Tillgänglighetsbarometern 2018

Transkript

1 Tillgänglighetsbarometern 2018

2 Inledning För nionde året i rad granskar vi Sveriges tillgänglighetsarbete. Vår förhoppning är förutom att se förbättrade resultat att kunna följa utvecklingen av arbetet som genomförs på området. Vi hoppas att undersökningen bidrar till en ökad förståelse för vad som kan göras på tillgänglighetsområdet, men önskar i första hand inspirera kommuner till att utveckla egna metoder, kartläggningar och uppföljningar av tillgänglighetsarbetet. I början av milleniet beslutade riksdagen att alla enkelt avhjälpta hinder skulle vara undanröjda senast år Kommunerna har störst möjligheter att på ett konkret sätt förbättra tillvaron för enskilda människor och har en viktig roll när det handlar om att undanröja hinder. I den första undersökningen från 2010 kunde vi konstatera att mycket arbete återstod. Dessvärre visar årets resultat att utvecklingen mot ett mer tillgängligt samhälle har gått i stå hela åtta år senare. Alltjämt är det inte ens hälften av kommunerna som har en rapporteringsansvarig tjänsteman i kommunen medan sex av tio kommuner saknar tillgänglighetsmål i sin översiktsplan. Båda dessa parametrar är viktiga för att systematiskt arbeta med och följa upp det lokala tillgänglighetsarbetet. I år ser vi tyvärr dessutom att andelen kommuner som utvärderar sitt tillgänglighetsarbete har minskat. En fråga som vi i fjol valde att undersöka för första gången, är den kring den digitala tillgängligheten på kommunernas webbplatser. Och här börjar det bli bråttom, för redan i september planeras lagen träda i kraft. Det som såg uppmuntrande ut förra året då 65 procent av webbplatserna redan var anpassade har visserligen ökat med en procentenhet. Var tredje kommun är med andra ord inte förberedd när lagen nu kommer. De lagar som finns inom tillgänglighetsområdet sätter press på landets kommuner att ta steg mot ett samhälle som är tillgängligt för alla. Vissa insatser är förstås resurskrävande, men det anmärkningsvärda är att inte heller enklare åtgärder genomförs i många kommuner. Det handlar om åtgärder som spelar stor roll för människor med någon form av funktionsnedsättning, men som varken behöver kräva mycket tid eller stora resurser från kommunen. Det kan handla om att ställa krav på att uteserveringar ska vara tillgängliga i samband med att tillstånd ges, om att informera och uppmuntra privata aktörer att arbeta proaktivt med tillgänglighet eller att se till att den kultur som kommunen finansierar är tillgänglig för alla. Det är förstås lika viktigt att visa på goda exempel som att öka kunskapen om bristerna och peka på problem. Föredömen finns det trots allt gott om i landet, och varje år ger Humana en utmärkelse till den kommun i varje län som har bäst resultat i granskningen. Gemensamt för de kommuner som visar framfötterna är att de samarbetar med brukarorganisationer och har tydliga mål med sitt tillgänglighetsarbete som även följs upp och utvärderas. En väg framåt för alla kommuner som vill skapa en enklare vardag för samtliga invånare. Jonatan Arenius Tillgänglighetsansvarig, Humana 2

3 Innehållsförteckning Inledning... 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Metod Resultatredovisning Drygt hälften saknar rapporteringsansvarig Sex av tio saknar tillgänglighetsmål i översiktsplanen Drygt var tredje kommun har inte kartlagt offentliga lokaler Närmare hälften utvärderar inte tillgänglighetsarbetet Knappt var tredje har inventerat tillgängligheten i flerbostadshus Tre av fyra kommuner har en plan för äldres bostadsförsörjning Närmare hälften driver inte på privata aktörers tillgänglighetsarbete Var sjätte har tillgänglighetsanpassade skolgårdar De flesta erbjuder sommarjobb till unga med funktionsnedsättning Två av tre saknar strategi för anställning av personer med funktionsnedsättning Varannan kommun brukar brukarrevision Knappt hälften ställer tillgänglighetskrav på kulturverksamhet En av tio ställer alltid tillgänglighetskrav på föreningar Knappt hälften ställer tillgänglighetskrav på uteserveringar Hälften gör ingen tillgänglighetskontroll på uteserveringar Var sjätte kommun saknar tillgängliga badplatser Tre av fyra har god tillgänglighet på badhus och idrottsanläggningar Majoriteten har rutiner för samordnad individuell plan Var tredje kommun inte klara för webblagen om digital tillgänglighet Åtta åtgärder för ökad tillgänglighet i kommunerna Rankingen av kommuner Metod Poängsättning Kommunranking Kommuner utanför rankingen Kommuner som inte deltog i undersökningen

4 1. Sammanfattning Humanas Tillgänglighetsbarometer är en årlig undersökning som kartlägger Sveriges tillgänglighetsarbete. En digital enkät bestående av 19 frågor har skickats till landets 290 kommuner för att ge en bild över hur dessa arbetar med tillgänglighetsfrågor i olika avseenden. I år har organisationen SPF Seniorerna ingått i expertgruppen och bistått i urvalet av frågorna. Slutligen rankas samtliga kommuner utifrån sina svar, i syfte att lyfta fram kommuner vars tillgänglighetsarbete utmärker sig. Undersökningen visar att 56 procent av kommunerna saknar en person som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighetsfrågor gentemot kommunstyrelsen. Tyvärr en försämring jämfört med i fjol. Mer glädjande är att andelen kommuner som har tillgänglighetsmål i översiktsplanen har ökat från 36 till 41 procent. Vad gäller kartläggningen av fysisk tillgänglighet i flerbostadshus, badplatser och offentliga lokaler är resultaten i linje med förra året, och resultaten visar att tillgängligheten på badhus och idrottsanläggningar i Sverige är god. Knappt hälften, 47 procent av kommunerna, ställer tillgänglighetskrav på uteserveringar, vilket kan jämföras med 52 procent i fjol. Dessutom genomförs inga kontroller av uteserveringarna i hälften av kommunerna. 46 procent av kommunerna genomför inga direkta insatser för att driva på privata aktörers arbete med tillgänglighet och användbarhet, tyvärr en ökning med 5 procentenheter. Lika stor andel av kommunerna ställer inte heller några tillgänglighetskrav på varken kultur- eller föreningar vid beviljandet av ekonomiska anslag. Resultaten visar också att tre av fyra kommuner har en plan för bostadsförsörjning för äldre. Var femte har en plan för att tillgänglighetsanpassa samtliga kommunala skolgårdar. 82 procent erbjuder sommarjobb till unga med någon form av funktionsnedsättning, medan 63 procent saknar en strategi eller motsvarande för att anställa personer med dessa förutsättningar. Varannan kommun utför brukarrevisioner för att utvärdera och utveckla sin verksamhet, 49 procent jämfört med 42 procent i fjol. Årets Tillgänglighetsbarometer avslutas med en fråga om samordnad individuell plan(sip) samt en om kommunens digitala tillgänglighet. Den förstnämnda avser de nya riktlinjerna för individuell plan som ska samordna socialtjänst och hälsovård, och 52 procent har dokumenterade rutiner för kommunens arbete med SIP, en marginell ökning sedan ifjol. När det gäller den nya webblagen om tillgänglighetanpassning av offentliga myndigheters webbplatser, visar resultaten att två av tre kommuner har anpassad sina hemsidor för att leva upp till de nya kraven. Samtidigt har var femte kommun ännu inte inlett arbetet med detta, trots att lagen ska träda i kraft så snart som i september i år. I årets ranking behåller Halmstad sin förstaplats från i fjol. På platserna två och tre återfinns Borås och Skellefteå, medan Stockholm och Trelleborg delar på fjärdeplatsen. De två sistnämnda har gjort ordentliga uppryckningar jämfört med i fjol. Dramatiska placeringsförändringar kan ha flera förklaringar. Kommunen kan, förhoppningsvis, ha förbättrat sitt tillgänglighetsarbete. Samtidigt kan antalet frågor som kommunen besvarat skilja sig åt år från år, vilket givetvis får effekt på resultatet. Men även den mänskliga faktorn kan påverka; Det är individer som svarar på frågorna, och svaren ges utifrån hur denne uppfattar frågorna i förhållande till kommunens situation. 4

