Metodix OrganisationsUtveckling

Transkript

1 Metodix OrganisationsUtveckling Processutvärdering av GRs Vuxenutbildningsavtal Metodix OrganisationsUtveckling

2 Processutvärdering av GRs Vuxenutbildningsavtal Etapp 1 Uppdraget Detta är en utvärderingsrapport om GR Utbildnings samverkansavtal inom vuxenutbildning och avser den första etappen av tre, Etapp 1. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av GR Utbildning och kontaktperson har varit Peter Holmström. Syftet med utvärderingen har varit att utvärdera hur processen med att ta fram ett samverkansavtal under den första etappen inom vuxenutbildningen uppfattats av de berörda samt hur de sett på samarbetet i denna etapp. Se bilaga 1 för närmare beskrivning av uppdraget Grunden för utvärderingen har bestått av intervjuer och tillhandahållet material efter urval m h a Peter Holmström. Arbetet med utvärderingen har utförts under maj och juni månad samt de två första veckorna i augusti Se bilagor 2 respektive 3 för en mer utförlig beskrivning av frågeställningar samt källor. Parallellt med detta arbete har genomförts en utvärdering av hur processen med att ta fram ett samverkansavtal under den första etappen inom vuxenutbildningen uppfattats av de berörda samt hur de sett på samarbetet i denna etapp (Utbildningsutvärdering av Vuxavtalets Etapp 1, Augusti 2005). Kort om samverkansavtalet och Etapp 1 Bakgrunden till samverkansavtal inom vuxenutbildning är själva grundtanken med samarbetet inom Göteborgsregionen, GR, där de tretton medlemskommunerna samverkar tillsammans regionalt snarare än enskilt på kommunal nivå. Behovet av samverkan inom utbildningsområdet har också ökat efter ändrade statliga intentioner gällande kommunal vuxenutbildning, där Kunskapslyftet avslutande inneburit mindre resurser för kommunerna. GR:s Utbildningsgrupp, UG, formulerade i september 2001 utbildningsmål rörande regional samverkan inom utbildningsområdet med ambitionen att därmed skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Tanken var att underlätta för de enskilda kommunerna som upplevt betungande kostnader för utbildning i andra kommuner och samtidigt höja kvaliteten på utbildningarna och öka dess relevans genom regionalt samarbete och samråd med arbetslivets parter. I juni 2003 fick utbildningschefen på GR i uppdrag av UG att ta fram ett förslag på ett samverkansavtal för vuxenutbildning efter de avtal som tagits fram för gymnasieskola och gymnasiesärskola. Detta förslag arbetades fram till sommaren 2004 och utgör nu ett samverkansavtal bestående av tre etapper, varav denna utvärdering avser den första etappen, Etapp 1, som pågått från första juli 2004 fram till trettionde juni Etapp 1 har till stor del varit en inledande implementeringsfas där utbildningarna tagits fram i begränsad omfattning. Under hösten 2004 bereddes 92 utbildningsplatser och våren 2005 ytterligare 32 platser, vilket ger totalt 124 utbildningsplatser under Etapp 1. Utbildningarna har varit spridda över sju kommuner och haft en klar yrkesinriktning. Genomförandet har gått till på följande sätt: Metodix OrganisationsUtveckling 1

