Ärende Dnr Föredragande

Transkript

1 KALLELSE Föredragningslista 1 (1) UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITIDSNÄMND SAMMANTRÄDE Kultur och fritidsnämnden PLATS OCH TID Folkets Hus, konferensrum 1, plan kl. 9:00 ORDFÖRANDE SEKRETERARE Johan Wiktorsson Carina Wiberg Borgh Ärende Dnr Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering 2. Servicedeklaration för Uddevallas fritidsgårdar 3. Motion från Stefan Skoglund (S) om att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen 4. Motion från Krister Kronlid (S) angående att upprätta en kommunal handlingsplan mot ungdomsvåld, missbruk och gängkulturer. Remiss. KFN/2012:274 KFN/2012:252 KFN/2012: Förslag till nytt kvartersnamn, Lancaster KFN/2012: Kultur och fritidschefen informerar Politikerenkät 7. Redovisning av delegationsbeslut KFN/2013:1 8. Anmälningsärenden KFN/2013:3 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet eller i en del av sammanträdet ska snarast anmäla detta till Anna-Helena Wiechel tel eller e-post kulturfritid@uddevalla.se

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) DNR KFN/2012:274 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID HANDLÄGGARE Tf chef avdelningen Unga Maria Lehto TELEFON maria.lehto@uddevalla.se Servicedeklaration avdelningen för unga Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden antog en servicedeklaration för fritidsgårdsverksamheten. En första utvärdering av denna ägde rum hösten Nöjdheten med verksamheten är hög men ett par punkter kommer vi att arbeta mer med utifrån resultatet i utvärderingen. En revidering av servicedeklarationen är inte nödvändig. Beslutsunderlag Rapport från utvärdering av servicedeklaration för fritidsgårdsverksamheten Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godkänna utvärderingen att godkänna reviderad servicedeklaration för Fritidsgårdsverksamheten i Uddevalla. Katarina Hansson Tf kultur och fritidschef Maria Lehto Tf chef avdelningen Unga Expediera till

3 RAPPORT 1 (5) UDDEVALLA KOMMUN Kultur och Fritid Handläggare Maria Lehto Tfn Utvärdering av servicedeklaration om fritidsgårdarnas verksamhet Bakgrund och syfte Uddevalla kommun arbetar sedan 2002 med servicedeklarerade verksamheter. En servicedeklaration kan enklast beskrivas som en varudeklaration för tjänster där verksamhetens innehåll och vad kunden kan förvänta sig beskrivs. Servicedeklarationen tas fram i samarbete med fokusgrupper av berörda kunder, personal i verksamheten och politisk nämnd. Utvärdering av servicedeklarationen görs i form av brukarundersökning. Arbetet visas som en modell nedan. Fritidsgårdsverksamhet Verksamhetsstyrning - Budgetprocess - Uppföljning Fokusgrupper Kan vi påverka? Används våra åsikter? Vilken information vill vi ha? Vad är viktigt för vårt val? Brukarundersökningar - Enkät - Intervju - Klagomålshantering - Dialog Är vi nöjda? - med informationen - med kvaliten på tjänsten Bearbetning av underlag Remiss Politiskt beslut Kärnan i arbetsmodellen är att informationen inhämtas från medborgare/brukare/kund och utformas med utgångspunkt från att den till innehåll och kvalitet ska innebära ett mervärde för brukaren.