5 2. Metod Humanas Tillgänglighetsbarometer bygger på en enkätundersökning som genomfördes under våren Frågorna som ställdes har utformats av en projektgrupp bestående av experter från organisationen SPF Seniorerna och Humana. Även kommunikationsbyrån Hallvarsson & Halvarsson deltog i projektgruppen och genomförde undersökningen. Enkäten skickades per e-post till registratorerna hos Sveriges 290 kommuner med uppmaningen att vidarebefordra undersökningen till den i kommunen som är ansvarig för tillgänglighetsfrågor. Enkäten skickades den 27 mars 2018, med påminnelser per e-post och via telefon fram tills den 25 maj Utifrån telefonsamtalen framgår det att vissa kommuner har svårt att identifiera en person som ansvarig för tillgänglighetsfrågorna, vilket kan ha medfört att enkäten lämnats obesvarad. De kommuner som inte svarat är dock jämnt fördelande avseende storlek, geografisk placering och andra beskaffenheter. 251 kommuner har besvarat enkäten. Det ger en svarsfrekvens om 87 procent och säkrar en god geografisk spridning där storstadsregionerna såväl som landsbygd är representerade. 214 kommuner har svarat på minst 12 av de 19 frågorna och har rangordnats utifrån de poäng de erhållit på respektive fråga. Metoden för rangordningen och betygskriterierna redogörs för i tillhörande kapitel. I de 214 rankade kommunerna bor personer, vilket innebär att 85 procent av landets befolkning påverkas av arbetet som sker i dessa kommuner. Samtliga kommuner som deltog i undersökningen, 251 stycken, har invånare motsvarande 91 procent av landets befolkning. Tillgänglighetsbarometern lyfter frågor som tillgänglighet i offentliga miljöer, förekomsten av skriftliga strategier, kontroller och politiska beslut, vilket i sin tur ger en samlad bild över tillgängligheten i Sverige

6 3. Resultatredovisning 3.1 Drygt hälften saknar rapporteringsansvarig Tillgänglighetsbarometern 2018 inleds med frågan huruvida kommunen har en person som i sin arbetsinstruktion har ett rapporteringsansvar till kommunstyrelsen gällande tillgänglighetsfrågor. Resultaten visar att färre än hälften av kommunerna har en person med ett sådant ansvar. En minskning med 3 procentenheter jämfört med förra året och den vikande trenden är nu inne på sitt sjätte år. Ett flertal kommuner har dock ett råd för tillgänglighetsfrågor som stöttar kommunstyrelsen. De kan bestå av tjänstemän, förtroendevalda eller företrädare för organisationer som värnar om tillgänglighet vid beslutsfattande. Rådet lämnar synpunkter och ger förslag till förändringar i den kommunala verksamheten. Det visar hur vissa kommuner på ett naturligt sätt har förankrat tillgängligheten vid politiskt beslutsfattande och samhällsbyggnad och skulle kunna tillämpas i andra kommuner med liknande förutsättningar. Fråga 1. Finns det i din kommun en tjänsteman eller förtroendevald som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighets- och användbarhetsfrågor gentemot kommunstyrelsen? Ja 44,0% Nej 56,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Svar Procent Antal Ja 44,0% 109 Nej 56,0% 139 Svarande 248 6

7 3.2 Sex av tio saknar tillgänglighetsmål i översiktsplanen Kommunens översiktsplan fungerar som ett vägledande styrdokument och anger de målsättningar som ska prägla kommunens arbete. Humanas undersökning visar att en majoritet av landets kommuner saknar mätbara tillgänglighetsmål eller definierade förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet i översiktsplanen. Andelen som har definierade tillgänglighetsmål i översiktsplanen har dock ökat med fem procentenheter jämfört med 2017, vilket kan vara ett tecken på att tillgänglighetsfrågorna börjar prioriteras högre av kommunerna. Fråga 2. Innehåller översiktsplanen för din kommun mätbara mål eller angivna förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar? Ja 40,7% Nej 59,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Svar Procent Antal Ja 40,7% 96 Nej 59,3% 140 Svarande 236 7

8 3.3 Drygt var tredje kommun har inte kartlagt offentliga lokaler Tillgängligheten i den offentliga miljön ger en konkret bild av hur samhället bemöter av människor med någon form av funktionsnedsättning. Följaktligen skulle en kartläggning av denna kunna ge bra input till åtgärdsplaner och styrdokument för ökad tillgänglighet. Dock är det bara knappt var fjärde kommun som anger att de har kartlagt tillgängligheten i såväl privata som offentliga lokaler vid något tillfälle under de senaste fyra åren. 37 procent anger att de inte har kartlagt tillgängligheten, en marginell ökning jämfört med förra årets undersökning, men bara med. Fråga 3. Har din kommun under de senaste fyra åren kartlagt tillgänglighet och användbarhet i butiker och andra offentliga lokaler i kommunen? Ja, i både privata och offentliga lokaler 24,0% Ja, men endast i offentliga lokaler 38,2% Ja, men endast i privata lokaler 0,4% Nej 37,3% 0% 10% 20% 30% 40% Svar Procent Antal Ja, i både privata och offentliga lokaler 24,0% 56 Ja, men endast i offentliga lokaler 38,2% 89 Ja, men endast i privata lokaler 0,4% 1 Nej 37,3% 87 Svarande 218 8

