Kallelse till Demokrati- och mångfaldsberedning

Transkript

1 DEMOKRATI- OCH MÅNGFALDSBEREDNING KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Demokrati- och mångfaldsberedning Tid Fredag den 8 mars 2013, klockan 13:15 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Remissvar Demokrati- och mångfaldsberedningen - Bättre bemötande av äldre HBT-personer - Motion väckt av Britt Björneke (V) KS-2012/ Demokrati- och mångfaldsberedningens remissvar på motion med namn: Ge social/äldreförvaltningen i uppdrag att införa en barntjänst - Motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) KS-2012/ Information om Demokratidagarna Information, inbjudan till Europarådet i Strasbourg, 19/3 7 Information, fördjupningsutbildning i jämställdhetsintegrering för beredningen och presidierna 8 Övriga frågor

2 DEMOKRATI- OCH MÅNGFALDSBEREDNING KALLELSE SIDA 2 (2) Huddinge den 27 februari 2013 Katharina Wallenborg Ordförande Marianne Kjellander Sekreterare

3 KS-2012/ (4) HANDLÄGGARE Andersson, Jonas Jonas.Andersson2@huddinge.se Demokrati- och mångfaldsberedningen Remissvar, Bättre bemötande av äldre HBT-personer - Motion väckt av Britt Björneke (V) Förslag till beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen tillstyrker motionen Bättre bemötande av äldre HBT-personer. Sammanfattning Britt Björneke (V) har inkommit med en motion till Kommunfullmäktige daterad i vilken hon föreslår att: 1. Huddinge kommun i samarbete med RFSL certifierar minst ett äldreboende och en hemtjänstenhet i kommunen med syfte att de anställda har kunskap att bemöta brukarna på ett respektfullt sätt utifrån HBT-perspektiv. 2. Äldreomsorgsnämnden i kommande förfrågningsunderlag beträffande omsorgstjänster inom äldreomsorgen för in HBT-kunskap hos personalen i kvalitetskraven. Motionen har sänts till äldreomsorgsnämnden, demokrati- och mångfaldsberedningen samt pensionärsrådet för yttrande. Demokrati- och mångfaldsberedningen föreslås tillstyrka motionen. Beskrivning av ärendet Motionären påtalar att det i kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan betonas att bemötandet av brukarna inte ska vara diskriminerande utan bygga på kunskap om de olika förutsättningar som människor har. Motionären framhåller även att hon 2008 väckte en motion om utbildning av personal i de kommunala förvaltningarna i HBT-frågor med syfte att verksamheterna med hjälp av RFSL skulle HBT-certifieras. Kommunfullmäktige beslutade den 9 februari 2009 att motionen skulle anses besvarad. Motionären påtalar även att det i sammanfattningen hänvisades till att HBT-frågorna skulle få en viktig roll inom ramen för uppdraget i Mål och budget samt att HBT-utbildning skulle integreras i kommande mångfaldsutbildningar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

4 KS-2012/ (4) Motionären lyfter vidare det positiva att familjecentralen i Skogås under 2011 har HBT-certifierats, men att hon anser att det nu är dags att gå vidare med HBT-arbetet. I detta sammanhang pekas äldreomsorgsförvaltningen ut som en viktig målgrupp, då motionären hänvisar till att studier visar att äldre HBTpersoner upplever en större utsatthet och ett större utanförskap än yngre och vidare är mer känsliga för hur de blir bemötta. Motionären framhåller även att allt fler äldre identifierar sig som HBT- personer, men att äldrevården i stort trots detta präglas av ett heteronormativt perspektiv. Motionären skriver att dessa frågor sällan berörs i debatten om vård och service till äldre, och att traditionella äldreboenden därmed kan riskera att exkludera eller inte kunna bemöta de behov som de äldre HBT-personerna har. Motionären påtalar vidare att Hjälpmedelsinstitutet i projektet Äldreboende för HBT-personer har kartlagt dessa personers behov. Det har då enligt motionären framkommit att de önskar äldreboenden med en tydlig HBT-profil. Motionären upplyser om att det i Stockholm och Malmö planeras seniorboenden för HBT-personer, men påtalar samtidigt att det är tveksamt om det finns förutsättningar för särskilda boenden för HBT-personer i Huddinge. Slutsatsen av motionärens resonemang är således att man däremot bör satsa på HBT-certifiering av befintliga boenden och hemtjänsten. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning delar motionärens uppfattning om att äldre HBT-personer bör vara en prioriterad målgrupp i ett mer vidare normkritiskt mångfaldsarbete inom äldreomsorgsverksamheten. Socialstyrelsen har, i expertunderlaget Det dubbla utanförskapet: Mångfald och sexuell läggning bland äldre (2008) samlat kunskap kring äldre HBT-personer situation. I rapporten, som har sammanställts av Hans Robertsson 1 och Caroline Tovatt 2, konstateras bland annat följande: De som idag är över 65 år växte upp i en tid då homosexualitet associerades till brottslighet, sjukdom och abnormalitet. Ända fram till 1944 var homosexuella förbindelser förbjudna enligt svensk lag. Först 1979 tog Socialstyrelsen bort homosexualitet från den svenska versionen av klassifikationssystemet för sjukdomar ( Kända svenska sjukdomar ). Forskningsresultat visar att man ända fram till andra världskriget talade tyst om samkönade sexuella aktiviteter och handlingar mellan män, trots att de var relativt vanliga men inget som det pratades om. Det var inte heller alltid det påverkade individens livsval när det gäller äktenskap och familjebildning. Under slutet av 40-talet och till början av 60-talet rådde ett uttalat heteronormativt kärnfamiljsideal och de homofoba stämningarna i samhället var starka. Under 50-talet inträffade flera offentliga skandaler där homosexualitet stod i fokus, 1 Då filosofie doktor i psykologi, forskare och utvecklingsledare med fokus på jämställdhet, könssegregering och sexualitet 2 Då filosofie magister i socialantropologi och forskare inom informell rekrytering och etnicitet