3 Först har kommunerna lagt förslag på utbildningar efter lokalt samråd i kommunen. Dessa förslag har sedan behandlats i GR:s Vuxgrupp (kommunernas vuxenutbildningsansvariga) och därefter av GR:s Utbildningschefsgrupp, UC (kommunernas förvaltningschefer för skola och utbildning). Sedan har de behandlade förslagen skickats till GR:s Utbildningsgrupp, UG (som består av medlemskommunernas politiker) vilka slutligen har fastställt det gemensamma utbudet. Under Etapp 1 har en ny, blandad finansieringsmodell tillämpats. Den innebär en uppdelning mellan den s k Platsmodellen till 50% där respektive kommun betalar för de utbildningsplatser dess invånare tar och den s k Fördelningsmodellen till 50% där varje kommun betalar ett belopp utifrån en fördelningsnyckel som baseras på dess invånarantal. Uppfattningar om Samverkansavtalet efter Etapp 1 Den största delen av utvärderingen har utgjorts av intervjuer med olika personer som arbetat med samverkansavtalet. Följande avsnitt är en summering av det som kommit fram under intervjuerna. Vad är själva grundidén med samverkansavtalet? Samtliga tillfrågade tycker att idén med samverkansavtalet är bra eller mycket bra, även de personer som är kritiska till avtalet i andra stycken. Detta är det mest påtagliga under intervjuerna: Alla tycks väldigt positiva till tanken om samverkan och många understryker hur viktigt och bra det är att samverkansavtalet kunnat komma till stånd. Genomgående är också att de tillfrågade beskriver avtalets idé utifrån syftet att vuxenstuderande ska ges möjlighet att studera i andra kommuner och att kommunerna samverkar kring detta. Utöver detta framkommer det dock att det finns olika sätt att se på avtalets syfte och idé: Vissa av de tillfrågade lyfter fram fördelarna för arbetsgivare, andra för de studerande eller för kommunerna. Några talar om effektivitet och att använda pengarna bättre medan andra trycker mer på den kvalitetshöjande aspekten. Vidare beskriver några samverkansavtalet med starkt fokus på praktiska, yrkesrelaterade utbildningar medan andra mer fokuserar på utvecklingen av nya, flexibla utbildningsformer. Att det tycks finnas olika synsätt på avtalets grundidé kan också illustreras med att ett par intervjupersoner uttryckligen inte anser att högre kvalitet till lägre kostnader är avtalets syfte eller grundidé. Detta trots att formuleringen högre kvalitet till lägre kostnader är den som används i själva samverkansavtalet. Vilka för- och nackdelar finns det med samverkansavtalet? Gällande fördelarna med samverkansavtalet lyfter många tillfrågade fram att man börjat samverka, att man har en dialog, att man inlett processen med att samverka och nätverka. Själva samverkan i sig ses som en stor fördel. Några säger sig inte kunna peka på några fördelar än. Andra lyfter fram fördelarna för de studerande, ett brett utbud, en starkare koppling till arbetsmarknaden, att man kan planera tillsammans och använda pengarna bättre. Flera av de tillfrågade kan inte komma på några nackdelar så här långt. Den tveklöst största nackdelen som ändå lyfts fram är det slutliga utbudet av utbildningarna i Etapp 1. Här har många tillfrågade synpunkter på de utbildningar som valdes. Några menar att man valde de utbildningar som fanns till hands mer än de man hade behövt och som var efterfrågade. Ett par personer är också kritiska till att utbildningarna inte varit flexibla och att man inte satsat mer på nya utbildningsformer. Några personer formulerar snarare nackdelarna som hot eller orosmoln, saker som kan bli problematiska. Till dessa Metodix OrganisationsUtveckling 2

4 orosmoln hör risken att kommunala politiker ser mer till sin egen kommuns intressen än till regionens, eller att samverkansavtalet ska bli för centraliserat och därmed utarma vuxenutbildningen i de små kommunerna. Vad gäller oron över att politiker mer skulle se till sin egen kommuns intressen på bekostnad av samverkansavtalet är det flera av de intervjuade som understrukit vikten av att man måste ge och ta i en samverkan. De menar att det för att fungera måste finnas en vilja att ibland backa från egna kortsiktiga intressen och se till regionens bästa, under förutsättning att det i längden gagnar alla. Som en intervjuperson uttryckte det: I alla samarbeten är det ju så, ibland vinner man, ibland förlorar man. Flera uttrycker en oro för att viljan till samverkan kan brista i det avseendet. Hur har finansieringsmodellen under Etapp 1 fungerat? De allra flesta av de intervjuade är nöjda med den blandade finansieringsfasen i Etapp 1. Flera säger sig vara positivt överraskade till hur väl det fungerat. Många ger också uttryck för sin besvikelse och missnöjsamhet med att man i Etapp 2 nu ska tillämpa den s k Platsmodellen till hundra procent. Här visar sig också en skillnad mellan politikerna i UG å ena sidan och tjänstemännen i UC och Vuxgruppen å den andra; tjänstemännen som grupp verkar mycket mer positiva till en blandad finansieringsmodell än politikerna i UG som grupp. Flera intervjuade antyder dock att en majoritet av politikerna inom UG var för en fortsatt blandad finansieringsmodell men att man vikit sig för att kunna komma överens i frågan om finansiering i Etapp 2. Om detta stämmer eller ej kan inte fastställas i denna utvärdering, men det är tydligt att många tillfrågade tror att det förhåller sig så. Vad anses om utbud och innehåll under Etapp 1? Vad gäller utbildningarnas innehåll har de flesta intervjuade ingen uppfattning av det enkla skälet att de inte haft direktkontakt med de som hållit eller deltagit i utbildningarna. Däremot är åsikterna om utbudet starka som beskrivits ovan. Flera av de tillfrågade nämner vikten av att det måste finnas ett behov av och en efterfrågan på de utbildningar som ges inom ramen för samverkansavtalet. Flera uttrycker också återigen kritik mot att utbudet varit för traditionellt och att man kört på i gamla hjulspår samt att man i utbildningarnas inriktning hade velat ser mera utbildningar riktade mot t ex teknik och småföretag och näringsliv. Några tycker att utbudet varit för litet och behövts breddas men samtidigt säger några också att de tycker utbudet förbättrats i Etapp 2. Hur ser man på framtagande av avtalet och arbetsprocessen? De allra flesta är nöjda eller mycket nöjda med framtagande och arbetsprocess. Många tycker det varit en bra, öppen och konstruktiv anda. Man är glad över att processen kunnat leda till ett avtal och flera nämner ett bra samarbete med givande diskussioner. Det finns emellertid ett par av de intervjuade som är kritiska till processen och menar att det gått för fort och att man inte haft den insyn och påverkan som man velat. Ett par personer har också uttryckt kritik mot vad man uppfattat som tjänstemannastyre, det vill säga att politikerna haft för lite inflytande och varit i händerna på de tjänstemän som arbetat med frågan. Men de flesta anser att de varit delaktiga och haft inflytande över de förslag och beslut som formulerats. Återigen tycks det generellt sett finnas en skillnad mellan politikerna och tjänstemännen: Hos politikerna som grupp i UG tycks det finnas mer kritik mot arbetsprocessen än hos tjänstemännen i Vuxgruppen och UC som grupp. Metodix OrganisationsUtveckling 3

