EXAMENSARBETE. Svenska statens skadeståndsansvar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Svenska statens skadeståndsansvar"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:103 SHU Svenska statens skadeståndsansvar Per Berndtsson Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Rättsvetenskapliga programmet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2005:103 SHU - ISSN: ISRN: LTU-SHU-EX--05/103--SE

2 Förord Efter en ordentlig genomgång av culpaansvaret i Skadeståndslagen (1972:207) ansåg jag att det var dags att vidga vyerna och ta mig an 3 kap i lagen. Så här i efterhand kan jag konstatera att det skett vissa förtydligande av vad ansvaret innebär i rättspraxis och lagstiftning på senaste tiden. Jag har alltså kastats in i den händelserika utvecklingen som skett på området. Hur utvecklingen fortgår återstår att se. I värsta fall är uppsatsen inte aktuell i skrivande stund ( ) eller inom den närmsta tiden. Jag hoppas läsaren har överseende med detta och betraktar uppsatsen som en beskrivning av rättsläget fram till detta datum. Arbetet har varit intressant, även om detta med kritisk granskning är något nytt och svårt så har det varit lärorikt (speciellt vid rättsfallsanalyserna). Jag hoppas ha stor användning för detta synsätt i framtiden. Förhoppningsvis kan jag ha nytta av uppsatsen om jag någon gång i framtiden hamnar i dispyt med myndigheterna. Får å andra sidan hoppas att någon sådan dispyt aldrig inträffar. Jag skulle vilja passa på att tacka min handledare Professor Bertil Bengtsson för att ha lett mig på rätt spår under skrivandets gång. Annars hade nog aldrig uppsatsen blivit färdig. Luleå i maj 2004 Per Berndtsson

3 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Abstrakt Förkortningar 5 1. Ämnet Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod 7 2. Några spörsmål Definitioner Vad är skadestånd? Begreppet staten Begreppet Offentlig verksamhet Skadeståndsrättsliga Principer Kontraktsrättsligt eller utomobligatoriskt skadestånd? 9 3. Ansvar enl. Skadeståndslagen Allmänt Tillämpningsområde Principalansvar utanför myndighetsutövningen Principalansvar vid myndighetsutövning Myndighetsutövning Felbedömningen Ansvariga enligt 3 kap 2 Skl Skyddsändamålet Ersättningsberättigade Principalansvar vid myndighetsinformation Felbedömningen Ansvariga Presumtionsansvar i vissa situationer Presumtionsansvar utanför myndighetsutövningen Presumtionsansvar vid myndighetsutövning Undantag Taleförbudet Trafikskador Lotsning Egna Kommentarer och slutsatser Källor 28

4 Sammanfattning Syftet med uppsatsen, att utifrån gällande rätt beskriva och granska statens skadeståndsansvar kritiskt, har uppnåtts med en traditionell juridisk metod. Principalansvar för staten har införts i 3 kap Skadeståndslagen (SkL) utanför myndighetsutövning och vid densamma. Samma ansvar gällde vid felaktig myndighetsinformation. Enligt 3 kap 2 SkL krävdes fel eller försummelse för ansvar. Felbedömningen var objektiv (för den enskildes rättsäkerhet) och grundades på den enskildes beroende och myndighetens maktställning. Den skärptes när den enskildes personliga integritet riskerade att kränkas. Den felaktiga myndighetsutövningen måste ha inneburit en överträdelse av skyddsändamålet för att skadestånd skulle komma att utgå. Rätt till ersättning hade den vars intressen felet skadade och som kunde föra talan mot felaktigheten. Vid felaktig myndighetsinformation (3 kap 3 SkL) krävdes, förutom felaktig information, synnerliga skäl. Informationen skulle ha lämnats av en myndighet och varit positivt oriktig. Vid felbedömningen var rådens art och hur den skadelidande uppfattade råden, samt omständigheterna när informationen lämnades av intresse. Principansvaret kunde skärpas till ett presumtionsansvar, både vid myndighetsutövningen (se NJA 1989 s 191) och utanför (NJA 1998 s 390). Detta ansvar aktualiserades främst vid sakskada på omhändertaget gods. Abstract The purpose of this essay, to describe and to criticize the Swedish rule concerning governmental liability, have been obtained after studied the law, the preparatory works, the case law and the doctrine. According to 3 rd chapter of the Tort Liability Act, the State was liable (a Vicarious Liability) when fault was committed by a public agency, both when public authority were exercised (3 rd chapter 2 nd section) and when faulty authority information with no connection to the exercise of its authority have been given to the public (3 rd chapter 3 rd section). When the 2 nd section was applied, fault or negligence was required to state liability. The fault was judged strict in an objective way. This was justified by the dependent position of the individuals, the rule of Law and the power of the authorities. A stricter misjudgment was required when there was a risk of infringing the personal integrity of the individuals. The faulty exercised public authority should imply a violation of rules that protected the personal interests. Damage could only be claimed by those whose interests were infringed, above all if they had a right of appeal against the faulty decision. As for faulty information (3 rd chapter 3 rd section), liability required special reasons. The information must have been given from a public agency. The fault should be wrong, not only misleading and classified as positive incorrect. When the rule is applied, the kind of information, the way the individuals perceived it and the circumstances when info was given should be considered. The vicarious liability could be transformed to a liability for presumed negligence, both whether public authority was exercised and not (WLR 1989 s 191 and WLR 1998 s 390). This type of liability mostly concerned damages to property in charged of the public authority.

5 Förkortningar BrB Brottsbalken Depch Departementschef EG Europiska gemenskapen EU Europeiska Unionen FL Förvaltningslagen HD Högsta Domstolen HovR Hovrätten KöpL Köplagen LOU Lagen om offentlig upphandling MB Miljöbalken NJA Nytt juridiskt arkiv PBL Plan och bygglagen RB Rättegångsbalken RegR Regeringsrätten RF Regeringsformen SkL Skadeståndslagen Tr:n Tingsrätten TSL Trafikskadelagen

6 1. Ämnet 1.1 Inledning: Skadeståndsrätten har blivit ganska utförligt behandlad inom den civilrättsliga inriktningen på det rättsvetenskapliga programmet. Dock har diskussionen varit väldigt generell och jag har känt att det framförallt har varit person-, sak- och ren förmögenhetsskada vållad av annan (inte det allmänna ) som man har prioriterat, inte bara inom undervisningen utan även i den juridiska doktrinen som har fungerat som kurslitteratur 1. Frågan har dock varit uppe på ett seminarium om EG-rätten, men det har då varit statens ansvar vid överträdelser av EG fördragets bestämmelser (Fanchovich principen, direkt effekt etc.) som behandlats. Reglerna i 3 kap Skadeståndslagen (SkL) (1972:207) känner jag dock att jag inte har så bra koll på som jag kanske borde ha efter 3 år på utbildningen. Det är med anledning av detta som jag lägger fram tesen: Reglerna gällande den svenska statens skadeståndsansvar har inte blivit tillräckligt behandlade under utbildningens gång Med detta som bakgrund, samt det faktum att jag intresserar mig för dessa frågor i ämnet, har lett fram till att jag velat skriva ett examensarbete om statens skadeståndsansvar. 1.2 Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva gällande rätt när det gäller den svenska statens skadeståndsansvar samt att kritiskt granska gällande rätt. Vad som främst intresserar mig är de subjektiva förutsättningarna för ansvar. 1.3 Frågeställningar: Huvudfrågeställningen i uppsatsen kan sammanfattas: Vad är gällande rätt beträffande statens skadeståndsansvar? Denna frågeställning generar i sin tur en massa följd frågor som måste besvaras. Gällande begreppen är följande av vikt att känna till: Vad är staten/statlig verksamhet? Vad är skadestånd? Det kan vara intressant att ta reda på vilka som kan rikta skadeståndsanspråk mot staten: Gentemot vilka kan staten bli skadeståndsskyldig?(statens motparter) Ansvar gentemot svenska fysiska personer? Ansvar gentemot svenska juridiska personer t e x: Företag, Kommuner? Frågor angående förutsättningarna för att skadeståndansvaret skall inträda blir mest relevanta för denna framställning: Under vilka förutsättningar kan staten bli skadeståndsskyldig? Subjektiva förutsättningar? Objektiva förutsättningar? 1 Se Hellner, Johansson, Skadeståndsrätt (2000) som behandlar ämnet på s