9 3.4 Närmare hälften utvärderar inte tillgänglighetsarbetet Andelen kommuner som utvärderar sitt tillgänglighetsarbete utifrån samtliga mål på området har minskat från 17 till 15 procent sedan i fjol. Motsvarande procentuella ökning har skett bland de kommuner som inte genomfört någon utvärdering alls på området de senaste åren. Undersökningen visar inte hur omfattande utvärderingarna har varit, men ger ändå en fingervisning om hur kommunerna långsiktigt arbetar med de uppsatta tillgänglighetsmålen. Att följa upp och utvärdera arbetet är nödvändigt för att kunna avgöra hur väl de genomförda insatserna verkat för ett mer tillgängligt samhälle. Av kommenterarna framgår att vissa kommuner saknar mätbara mål, vilket givetvis påverkar möjligheten till uppföljning. Med tanke på att frågan avser de senaste tre åren, kan resultaten variera över åren, och förhoppningsvis är det snart dags för fler kommuner att utvärdera igen. Fråga 4. Har din kommun under de tre senaste åren genomfört någon utvärdering av tillgänglighetsarbetet utifrån de mål som kommunen satt inom området? Ja, för samtliga delar 15,2% Ja, men bara för delar av arbetet 37,7% Nej 47,2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, för samtliga delar 15,2% 35 Ja, men bara för delar av arbetet 37,7% 87 Nej 47,2% 109 Svarande 231 9

10 3.5 Knappt var tredje har inventerat tillgängligheten i flerbostadshus Den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus har direkt bäring på kommunens arbete med att erbjuda personer med olika funktionsnedsättningar boenden anpassade efter den enskildes behov. En inventering ger kommunen överblick över behovet kontra utbudet av boenden med god tillgänglighet. Dock visar resultaten att knappt var tredje kommun utför en inventering. Sex kommuner har fattat beslut om att genomföra en inventering, medan två av tre kommuner inte har genomfört någon kartläggning under de senaste fyra åren. Utan en kartläggning av antalet tillgänglighetsanpassade boenden kringskärs möjligheten att säkerställa ett bostadsbestånd som tillgodoser såväl dagens som morgondagens behov utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Syftet med anpassade boenden är att öka individens möjligheter att leva så självständigt som möjligt oavsett funktionsnedsättning. Det gäller inte minst den växande gruppen av äldre med behov av tillgängligt boende i kommunerna. Fråga 5. Har din kommun under de fyra senaste åren genomfört någon inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus i kommunen? Ja 31,8% Nej, men beslut är fattat 2,7% Nej 65,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Svar Procent Antal Ja 31,8% 71 Nej, men beslut är fattat 2,7% 6 Nej 65,5% 146 Svarande

11 3.6 Tre av fyra kommuner har en plan för äldres bostadsförsörjning Närmare tre av fyra kommuner har en skriftlig strategi för sitt arbete med bostadsförsörjning för äldre. Det är en förbättring på 4 procentenheter jämfört med i fjol och 2016 hade endast hälften av kommunerna ett sådant styrdokument. Men trots att andelen som saknar en plan för bostadsförsörjning minskar, är det en verklighet i närmare 27 procent av kommunerna. Andelen äldre i befolkningen ökar vilket kräver förberedelser från kommunalt håll. Detta gäller inte minst genomarbetade strategier kring bostäder som är tillgänglighetsanpassade för äldre. Att författa en plan för bostadsförsörjning för äldre kan vara ett mätbart tillgänglighetsmål med möjligheter till uppföljning och bör inkluderas i översiktsplanen för de kommuner som fortfarande saknar detta. Fråga 6. Har din kommun en skriftlig strategi, plan eller liknande gällande bostadsförsörjningen för äldre i kommunen? Ja 73,2% Nej 26,8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Svar Procent Antal Ja 73,2% 167 Nej 26,8% 61 Svarande

12 3.7 Närmare hälften driver inte på privata aktörers tillgänglighetsarbete Kommunerna har också en avgörande betydelse för hur de privata aktörer som verkar i kommunen agerar ur ett tillgänglighetsperspektiv. Den vanligaste åtgärden för att driva på det privata tillgänglighetsarbetet är alltjämt att erbjuda checklistor och lathundar. Näst vanligast är att uppmärksamma goda initiativ från privata aktörer vilket också 15 procent av kommunerna gör, samma andel som i fjol. Jämfört med i fjol har andelen kommuner som erbjuder investeringsstöd eller andra ekonomiska incitament ökat, från 3,5 till 6 procent, och är nu större än andelen som dömt ut vite till privata aktörer. Samtidigt är det närmare hälften av alla kommuner som inte genomför några insatser för att driva på privata aktörers tillgänglighetsarbete. Andelen har dessvärre ökat med fyra procentenheter jämfört med i fjol och 12 procentenheter jämfört med Fråga 7. Vilka av följande insatser genomför din kommun för att driva på privata aktörers arbete med att förbättra tillgänglighet och användbarhet? Svar Procent Antal Vi erbjuder utbildningar om tillgänglighet till privata aktörer 5,6% 12 Vi erbjuder checklistor eller lathundar för förbättrad tillgänglighet till 23,2% 50 privata aktörer Vi ger investeringsstöd eller annat ekonomiskt incitament till privata 6,0% 13 aktörer Vi uppmärksammar goda initiativ från privata aktörer, genom exempelvis 15,3% 33 priser Vi erbjuder privata aktörer forum för erfarenhetsutbyte och diskussion 14,4% 31 kring tillgänglighet Vi uppmanar privata aktörer att redovisa information om tillgängligheten 14,8% 32 till deras lokaler/verksamhet där övrig kundinformation finns, såsom adress, öppettider etc Vi har dömt ut vite i fall då privata aktörer inte uppfyller lagkrav om 5,6% 12 tillgänglighet Inga direkta insatser genomförs för att driva på privata aktörer 45,8% 99 Andra insatser 26,9% 58 Svarande