5 KS-2012/ (4) t.ex. Kejne- och Haijbyaffärerna. Media, som uppmärksammade händelserna, framställde framförallt manliga homosexuella som sjuka och kriminella, medan kvinnlig sexualitet var osynlig. Den kvinnliga homosexualiteten var länge osynliggjord i det offentliga och kunde fram till 60-talet praktiseras i skymundan, företrädelsevis i hemmen. Vid 50-talets början levde nästan inga homo- eller bisexuella öppet. Under 60- och 70-talen hamnade fokus på frigörelse även på sexualitet. År 1978 likställdes åldersgränsen för samkönade och olikkönade sexuella relationer. Homosexualiteten blev med tiden en fråga om identitet och inte bara om samkönat emotionellt begär eller samkönade sexuella handlingar. År 1995 trädde partnerskapslagen i kraft och år 1999 infördes en lag mot diskriminering i arbetslivet och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) inrättades. 3 I rapporten nämns vidare att forskningen också visar att den äldre generationen homo- och bisexuella upplevt en utsatthet och ett utanförskap som skiljer sig avsevärt från den yngre generationens upplevelser. 4 Rapportförfattarna konstaterar att man mot denna bakgrund kan anta att många äldre homo- och bisexuella levt sitt liv ganska fördolt och att en viss misstänksamhet mot samhälleliga institutioner kan finnas. Sedan tidigare vet vi, exempelvis genom Folkhälsoinstitutets rapport Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation (2005) att homo- och bisexuella personer har betydligt sämre psykisk hälsa än den övriga befolkningen och att ohälsan tar sig uttryck i nedsatt psykiskt välbefinnande och svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. I rapporten framgick vidare att självmordsförsök är dubbelt så vanliga bland homo- och bisexuella personer jämfört med den övriga befolkningen. Kommunstyrelsens förvaltning vill i detta sammanhang betona vikten av ett mera generellt reflekterande och normkritiskt arbetssätt inom äldreomsorgen för att alla äldre ska känna sig välkomna, inkluderade och behandlas med respekt inom verksamheten oavsett kön, sexualitet, etnicitet med mera. Familjecentralernas framgångsrika exempel har visat att den process som leder fram till en HBT-certifiering kan vara en väg att gå för att skaffa mer kunskap just om HBT-frågorna. Kommunstyrelsens förvaltning ser vidare positivt på att HBT-kunskap efterfrågas på ett tydligare sätt vid tillsättandet av nya tjänster inom äldreomsorgen. Demokrati- och mångfaldberedningen föreslås därför tillstyrka motionen. 3 Socialstyrelsen, Det dubbla utanförskapet: Mångfald och sexuell läggning bland äldre (2008) 4 Socialstyrelsen, Det dubbla utanförskapet: Mångfald och sexuell läggning bland äldre (2008)

6 KS-2012/ (4) Jonas Andersson Utvecklingsledare Hanna Lundborg Kvalitetschef Bilagor. Bättre bemötande av äldre HBT-personer, motion väckt av Britt Björneke (V) Beslutet delges Kommunstyrelsen

