Attityd- och beteendeundersökning gentemot närproducerade livsmedel

Transkript

1 Psykologiska Institutionen Attityd- och beteendeundersökning gentemot närproducerade livsmedel Ida Alfredsson Malin Jonsson Helga Lindgren Johanna Puck Lucy Ramser Miljöpsykologi, 15 hp, VT 2008 Handledare: Andreas Nilsson

2 Inledning Innerstaden Göteborg AB är en sammanslutning av butiker, försäljningsställen och restauranger i Göteborgs innerstad, främst inom Vallgraven. Innerstadens arbete syftar till att på olika sätt göra Göteborgs stadskärna till en attraktiv och utvecklande handels- och mötesplats. Under har Innerstaden arbetat med projektet Från Land till stad (numera Borta bra, nära bäst. ), som syftar till att öka utbud och försäljning av närproducerade livsmedel, främst från Västra Götalandsregionen, i butiker och restauranger i Göteborgs innerstad. I samband med detta arbete har Innerstaden intresserat sig för hur attityder och beteenden ser ut gentemot närproducerade livsmedel, då främst hos människor som rör sig inom Vallgraven. En attitydundersökning genomfördes 2006, vilken visade att kunskaperna om närproducerade livsmedel och deras försäljningsställen var mycket begränsade. Innerstaden har sedan undersökningen genomfördes arbetat aktivt med att marknadsföra och informera om närproducerade livsmedel, och är därför intresserade av hur attityder och beteenden ser ut idag, två år senare. Det är således här detta arbete kommer in, med en uppföljning av attityd- och beteendeundersökningen som genomfördes Hur ser det ut idag? Kan man se någon skillnad på attityder och beteenden idag, i jämförelse med för två år sedan? Denna studie syftar därmed till att undersöka hur attityder och beteenden gentemot närproducerade livsmedel ser ut idag. Undersökningen kommer även att intressera sig för skillnaden mellan attityder och beteenden, med utgångspunkt i de teorier som finns om den diskrepans som ofta uppträder mellan attityder och beteenden. Är det så att människor har en positiv attityd till närproducerade livsmedel, och till att köpa närproducerade livsmedel, men ändå inte gör det? Denna aspekt liksom vilka hinder som eventuellt kan finnas för att köpa närproducerade livsmedel, till exempel i form av bristande tillgänglighet eller okunskap kommer vi att försöka klargöra genom attitydundersökningen. Teori En attityd är en positiv, negativ eller blandad värdering av ett attitydobjekt. Ett exempel på ett attitydobjekt är närproducerade livsmedel. Attityder uppstår genom en blandning av kognitiva, affektiva och beteendemässiga processer; med andra ord är det fakta, känslor och beteenden som leder till en attityd. Attityden kan ha många olika funktioner: personlig vinning (utilitaristisk), uttrycka grundläggande värde (värdeexpressiv), bevara den egna självbilden (egodefensiv) eller social anpassning. Inte sällan fyller attityden flera av dessa funktioner; finns det till exempel en positiv attityd till närproducerat för att det ligger i tiden (social anpassning), eller för att den är uttryck för ett grundläggande värde (värdeexpressivt), eller kanske både och? (Gardener & Stern, 2002) Attityden överensstämmer inte alltid med beteendet; det kan finnas en diskrepans mellan attityden till attitydobjektet och beteendet gentemot objektet. Attityden gentemot närproducerad mat skulle till exempel kunna vara mycket positiv, och upplevelsen kan vara att det är viktigt att köpa närproducerad mat. Trots detta är det inte säkert att personen köper närproducerad mat; attityden styr inte alltid beteendet. Enligt Theory of Planned Behaviour (Bohner & Wänke, 2002) inverkar tre faktorer på beteendet: attityden mot beteendet, hur vi uppfattar att andra tycker att vi bör bete oss (subjektiv form) och den upplevda kontrollen vilken förmåga vi upplever oss ha att genomföra beteendet. Dessa tre faktorer leder till fram till en intention och därefter till ett beteende, förutsatt att inget händer däremellan. Faktorer som kan påverka upplevelsen av vilken förmåga man har att utföra beteendet, kan delas in i strukturella och individuella hinder. Strukturella hinder, när det gäller närproducerade livsmedel, kan till exempel vara upplevelsen av att tillgängligheten är dålig, priset för högt, eller att eventuell märkning saknas. Individuella hinder kan vara brist på kunskap, att attitydobjektet inte är kopplat till viktiga värden för individen, vanor eller attitydens styrka (Gardener & Stern, 2002).