13 3.8 Var sjätte har tillgänglighetsanpassade skolgårdar Miljön i skolan har en ytterst påtaglig och direkt inverkan på hur väl eleverna trivs. Detta gäller naturligtvis även elever, anhöriga och personal med någon form av funktionsnedsättning. Skolgården är en viktig del av en skolas lärmiljö, men endast 16 procent av kommunerna har tillgänglighetsanpassat de skolgårdar som kommunen ansvarar för. Drygt var femte kommun anger att det finns beslut på eller skriftliga planer att göra detta. Nästan hälften av kommunerna anger att det inte finns någon skriftlig plan för att anpassa skolgårdarna. Sammantaget är situationen något bättre jämfört med förra årets undersökning, men resultaten visar att tillgänglighetsarbetet i kommunerna fortfarande inte fokuserar på en skolmiljö med skolgårdar tillgängliga för alla elever. Fråga 8. Har din kommun beslut på eller någon skriftlig plan för att tillgänglighetsanpassa de skolgårdar som kommunen ansvarar för? Ja 22,0% Ja, men inte för samtliga 14,5% Nej 47,2% Samtliga skolgårdar är redan tillgänglighetsanpassade 16,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, för samtliga delar 22,0% 47 Ja, men inte för samtliga 14,5% 31 Nej 47,2% 101 Samtliga skolgårdar är redan tillgänglighetsanpassade 16,4% 35 Svarande

14 3.9 De flesta erbjuder sommarjobb till unga med funktionsnedsättning Drygt åtta av tio kommuner erbjuder sommarjobb åt unga med någon form av funktionsnedsättning, en förbättring med 6 procentenheter jämfört med förra året. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med någon form av funktionsnedsättning högre än i befolkningen i stort, vilket gör arbetet för en mer inkluderande arbetsmarknad alltjämt ytterst angeläget. I nästan var femte kommun erbjuds fortfarande inte sommarjobb till unga med funktionsnedsättning. Att myndigheter, såväl som företag, arbetar med särskilda tillgänglighetsinsatser är en förutsättning för många unga med funktionsnedsättningar att få tillträde till arbetsmarknaden. Tillgänglighetsanpassningar som ger fler möjlighet till sommarjobb hos kommunerna kan fungera som ett första steg mot fortsatt sysselsättning. Fråga 9. Erbjuder din kommun sommarjobb för unga med funktionsnedsättning? Ja 81,6% Nej 18,4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Svar Procent Antal Ja 81,6% 173 Nej 18,4% 39 Svarande

15 3.10 Två av tre saknar strategi för anställning av personer med funktionsnedsättning På vissa håll i Sverige är kommunen den största arbetsgivaren. Därigenom ges en möjlighet att verka som förebild för hur arbetsgivare bör arbeta med tillgänglighetsfrågor. Men närmare två av tre kommuner anger att de inte har någon skriftlig strategi rörande anställning av personer med någon form av funktionsnedsättning. Endast 37 procent av kommunerna har en sådan strategi. En högre arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning gör dem till en särskilt utsatt grupp på arbetsmarknaden. I orter där offentlig sektor står för majoriteten av anställningarna, är det således avgörande att kommunerna agerar som föredöme genom ansvarsfull rekrytering och utformandet av inkluderande arbetsmiljöer. Fråga 10. Har din kommun en strategi eller motsvarande för att anställa personer med någon form av funktionsnedsättning? Ja 36,7% Nej 63,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Svar Procent Antal Ja 36,7% 77 Nej 63,3% 133 Svarande

16 3.11 Varannan kommun brukar brukarrevision En brukarrevision är en utvärdering som görs av verksamhet inom stöd, vård och service för att kvalitetssäkra och förbättra utvecklingsarbetet. Metoden för denna granskning är brukarstyrd vilket innebär att brukare själva, eller andra personer med egna erfarenheter av sådan verksamhet, ansvarar för och utformar undersökningen. Genom enkätundersökningar, samtal och intervjuer med personal och brukare kan berörda ge utryck för sina åsikter om socialtjänstens insatser. En brukarrevision är på så sätt ett kraftfullt verktyg med vilket en kommun kan utveckla sin verksamhet i samspel med brukare och patienter. Trots detta är har hälften av kommunerna inte använt sig av brukarrevision. Fråga 11. Har din kommun använt sig av brukarrevision i verksamheter som rör stöd, vård och service för personer med funktionsnedsättning? Ja, vid flera tillfällen 23,9% Ja, vid något enstaka tillfälle 25,4% Nej 50,8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, vid flera tillfällen 23,9% 47 Ja, vid något enstaka tillfälle 25,4% 50 Nej 50,8% 100 Svarande

17 3.12 Knappt hälften ställer tillgänglighetskrav på kulturverksamhet Varje år anslår landets kommuner betydande summor till kulturverksamheter av olika slag. Detta öppnar för möjligheten att ställa krav, exempelvis på att verksamheten tar hänsyn till och arbetar med tillgänglighet. Av årets svar framgår att andelen kommuner som alltid ställer sådana krav har minskat något, medan andelen kommuner som gör det ibland har ökat. Andelen som inte ställer tillgänglighetskrav överhuvudtaget har dock ökat från 45 till 46 procent. Av svaren framgår visserligen inte hur tillgängligheten i kulturverksamhet ser ut, men samtidigt visar de att andelen kommuner som åtminstone ibland kräver tillgänglighet för alla för att bevilja anslag till kulturverksamhet är i minoritet. Fråga 12. Ställer din kommun krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet? Ja, alltid 14,7% Ja, i vissa fall 32,2% Nej, men ekonomiska incitament finns 7,1% Nej 46,0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, alltid 14,7% 31 Ja, i vissa fall 32,2% 68 Nej, men ekonomiska incitament finns 7,1% 15 Nej 46,0% 97 Svarande

18 3.13 En av tio ställer alltid tillgänglighetskrav på föreningar Nära hälften av kommunerna ställer inga tillgänglighetskrav på föreningar för att dessa ska få ta del av den kommunala bidragspotten. Andelen som alltid ställer sådana krav har dessutom minskat jämfört med i fjol, från 13 till 11 procent. Genom att ställa tillgänglighetskrav på föreningar vid tilldelning av bidrag kan kommunen främja ett inkluderande föreningsliv som är tillgängligt för alla som vill engagera sig. Fråga 13. Ställer din kommun krav som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när bidrag till föreningsverksamhet delas ut? Ja, alltid 10,8% Ja, i vissa fall 28,8% Nej, men ekonomiska incitament finns 12,7% Nej 47,6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, alltid 10,8% 23 Ja, i vissa fall 28,8% 61 Nej, men ekonomiska incitament finns 12,7% 27 Nej 47,6% 101 Svarande

