ALNARPS MJÖLKDAG. Tuffa utmaningar och vägar till framtidens mjölkproduktion! 20 november 2018

Transkript

1 ALNARPS MJÖLKDAG Tuffa utmaningar och vägar till framtidens mjölkproduktion! 20 november 2018 Institutionen för biosystem och teknologi (SLU - BT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier ek för Skånemejerier Skånesemin ek för LRF Skåne Bioosystem och teknologi och Partnerskap Alnarp

2 Alnarps mjölkdag 20 november 2018 Innehållsförteckning Reflektioner om årets(?) utmaning torkan - Mathias Jonsson 5 Vad gör vi om det inte regnar på vallen förrän i augusti? - Rolf Spörndly 7 Hur mycket kan man betala för grovfodret och biprodukterna? - Caroline Ivarsson 19 Möjligheter och begränsningar med digitalisering och elektroniska hjälpmedel i mjölkproduktionen - Anders Herlin 29 TopCow - Grunden till ökad lönsamhet för Sveriges Mjölk- och Nötköttsproducenter - Jannike Andersson och Christoffer Isenstråle 35 Nollvision hälta? Omöjligt eller hur når vi dit? Evgenij Telezhenko 49

3 Välkommen till Alnarps mjölkdag Tisdag 20 november 2018 Tuffa utmaningar och vägar till framtidens mjölkproduktion! Arrangeras av SLU-Alnarp Inst. f. biosystem och teknologi, Skånemejerier ek för, Skånemejerier, Skånesemin, LRF Skåne och Partnerskap Alnarp Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenter. Program 09:00 10:00 Registrering, kaffe med smörgås 10:00 Välkomna, inledning och en kort omvärldsanalys Anders Herlin, BT, SLU - Reflektioner om årets(?) utmaning torkan - Mathias Jonsson, Ogestad - Vad gör vi om det inte regnar på vallen förrän i augusti? - Rolf Spörndly, HUV, SLU - Hur mycket kan man betala för grovfodret och biprodukterna? - Caroline Ivarsson, CI Affärsrådgivning - Panel: Frågor och diskussion Lunch 13:00 Fortsättning: - Möjligheter och begränsningar med digitalisering och elektroniska hjälpmedel i mjölkproduktionen - Anders Herlin, BT, SLU - TopCow - Grunden till ökad lönsamhet för Sveriges Mjölk- och Nötköttsproducenter - Jannike Andersson och Christoffer Isenstråle, Skånesemin - Nollvision hälta? Omöjligt eller hur når vi dit? Evgenij Telezhenko och Christer Bergsten, SLU - Panel: Frågor och diskussion Kaffe och förfriskningar, avslutning Plats: Aulan Alnarpsgården, Alnarp Kostnad: 350 kronor (inkl. moms), studenter på lantbruksskolor halv avgift. Inkluderar dokumentation, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe, faktureras i efterhand. Anmälan: Senast den 16 november 2016 kl 13:00 på Partnerskap Alnarps hemsida i första hand: klicka vidare under aktuellt kalendarium i andra hand e-post: anders.herlin@slu.se, samt undantagsvis per telefon Bioosystem och teknologi och Partnerskap Alnarp

4 Alnarps mjölkdag 20 november 2018

5 Alnarps mjölkdag 20 november 2018 Reflektioner om årets(?) utmaning torkan Mathias Jonsson, Ogestad

7 KRISFODER TILL IDISSLARE VAD GÖRA OM DET INTE KOMMER NÅGOT REGN I AUGUSTI HELLER? OLIKA MÖJLIGHETER ATT ÖVERVÄGA AV ROLF SPÖRNDLY INST. FÖR HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD SLU OLIKA MÖJLIGHETER HELSÄDESENSILAGE (VETE-KORN-HAVRE) ENSILAGE AV ÄRT, ÅKERBÖNA, RAPS HALM SÅDD AV SNABBVÄXANDE GRÄS VASS BARK, LÖV 1

8 EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSPLAN Juni Juli Augusti September Oktober November Vecka Åtgärd Skörda vallen i axgång trots låg mängd Börja leta nya beten. Grannar. Ungdjur till skogsbete Om andraskörden inte vuxit, låt den stå. Slå först när regn kommer. Fortsätt leta beten. Våtmarksbeten. Beta vass Slå spannmålsgrödor till helsädesensilage Så mellangrödor efter helsäd för skörd i september Spara och köp in halm från spm-odlare. Ammoniakbehandla Så mellangrödor efter spannmål för skörd i oktober Alternativa fiberkällor också i kraftfoder Skörda vass Skörda/beta mellangrödor efter helsädesensilage Skörda/beta mellangrödor efter spm Beta vall Ensilera sockerbetsblast HELSÄDESENSILAGE MJ NEL 20 RP AAT PBV VETE 10,9 5, RÅG 9,3 5, KORN 10,0 5, HAVRE 9,7 5,

