 0 självmord 20 40 60 HYPOTESPRÖVNING 4. Se spridningsdiagrammen nedan (A, B och C). Alla tre samband har samma korrelation och samma regressionslinje (r = 0,10, b = 0,15). Vi vill testa om sambandet mellan

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD Kartläggning och validering av produktegenskaper Kartläggning generella nyttor (egenskaper)

Läs mer

The Arctic boundary layer

The Arctic boundary layer The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,

Läs mer

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Ensamkommande ungdomars kontakt med Maria-mottagningarna i Sverige Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik mikael.dahlberg@lnu.se Introduktion I medier och tidskrifter har ensamkommande ungdomars

Läs mer

Schenker Privpak AB Telefon 033-178300 VAT Nr. SE556124398001 Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr 033-257475 Säte: Borås

Schenker Privpak AB Telefon 033-178300 VAT Nr. SE556124398001 Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr 033-257475 Säte: Borås Schenker Privpak AB Interface documentation for Parcel Search 2011-10-18 Version: 1 Doc. no.: I04306 Sida 2 av 5 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2011-10-18 1.0.0 PD First public version.

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator Inkomst och konsumtion 2019 Konsumentbarometern 2019, mars Konsumenternas förtroende på stabil nivå Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes i mars och är på en god nivå. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Social innovation - en potentiell möjliggörare Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi ökade något i juli

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi ökade något i juli Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, juli Konsumenternas tro på Finlands ekonomi ökade något i juli Konsumenternas allmänna förtroende för ekonomin var i juli nästan oförändrat. I juli

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Analys av korstabeller

Analys av korstabeller Analys av korstabeller Analys av korstabeller hänvisar generellt till den situation, där vi betraktar era kategoriska variabler samtidigt och vill dra slutsatser m.a.p. beroendestrukturen dem emellan.

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar

Läs mer