7 1.4 Avgränsningar: Uppsatsen behandlar statens ansvar i huvudsak (eftersom liknande regler, principer etc. gäller för kommun och landsting, ex 3 kap SkL så har dock inte avgränsningen så stor praktisk betydelse). När jag skriver staten fortsättningsvis så menar jag förstås den svenska staten. Beräkning av skadestånd samt jämkning kommer inte att behandlas. Inte heller medvållande av skadelidande part kommer att behandlas i uppsatsen. Tyngdpunkten kommer att ligga på de subjektiva förutsättningarna för ansvaret (se 1.3 ovan), de objektiva förutsättningarna kommer dock att beröras kort i kapitel 2. Det är främst det utomobligatoriska skadeståndet som kommer att behandlas. Gällande lagstiftningen blir det 3 kap Skadeståndslagen jag kommer att lägga ned störst arbete på. Preliminärt har jag tänkt mig en allmän diskussion om ansvaret. Jag har dock begränsat mig till följande ansvarsgrunder: presumtionsanvaret och principalansvaret. Dessa ansvarsgrunder kan uppkomma vid tillämpningen av 3 kap skadeståndslagen i vissa fall. Därför anser jag att det är viktigt att nämnda ansvar kommer med i uppsatsen. Det sagda innebär att jag s a s vänder på ordningen i den traditionella skadeståndsrättsliga metoden. Jag begränsar mig även till en nationell studie d v s jag behandlar inte på statens ansvar inom EG-rätten och Folkrätten (Internationellt perspektiv) gentemot andra stater. 1.5 Metod: För att lösa problemet kommer jag använda mig av en traditionell juridisk metod, d v s undersökning av lag, förarbeten, praxis och doktrin (fullständig rättsutredning). Eftersom ett av syftena med kursen är att träna upp förmågan att kritiskt granska gällande rätt, så måste jag ha detta i åtanke när jag löser problemet. 2. Några spörsmål I detta kapitel kommer centrala begrepp för den fortsatta framställning att definieras. Detta för att läsaren lättare skall kunna förstå vad som avses. En kort diskussion om vad skadeståndsrätten egentligen handlar om kan vara på sin plats. Eftersom staten som rättssubjekt uppvisar en massa säregenskaper till skillnad mot exempelvis privatpersoner och företag kan det vara av vikt att få kännedom om dessa säregenskaper redan nu. 2.1 Definitioner: Vad är skadestånd? Med skadestånd åsyftas, allmänt uttryckt, en ersättning som skall försätta den skadelidande i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat. Om 2 parter befinner sig i kontraktsförhållande och den ene orsakar skada för medkontrahenten, bestäms skadeståndet enligt kontraktet 2. Det är dock svårt att dra en gräns mellan vad som är kontraktsrättsligt och utomobligatoriskt skadeståndsansvar, då man t ex jfr.2 rättsområden där liknande skador inträffat, kan ersättningen ändå utbetalas enligt olika principer. 2 A a s. 21

8 Samma gränsdragningsproblem kan uppstå när en jämförelse om vad som är ren förmögenhetsskada i kontraktsförhållanden och vad som är ren förmögenhetsskada i ett utomobligatoriskt förhållande görs 3. Genom att undersöka vissa egenskaper som skadeståndet har, kan en bild av vad det handlar om uppmålas. Den reparativa egenskapen är den som nämns i första meningen i detta avsnitt. För personskada gäller att skadeståndet skall ersätta kostnader för sjukvård och förlorad arbetsinkomst. Vid sakskada skall ersättningen möjliggöra att man kan skaffa motsv. egendom som den som gått förlorad 4. Vid kränkning kan skadeståndet sägas vara en upprättelse och vid rent ekonomiska skador, ett medel för att fastställa ansvar 5. Skadeståndet består i huvudsak av en försäkring eller av skattemedel vid ansvar för det allmänna 6. Egenskapen med sådant skadestånd är att det har pulvriserats/spridits på skattebetalarna eller genom ansvarsförsäkring 7. När det gäller skadeståndet i relation: staten medborgarna mm, fyller skadeståndet en mycket viktig funktion eftersom bl.a. förmögenhetsförluster pga. felaktiga myndighetsbeslut har varit nästan omöjliga att försäkra sig emot på den skadelidandes sida Begreppet Staten Staten brukar i förvaltningsrättslig doktrin betraktas som en juridisk person som står bakom de personer som utövar offentlig förvaltningsverksamhet för statens räkning. Staten betraktas alltså som ett enhetligt rättssubjekt som har anknytning till ett visst territorium (Sverige). Staten utövar inom detta territorium den högsta makten över befolkningen (genom t ex rättsordningen). Staten kan även agera som privaträttsligt subjekt (t ex ägare av fastighet, som part i domstol etc.) 9. Den representeras av olika myndigheter både i privaträttsliga och offentligrättsligt sammanhang 10. Det finns även vissa särskilda offentligrättsliga subjekt som handhar vissa offentliga förvaltningsuppgifter och därför inte organiseras på samma sätt som privaträttsliga juridiska personer. Denna egenskap kan yttra sig på olika sätt t ex genom föreskrifter i lag som anger hur subjektet skall organiseras. Det kan där vara fråga om t ex tvångssammanslutningar. Lagen kan också ange att subjektet måste existera och därigenom skulle det inte kunna upplösas genom medlemsbeslut. Exempel på ett särskilt offentligrättsligt subjekt är advokatsamfundet och de allmänna försäkringskassorna 11. Staten kan också framträda igenom statliga bolag och stiftelser. Dessa kan vara rent affärsmässiga (statliga affärsföretag) eller bara drivna genom statlig aktiemajoritet (t ex Posten AB). Stiftelserna sköter verksamhet av mer ideell art, ex Nordiska museet, Svenska filminstitutet. Dessa bolag och stiftelser faller inte in under begreppet myndighet utan klassas som privaträttsliga subjekt 12. Slutligen kan enskilda subjekt anförtros offentliga förvaltningsuppgifter av staten. Denna rätt föreskrivs i Regeringsformen (RF) (1974:152)11 kap 6 3 st och innebär att förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, stiftelse, registrerat trossamfund eller enskild (med stöd av lag då uppgiften innebär myndighetsutövning). Om uppgiften innefattar myndighetsutövning får mottagaren vissa rättsliga befogenheter. 3 A a s A a s A a s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s Hellner, Johansson, Skadeståndsrätt (2000) s Bengtsson, Det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen, (1990) s Strömberg, Lundell, Allmän Förvaltningsrätt, (2003) s A a s A a s. 27f 12 A a s. 29

9 Men denne blir även underkastad JO:s och JK tillsyn genom sådant beslut, samt kan bli ansvarig för tjänstefel enligt Brottsbalken (1962:700) (BrB) 20 kap 1. Denne får även förhöjt straffskydd enl. BrB 17 kap Begreppet Offentlig verksamhet Detta begrepp brukar användas som ett gemensamt uttryck för olika former av statens och kommunens verksamhet Skadeståndsrättsliga Principer Innan vi börjar behandla den skadståndsrättsliga lagstiftningen skall här sägas något om vissa allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser. Som ett exempel på en sådan grundsats kan nämnas den allmänna grundsatsen om strikt ansvar för farlig verksamhet, t ex 32 kap Miljöbalken (1998:808), men strikt ansvar kan även förekomma utan stöd i lag 15. En annan princip är kravet på adekvat kausalitet som en förutsättning för att få ut skadestånd 16. Beträffande frågan om orsakssamband (kausalitet) blir bevisfrågan central. Det ställs ett beviskrav på den skadelidande som innebär att denne måste visa att det finns ett tillräckligt samband mellan handling och skada. Den skadelidandes beviskrav kan lindras i fall där det ansetts vara särskilt svårt att påvisa orsakssambandet 17. Orsakssambandet måste även vara adekvat för att skadestånd skall komma i fråga. Detta innebär att orsakssambandet mellan handlande och skada inte får vara alltför svårförutsägbart eller avlägset 18. Kravet på att adekvat kausalitet vid felaktig myndighetsutövning är lite annorlunda utformat. Större hänsyn brukar nämligen tas till individens beroendeförhållande i dessa sammanhang och det är därför inte säkert att man tillmäter rekvisitet adekvat så stor betydelse 19. Slutligen tredjemansskada som innebär att tredjeman kan kräva skadestånd av någon för annans räkning. Som huvudregel inom skadeståndsrätten gäller att den som omedelbart drabbats av person/sak/ren förmögenhetsskada kan kräva ersättning. Undantag finns dock bl.a. har efterlevande till omkomna enl. 5 kap 2 SkL sådana möjligheter att kräva ersättning Kontraktsrättsligt eller utomobligatoriskt skadestånd? Som jag har nämnt är det svårt att dra en gräns mellan det kontraktsrättsliga och utomobligatoriskt skadestånd. Det kan i alla fall fastslås att det förstnämnda skadeståndet avser ersättning till en part i ett kontraktsförhållande (med en annan part). Skadeståndsskyldigheten bestäms här av kontraktet/avtalet i första hand eller av regler som anknyter till kontraktsförhållandet. I kontraktsförhållandet försätts ofta de båda parterna i kontakt med varandra och parterna har därmed lättare att skada varandra 21. Skadestånd brukar här betecknas som en av de mest användbara påföljderna vid kontraktsbrott och ett skydd för den förfördelade parten. Det är då ett penning belopp som även tillförsäkrar den skadelidande vinsten genom 13 A a s Hellner, Johansson, Skadeståndsrätt, (2000) s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s A a s A a s A a s Kleineman, De offentliga rättsubjektens skadeståndsansvar offentligrättslig reglering med privaträttslig metod, JT 19991/92 s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s Hellner, Johansson, Skadeståndsrätt, (2000) s. 21