19 3.14 Knappt hälften ställer tillgänglighetskrav på uteserveringar Genom lokala regelverk rörande uteserveringar kan kommuner ställa krav på tillgänglighet för personer som använder rullstol. Kommuner kan selektivt bevilja tillstånd till uteserveringar som följer konkreta riktlinjer för tillgänglighet, och därigenom på ett kostnadseffektivt sätt göra tillgänglighet till praxis. Andelen kommuner som har ett regelverk kring detta har dock minskat från 52 till 47 procent sedan ifjol, vilket betyder att utvecklingen i denna fråga går åt fel håll. Fråga 14. Innehåller din kommuns lokala regelverk kring uteserveringar krav på att dessa, och tillhörande toalett, ska vara tillgängliga och användbara för personer som använder rullstol? Ja 46,6% Nej 42,3% Kommunen saknar uteserveringar 11,1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja 46,6% 97 Nej 42,3% 88 Kommunen saknar uteserveringar 11,1% 23 Svarande

20 3.15 Hälften gör ingen tillgänglighetskontroll på uteserveringar Krav på tillgänglighet innebär nödvändigtvis inte att tillgängligheten på en uteservering kontrolleras. Svaren på frågan om kontroller av uteserveringar som har beviljats tillstånd styrker detta. Årets undersökning visar att nästan hälften av kommunerna, där det finns uteserveringar, inte kontrollerar någon av de som beviljats tillstånd. Fråga 15. Genomför din kommun kontroller av tillgängligheten på de uteserveringar som beviljats tillstånd? Nej 50,0% Ja, men inte samtliga kontrolleras 24,2% Ja, samtliga kontrolleras 25,8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, samtliga kontrolleras 25,8% 47 Ja, men inte samtliga kontrolleras 24,2% 44 Nej 50,0% 91 Svarande

21 3.16 Var sjätte kommun saknar tillgängliga badplatser I endast var tionde kommun är samtliga kommunala badplatser tillgänglighetsapassade. Nästan lika stor andel har inte genomfört någon inventering, medan 17 procent av kommunerna helt saknar tillgängliga badplatser. Jämfört med förra årets undersökning, tyder dock resultaten på en förbättring. Andelen kommuner där fler än hälften av badplatserna kan användas av rullstolsburna personer har ökat från 16 till 22 procent jämfört med förra året. Fråga 16. Hur stor andel av de badplatser som din kommun ansvarar för är tillgängliga och användbara* för personer som använder rullstol? *Avser även möjligheten att ta sig i och ur vattnet procent av badplatserna procent av badplatserna 9,9% 11,8% 1-49 procent av badplatserna Ingen av badplatserna Ingen inventering av badplatserna har gjorts Kommunen ansvarar inte för någon badplats 46,2% 16,5% 9,0% 6,6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal procent av badplatserna 9,9% procent av badplatserna 11,8% procent av badplatserna 46,2% 98 Ingen av badplatserna 16,5% 35 Ingen inventering av badplatserna har gjorts 9,0% 19 Kommunen ansvarar inte för någon badplats 6,6% 14 Svarande

22 3.17 Tre av fyra har god tillgänglighet på badhus och idrottsanläggningar En majoritet av idrottsanläggningarna och simhallarna i landets kommuner har god tillgänglighet. Drygt hälften av kommunerna anger att mellan 75 och 100 procent av anläggningarna är tillgänglighetsanpassade och därmed användarbara för alla, en ökning med 4 procentenheter från i fjol. Endast 1 procent av kommunerna saknar tillgängliga anläggningar. Detta visar på hur tillgänglighetsfrågan har blivit alltmer standardiserad gällande svenska idrottsanläggningar och simhallar, vilket är ett viktigt steg i utvecklingen mot ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle. Fråga 17. Hur stor andel av din kommuns idrottsanläggningar och simhallar är tillgängliga och användbara för rullstolsburna*? *Avser utövare, publik och funktionärer procent av anläggningarna 50,5% procent av anläggningarna 1-49 procent av anläggningarna 15,9% 23,8% Ingen av anläggningarna Ingen inventering av anläggningarna har gjorts Kommunen har varken någon idrottsanläggning eller någon simhall 0,9% 1,4% 7,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal procent av anläggningarna 50,5% procent av anläggningarna 23,8% procent av anläggningarna 15,9% 34 Ingen av anläggningarna 0,9% 2 Ingen inventering av anläggningarna har gjorts 7,5% 16 Kommunen har varken någon idrottsanläggning eller någon simhall 1,4% 3 Svarande

23 3.18 Majoriteten har rutiner för samordnad individuell plan En samordnad individuell plan (SIP) utformas tillsammans med brukaren för att koordinera socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de insatser som berör brukaren. Dess upprättande och innehåll kräver samtycke av brukaren. Syftet med SIP är att tydliggöra ansvarsfördelningen och tidpunkten för olika insatser efter brukarens behov. Därutöver ger SIP brukaren möjlighet att påverka hur insatserna ska samordnas på bästa sätt. Enligt lagens förarbeten har kommuner och landsting skyldighet att upprätta SIP om en individ önskar det. Av Tillgänglighetsbarometern framgår att andelen kommuner med utarbetade och dokumenterade rutiner för hur kommunen arbetar med SIP har ökat från 51 till 52 procent. Samtidigt har andelen som helt saknar dokumenterade rutiner för SIP också ökat, från 14 till 18 procent. Lagregeln om individuell plan finns både i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Fråga 18. Har din kommun utarbetade och dokumenterade rutiner för hur kommunen arbetar med samordnad individuell plan (SIP)? Ja, utarbetade och anpassade efter kommunens villkor 52,3% Ja, generell dokumentation från SKL, Socialstyrelsen el. likn. 29,7% Nej 17,9% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Svar Procent Antal Ja, utarbetade och anpassade efter kommunens 52,3% 102 villkor Ja, generell dokumentation från SKL, 29,7% 58 Socialstyrelsen eller liknande Nej 17,9% 35 Svarande

24 3.19 Var tredje kommun inte klara för webblagen om digital tillgänglighet 2016 beslutade EU att lagstifta krav på tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, det så kallade webbtillgänglighetsdirektivet. Syftet är att EU ska verka för en inkluderande offentlig sektor som ger alla medborgare samma förutsättningar att ta del av information och söka hjälp via digitala verktyg. I praktiken ska därmed en ny lag träda i kraft den 23 september Tillgänglighetsbarometern visar att 66 procent av kommunerna redan har tillgänglighetsanpassat sina webbplatser, medan 14 procent har fattat beslut om att genomföra nödvändiga åtgärder för att leva upp till EU-direktiven. Samtidigt uppger närmare var femte kommun att de inte inlett sitt arbete med digital tillgänglighet, trots att tiden börjar bli knapp. Fråga 19. Är din kommuns hemsida anpassad så att personer med funktionsnedsättning kan navigera på webbplatsen med hjälp av sina egna hjälpmedel? (D.v.s. följer hemsidan internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA?) Ja 66,2% Nej, men beslut är fattat 13,6% Nej 20,2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Svar Procent Antal Ja 66,2% 131 Nej, men beslut är fattat 13,6% 27 Nej 20,2% 40 Svarande