5 Vilka tankar finns om samverkansavtalets framtid? Många av de tillfrågade återkommer här till det de tagit upp tidigare. Flera vill att man återgår till den blandade finansieringsmodellen i framtiden (några kan till och med tänka sig en 100% solidarisk Fördelningsmodell). Många vill se ett utökat och breddat utbud av utbildningar. Återigen märks här den positiva inställningen till samverkan; flera säger att det här är bara en början, det ska bli mer!. Några tar upp anbudsförfarandet och menar att det behöver ses över och förbättras. Kritiken mot utbildningarna i Etapp 1 återkommer här och flera personer vill att man i framtiden ska se mer på arbetsmarknadens behov och efterfrågan samt öppna upp mer för andra alternativ. Flera tar upp det virtuella kompetensrådet (personer från arbetsmarknadens parter och näringsliv) och hoppas att det ska få en större och mer aktiv roll inom samverkan för vuxenutbildning i framtiden. Utöver detta förs även andra tankar fram: Profilera sig mer mot näringslivet och marknadsföra sig, tydliggöra uppdraget i samverkansavtalet, arbeta mer med att förankra samverkanstanken i UG och få mer acceptans för den samt att man i framtiden skulle kunna använda informationstekniken bättre för att kommunicera och informera. Vilket helhetsbetyg får arbetet med samverkansavtalet så här långt? De intervjuade har fått betygsätta arbetet med samverkansavtalet så här långt på en skala 1 6 där ett är Dåligt och sex är Mycket bra med hela skalan däremellan. Totalt femton personer har tillfrågats under telefonintervjuer och i en gruppintervju tillfrågades sju personer på samma fråga (där två av dessa även telefonintervjuades och därmed inte räknas in här för att undvika dubbelregistrering). Sammanlagt har 20 personer från UG, UC, Vuxgruppen och GR Utbildning varit med och gjort denna betygssättning. Följande kan konstateras när vi ser resultatet: På en skala 1-6 ger de intervjuade i medeltal ett betyg på 4.75 (avrundat). Det vanligaste betyget som ges är fem. Det lägsta betyg som ges är två, vilket två personer ger. En person ger betyget tre och två personer ger högsta betyg sex. Ingen ger lägsta betyg (1) utan de flesta intervjuade ger som sagt näst högsta betyg (5). Vanliga kommentarer till betygsättningen är att processen gått väldigt bra, att man är imponerad och glad över att samarbetet gått att utveckla men att man inte är riktigt färdig och att det kan bli bättre samt att det finns mer att göra. Analys och Reflektion Efter summeringen av det som de intervjuade tagit upp och lyft fram följer här en kort analys och reflektion kring de frågor och svar som framkommit i utvärderingen. Här återfinns även förslag och funderingar att ta med sig i det fortsatta arbetet med samverkansavtalet. Samverkan ska vara mer än ett egenvärde Som tidigare nämnts under den första frågeställningen är samtliga intervjuade positiva till tanken om samverkan. Den inställningen återkommer också när man talar om fördelar med avtalet, - att kunna samverka, samarbeta och ha en bra diskussion verkar ha ett egenvärde. Detta är naturligtvis en stor styrka för arbetet med samverkansavtalet men det kan också bli ett problem. Om alla är för måna om att få ihop ett samarbete kan samverkan som idé bli viktigare än det konkreta man ska samverka kring; att vara överens kan bli viktigare än att åstadkomma resultat. Även om det inte är ett reellt problem för samverkansavtalet idag kan det vara viktigt att hålla i minne i den fortsatta samverkan. Metodix OrganisationsUtveckling 4