4 RAPPORT 2 (5) UDDEVALLA KOMMUN Kultur och Fritid 2. Fakta om utvärderingen av fritidsgårdsverksamheten i Uddevalla kommun Utvärderingen av servicedeklarationen om fritidsgårdarna ska betraktas som en nulägesanalys och en utgångspunkt för vidare arbete. Utvärderingsunderlag: Målgrupp: Metod: Urval: Svarsfrekvens: 100 %. Genomförandetidpunkt: Vecka Servicedeklaration för fritidsgårdsverksamhet fastställd i kultur och fritidsnämnden Regelbundna besökare, främst tonåringar, på Uddevallas fritidsgårdar,(bryggeriet, Dalaberg, Ljungskile och Skogslyckan). Enkät värderingsskala 1-5 formulerad i påståenden. Resultatet som %-andel nöjda och mycket nöjda. Enkät i pappersform (bilaga 1) utdelad på fritidsgårdarna. Vi bjöd på kanelbulle och dryck efter ifylld enkät samt lottade ut biobiljetter. Enkät utdelad till 153 ungdomar, 96 pojkar, 51 flickor och 6 utan uppgift, alla tillfrågade ställde upp och svarade. 3. Analysresultat 3.1 Disposition Resultatredovisningen svarar mot servicedeklarationens viktigaste punkter och intentioner. Analysresultatet förstås bäst med tillgång till servicedeklarationen och enkäten. Korta kommentarer om fortsatt utvecklingsarbete ges sist under slutsatser och rekommendationer. 3.2 Värderingsfrågor om fritidsgårdsverksamheten. Frågorna i enkäten ställdes som påståenden motsvarande servicedeklarationens olika punkter. De svarande har på en femgradig skala kunnat instämma i olika hög grad där 5 motsvarat instämmer helt och 1 motsvarat instämmer inte alls. Resultatet presenteras i form att ett s.k. polärdiagram där yttersta linjen utgör högsta möjliga värde = 5

5 RAPPORT 3 (5) UDDEVALLA KOMMUN Kultur och Fritid (100%) och den inre linjen de svarandes nulägesbedömning av andelen som instämmer till stor del /instämmer helt. Tillgång till dator/internet Nöjdhet med öppettider Helhetsintryck av verksamheten Bemötande från personalen Trivsamma lokaler 100 Bra stämning mellan besökarna 80 Finns alltid något att 60 göra Inflytande i verksamheten Känsla av trygghet på gården Killar Tjejer Totalt Fritt från mobbing Fritt från rasism Fritt från droger Samma möjligheter Tjejer/killar Nykterhet Mycket glädjande är att högsta värdet (97%) får påståendet om hur väl man blir bemött av personalen på fritidsgårdarna. Just bemötande är en fråga vi alltid försöker hålla levande i vår interna dialog då detta utgör den viktigaste delen i relationsskapandet som är själva kärnan i vår verksamhet. Att helhetsfrågan får högt värde (95%) är kanske inte konstigt; hade man inte uppskattat verksamheten hade man förmodligen inte fortsatt besöka gårdarna. Både flickor och pojkar känner sig i stort trygga på fritidsgården (94 resp 96%). Lite överraskande är att våra lokaler får högt värde (95%), då personalen inte alltid upplever dem som helt ändamålsenliga. Att en stor del av besökarna upplever att man, om man vill, kan vara med och påverka verksamheten känns bra ur ett demokratiperspektiv. En paradox är kanske att flickorna i högre grad anser sig kunna påverka verksamheten och samtidigt, i lägre grad, anser att det finns tillräckligt att göra på gården. Det finns i övrigt inga större skillnader i svar från flickor och pojkar.

6 RAPPORT 4 (5) UDDEVALLA KOMMUN Kultur och Fritid Utöver ovan nämnda finns ytterligare 9 påståenden i enkäten varav 7 får klart godkänt värde (mellan 90 och 97%), samt tre där värdena är relativt låga (mellan 67 och 74%). Av dessa tre rör två de allvarliga ämnena; upplevd mobbing och rasism. Vi känner att vi skulle behöva göra någon form av fördjupningsstudier i detta för att få bättre överblick och kunskap om hur ungdomarna upplever detta hos oss. Den sista av dessa tre punkter gäller nöjdhet med våra öppettider, ungdomarna vill helt enkelt att vi skall ha öppet ännu mer och den önskan är ju i sig ett bra betyg för oss. 3.3 Otydligheter i materialet I några fall har enkätbesvararen inte svarat alls på enstaka frågor, dessa har inte räknats med alls i totalen. 3.4 Öppen fråga De svarande har också givits möjlighet att lämna fria kommentarer. 46 % (71 av 153) av de svarande utnyttjade möjligheten att framföra beröm, synpunkter och kritik. Typ Antal Beröm 58 Synpunkter 27 Klagomål, missnöje 8 Vissa har lämnat mer en typ av svar. Vi tar tacksamt emot allt beröm. Synpunkterna handlar mycket om öppettider men även konstruktiva förslag på förändringar i verksamheten och aktiviteter vi kan ha. Långsamma datorer nämns på minussidan samt att det ibland är för mycket stoj och stök. 4. Slutsatser och rekommendationer 4.1 Att arbeta vidare med Vi kommer att jobba vidare med frågan om upplevd mobbing och rasism, kanske i form av arbetsgrupper med ungdomar och personal. Vi kommer att titta på resultatet gård för gård för att se på eventuella skillnader där. För att kunna jobba mer aktivt mot olika droger och dess hantering i samhället skulle vi behöva mer och användbar information om vilka av våra besökare som gjort sig kända för detta hos ex polis och social. Först då kan vi få effektivt verktyg för detta arbete.