25 4. Åtta åtgärder för ökad tillgänglighet i kommunerna Humanas Tillgänglighetsbarometer visar att landets kommuner behöver fortsätta arbetet för en ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utifrån undersökningens resultat föreslås härmed ett antal åtgärder som flera av kommunerna ännu inte har genomfört. Dessa är i mångt och mycket desamma som tidigare år, men så länge de inte är genomförda fullt ut, tål de att upprepas. På kort sikt kan kommunerna genomföra enkla åtgärder som inte är så kostsamma. På många håll genomförs inte denna typ av åtgärder, trots att de skulle kunna göra stor skillnad för många. Det kan exempelvis handla om att ställa krav på tillgänglighet när bidrag ges till föreningsliv och kultur eller att uppmuntra privata aktörer i kommunen att på olika sätt förbättra tillgängligheten. 1. Mätbara tillgänglighetsmål i styrande dokument Många kommuner anger konkreta miljöåtgärder i översiktsplanerna. På samma sätt bör kommunerna utarbeta mätbara mål och identifiera förbättringsområden för tillgänglighet i dessa planer och andra styrande dokument. Mål och genomförda insatser bör också följas upp utvärderas. 2. Utse person med rapporteringsansvar Kommunerna bör utse en person med rapporteringsansvar till kommunstyrelsen i tillgänglighetsfrågor. På så sätt säkerställs att tillgänglighet beaktas i beslutsfattande och får genomslag i hela kommunens verksamhet. 3. Påverka privata aktörer Kommunerna bör kartlägga hur privata aktörer arbetar lokalt med tillgänglighet samt erbjuda dem verktyg, utbildning och stöd för att ytterligare förbättra detta arbete. Genom att både erbjuda hjälp och ge incitament kan viktiga steg tas mot ett mer tillgängligt samhälle. 4. Prioritera tillgänglighet i skolor Alla kommuner bör ha uppdaterad kartläggning av tillgängligheten i skolorna i kommunen. Skolgårdar är en viktig del av lärmiljön och kommunerna bör ta fram planer för att tillgänglighetsanpassa samtliga skolgårdar. 5. Satsa på kompetensutveckling inom tillgänglighet Ett kostnadseffektivt sätt att främja tillgänglighet är att öka kunskapen hos politiker och tjänstemän. Alla kommuner bör erbjuda medarbetarna kontinuerlig kompetensutveckling på området. 6. Ge alla unga möjligheten att komma ut på arbetsmarknaden Att ge unga människor yrkeserfarenhet genom sommarjobb eller anställningar inom kommunen är ett sätt för många komma ut på arbetsmarknaden. De kommuner som ännu inte erbjuder feriearbete till de i behov av särskilt stöd bör göra detta, samtidigt som strategier för rekrytering av personer med funktionsnedsättning bör utformas. 25

26 7. Ställ krav på tillgänglighet Kommunerna bör när de beviljar tillstånd eller finansierar verksamheter ställa krav på tillgänglighet. Genom detta kan tillgängligheten i samhället förbättras utan att det behöver kosta kommunen något. Kommunerna bör givetvis även kontrollera att de krav som ställts verkligen uppfylls. 8. Gör badplatser och idrottsanläggningar tillgängliga För att ge personer med funktionsnedsättning samma möjligheter till aktivitet som andra behöver kommunerna se till att badplatser, idrottsanläggningar och lekparker görs tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning. Frågan är särskilt angelägen då många med funktionsnedsättning har svårt att kunna motionera i den utsträckning de vill. 26

27 5. Rankingen av kommuner 5.1 Metod De enskilda kommunernas svar på 19 frågor har poängsatts och utifrån poängen har kommunerna därefter rankats. Värt att notera är att en kommun som har rankats högt, inte nödvändigtvis är en kommun som av personer med någon form av funktionsnedsättning upplevs som mer tillgänglig än en kommun som rankats lägre, eller vice versa. Rankingen är dock en indikator på i vilken utsträckning en kommun använder sig av de olika styrmedel och verktyg som står till buds för att göra samhället tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Kommuner som svarat på mindre än 60 procent av frågorna (färre än tolv frågor) har inte rankats, dock ingår deras svar i redovisningen av de sammanlagda resultaten i rapporten. Poängen på varje fråga är 0 3 beroende på svarsalternativ. De kommuner som inte svarat på en fråga har fått noll poäng på den frågan. De kommuner som ingår i rankingen har fått sin sammanlagda poäng dividerad med det totala antalet frågor. Kommuner vars svar visar att kommunen inte har någon anläggning eller verksamhet som en specifik fråga avser, har fått dessa frågor borttagna från sammanställningen. En kommun som på grund av en sådan justering har svarat på 18 av 19 frågor, får följaktligen sin totalpoäng dividerad med Poängsättning Frågor 1. Finns det i din kommun en tjänsteman eller förtroendevald som i sin arbetsinstruktion har ett särskilt rapporteringsansvar i tillgänglighets- och användbarhetsfrågor gentemot kommunstyrelsen? Ja 3 poäng Nej 0 poäng 2. Innehåller översiktsplanen för din kommun mätbara mål eller angivna förbättringsprojekt för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar? Ja 3 poäng Nej 0 poäng 3. Har din kommun under de senaste fyra åren kartlagt tillgänglighet och användbarhet i butiker och andra offentliga lokaler i kommunen? Ja, i både privata och offentliga lokaler 3 poäng Ja, men endast i offentliga lokaler 1 poäng Ja, men endast i privata lokaler 1 poäng 27

28 Nej 0 poäng 4. Har din kommun under de tre senaste åren genomfört någon utvärdering av tillgänglighetsarbetet utifrån de mål som kommunen satt inom området? Ja, för samtliga delar 3 poäng Ja, men bara för delar arbetet 1 poäng Nej 0 poäng 5. Har din kommun under de fyra senaste åren genomfört någon inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus i kommunen? Ja 3 poäng Nej, men beslut är fattat 1 poäng Nej 0 poäng 6. Har din kommun en skriftlig strategi, plan eller liknande gällande bostadsförsörjningen för äldre i kommunen? Ja 3 poäng Nej 0 poäng 7. Vilka av följande insatser genomför din kommun för att driva på privata aktörers arbete med att förbättra tillgänglighet och användbarhet? Vi erbjuder utbildningar om tillgänglighet till privata aktörer Vi erbjuder checklistor eller lathundar för förbättrad tillgänglighet till privata aktörer Vi ger investeringsstöd eller annat ekonomiskt incitament till privata aktörer Vi uppmärksammar goda initiativ från privata aktörer, genom exempelvis priser Vi erbjuder privata aktörer forum för erfarenhetsutbyte och diskussion kring tillgänglighet Vi uppmanar privata aktörer att redovisa information om tillgängligheten till deras lokaler/verksamhet där övrig kundinformation finns, såsom adress, öppettider etc. Vi har dömt ut vite i fall då privata aktörer inte uppfyller lagkrav om tillgänglighet Inga direkta insatser genomförs för att driva på privata aktörer Andra insatser, nämligen: Ett halvt poäng per insats. Inga insatser 0 poäng 8. Har din kommun beslut på eller någon skriftlig plan för att tillgänglighetsanpassa de skolgårdar som kommunen ansvarar för? Ja 3 poäng Ja, men inte för samtliga 1 poäng Nej 0 poäng Samtliga skolgårdar är redan tillgänglighetsanpassade 3 poäng 9. Erbjuder din kommun sommarjobb för unga med funktionsnedsättning? Ja 3 poäng Nej 0 poäng 28