10 avtalet vid en god affär. Påföljden kan även användas när t ex annan egendom än den som är föremål för avtalet skadas 22. Eftersom det är svårt att avgöra vad som är kontraktsrättsligt skadestånd blir det även svårt att avgöra vad som är utomobligatoriskt skadestånd. Det finns ändå 2 metoder för att göra en avgränsning. Den första går ut på att regler som till sin karaktär är klart utomobligatoriska, d v s som inte tar hänsyn till kontraktsförhållanden undersöks 23. Hellner menar dock att kontraktsförhållandet nästan alltid sätter sin prägel på reglerna och tillämpningen av dessa. Han vill istället att skadeståndsrätten utsträcks till gränsområdena och sedan undersöker om vissa regler är klart kontraktsrättsliga. Denna avgränsning skall inte följas strikt menar Hellner Ansvar enl. Skadeståndslagen 3.1 Allmänt Skadeståndslagen (SkL) från 1972 (1972:207) har sitt ursprung ur ett nordiskt lagstiftningssamarbete 25 och är den första allmänna svenska skadeståndslagen 26. Genom en SOU 27 uppkom frågan om skadeståndsskyldighet i offentlig verksamhet. Detta ledde till att regeringen lade fram en proposition 28 med förslag till skadeståndslag. En nyhet i propositionen var arbetsgivarens principalansvar för anställda och stat och kommuns ansvar för skada vållad vid myndighetsutövning 29. Lagen är inte tvingande och den får inte läsas motsatsvis 30. Genom lagen har lagstiftaren velat betona den reparativa och riskfördelande funktionen hos skadeståndet. Det är den skadelidandes behov av skydd som står i centrum 31. Det är också meningen att lagen skall ha en preventiv funktion men om den verkligen har detta kan diskuteras 32 (en diskussion som dock inte behandlas i denna uppsats). Efter 1989 (SFS 1989:926) skedde vissa förändringar i det allmännas ansvar genom att 3 kapitlets 3-5 i SkL 33 upphävdes och 1998 (1998:7105) infördes en bestämmelse om ansvar för oaktsam myndighetsinformation 34. Ändringarna ledde till att ansvaret i viss mån skärptes för det allmänna Hellner, Speciell avtalsrätt 2: Kontraktsrätt 2. Allmänna ämnen, (1996) s. 186 f 23 Hellner, Johansson, Skadeståndsrätt, (2000) s A a s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s Hellner, Johansson, Skadeståndsrätt, (2000) s SOU 1958:44 28 prop. 1972:5 29 Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s A a s A a s. 20 med hänvisning till prop. 1972:5 s. 78 ff 32 A a s A a s. 17 och prop. 1989/90:42, bygger på Ds 1989:12 34 A a s Kleineman, De offentliga rättsubjektens skadeståndsansvar offentligrättslig reglering med privaträttslig metod, JT 19991/92 s

11 3.2 Tillämpningsområde (1 kap 1 ) 1 I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden. Som synes är inte tvingande. Dock kan den skadelidande få åberopa SkL:s regler istället när en speciallag innehåller regler om strikt ansvar utanför kontraktsförhållanden om denne tjänar på att göra detta 36. Lagen tillämpas främst i utomobligatoriska förhållanden men kan även tillämpas i kontraktsförhållanden 37. Vid sidan av dessa regler tillämpas allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser (om dessa se rubrik 2.2). Dessa regler fyller antingen ut eller avviker från SkL 38. I 3 kap SkL regleras statens skadeståndsansvar. Paragraferna i detta kapitel kommer att tas upp till behandling i följande avsnitt. 3.3 Principalansvar utanför myndighetsutövningen (3 kap 1 ) 1 Den som har arbetstagare i sin tjänst skall ersätta 1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, 2. ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och 3. skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 genom fel eller försummelse i tjänsten. I fråga om skadeståndsansvar för staten eller en kommun gäller även vad som sägs nedan i detta kapitel. Vad som där sägs om en kommun gäller också ett landsting och ett kommunalförbund. Paragrafen behandlar både arbetsgivarens ansvar för arbetstagares skada vållad i tjänsten och det allmännas (stat, kommun, landsting, och med kommun likställda offentligrättsliga subjekt) ansvar i egenskap av arbetsgivare. Detta ansvar är detsamma som vanliga arbetsgivares nämligen ett principalansvar som innebär att arbetsgivaren svarar för skador vållade av arbetstagare i tjänsten 39. Principalansvaret för staten när det gäller värnpliktiga går något längre och täcker de flesta normala handlingar företagna under befäl 40. Ansvaret vid ren förmögenhetsskada i utomkontraktsförhållande omfattar bara skador som vållats genom brott 41. När en tjänsteman begår ett straffbart tjänstefel enligt 20 kap1 Brottsbalken (BrB), så svarar staten för ren förmögenhetsskada enligt 3 kap 2 SkL. Detsamma gäller om tjänstemannen bryter mot tystnadsplikt (20 kap 3 BrB) utanför myndighetsutövningen, eftersom föreskrifterna varit avsedda att skydda enskildas ekonomiska intressen. Denna inskränkning gäller dock inte om skadan vållats i ett kontraktsförhållande 42. Rekvisitet i tjänsten kan även bli aktuell för statlig/kommunal verksamhet förutsatt att skadan inte vållats vid myndighetsutövning, t ex när ett statligt bolag som inte sysslar med myndighetsutövning orsakar skada 43. Principalansvaret kan i vissa fall skärpas till ett presumtionsansvar (se 3.6 nedan). 36 Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s A a s A a s A a s A a s A a s A a s A a s. 75

12 En viss skärpning av ansvaret för staten blir ju aktuell i fall där speciallag, rättsgrundsatser etc. föreskriver detta (se 3.2 ovan). Detta innebär paragrafen saknar aktualitet för statens vidkommande i många fall. Vanligtvis lär det handla om strikt ansvar för farlig verksamhet. Mig veterligen så brukar det vara just staten som driver sådan verksamhet i störst utsträckning. Detta rör ju främst militärens verksamhet och verksamhet som innefattar annan farlig verksamhet, t ex sådan som föreskrivs i 32 kap MB. Beroende på verksamhet kan alltså statens ansvar variera i hög grad. Detta kommer ju inte att innebära en inskränkning av ansvaret för den verksamhet som inte utövar myndighetsutövning. Det är tvärtom en skärpning av detta, trots att det inte är fråga om myndighetsutövning eller myndighetsinformation (som ju även det innebär en ansvarsskärpning för staten). Viss statlig verksamhet bör alltså kunna ha ett strängare ansvar trots att de inte omfattas av 3 kap 2 och 3 i SkL. Ansvaret för ren förmögenhetsskada bör ju också anses vara strängare för staten än arbetsgivare i allmänhet. Troligtvis bör detta ansvar kunna aktualiseras oftare i statlig verksamhet där det finns straffrättsligt sanktionerad tystnadsplikt enligt 20 kap 3 BrB t ex. En förutsättning för att ansvaret skall kunna aktualiseras är ju att det finns en sådan tystnadsplikt (som kan åsidosättas). I privat verksamhet kanske inte detta ansvar alls blir aktuellt (om man inte avtalar om det med kunder motsv.). Redan vid 3 kap 1 SkL kan det sägas föreligga ett strängare ansvar för staten än andra arbetsgivare i allmänhet har att räkna med. 3.4 Principalansvar vid myndighetsutövning (3 kap 2 ) 2 Staten eller en kommun skall ersätta 1. personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar, och 2. skada på grund av att någon annan kränks på sätt som anges i 2 kap 3 genom fel eller försummelse vid sådan myndighetsutövning. Det allmänna kan, som synes, även bli ansvariga för skada vållad vid myndighetsutövning (3 kap 2 ) och genom felaktig lämnad myndighetsinformation (3 kap 3 ). Tillämpningen av 3 kap 2 kan alltså sägas innebära ett utvidgat ansvar för staten i egenskap av arbetsgivare, t ex om skada vållats av medhjälpare utanför den statliga/kommunala organisationen 44. Skada vållad vid myndighetsutövning skall ersättas av staten. Reglerna är desamma, oavsett vem som orsakat skadan vid myndighetsutövningen 45. I motiven till paragrafen anförde depch som skäl till ansvaret att det allmänna hade fått ökande befogenheter som motiverade ett strängare ansvar. Offentlig verksamhet kunde ibland medföra stora skaderisker som en ev. skadelidande inte kunde gardera sig emot vid många myndighetsåtgärder. Dessutom ansågs ett skärpt ansvar leda till försiktighet hos myndigheter som skulle leda till högre kvalitet på verksamheten. Lagstiftaren räknade med att ett sådant ansvar skulle kunna öka medborgarnas förtroende för det allmänna. Eftersom det hade införts ett skärpt straffansvar för tjänstemän så ansågs även ett skärpt skadeståndsansvar för det allmänna motiverat. Huvudmotivet bakom lagstiftningen var ändå att rättsäkerheten skulle stärkas hos myndigheten A a s A a s Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s med hänvisning till prop. 1989/90 s. 6 ff