7 RAPPORT 5 (5) UDDEVALLA KOMMUN Kultur och Fritid När det gäller önskemålen om mer öppet måste man ha med sig att vi redan nu har öppet mycket på Uddevallas fritidsgårdar. Två av gårdarna har öppet varje dag och de övriga två har öppet fem dagar i veckan. 4.2 Spridning av resultatet Resultatet tillställs Kultur och Fritidsnämnden, medborgarkontoret och Bohusläningen samt läggs ut på Uddevalla.se. Maria Lehto Kultur och Fritidsförvaltningen

8 Vi vill veta vad du tycker Har du synpunkter på fridsgårdarna i Uddevalla kommun? Berätta det för oss! Vi vill ta del av dina tankar, idéer och synpunkter. Det ger oss en chans att förbättra verksamheten. Använd kommunens förtryckta blankett Säg vad du tycker. Den finns tillgänglig i alla våra verksamheter. Du hittar den också på kommunens hemsida Ansvarig för medborgarsynpunkter är Avdelningschefen för Unga. Vill du kontakta oss kan du ringa eller skicka e-post till kulturfritid@uddevalla.se Servicedeklaration för Uddevallas Fritidsgårdar Uddevalla Telefon (vx) Antagen av kultur och fritidsnämnden

9 Vår service din rättighet Vi garanterar att Uddevalla kommun har en vision: Uddevalla kommun hjärtat i Bohuslän. Där människor växer och erbjuds god livskvalitet! Ett av kommunens viktiga uppdrag är att erbjuda ett brett och mångfacetterat kultur- och fritidsliv samt att öka tillgängligheten och motverka utanförskap. För att du som fritidsgårdsbesökare ska veta vad du har rätt att förvänta dig har Kultur och fritidsnämnden fastslagit en servicedeklaration. Servicedeklaration fritidsgårdarna är en plats där alla ungdomar är välkomna till en drogfri och trygg mötesplats det finns kompetent personal som är bra vuxenförebilder pojkar och flickor har samma möjligheter och behandlas lika vi aktivt arbetar för att motverka rasism och utanförskap den öppna verksamheten är gratis vi är politiskt och religiöst obundna det finns tillgång till datorer med Internet vi kontaktar vårdnadshavare eller socialtjänsten vid misstanke om drogmissbruk Som besökare på fritidsgårdarna i Uddevalla ska du bli sedd av våra fritidsledare och bemötas utifrån den du är. Våra fritidsgårdar är ett alternativ för ungdomar vid sidan av föreningar och företag. Ett alternativ som ger många ungdomar en arena att möta likasinnade, andra sorters människor och framför allt sig själva. Fritidsgårdarna är alkohol- och drogfria samt politiskt och religiöst obundna. Tre huvudspår ingår i verksamheterna: Vara Man behöver inte prestera något. Här får man träffa kompisar, slappa, se på tv. Ja, bara vara. Göra Spela instrument, göra film, keramik, glassmycken, greja med data, golfa, spela pingis, hjälpa till på Discon, ordna fika, spela biljard, baka, delta i olika planerings/arrangemangsgrupper och mycket, mycket mer. Bara fantasin sätter stopp! Påverka Att vara med och bestämma/planera sin fritid på gården. Vi erbjuder att öppettiderna är generösa det finns skapande verksamhet du som besökare har möjlighet att påverka verksamheten du som förälder alltid är välkommen att kontakta oss eller besöka oss Vi förväntar oss att du som besökare visar hänsyn och respekt du som besökare tar till vara på dina möjligheter du som besöker vår verksamhet eller arrangemang inte är påverkad av alkohol eller andra droger Om vi inte uppfyller det vi garanterar På några fritidsgårdar har vi även fritidsklubb för barn mellan år. Fritidsklubben kan vara öppen eller för inskrivna barn. Verksamheten bedrivs i samarbete med Barn och utbildningsnämnden. är vi tacksamma om ni påtalar det för oss så vi tillsammans kan rätta till det