6 Olika syn på samverkansidén inget hinder Processutvärdering GRs Vuxenutbildningsavtal Att de intervjuade kan ha olika syn på själva grundidén med samverkansavtalet behöver inte vara ett hinder. Ett samverkansavtal kan förstås ha olika fördelar för olika intressenter. Dessutom kan en samverkan naturligtvis ge flera vinster samtidigt, oavsett om det gäller lägre kostnader, nya utbildningsformer eller fördelar för olika intressen. Utbildningarna behöver utvecklas Det är ganska tydligt i samtalen med de intervjuade att arbetet med att välja utbildningar behöver utvecklas och förbättras. Att många är missnöjda med de valda utbildningarna i Etapp 1 kan delvis förklaras med att det var den första, inledande fasen av avtalet där man inte kanske haft tiden och rutinen för detta. Delvis kan det förklaras med att man behöver se över utbildningarnas utbud samt former för upphandling och anmälningsförfarande. Något som har goda förutsättningar att förbättras när parterna fått mer tid och erfarenhet av samverkan. Däremot kanske det blir svårare att komma överens om inriktningen. Det beror på att med de enskilda kommunernas behov och intressen kan vara olika samt att det kan finnas olika syn på avvägningen mellan privata, konkurrensutsatta alternativ och mer traditionell kommunal verksamhet samt avvägningen mellan utbildningar för offentliga eller privata yrken. Kanske blir detta i förlängningen en mer politisk/ideologisk fråga för UG? Samverkan ska löna sig och det måste synas att det gör det! Oron över att politikerna kan komma att se till sin egen kommuns intresse framför regionens bör tas på allvar. Om och när storleken på samverkansavtalet växer torde dess betydelse för de enskilda kommunerna öka då mer står på spel för de enskilda kommunernas vuxenutbildning. Det handlar om vem som ska få anordna vilka utbildningar och vem som ska betala. Här behöver man nog fortsätta att utveckla samverkanstanken för att dels tillsammans hitta en bra balans för givandet och tagandet och dels kunna synliggöra detta så att de berörda kan se att det lönar sig i längden. Som tidigare tagits upp förutsätter ju samverkan att det i längden gagnar alla de som ingår i avtalet. Ett förlust för en enskild kommun på kort sikt måste kunna matchas med en synlig större vinst för densamme på lång sikt. Olika modeller, olika syn på hur de fungerar Att den blandade finansieringsmodellen tycks så pass uppskattad av tjänstemännen i UC och Vuxgruppen men mer ifrågasatt av (delar av) UG framgår i den här utvärderingen. Varför det är så kan det finnas fler förklaringar till. Om vi spetsar till det lite grann och tar oss friheten att förenkla och raljera en smula kan följande förklaringar vara tänkbara: Ett sätt att förklara skillnaden i inställning till finansiering mellan tjänstemän och politiker är att personerna i UC och Vuxgruppen generellt sett befinner sig mer till vänster på den politiska skalan och därmed föredrar solidariska lösningar och gemensam omfördelning av medel. Eller att de av rädsla och osäkerhet inte vågar ha ett system där deras kommuner själva får betala för platserna eller stå för en utbildning med för få studerande. Ett annat sätt att se på det är att utgå från att politikerna inte är lika insatta som tjänstemännen och inte förstår fördelarna med en blandad form. Eller att vissa politiker är så fasta i en ideologisk grundsyn att de inte kan ta till sig det faktum att en blandad finansieringsform fungerar bättre i praktiken. Oavsett om dessa förklaringar äger något sanningsvärde eller om det finns andra, kommer nu två olika modeller att tillämpas i Etapp 1 och 2. Om ytterligare en annan kommer provas i Etapp 3 återstår att se. Metodix OrganisationsUtveckling 5