13 3.4.1 Myndighetsutövning Myndighetsutövning enligt SkL avser sådana beslut och åtgärder från det allmännas sida som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna. Myndighetsutövning kan sägas inträda när en myndighet ålägger medborgare skyldigheter genom att tvinga dem att handla på ett visst sätt. T e x en domstols dom att part skall betala ett penningbelopp eller flytta ut från hyrd lägenhet. Om så inte sker kan domstolen vidta tvångsåtgärder 47. Myndighetsutövning kan också innebära att en myndighet har monopolställning som den enskilde är beroende av och som sedan skall fatta beslut gällande den enskilde (t ex bygglovsbeslut) 48. Beslut som är led i offentlig kontroll verksamhet (t ex läkemedelskontroll) är myndighetsutövning. Skadestånd kan här utgå vid både underlåtenhet att ingripa och vid oberättigade ingrepp. Kontrollen måste dock vara obligatorisk. Det är beroende ställningen som motiverar det stränga ansvaret 49. Undervisning är inte myndighetsutövning. Däremot är faktiskt handlande och beslut beträffande eleverna under deras vistelse i skolan att betrakta som myndighetsutövning. Som exempel kan nämnas betygsättning 50. Serviceverksamhet som allmänheten inte är tvungna att anlita klassas inte heller som myndighetsutövning. Däremot föreligger myndighetsutövning vid bindande förhandsbesked och vid servicefall där den enskilde är tvungen att använda sig av det allmännas tjänster 51. Upplysningar klassas som myndighetsutövning om beslut har lämnats i författningsenlig ordning och avser innehållet i beslutet Felbedömningen För att skadeståndsansvaret skall inträda krävs fel eller försummelse. Vållandebedömningen blir dock lite mer komplicerad när det är fråga om myndighetsutövning. Vid bedömningen så ställs mycket högre krav på myndigheter (jmf med vanliga privatpersoner t ex). Den hårdare bedömningen grundas på myndigheternas maktställning och den enskildes beroende. Vållandebedömningen är objektiv som i Detta innebär att den anställdes sjukdom, oerfarenhet eller arbetsbörda inte fritar staten från ansvar 54 Det främsta skälet till den objektiva bedömningen är viljan att värna om den enskildes rättsäkerhet 55. Underlåtenhet kan grunda skadeståndskyldighet i vissa fall, t ex vid serviceskyldighet. Här måste dock hänsyn tas till att kraven på de offentliga tjänstemännen kan bli för stora och till deras tjänstvillighet i andra sammanhang. Sådana fakta kan lindra bedömningen till förmån för det allmänna Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s. 88 och prop. 1972:5 s 498 ff 48 A a s A a s A a s Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s A a s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s. 91 och prop. 1972:5 s. 497, 1989/90:42 s Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s A a s. 57, NJA 1990 s A a s. 33

14 Fel vid maskerad myndighetsutövning är exempel på fel av annat slag än de som SkL inriktats på. Det kan röra fall när det allmänna försöker påverka den enskildes handlande till ett resultat som inte innebär samma rättstrygghet för denne. Detta kan ske genom uttryckligt eller underförstått hot/tvång om att genomföra åtgärder om inte den enskilde lyder. Om förfarandet inte är godtagbart kan 2 tillämpas 57. Statens ansvar inträder även när flera befattningshavare begått mindre fel som tillsammans medfört försumlighet om detta kan konstateras hos myndigheten (kumulerade fel), liksom när det inte kan utpekas vem som varit oaktsam inom myndigheten (anonyma fel), om det sammanlagda resultatet kan klassas som oaktsamhet 58. Vid felbedömningen ställs frågan: Vad den enskilde rimligen kan begära från myndigheternas sida i den aktuella situationen? Bedömningen sker då från allmänhetens synpunkt och inte från statens. Dock måste vållandet bevisas av skadelidande. Vållandebedömningen varierar beroende på skadetyp. Vid t ex ren förmögenhetsskada måste frågan vilka anspråk som rimligen kunnat ställas på myndigheten med hänsyn till arten och ändamålet av dess verksamhet ställas 59. T ex kan det begäras att en domstol är skickligare på lagtolkning än vad en miljö- och hälsoskyddsnämnd är 60. Det är det felaktiga resultatet av tjänstemannens handlande som är relevant, inte orsakerna till handlandet 61. Avgörande är också vilken typ av fel som begåtts. Om myndigheten t ex förbisett en lagregel vid det felaktiga beslutet, lär det allmänna ansvara även om felet kan anses försvarbart. Vid bristande myndighetskontroll lär bedömningen bli mildare 62. När det gäller oacceptabla dröjsmål vid behandling av ett ärende måste man fråga sig 1) vad man kan kräva av myndigheten och 2) om dröjsmålet uppkommit genom vållande på det allmännas sida 63. Beträffande den första frågan utgår bedömning från allmänhetens synpunkt. Oförsvarligt långsam arbetstakt, bristfällig organisation eller klara felbedömningar av vilka ärenden som skall ha förtur bör grunda ansvar. Om det inte finns någon tidsfrist utsatt krävs en betydande försening för att ansvar skall inträda 64. Vid felskrivningar, felräkningar är innehållet i handlingen det väsentliga. Om innehållet blir väsentligt felaktigt så innebär detta skadeståndsansvar. Felet måste dock ha betydelse för den skadelidande 65. Staten svarar enl. 3 kap 2 2 p. för kränkning genom brott som anges i 2 kap 3 SkL, om brottet begåtts vid myndighetsutövning. För att skadestånd skall utgå krävs dock en allvarlig kränkning genom angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära 66. Brottet måste dock ha tillräckligt samband med myndighetsutövningen. Bedömningen här går till på liknande sätt som när annan skada vållats genom brott A a s A a s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s , NJA 1984 s A a s Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s A a s. 88, med hänvisning till prop. 1989/90: 42 s A a s NJA 1977 s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s

15 När det gäller felaktiga upplysningar/råd i samband med myndighetsutövningen måste man beakta om upplysningen lämnats skriftligt eller auktorativt 68. Om dessutom myndigheten faktiskt försökt att lämna begärd upplysning, bör detta ses som en förmildrande omständighet, även om uppgiften varit felaktig 69. I vissa speciella situationer kan ansvaret skärpas till ett presumtionsansvar 70. Det kan krävas en skärpt culpabedömning (till förmån för den enskilde) om särskilda värden stått på spel vid oriktigt handlande som medfört risk för personskada eller kränkning av den personliga integriteten eller långtgående ingrepp i den enskildes egendomsförhållanden 71. Rekvisitet vid myndighetsutövning innebär att det räcker med att den skadevållande handlingen visst har samband med myndighetsutövningen. Den omfattar även fel efter själva myndighetsbeslutet t ex felaktig protokollföring av beslutet. Paragrafen kan även åberopas vid underlåtenhet, dröjsmål att meddela beslut eller försummelse att ge den enskilde lagstadgad hjälp då denne har kontakt med myndigheten (förutsatt att kontakten är myndighetsutövning) 72. Handlingar som har alltför avlägset samband med den statligt anställde funktionärens tjänst faller utanför 2. Denna fråga skall dock bedömas till förmån för den skadelidande parten enl. motiven till SkL. Om den skadelidande haft skäl att tro att skadevållaren handlade i tjänsten bör detta tillmätas betydelse 73. Kleineman anser att beteckningen fel (eller försummelse) är olycklig eftersom fel kan begås även om oaktsamhet inte skulle föreligga i subjektivt hänseende (från myndighetens befattningshavare) 74. DepCh menar att beteckningen skulle innebära att staten skulle bli objektivt ansvarig, även om befattningshavaren som begått felet kunde åberopa subjektiva ursäkter för sitt handlande (se om anonyma och kumulerade fel ovan). Därför skulle beteckningen fel eller försummelse användas som då tillåter en objektiv bedömning av den skadevållande handlingen 75. Kleineman menar att subjektiva omständigheter inte skall tas med alls vid felbedömningen eftersom detta skulle kunna innebära att tjänstemannen skulle kunna befrias från sitt personliga ansvar (t ex straffansvaret). Eftersom culpanormen dessutom måste anpassas efter skadesituationen blir beteckning fel eller försummelse för statisk. När det brister i subjektiva rekvisit hos en tjänsteman kan inte denne på objektiva grunder lastas för oaktsamhet. Detta skulle alltså betyda att ansvaret inte skulle inträda för det allmänna. Kleineman förespråkar en felbedömning som går ut på att det allmänna svarar för tjänstemannens culpa vid: organisationsculpa, instruktionsculpa, tillsynsculpa motsv. och som sista utväg en vållande bedömning utifrån de krav som kan ställas på tjänstemannen i den aktuella situationen. Om ingen av dessa subjektiva rekvisit uppfylls föreligger inte objektiv oaktsamhet och staten kan inte bli ansvarig A a s. 94, NJA 1990 s. 705 och NJA 1985 s Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s. 95, NJA 1987 s. 191 (se 3.6 nedan) 71 Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s. s A a s Kleineman, De offentliga rättsubjektens skadeståndsansvar offentligrättslig reglering med privaträttslig metod, JT 19991/92 s A a s A a s. 80