29 10. Har din kommun en strategi eller motsvarande för att anställa personer med någon form av funktionsnedsättning? Ja 3 poäng Nej 0 poäng 11. Har din kommun använt sig av brukarrevision i verksamheter som rör stöd, vård och service för personer med funktionsnedsättning? Ja, vid flera tillfällen 3 poäng Ja, vid något enstaka tillfälle 1 poäng Nej 0 poäng 12. Ställer din kommun krav på tillgänglighet vid beviljande av anslag till kulturverksamhet? Ja, alltid 3 poäng Ja, i vissa fall 2 poäng Nej, men ekonomiska incitament finns 1 poäng Nej 0 poäng 13. Ställer din kommun krav som rör tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning när bidrag till föreningsverksamhet delas ut? Ja, alltid 3 poäng Ja, i vissa fall 2 poäng Nej, men ekonomiska incitament finns 1 poäng Nej 0 poäng 14. Innehåller din kommuns lokala regelverk kring uteserveringar krav på att dessa, och tillhörande toalett, ska vara tillgängliga och användbara för personer som använder rullstol? Ja 3 poäng Nej 0 poäng Kommunen saknar uteserveringar frågan utgår 15. Genomför din kommun kontroller av tillgängligheten på de uteserveringar som beviljats tillstånd? Ja, samtliga kontrolleras 3 poäng Ja, men inte samtliga kontrolleras 1 poäng Nej 0 poäng 16. Hur stor andel av de badplatser som din kommun ansvarar för är tillgängliga och användbara* för personer som använder rullstol? *Avser även möjligheten att ta sig i och ur vattnet procent av badplatserna 3 poäng procent av badplatserna 2 poäng 1 49 procent av badplatserna 1 poäng Ingen av badplatserna 0 poäng Ingen inventering av badplatserna har gjorts 0 poäng Kommunen ansvarar inte för någon badplats frågan utgår 29

30 17. Hur stor andel av din kommuns idrottsanläggningar och simhallar är tillgängliga och användbara för rullstolsburna*? *Avser utövare, publik och funktionärer procent av anläggningarna 3 poäng procent av anläggningarna 2 poäng 1 49 procent av anläggningarna 1 poäng Ingen av anläggningarna 0 poäng Ingen inventering av anläggningarna har gjorts 0 poäng Kommunen har varken någon idrottsanläggning eller någon simhall frågan utgår 18. Har din kommun utarbetade och dokumenterade rutiner för hur kommunen arbetar med samordnad individuell plan (SIP)? Ja, utarbetade och anpassade efter kommunens villkor 3 poäng Ja, generell dokumentation från SKL, Socialstyrelsen el. likn. 1 poäng Nej 0 poäng 19. Är din kommuns hemsida anpassad så att personer med funktionsnedsättning kan navigera på webbplatsen med hjälp av sina egna hjälpmedel? (D.v.s. följer hemsidan internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA?) Ja 3 poäng Nej, men beslut är fattat 1 poäng Nej 0 poäng 30

31 5.3 Kommunranking 2018 Nedan återfinns de 214 kommuner som har svarat på minst tolv av 19 frågor och därmed har rankats. Grönmarkerade kommuner innebär att de har fått högst betyg av kommunerna i sitt län. De enskilda kommunernas svar på samtliga frågor går att finna på Humanas webbplats genom att klicka på nedanstående länk. Ranking 2018 Ranking 2017 Kommun Län 1 1 Halmstad Hallands län 2 4 Borås Västra Götalands län 3 9 Skellefteå Västerbottens län Stockholm Stockholms län 4 89 Trelleborg Skåne län 6 13 Växjö Kronobergs län 7 5 Kungälv Västra Götalands län 8 15 Sjöbo Skåne län 8 8 Västerås Västmanlands län Göteborg Västra Götalands län Karlskoga Örebro län Vara Västra Götalands län Nybro Kalmar län 14 rankades ej* Avesta Dalarnas län Karlshamn Blekinge län Markaryd Kronobergs län 15 rankades ej* Sotenäs Västra Götalands län Säter Dalarnas län Umeå Västerbottens län Boden Norrbottens län 20 rankades ej* Bromölla Skåne län Trollhättan Västra Götalands län Eskilstuna Södermanlands län Enköping Uppsala län Strängnäs Södermanlands län Sundbyberg Stockholms län Gällivare Norrbottens län 27 rankades ej* Ljusdal Gävleborgs län 27 rankades ej* Mönsterås Kalmar län Uppsala Uppsala län Östersund Jämtlands län Katrineholm Södermanlands län Nordmaling Västerbottens län 31

32 34 rankades ej* Norrtälje Stockholms län Essunga Västra Götalands län Bollnäs Gävleborgs län 37 2 Gävle Gävleborgs län Kristinehamn Värmlands län Linköping Östergötlands län Botkyrka Stockholms län Helsingborg Skåne län Karlsborg Västra Götalands län 40 7 Osby Skåne län 44 rankades ej* Robertsfors Västerbottens län Karlskrona Blekinge län Mariestad Västra Götalands län Gotland Gotlands län Simrishamn Skåne län 47 rankades ej* Skara Västra Götalands län Sölvesborg Blekinge län 51 rankades ej* Olofström Blekinge län Tyresö Stockholms län Jönköping Jönköpings län Malmö Skåne län Ronneby Blekinge län Örebro Örebro län Borlänge Dalarnas län 57 6 Falköping Västra Götalands län Skövde Västra Götalands län 57 rankades ej* Östhammar Uppsala län Alingsås Västra Götalands län Piteå Norrbottens län Säffle Värmlands län Västervik Kalmar län Öckerö Västra Götalands län Luleå Norrbottens län 66 rankades ej* Tomelilla Skåne län 66 rankades ej* Upplands-Bro Stockholms län Lund Skåne län Kalmar Kalmar län Strömsund Jämtlands län Uddevalla Västra Götalands län Hagfors Värmlands län 74 rankades ej* Askersund Örebro län Falun Dalarnas län Finspång Östergötlands län 32

