HANDLINGSPROGRAM

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor HANDLINGSPROGRAM NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg

2 Förord Handlingsprogrammet är ett politiskt styrdokument för Norra Älvsborgs Räddnings-tjänstförbund och som är upprättat mot bakgrund av kraven i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I LSO anges som ett nationellt mål att skydda människors liv, egendom och miljö. Lagstiftningen anger även att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Handlingsprogrammet anger övergripande mål som brutits ner från de nationella målen och som är grundade på den aktuella riskbilden för förbundets geografiska ansvarsområde, vilket omfattar Färgelanda, Mellerud, Trollhättan samt Vänersborgs kommuner. De övergripande målen ligger sedan till grund för de årliga verksamhetsplaner som upprättas i samverkan med samtlig personal, och som styr det dagliga arbetet i förbundet. Handlingsprogrammet omfattar inte de åtgärder som anges i LSO 3kap 1 och som avser andra olyckor än bränder vilket leder till att förbundets medlemskommuner, på motsvarande sätt, ska upprätta Handlingsprogram för andra olyckor än bränder samt för extraordinära åtgärder och samhällskriser. Förbundets direktion har beslutat att anta handlingsprogrammet med giltighetstid som omfattar tidsperioden år Handlingsprogram

3 Innehåll 1. INLEDNING... 5 Nationella mål... 5 Organisation... 5 Politisk direktion... 5 Ledning och administration... 6 Vision... 6 Enhet Teknik... 7 Enhet Ledningscentral... 7 Enhet Beredskap... 7 Enhet Samhällsskydd... 7 Enhet Sotning Mångfald och jämställdhet... 7 Ekologisk hållbarhet... 8 Samverkan... 8 Egenkontroll... 8 Uppdrag och geografiskt ansvarsområde RISKBILD Sammanfattning Färgelanda Sammanfattning Mellerud Sammanfattning Trollhättan...11 Sammanfattning Vänersborg...11 Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde TILLFREDSTÄLLANDE OCH LIKVÄRDIGT SKYDD MOT OLYCKOR Sammanfattning om tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor EFFEKTIVITET Sammanställning om effektivitet VERKSAMHETSMÅL Övergripande mål Säkerhetsmål och prestationsmål ENHET FÖR TEKNIK Mål för Teknikenheten Resurser Intern resurs Extern resurs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 3

4 Innehåll 7. ENHET FÖR BEREDSKAP Mål för Beredskapsenheten Ledning av räddningstjänst Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda Förmåga Funktionsförmåga Specialiseringsförmåga Räddningsstyrkor Brandvattenförsörjning krav Hamnar och deras gränser i vattnet Varning och information till allmänheten Räddningstjänst under höjd beredskap ENHET FÖR LEDNINGSCENTRAL Mål för Ledningscentralsenheten Alarmering krav ENHET FÖR SAMHÄLLSSKYDD Mål för Samhällsskyddsenheten Organisation och planering Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda Förebygga brand och skador till följd av brand Information och rådgivning Utbildning Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Eldningsförbud Skydd mot andra olyckor krav Olycksundersökning ENHET FÖR SOTNING Mål för Sotning krav Egen sotning AVTAL Släck- och räddningsavtal Övriga avtal BILAGOR Handlingsprogram

5 1 Inledning Medborgarnas trygghet och säkerhet står i fokus och har blivit en allt viktigare fråga för staten och för kommuner och landsting. I propositionen Reformerad räddningstjänstlagstiftning skriver regeringen att det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs. För att uppnå detta mål måste antalet olyckor och allvarliga samhällsstörningar minimeras och dessutom måste åtgärder vidtas så att konsekvenserna av de händelser som trots allt inträffar blir så små som möjligt. Samtidigt ställs kravet på samhället att ha en god beredskap för effektiva insatser vid olyckor och allvarliga störningar i samhället. Bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 3 Kap. 3, anger att en kommun ska ha ett Handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Handlingsprogrammet ska ses som ett övergripande dokument om hur förbundet ska uppnå de nationella målen, kunna ge information till den enskilde och även användas som underlag för statens tillsyn. Detta handlingsprogram ersätter tidigare handlingsprogram från och gäller för mandatperioden Nationella mål Lag (2003:778) om skydd mot olyckor beskriver de nationella målen som ligger till grund för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds Handlingsprogram på följande sätt: 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds organisation Politisk direktion Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, nedan kalllat NÄRF, styrs politiskt av en direktion bestående av 6 ledamöter och 6 ersättare. Trollhättans stad och Vänersborgs kommun har två representanter vardera medan Färgelanda och Melleruds kommuner har en representant vardera. Direktionen har antagit närmare riktlinjer som anges i Förbundsordningen, reviderad Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 5

6 Ledning och administration NÄRF leds av en Förbundschef som tillika är Räddningschef. Förbundschefen är anställd av direktionen. I förbundet finns även en Stf. Förbundschef/ Räddningschef tillika produktionschef, en ekonomichef/biträdande förbundschef, och en Stf produktionschef vilka tillsammans utgör förbundsledningen. Förbundsledningens uppgift är att leda verksamheten utifrån fastställda mål, genom personal- och ekonomiadministration, budgetarbete, planering och uppföljning. Under produktionschefen finns enhetschefer för teknik, ledningscentral, beredskap, samhällsskydd och sotning. Dessa befattningar utgör - tillsammans med Stf. Produktionschefen en produktionsledning, vars uppgift är genomföra de uppgifter som förbundsledningen beslutat. Förbundets stab lyder under produktionschefen och är en central del i förbundets verksamhet och innefattar en Ekonomichef DIREKTION Förbundschef Stf. produktionschef, personalstrateg, ekonomiadministratör, löneassistent och förvaltningsassistent. Dessa funktioner utgör en servicefunktion till organisationens totala verksamhet. Vision NÄRF har uttryckt en vision, att ingen människa ska omkomma på grund av brand eller annan olyckshändelse. Anställda inom Förbundet ska verka för att nå visionen och arbetet de anställda genomför ska genomsyras av: Trygghet Säkerhet Omtanke Kvalité Förbundsledning Förbundschef Ekonomichef Produktionschef Stf. Produktionschef Produktionschef Produktionsledning Produktionschef Stf. Produktionschef Enhetschefer Stab Stf. Produktionschef Personalstrateg Ekonomiadministratör Löneassistent Förvaltningsassistent Enhet Teknik Enhet Beredskap Enhet Ledningscentral Enhet Samhällsskydd Enhet Sotning Figur 1 Struktur över organisationen i NÄRF 6 Handlingsprogram