16 Kleinemans invändningar bör i viss mån ha påverkat felbedömningen. Bedömningen uppvisar ju som synes stor variation beroende på skadetyp. Jag instämmer i synpunkterna beträffande en mer flexibel felbedömning, men anser däremot inte att begreppet fel skulle vara missvisande på något sätt. Jag tror dessutom inte att den skadelidande skulle bry sig så mycket om den felande tjänstemannens straffrättsliga ansvar. Ett för brett felbegrepp skulle visserligen kunna skapa viss osäkerhet hos det allmänna och hos allmänheten. Men eftersom felbegreppet är resultatet av värderingar i samhället så bör ju inte myndigheterna känna sig helt främmande för begreppet. Då känns snarare en anpassad bedömning ganska naturlig beroende på vilken skada som har inträffat. Jag vill alltså ha kvar det breda felbegreppet och överlåter till förarbetena och rättspraxis att ge näring åt begreppet fel. Jag anser att skyddsändamålet (se 3.4.4) fungerar utmärkt som begränsning vid prövning av ansvarsfrågan. I NJA 2002 s. 88 prövades frågan om staten skall åläggas skadeståndsansvar pga. felaktig rättstillämpning då TR: n brustit i sin handläggning (man hade en jävig nämndeman i rätten när man avgjorde målet) gällande ett tidigare mål. Vid felbedömningen prövades även frågan i fall det förelåg en garanti från statens sida genom Europakonventionens artikel 1 (saklig prövning av opartisk domstol), samt i fall avvikande från tidigare praxis kunde utgöra grund för ansvar enligt artikel 6 (felaktig rättstillämpning). HovR:n, vars dom fastställdes av HD, konstaterade först att domstolen inte var tvungen att följa tidigare praxis och att det krävdes uppenbart oriktig rättstillämpning för att skadeståndsansvar skall inträda. Nu fanns det inte heller praxis som talade för att Tr:n gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning. Det fanns dessutom inte något prejudikat som påminde om omständigheterna i jävsbehandlingsfrågan, och inte eller i övrigt fanns praxis som talade för att Tr:n gjort sig skyldig till en allvarlig felbedömning. Vid prövning av artikel 6 anfördes att artikelns innehåll preciseras genom praxis från just Europadomstolen. Eftersom det inte fanns några avgöranden från domstolen som påminde om de faktiska omständigheterna i målet undersöktes istället uttalanden från domstolen och då fann HovR:n att det inte stått helt klart att nämndemannens deltagande i målet skulle innebära jäv. Inte heller hade andra omständigheter framkommit som var sådana att det, utifrån artikeln, borde ha varit uppenbart för Tr:n att jäv förelåg. Beträffande huruvida staten skulle åläggas skadeståndsansvar enl. 3 kap 2 SkL p.g.a. fel i garantin (partisk domstol), menade HovR:n att Sverige endast hade skyldighet att se till att lagstiftningen överstensstämde med konventionen beträffande rättigheterna i artikel 6. Eftersom Sverige ändrat sina jävsregler i anledning härav kunde inte skadeståndsskyldighet inträda. Det konstaterades slutligen att Tr:ns handläggning inte kan klassas som ett åsidosättande av författningsföreskrift, samt att fel eller försummelse inte förekommit och skadeståndstalan ogillades. Avgörande tycks ha varit att Tr:n inte har handlat i strid med författning och uttalanden från Europa domstolen, samt att de inte gjort sig skyldig till grov felbedömning. Frågan är ju om det bör intas en så restriktiv hållning som HovR och förarbetena menar, som ju talar om att det krävs uppenbart oriktig 77 rättstillämpning för att över huvudtaget kunna tala om fel eller försummelse från domstolens sida. Även HD har påpekat att det krävs grava felbedömningar för att kunna konstatera vårdslöshet hos domstolarna 78. Jag har tolkat detta som en lindring av culpa ansvaret vid felaktig rättstillämpning till förmån för Tr:n i detta fall. När jag läser rättsfallet får jag uppfattningen att det nästan krävs grov oaktsamhet för att få igenom sin skadeståndstalan i liknande fall. Det talas om en grov felbedömning och förarbetena säger att rättstillämpningen skall vara uppenbart oriktig. Detta tycker jag inte överensstämmer med vad jag skrivit ovan om att det t ex ställs högre krav på domstolarnas verksamhet vid lagtolkning etc. Borde det inte kunna ställas samma höga krav på domstolen även när det gäller handläggningen av ärenden (och framförallt när en domstol skall avgöra ett mål), d v s att denna skall ske på ett formellt, korrekt sätt? Ett sådant faktum tycker jag snarare tyder på en lindrigare bedömning till förmån för den skadelidande när det handlar om felaktig rättstillämpning. Staten och HovR:n har ändå en poäng i sina påpekanden att en lindrigare bedömning till förmån för skadelidande (d v s ett vanligt principalansvar) skulle i princip innebära ett strikt ansvar för staten, något som inte SkL bygger på. 77 prop. 1972:5 s NJA 1994 s. 194 och 1994 s. 654

17 Här måste erinras att rättsordningen skall vara effektiv. Eventuella skärpningar av ansvaret skulle kunna innebära fler processer mot staten och sämre effektivitet från domstolarnas sida härigenom (kan bli många fall och därigenom stor arbetsbelastning). Dock skulle en strängare bedömning kunna medföra högre kvalitet på handläggningen (om denna är sanktionerad). Inte heller artikel 6 i konventionen innehåller någon bestämmelse om rätt till ersättning, d v s en sådan rättighet. Detta har visserligen ingenting med skadeståndsrätten att göra, men käranden hade ju åberopat artikeln till stöd för sin talan så jag tycker den är ändå värd att undersöka. Slutsatsen blir ändå den att det finns möjlighet att utfå ersättning för felaktig rättstillämpning, om det föreligger grov oaktsamhet från statens sida, samt att artikel 6 reglerar en rättighet till rättvis, opartisk rättegång men däremot ingen rätt till ersättning om denna rättighet försummas. Det blir därför Europa domstolens sak att avgöra i framtiden om en sådan rätt skulle kunna komma att realiseras. Vid felaktig rättstillämpning i övrigt måste frågan: vilka avvikelser från rättskällorna allmänheten skall få finna sig i utan att utfå skadestånd ställas. Om ett avsteg här anses oacceptabelt: Kan avvikelsen betraktas som vållande 79? Sammanfattningsvis kan det ju till en början konstateras att felbedömningen är strängare än t ex culpabedömningen i 2 kap 1 SkL. Detta hänger förstås samman med att det är fråga om ett principalansvar för det första. Detta lär också hänga samman med de värderingar som finns i förarbetena beträffande; maktställningen; den enskildes beroende och rättsäkerheten. Förarbetena bör alltså spela en ganska central roll vid felbedömningen. Jag upplever att det är svårt att avgöra vad som kan klassas som fel när det finns så många varianter. Å ena sidan kan ju detta verka för det ändamål som paragrafen syftar till enligt förarbetena, nämligen att garantera den enskildes rättsäkerhet. Detta bör uppmärksammas när felet är av abstraktare typ. De många fel som nämnts tyder ju också på att man har velat klargöra rättsläget både för myndigheterna och för de enskilda. Då det dessutom tas stor hänsyn till den skadelidandes behov bör bedömningen anses tillfredställande för den skadelidande. Det räcker ju dessutom med att den felande handlingen har visst samband med myndighetsutövningen Ansvariga enligt 3 kap 2 SkL Som synes är det staten som ansvarar för sina befattningshavare vid felaktig myndighetsutövning. Förutom dessa så svarar staten även för myndighetsutövning som delegerats. Exempel på sådan myndighetsutövning är AB svensk bilprovnings verksamhet som alltså staten svarar för. Detta är en utvidgning av ansvaret för självständig medhjälpares vållande 80. Detta ansvar omfattar sannolikt också fall där medhjälparens handlingar inte är myndighetsutövning, men framstår som ett naturligt led i denna verksamhet. Det är dock osäkert hur långt ansvaret skall gå, men som exempel där staten ansvarar, förutom AB svensk bilprovning, kan nämnas: allmänna försäkringskassor, notarius publicus, ordningsvakter som uppträder med polismans befogenheter, övervakare enligt BrB m f l. Ansvaret omfattar även fall där advokatsamfundet begår fel i sin disciplinära verksamhet Bengtsson, Det allmännas ansvar enl. SkL, (1996) s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s A a s. 98