3 Utifrån dessa teorier har följande hypoteser formulerats: Det finns en diskrepans mellan attityd och beteende gentemot närproducerad livsmedel. Det finns både strukturella och individuella hinder för beteendet att handla närproducerade livsmedel. Metod Denna kvantitativa undersökning har genomförts med hjälp av ett enkätfrågeformulär. Enkätundersökning valdes utifrån flera samspelande faktorer: dels en önskan om att följa upp den tidigare undersökning som gjorts av Innerstaden, dels ansåg vi att det är en bra metod för att mäta skillnaden i människors attityd och beteende vad gäller närproducerade livsmedel, samt för att identifiera eventuella hinder för beteendet. Frågorna konstruerades för att komma åt både attityden till närproducerade livsmedel, attityden till beteendet att köpa närproducerade livsmedel, beteendet att köpa dessa livsmedel samt eventuella hinder (strukturella och individuella) för beteendet. Vid formuleringen av frågorna har en av utgångspunkterna varit Korrespondensprincipen (Gardner & Stern, 2002). Principen säger att det finns en större överensstämmelse mellan attityd och beteende ju närmare dessa ligger varandra, det vill säga om attityden gäller samma specifika attitydobjekt som beteendet. Resultat på frågor som handlar om miljöattityder / värderingar i allmänhet överensstämmer ofta dåligt med ett specifikt miljöbeteende. Diskrepansen tenderar att bli större om frågorna inte gäller samma saker, även om det naturligtvis kan vara intressant att titta just på överensstämmelsen mellan allmänna miljövärderingar och beteende. Då krävs dock många frågor om olika beteenden för att fånga in en rättvis bild. Dessutom var målet med undersökningen att komma åt ett specifikt attitydobjekt: närproducerade livsmedel. En annan orsak till att frågor om allmänna miljövärderingar undveks, var att kopplingen mellan miljöhänsyn och närproducerade livsmedel i dagsläget inte är helt självklar (för konsumenten är det svårt att avgöra vilka typer av livsmedel som har minst miljöpåverkan). Andra grundläggande värderingar än miljövärden skulle kunna påverka attityden mer. För att fånga in diskrepansen mellan attityder och beteenden till närproducerad mat har vi vidare valt att fråga både om attityden till närproducerad mat i allmänhet, och attityden till att handla närproducerade livsmedel. Vi tror att det, i enlighet med korrespondensprincipen, finns en större överensstämmelse mellan attityd till beteendefrågan (se bilaga 1, fråga nr 5) och beteendefrågan (bilaga 1, fråga nr 7), än mellan den rena attitydfrågan (bilaga 1, fråga nr 9) och beteendefrågan (bilaga 1, fråga nr 7). Med andra ord tror vi att diskrepansen kommer att vara mindre mellan attityd och beteende om man tittar på resultaten för hur viktigt det är när man handlar att maten är närproducerad, och hur ofta man faktiskt handlar närproducerad mat. Detta i jämförelse med diskrepansen mellan hur viktigt man tycker närproducerade livsmedel är i allmänhet och hur ofta man handlar närproducerade livsmedel. I enkäten formulerades ett antal frågor om attityder till närproducerat och beteendet att välja närproducerat vid restaurangbesök. Detta gjordes framför allt för att kunna jämföra med tidigare genomförd undersökning. Fokus kommer dock att ligga på att handla närproducerade livsmedel (vid matvaruinköp i butik eller på andra inköpsställen) vid diskussionen och analysen av resultatet. Enligt de teorier som ligger till grund för undersökningen finns det både personliga och strukturella hinder för beteenden, där båda dessa typer av hinder har betydelse. Störst fokus har dock lagts på strukturella hinder. De personliga hinder som lyfts fram är kunskap och vanor; kunskapsfrågan handlar om huruvida man vet vad närproducerat innebär överhuvudtaget (se bilaga 1, fråga 2), vilket är relativt enkelt att lyfta fram i en kort enkätundersökning. Vanor kan vara ett annat personligt hinder vilket berörs i första frågan