10 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) DNR KFN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID HANDLÄGGARE Avdelningschef Maria Letho TELEFON maria.letho@uddevalla.se Motion från Stefan Skoglund (S) om att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen Sammanfattning Stefan Skoglund (S) har lämnat en motion om att kartlägga barnfattigdomen i kommunen samt utarbeta ett handlingsprogram med konkreta åtgärder för att bekämpa den. Kommunstyrelsen har skickat en remiss till Socialnämnden för en tydligare bild av hur situationen ser ut i kommunen. Efter socialnämndens att som svar på kommunstyrelsens remiss avge socialtjänstens utredning med beskrivning av hur barnfattigdomen ser ut i kommunen har kommunstyrelsens ordförandes beslutat att motion angående att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen remitteras till barn och utbildningsnämnden och kultur och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut Socialnämndens protokoll , 203 Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens utredning Kommunstyrelsens remiss Kommunstyrelsens protokoll Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 151. Motion från Stefan Skoglund (S). Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att ställa sig positiv till ett enhetligt kommunövergripande arbete mot barnfattigdomen att anta förvaltningens remissvar som sitt eget samt uppdra åt förvaltningen att även fortsättningsvis arbeta för att barn/ungdomsverksamheten skall vara på lika villkor oavsett ekonomisk situation.

11 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) DNR KFN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID Ärendebeskrivning Enligt experter och kartläggningar Rädda Barnens rapport, Barns ekonomiska utsatthet, Årsrapport 2012:2 av Tapio Salonen, är orsaker till den ökande barnfattigdomen arbetslösa föräldrar och ökade ekonomiska skillnader mellan barnfamiljer. Detta och att vi inom de offentliga systemen arbetar på samma sätt idag trots att medlen över tid har minskat. Det finns inte längre någon buffert som kan fungera som fattigdomsbekämpare och lindra känslan av utanförskap. Den viktigaste faktorn för att långsiktigt motverka barnfattigdomen är att skapa förutsättningar för fler familjeförsörjare att etablera sig på arbetsmarknaden. Det måste till ett helhetsgrepp och en långsiktig planering som också innefattar, känslan av tillhörighet och människovärdet tillbaka för de som hamnat i ekonomisk skugga. Som vuxen kan det vara svårt att förstå hur viktigt det är för barn att känna tillhörighet och vara på samma nivå som sina kompisar. Många barn tvingas ljuga för att inte behöva erkänna att familjen inte har råd, anmäla sig sjuka för att inte åka med på roliga saker. Det skapar skamkänslor och barnet får ett sämre självförtroende. I och med föräldrarnas utsatta situation kan barnet också tappa tron på sin egen framtid. Men det behövs också aktiviteter och konkreta åtgärder för att lindra för de barn som lever i ekonomisk utsatthet här och nu. Ett helhetsgrepp är grunden för att kunna bekämpa barnfattigdomen och den ökande segregeringen. Barnkonventionens artikel 31 statuerar barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det vi på kultur och fritid ska arbeta med är i mångt och mycket de lindrande effekter som gör att det känns OK för stunden och skapar tillhörighet på lika villkor för alla barn oavsett ekonomiska förutsättningar. T.ex. Låga eller inga inträden på föreställningar, gratis fritidsgårdsverksamhet, lägerverksamhet på sommaren, genom fritidsgården. Inte be barnen/ungdomarna ta med sig matsäck utan bjuda på det. Subventionerade taxor till olika aktiviter och att barnkonventionen finns som grund till bidragsgivningen. Våra Mötesplatser, Dalaberg och Tureborg och Näridrottsplatserna i samma områden är väldigt viktiga och fungerar på lika villkor. Sen står vi också för naturliga mötesplatser som är på lika villkor för alla, Emaus lantgård, Bibliotek och Badplatser som t.ex. Bjursjön och Landbadet.