18 Ibland uppkommer tvivel om staten eller kommunen svarar för den felaktiga myndighetsutövningen. Betydelse får då vem som tillsatt befattningshavare vid myndigheten, hur verksamheten finansieras, vem som ger föreskrifter om hur den skall utövas o.s.v. 82. Ansvaret blir som synes mer utbrett för staten som även svarar för självständiga medarbetare, värnpliktiga och delegerad myndighetsutövning. För att ansvaret skall inträda vid delegerad myndighetsutövning kan det räcka med att medhjälparens handlingar framstår som ett naturligt led i myndighetsutövningen (se NJA 1989 s. 191 vid avsnitt 3.6.2). Uttalandet naturligt led i myndighetsutövningen lämnar dessutom ett visst tolkningsutrymme för domstolar när de har att avgöra ansvarsfrågan. Då det dessutom räcker med att handlingen har ett visst samband med myndighetsutövningen skulle detta kunna innebära ett väldigt strängt ansvar vid fel som uppkommit under sådana omständigheter när myndighetsutövningen har delegerats bort. Å andra sidan måste här påpekas att staten inte är tvungna att delegera bort myndighetsutövning. De har ju fortfarande rätt att rent praktiskt sköta verksamheten själva. Dessutom försvinner ju sådan verksamhet som kommunen och landstinget svarar för (i alla fall i denna uppsats). I takt med att statlig verksamhet i större utsträckning privatiseras så kommer dessutom staten inte att bli ansvarig för lika många verksamheter som tidigare. Men ju större inflytande staten har i en viss verksamhet ju större ansvar har staten Skyddsändamålet Bara för att någon lidit skada genom felaktig myndighetsutövning behöver detta inte innebära att denne får skadestånd. Här spelar speciella grundsatser som saknar motsvarighet vid enskild verksamhet en stor roll. Exempel på en sådan grundsats är skyddsändamålet som innebär att ersättning inte utgår trots att myndigheten begått fel. Detta rör fall när myndigheten överträder en regel som inte anses skydda enskilda intressen. Som huvudregel brukar dock ersättning ändå utgå vid person- och sakskada. Regeln som överträtts brukar i allmänhet vid sådana fall syfta till att förebygga sådana skador. Det kan förekomma undantag från principen om skadan inträffat på ett mycket säreget/oväntat sätt 83. I NJA 1991 s. 138 uppkom frågan om AB Svensk Bilprovning varit oaktsamma vid kontrollbesiktning en av en husvagn, vars dragbalkar brast 3 mån efter besiktningen. HD hade här även att ta ställning till om skadan drabbat ett intresse som skyddas av en norm utgör grunden för skadestånd först när den åsidosatts (Skyddsändamålet, skyddat intresse). HD utdömde skadestånd enligt principen ovan och anförde att syftet med kontrollbesiktningen var inte bara att främja det allmännas intresse att fordonen skall vara trafiksäkra, utan också att i det enskilda fallet tillgodose fordonsägarens eget intresse av trafiksäkerhet. Skadan ansågs överskrida det intresse normen hade att skydda (trafiksäkerheten). Eftersom bolagets fel eller försummelse gällde en vital del av husvagnen trafiksäkerheten drabbades ett sådant intresse som skyddas av den handlingsnorm bolaget har åsidosatt. Staten blev skadeståndsskyldig. Skyddsändamålet (Normskyddsläran, det skyddade intresset) anses vara ett komplement till adekvansläran och den anses förutom ovan nämnda skador även kunna tillämpas vid ren förmögenhetsskada 84. Det verkar som att det är skadans typ som styr huruvida det allmännas ansvar skall inträda A a s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s Kleineman, De offentliga rättsubjektens skadeståndsansvar offentligrättslig reglering med privaträttslig metod, JT 19991/92 s. 82, med hänvisning till NJA 1976 s A a s. 85

19 3.4.5 Ersättningsberättigade Vid felaktiga myndighetsbeslut anses den som kan föra talan mot beslutet även kunna kräva skadestånd. Den som lider skada av beslutet kan även han/hon kräva skadestånd, t ex vid ett felaktigt beviljat byggnadslov som orsakar skador hos grannen 86. Då felaktiga meddelanden från myndigheten leder till skada, utgår ersättning till adressaten men även de som berörs av meddelandet. Om meddelandet innehåller nedsättande uppgift för utomstående och denna uppgift sedan publiceras i tidning lär även denna kunna kräva ersättning. Vid skada orsakad av bristande myndighetskontroll lär alla som lider direkt skada, genom fel som uppkommit som kontrollen skulle förebygga, ha rätt till ersättning 87. I NJA 2002 s 94 yrkade ett bolag skadestånd mot sin kommun efter att denne gjort ändringar i detaljplanen för området där bolaget bedrev sin verksamhet, samt beviljat 2 bygglov (varav det första senare upphävdes av Regeringen) där det senare innebar en avvikelse ifrån detaljplanen genom att man upphävde ett förbud mot livsmedelsförsäljning på grannfastigheten till bolaget. Genom en invändning från kommunen uppkom frågan om bolaget skulle anses tillhöras den ersättningsberättigade kretsen då bolagets fastighet som berördes av beslutet inte låg inom planområdet som detaljplanen avsåg. HD konstaterade först att rätt till ersättning endast kan utgå om skada drabbat det skyddade intresset (se NJA 1982 s. 307). Att den tidigare planen föreskrev förbud mot livsmedelsförsäljning på området var ett väsentligt intresse för bolaget. Trots att hinder enl. 8 kap 11 PBL förelegat hade kommunen beviljat de båda byggloven. Bolaget ansågs ha gått miste om det skydd som förbudet i detaljplanen inneburit. Eftersom bolaget hade ett väsentligt intresse av livsmedelsförsäljningsförbudet ansågs de omfattas av den ersättningsberättigade kretsen och detta oavsett om de hade haft rätt att överklaga beslutet eller inte. Skadestånd utdömdes. Rättsfallet berör både den ersättningsberättigade kretsen och skyddsändamålet (se ovan). Som synes krävs det att beslutet har skadat det skyddade intresset. I detta fall skulle intresset alltså vara förbudet mot livsmedelsförsäljning på området. Det skyddade intresset bör alltså kunna ses som en inskränkning av den ersättningsberättigade kretsen. I detta fall var det dock så att bolaget råkade ligga utanför den berörda detaljplanen, men den berördes i så stor utsträckning av planen att de kom att anses ha ett skyddat intresse och som synes även ställning som ersättningsberättigande. HD säger i sina domskäl att eftersom bolaget haft ett skyddat intresse, måste bolaget anses berättigad till ersättning för skada som följd av de båda besluten. Detta gäller oavsett huruvida Löddekärnan (bolaget) haft rätt att överklaga bygglovsbesluten. Det skyddade intresset kan alltså även ses som en utvidgning av den ersättningsberättigade kretsen i vissa fall igenom rättsfallet. Jag skulle tro att liknande skulle gälla för statlig verksamhet (bl.a. gällande bristande kontrollverksamhet). Eftersom staten anser att vissa intressen bör skyddas, och lägger ned massor av pengar på att skydda sådana intressen, bör de kunna räkna med en stor ersättningsberättigad krets om skyddsändamålet åsidosätts. Staten verksamhet berör ju dessutom hela riket. Genom rättsfallet kan man nu dessutom även vid kommunal verksamhet ganska lätt fastställa den ersättningsberättigade kretsen om man kan avgöra vilka som har ett skyddat intresse. Slutsatsen blir alltså att det skyddade intresset får avgöra hur stor den ersättningsberättigande kretsen är. 86 Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s A a s