7 Enhet Teknik Enheten för teknik ansvarar för behovsinventering, investeringar, metodutveckling, inköp av material och utrustning, underhåll av fordon m.m. I samverkan med fastighetsägare ansvarar enheten för planering av det löpande underhållet av förbundets fastigheter. Enheten ansvarar för omvärldsbevakning inom området teknikutveckling för att säkerställa och öka förbundets möjligheter att bistå samhället med en effektiv räddningstjänst. Enheten består av Enhetschef, fordonsansvarig, servicetekniker samt ett yttre befäl. Enhet Ledningscentral Enheten för Ledningscentralen ansvarar för mottagande av larm, utalarmering samt operativt stöd till räddningsledaren enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Ledningscentralen deltar även i förberedande åtgärder i form av insatsplanering och stabsutveckling. Förbundets ledningscentral säkerställer en bättre helhetsbild och ett effektivt resursutnyttjande inom förbundets geografiska område. Förbundets ledningscentral är bemannad dygnet runt. Enheten består av Enhetschefen och 6 Inre befäl. Enhet Beredskap Enheten för Beredskap ansvarar för den livräddande och skadeavhjälpande verksamheten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Enheten ska hålla resurser för skadeavhjälpande insatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor. Enheten skall även öka den enskildes tillit till förbundets och den egna förmågan att bistå samhället, då räddningstjänst eller annan krissituation föreligger. Beredskapspersonal skall agera snabbt och effektivt vid räddningstjänstuppdrag och professionellt i kontakten med medlemskommunernas invånare och besökare. I förbundet finns 9 brandstationer varav två heltidsstationer och 7 stationer med arvodesanställda brandmän. Enheten består av Enhetschef, Yttre befäl, 15 styrkeledare (h) och 50 brandmän (h) samt 30 styrkeledare (d) och 105 brandmän (d). Enhet Samhällsskydd Enheten för Samhällsskydd ansvarar för rådgivning, tillsyn och olycksundersökning enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt samtliga tillstånds- och tillsynsärenden enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Enheten arbetar även med övrig förebyggande verksamhet såsom brandskydds utbildning, informatörsverksamhet, remissyttrande och övrig kommunalsamverkan. Enhet för Samhällsskydd ska ge människor, egendom och miljö ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Den enskildes förmåga att medverka till ett säkrare samhälle, ska stärkas. Enheten består av enhetschef, två brandingenjörer, två tillsynsförrättare och en extern utbildare/tillsynsförrättare Enhet Sotning Enheten för Sotning ansvarar för rengöring och brandskyddskontroll enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Omfattningen av verksamheten är Trollhättans Stad samt Färgelanda kommun. Skorstensfejare och tekniker utgör en viktig del i det brandförebyggande arbetet och är även en operativ resurs vid olika typer av insatser, t ex; Förstainsatsperson vid brand samt vid IVPA (I väntan på Ambulans). Enheten består av Enhetschef samt 3 skortensfejartekniker och 4 skorstensfejare. och kunskap är en grundförutsättning för utveckling av verksamheten och NÄRF strävar efter att bygga arbetslag med bred kompetens. Fördjupning av kunskaper och kompetens sker utifrån intresse och lämplighet samt utifrån samhällets och verksamhetens behov. Mångfald och jämställdhet NÄRF arbetar för en ökad jämställdhet och mångfald som en grund för utveckling av verksamheten. Perspektivet är viktigt för att öka kompetensen hos personalen och förtroendet gentemot medlemskommunernas invånare. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 7

8 Ekologisk hållbarhet NÄRF arbetar aktivt med att bedriva en ekologiskt hållbar utveckling. Detta innebär en ökad helhetssyn där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en ekonomisk, teknisk och social utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda. Uppgifter om samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda skall ingå i handlingsprogrammet. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Förbundet samverkar med medlemskommunerna i bygg-, miljö- och samhällsplaneringsfrågor. Samverkan sker med remissyttranden samt deltagande vid möten och delaktighet i byggprocessen. Samverkan sker även med statliga myndigheter som polismyndigheten och Länsstyrelsen gällande remissyttranden av olika ärenden. Samverkan mellan andra kommunala räddningstjänster sker för att utbyta erfarenheter och kunskap via samverkans- och nätverksmöten, seminarier och utbildningar. Samverkan mellan olika aktörer bygger kunskap och är en grundförutsättning för effektiva samverkansinsatser, oavsett om insatserna gäller olyckor eller samhällsstörningar av olika slag. NÄRF strävar efter att medverka till en utökad samverkan mellan länets räddningstjänstorganisationer men även andra myndigheter som ingår i det nationella krishanteringssystemet. Syfte med samverkan är att åstadkomma ett säkert och tryggt samhälle. Med säkerhet menas ett tillstånd där olyckor förhindras och skador begränsas genom att människor, system och miljöer samverkar. Egenkontroll Kommunen ska genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten. (prop. 2002/03:119 s.73). Förslag till verksamhetsplan utarbetas årligen av produktionschefen, enhetschefer och stabspersonal utifrån beslutat handlingsprogram. Planen presenteras för förbundschef för fastställande. Förbundets verksamhet följs upp i samband med mål och verksamhetsuppdragsplanen för innevarande år. Uppföljningen avseende tillsynsplan, prognoser, avvikelser samt resultat för respektive enhet och stab redovisas skriftligen i månadsrapport, tertialrapport och årsbokslut och sammanställs av produktionschefen. Resultatet redovisas till ekonomichef och förbundschef samt vidare till direktionen. Organisationens enheter och stab arbetar med intern egenkontroll och uppföljning för att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål - och verksamhetsuppdrag som är planerade för varje enhet och stab. Resultatuppföljning sker i förbundets verksamhetssystem för ekonomisk redovisning och i Daedalos. Uppdrag och geografiskt ansvarsområde för NÄRF NÄRF ansvarar för att fullfölja de skyldigheter som vilar på medlemskommunerna enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, förutom vad som sägs om andra olyckor än bränder i 3 kap 1 första stycket, samt tillhörande förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Ansvaret gäller även tillståndsprövning och tillsyn enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Förbundet ansvarar också för sotning och brandskyddskontroll enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, i kommunerna Trollhättans Stad och Färgelanda kommun. Frågor om rengöring(sotning) och brandskyddskontroll för övriga medlemskommuner regleras i särskilda avtal för respektive kommun. NÄRF biträder dessutom medlemskommunerna med kompetens kring brand och säkerhetsfrågor genom remissyttranden inom plan- och bygglagen, miljöbalken och socialtjänstlagen. 8 Handlingsprogram