12 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) DNR KFN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN KULTUR OCH FRITID Hot som vi ställs inför idag: Sänkta medel som för med sig ökade taxor och ökad segregering t.ex. i Kulturskolans verksamhet och i våra idrottshallar. Neddragning av personal ger minskade öppettider och färre tillfällen till lägerverksamhet. Minskade bidrag till föreningar gör att de också är tvingade att höja sina avgifter. Landbadet som inte kommer att värmas. Katarina Hansson Tf kultur och fritidschef Maria Letho Avdelningschef Expediera till

13 Motion! Upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen Barnfattigdom är ett verkligt problem i Sverige. Under 2009 levde barn i fattigdom det vill säga 13 procent av alla barn i Sverige. Enligt Rädda Barnens nionde rapport om barnfattigdomen, Barnfattigdomen i Sverige 2012, visar att den ökning som syntes i förra årets rapport fortsätter. Efter att stadigt ha minskat från nittiotalets krisår fram till 2007, började barnfattigdomen åter öka under 2008 och I Uddevalla har till exempel försörjningsstödet (socialbidrag) ökat med ca 100% sedan 2007 och här finns många drabbade barnfamiljer. Majblommans Riksförbund skriver i sin årsrapport Alla kunde följa med, utom jag för 2011 att en klar majoritet av landets kommuner saknar en plan för hur man ska bekämpa barnfattigdomen. Totalt 253 kommuner deltog i undersökningen och endast 10 kommuner hade en plan för hur barnfattigdomen ska bekämpas. Det är viktigt att synliggöra de barn som lever i dessa familjer och det är även viktigt att arbeta med hur deras vardag kan förbättras. Däremot finns det inget samlat dokument för hela kommunen med åtgärder för att bekämpa barnfattigdomen. Majblommas Riksförbund ger i sin rapport exempel på elva olika arbetssätt för att minska barnfattigdomens effekter. För att på ett strukturerat och målmedvetet sätt kunna arbeta mot barnfattigdomen behövs konkreta åtgärder. Vi anser att en kartläggning ska ske och att ett handlingsprogram tas fram för hur barnfattigdomen ska bekämpas. Med bakgrund av ovanstående yrkas följande: Att kartlägga barnfattigdomen samt utarbeta ett handlingsprogram med konkreta åtgärder för att bekämpa den. Stefan Skoglund (S)

14 DELEGATIONSBESLUT 1 (1) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS/2012:346 BESLUTNR KS/DEL/2012:36 HANDLÄGGARE Förvaltningssekreterare Annica Åberg TELEFON annica.aberg@uddevalla.se kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8 Sammanfattning Motion från Stefan Skoglund (S) angående att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen remitteras till barn och utbildningsnämnden och kultur och fritidsnämnden för en redovisning av vilka åtgärder respektive nämnd genomför, samt skulle kunna genomföra för att mildra effekterna av barnfattigdomen. Beslut Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8. Motion angående att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen remitteras till barn och utbildningsnämnden och kultur och fritidsnämnden. Henrik Sundström Kommunstyrelsens ordförande Expediera till Kommunstyrelsen Barn och utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Delegationsbeslut ska lämnas till registrator för anmälan i nämnden. Om beslutet går sökande emot, ska beslutsförslaget vanligtvis kommuniceras (Förvaltningslagen 14) och kompletteras med hänvisning om hur man överklagar. Överklagandetid enligt kommunallagen upphör tre veckor efter den dag då bevis om justering av protokoll, från sammanträdet där beslutet anmälts, har anslagits på kommunens anslagstavla. Tid för överklagande enligt förvaltningslagen upphör tre veckor efter det att sökande fått del av beslutet.

