Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng. Föräldrarnas eller barnets religionsfrihet?

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Manlig omskärelse Föräldrarnas eller barnets religionsfrihet? Författare: Farkhonda Aspari Handledare: Professor Anna Singer

2 2

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion 1.1 Inledning Syfte och frågeställning Metod och material Avgränsning Disposition 6 2 Bakgrund 2.1 Allmänt Hur omskärelsen går till Medicinska fördelar FN:s Barnkonvention Europakonventionen Svensk lagstiftning 12 3 Synen på manlig omskärelse inom religionerna 3.1 Islam Judendomen 16 4 Religionsfrihet 4.1 Inre och yttre dimensionen av religionsfrihet Religionsfrihetens innebörd Definition av religionsfrihet Utövande av religion eller tro Inskränkningar i religionsfriheten Principer för inskränkning Föreskriven i lag Till skydd för ett legitimt ändamål Till skydd för den allmänna hälsan Till skydd för den allmänna moralen Hänsyn till andra personers fri- och rättigheter Inskränkningar skall vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle 24 5 Barnet 5.1 Vårdnadshavaren Särskilt angående valet av religion Individ, integritet och religionsfrihet 27 6 Rättigheter i Barnkonventionen 6.1 Grundläggande principer Artikel 14 Religionsfrihet Artikel 5 Föräldrarnas ledning Artikel 18 Uppfostran och utveckling Artikel 8 Rätt till identitet Artikel 24 Traditionella sedvänjor 37 7 Kvinnlig omskärelse 38 3

4 8 Avslutande kommentarer 41 9 Källförteckning 44 4

5 1 Introduktion 1.1 Inledning Enligt en uppskattning av Socialstyrelsen sker ca omskärelser av pojkar varje år i Sverige. Det utförs omskärelser utanför hälso- och sjukvårdens ramar och fler tal utomland. Merparten av dessa utförs av religiösa och kulturella skäl. De grupper som gör ingreppet av religiösa skäl är oftast judar och muslimer. För dessa grupper är omskärelsen en stor del av religionen. Problematiken med omskärelse av pojkar är för många att barnen inte själva har valt att bli omskurna eftersom det sker i tidig ålder. Diskussioner har förts i media om att vi ska förbjuda omskärelse av dessa pojkar så som vi har förbjudit kvinnlig omskärelse. För dem som är för omskärelse handlar frågan inte bara om valet att bli omskuren utan det handlar om något djupare än så. Det handlar om identitet och religion. Ett förbud mot manlig omskärelse skulle enligt dessa skränka deras religionsfrihet. Här kommer även frågan upp om pojkars religionsfrihet. Har de inte rätt att välja vilken religion de skall tillhöra utan att bli stämplade för resten av livet genom omskärelsen? I dags läget är omskärelse av pojkar reglerad i Lag (2001:499) om omskärelse av pojkar. Om vi skulle ta och införa ett förbud mot omskärelse av dessa pojkar, skulle de grupper som utför omskärelsen vända sig till någon annanstans och låta utföra det. Är det då i harmoni med barnets bästa att förbjuda omskärelsen och låta dessa barn bli omskurna t.ex. utomlands där de medicinska förutsättningarna inte är lika bra som här i Sverige? 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skäl som skulle kunna tala för respektive emot att tillåta omskärelse av pojkar. Särskild uppmärksamhet kommer dock att ägnas skäl för ett bibehållande av nuvarande ordning. De frågeställningar som ligger till grunden för uppsatsen är: - Vilken ställning har manlig omskärelse i de olika religionerna? - Vad innebär religionsfrihet? - Är det föräldrarnas religionsfrihet eller barnens religionsfrihet som ska tas till utgångspunkt för bedömningen? 5

6 - Bör vi förbjuda manlig omskärelse på samma sätt som skett avseende kvinnlig omskärelse? 1.3 Metod och material I uppsatsen har en rättsdogmatisk metod tillämpats. Det material som används är lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Uppsatsen belyser både internationella konventioner och svenska lagar. Tyngdpunkten vid fastställande av barnens rätt kommer läggas på barnkonventionen eftersom det handlar om omskärelse av pojkar under 18 år. Icke-juridiskt material har använts i viss mån för att bättre belysa de aspekter de diskuterade frågorna som inte har med lagregleringen att göra. 1.4 Avgränsning I uppsatsen kommer jag huvudsakligen att beröra manlig omskärelse på barn upp till 18 år och inte manlig omskärelse generellt. Vidare kommer en begränsning göras gällande val av vilka religioner som kommer tas upp. Valet föll på judendomen och islam eftersom det är inom dessa grupper som omskärelse av pojkar förekommer mest 1.5 Disposition I kapitel 2 presenteras omskärelse av pojkar, dess bakgrund, medicinska fördelar samt lagregleringen kring omskärelsen. I kapitel 3 diskuteras religionens betydelse av ämnet. Kapitel 4 behandlar religionsfrihet, dess innebörd och på vilka grunder den kan inskränkas. I kapitel 5 presenteras vårdnadshavarnas roll i barnens liv, dess skyldigheter och rättigheter. Vidare diskuteras betydelsen av individ och kollektivet. Under kapitel 6 tas de viktigaste artiklarna från barnkonventionen i ämnet upp. Där diskuteras religionsfriheten för barnet, vem som har ansvar för denne och rätten till identitet. I kapitel 7 tas kvinnlig omskärelse upp för att visa på skillnaden mellan kvinnlig och manlig omskärelse. Uppsatsen avslutas med kapitel 8 där en sammanfattning och avslutande kommentar kommer ges. 6

7 2. Bakgrund 2.1 Allmänt Det uppskattas att det utförs cirka omskärelser per år i Sverige. 1 Av dessa utförs ca omskärelser vid privata kliniker i Stockholm som har särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Ett fåtal får det gjort hos landstinget medan cirka omskärelser sker hos privata personer som saknar tillstånd och som inte är legitimerade läkare. Omskärelse sker i stort sett bland alla troende judar och troende muslimer. 2 Manlig omskärelse kan också vara knuten till kulturen och förekommer i många länder, bland annat i flera afrikanska länder. Dessa afrikanska länder utför dock inte omskärelse endast på grund av religiösa skäl utan också av kulturella och hygieniska skäl. I de länderna anses man även komma in i vuxenvärlden när man har blivit omskuren. Det finns även kristna som utför omskärelse på sina pojkar på grund av den kulturella traditionen. 3 Den 1 oktober 2001 trädde Lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar i kraft. Syftet med lagen var att pojkars bästa skulle komma i främsta rum och på så sätt förhindra att dessa pojkar far illa ut. Lagen reglerar vem som får utföra omskärelsen och tillämpas endast på pojkar upp till 18 års ålder. 2.2 Hur omskärelsen går till En omskärelse innebär att man delvis eller helt tar bort förhuden runt penisen genom ett kirurgiskt ingrepp. Det finns olika metoder för att utföra denna operation och det varierar även hur mycket hud som tas bort. Medicinskt sett är operationen relativt okomplicerad. För den som har erfarenhet av denna operation tar det cirka 30 sekunder att utföra det. Normalt används lokalbedövning eller narkos vid operationen. Dock finns det vissa som utför operationen utan något som helst bedövning och detta sker endast utanför hälso- och sjukvården. När det är ett litet barn används ofta lokalbedövning i form av injektion tillsammans med smärtstillande salva. Om det är större barn eller om det är en mer omfattande operation används ibland narkos som bedövning. Riskerna är mindre vid användande av lokalbedövning jämfört med narkos. De som inte har medicinsk kompetens brukar i regel inte använda någon 1 Hofvander Yngve. Omskärelse av pojkar tänk om. Läkartidningen nr Socialstyrelsen 2007, Omskärelse av pojkar: rapport av ett regeringsuppdrag, s Prop 2000/01:81 s.12. 7

8 bedövning alls när de utför operationen. Varken judendomen eller islam förbjuder användande av bedövning. I de fall där hela förhuden tas bort krävs det morfin när man väcker patienten. Det är andra krav vid större operation gällande smärtlindringen under efterförloppet. Det kan förekomma blödningar eller andra komplikationer efter operationen men det är mycket ovanligt. Det är däremot biverkningar av smärtstillande läkemedel som har ställt till med allvarliga komplikationer och inte själva omskärelsen. De fall som har kommit till rättsväsendets och myndigheternas kännedom har varit utförda av både personer utanför hälso- och sjukvården och läkare. I dessa fall har det funnits brister i hygienen och i det tekniska utförandet Medicinska fördelar I den debatt som förts hänvisas ofta till de risker som ett ingrepp kan medföra, som ett exempel kan nämnas blödningar. När omskärelse förespråkas är det dock ingreppets medicinska fördelar som ofta lyfts fram. Kommer nu gå närmare in på den största av de medicinska fördelarna som har lyfts fram i diskussionen. I Afrika ses omskärelse som ett skydd mot HIV-infektioner. Läkare och sjuksköterskor utbildas i Swaziland genom ett projekt i hur man utför omskärelse och detta har hälsoministern backat upp. HIV är ett retrovirus där smittsamheten är relativ låg. Den som har viruset har det för resten av sitt liv och det är något som lagras i kroppens arvsmassa. Även om smittsamheten är relativ låg kan den som är smittad smitta andra genom sitt blod och andra kroppsvätskor under en lång period. Viruset kan smitta genom samlag, vid förlossning till barnet, vid blodtransfusioner och vid sprutor. 5 Oomskurna män löper större risk att bli infekterade av HIV än de som är omskurna. Anledningen till detta är att viruset angriper vissa celler som tas bort i samband med omskärelsen. Dessa celler finns på insidan av mannens förhud och de är extra mottagliga för viruset. I en undersökning som har gjorts i Uganda bland några par där kvinnorna var HIV-smittade medan männen inte var smittade under loppet av två och ett halvt år. Av de icke omskurna männen blev 40 av 137 män infekterade medan 4 Prop. 2000/01 s

9 ingen av de som var omskurna blev infekterade. För att minska antalet HIV-positiva i utsatta länder anser forskarna att man skall omskära männen i större omfattning. 6 Genom projektet i Swaziland har man även lyckats få många att vända sig till sjukvården när de vill omskära sig eller sina söner. Enligt klinikchefen på Witwaterand Universitet i Johannesburg är omskärelse ett av de mest effektiva verktygen för förebyggandet av HIV. Operationen utförs på minuter och effekten är livslång hos patienten. Det saknas steriliserade utrustning och kirurgiska instrument som leder till att operationerna blir osäkra i Swaziland. De män som genomgår operationen måste vara avhållsamma i 3-4 veckor eftersom de är mest utsatta under deras läkningsperiod. Vissa män kan tro sig att de är säkra från HIV-viruset och därför kan de utsätta sig för större risker. Detta kan leda till att de ändå kan bli smittade även om risken är mindre än den är hos icke omskurna män. World Health Organization (WHO) har tagit fram en teknisk manual vid namnet Male circumcision under local anasteshia. Denna manual är ett hjälpmedel för hur manliga omskärelser hos nyfödda tonåringar och vuxna ska ske. 7 Enligt studier som WHO har utfört halverar omskärelse risken för män att bli smittade av HIV. FN:s aidssekretariat rekommenderade medlemsländerna under mars 2007 att bekämpa spridningen av HIV-viruset. För att få den snabbaste effekten skall länderna prioritera de som kan vara mest utsatta för smittan först och även till en ökad tillgänglighet av sjukvård. Den största effekten kan man få i de länder där risken för smittan är störst. Antalet nya HIV-fall skulle minska med ca 5,7 miljoner i Afrika genom manlig omskärelse under en period på 20 år. Genom detta skulle tre miljoner dödsfall förhindras. Genom att skära bort förhuden tar man bort tio procent av nerverna i penisen. Även talgkörtlarna på förhudens insida tas bort. Det blir nötningar från intilliggande hud och från kalsongerna som leder till att huden blir grövre. Det sägs att en del av känsligheten för mannen försvinner i samband med det. Sexlivet blir bättre för en del män medan andra får svårt att få orgasm. 8 6 Short, Ny Medicin, Bulletin of the World Health Organisation, nr 87,

10 Omskärelsen ur en medicinsk syn har fler fördelar än nackdelar enligt min mening. Genom omskärelsen av dessa pojkar förhindrar man risken mycket för att de skall bli smittade av HIV och samtidigt smitta andra vilket leder till att mångas liv kan räddas. Det finns vissa pojkar som kan få svårt att få utlösning men samtidigt finns det de som har bättre sexliv än förut. 2.4 FN:s Barnkonvention Barnkonventionen slår fast rättigheter för barn upp till 18 år och därför aktuell i detta sammanhang. I detta kapitel berörs i korthet de mest relevanta artiklarna för att senare gå djupare in på de artiklar som har störst betydelse för ämnet under kapitel 6. Barnkonventionen sätter barnets intressen, behov och rättigheter i centrum. Omskärelse av pojkar är inte specifikt reglerad i barnkonventionen men vissa artiklar är relevanta vid en bedömning av denna företeelse. Hänsyn skall tas till folks kulturella värden och traditioner i samband med skyddandet av barn och deras harmoniska utveckling enligt ingressen till barnkonventionen. Konventionsstaterna skall garantera alla barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som följer av barnkonventionens utan någon som helst diskriminering på grund av religion, kön, språk, hudfärg, egendom, etniska eller sociala ursprung med mera enligt artikel 2. Barnets bästa ska ligga till grund för alla åtgärder som vidtas enligt artikel 3 i barnkonventionen. Konventionsstaterna har åtagit sig att tillförsäkra barnet sådan omvårdnad och sådant skydd som behövs för barnets välfärd. Hänsyn skall tas till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer vårdnadshavare, dess föräldrar eller andra personer som har ansvar för barnet genom lag. Det åligger staterna att vidta lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Enligt artikel 12 i konventionen skall barn ges rätt till att komma till tals och hänsyn skall tas till barnets åsikter med beaktande av dess ålder och mognad. Barnet har inte en skyldighet att uttrycka sin åsikt utan det är en rättighet som barnet har. Staterna har däremot en skyldighet att bereda barnet en möjlighet att komma till tals, direkt eller indirekt. I de åtgärder som omfattas av denna artikel är medicinsk behandling en av de åtgärderna. Det är i artikel 24 som vi hittar regleringen om hälso- och sjukvård och det är genom den artikeln som rätten till sjukvård och rehabilitering ges. Det är konventionsstaterna som skall sträva efter att den 10

11 rätten för barnet inte berövas. Staterna skall vidare även sträva efter både lämpliga och produktiva åtgärder för att kunna avskaffa traditionella sedvänjor som kan vara skadliga för barnet och dess hälsa. Barnets religionsfrihet regleras i artikel 14 och den ska respekteras av konventionsstaterna. Det är föräldrarna som har gemensamt ansvar för barnets utveckling och fostran samt barnets bästa skall vara i främsta rummet för dem. Föräldrarna eller vårdnadshavaren har en skyldighet och rättighet att vägleda barnet när denne utövar sin rätt och det är något som skall respekteras. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga administrativa, lagstiftnings- och social åtgärder för att skydda barnet mot alla former av psykiskt eller fysiskt vård, övergrepp eller skada, behandling eller vanvård, utnyttjande eller misshandel, innefattande sexuella övergrepp, så länge barnet är i föräldrarnas eller vårdnadshavarens vård. Barnets bästa ligger till grunden för alla beslut som tas gällande barn. De har rätt till en bra uppväxt och ansvaret ligger hos staterna och vårdnadshavarna att se till att barnets rättigheter inte inskränks. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Barnets religionsfrihet skall respekteras av konventionsstaterna och det är vårdnadshavarna som skall vägleda barnet när denne utövar sin rätt. 2.5 Europakonventionen Europakonventionen reglerar olika rättigheter och för uppsatsen relevanta rättigheter som regleras i konventionen är rätten till privat- och familjelivet och rätten till religionsfrihet. Europakonventionen och dess tilläggsprotokoll gäller som lag i Sverige. Det får inte meddelas lag eller annan föreskrift som är i strid med denna konvention enligt 2 kap. 23 regeringsformen. Var och en har vissa fri- och rättigheter enligt Europakonventionen och det är staterna som skall garantera dessa rättigheter för de som befinner sig i landet. Under dessa fri- och rättigheter hör artikel 8 och artikel 9 till. Artikel 8 tar upp respekten för privat- och familjelivet och artikel 9 rätten till religionsfrihet. Att föräldrarna har en rätt att bestämma över deras barns utbildning och uppfostran framgår av artikel 2 i tilläggsprotokoll nummer 1. Den rätt som följer av artikel 8 i Europakonventionen innebär ett skydd mot godtycklig myndighetsinblandning. Dessa rättigheter skall skyddas av staterna och de skall hindra andra 11

12 från att kränka dem. Under vissa förutsättningar får staterna inskränka denna rätt och dessa förutsättningar anges i artikeln. Inskränkning får ske genom lag och om det är nödvändigt med hänsyn till bl.a. förebyggande av brott eller för andra personers fri- och rättigheter eller skydd för hälsa. Barnet bästa kan vara en sådan legitimt intresse som behöver skyddas genom en inskränkning av artikel 8. En proportionerlig bedömning skall göras innan varje inskränkning och det skall även vara mycket angeläget. Staterna har dock en viss bedömningsmarginal. Artikel 9 som tar upp rätten till religionsfrihet innebär rätten att utöva sin religion eller tro genom ritualer och sedvänjor. Inskränkning i detta får ske endas med stöd av lag och som är nödvändigt med hänsyn till bl.a. skyddet av andra personers fri- och rättigheter eller skyddet för hälsan. Innebörden av religionsfriheten och dess inskränkningar kommer jag närmare in på under kapitel 4. Religionsfriheten gäller även religiösa samfund och inte endast för personer. Religionsfriheten behandlas även i FN konventionerna Svensk lagstiftning Det råder religionsfrihet i Sverige och framgår av 2 kap. 1 regeringsformen. Religionsfriheten får inte inskränkas. Omskärelse som görs på grund av medicinska skäl regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Omskärelse av religiösa eller kulturella skäl regleras i lag (2001:499) om omskärelse av pojkar (OmskL). Lagen kom till för att tydliggöra förutsättningarna för omskärelse, och för att omskärelsen skall ske på ett betryggande sätt och utföras med hänsyn till barnets bästa. Lagen anger vem som får utföra det och den innehåller även straffbestämmelser för den som utför omskärelsen utan någon som helst behörighet. Genom denna lag har man slagit fast att endast legitimerade läkare med särskild kompetens eller en person med särskilt tillstånd från Socialstyrelsen får utföra behandlingen. 10 Lagen är tillämplig vid omskärelse av religiösa och kulturella skäl på pojkar som är under 18 år. Det är vårdnadshavarna som begär, eller ger medgivande till omskärelsen. De skall innan omskärelsen sker få all information om vad omskärelsen innebär. Den som utför omskärelsen är den som har ansvar för att informationen når fram till vårdnadshavarna. Om den som utför 9 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) 1976, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) Prop 2000/01:81 s.1. 12

13 omskärelsen inte själv informera vårdnadshavarna skall en medicinskt kunnig person göra det. Omskärelsen får inte utföras innan informationen har getts. Är pojken tillräckligt gammal och mogen för att yttra sig, skall informationen lämnas till honom också samt hans inställning till det hela skall utredas (3 OmskL). Om pojken motsätter sig en omskärelse får inte omskärelsen utföras även om vårdnadshavarna begär det. 11 Pojken har alltid rätt till smärtlindring som skall ges av legitimerad sjuksköterska eller läkare. De som har särskilt tillstånd för att utföra omskärelser har samma krav på sig. Det är barnets bästa som avgör vilken sorts smärtlindring som skall ges. Omskärelser på pojkar som är över två månader får endast utföras av legitimerad läkare enligt 5 OmskL. Anledningen till att lagen har denna bestämmelse är för att man anser att omskärelsen är minst komplicerat när pojken är under två månader. Det finns inget krav på att läkaren skall ha viss kompetens om omskärelse för att han/hon skall kunna utföra det. Ett sådant krav finns inte heller i de fall där omskärelse utförs på grund av medicinska skäl. 12 Ett grundläggande krav som ställs vid utförande av omskärelse är att ingreppet skall ske på ett korrekt medicinskt och kirurgisktekniskt sätt. Pojken får inte utsättas för onödiga risker. Anledningen till att ett förbud mot omskärelser som sker utanför hälso- och sjukvården inte har införts i lagen var för att det inte har framkommit något som skulle tyda på att dessa pojkar skulle fara illa vid omskärelser som har utförts av etablerade organisationer, t.ex. judiska församlingen. Den judiska mohelen är väldig skicklig vid utförande av omskärelser på pojkar och detta har bekräftats av flera barnkirurger. Av dessa anledningar har man valt att ge tillstånd till personer från ett trossamfund att utföra omskärelser och tillståndet ges av Socialstyrelsen (6 OmskL). För att få ett sådant tillstånd krävs att personen i fråga har erforderlig kompetens, kan utföra omskärelsen i enlighet med kraven som gäller enligt lagen om omskärelse samt i övrigt är lämplig. Syftet med 6 var att klargöra att endast de som har kompetensen att utföra omskärelsen får göra det samt att de samfund där omskärelse förekommer skall kunna omskära sina medlemmar under betryggande förhållanden. Tillståndet kan återkallas av olika orsaker, t.ex. om personen har utfört omskärelse på ett oskickligt sätt eller är olämplig att utföra omskärelser samt om personen i fråga inte utnyttjar sitt tillstånd längre enligt 7 OmskL Prop. 2000/01:81 s Socialstyrelsen 2007, Omskärelse av pojkar: rapport av ett regeringsuppdrag, s Prop. 2000/01:81 s

14 Det är Socialstyrelsen som har tillsyn över enskilda personer som har fått särskilt tillstånd att utföra omskärelser. I de fall där omskärelse utförs av en legitimerad läkare är tillsynen reglerad i bestämmelserna i LYHS 14. Det har även förts in en bestämmelse i lagen om omskärelse (9 OmskL) att den som utför en omskärelse utan att ha något särskild tillstånd eller utan att vara legitimerad läkare kan dömas till böter eller fängelse upp till sex månader. Det spelar ingen roll vid ansvarsbedömningen om samtycke har getts, ifall pojken har farit illa eller hur ingreppet har utförts. Det enda som har betydelse är om personen i fråga hade tillstånd till utföra omskärelse Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. 15 Prop. 2000/01:81 s

15 3. Synen på manlig omskärelse inom religionerna Manlig omskärelse kommer ursprungligen från Judendomen men det förekommer även bland andra religiösa grupper, bland annat muslimer. För att kunna förstå vilken betydelse manlig omskärelse har för dessa grupper måste jag gå djupare in på vad religionerna i sig säger om omskärelsen. Anledningen till att det är endast Judendomen och Islam som tas upp, är för att de är de största grupperna som utövar manlig omskärelse men detta innebär inte att det inte förekommer bland andra religiösa grupper. 3.1 Islam Manlig omskärelse kallas för khitân eller tahâra på arabiska och spåras inom Islam tillbaka till Abraham. De olika muslimska skolorna har olika syn på den religiösa kvalifikationen av omskärelse. Även om omskärelse inte står uttryckligt omnämnt i koranen, kan de som förespråkar företeelsen hänvisa till Koran verserna 16:124 och 2:124. För de som följer den här linjen är omskärelse något som Gud införde för att testa Abraham och därefter har det varit en del av de Abrahamitiska religionerna. Eftersom omskärelsen är en del av de Abrahamitiska religionerna skall den följas av de troende muslimerna. Abraham är utpekad som en ledare (imam) för folket. 16 För att kunna konvertera till Islam måste en man i de flesta fall låta omskära sig. Skälet är att de senare heliga handlingarna skall kunna tillåtas och accepteras. För att exempelvis en mans böner vid besöket till Mekka skall vara giltigt krävs det att han är omskuren. Muslimer menar att smutsen och urinen finns kvar under förhuden på en icke omskuren man och därför kan inte bönen ses som giltig. Detta leder till att själva omskärelsen är en nödvändighet för att en muslim skall kunna fullfölja sina plikter som en troende muslim. Vidare är det inte heller tillåtet att en muslim tar emot kött från ett djur som slaktats av en icke omskuren man. 17 De som anser omskärelse vara en del av sunna 18 antyder att hänvisningen i koranen vers 16:124 där det framgår att muslimer skall följa Abrahams lära, inte syftar på själva 16 Dessing, Rituals of birth, circumcision, marriage and death among muslims in the Netherlands, s Ibid. s. 46f. 18 Sunna är muslimernas andra källa efter Koranen och är den praktiska tolkningen av Koranen. Det är profetens uttalande(hadith), lärdomar och gärningar. Den skall vara i fullständig harmoni med Koranen. Om det blir motsättningar mellan sunna och Koranen kommer Koranen i första hand. 15

16 omskärelsen utan på monoteismen. Detsamma gäller koranen vers 12:38 där hänvisning görs till Abraham, Isaac och Jacobs lära. Med denna hänvisning menas som en föreläggande och inte som ett attribut till något partner till gud. 19 Det finns de som säger att omskärelse är en del av fitra 20 tillsammans med att männen skall klippa naglarna, ta bort hår från armhålan och könsorganet, klippning av mustaschen, låta skägget växa med mera. De som försvarar omskärelsen som en del av sunnan anser att fitra betyder samma sak som sunna och därför är den inte obligatoriskt. De som är av motsats åsikt anser att vissa saker som faller inom fitra är sunna eller rekommendationer medans andra är obligatoriska. En av de obligatoriska sakerna skulle kunna vara klippning av naglarna. Om en muslim inte gör det och det samlas smuts under dennes naglar kan denna inte utföra sin tahâra på ett giltigt sätt och därför kan klippning av naglarna vara ett obligatorium för en muslim. De som tror på Mohammads sunna anser att om omskärelse skulle ha varit ett obligatorium, skulle de som konverterade till islam under Mohammads tid blivit undersökta ifall de blev omskurna, vilket inte har varit fallet. De flesta skolorna (3 sunnitiska och 1 shiitisk) inom islam anser dock att det är obligatoriskt för en pojke som blir myndig att bli omskuren. 21 Omskärelsen är en viktig del av den muslimska identiteten och det praktiseras även bland sekulariserade muslimer. Omskärelsen anses av de sekulariserade muslimerna vara en del av uppfostran och genom det visar föräldrarna att de är rädda om sina barn och vill dem det bästa. Muslimer anser även att man förebygger sjukdomar genom omskärelse Judendomen Manlig omskärelse förekommer även inom judendomen. Stöd för omskärelsen finns i den judiska skriften Tora som är den viktigaste och heligaste delen av den judiska bibeln Tanakh. Omskärelsen skall enligt Tora ske på den åttonde levnadsdagen av pojkens liv och måste ske. Att omskärelsen inte skulle ske på grund av någon anledning är otänkbart för en jude och det är emot det väsentliga i dennes tro. Det finns olika inriktningar inom judendomen men alla är överens om att omskärelsen är viktig och bör ske. I den första delen av Tanakh finner man ett 19 Dessing, Rituals of birth, circumcision, marriage and death among muslims in the Netherlands, s. 46f. 20 En naturlig tro du har i Gud redan när du födds. Som en inre röst som säger vad som är rätt och fel. 21 Dessing, Rituals of birth, circumcision, marriage and death among muslims in the Netherlands, s. 47f. 22 Prop 2000/01:81 s

17 citat som stärker omskärelsens princip och vilken betydelse som omskärelsen har för judarna. Den lyder: And you shall be circumcised in the flesh of your foreskin; and it shall be a token of a covenant between Me and you. And he that is eight days old shall be circumcised among you, every male throughout your generations, he that is born in the house, or bought with money of any foreigner, that is not of thy seed. (17:11-12) I vajikra kan man läsa And in the eight day the flesh of his foreskin shall be circumcised. (12:3) 23 Skyldigheten att se till att en judisk pojke blir omskuren ligger hos pappan till barnet. Det är han som ska utföra omskärelsen eller utse någon som kan göra det. Man får dock inte utsätta barnet för fara genom omskärelsen. Judar omskär inte sina pojkar endast av religiösa skäl utan även av hygieniskt skäl. Även de anser att det är sjukdomsförebyggande Prop 2000/01:81 s

18 4. Religionsfrihet 4.1 Inre och yttre dimensionen av religionsfriheten Religionsfriheten består av två olika dimensioner, den inre och den yttre dimensionen. Den inre dimensionen är uttryckt i artikel 9(1) EKMR. Denna dimension innebär rätten att ha en tro eller religion och är något som är individuellt och som staterna inte har jurisdiktion över. 25 Innebörden av detta blir att ingen inskränkning får ske för att religionsfriheten är absolut. 26 Ur samma artikel kan man utläsa den yttre dimensionen och den innebär rätten att genom manifestation utöva sin religion. Denna del av religionsfriheten är inte absolut till skillnad från den förra och därför kan den inskränkas under de förutsättningar som är stadgade i artikel 9(2). Inskränkning får ske i religionsfriheten om någon av förutsättningar i nyss nämnda artikel är uppfylld. Inskränkningen skall vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral, eller till skydd för andra personers fri och rättigheter. Om omskärelsen kan ses som ett sätt att manifestera eller ett sätt att utöva en religion, faller den innanför den yttre dimensionen. I sådana fall kan man inskränka religionsfriheten och förbjuda manlig omskärelse om kriterierna i artikel 9(2) EKMR är uppfyllda. Religionsfriheten prövades för första gången i Europadomstolen år Religionsfriheten utgör en av de viktigaste grunderna för ett demokratiskt samhälle enligt domstolen men samtidigt satte domstolen ramen för vad som religionsfriheten omfattade. 28 För ateister, skeptiker, agnostiker och oberörda är religionsfriheten i artikel 9 europakonventionen en värdefull tillgång. 29 Religionsfriheten omfattar två rättigheter, rätten att inte tillhöra någon religion, den negativa religionsfriheten samt rätten att tillhöra en religion, den positiva religionsfriheten. Gränsdragningen mellan den negativa och den positiva religionsfriheten kan vara problematisk i praktiken. Det svåra är när dessa två står i strid med varandra och när man 25 Harris, m.fl., Law of the European Convention on Human Rights, s Taylor, Freedom of Religion UN and European convention of Human Rights, s 115 och Van Dijk, m.fl., Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, s 752f. 27 Kokkinakis mot Grekland. 28 Kokkinakis mot Grekland, para Kokkinakis mot Grekland, para. 31. Se även Metropolitan Church of Bessarabia m.fl. mot Moldavien, para

19 skall bedöma hur stor vikt som skall läggas på den negativa religionsfriheten. När två jämbördiga intressen kolliderar enligt artikel 9(2) skall en intresseavvägning göras i varje enskild fall. För att en inskränkning skall kunna ske skall den främja de legitima ändamålen som återges i artikel 9(2). 4.2 Religionsfrihetens innebörd Definitionen av religionsfrihet Artikel 9 EKMR garanterar skydd för religionsfrihet, tankefrihet och samvetsfrihet. Den negativa och den positiva friheten omfattas av detta. Det finns ingen definition av begreppet religionsfrihet och inte heller religion. Det förekommer ingen klar definition av religionsfrihet varken i Europadomstolens praxis eller förarbetena till Europakonventionen. Eftersom samvetsfrihet och tankefrihet skyddas i artikel 9 EKMR, kan man säga att icke religiösa övertygelser också skyddas av artikeln. 30 Artikel 9 omfattar de stora traditionella religionerna. Olika minoritetsuppfattningar kan utgöra en övertygelse eller religion enligt Europarådets kommission för de mänskliga rättigheterna. Två exempel på uppfattningar som faller in under skyddet i artikel 9 är veganism 31 och pacifism 32. När en viss nivå av stingens, allvar, sammanhang och betydelse 33 uppnås inom en åsikt eller uppfattning omfattas det av skyddet i artikel En övertygelse eller religion föreligger när dessa kriterier anses vara uppfyllda. Detta leder till att staterna inte får inskränka dessa rättigheter. 35 Europadomstolen har fastslagit i ett mål att det inte är upp till staterna att avgöra om sättet att utrycka religiösa övertygelser eller om religiösa övertygelser är legitima Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis en kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, s 355f. 31 W. mot Förenade Konungariket. 32 Arrowsmith mot Förenade Konungariket, s Campbell och Cosans mot Förenade Konungariket, para Campbell och Cosans mot Förenade Konungariket, para Van Dijk, m.fl. Theory and Practice of the European Convention on Human Right, s Manoussakis m.fl. mot Grekland, para

20 EKMR skall tolkas mot bakgrund av aktuella förhållanden. 37 För att rättigheterna skall vara effektiva och praktiska är det nödvändigt att tillämpa och tolka EKMR på ett bra sätt. En vid tolkning av begreppen religionsfrihet och religion skall tillämpas med bakgrund av ovannämnda och EKMR:s eller dess praxis avsaknad av vägledning Utövande av en religion eller tro Rätten att utöva en religion eller tro är stadgat i artikel 9 EKMR. Utövandet kan ske genom gudstjänst, sedvänjor, undervisning och ritualer. Genom denna uppräkning kan man se att utövande av en religion på de traditionella sätten är skyddad av artikeln men detta innebär inte att den är till synes uttömmande. 39 Även andra sätt att utöva en religion kan skyddas av artikeln. Europadomstolen är återhållsamma i sin tolkning och det är nödvändigt med bedömning i varje enskild fall. Inom Islam är fredagsbönen, en moské och Ramadan några exempel på företeelser som faller inom utövandet av en religion enligt Europadomstolen. 40 Det krävs att handlingen som utövas i samband med en religion skall ha en nära koppling till religionen för att den skall skyddas av artikel 9. Den handling som är allmänt vedertagen eller som anses vara normal för en religion kan få skydd av artikeln enligt kommissionen. 41 Vid fråga om något faller inom skyddet i artikel 9 skall det genomföras en objektiv bedömning som Europadomstolen har utfört. Europadomstolen avgör vad som är nödvändigt vid utövande av en religion. 4.3 Inskränkningar i religionsfriheten Principer för inskränkning Under vissa reglerade förutsättningar får begränsningar göras av artikel 9(2) EKMR. Det finns två grundläggande principer som ligger till grund för eventuella begränsningar. Den första principen uttrycker att det är EKMR som anger de begränsningar som är tillåtna. Denna 37 Tyrer mot Förenade konungariket, para. 31; Marckx mot Belgien, para. 41. Se även Palm, Rättspraxis och tolkningsmetoder i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, s 742 och Van Dijk, m.fl., Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, s 759 och Ovey och White, The European Convention of Human Rights, s Van Dijk, m.fl., Theory and Practice of the European Convention on Human Right, s Kalaç mot Turkiet, para C mot Förenade Konungariket, s 6 och Arrowsmith mot Förenade Konungariket, s

21 princip får anses vara en förutsättning för hela EKMRs system och den kommer inte till uttryck i EKMR. 42 Artikel 18 EKMR reglerar den andra principen. Principen går ut på att de inskränkningar som har tillåtits inte får användas för andra fall än de fallen där det har tillåtits. Religionsfrihetens skydd i artikel 9 är starkt. Det är endast i de fall där en inskränkning är nödvändig som man kan göra ett ingrepp i religionsfriheten. Inskränkning får ske endast för att skydda vissa viktiga intressen. 43 Hänsyn skall tas till den centrala betydelsen som en övertygelse eller religion har för en person när inskränkning görs i religionsfriheten. Inskränkningen skall göras med en viss återhållsamhet. 44 Den inre dimensionen av religionsfriheten får ej inskränkas under några som helst omständigheter. Dock kan man säga att en begränsning kan ske när man gör en bedömning av vad som skall vara en övertygelse eller en religion men när det väl har gjorts och den skyddas av artikel 9 får den inte inskränkas. 45 Under vilka omständigheter som religionsfriheten kan inskränkas regleras i artikel 9(2) EKMR och den lyder, friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Det görs en bedömning i de fallen där Europadomstolen anser att artikel 9 är tillämplig om en inskränkning är berättigad eller ej Föreskriven i lag En inskränkning i religionsfriheten skall enligt artikel 9(2) vara föreskriven i lag vilket innebär att inskränkningen måste ha stöd i internationell eller nationell lagstiftning. Avsikten med föreskriven i lag är att inskränkningen skall ha en juridisk form. Ett behov fanns av att specificera vissa kvaliteter hos en lag eftersom vissa lagar var orättvisa. Detta gjordes för att de lagarna skulle kunna åberopas av en stat. 46 Det finns två krav som följer av uttrycket föreskriven i lag och dessa två krav har Europadomstolen tagit fram. Det första kravet är att lagen måste vara tillgänglig och det andra kravet är att den skall vara förutsebar för den 42 Ovey och White, The European Convention of Human Rights, s Danelius, Mänskliga rättigheter I europeisk praxis, s Ibid, s Fahlbeck, Ora et labora, s Taylor, Freedom of Religion UN and European Human Rights Law and Practice, s 293f. 21

22 enskilde. 47 Med tillgänglighet menas att lagen skall ha gjorts offentlig på något sätt för medborgarna. Med förutsebarhet menas att lagen skall formuleras på sådan sätt att medborgarna kan reglera sitt beteende efter innehållet av lagen. 48 Det krävs även en viss nivå av tydlighet för att inskränkningen skall betraktas vara föreskriven i lag. 49 Enligt Europadomstolen behöver inte en lag vara skriftligt för att det skall vara lag i Europakonventionens mening, även oskrivna lagar kan vara lagar i Europakonventionens mening. En oskriven lag måste dock uppfylla de krav som uppställs i Europakonventionen. 50 Detta resonemang har förtydligats av Europadomstolen. Europadomstolen menar att ordet lag inte skall uppfattat i sin formella bemärkelse utan i sin konkreta bemärkelse. 51 Föreskrifter och åtgärder som är konstruerade av professionella tillsynsmyndigheter betraktas enligt Europadomstolens uttalanden som lag. Förutsättningen är dock att tillsynsmyndigheten har fått fullmakt för normgivningskompetens av jämställt organ till parlamentet eller parlamentet själv. 52 Relevanta prejudikat anses vara likvärdiga med skrivna lagar. En lag skall vara tillgänglig, tydlig och förutsebar för att det skall vara en giltig inskränkning. Lagen skall vara tydlig till sin omfattning och eventuella konsekvenser för överträdelse av lagen Till skydd för ett legitimt ändamål Efter att Europadomstolen kommit fram till att inskränkningen har stöd i lag går de vidare med om inskränkningen introducerats till fördel för någon av de i artikel 9(2) angivna legitima ändamålen. Europadomstolen ställer upp kriterier som proportionalitet och nödvändighet i relation till de åtgärder som företagits för att säkerställa de legitima ändamålen. Det räcker med att endast ett av de legitima ändamålen är uppfyllt för att en inskränkning skall vara tillåtet. Oftast när Europadomstolen har gjort sin bedömning finner de att inskränkningen främjar flera av de angivna legitima ändamålen. 53 Det är oftast i samband med nödvändighetsbedömningen som bedömningen av ifall inskränkningen är till förmån för de legitima målen sker Sunday Times mot Förenade Konungariket, para Sunday Times mot Förenade Konungariket, para Hasan och Chaush mot Bulgarien, para Sunday Times mot Förenade Konungariket, para Leyla Sahin mot Turkiet, para Leyla Sahin mot Turkiet, para Ovey och White, The European Convention of Human Rights, s Van Dijk, m.fl., Theory and practice of the European Convention on Human Rights, s

23 4.3.4 Till skydd för den allmänna hälsan För att skydda och värna om den allmänna hälsan kan det vara nödvändigt att inskränka religionsfriheten i de fallen där manifestationen eller utövandet av en religion kan skada deltagarna psykisk eller fysiskt. 55 Av Europadomstolens praxis kan man se att det är ovanligt med inskränkningar som där grunden för inskränkningen har varit den allmänna hälsan. Målet X mot Förenade konungariket handlade om en fånges rätt att förfoga över en religiös bok. Denna bok innehöll avsnitt om olika försvarstekniker och kampsporter. Anledningen till att boken beslagstogs var för att man ansåg att det förelåg en risk för användandet av dessa tekniker och på det sättet var de andra intagnas hälsa i fara. Grunden för denna inskränkning var till skydd för den allmänna hälsan. Kommissionen kom fram till att det var nödvändigt med ett sådant ingrepp i detta fall Till skydd för den allmänna moralen För den allmänna moralens beskyddande och upprätthållande kan man göra inskränkningar i religionsfriheten. Även denna grund för inskränkning är ovanlig i Europadomstolens praxis. Religionen har en stor påverkan i den sociala och individuella moralen. Religionerna har inte alltid samma moraliska ideal. 57 Det kan vara svårt att i en stat som har flera religioner att uppnå en rättvis balans mellan religionernas moraliska ideal. De religioner som dominerar i en stat ligger oftast till grund för den nationella lagstiftningen och detta leder till att minoritetsreligionernas moral inte stämmer överens med lagstiftningen. Enligt artikel 9 kan detta vara en inskränkning av minoritetsreligionernas rättigheter. Medlemstaterna har ett vidsträckt tolkningsutrymme att bedöma om en inskränkning har gjorts med hänsyn till den allmänna moralen Hänsyn till andra personers fri- och rättigheter För att skydda andra personer fri- och rättigheter kan en stat bli tvungen att inskränka religionsfriheten enligt artikel 9. Ibland är det nödvändigt för en stat, där flera religioner 55 Evans, Freedom of Religion Under the European Convention of Human Right, s X mot Förenade Konungariket, sid 100f. 57 Evans, Freedom of Religion Under the European Convention of Human Rights, s

24 existerar sida vid sida att inskränka religionsfriheten i ett demokratiskt samhälle enligt Europadomstolen. Genom att göra inskränkningarna kan staten skapa harmoni och balans mellan de intressen som finns och samtidigt tillförsäkra att alla trosuppfattningar och religioner respekteras i ett samhälle. 58 Av de kriterier som uppställs i artikel 9(2) anses denna vara den som är mest oklar. 59 Några inskränkningar som har ansets vara nödvändiga för att skydda andra personers fri- och rättigheter har varit obligatorisk trafikförsäkringar och även förbudet mot användande av muslimsk huvudduk under skoltiden. 60 Det finns ingen definition på hur vitt skyddet för andra personers fri- och rättigheter är, varken från Europadomstolens eller Europakonventionens håll. De rättigheter som skyddas av Europakonventionen ingår medan det är oklart om andra fri- och rättigheter skall räknas in under denna punkt Inskränkningar skall vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle Det räcker inte med att inskränkningen är föreskriven i lag och tjänar ett legitimt syfte utan det krävs även att inskränkningen skall vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Begreppet nödvändig kan inte likställas med begreppet oumbärlig i den mening som anges i Europakonventionen enligt Europadomstolen. Den flexibilitet som begreppen användbar, önskvärd, rimlig och tillåtlig har, har inte begreppet nödvändig. 62 Det går inte att ha en generell formulering för vad som skall vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle utan man får göra en nödvändighetsbedömning utifrån varje enskild fall. Europadomstolen har dock formulerat vissa generella riktlinjer och principer för att en medlemsstat skall kunna göra den bedömningen om en åtgärd är att anse som nödvändigt eller inte. En inskränkning som görs av en stat skall vara påkallad på grund av ett angeläget samhälligt behov, pressing social need och det är just detta som Europadomstolen utreder vid en nödvändighetsbedömning. 63 Det Europadomstolen tittar närmare på är om det inskränkta ingripandet utgör ett överhängande fara mot det demokratiska samhället eller inte. 58 Kokkinakis mot Grekland, para. 33 och Refah Partisi (The Welfare Party) m.fl. mot Turkiet, para Harris, m.fl, Law of the European convention on Human Rights, s X mot Nederländerna samt Dahlab mot Schweiz. 61 Evans, Freedom of Religion Under the European Convention on Human Rights, s Handyside mot Förenade Konungariket, para. 48 och Silver m.fl. mot Förenade Konungariket, para Handyside mot Förenade Konungariket, para. 48 och Metropolitan Church of Bessarabia m.fl. mot Moldavien, para

25 Frågan blir då om manlig omskärelse är något som utgör ett överhängande fara mot det demokratiska samhället och om det finns ett behov av att förbjuda det. 5 Barnet 5.1 Vårdnadshavarens bestämmanderätt Barn är innehavare och utövare av rättigheter och det vore lämpligt att här undersöka hur dessa rättigheter förverkligas samt hur vårdnadshavarens bestämmanderätt förhåller sig till dessa rättigheter. Barn har en rättighet gentemot sin vårdnadshavare att få trygghet, en god fostran och omvårdnad. Med omvårdnad menar man att barnets psykiska och materiella behov skall vara uppfyllda. Med trygghet menas ett stabilt förhållande och rätt till ett liv med en vårdnadshavare. Det skall vara en samhörighet mellan barnet och vårdnadshavaren men samtidigt som barnet skall ges möjlighet till att frigöra sig från vårdnadshavaren allt eftersom barnet växer. 64 Vårdnadshavaren skall behandla barnet med respekt för sin egenart och person. Vårdnadshavaren skall vidare visa respekt för och ta hänsyn till barnets särdrag och individuella egenskaper. Ju äldre barnet blir desto starkare integritetsskydd skall barnet ha. Fullgörande av vårdnadshavarens tillsynsskyldighet kan innebära att skyddet för barnets privatliv begränsas. 65 De rättigheter som garanteras ett barn och vem som bär på ansvaret regleras närmare i 6 kap 2 FB. Ur den paragrafen kan man utläsa att det är vårdnadshavaren som har ansvaret för barnets personliga förhållanden samt ansvaret för att behoven i 6 kap 1 FB är uppfyllda. Det är i samma paragraf som tillsynsskyldigheten och underhållsskyldigheten finns. Även samhället har ett stort ansvar för att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda och det genom fritidsaktiviteter, barnomsorg, skola mm. 66 Bestämmanderätten för vårdnadshavaren regleras i 6 kap 11 FB. Denna rätt ger vårdnadshavaren rätten att bestämma i de frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I 64 Walin & Vängby, 6:1. Föräldrarbalken en kommentar på internet. 65 Walin & Vängby, 6:1. Föräldrarbalken en kommentar på internet. 66 Walin & Vängby, 6:2. Föräldrarbalken en kommentar på internet. 25

26 takt med att barnet växer och blir mognare skall vårdnadshavaren ta hänsyn till dennes önskan och synpunkter. Denna paragraf gäller när det är endast en person som ansvarar för vårdnaden om barnet. Vid gemensamt eller delad vårdnad skall regleringen i 6 kap 13 FB göras gällande. Hänvisning sker tillbaka till 11. Vårdnadshavarens bestämmanderätt är inte bara en rättighet utan också en skyldighet för denne. Det anses finnas en rätt för barn att själva i vissa fall handla i personliga angelägenheter utan att en direkt utrycklig bestämmelse finns för att stödja det. För att ett barn skall kunna handla/besluta självständigt krävs att barnet har uppnått en viss mognad. Vårdnadshavaren har en skyldighet att inte låta barnet bestämma i en allt för stor omfattning om barnet inte är moget nog för att ta ett sådant beslut eller om barnet riskerar att skadas till följd av ett sådant beslutfattande. Denna skyldighet följer av bestämmanderätten. Ju äldre och mognare barnet blir desto oftare är vårdnadshavarna skyldiga att ta hänsyn till vad barnet vill och önskar. Samtidigt har barnet en skyldighet att följa de beslut vårdnadshavarna beslutar års vårdnadskommitté gick närmare in på vad innebörden av bestämmanderätten var. Dock låg fokus på bestämmanderättens praktiska fördelning vid delat ansvar, vid gemensam vårdnad och även vid eventuella konflikter mellan vårdnadshavarna. 68 Kommittén tar även upp att det är många som vill ha en närmare reglering av omfattningen av och innehållet i bestämmanderätten. Kommittén påpekar att en sådan reglering eventuellt skulle förstärka och till och med att skapa nya tvister snarare än att lösa tvisterna. En närmare reglering av bestämmanderätten tycks ha en akademisk och teoretisk förklaring. Det är enligt utredningen omöjligt att kunna dra en tydlig gränsdragning av alla de eventuella problem som kan uppstå genom att reglera bestämmanderättens omfattning i detalj. Med hänsyn till detta anser utredningen att det skall vara en bedömning från fall till fall i fortsättningen och att hänsyn skall tas till de relevanta omständigheterna i de fallen Särskilt angående valet av religion De frågor som anses falla inom den dagliga omsorgen är sådana frågor som inte kräver medverkan av båda vårdnadshavarna enligt FB 6 kap 13 2 st. Enligt nyss nämnda lagrum krävs medverkan av båda vårdnadshavarna vid frågor som anses vara av ingripande 67 Walin & Vängby, 6:11. Föräldrarbalken en kommentar på internet. 68 SOU 2005:43, s. 125 ff. 69 SOU 2005:43, s