7 Huddinge kommun Kommunfullmäktige Motion Bättre bemötandet av äldre HBT-personer I kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan betonas att bemötandet av brukarna inte ska vara diskriminerande utan bygga på kunskap om de olika förutsättningarna som människor har. Jag väckte 2008 en motion om utbildning av personal i de kommunala förvaltningarna i HBT-frågor med syfte att verksamheterna med hjälp av RFSL skulle HBT-certifieras. Kommunfullmäktige beslöt den 9 februari 2009 att motionen skulle anses besvarad. I sammanfattningen hänvisades till att HBT frågorna skulle få en viktig roll inom ramen för uppdraget i Mål och budget samt att HBT utbildning skulle integreras i kommande mångfaldsutbildningar. Till min stora glädje har härefter under 2011 familjecentralen i Skogås HBT-certifieras. Jag anser att det nu är dags att gå vidare med HBT-arbetet. Äldreomsorgsförvaltningen är då en viktig målgrupp. Studier visar att äldre HBT-personer upplevt en större utsatthet och ett större utanförskap än yngre HBT-personer och är känsligare för hur de blir bemötta. Allt fler äldre identifierar sig ändå som HBT- personer. Trots det präglas äldrevården i stort av det heteronormativa perspektivet. Sällan berörs dessa frågor i debatten om vård och service till äldre. Därmed kan traditionella äldreboenden riskera att exkludera eller inte kunna bemöta de behov som de äldre HBT personerna har. Hjälpmedelsinstitutet har i projektet Äldreboende för HBT-personer kartlagt dessa personers behov. Det har då framkommit att de önskar äldreboenden med en tydlig HBT-profil. Detta skulle innebära en större trygghet för dessa personer. I Stockholm och Malmö planeras även seniorboenden för HBT-personer. Det är tveksamt om det finns förutsättningar för särskilda boenden för HBT-personer i Huddinge. Däremot bör man satsa på HBT-certifieringen av befintliga boenden och inom hemtjänsten. Jag föreslår därför att 1. Huddinge kommun i samarbete med RFSL certifierar minst ett äldreboende och en hemtjänstenhet i kommunen med syfte att de anställda har kunskap att bemöta brukarna på ett respektfullt sätt utifrån HBT-perspektiv 2. Äldreomsorgsnämnden i kommande förfrågningsunderlag beträffande omsorgstjänster inom äldreomsorgen för in HBT-kunskap hos personalen i kvalitetskraven För Vänsterpartiet Britt Björneke

8

9 KS-2012/ (4) HANDLÄGGARE Jonas Andersson Demokrati- och mångfaldsberedningen jonas.andersson2@huddinge.se Remissvar, Ge social/äldreförvaltningen i uppdrag att införa en barntjänst - Motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) Förslag till beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen tillstyrker förslaget. Sammanfattning I en motion ställd till kommunfullmäktige den 5 november 2012 föreslår Lisbeth Krogh (HP) att social- och äldreomsorgsförvaltningen får i uppdrag att införa en barntjänst. Förslaget tar sin utgångspunkt i ett av tre förslag i Barnombudsmannens årsrapport 2012, Signaler våld i nära relationer: barn och ungdomar berättar. I publikationen hävdas att socialtjänsten behöver reformeras i grunden och att en barntjänst inrättas vilket innebär att socialtjänstens arbete för barns och ungdomars skydd samlas i en särskild organisation. Motionen lutar sig mot Barnombudsmannens förslag på hur en sådan tjänst bör utformas, det vill säga den bör: vara väl känd bland barn, vara tillgänglig för barn, lyssna till barn samt bemöta barnet med respekt och kunskap. Demokrati- och mångfaldsberedningen föreslås tillstyrka förslaget Beskrivning av ärendet I en motion ställd till kommunfullmäktige den 5 november 2012 föreslår Lisbeth Krogh (HP) att social- och äldreomsorgsförvaltningen får i uppdrag att införa en barntjänst. Av motionen framgår att källan till motionen är Barnombudsmannens rapport om barns och ungdomars berättelser om erfarenheten av våld i nära relationer: psykiskt våld, fysiskt våld och våld i form av sexuella övergrepp. Syftet med Barnombudsmannens rapport var att lyssna till barnen och ungdomarna för att ta reda på hur samhället bäst kan hjälpa dem som upplevt våld i nära relationer. Rapporten omfattar samtal med 34 barn och ungdomar i projektet, 12 pojkar och 22 flickor, i åldrarna 8 till 26 år. Utifrån de erfarenheter som barnen och ungdomarna delade med sig av föreslog Barnombudsmannen förändringar i lagstiftningen. Ett förslag är att reformera socialtjänsten och inrätta barntjänsten i kommunerna. Förslaget innebär att socialtjänstens arbete för barns skydd reformeras och samlas i en POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