7 När de olika modellerna prövats kan man gå tillbaka och jämföra för och nackdelar och förhoppningsvis få fram vilken finansieringsform som fungerar bäst. En bra process som kan bli bättre Det sammantagna intrycket av processen, trots att några personer uttryckt kritik, är att det varit en bra och omfattande process. Systemet med olika grupper (UG, UC, Vuxgruppen) där kommunerna varit representerade tycks ha fungerat väl. Dock finns det nog möjligheter att utveckla och förbättra arbetsprocessen. Att tjänstemän som grupp generellt sett verkar mer nöjda med processen än politiker som grupp kan bero på fler saker, förutom det som redan tagits upp ovan. Dels kan det bero på att den större delen av processen faktiskt utförts i de grupper där tjänstemännen varit med (UC och Vuxgruppen). Dels att många av politikerna i UG (13 av 16 personer) är nya och inte varit med i processen de förgående åren. Kanske har också till sist förankringen på hemmaplan i kommunerna mellan tjänstemän och politiker ibland brustit och därmed gjort politikerna mindre delaktiga i processen. Framtiden ses som ljus Gemensamt för de intervjuade är att de se ljust på fortsättningen. De som är nöjda hoppas att bredda och öka omfattningen, de som är kritiska hoppas och tror att man längre fram i avtalet ska kunna lyfta och ändra på det som fungerat dåligt. Även om många av de intervjuade är besvikna över formen för finansiering i Etapp 2 verkar de flesta tro att politikerna kommer ändra sig när de ser hur det fungerar. Många tankar på olika sätt att utveckla och förbättra samverkansavtalet lyfts fram som tidigare redovisats. Att de berörda generellt är positiva till framtiden för samverkansavtalet innebär både en fördel och nackdel. Fördelen är att det gynnar samtalsklimatet och viljan att fortsätta. Nackdelen är att några kan bli besvikna och tappa motivationen om de inte får igenom det de hoppats på i avtalet. Återigen är det nog viktigt att man nu fortsätter att utveckla samverkanstanken och försöka finna förslag och upplägg som man kan enas kring. Högt betyg så här långt När de intervjuade själva får betygssätta processen ges totalt sett ett högt betyg som tidigare redovisats. Även om resultatet av betygssättningen inte är statistiskt representativt för samtliga i UG, UC och Vuxgruppen ger det ändå en tydlig indikation på hur samverkansavtalet och processen med det uppfattats av de berörda. Och de är övervägande positiva eller mycket positiva. Det höga betyget motiveras som sagts ovan med att man tycker att det varit en bra process och att tanken med samverkan är mycket bra. Så här långt. Flera personer av de som gett ett högt betyg har dock också lagt till att det görs utifrån att avtalet bara är i sin linda. Man har med andra ord högre förväntningar på samverkansavtalet framöver. Det innebär att om inte saker och ting utvecklas och förbättras enligt förväntningarna kan betygssättningen av avtalet komma att sjunka efter Etapp 2 och Etapp 3. Slutsats Sammanfattningsvis är det tydligt att de berörda i stort är nöjda med samverkansavtalet. Att överhuvudtaget få till ett samverkansavtal och kunna börja arbeta efter det upplevs som positivt. Idé och syfte med samverkansavtalet är accepterat och uppskattat, samarbetet och diskussionen framhålls av de flesta tillfrågade som lyckat och man är på det hela nöjd med processen, även om det finns delar i samverkansarbetet som upplevs som mindre bra och andra saker som bör utvecklas och förbättras. Slutsatsen i denna utvärdering blir därför att arbetet med samverkansavtalet under Etapp 1 har varit framgångsrikt. Metodix OrganisationsUtveckling 6