33 74 57 Hedemora Dalarnas län 74 rankades ej* Ljusnarsberg Örebro län 74 rankades ej* Tranås Jönköpings län Upplands Väsby Stockholms län 81 rankades ej* Salem Stockholms län Skurup Skåne län Hudiksvall Gävleborgs län Hultsfred Kalmar län Karlstad Värmlands län 86 rankades ej* Alvesta Kronobergs län Götene Västra Götalands län Oskarshamn Kalmar län Täby Stockholms län Sala Västmanlands län Hjo Västra Götalands län Lilla Edet Västra Götalands län Mjölby Östergötlands län Håbo Uppsala län Kungsör Västmanlands län Mörbylånga Kalmar län Sandviken Gävleborgs län Sundsvall Västernorrlands län Sunne Värmlands län Älvkarleby Uppsala län Habo Jönköpings län Härryda Västra Götalands län Munkedal Västra Götalands län Nacka Stockholms län Huddinge Stockholms län 105 rankades ej* Sävsjö Jönköpings län Övertorneå Norrbottens län Eksjö Jönköpings län 108 rankades ej* Lidingö Stockholms län Storfors Värmlands län Örnsköldsvik Västernorrlands län Arvika Värmlands län 112 rankades ej* Nykvarn Stockholms län Vilhelmina Västerbottens län Kumla Örebro län 115 rankades ej* Ockelbo Gävleborgs län 115 rankades ej* Uppvidinge Kronobergs län Solna Stockholms län Stenungsund Västra Götalands län 33

34 Arboga Västmanlands län 120 rankades ej* Gnosjö Jönköpings län Kävlinge Skåne län Knivsta Uppsala län Norrköping Östergötlands län Ulricehamn Västra Götalands län Vaggeryd Jönköpings län 127 rankades ej* Arvidsjaur Norrbottens län Sorsele Västerbottens län Eslöv Skåne län 129 rankades ej* Hylte Hallands län Hällefors Örebro län Nyköping Södermanlands län 133 rankades ej* Lycksele Västerbottens län Tidaholm Västra Götalands län Österåker Stockholms län Älvsbyn Norrbottens län 137 rankades ej* Fagersta Västmanlands län Torsby Värmlands län Pajala Norrbottens län Kiruna Norrbottens län Malung-Sälen Dalarnas län Sigtuna Stockholms län 143 rankades ej* Bjurholm Västerbottens län Falkenberg Hallands län 144 rankades ej* Högsby Kalmar län Nässjö Jönköpings län Tanum Västra Götalands län 144 rankades ej* Ydre Östergötlands län 149 rankades ej* Kil Värmlands län 149 rankades ej* Nynäshamn Stockholms län Varberg Hallands län 152 rankades ej* Kramfors Västernorrlands län Åre Jämtlands län 154 rankades ej* Örkelljunga Skåne län Gullspång Västra Götalands län Heby Uppsala län 155 rankades ej* Köping Västmanlands län Söderköping Östergötlands län Ödeshög Östergötlands län 160 rankades ej* Haparanda Norrbottens län 160 rankades ej* Surahammar Västmanlands län Bollebygd Västra Götalands län 34

35 Nora Örebro län Strömstad Västra Götalands län 165 rankades ej* Ekerö Stockholms län 165 rankades ej* Flen Södermanlands län Hässleholm Skåne län Järfälla Stockholms län Kinda Östergötlands län Vadstena Östergötlands län Vänersborg Västra Götalands län Grästorp Västra Götalands län 172 rankades ej* Skinnskatteberg Västmanlands län Oxelösund Södermanlands län Torsås Kalmar län 174 rankades ej* Värmdö Stockholms län Gislaved Jönköpings län Årjäng Värmlands län 179 rankades ej* Krokom Jämtlands län 180 rankades ej* Grums Värmlands län 180 rankades ej* Härjedalen Jämtlands län Lidköping Västra Götalands län Sollentuna Stockholms län 184 rankades ej* Älmhult Kronobergs län Ånge Västernorrlands län Hörby Skåne län Munkfors Värmlands län Vimmerby Kalmar län 189 rankades ej* Perstorp Skåne län Orsa Dalarnas län Tibro Västra Götalands län 190 rankades ej* Vingåker Södermanlands län 193 rankades ej* Kalix Norrbottens län Färgelanda Västra Götalands län 195 rankades ej* Vansbro Dalarnas län 195 rankades ej* Vännäs Västerbottens län 197 rankades ej* Överkalix Norrbottens län Vallentuna Stockholms län Hallsberg Örebro län Mark Västra Götalands län Herrljunga Västra Götalands län 201 rankades ej* Svalöv Skåne län Bengtsfors Västra Götalands län 203 rankades ej* Ystad Skåne län 205 rankades ej* Svenljunga Västra Götalands län 35

36 Berg Jämtlands län Tjörn Västra Götalands län Storuman Västerbottens län Burlöv Skåne län Motala Östergötlands län 211 rankades ej* Hofors Gävleborgs län Lomma Skåne län Vaxholm Stockholms län 214 rankades ej* Smedjebacken Dalarnas län 5.4 Kommuner utanför rankingen Nedan följer en lista på kommunerna som har svarat på färre än 12 frågor och ingick därmed inte i årets ranking Ranking 2017 Kommun Län rankades ej* 136 Ale Västra Götalands län rankades ej* 14 Aneby Jönköpings län rankades ej* rankades ej* Borgholm Kalmar län rankades ej* rankades ej* Boxholm Östergötlands län rankades ej* rankades ej* Båstad Skåne län rankades ej* 95 Danderyd Stockholms län rankades ej* rankades ej* Dorotea Västerbottens län rankades ej* 114 Filipstad Värmlands län rankades ej* 171 Forshaga Värmlands län rankades ej* rankades ej* Gagnef Dalarnas län rankades ej* 181 Hallstahammar Västmanlands län rankades ej* rankades ej* Jokkmokk Norrbottens län rankades ej* 84 Klippan Skåne län rankades ej* 88 Landskrona Skåne län rankades ej* 122 Lessebo Kronobergs län rankades ej* rankades ej* Lindesberg Örebro län rankades ej* 76 Ljungby Kronobergs län rankades ej* rankades ej* Malå Västerbottens län rankades ej* 176 Mellerud Västra Götalands län rankades ej* rankades ej* Mora Dalarnas län 36