15 Utdrag PROTOKOLL 1 (1) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE 151 Motion från Stefan Skoglund (S) angående att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen (KS/2012:346) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Timo Rahkonen Justerat Ralph Steen, Christer Hasslebäck, Alf Gillberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Timo Rahkonen Expedierat Kommunledningskontoret, administrativa avdelningen Utdragsbestyrkande

16 Utdrag PROTOKOLL 1 (1) UDDEVALLA KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 203 Remiss från kommunstyrelsen angående motion från Stefan Skoglund (S) om att upprätta en plan för att bekämpa barnfattigdomen (SN/2012:252) Sammanfattning Kommunfullmäktige har till kommunstyrelsen remitterat en motion från Stefan Skoglund (S) om att kartlägga barnfattigdomen i kommunen och utarbeta ett handlingsprogram med konkreta åtgärder för att bekämpa den. Kommunstyrelsen har skickat ärendet på remiss till socialnämnden för en tydligare bild av hur situationen ser ut i kommunen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens remiss. Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens utredning Arbetsutskottets protokoll , 99. Beslut Socialnämnden beslutar att som svar på kommunstyrelsens remiss avge socialtjänstens utredning med beskrivning av hur barnfattigdomen ser ut i kommunen. Vid protokollet Florence Johansson Justerat Elving Andersson Jan-Olof Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Utredare Lisa Svanberg Utdragsbestyrkande

17 UTREDNING 1 (5) DNR: SN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN HANDLÄGGARE Utredare Lisa Svanberg TELEFON lisa.svanberg@uddevalla.se Beskrivning hur barnfattigdomen ser ut i Uddevalla. Definition barnfattigdom Barnfattigdom är ett begrepp som under senare år allt mer uppmärksammats. Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer påverkas på flera olika sätt av familjens begränsade ekonomi, t ex psykisk och fysisk ohälsa, kognitiva utveckling, skolprestationer, tillit till sig själva, social utveckling, mobbning exkludering, ekonomisk utsatthet i framtiden. Enligt Rädda Barnens fattigdomsindex räknas barn i familjer som antingen har försörjningsstöd eller låg inkomst som fattiga. det vanligaste är att dessa familjer består av: ensamstående föräldrar, familjer med många barn samt föräldrar som är utlandsfödda. Fattig är en familj med två vuxna och två barn när den totala inkomsten är kronor, eller mindre, i månaden. Fattig är en ensamstående förälder med ett barn när inkomsten är kronor, eller mindre, i månaden. De som långvarigt uppbär försörjningsstöd brukar vanligen och vedertaget benämnas som långvarigt socialbidragsberoende Socialstyrelsen har definierat vilken grupp som räknas till gruppen långvarigt socialbidragsberoende: långvarigt socialbidragsberoende = socialbidrag minst tio månader av de senaste 12 månaderna. Inom gruppen som uppbär försörjningsstöd kan man urskilja två olika grupper; de som är långvarigt socialbidragsberoende och de som tillfälligt är i behov av försörjningsstöd, t ex i väntan på annan ersättning. Hur ser det ut i Uddevalla? I den nationella statistik som SCB lämnar årligen och som också används i socialnämndens årsredovisning redogörs för antal barn i de hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd samt introduktionsersättning). Nedan tabell visar hur antal hushåll, antal biståndsmottagare samt andel barn av biståndsmottagarna som någon gång under året uppburit Sociala avdelningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-POST socialtjansten@uddevalla.se