8 Avslutningsvis några ord om arbetet med utvärderingen Arbetet med denna utvärdering har varit ett intressant och givande uppdrag. En stor glädje har varit det bemötande jag fått från såväl intervjuade och Peter Holmström på GR Utbildning. - Ett stort tack till er! En brist i arbetet med denna utvärdering är att inte alla påtänkta intervjupersoner har kunnat medverka. Så är det oftast i en undersökning; en viss del av urvalet faller bort av olika anledningar. Men i den här utvärderingen har urvalsbortfallet varit större än vanligt. Det beror på fler saker. För det första har utvärderingen utförts under en kort tidsperiod med liten framförhållning för bokning av intervjuer. För det andra har perioden då den genomförts inte varit optimal. Under maj och juni månad är många upptagna och har fullt upp innan sin sommarsemester. Juli månad innebär i praktiken ett uppehåll och i augusti månad är det sedan fortfarande många som har semester och är svåra att nå. Ytterligare en brist är den begränsade omfattningen av intervjupersoner. Sett i efterhand hade det naturligtvis varit bättre om samtliga, eller i alla fall så många som möjligt, i UG, UC och Vuxgruppen deltagit i utvärderingen. Detta var dock medvetet när vi planerade utvärderingen. Tanken var att inte lägga för mycket krut på utvärdering under den första etappen, utan att låta denna utvärdering vara en mindre utvärdering som skulle kunna ligga till grund för större utvärderingar efter Etapp 2 och Etapp 3. Som helhet anser jag emellertid att arbetet utvärderingen av Etapp 1 fungerat bra och att mycket relevant information kommit fram som redovisats ovan. Förhoppningen är nu att detta kommer att vara till glädje i det fortsatta arbetet med samverkansavtalet. Stockholm, Danderyd Marcus Dahlberg Metodix OrganisationsUtveckling Bilagor: 1. Uppdragsbeskrivning 2. Frågor 3. Källor Metodix OrganisationsUtveckling 7

9 Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning (från accepterad offert) Offert rörande utvärdering av GR:s Samverkansavtal Vuxenutbildning Denna offert gäller GR Utbildnings Samverkansavtal Vuxenutbildning efter offertförfrågan från Peter Holmström. Offerten avser ett utvärderingsuppdrag från och med maj 2005 till och med augusti Uppdraget Utvärderingsuppdraget syftar till att utvärdera samverkansavtalet så här långt där tyngdpunkten ligger på processutvärdering. Med det menas med att utvärderingen kommer fokusera på hur samarbetet fungerat så här långt, vad som fungerat bra eller dåligt, viktiga lärdomar och erfarenheter så här långt, hur samverkansavtalet uppfattats av de berörda samt förslag kring det fortsatta arbetet. En närmare utvärderingsplan tas fram i samråd med uppdragsgivaren om offerten accepteras där tidsplan, intervjupersoner, nyckelfrågor m m konkretiseras. Tillvägagångssätt Utvärderingen genomförs under perioden maj, juni och de två första veckorna i augusti. Underlag till utvärderingen kommer att bestå av möten och intervjuer med berörda och delaktiga i projektet samt av skrivet material såsom ansökningar, planeringar, minnesanteckningar, uppföljningar, rapporter, protokoll m m. I den utvärderingsplan som tas fram med uppdragsgivaren specificeras detta mer konkret. Pris Uppdraget omfattar totalt fem dagars arbete, motsvarande 40 effektiva arbetstimmar. I arbetet ingår tid för löpande kontakt med uppdragsgivaren, inläsning av material, framtagande av utvärderingsplan, förberedelse och genomförande av intervjuer och annan informationsinsamling, analys och slutsatser samt författande av utvärderingsrapport och presentation av denna. Pris :- exklusive moms. Kostnader för extra utgifter såsom resa, eventuellt boende m m tillkommer och ingår inte i offerten. Metodix OrganisationsUtveckling 8