9 I NÄRF s uppdrag ingår utöver ovan nämnda bastjänster, rätten att utföra andra uppgifter som ansluter till ovanstående lagstiftning eller på annat sätt ansluter till säkerhet och trygghet i kommunerna, och som reglerats i avtal. Exempel på sådana uppgifter är akut restvärdesräddning, förmedling av automatiska brandlarm, nödvändiga saneringsarbeten efter olycka, uppdrag för NU-sjukvården med insatser i väntan på ambulans, stöd till ambulansverksamhetens sjuktransportverksamhet, stöd till andra förvaltningar och myndigheter i akuta situationer och utbildning av medlemskommunernas anställda i brandskydd och hjärt- och lungräddning. Det geografiska ansvarsområdet för NÄRF begränsas av kommungränserna för Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Inom det området utefter strandlinjen i Vänern ansvarar NÄRF för räddningsinsatser enligt Lag (2003:778) om skydd Trygghet Säkerhet Omtanke Kvalité Högsäter Färgelanda Vänersborg Brålanda Åsensbruk Mellerud Vargön Trollhättan Sjuntorp Inre befäl i LC Räddningschef i beredskap Yttre befäl FIP i Mellerud Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 9

10 2 Riskbild Handlingsprogrammet ska ange bland annat de risker som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser samt att kommunen ska genomföra en riskinventering och en riskanalys med åtföljande riskbedömning. Detta är en förutsättning för att kommunen ska kunna planera för hur säkerhetsarbetet skall ordnas. (LSO kap 3 8, prop. 2002/03:119 s.48,107) För att NÄRF ska kunna definiera lokalt anpassade verksamhetsmål och uppfylla de nationella målen, gällande tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1kap 1 LSO), kommer en överskådlig riskbild att presenteras för varje medlemskommun i NÄRF. En mer detaljerad riskbild över varje kommun finns i bilagan Nulägesinventering Statistisk underlag till Handlingsprogrammet Varje kommuns riskbild har presenterats utifrån uppgifter hämtade från statistik och analysverktyget (IDA). För de år IDA saknar statistik för de räddningstjänster som jämförs, har den tillgängliga statistiken används. Jämförelser mellan kommunerna har gjorts enbart utifrån enligt Sveriges kommuner och Landstings kommungruppsindelning (SKL) samt med jämförbart invånarantal. Jämförelser mellan räddningstjänstförbunden har gjorts utifrån likvärdiga räddningstjänstförbund med jämförbart invånarantal. Arbetet omfattar inte en fullständig analys. Sammanfattning Färgelanda Färgelanda kommuns riskbild visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 70 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Färgelanda kommun har ungefär lika många insatser per 1000 invånare och år, förutom år När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand i byggnad. Där automatlarm ej brand/gas, trafikolycka och brand ej i byggnad är fler än de jämförbara kommunerna medan brand i byggnad är jämförbart med Orsa kommun men dock högre än de andra kommunerna. De flesta automatlarm sker på kemisk industri, övrig vårdbyggnad, åldringsvård och skola. Statistiken visar att automatlarm har minskat drastiskt sedan år 2002 och håller sig runt 20 automatlarm per år. Trafikolyckorna i Färgelanda kommun har minskat till cirka hälften med ungefär 15 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Färgelandas kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer olyckor med djur, lastbilar ej med farligt gods, moped och buss. Antalet brand ej i byggnad visar statistiken att olyckorna har varierat med tiden med en minskad trend t.o.m. år 2011 för att öka ingen. Antalet brand ej i byggnad uppnår ca 15 stycken per år. De bränder ej i byggnad som sker i Färgelandas kommun sker främst i annat objekt som kan vara tex. miljöstation, upplag och med mera, personbilar och ej trädbevuxen mark. Sedan år 2003 har brand i byggnad skett ungefär 10 gånger per år. Trenden av brand i flerbostadshus är väldigt låg och det sker max 2 olyckor per år. Medan trenden av villabrand har varierat i antal men att det har varit en liten minskande trend se senaste åren. Statistiskt sker brand i villor cirka 5 gånger per år. Sammanfattning Mellerud Riskbilden för Mellerud kommun visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 100 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Melleruds kommun har ungefär lika många insatser per 1000 invånare och år, förutom år 2009 och Handlingsprogram