10 KS-2012/ (4) särskild organisation. Motionen tar upp Barnombudsmannens förslag på hur barntjänsten bör utformas: Vara väl känd bland barn. Redan idag har socialtjänsten skyldighet att upplysa om sitt arbete. Den skyldigheten bör förtydligas. Barntjänsten bör få ansvar för att kommunicera aktivt och uppsökande med barn och unga. Vara tillgänglig för barn. Webbplatser, trycksaker och telefonservice ska ge information barn söker, på ett sätt barn kan tillgodogöra sig. En nationell jourtelefon för barn som behöver barntjänstens hjälp bör inrättas. Lyssna till barn. I alla ärenden som handläggs av barntjänsten ska barnet själv få möjlighet att komma till tals. Det ska inte finnas några inskränkningar i denna rätt, varken med hänvisning till barnets ålder eller den eventuella nyttan med att höra barnet. Barntjänsten ska ha möjlighet att tala med barnet utan föräldrars medgivande och närvaro. Bemöta barn med respekt och kunskap. All personal som möter barn ska ha den kompetens som krävs för att ge ett respektfullt bemötande. De ska kunna bedöma barns behov av stöd och följa upp insatserna. Barnombudsmannen konstaterar i samma publikation: Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Trots det är den märkligt frånvarande i de berättelser vi tagit del av, eller beskrivs som passiv och tandlös. Vår enkätundersökning från år 2009 visar att socialtjänstens uppdrag inte är känt för barn och ungdomar. 1 Myndigheten skriver vidare: I två rapporter från åren 2010 och 2011 har Barnombudsmannen granskat den sociala barnavården. Av det vi har sett i årets möten med barn och unga, och det vi visste sedan tidigare drar vi slutsatsen att socialtjänstens arbete för barn och unga måste reformeras. Barnskyddsutredningen har föreslagit att man ska slå samman de bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU) till en ny gemensam lag. Vi instämmer i detta förslag. Barnombudsmannen föreslår dessutom att socialtjänstens arbete för barns skydd reformeras och samlas i en särskild organisation som kan kallas till exempel barntjänsten. Förvaltningens synpunkter Botkyrka kommun har en egen barnombudsman anställd i organisationen. Funktionen har i uppdrag att bevaka barn och ungdomars behov och intressen när vuxna fattar beslut, informera och utbilda om FN:s barnkonvention, se till 1 Signaler, Barnombudsmannen 2012

11 KS-2012/ (4) att vuxna lyssnar på det barn och ungdomar har att säga samt underlätta möten mellan ungdomar och politiker. Social- och äldreomsorgsförvaltningen i Huddinge kommun har idag en barnsektion och barnenhet inom individ- och familjeomsorgsverksamheten. Barnsektionen består av fyra enheter: barnenheten (som ansvarar för utredningar av barn som riskerar att fara illa), familjehemsenheten, öppenvården samt familjerätt/familjerådgivning. Samtliga enheter leds av en enhetschef. I Flemingsberg finns dessutom Barnahuset Huddinge-Botkyrka som är till för barn upp till 18 år som misstänks ha blivit utsatta för hot, våld eller sexuella övergrepp av någon de bor med eller någon närstående till familjen. Även barnets familj ingår i målgruppen. På Barnahuset samarbetar socialtjänst, polis, åklagare, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin. Barnet får komma till en anpassad miljö där barnets behov är i centrum. Huddinge kommun planerar under perioden vidare att, genom kommunstyrelsen och kommunstyrelsens förvaltning, delta i ett nyskapat regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter. Nätverkets syfte är att genom olika insatser i kommunerna skapa en god och långsiktig grund för att ett barnperspektiv ska vara utgångspunkt för alla beslut och åtgärder som rör barn. Nätverkets arbete ska vara sektorsövergripande och innefatta alla områden i kommunerna och i samverkan med medverkande aktörer i nätverket. En gemensam värdegrund är den utvidgade nationella strategin (Regeringens skrivelse 2003/04:47), som bland annat slår fast att utvecklingen inom kommuner och landsting är av avgörande betydelse för barnkonventionens förverkligande i Sverige. Ett annat viktigt styrdokument för nätverket är Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232), vilken beslutades av riksdagen i december Det pågår sedan en tid tillbaka ett antal ansträngningar för att förstärka och förtydliga jämlikhetsfrågorna i styrningen av kommunorganisationen som helhet, och där är också barnrättsfrågorna en naturlig och viktig del. Med detta sagt är det likväl mycket viktigt att barnrättsfrågorna är en levande del av det mera operativa arbetet inom socialtjänsten. Kommunstyrelsens förvaltning ställer sig därför positiv till att social- och äldreomsorgen inrättar en barntjänst så som föreslaget, alternativt reviderar sin nuvarande organisation i enlighet och överenstämmelse med Barnombudsmannens och motionärens förslag. Demokrati- och mångfaldsberedningen föreslås därför tillstyrka förslaget

12 KS-2012/ (4) Jonas Andersson Utvecklingsledare Hanna Lundborg Kvalitetschef Bilagor Motionen Beslutet delges Kommunstyrelsen

13

14

15