10 Bilaga 2: Frågeställningar Processutvärdering GRs Vuxenutbildningsavtal Frågor till personer i Utbildningsgruppen UG: 1. Hur skulle du kort beskriva samverkansavtalets grundidé? 2. Vilka fördelar har det? 3. Vilka nackdelar har det? 4. Hur ser du på avtalets finansieringsmodell (med blandad finansiering)? 5. Vad anser du om samverkansavtalets Utbud? Innehåll? 6. Hur har framtagandet av avtalet fungerat? 7. Vad anser du om Informationen du fått om avtalet? Din delaktighet och ditt inflytande i arbetet? Möjligheten för dig att vara aktiv i processen? 8. För framtiden gällande samverkansavtalet, vilka saker vill du förbättra? ta bort? lägga till? ändra? 9. Vilket helhetsbetyg vill du ge arbetet såhär långt? Dåligt Mycket bra Övrigt; Egna kommentarer och tillägg? Frågor till personer ur Utbildningschefsgruppen UC, Vuxgruppen, det Virtuella Kompetensrådet: 1. Vilken roll har du haft i arbetet med samverkansavtalet? 2. Hur skulle du kort beskriva samverkansavtalets grundidé? 3. Vilka fördelar har det? 4. Vilka nackdelar har det? 5. Hur ser du på avtalets finansieringsmodell (med blandad finansiering)? 6. Vad anser du om samverkansavtalets Utbud? Innehåll? 7. På vilket sätt har du fått och givit information om avtalet? varit delaktig och haft inflytande i arbetet? fått möjlighet att vara aktiv i processen? 8. För framtiden gällande samverkansavtalet, vilka saker vill du förbättra? ta bort? lägga till? ändra? 9. Vilket helhetsbetyg vill du ge arbetet såhär långt? Dåligt Mycket bra Övrigt: Egna kommentarer och tillägg? Metodix OrganisationsUtveckling 9

11 Bilaga 3: Källor Intervjuer Intervjuerna har gjorts med ett urval av personer ur Utbildningsgruppen UG, Utbildningschefsgruppen UC, Vuxgruppen samt det Virtuella kompetensrådet. Urval av personer har gjorts i samråd med Peter Holmström. Intervjuerna har följt en specifik frågemall, se bilaga 2. Denna är också framtagen tillsammans med Peter Holmström på GR Utbildning. En del av de tilltänkta intervjupersonerna har fallit bort i utvärderingen av olika skäl: Några personer har inte varit möjliga att nå trots upprepade kontaktförsök via telefon och mail, några har inte haft möjlighet att medverka och ett par tillfrågade personer har avböjt att delta i utvärderingen. Enskilda intervjuer, per telefon eller personligt möte: Peter Holmström, tjänsteman GR Utbildning; personlig intervju 19/5, telefonintervju 30/6 Annelie Sundling, Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 13/6 Ingegerd Löfqvist, vice ordf. Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 15/6 Agneta Granberg, Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 15/6 Tommy Nilzén, Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 15/6 Frank Andersson, ordf Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 20/6 Carola Granell, Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 21/6 Jan Österdahl, Utbildningsgruppen UG; telefonintervju 27/6 Egon Andersson, Vuxgruppen; telefonintervju 27/6 Kjell Frövenholt, Utbildningschefsgruppen; telefonintervju 30/6 Kerstin Littke, Utbildningschefsgruppen samt Vuxgruppen; telefonintervju 2/8 Inga-Lena Lindenau, Vuxgruppen; telefonintervju 3/8 Boye Johansson, Virtuella kompetensrådet; telefonintervju 9/8 Eva Lagerstedt, Virtuella kompetensrådet; telefonintervju 9/8 Jan Rösman, ordf, Vuxgruppen samt medlem i Utbildningschefsgruppen UC; telefonintervju 10/8 Gruppintervju En gruppintervju genomfördes fredagen 10 juni på GR, kl med personer från UC och Vuxenutbildningsgruppen. Deltagare: Kjell Frövenholt, UC Peter Johansson, UC Margaretha Löfving, Vuxgruppen Björn Sandmark, UC Raymond Vaske, UC Kerstin Littke, UC samt Vuxgruppen Thomas Landahl, Vuxgruppen Pehr Lagerstedt, Utvärderingsgruppen Material Presentation av GR och GR Utbildning (pp presentationer) Förslag till samverkansavtal inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen 2004/2005, PM Samverkansavtal för vuxenutbildning i Göteborgsregionen Etapp 1, Avtal Bilaga 1 A Regionrekryterande utbildningar i Etapp 1, Bilaga 2 Checklista för kvalitetsredovisning av regionsrekryterande vuxenutbildningar i samverkansavtalets Etapp Uppföljning och utvärdering inom arbetet med vuxavtalet, Utvärderingsgruppen Metodix OrganisationsUtveckling 10

12 Sammanställning intervjuer med tio studerande och ett par lärare från utbildningarna hösten 2004 (Arbetsmaterial) Intervjuundersökning hösten 2004 avs Vuxavtalets Etapp 1, Utvärderingsgruppen Kontaktlistor personer i UG, UC, Vuxgruppen samt det Virtuella kompetensrådet Deltagarlista gruppintervju 10/6 Metodix OrganisationsUtveckling 11