20 3.5 Principalansvar vid myndighetsinformation (3 kap 3 ) 3 Staten eller en kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att en myndighet genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med myndighetens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades. Förutom felaktig myndighetsutövning kan staten även bli skadeståndsskyldig vid felaktig myndighetsinformation. Bestämmelsen innebär en utvidgning av ansvaret för ren förmögenhetsskada. Sådana skador skall alltså, förutom felaktig myndighetsutövning, även ersättas om skada vållats genom felaktiga upplysningar eller råd och det finns särskilda skäl för ansvar. Denna regel infördes därför att det ansågs att ansvaret vid ren förmögenhetsskada vid myndighetsutövning kunde leda till stötande resultat ibland, samt att begränsningen av skada vid myndighetsutövning enl. 3 kap 2 SkL i viss mån var svårförståelig 88. Vidare framhölls samma skäl som vid felaktig myndighetsutövning (beroendeställningen), och Regeringen framhöll att ansvaret kunde leda till att kvalitén på verksamhet förbättrades 89. Alla felaktig upplysningar skall dock inte grunda ansvar, för att informationsansvaret skall inträda krävs nämligen särskilda skäl. Detta innebär en konkret omständighet som ger särskild anledning att anta att informationen var riktig. Avgörande för innebörden av är hur särskilda skäl skall tolkas Felbedömningen Det krävs för det första att informationen skall lämnas av en myndighet. Bedömningen sker på samma sätt som enligt Förvaltningslagen (1986:223) och Regeringsformen (1974:152). Detta innebär att felaktiga uppgifter från statsägda aktiebolag (t ex AB Svensk Bilprovning) faller utanför regeln. Begreppet information avser all form av information som myndigheten lämnar, t ex pressmeddelanden och rådgivning 91. Informationen måste vara felaktig. Vilseledande men korrekt upplysning i sig medför inte ansvar t ex utlämnande av uppgifter. Inte heller allmänna, omdömeslösa, men dock inte är direkt felaktiga, rekommendationer föranleder ansvar. Det krävs positivt oriktiga uppgifter för att skadestånd skall utgå 92. Vad som är felaktig information kan p.g.a. detta bli svårt att fastställa 93. Enligt 3 kap 3 2 meningen skall vid prövning om särskilda skäl föreligger, speciellt beaktas upplysningarnas/rådens art. Hänsyn får också tas till hur den enskilde uppfattar råden/upplysningen. Har denne orsak att lita på myndighetens uttalanden? Detta gäller vid specifik information, t ex skriftligt besked eller bestämda muntlig uppmaningar att handla på ett visst sätt 94. Vid enkla telefonförfrågningar bör felaktigt lämnade upplysningar så gott som aldrig föranleda skadeståndsansvar Bengtsson, Skadestånd för oriktig myndighetsinformation Festskrift till Fredrik Sterzel, (1999) s A a s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s m. hänvisning till A prop. 1972:5 s prop. 1997/98:105 s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s Bengtsson, Skadestånd för oriktig myndighetsinformation Festskrift till Fredrik Sterzel, (1999) s Bengtsson, Strömbäck, Skadeståndslagen En kommentar, (2002) s. 104 m. hänvisning till prop. 1997/98:105 s. 38, 61 f. 95 A a s. 104, A prop. s. 62

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

Skadeståndsrätt I och II

Skadeståndsrätt I och II Skadeståndsrätt I och II Inledning Skilj mellan skadestånd I ett kontraktsförhållande Utanför ett kontraktsförhållande Skadeståndslagen reglerar primärt det utomobligatoriska ansvaret (dvs. vad som gäller

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 17 december 2009 T KÄRANDE TA. Ombud: Advokat JS

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 17 december 2009 T KÄRANDE TA. Ombud: Advokat JS Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2009 T 2430-09 KÄRANDE TA Ombud: Advokat JS SVARANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Skadeståndslag (1972:207)

Skadeståndslag (1972:207) Skadeståndslag (1972:207) 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207); utfärdad den 27 september 2001. SFS 2001:732 Utkom från trycket den 9 oktober 2001 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

https://lagen.nu/dom/nja/2007s295

https://lagen.nu/dom/nja/2007s295 NJA 2007 s. 295 Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714)

Läs mer

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Inledning Tanken med frågan är att utreda förhållandet mellan de tre olika ersättningsmöjligheter som kan komma ifråga i den aktuella situationen:

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:201 Diarienr: 1998/3103 Handläggare: Annika Gustafsson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1998:201 Diarienr: 1998/3103 Handläggare: Annika Gustafsson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1998:201 Diarienr: 1998/3103 Handläggare: Annika Gustafsson Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 1998-12-18 Mottagare: Kommunstyrelsen - gemensam kommunadministration Miljö- & hälsoskyddsförvaltningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1

Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1 Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt 2014-12-16 Fråga 1 a) Personskada i form av ett arbetsolycksfall. Eftersom Glada madamen tecknat kollektivavtal omfattas Vanja av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Anna Björklund. Avdelningen för juridik

Anna Björklund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:78 Diarienr: 08/4479 Handläggare: Avdelning: Datum: 2008-11-20 Mottagare: Rubrik: Kommundirektörer Personal Grundskola Gymnasieskola Behörig lärare ej berättigad till skadestånd av kommunen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-13 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Skadestånd och Europakonventionen

Läs mer

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning. Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Allmänt om myndighetsutövning och svensk lagstiftning Ellinor Englund, Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Myndighetsutövning Myndighetsutövning ett begrepp som egentligen inte är definierat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

BESLUT Datum

BESLUT Datum 1 BESLUT Datum 2016-03- 14 Dnr 1763-15-40 Aktbilaga SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN MED HÄNVISNING TILL NATURVÅRDSVERKETS BESLUT ATT ÅTERKALLA ETT BESLUT OM TYPGODKÄNNANDE AV FÅNGSTREDSKAP Justitiekanslerns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413); utfärdad den 1 december 2005. SFS 2005:955 Utkom från trycket den 12 december 2005 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svarsmall omtentamen VT16,

Svarsmall omtentamen VT16, Svarsmall omtentamen VT16, 160422 Fråga 1 (Avtalsrätt, Carl-Fredrik Hedenström) a) En bilmekaniker saknar behörighet att sälja bilar varför Ford inte är bunden av avtalet. Johan får kräva eventuellt skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 oktober 2004 T 693-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681, 106 50 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen LvS

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2019 Ö 5538-18 PARTER Klagande i hovrätten PH Ombud: Advokat MK Motpart i hovrätten Codan Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring

Läs mer

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50

Försäkring för ren förmögenhetsskada PS50 Gäller från och med 2016-07-01 Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av rådgivande verksamhet. Försäkringen gäller dock med vissa begränsningar. T.ex. gäller den inte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 mars 2017 Ö 5344-15 KLAGANDE Arbetsförmedlingen, 202100-2114 Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm Ombud: Tf. chefsjurist CF och verksjurist

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 T 1039-13 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Hovrättsassessor RJ MOTPART VT Ombud och biträde enligt

Läs mer

Det allmännas informationsansvar och privaträttslig verksamhet

Det allmännas informationsansvar och privaträttslig verksamhet NFT 4/2008 Det allmännas informationsansvar och privaträttslig verksamhet av Mårten Schultz För några år sedan infördes i skadeståndslagen en särskild informationsansvarsregel för rena förmögenhetsskador

Läs mer

Produktansvar. Köprättsliga regler. Skadeståndsrättsliga regler

Produktansvar. Köprättsliga regler. Skadeståndsrättsliga regler Produktansvar Produktansvar Köprättsliga regler Skadeståndsrättsliga regler Köprätt - Köplagen, Konsumentköplagen mfl. 1. reparation 2. omleverans 3. återköp Reklamation Garanti Gäller endast det sålda

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och Dag Mattsson.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och Dag Mattsson. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-11-02 Närvarande: Justitieråden Johnny Herre, Erik Nymansson och Dag Mattsson. Ny järnvägstrafiklag Enligt en lagrådsremiss den 19 oktober 2017 har regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20); SFS 2002:595 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 juni 2012 T 3322-11 KLAGANDE TJ Ombud: Advokat AO MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: GL-C SAKEN Ersättning enligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Ändring och utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 22

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 november 2017 T 5170-16 PARTER Klagande Täby kommun, 212000-0118 183 80 Täby Ombud: Jur.kand. ME Motpart Kapacitator Förvaltning AB,