4 (se bilaga 1, fråga 1). I denna fråga berörs även hinder i form av andra attityder; om man anser att flera andra faktorer är av större vikt än att varorna är närproducerade blir detta i sig ett hinder för att välja närproducerat. Att denna fråga placerades först beror på att vi i största möjliga mån ville få svar som inte färgats av att resterande del av enkäten enbart berör närproducerat i en eller annan form. Andra personliga hinder, såsom värden kopplade till attitydobjektet, ansågs vara svårare att få fram genom en kort enkätundersökning. De strukturella hinderfrågorna tar bland annat upp kännedom om inköpsplatser för närproducerade livsmedel (se bilaga 1). Genomförande Då attityder till närproducerade livsmedel hos människor i rörelse i Göteborgs innerstad eftersöktes, valde vi att genomföra enkätundersökningen just i innerstaden. Under två eftermiddagar den 15 och 16 april 2008 frågades förbipasserande på Kungsportsplatsen och Grönsakstorget med omnejd om deltagande i enkätundersökningen. Respondenterna fick själva fylla i enkäterna. Målet var att få 50 till 100 besvarade enkäter, då detta bedömdes vara ett rimligt antal för den omfattning undersökningen hade. Datan från enkäterna analyserades deskriptivt i statistikprogrammet SPSS. Resultatet matades in i programmet och därefter redovisades resultatet i diagram- och tabellform, fråga för fråga. Fråga ett analyserades manuellt; utifrån deltagarnas rangordning räknades ett medelvärde för varje alternativ ut. Övriga frågor analyserades i programmet. Urvalet är naturligtvis alltid problematiskt då personer utfrågas slumpmässigt. Det fanns inget system av att fråga till exempel var fjärde person, då vi ansåg det ogörligt att på ett rimligt sätt förhålla sig till vem man såg först. Istället tillfrågades ett urval av de personer som råkade befinns sig i nämnda områden vid lunchtid en vardag. Tidpunkten bidrar naturligtvis till ett visst urval, som troligtvis hade sett annorlunda ut senare under dagen. Dessutom finns troligtvis en tendens att en viss typ av människor stannar, till exempel snarare yngre än lite äldre. Vidare måste även vår egen påverkan av urvalet beaktas; man skulle till exempel kunna anta att det funnits en benägenhet att undvika uppenbart stressade människor. Trots detta gjordes försök att variera både åldrar och typ av människor. Konsekvensen av bristen i urvalet gör dock att urvalet inte är helt representativt för den grupp Innerstaden är intresserade av, det vill säga människor som rör sig i innerstaden. Å andra sidan hade ett statistiskt säkerställt urval varit alltför tidskrävande, och dessutom svårt att sammanställa. Urvalet gör dock att det inte går att uttala sig om alla människor som rör sig i innerstaden, utan bara om tendenser i de attityder, beteenden och hinder som varit fokus. Vidare bör man även beakta den möjliga benägenheten att ge svar som är önskvärda vid denna typ av undersökningar, det vill säga vad som är socialt önskvärt att svara, vid själva resultatredovisningen. Resultat I undersökningen deltog totalt 79 personer (47 kvinnor och 32 män), där medelåldern var 34,5 år (standardavvikelsen var 13,9). Den yngsta personen som deltog var 18 år och den äldsta var 86 år. I frågorna fem, sex och nio har resultatet tolkats på följande vis: svarsalternativen ganska viktigt och mycket viktigt har slagits ihop till att betyda viktigt. Helt oviktigt och ganska oviktigt har slagits ihop till att betyda oviktigt. 59 personer (74,7 %) av de som deltog i undersökningen visste vad närproducerat innebär (se bilaga 2, fråga nr 2). Viktigast för deltagarna när de handlar livsmedel var kvalitet på varan. På andra plats kom priset och på tredje plats kom att varan var ekologisk. Närproducerat kom på fjärde plats. Märket på varan och nyckelhålsmärkning var minst viktigt (se bilaga 2, fråga nr 1).

5 Majoriteten av deltagarna kände inte till något försäljningsställe i innerstaden som säljer närproducerade varor. En del deltagare angav dock försäljningsställen som inte tillhör innerstaden (exempelvis Ica Focus); 13 personer angav Saluhallen (se bilaga, fråga nr 3). Endast nio deltagare angav att de kände till en restaurang i innerstaden som använder närproducerade livsmedel (se bilaga 2, fråga nr 4). Dryga majoriteten av deltagarna angav att det är viktigt ( ganska viktigt eller mycket viktigt ) att maten är närproducerad när de handlar (se bilaga 2, fråga nr 5). Däremot var det få deltagare som ansåg det vara viktigt ( ganska viktigt eller mycket viktigt ) med närproducerad mat vid restaurangbesök (se bilaga 2, fråga nr 6). Det var inte heller många deltagare som medvetet valde närproducerat vid restaurangbesök ( ganska ofta, väldigt ofta eller varje gång jag går på restaurang ) (se bilaga 2, fråga nr 8). Även om många deltagare ansåg det vara viktigt ( ganska viktigt eller mycket viktigt ) med närproducerade livsmedel då de handlar så var det få personer ( ganska ofta, väldigt ofta och varje gång jag handlar ) som angav att de faktiskt köper närproducerade livsmedel. Enbart fem personer angav att de köper närproducerade livsmedel varje gång de handlar (se bilaga 2, fråga nummer 7). Trots att beteendet överlag tyder på att få personer medvetet väljer närproducerade livsmedel verkar det vara viktigt för deltagarna att det finns närproducerade livsmedel. 42 personer ansåg att det var mycket viktigt (se bilaga 2, fråga nr 9). Tydligare märkning av närproducerade livsmedel, bättre tillgänglighet samt lägre pris skulle få många av deltagarna att köpa mer närproducerade livsmedel (se bilaga 2, fråga nr 10). Diskussion Vår undersökning visar på en rad intressanta resultat. Vi kan dock enbart uttala oss om eventuella tendenser. Det är till exempel svårt att uttala sig om attityder då vi bara utgått från en fråga. Dessutom kan vi inte vara säkra på att de frågor vi formulerat mäter det vi avser att mäta. Vi har ändå bedömt att frågorna i någon mån mäter det vi avser att mäta. De flesta deltagare i enkätundersökningen kände till fenomenet närproducerat. I enlighet med vår första hypotes verkar det finnas en diskrepans mellan attityd och beteende. Tittar man närmare på fråga fem, sju och nio kan man utläsa följande tendens: Attityden till närproducerade livsmedel är mycket positiv. Drygt 80 % av de tillfrågade tycker att det är ganska eller mycket viktigt att närproducerade livsmedel existerar. Det är dock betydligt färre, endast ca 37 %, som faktiskt anger att de väljer närproducerat åtminstone ganska ofta när de handlar livsmedel. Diskrepansen är alltså ca 43 procentenheter. I enlighet med korrespondensteorin ser vi att attityden till beteendet att handla närproducerat, ligger närmare det faktiska beteendet, än den generella attitydfrågan. Drygt 50 % anser det vara ganska eller mycket viktigt. Diskrepansen har då således sjunkit till drygt 13 %. Man bör dock ha i beaktande att vi i denna undersökning inte har utläst den individuella diskrepansen, vilken teorin syftar på. Initialt var tanken att de två undersökningarna skulle jämföras, det vill säga att en uppföljning av attityd- och beteendeundersökningen från 2006 skulle genomföras. Då våra teoretiska utgångspunkter krävde andra frågeformuleringar och svarsalternativ i jämförelse med tidigare undersökning, insåg vi på ett tidigt stadium att jämförelsen skulle bli problematisk. Detta har gjort att vi inte kunnat utläsa några egentliga förändringar i attityder och attityder till beteende. Däremot kan vi i viss mån utläsa hur beteendet att handla närproducerade livsmedel har förändrats. År 2006 angav 14 % att man köpte närproducerade livsmedel; svarsalternativen var ja, nej eller vet ej. Således är det fler personer, ca 37 % av respondenterna, i denna undersökning som anger att man handlar närproducerade livsmedel ganska ofta, väldigt ofta eller varje gång man handlar. Huruvida andelen faktiskt har ökat kan

6 diskuteras. Faktorer som spelar in kan vara frågeutformning, ökad kunskap om att det faktiskt är närproducerade livsmedel som inhandlas, samt risk för social önskvärdhet i svaret (vilket innebär att man ger de svar man tror vara önskvärda) då debatten i media har intensifierats sedan år Om vi utgår från att det finns en faktisk ökning i beteendet att handla närproducerade livsmedel, skulle skillnaden kunna bero på faktorer som ökad medvetenhet om närproducerat som koncept och tydligare märkning. Dessutom skulle Innerstadens aktiviteter för att öka medvetenheten och köpfrekvensen gällande närproducerade livsmedel kunna spela in. I enlighet med vår andra hypotes, tyder undersökningsresultatet på att det finns både individuella och strukturella hinder för beteendet att handla närproducerade livsmedel. Första frågan visar att kvalitet, pris och ekologiska varor rangordnas högre än närproducerat när man handlar mat. Detta tyder på att attityden till dessa faktorer är starkare än till närproducerat. Detta tolkar vi som ett individuellt hinder. Faktorer som skulle få många deltagare att handla mer närproducerade livsmedel är tydligare märkning, lägre pris, bättre tillgänglighet och tydligare information. Dessa faktorer är exempel på strukturella hinder, och de områden vi rekommenderar Innerstaden att fokusera på. Bland dessa anser vi att tydligare märkning är viktigast. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att endast nio personer (11,4 %) har angett att de känner till någon restaurang i Göteborgs innerstad som serverar närproducerad mat. Detta är ett område där bättre information och tydligare märkning skulle kunna göra stor skillnad för beteendet.

7 Referenslista Bohner, G. & Wänke, M. (2002) Attitudes and Attitude Change. New York: Psychology Press Gardner, G. T. & Stern, P. C. (2002) Environmental problems and human behaviour. Boston: Pearson custom publishing Nilsson, Andreas (080130) Föreläsningen: Attityder och beteende.

8 Bilaga 1 frågeformulär

9 Attitydundersökning Göteborgs Universitet och Innerstaden Kön Kvinna Man Födelseår 1. Vad är viktigast för dig när du handlar livsmedel? Rangordna följande alternativ, 1 till 6, där 1 är viktigast och 6 är minst viktigt. Priset på varan Att varan är ekologisk Märket på varan Att varan är närproducerad Att varan är nyckelhålsmärkt Kvalitet på varan 2. Vet du vad närproducerat innebär? Ja Nej Osäker 3. Känner du till något försäljningsställe i Göteborgs innerstad som säljer närproducerade livsmedel? Ja. Vilket Nej 4. Känner du till någon restaurang i Göteborgs innerstad som använder närproducerade råvaror? Ja. Vilken Nej 5. Hur viktigt är det när du handllar att maten är närproducerad? Helt oviktigt Ganska oviktigt Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt

10 6. Hur viktigt är det när du går på restaurang att maten är närproducerad? Helt oviktigt Ganska oviktigt Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt 7. Hur ofta köper du närproducerade livsmedel? Aldrig Sällan Ganska ofta Väldigt ofta Varje gång jag handlar Vet ej 8. Hur ofta väljer du närproducerad mat på restaurang? Aldrig Sällan Ganska ofta Väldigt ofta Varje gång jag går på restaurang Vet ej 9. Hur viktigt tycker du det är att det finns närproducerade livsmedel? Helt oviktigt Ganska oviktigt Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt 10. Vad skulle få dig att köpa mer närproducerat? Kryssa i valfria alternativ. Tydligare märkning Lägre pris Bättre tillgänglighet Mer och/eller tydligare information Inget Annat, nämligen Tack för din medverkan!

11 Bilaga 2 resultat enkätundersökning

12 Bilaga 2 Resultat enkätundersökning Antal deltagare Minimum Maximum Medelålder Standardavvikelse Ålder ,05 13,872 Könsfördelning Antal Procent Kvinna 47 59,5 Man 32 40,5 Total ,0 Kön kvinnor män

13 1. Vad är viktigast för dig när du handlar livsmedel? Utifrån deltagarnas rangordning på enkätens första fråga har medelvärdet för varje svarsalternativ räknats ut. Alternativet med högst medelvärde är det som undersökningsdeltagarna i medel har rangordnat som viktigast då de handlar livsmedel. Alternativet med lägst medelvärde är det som har rangordnats som minst viktigt i denna undersökning.

14 2. Vet du vad närproducerat innebär? Vet du vad närproducerat innebär? Antal Procent Valid Procent Ja 59 74,7 75,6 Nej 2 2,5 2,6 Osäker 17 21,5 21,8 Total 78 98,7 100,0 Inget svar 1 1,3 Total , Antal Ja Nej Osäker

15 3. Känner du till något försäljningsställe i Göteborgs innerstad som säljer närproducerade livsmedel? Känner du till något försäljningsställe i Göteborgs innerstad som säljer närproducerade livsmedel? Antal Procent Valid Procent Ja 34 43,0 43,0 Nej 45 57,0 57,0 Total ,0 100, Antal Ja Nej

16 4. Känner du till någon restaurang i Göteborgs innerstad som använder närproducerade råvaror? Känner du till någon restaurang i Göteborgs innersta som använder närproducerade råvaror? Antal Procent Valid Procent Ja 9 11,4 11,4 Nej 70 88,6 88,6 Total ,0 100,0 60 Antal Ja Nej

17 5. Hur viktigt är det när du handlar att maten är närproducerad? Hur viktigt är det när du handlar att maten är närproducerad? Antal Procent Valid Procent Helt oviktigt 3 3,8 3,8 Ganska oviktigt 13 16,5 16,7 Ingen åsikt 20 25,3 25,6 Ganska viktigt 35 44,3 44,9 Mycket viktigt 7 8,9 9,0 Total 78 98,7 100,0 Inget svar 1 1,3 Total , Antal Helt oviktigt Ganska oviktigt Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt

18 6. Hur viktigt är det när du går på restaurang att maten är närproducerad? Hur viktigt är det när du går på restaurang att maten är närproducerad? Antal Procent Valid Procent Helt oviktigt 14 17,7 17,7 Ganska oviktigt 17 21,5 21,5 Ingen åsikt 23 29,1 29,1 Ganska viktigt 24 30,4 30,4 Mycket viktigt 1 1,3 1,3 Total ,0 100, Antal Helt oviktigt Ganska oviktigt Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt

19 7. Hur ofta köper du närproducerade livsmedel? Hur ofta köper du närproducerade livsmedel? Antal Procent Valid Procent Aldrig 3 3,8 3,8 Sällan 27 34,2 34,2 Ganska ofta 14 17,7 17,7 Väldigt ofta 10 12,7 12,7 Varje gång jag handlar 5 6,3 6,3 Vet ej 20 25,3 25,3 Total ,0 100,0 30 Antal Aldrig Sällan Ganska ofta Väldigt ofta Varje gång jag handlar Vet ej

20 8. Hur ofta väljer du närproducerad mat på restaurang? Hur ofta väljer du närproducerad mat på restaurang? Antal Procent Valid Procent Aldrig 23 29,1 29,1 Sällan 16 20,3 20,3 Ganska ofta 5 6,3 6,3 Väldigt ofta 2 2,5 2,5 Varje gång jag går på restaurang 1 1,3 1,3 Vet ej 32 40,5 40,5 Total ,0 100, Antal Aldrig Sällan Ganska ofta Väldigt ofta Varje gång jag går på restaurang Vet ej

21 9. Hur viktigt tycker du det är att det finns närproducerade livsmedel? Hur viktigt tycker du det är att det finns närproducerade livsmedel? Antal Procent Valid Procent Helt oviktigt 4 5,1 5,1 Ganska oviktigt 1 1,3 1,3 Ingen åsikt 9 11,4 11,4 Ganska viktigt 23 29,1 29,1 Mycket viktigt 42 53,2 53,2 Total ,0 100, Antal Helt oviktigt Ganska oviktigt Ingen åsikt Ganska viktigt Mycket viktigt

22 10. Vad skulle få dig att köpa mer närproducerat? Tabellen visar antal samt andel deltagare som har kryssat i respektive alternativ. Vad skulle få dig att köpa mer närproducerat? Kryssa i valfria alternativ. Antal Procent Tydligare märkning 53 67,1 Lägre pris 38 51,9 Bättre tillgänglighet 46 58,2 Mer och/eller tydligare information 38 48,1 Inget 2 2,5 Annat 4 5,1

23 Bilaga 3 Innerstadens undersökning från 2006

24 Närproducerat Innerstaden Göteborg ihop med Västra Götalandsregionen

25 Innerstaden Göteborg har under hösten kartlagt intresset för närproducerade/ ekologiska livsmedel, för att skapa Göteborgs bästa restauranger och caféer.

26 Vilka deltog i Undersökningen 22 september stod vi på Kungsportsplatsen det var bilfridag i Göteborg september på frukostmöte Blanketter har fyllts i av kunder hos Magnussons Ur Korsgatan Man Kvinna 0 Man Kvinna

27 Postnummer

28 Känner du till någon närproducerad livsmedelsprodukt? Bröd Frukt Grönsaker Kött Mejeri Mjöl Nej Potatis Ägg Fisk 10 0

29 Köper du några närproducerade livsmedelsprodukter? 14% 24% 62% NEJ VET EJ JA

30 Vad skulle få dig att handla mer närproducerade livsmedelsprodukter? 35% 30% 25% 20% 15% 10% Inget Medvetenhet Om Jag visste Tillgänglighet Utbud 5% 0% -5%

31 Känner du till några restauranger som marknadsför sig med närproducerade livsmedel? Solros Nej Ja Stockholm Konferansgård Ramkvilla Cafava Månsois Bohus muséum

32 Har din livsmedelsbutik stort utbud med närproducerade livsmedel 1 Nej - 5 Ja ett stort sortiment vet ej vet ej

33 Kan vi påverka miljön till det bättre, om vi använder närproducerade livsmedel? vet ej vet ej

34 Om du äter på restaurang väljer du restaurang med tanke på närproducerade livsmedel vet ej vet ej

35 Hur ofta ser du artiklar om närproducerade livsmedel i dagstidningar? vet ej vet ej

36 Hur ofta besöker du Saluhallen? 1 gång i veckan 1 gång i månad 1 gång per år

37 Hur ofta besöker du Feskekyrkan? 1 gång i veckan 1 gång i månad 1 gång per år

38 Hur ofta besöker du Kungstorget? 1 gång i veckan 1 gång i månaden 1 gång per år