11 då det var fler insatser i Mellerud. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand i byggnad. Där automatlarm ej brand/gas, brand ej i byggnad och brand i byggnad är likvärdigt eller bättre än jämförbara kommuner medan trafikolycka ligger i överkant av de jämförbara kommuner. De flesta automatlarm sker på åldringsvård, skolor, annan tillverkningsindustri och övrig vårdbyggnad. Statistiken visar att automatlarm har varierat med tiden men att de har minskat de senaste åren och håller sig vid cirka 30 automatlarm per år. Trafikolyckorna i Melleruds kommun har ökat med nästan det dubbla till cirka 25 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Melleruds kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer lastbilar ej med farligt gods, viltolyckor och moped. Antalet brand ej i byggnad har varierat med tiden men de senaste åren är det cirka 15 stycken per år i antal. De bränder ej i byggnad som sker i Melleruds kommun sker främst i annat objekt som kan vara tex. miljöstation, upplag med mera, personbilar, ej trädbevuxen mark. Brand i byggnad i Melleruds kommun har förändrat sig över tiden och varit varierande men olyckorna har stadigt ökat och håller cirka 15 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker i Melleruds kommun är uteslutande i villor. Sammanfattning Trollhättan Riskbilden för Trollhättans Stad visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 600 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Trollhättans stad har fler insatser per 1000 invånare och år. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, brand ej i byggnad, trafikolycka och brand i byggnad. Där både automatlarm ej brand/gas och brand ej i byggnad är högre än de jämförbara kommunerna. De flesta automatlarm sker i övrig vårdbyggnad, skola, metall/maskinindustri och handel. Statistiken visar att automatlarm håller sig konstant mellan cirka 250 till 325 automatlarm per år. De senaste tre åren har brand ej i byggnad minskat till ca 80 per år. Dock har brand ej i byggnad understigit 80 per år förutom år 2002 och De bränder ej i byggnad som sker i Trollhättan Stad sker främst i annat som är miljöstation och upplag. Samt i personbilar och ej trädbevuxen mark. Trafikolyckorna i Trollhättans kommun har ökat med nästan det dubbla till cirka 110 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Trollhättans kommun sker oftast med personbilar, därefter kommer lastbilar ej med farligt gods, motorcykel och moped. Brand i byggnad i Trollhättans kommun har förändrat sig över tiden men har de sista fyra åren vara konstant på 50 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker i Trollhättans Stad sker i flerbostadshus och i villor. Trenden av brand i flerbostadshus har ökat och sker med cirka 20 olyckor per år. Trenden av villabrand har varierat i antal men är minskande och ligger på ungefär 10 olyckor per år. Sammanfattning Vänersborg Vänersborgs kommuns riskbild visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 325 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Vänersborgs kommun har färre insatser per 1000 invånare och år. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, brand ej i byggnad, trafikolycka och brand i byggnad. Där alla de fyra olyckstyper är färre per 1000 invånare jämfört med de likvärdiga kommunerna. De flest automatlarm sker på övrig vårdbyggnad, skola, åldringsvård, annan tillverkningsindustri och kriminalvård samt att statistiken visar att automatlarm har varierat med tiden men, att de senaste åren har ökat och håller sig mellan vid cirka 130 automatlarm per år. Antalet brand ej i byggnad visar statistiskt att olyckorna har varierat med tiden men att de under de senaste åren legat stabilt ungefär med 50 olyckor per år. De bränder ej i byggnad som sker i Vänersborgs kommun sker främst under benämningen annat som Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 11

12 ex miljöstation och upplag samt buss m.m. Därefter kommer brand av personbil, ej trädbevuxen mark och container. Trafikolyckorna i Vänersborg kommun har ökat med nästan det dubbla till cirka 60 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Vänersborg kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer lastbilar ej med farligt gods, motorcykel och moped. Brand i byggnad i Vänersborg kommun har förändrat sig över tiden, men har den senaste tiden minskat till cirka 35 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker i Vänersborg kommun sker i flerbostadshus och i villor. Trenden av brand i flerbostadshus har ökat och det sker cirka 10 olyckor per år. Trenden av villabrand har varierat i antal men ligger på ungefär 10 olyckor per år. Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde Inom NÄRF s geografiska område finns omkring invånare fördelade i ett antal tätorter och landsbygder. De största tätorterna är Trollhättan och Vänersborg, övriga tätorter är Mellerud och Färgelanda. Riskbilden ser ungefär likadan ut inom hela ansvarsområdet. De övergripande olyckstyperna är automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand i byggnad. För alla kommuner inom NÄRF är den likvärdiga riskbilden jämförbar med likvärdiga kommuner. Dock är antalet automatlarm högre i NÄRF jämfört med andra kommuner. De flest automatlarm inom NÄRF sker på övrig vårdbyggnad, skola, tillverkningsindustri och åldringsvård. Antalet automatlarm i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga på omkring 470 automatlarm per år. De trafikolyckor som sker inom NÄRF sker oftast med personbilar. Därefter sker det med lastbilar ej med farligt gods, moped och motorcykel och olyckor med djur. Antalet trafikolyckor i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga på omkring 210 stycken per år. De bränder ej i byggnad som sker inom NÄRF sker främst i annat objekt som kan vara t.ex. miljöstation, upplag och med mera, personbilar, ej trädbevuxen mark samt containrar. Antalet brand ej i byggnad i NÄRF varierar men kommer troligen att vara omkring 160 stycken per år. De bränder i byggnad som sker inom NÄRF varierar för de olika kommunerna. Främst sker de i bostadsbebyggelse, såsom villor och flerbostadshus. Antalet brand i byggnad i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga på omkring 110 stycken per år. Gällande befolkningsförändringen inom NÄRF anger statistiken att några kommuner har en minskade invånarantal medan andra kommuner har en ökande prognos för invånarantal. Vid en linjär minskning eller ökning av olyckorna i förhållande till antal invånare till år 2030 kan man anta att olyckorna kommer att öka inom NÄRF. Färgelanda och Mellerud kommer statistiskt att ha minskade olyckor medan Trollhättan och Vänersborg kommer ha ökande olycksstatistik. Inom NÄRF kommer automatlarm öka med 112 stycken per år, trafikolyckor kommer öka med 47 stycken per år, bränder ej i byggnad kommer öka med 33 stycken per år och brand i byggnad kommer öka med 21 stycken per år. Det finns många fler faktorer som spelar in när det gäller olycksbilden i kommunerna än bara personantal. Om en bedömning enbart görs med denna faktor innebär det att till år 2030 kommer olyckorna, för de fyra mest frekventa olyckorna, att öka från cirka 950 stycken per år till 1163 stycken inom hela förbundet. Vilket är en ökning med cirka 22 %. Då de fyra mest frekventa olyckorna utgör cirka 83 % av olyckorna inom förbundet innebär det att den totala ökningen av antalet olyckor, med linjär ökning, kommer att stiga från cirka 1150 olyckor per år till cirka 1400 olyckor per år. 12 Handlingsprogram

13 3 Tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor Att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Skyddet ska innefatta inte bara räddningsinsatser utan även olycksförebyggande åtgärder. (LSO 1kap. 1, prop. 2002/03:119 s.132) Enligt statistiken genomför NÄRF fler tillsyner, enligt 2kap. 2, på byggnader och anläggningar jämfört med de jämförbara räddningstjänsterna. Fortsättningsvis bör NÄRF genomföra cirka 225 tillsyner per år och kommer därmed uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för kommuninvånarna. Genom åren har NÄRF påpekat flest brister vid tillsyn, förutom för år 2010, men under samma period utfärdades minst antal förelägganden. Gällande tillsyn enligt 2kap. 4 genomför NÄRF mindre antal tillsyner än de jämförbara räddningstjänsterna. NÄRF bör genomföra cirka 3-5 tillsyner per år enligt 2kap. 4 för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. Då siffrorna för utbildning av enskilda personer, vid NÄRF är en uppskattning är det svårt att jämföra detta med likvärdiga räddningstjänster. NÄRF bör utbilda cirka personer per år för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. Gällande fördjupad olycksundersökning genomför NÄRF allt mindre antal undersökningar än de jämförbara räddningstjänsterna. NÄRF har genomfört sex stycken och bör genomföra mellan 5-10 undersökningar per år för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. Detta kan dock variera beroende på vilka olyckstyper som sker under året. Då de jämförbara förbunden enbart har valts ur ett invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt dessa tre förbunden med varandra. Gällande för tillsyn, enligt 2 kap. 2 och 2 kap. 4, är det beroende på hur många objekt som finns i kommunen samt hur ägare eller nyttjanderättshavare till dessa sköter sitt brandskydd. Utbildningsnivån påverkas av hur många som vill utbildas samt av trender. För fördjupade olycksundersökningar påverkas det av vilka olyckor som skett i förbundet samt vilka nivåer räddningstjänstförbunden har angett för att en sådan undersökning ska ske. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 13

14 4 Effektivitet Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Snabbhet anses vara ett självklart mål för effektivitet men även utbildning, övning, utrustning, ledning och samverkan kan vara väsentliga. (LSO 1kap. 3, prop. 2002/03:119 s.44) För att NÄRF ska kunna definiera lokalt anpassade verksamhetsmål och uppfylla de nationella målen, gällande effektivitet (1kap 3 LSO), kommer en sammanfattning av effektivitet att presenteras för de jämförbara räddningstjänsterna. En mer detaljerad jämförelse över räddningstjänsterna finns i Nulägesinventering Statistisk underlag till Handlingsprogrammet Sammanställning om effektivitet Genomsnitt från år visar att NÄRF har haft en lägre responstid än jämförbara räddningstjänstförbunden. För anspänningstiden 5 till 15 minuter finns skillnader med upp till cirka 10 % fler insatser som NÄRF anländer till på samma tid Vilket i tid innebär att NÄRF kan komma ungefär 1-1,5 minuter snabbare fram till en skadeplats än de jämförbara förbunden. NÄRF har mellan år 2010 och 2013 minskat responstiden marginellt vid tiden 7 minuter och framåt. Jämförs anspänningstiden mellan de tre förbunden så har NÄRF och Räddningstjänsten Medelpad likvärdiga anspänningstider medan Räddningstjänsten Dala Mitt blir likvärdig vid cirka tiden 4 minuter. Mellan tiden 1 till 4 minuter finns skillnader med upp till cirka 25 % fler insatser där NÄRF lämnar stationen vid samma tid som Dala Mitt. NÄRF har från år 2010 minskat anspänningstiden vilket innebär att NÄRF lämnar brandstationerna, mellan tiden 1-5 minuter, cirka sekunder snabbare från år NÄRF och Räddningstjänsten Dala Mitt har likvärdiga körtider medan Räddningstjänsten Medelpad har längre körtid. Mellan tiden 2 till 15 minuter finns skillnader medupp till cirka 14 % fler insatser där NÄRF och Dala Mitt kommer fram till skadeplats snabbare vid samma tid som Medelpad. Detta innebär att NÄRF och Dala Mitt har cirka, mellan tiden 2-15 minuter, en till två minuter snabbare körtid till en skadeplats än Medelpad. NÄRF har under de senaste åren haft en oförändrad körtid. Insatstiden för NÄRF är lägre än för de jämförbara räddningstjänstförbunden. Mellan tiden 4 till 19 minuter finns skillnader upp till cirka 17 % fler insatser som NÄRF kommer fram till skadeplats och kan påbörja insatsen snabbare vid samma tid som Medelpad och Dala Mitt. Detta innebär att NÄRF har cirka, mellan tiden 4-19 minuter, en till två minuter snabbare insatstid vid en skadeplats än Medelpad och Dala Mitt. NÄRF har under de senaste åren haft en marginell förändrad insatstid. Då jämförbara förbund enbart har valts ur ett invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt dessa tre förbunden med varandra. Gällande responstiden är handlingstiden från SOS en avgörande faktor när brandstationen får sitt larm. Anspänningstiden påverkas av om förbunden har fler deltidstationer samt vart deltidsbrandmännen bor i förhållande till deltidsstationen. För körtiden är det samhällsstrukturen i förbundet som vägar, trafikled, korsningar, rondeller, hastighetsminskade åtgärder (vägbulor), förbundets geografiska storlek samt placering av brandstationerna som påverkar körtiden. Alla dessa delmoment påverkar räddningstjänstförbundens effektivitet. 14 Handlingsprogram

15 5 Verksamhetsmål De nationella målen, som anges i LSO 1 kap. 1 och 3, är av riktningsgivande och övergripande karaktär som ska i sin tur brytas ner, konkretiseras och förtydligas till lokalt anpassade verksamhetsmål. Även bör det anges hur räddningsinsatser kan genomföras på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålet ska utryckas i form av säkerhetsmål och prestationsmål. (prop. 2002/03:119 s.42-44) Verksamhetsmålen för NÄRF har brutits ner i olika steg från de nationella målen, enligt lag om skydd mot olyckor, till lokala mål (säkerhetsmål och prestationsmål) enligt Figur 2. Övergripande mål NÄRF har brutit ner de nationella målen till övergripande mål (se kap. 1.1). De övergripande målen anger inriktningen för produktionsledningen, stab och enheternas verksamhetsplanering och visar vad NÄRF övergripande vill uppnå. De övergripande målen är: Den enskildes kunskaper om brandskydd ska öka. Nationella mål Övergripande mål Säkerhetsmål Prestationsmål Den enskildes förmåga att agera vid olycka ska öka. Den enskildes väntetid vid olycka ska minska. Den enskildes omfattning av skada ska minska. Figur 2 Kedja från nationella mål till prestations mål Säkerhetsmål och prestationsmål Utifrån den presenterade riskbilden, tillfredställande skydd mot olyckor och effektivitet har de övergripande målen ytterligare brutits ner till säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmålen formuleras till prestationsmål eller konkreta uppdrag för enheterna och stab att arbeta med för att uppnå t.ex. minskade olycksrisker, färre dödsfall eller mindre skador. Prestationsmål innebär det resultat som ska uppnås för att tillgodose de övergripande målen Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 15

16 Övergripande mål Säkerhetsmål Prestationsmål Övergripande mål Säkerhetsmål Prestationsmål Övergripande mål Säkerhetsmål Prestationsmål Övergripande mål Säkerhetsmål Prestationsmål Den enskildes kunskaper om olyckor skall öka. Trafikolyckor ska minska med 10% inom förbundet vid mandatperiodens slut. Brand ej i byggnad har minskat med 10 % vid mandat periodens slut. Antal falska automatlarm ska minska med 10 % vid mandat periodens slut. Brand i byggnad ska minska med 10 % inom förbundet vid mandat periodens slut. Tillfredställande teknisk brandskydd ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut.. Tillfredställande SBA ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. Informerat minst personer inom förbundet vid mandatperiodens slut. Den enskildes förmåga att agera vid olycka skall öka.. Fungerande brandvarnare i bostad ska vara 100 % vid mandatperiodens slut. Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst personer vid mandat periodens slut. I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd varje år. Genomföra minst 2000 hembesök vid mandat periodens slut. Den enskildes väntetid vid olycka skall minska.. Vid normal beredskap ska styrkorna nå 75 % av insatserna inom 10 minuter, 90 % inom 20 minuter och 100 % inom 30 minuter vid mandatperiodens slut. Anspänningstiden 6 min ska uppnås till 100 % vid mandatperiodens slut.. Vid samtliga av insatserna ska de olycksdrabbade vara klara för transport inom 60 min från ankomst Genomföra en utredning över möjligheterna med mindre framskjutna enheter. Samtliga utryckningsfordon ska godkännas vid årlig besiktning. 100 % av anmälningar om brister av fordon ska åtgärdas inom 3 veckor. 100 % tillfredställande bemanning i ledningscentral. Samtliga av förbundets insatsrapporter ska kvalitetsäkras Den enskildes omfattning av skada ska minska. Brand i byggnad ska minska med 10 % inom förbundet vid mandat periodens slut. Tillfredställande teknisk brandskydd ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut.. Tillfredställande SBA ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. Genomföra minst 20 olycksundersökningar vid mandat periodens slut. Genomföra minst 900 tillsyner enligt 2kap 2 vid mandatperiodens slut. Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2 vid mandat periodens slut. Genomföra minst 16 tillsyner enligt 2kap 4 vid mandat periodens slut. 16 Handlingsprogram

17 6 Enhet för Teknik Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8, prop. 2002/03:119 s.110) Mål för Teknikenheten I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enhet för Teknik ska genomföra för att uppnå säkerhetsmålen. Prestationsmål Samtliga utryckningsfordon ska godkännas vid årlig besiktning. 100 % av anmälningar om brister av fordon skall åtgärdas inom 3 veckor. 100 % av anmälningar om brister av utryckningsmaterial ska åtgärdas inom 3 veckor. Tabell 3 - Prestationsmål för enhet Teknik Resurser inom Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Vilka resurser kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig ska anges. Även ska förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling beaktas. (LSO 3kap. 8, prop. 2002/03:119 s.44) Enheten för Teknik är placerad på brandstationen i Trollhättan och hanterar verksamheten för 2 heltidsstationer och 7 deltidsstationer. Heltidsstationerna är placerade i Trollhättan och Vänersborg medan deltidsstationerna är placerade i Mellerud, Färgelanda, Sjuntorp, Brålanda, Vargön, Åsensbruk och Högsäter. NÄRF har byggt upp en verksamhet där basbilar finns på samtliga stationer förutom station Åsensbruk. I Åsensbruk finns en framskjuten enhet placerad med en s.k. CAFS utrustning. Under år planeras inköp av tre nya Bas 4:or. Intern resurs För att kunna disponera NÄRF:s materiel och fordon på ett så effektivt sätt som möjligt, både insatsmässigt, kostnadsmässigt, effektivt och ur ekologisk synvinkel kan materiel och fordon flyttas runt i förbundet. I tabellerna 4 och 5 nedan, anges de fordon och materiel inom hela förbundet. Fordon Släckfordon Höjdfordon Terrängfordon Lastväxlare Stationsfordon Befälsfordon FIP Offensivenhet Stabsfordon Båt Tillsynsbilar Sotningsbilar Personbilar Servicebil Antal inom NÄRF 9 st 2 st 7 st 5 st 7 st 3 st 1 st 1 st 1 st 7 st 4 st 6 st 5 st 1 st Tabell 4 - Fordon inom NÄRF Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 17

18 Utrustning Vatten/Skum container Skogsbrandsenhet Vattentransportenhet MSP Kemenhet Djurlivräddningsenhet Saneringsenhet Transportenhet Oljeskyddsenhet Rappellering Restvärdesenhet Tabell 5 - Materiel inom NÄRF Antal inom NÄRF 5 st 1 st 2 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st Extern resurs Räddningscheferna i Västra Götalands Län, har kommit överens om att vid behov hjälpa varandra med materiella och personella resurser. Via avtal mellan organisationerna finns framtagna rutiner som beskriver vad som ingår i en specifik funktion, om begäran om hjälp ställs till annan kommunal räddningstjänst. Det är dock alltid den tillfrågade räddningstjänsten som avgör om resursen kan skickas. 18 Handlingsprogram

19 7 Enhet för Beredskap Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8, prop. 2002/03:119 s.110) Mål för Beredskapsenheten I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enhet för Beredskap skall genomföra för att uppnå säkerhetsmålen. Prestationsmål Informera minst personer inom förbundet vid mandat periodens slut. Genomföra minst 2000 hembesök vid mandat periodens slut. Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst personer vid mandat periodens slut. I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd varje år 100 % av personalen ska ha genomfört den beslutade utbildningsplanen. Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2 vid mandat periodens slut. Ledning av räddningstjänst I en kommun skall det finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men han eller hon kan utse annan att vara räddningsledare som anses vara behörig inom den egna organisationen eller behörig person som tjänstgör i annan kommun räddningstjänstorganisation. (LSO 3kap. 16, prop. 2002/03:119 s.114) Inom NÄRF är förbundschefen tillika räddningschef. Förbundschefen har delegerat arbetsuppgiften som räddningsledare till dem som tjänstgör som räddningschef i beredskap (RCB), inre befäl, yttrebefäl och styrkeledare inom förbundet enligt delegationsordningen. Vid tillfälle då så anses lämpligt kan räddningsledare från annan kommun tjänstgöra som räddningsledare inom NÄRF. Delegation för detta ges av räddningschefen vid aktuellt tillfälle. Ledning av räddningstjänst inom NÄRF sker utifrån fyra ledningsnivåer nämligen; räddningschef i beredskap, inre befäl, yttre befäl och styrkeledare. Mellan dessa ledningsnivåer fördelas de tre ledningskomponenterna systemledning, insatsledning och uppgiftsledning. Genomföra en utredning över möjligheterna med mindre framskjutna enheter. Tabell 6 - Prestationsmål för Beredskapsenheten Systemledning innebär generellt att funktionen tolkar och beslutar om organisationens roll, definierar insatsernas ram, resursförsörjning och fastställer hur prioritering och beredskap skall hållas inom förbundet i förhållande till riskbild och hjälpbehov. Systemledning föres främst av inre befäl, dock kan RCB eller förbundschefen överta denna ledning vid behov. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 19

20 Insatsledning innebär generellt att funktionen utövar den samlade ledningen av insatsen på skadeplats och fastställer mål med insats, fördelar arbetsuppgifter och samordnar insatsens genomförande. Insatsledning utförs främst av styrkeledare, dock kan yttre befäl eller RCB överta denna ledning vid behov. Förmåga Systemledning Insatsledning Uppgiftsledning Färgelanda 1+4 Högersäter 1+4 Mellerud 1+5 Åsensbruk 0+2 Förbundschef RCB Inre befäl RCB Yttre befäl Styrkeledare Figur 3 Bild över ledningskomponenter i NÄRF Vilken förmåga kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig ska anges. Även skal förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling beaktas. (LSO 3kap. 8, prop. 2002/03:119 s.44) Uppgiftsledning innebär generellt att funktionen utövar en ledning av en viss uppgift och genomför utförande och samordning av den tilldelad uppgiften. Uppgiftsledning utförs främst av styrkeledare, dock kan yttre befäl överta denna ledning vid behov. Trollhättan 1+5 Sjuntorp 1+4 Vänersborg 1+4 Vargön 1+4 Brålanda 1+4 I tabellerna på nästa sida framgår vilken förmåga NÄRF har. NÄRF har för avsikt att i framtiden utöka förmågan med s.k. IVPA (I Väntan På Ambulans) för förbundets samtliga nio stationer samt för personal vid enhet sotning. Avseende tung räddning är ambitionen att NÄRF ska utveckla en bättre förmåga att hantera större skred och ras inom vårt geografiska område. NÄRF kommer att genomföra en utredning och se över möjligheterna att anpassa vår förmåga med mindre framskjutna enheter. Förbundets förmåga anpassas till de kommuner där riskbilden analyserats som mest skälig och där flest olyckor kan tänkas inträffa samt inom de områden där befolkningsmängden ökar. 20 Handlingsprogram

21 Personalfunktioner De personalresurser som behövs för att bedriva räddningstjänst i NÄRF framgår av Tabell 6. I tabellen redovisas de funktioner, antal inom förbundet samt miniminivån för att kunna upprätthålla tillräcklig beredskap. Förmågan hos respektive funktion upprätthålles genom särskilda utbildningsplaner för respektive befälskategori Insatsförmåga I tabellerna redovisas föörbundets insatsförmåga per station. Förmågan utförs inom vissa delar av specialiseringar som nyttjas inom hela förbundsområdet vid insats. Funktioner Antal inom Minimum nivå förbundet Förbundschef/ Räddningschef 1 stycken 1 stycken Räddningschef i beredskap 5 stycken 1 stycken Inre befäl 6 stycken 1 stycken Yttre befäl 4 stycken 1 stycken Styrkeledare (heltid) 15 stycken 2 stycken Styrkeledare (deltid) 30 stycken 6 stycken Brandman (heltid) 44 stycken 9 stycken Brandman (deltid) 105 stycken 27 stycken Livräddning och släckande insats med rökdykare* X X X X X X X X Insats med höjdfordon X Insats med stegfordon X Livräddning och losstagning trafikolyck lätta fordon X X X X X X X X Livräddning och losstagning trafikolyck tunga fordon X X X X Livsuppehållande åtgärder vid olycksfall X X X X X X X X X Ytlivräddning me RIB-båt X X X X Tankenhet 10 kbt X X X X Vattentransportenhet Motorspruta Klass 3 X X Motorspruta minst klass 2 X X X X X Båtenhet för insats på vatten X X X Restvärdesräddning X Djurlivräddningsinsats X Rappelleringsinsats X Offensiv enhet ** X Losstagning och räddning - tung räddning X Sanering av räddningspersonal vid keminsats X Keminsats med kemdykare X Oljeskyddsenhet för insats vid oljeutsläpp X Skuminsats mot spillbrand i brännbar vätska 300 kvm X X X X Ledning och stabsfunktion X * Livräddande släckinsats med rökdykare med en styrka bestående av minst 1+4. ** Offensiv enhet bebannad med 1+1. Tabell 6 - Personalresurser för räddningstjänst inom NÄRF Trollhättan Sjuntorp Vänersborg Vargön Brålanda Mellerud Åsensbruk Färgelanda Högsäter Tabell 7 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 21

22 Förutom specialiseringen ska även olika funktioner kunna samverka med varandra och andra enheter inom förbundet för att kunna genomgöra följande insatser: I samverkan med andra enheter i förbundet ska följande insatser kunna utföras - Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats på skadeplats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning. - Större skogsbränder - Större trafikolyckor - Större kemolyckor - Större fartygsolyckor - Flera samtidiga små olyckshändelser Beredskapsstyrkor Beredskapsstyrkor finns på följande orter med angiven storlek och anspänningstid vid normalt beredskapsläge. Utöver angivna styrkor finns Räddningschef i beredskap, inre befäl och ett yttre befäl i tjänst. Ort Styrka Anspänningstid Trollhättan 1 SLH + 5 BmH 1,5 min Vänersborg 1 SLH + 4 BmH 1,5 min Sjuntorp 1 SLD + 4 BmD 6,0 min Vargön 1 SLD + 4 BmD 5,0 min Brålanda 1 SLD + 4 BmD 6,0 min Mellerud 1 SLD + 5 BmD 5,0 min Åsensbruk 0 SLD + 2 BmD 5,0 min Färgelanda 1 SLD + 4 BmD 6,0 min Högsäter 1 SLD + 4 BmD 6,0 min Tabell 8 - Förbundets beredskapsstyrkor och anspänningsstöd Förklaring: SLH = Styrkeledare Heltid SLD = Styrkeledare Arvodesanställd BmH = Brandman Heltid BmD = Brandman Arvodesanställd Brandvattenförsörjning Inom Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund sker brandvattenförsörjning främst med tillgång till brandposter som är anslutna till medlemskommunernas vattenledningsnät. Dessa brandposter har en kapacitet enligt Svenska vatten- och avloppsverksföreningens (VAV) anvisningar och ska finnas i följande delar av medlemskommunerna: Orter Inom tätorterna Färgelanda, Högsäter, Stigen och Ödeborg i Färgelanda kommun. Inom tätorterna Dals Rostock, Mellerud och Åsensbruk inom Melleruds kommun. Inom tätorterna Sjuntorp, Trollhättan, Åsaka och Velanda i Trollhättans stad. Inom tätorterna Brålanda, Frändefors, Vargön och Vänersborg inom Vänersborgs kommun. Tabell 9 - Befintliga brandposter inom NÄRF tätorter Respektive medlemskommun ansvarar för skötsel och underhåll av brandposter och vattentag. Brandposter och vattentag ska vara tydligt markerade samt tillgängliga och i brukbart skick. Förbundet ska alltid i god tid underrättas när vattenledning till brandpost ska stängas av och när den ska öppnas igen, samt när ny brandpost ska anordnas eller gamla tas bort. Respektive medlemskommun ansvarar för att förbundet får tillgång till aktuellt kartmaterial och annan nödvändig geodata avseende brandposternas och vattentagens placering, samt att brandvattennät och vattentag levererar de vattenmängder som krävs. Förbundet har lastväxlarsystem som vid behov ska transportera vatten till skadeplats. Dessa fordon kan vattenförsörjas via olika brandposter och vattenreservoarer som förbundet har tillgång till t ex. speciellt iordningställda vattentag eller förberedda platser vid sjöar och vattendrag. 22 Handlingsprogram

23 krav Den personal som för kommunens räkning har att leda samt genomföra och följa upp räddningsinsatser ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. (LSO 3kap. 14, prop. 2002/03:119 s.113) Förbundschef/Räddningschef Brandingenjör Erfoderlig kompetens Produktionschef Räddningsledning B + Tillsyn B Ställföreträdande Produktionschef Räddningsledning B + Tillsyn A Räddningschef i beredskap Räddningsledning B + Tillsyn A Yttre befäl Räddningsledning B + Tillsyn A Styrkeledare (Heltid) Räddningsledning B + Tillsyn A Brandman (Heltid) Skydd mot olyckor (eller liknande ) Platsbefäl Räddningsledare A Stationsbefäl Räddningsledare A Styrkeledare deltid Räddningsledare A Brandman (deltid) Utbildning i räddningsinsats I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredsställande utbildningsnivå på den personal som har till uppgift att genomföra uppdraget. Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Direktionen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Förbundschefen Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Produktionschefen Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Förbundschefen Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Övrigt Körkort B + C Övrigt Körkort B + C Övrigt Körkort B + C Övrigt Körkort B + C Övrigt Körkort B + C Övrigt Körkort B + C Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 23