Läs mer

HQ AB plädering. Del 10 Orsakssamband

HQ AB plädering. Del 10 Orsakssamband HQ AB plädering Del 10 1 Faktiskt scenario Svarandena Oaktsamhet Brister FI:s beslut Skada Hypotetiskt scenario Svarandena Oaktsamhet Brister FI:s beslut Skada 2 Led 1: Har svarandens oaktsamhet orsakat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Ny förvaltningslag - den 30 maj Sven Boberg, stadsbyggnadskontoret Göteborg

Ny förvaltningslag - den 30 maj Sven Boberg, stadsbyggnadskontoret Göteborg Ny förvaltningslag - den 30 maj 2018 Sven Boberg, stadsbyggnadskontoret Göteborg Ny förvaltningslag (2017:900) SOU 2010:29 Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning Skäl för lagändring! Den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 oktober 2012 T 4323-11 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Jur.kand. MH MOTPART SJ AB, 556196-1599

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Brottsskadelag; utfärdad den 15 maj 2014. SFS 2014:322 Utkom från trycket den 27 maj 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 Till den

Läs mer

Stockholm den 18 december 2014

Stockholm den 18 december 2014 R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Jan Hellner Marcus Radetzki. Skadeståndsrätt. Ättonde upplagan. Norstedts Juridik

Jan Hellner Marcus Radetzki. Skadeståndsrätt. Ättonde upplagan. Norstedts Juridik Jan Hellner Marcus Radetzki Skadeståndsrätt Ättonde upplagan Norstedts Juridik Förord 5 Förkortningar 19 Allmänt om skadeståndsrätten Kapitel 1 Inledning 25 1.1 Skadeståndsrätten 25 1.2 SkL 29 1.3 Skadestånd

Läs mer

Daium Ombud: Dan Eliasson Grönkullen 2 Solhaga, Bollebygd

Daium Ombud: Dan Eliasson Grönkullen 2 Solhaga, Bollebygd ÖVERKLAGANDE Daium 2017-05- 1 5 Högsta domstolen Dnr 2335-1^6-45 Aktbil -1>CSfeSTA DOMSTOLEN i R 1 i INKOM: 2017-05-22 i MÅLNR: T 2480-17 I AKTBIL: 1 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308,103

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

1 Allmänt om företrädaransvar

1 Allmänt om företrädaransvar Allmänt om företrädaransvar, Avsnitt 1 15 1 Allmänt om företrädaransvar Tidigare reglering Skadestånd 1.1 Bakgrund Enligt de regler som gällde innan skattebetalningslagen (1997:483, SBL), trädde ikraft

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 september 2009 KLAGANDE Rottneros AB, 556013-5872 Ombud: Advokat Odd Swarting Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm MOTPART Finansinspektionen

Läs mer

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser

Läs mer

807,,9:/.0/74$/>71.0!8,2!05,,A!()!4.0!7/!8$))$!+7)+4?!Q.+!4.0!9:,>./!>*!/.4$+!$1!"!#$%!&'! #())*+$,,$-.+A!$00!4.+!#(+80.,,$05(+.+!7/!(05,,20.+?!!

807,,9:/.0/74$/>71.0!8,2!05,,A!()!4.0!7/!8$))$!+7)+4?!Q.+!4.0!9:,>./!>*!/.4$+!$1!!#$%!&'! #())*+$,,$-.+A!$00!4.+!#(+80.,,$05(+.+!7/!(05,,20.+?!! "#$%&'(&%) Lagreglerna om jäv för offentliganställda finns bland annat i förvaltningslagen. Reglerna talar om när en anställd eller ledamot ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att dennes opartiskhet

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR ANSVARSFÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETSSKADA N23:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid 6.4 Ansvarsförsäkring för förmögenhetsskada 3 6.4.1

Läs mer

Obligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2

Obligationsrätt 9/4/2014. A. Föreläsningens idé ??? Kursen och tentamen. Struktur och teknik. tenta. kurs. inledning till studierna på Terminskurs 2 Obligationsrätt Struktur och teknik inledning till studierna på Terminskurs 2 Joel Samuelsson 1 A. Föreläsningens idé 2 Kursen och tentamen kurs tenta 3 1 [ ] studenter som aktivt försöker lära sig vad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2013 T 2139-12 KLAGANDE KH Ombud: Jur.kand. IL-K MOTPART Försäkringskassan Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik

Läs mer

Myndighetsutövning, suicid och skadestånd

Myndighetsutövning, suicid och skadestånd Örebro universitet Institutionen för beteende- social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap D HT 2007 Handledare; Marcus Radetzki Myndighetsutövning, suicid och skadestånd Henrik Karlsson Sammanfattning Ett

Läs mer

9/16/2014. Snövit. Rättsfallsanalys. Föreläsningens syften. 1. Tolkning. 2. Tolkning i juridiken. a) Del av introduktionen till civilrätten

9/16/2014. Snövit. Rättsfallsanalys. Föreläsningens syften. 1. Tolkning. 2. Tolkning i juridiken. a) Del av introduktionen till civilrätten Rättsfallsanalys Föreläsningens syften Joel Samuelsson a) Del av introduktionen till civilrätten b) Effektivare seminarieförberedelser c) Hjälp i PM skrivandet 1 2 1. Tolkning Tolkning är konkretisering.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 juni 2013 T 1555-12 KLAGANDE X Målsägandebiträde: Advokat UK Ombud: Jur.kand. AW MOTPARTER 1. JB Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor

Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Policy vid skadegörelse på kommunens skolor och förskolor Inledning Skadegörelse av egendom är ett ökande problem i samhället, som också Svedala kommun drabbas av. En gemensam policy är ett led i att stärka

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet

Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet PM 2009:206 RVII (Dnr 001-2092/2009) Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Som svar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Principalansvaret. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki

Principalansvaret. ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C HT 2006 Handledare: Marcus Radetzki Principalansvaret Författare: Carola Laakakoski Annicka Larsson Sammanfattning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december

Läs mer

Kommittédirektiv. Skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer. Dir. 2009:82

Kommittédirektiv. Skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer. Dir. 2009:82 Kommittédirektiv Skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer Dir. 2009:82 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 september 2007 T 672-06 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Byråchefen HR MOTPARTER 1. IA 2. LA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2017 T 3000-17 PARTER Klagande och motpart SSO Ombud: Advokat BA Klagande och motpart HS Ombud och målsägandebiträde: Advokat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2005 B 397-04 KLAGANDE ER Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Vårdslös

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Avdelning 06. DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 5562-15 KLAGANDE Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro MOTPART AA Ombud: Johan Rosengren Hidros Denmark ApS Warfvinges väg 35 112

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-26 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Transport av farligt gods Enligt

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL

meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 juni 2005 Ö 3221-03 KLAGANDE Megazone Technologies Ltd, 171 Belgrave Gate, LEICESTER, LE1 3HS England Ombud: advokaten GL MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579); Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)

Läs mer

Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling (Hebymålet) Bilagor: HD:s dom, mål nr T

Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt lagen om offentlig upphandling (Hebymålet) Bilagor: HD:s dom, mål nr T Cirkulärnr: 1999:2 Diarienr: 1999/0028 Handläggare: Sektion/Enhet: Förbundsjurist Ulf Palm Civilrättssektionen Datum: 1999-01-11 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Inköp Kommunala bolag Skadestånd enligt

Läs mer

Datum. Anmälan AA anmälde Förvaltningsrätten i Stockholm för handläggningen av ett mål om sjukersättning.

Datum. Anmälan AA anmälde Förvaltningsrätten i Stockholm för handläggningen av ett mål om sjukersättning. BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2018-03-22 Dnr 7923-2017 Sid 1 (6) Kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för bristande kontroll av domstolens behörighet och mot en domare vid förvaltningsrätten

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:9 2012-08-22 Dnr A 7/11 KLAGANDE Däckia Aktiebolag, Box 2980, 187 29 Täby Ombud: advokaterna E. E., Advokatfirman Delphi, Box 1432, 111 84 Stockholm, och E. E., Strandvägen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-07 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 16 april 2003

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2003 Ö 4190-03 KLAGANDE Hydraulkranar Sverige Aktiebolag, 556439-2172, Produktvägen 12 C, 246 43 LÖDDEKÖPINGE Ombud: jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2018-09-10 Dnr 6024-2017 Sid 1 (6) Kritik mot Kommunstyrelsen i Härjedalens kommun för information till kommunens chefer om att de anställda inte har rätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Staten och kommunens skadeståndsansvar i ljuset av Europakonventionen

Staten och kommunens skadeståndsansvar i ljuset av Europakonventionen Moa Johansson & Mine Tirpan Staten och kommunens skadeståndsansvar i ljuset av Europakonventionen En redogörelse av SOU 2010:87 State and municipal liability in the light of the European Convention An

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer