Ekonomirapporten maj 2011

Transkript

1 Ekonomirapporten maj

2 Global konjunktur Återhämtningen drivs av tillväxtländerna Källa: Reuters EcoWin 2

3 Globala råvarupriser Tar maten och oljan slut? 3

4 Svensk konjunktur Starka investeringar och export BNP 5,5 5,5 4,8 3,5 Import 13,6 12,7 9,9 8,7 Privat konsumtion 0,4 3,5 3,6 4,2 Offentlig konsumtion 1,7 2,6 1,1 0,8 kommun 1,9 1,9 1,2 1,1 stat 1,2 4,7 0,8 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 16,3 6,3 10,0 11,0 Lagerförändring, bidrag 1,7 2,1 0,2 0,3 Export 13,4 10,7 11,2 5,5 Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 4

5 Svensk konjunktur Fallande sparkvot och stark inkomsttillväxt Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 5

6 Svensk konjunktur BNP drivs av inhemsk efterfrågan Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 6

7 Prognoser över förändring av BNP, i procent per år

8 Svensk ekonomi God tillväxt bäddar för stark arbetsmarknad Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 8

9 Näringslivets produktivitetstillväxt ökning i procent per år

10 Arbetsmarknaden Sysselsättningen tillbaka på ruta ett men fortsatt hög arbetslöshet Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 10

11 Sysselsättning, ökning av antalet arbetade timmar i procent per år

12 Arbetslöshet i procent

13 Löneökningar, (enligt konjunkturlönestatistiken) i procent per år

14 Offentliga finanser Staten står för sparandet, KL-sektorn visar underskott Källa: Konjunkturinstitutet, SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 14

15 Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, maj 2,1 2,8 4,2 4,4 4,2 19,0 VP, apr ,6 1,7 4,8 4,9 4,5 19,9 ESV, mar ,5 1,9 4,3 4,5 4,1 18,5 SKL, feb ,8 2,3 4,1 4,1 4,0 17,4 BP, okt 2010* 1,9 1,1 4,0 4,5 4,5 17,0 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting.

16 KL-sektorns finanser Skatteunderlaget växer på 16

17 KL-sektorns finanser Avvecklingen av konjunkturstödet biter Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting 17

18 Beräknat resultat i kommunsektorn enligt regeringens och SKLs prognoser i miljarder kronor Vårprop SKLs februariprognos 19 10,4 3, SKLsEkonomirapport maj

19 Starka resultat i kommunerna 2010 Ekonomirapport maj Kommunerna

20 Kommunernas finanser Resultat nära noll år 2015 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 20

21 Kommunernas finanser 14 kommuner med underskott 2010 Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 21

22 Landstingens resultat Årets resultat Resultatet som andel av skatter och gen statsbidrag r o n ro k r e rd ilja M

23 Landstingens finanser Några goda år men underskott fr o m år 2014 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 23

24 Landstingens finanser 18 landsting visade överskott 2010, rekordmånga klarade god hushållning Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 24

25 Samband effektivitet och kostnader Kostnad per invånare Jämtland Gävleborg Norrbotten ,75 Låg kostnad Goda resultat Kalmar 0,70 0,65 Halland Västra Götaland Västernorrland Jönköping Stockholm Gotland Dalarna Blekinge Västmanland Sörmland Skåne Värmland Östergötland Västerbotten Örebro Uppsala Kronoberg 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 Resultatindex för primärvård 25

26 sektorns finanser Gradvis svagare resultat, konjunkturstödet avvecklas Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting 26

27 Historiskt har kommunernas kostnader ökat 1,1 procent per år mer än vad som kan förklaras av befolkningsförändringar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 27

28 De resurser som frigörs när man får ett överskott eller när man lyckas effektivisera används oftast till att utveckla eller förstärka annan verksamhet Källa: Reuters EcoWin 28

29 Konsten att balansera en ekonomi då förutsättningarna ändras Efter budgetbeslut leder ökade intäkter till lättade sparkrav och tillfälliga satsningar, särskilt om tillskotten är tillfälliga! Ekonomirapport maj Kommunerna

30 Anpassa, anpassa, anpassa! Ekonomirapport maj Kommunerna

31 Merparten av kommunerna klarar god ekonomisk hushållning 2010 Ekonomirapport maj Kommunerna

32 Resultatskillnaderna krymper 32

33 ...men inte utan konjunkturstödet Ekonomirapport maj Kommunerna

34 7 miljarder högre skatteintäkter bidrar till högt resultat 2011 Ekonomirapport maj Kommunerna

35 Återhållsamheten hur länge då? Kostnadsvolym med ej uppräknade statsbidrag och resultat motsvarande 2 procent av skatter och bidrag Kostnadsvolym utfall , prognos , trend inkl. demografi Kostnadsvolym trend inkl. demografi Ekonomirapport maj Kommunerna

36 Landstingen Demografi och trend Kostnadsvolym Volym givet oförändrade statsbidrag o resultat på 2 procent 36

37 Läkemedelskostnader 37

38 Avveckling av stöden bidrar till att resultatet dyker, med uppräknade statsbidrag från 2013 dämpas fallet! Ekonomirapport maj Kommunerna

39 Volymen ökar snabbare än sysselsättningen Löner, LP Löner, FP Antal timmar Total kostnad, LP Total kostnad, FP = prognos 39

40 KL-sektorns sysselsättning Minskande andel egen regi i kommunerna, oförändrad i landstingen 40

41 Vinst och rörelsemarginal i privata företag inom vård, skola och omsorg Bransch Avkastning på totalt kapital % Rörelsemarginal % Avkastning på totalt kapital % Rörelsemarginal % Utbildning 12,3 6,7 14,4 7,0 Hälso- o sjukvård 12,1 10,9 17,2 11,2 Omsorg ,9 12,8 7,9 Totalt bransch 11,9 8,6 16,0 9,2 Hela näringslivet 9,0 6,4 9,8 8,0 källa SCB

42 Vinstbegreppet svårt! - Risknivå - Hur mogen är branschen? - Investeringar - Aktieägarlån - Hyra in personal - Företagsförvärv /ombildningar - Branch-segment

43 LOU Skolpeng LOV Barnomsorgspeng Vårdval

44 Resultat för medborgarna? Man kan ju byta om man inte är nöjd?? Inget tyder på att brukarna har fått sämre verksamhet!

45 Uppdrag till Statskontoret Att göra en översyn av kommunmomsen inom - Förskoleverksamhet - Grundskola och obligatorisk särskola - Gymnasieskola och gymnasiesärskola - Samt en bedömning av momsskatteandelarna uppdelat på hälsooch sjukvård, äldrevård och äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg Anledning: 6 procents återsökning av momsen bygger på en schablon baserad på en skattesats om 25 procent samt att personalkostnaderna motsvarar 70 procent. Detta har förändrats enligt regeringen som är uppdragsgivare. Uppdraget redovisat

46 Vad visar utredningen - Ersättningen för viss mervärdesskatt kan sänkas - Enligt analysen skulle en sänkning på 1-2 procentenheter leda till att ersättningsnivån bättre motsvarar den faktiska nivån. - Skillnaden är särskilt tydlig när lokalkostnaderna exkluderas - Vissa svårigheter att ta fram mervärdesskattens andel av lokalkostnaderna. Här behövs ytterligare analys.

47 Hur hög är den verkliga momskostnaden?

48 Vård och omsorg om äldre och handikappade inkl. lokaler exkl. lokaler Kalmar kommun 4,5 % 2,1 % Individ- och familjeomsorg Kalmar kommun IFO-boenden (4 st) inkl. lokaler exkl. lokaler 2,7 % 2,1 % 3,1 % 4,7 %

49 Hälso- och sjukvård Västmanlands läns landsting inkl. lokaler exkl. lokaler Primärvård 4,0 % 3,0 % Psykiatri 3,6 % 2,4 % Genomsnitt 3,8 % 2,7 %

50 Varför vinst hos privata? - Gynnsamma villkor för övertagande - Ersättningsnivån har baserats på de kostnader en mindre effektiv egenregi har haft. - Momskompensation - Systematiska fördelar - Effektivitetsskillnader - Nya företag, ny personal - Frihet som eget företag att välja optimala lösningar - Andra drivkrafter Kommunsektorn har också haft överskott!!

51 Skillnader i ersättning hemtjänst Omsorgstjänster Servicetjänster Beviljad tid Utförd tid Beviljad tid Utförd tid Lägsta ersättning Högsta ersättning Genomsnittsersättning

52 Skillnader i ersättning pedagogisk verksamhet Förskola 2 Förskola 2 Förskola 5 Förskola 5 Grund-skola Grund-skola år heltid år 15 tim år heltid år 15 tim Fritidshem åk 3 åk9 Min Medel Max

53 Varför skiljer ersättningen - Olika belopp för olika åldrar och skolår eller ett genomsnittligt belopp per verksamhetsform. - Olika belopp beroende på barnens vistelsetider i barnomsorgen eller på fritidshem. - Om den fristående huvudmannen själv tar in föräldraavgiften eller om kommunen gör det. - Hur mycket av resurserna som fördelas på annat sätt än peng/bidrag per barn och elev, t.ex. om en fristående huvudman har fri tillgång till kommunens lokaler, då ingår inte lokalkostnader i bidraget. - Extraordinära kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd fördelas via ett tilläggsbelopp och det kan variera hur stor del av de totala resurserna som fördelas i grundbeloppet respektive tilläggsbeloppet. - Kostnader för modersmål fördelas via ett tilläggsbelopp och vissa kommuner har socioekonomiska viktningar utöver grundbeloppet. - Olika struktur i kommunerna och därmed olika förutsättningar vilket leder till kostnadsskillnader. - Skillnader i ambitionsnivå och politiska prioriteringar. 53

54 Kommittédirektiv - En nationell samordnare för hemsjukvård Uppdrag: - identifiera och analysera problem för att resten av landets kommuner på frivillig väg ska överta ansvaret för hemsjukvården, - formulera strategier för hur ett frivilligt övertagande av hemsjukvården från landsting till kommunerna kan genomföras i de landsting där landstinget är huvudman för hemsjukvården, - utreda om kommunerna ska ges befogenhet att anställa eller på annat sätt tillhandahålla läkare Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2011.

55 Delbetänkande 31 januari - 50-tal avtal om medfinansiering om totalt 65 miljarder kronor - Föreslå processer och riktlinjer för medfinansiering av transportinfrastruktur, t.ex. i form av bidrag eller brukaravgifter, i det framtida planeringssystemet för transportsystemet - Lyckad förhandlingsprocess. I de allra flesta fall säger sig båda parter vara nöjda med såväl resultat som arbetets genomförande givet de otydliga förutsättningarna. - Parternas tolkning av i vilken mån det har varit möjligt för medfinansiären att påverka objektets utformning eller prioritering i förhållande till andra objekt har varit oklar

56 Kommittédirektiv - Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transport-infrastrukturen Utvärdering av förhandlingsarbetet kring medfinansieringsavtal Analysera Trafikverkets förslag till nytt planeringssystem Anpassa förslaget till nytt förslag om medfinansiering Lämna förslag på justeringar och kompletteringar som kan utveckla och förtydliga Trafikverkens förslag Uppdraget ska slutredovisas 31 maj 2011

57 Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn - Utredaren ska lämna förslag på en reglering som utvidgar Migrationsverkets möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse om mottagande saknas. - Utredaren ska analysera olika tänkbara alternativ för hur anvisning av ensamkommande barn till kommuner ska ske - redovisas senast den 15 oktober 2011

58 Departementspromemoria ersättning ensamkommande flyktingbarn - Kartläggning av vilka ersättningar som i dag betalas ut till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn - En jämförelse så långt det är möjligt ska ske mellan utbetalda ersättningar och faktiska kostnader. - Bedömning av om nuvarande nivåer på befintliga schablonersättningar behöver justeras, - Beskrivning av bakgrund, tillvägagångssätt och förslag i form av en Ds.

59 Välfärdens finansiering Lösningsförslag: Höja avgifterna Höja skatten Eget ansvar Rationaliseringar Lägre lönekostnadsökningstakt Vi måste ta tag i frågan nu!!