18 UTREDNING 2 (5) DNR: SN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd samt introduktionsersättning) Totalt antal hushåll varav försörjningsstödhushåll introduktionshushåll Totalt antal biståndsmottagare Vuxna Barn under 18 år Procentuell andel barn av biståndsmottagarna 34.9 % 32.9 % 32.4% 32.2 % 31.4% Av tabellen kan man se att andelen barn procentuellt inte har ökat, även om antalet barn har ökat i takt med att antalet hushåll som någon gång under året uppburit försörjningsstöd eller introduktions-ersättning. Av de hushåll som någon gång under året beviljats ekonomiskt bistånd, inkl. introduktionsersättning illustrerar nedan tabell hur fördelningen procentuellt ser ut mellan olika hushållstyper. Hushållstyp Ensam man u barn Ensam man m. barn Ensam kvinna u. barn Ensam kvinna m. barn Par utan barn Par med barn Total andel hushåll med barn Undertecknad har gått igenom de hushåll som fått försörjningsstöd beviljat fr o m juli 2012 och framåt, oavsett om det är för en eller flera av månaderna. Denna ögonblicksbild visar att av de cirka 600 hushåll per månad (628 för juli och 573 för augusti) som beviljades försörjningsstöd var det 217 hushåll med barn i åldrarna 0-17 år. I dessa hushåll fanns det /

19 UTREDNING 3 (5) DNR: SN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN totalt 440 barn i åldrarna 0-17 år. En grupp som påverkas lika mycket som barn under 18 år, som en lever i en familj med knappa ekonomiska resurser, är gruppen ungdomar år som går i gymnasiet och därmed omfattas av föräldrars försörjningsplikt och ingår i hushållet vid beräkning av norm för försörjningsstöd. Vid nationella kartläggningar brukar denna grupp lämnas utanför då de ej längre räknas som barn. I Uddevalla fanns vid ovan genomgång av hushåll som beviljats försörjningsstöd fanns det 43 gymnasiestuderande ungdomar i åldrarna år och 21 hushåll som enbart hade gymnasiestuderande ungdomar. Några av ovan ungdomar ingår i antalet hushåll med barn 0-17 år. Vid ovan genomgång noterades också antalet hushåll med utomnordisk bakgrund. Av de totalt 238 hushållen (0-17 år år) hade 66 % av hushållen utomnordisk bakgrund. I Rädda barnens rapport om barnfattigdom har siffror för familjer som har låg inkomststandard respektive barn i hushåll med försörjningsstöd tagit fram (ekonomisk utsatthet). Siffrorna avser år 2009 och är de senaste som sammanställts. Av de totalt barn i åldrarna 0-17 år som bodde i kommunen levde 9.1 % i hushåll med låg inkomststandard och 6.6 % i hushåll med försörjningsstöd. Totalt ger detta 15.7 % av barnen i kommunen som lever i familjer med ekonomisk utsatthet. Exempel på åtgärder som föreslås nationellt som kommuner kan vidta för att förbättra för barnen Att man beaktar barnperspektivet och barnets perspektiv Hjälpa föräldrar till egen försörjning Barnsamtal, fråga barnen om t ex fritidsaktiviteter Extra ekonomiskt stöd, t ex till internetuppkoppling Göra fler hembesök Individuella bedömningar Uppmärksamma familjer som varit långvarigt aktuella på försörjningsstöd Fler platser i barnomsorg/utökade tider/nattis för att öka möjlighet för föräldrar öka sysselsättningsgrad Avgiftsfri skola dvs. inga insamlingar, inga utflykter som kräver matsäck eller kostar pengar, inga skolresor mm. Vad pågår i Uddevalla? Under ett par års tid har sociala avdelningen haft arbetet med barnperspektivet som ett prioriterat område och hela avdelningen har arbetat fördjupat med frågan. /

20 UTREDNING 4 (5) DNR: SN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN Under hösten 2011 inventerades hur många familjer var är aktuella på försörjningsstödet samt familjesektionen/familjestödssektionen för utredning eller insatser. Totalt var 21 familjer och 29 barn aktuella för insats från båda sektionerna samtidigt. Utifrån detta har vi gjort följande: handläggare träffats och diskuterats vad man kan göra för dessa barn gemensamt, bestämt att alltid ta kontakt med andra sektionen vid nya ärenden som har förekomst på andra sektionen samt gjort gemensamma hembesök för att uppmärksamma barnets behov ur olika perspektiv. Ekonomi- och rehabiliteringssektionen som handlägger försörjningsstöd har de senaste åren alltmer beaktat barns utsatthet när familjen uppbär försörjningsstöd. Bland annat har sektionen: I högre grad uppmärksammat ekonomisk utsatthet hos barn. Stöttat barn med småsaker, t ex kostnad för fritidsaktiviteter och utrustning. Idag är det fler barn än tidigare som beviljas detta. I de fall det går styrs betalningen, annars kontrolleras kvitton i efterhand. Frågar familjer, även de som ej gör en ansökan, om t ex. aktiviteter under sommarlovet såsom läger, kollo, Liseberg, Skara sommarland. Bistånd beviljas till rimliga kostnader. Mer hembesök görs, t ex i samband med ansökan om hemutrustning. Då är man uppmärksam även hur det ser ut i övrigt med leksaker och möbler i övrigt t ex om alla barnen har en egen säng. Vid ansökan om cykel till barn beviljas vanligen försörjningsstöd till en begagnad cykel. Extra bistånd kan beviljas vid student. Föräldrars sysselsättning och egen försörjning är en viktig insats att arbeta med för att minska barnfattigdom. I Uddevalla finns flera insatser för de som bedöms som arbetsklara, några exempel är Jobbcentrum, SUSA, Servicecenter Fridhem och PUT-tjänster. I gruppen som man benämner som långvarigt socialbidragsberoende finns många anledningar till att man ej kommer ut i sysselsättning/arbete. För t ex. gruppen med utomnordisk bakgrund tar det lång tid för många att etablera sig på arbetsmarkanden, del gör det aldrig. Problematiken kan vara sammansatt, t ex i form av ohälsa, analfabetism och språksvårigheter. I de fall det skulle vara möjligt krävs det mycket arbete och flera insatser för att få ut denna grupp i aktivitet eftersom arbetshindren är stora och arbetsmarknaden är kärv. /

21 UTREDNING 5 (5) DNR: SN/2012:252 UDDEVALLA KOMMUN SOCIALTJÄNSTEN Det finns som tidigare beskrivits insatser som skulle stärka barnens mående och minska visst utanförskap men inte minska barnfattigdomen. Likväl som att bevilja extra försörjningsstöd är det lika viktigt att minska klyftorna av utanförskap i skolan genom allt i skolan är avgiftsfritt och förbud mot insamlingar i skolan införs. Flera kommuner infört elevdatorer till alla på högstadiet och gymnasiet, då skolarbetet ibland förutsätter tillgång till dator och internet. En förutsättning är då att försörjningsstöd till internetuppkoppling kan beviljas till alla barnfamiljer som uppbär försörjningsstöd. Detta kan ses som en höjning av skälig levnadsnivå och för att införa detta och andra motsvarande insatser krävs politiska diskussioner och beslut gällande vilka nivåer som skall tillämpas för att en barnfamilj skall uppnå skälig levnadsnivå. Inom socialtjänsten kan man genom riktade punktinsatser till familjer som uppbär försörjningsstöd kompensera en del, men om en långsiktig och bestående effekt skall uppnås behöver man arbeta övergripande med frågan och detta involverar flera förvaltningar i kommunen. Barn och utbildning berörs bl a genom att man kan se över avgifter i skolan, tillgång till elevdatorer samt öppettider inom barnomsorg och skolbarnomsorg, Kulturoch fritidsförvaltningen genom att anordna kostnadsfria aktiviteter under lov, gratis kommunala aktiviteter och öppettider på fritidsgårdar. Frågan hur man skall arbeta med att minska barnfattigdomen samt hur vi skall minska belastningen för dessa barn finns många svar på och gemensamt är att insatser som minskar ekonomiskt utsatta barns situation kräver politiska beslut då åtgärder som behöver genomföras i regel ger ökade kostnader och resurser kan då behöva tillföras i budget. Socialtjänsten Sociala avdelningen Lisa Svanberg Utredare /