9 ENSILAGE AV ÄRT, ÅKERBÖNA ELLER RAPS MJ NEL 20 RP AAT PBV ÄRT 13,8 5, ÅKERBÖNA 9,2 5, RAPS 11,1 6, Tillbaka till åtgärdsplan HALM Ammoniakbehandling (NH 3 ) - i stackar av många halmbalar - i rundbalar -i slang Ökar smältbarheten av fibern så energivärdet stiger ca 25 % Tillför kväve så råproteinhalten stiger med % TS- halten bör vara ca 80 % - inte torrare - Entreprenörer tillsätter koncentrerad ammoniak-gas genom spjut. - Låt verka i 4-8 veckor vid 15 ºC, längre vid kallare temperatur - Lufta fodret 3-4 dagar innan utfodring - OBS varning inget grönt material får finnas med i halmen (insådd, kvickrot, grönskott). Det kan bildas 4-metyl-imidazol, ett starkt nervgift. Dödsfall bland djur har förekommit. 3

10 HALM Lutning av halm (NaOH) - Våtlutning - Torrlsutning Våtlutning (för gårdsbruk) - 1,5 %-ig NaOH som halmbalar doppas i Får rinna av under 1-2 timmar - Låtverka 3-6 dagar innan utfodring Torrlutning (som lutad spannmål) - Hackad halm i fullfodervagn - Halmen kan vara torr eller fuktig - Tillsätt 4,5 % NaOH (kaustic soda), blanda - Tillsätt vatten enl tabell: Vattenhalt: 12% 16% 20 % Tillsatt liter vatten: Våtlutning ökar smältbarheten av fibern så energivärdet stiger med % Torrlutning ökar smältbarheten av fibern så energivärdet stiger med ca 25 % Tillför inget kväve så råproteinhalten stiger inte HALM MJ NEL 20 RP SMB RP AAT PBV VETEHALM 6, RÅGHALM 6, KORNHALM 6,6 2, HAVREHALM 6, STRÅSÄD, OBEH 6, STRÅSÄD, NH 3 -BEH 8,3 3, STRÅSÄD, LUTAD 8,2-9,5 3, Tillbaka till åtgärdsplan 4

11 SÅDD AV SNABBVÄXANDE ARTER EN LÖSNING SOM KRÄVER ATT REGNET KOMMER IGÅNG Ettåriga arter som kan avkasta 4-6 ton efter dagar. Sådd 1 augusti skörd början av oktober - Korn eller havre (inte i renbestånd då kräver lägre temperatur för bra bestockning) - Råg - Westervoldiskt rajgräs - Fodervicker, oljerättika, stubbrova - Foderraps (höstraps) - Foderärt, äkerböna - Italienskt rajgräs (Tips från Olssons frö) Blandningar, exempel: - Exempel 1 korn 100 kg, raps 5 kg, fodervicker 25 kg eller persisk klöver 10 kg - Exempel 2: Westervoldiskt rajgräs 20 kg, 5 kg persisk klöver, 5 kg foderraps (kan ge 2 skördar) - Exempel 3: Italienskt rajgräs som betas en gång på hösten och som sedan betas tidigt nästa vår då det kommer igång tidigare än de vanliga vallarna. Tillbaka till åtgärdsplan 5

12 VASS Sommarskördad högre näringsvärde Foto: Terhi Ajosenpää (FIN) Foto: Henri Vaarala (FIN) Foto: Terhi Ajosenpää (FIN) Foto: Erik Gregeby (SWE) 6

13 Skörd på fastmark i Blekinge 2018 (foto M. Emanuelson) Vinterskördad lägre näringsvärde 7

14 Hur mycket vass finns det? Ingen officiell statistik. Ingen nationell uppföljning där arealen mäts fortlöpande, såsom för skog, åker och äng. Största undersökningen gjordes 1978 av Granéli & Björk (1980). Då gjordes provskördar på 41 platser söder om en linje Karlstad-Gävle. Även senare mätningar har gjorts i södra Sverige. Bl.a delar av Östersjökusten (Berglund, 2010) Oskarshamns kommun, 30 ha Mönsterås kommun, 260 ha Kalmar kommun, 180 ha Torsås kommun, 20 ha Summa 530 ha vass i sammanhängande områden över 1,0 ha i Kalmar län (Berglund (2010) Berglund har också uppskattat att Östersjökusten i Blekinge och Kalmar län har ca 0,5 ha vass per km kustlinje 8

15 Granéli & Björk uppskattade den totala vassarealen till ca ha. Då hade man bara räknat med sammanhängande ytor över 0,5 ha. Enligt den stora inventeringen av Granéli och Björk är arealen som understiger 0,5 sammanhängande ytor ungefär lika stor. Det leder fram till att ca ha är den totala vassarealen i Sverige (södra Sverige). Det stämmer överens med en uppskattning som Johan Svensson vid Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) gjorde Man uppskattade då den totala vassarealen i Sverige till ha Baserat på skörd per hektar och halten kväve (N), fosfor (P) och Kalium (K) publicerat av Granéli & Björk (1980) och Isaksson (2012) samt egna studier sammanfattar Gregeby (2012) följande upptag av vass: Växtnäring i vass vid skörd i augusti (Gregeby, 2012) kg per ha Kväve (N) Fosfor (P) 6-7 Kalium (K)

16 Studier vid SLU (Prade, 2017) har visat att med organiserad odling av vass i rännor våtmarksvegetation som svämmas med dräneringsvatten från jorbruksmark i Skåne kan betydligt större mängder växtnäring bortföras med vass. Vass odlad i produktionsvåtmarker bortförde 212 kg kväve 16,7 kg fosfor 162 kg kalium Prade visade även att huvuddelen av den upptagna växtnäring togs från vattnet och inte från marken FODER TS 1 MJ RP SMB RP SOMMARSKÖRDAD 40 6, HÖSTSKÖRDAD 60 4, VINTERSKÖRDAD 80 3, (Eriksson et al 1976) 1 TS-halten är ett uppskattdet värden. Dvs bara sommarskördad är ensilerbar. - Måste sommarskördas - Måste konserveras - ensilering - Relativt lågt energivärde (låg smältbarhet) Tillbaka till åtgärdsplan 10

17 BARK, LÖV TS MJ RP SMB RP TALLBARK 50 7, ASPBARK 50 7, ASPLÖV 85 7, SLUTSATSER 1. GE VALLFODER OCH HELSÄD TILL HÖGMJÖLKADE KOR 2. GE HALM, NH 3 -BEHANDLAD ELLER LUTAD HALM TILL LÅGMJÖLKARE 3. SÅ MELLANGRÖDA SOM BETAS PÅ HÖSTEN ELLER ENSILERAS 4. GE VASS OCH BARK TILL OCH SINKOR OCH I KÖTTPRODUKTIONEN ELLER TILL STRÖ OCH SPAR STRÖHALM TILL FODER 11

19 Hur mycket kan man betala för grovfodret och biprodukterna? Caroline Ivarsson CI Affärsrådgivning Stora variationer mellan företag Olika förutsättningar i olika företag ger olika utfall Exempel som visar var nivåerna kan ligga Några tips för att mildra negativa effekter CI Affärsrådgivning 1

20 Vad händer med ekonomin om jag påverkar produktionen per ko eller drar ned antalet kor? Mindre foder varje individ tilldelas mindre foder Mindre foder förtid jag väljer/tvingas att slå ut/slakta i CI Affärsrådgivning Förhindra sänkt giva per ko Underhållsfoder oberoende av producerad mängd mjölk Enligt teorin går det åt 5 6 MJ foder per producerat kg ECM mjölk på marginalen Förutsätter att djuren svara på en höjd eller sänkt fodergiva CI Affärsrådgivning 2

21 Förhindra sänkt giva per ko. Möjligt pris / MJ om produktionseffekt 5,5 MJ/kg Mjölkpris (kr/kg): 3,00 kr 3,50 kr 4,00 kr Foderåtgång MJ på marginalen: 5,5 MJ 5,5 MJ 5,5 MJ Möjligt pris per MJ foder: 0,55 kr 0,64 kr 0,73 kr CI Affärsrådgivning Var ska jag få pengarna ifrån? Stor lönsamhetssänkning vid sänkt giva. Effekt hela laktationen JA, MEN VAR SKA JAG FÅ PENGARNA IFRÅN!!!??? Foderinventering/planering, 30 % av rådgivningskostnaden Likviditetsplanering, 30 % av rådgivningskostnaden Finansiärer/Banker: Bättre finansiera nu än sen. Var krass mot dig själv! Finns det något jag kan omvandla till pengar? Har du justerat preliminärskatten? Flytta fram utbetalningar genom planerade överenskommelser Senarelägg investeringar CI Affärsrådgivning 3

22 Förhindra att slå ut / slakta i förtid (en/få kor) Förlorat produktionsår för en ko 3,00 kr/kg mjölk 3,50 kr/kg mjölk 4,00 kr/kg mjölk Intäkter Enhet Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Pris Kronor Levererad mjölk kg 3, kr , kr 4, kr Övriga intäkter st kr kr kr Summa intäkter kr kr kr Direkta produktionskostnader Grovfoder kg ts 0, ,00 Halm kg 1, kr 182 1, kr 1, kr Kraftfoder, mineral o mjölknäring kg kr kr kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader Övriga rörliga kostnader st kr 0, kr kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Arbetskostnader & kvotränta Arbete djurskötare tim kr kr kr Summa arbetskostnader kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Max foderpris på marginalen: kr/4482 kg kr / 4482 kg kg / 4482 kg CI Affärsrådgivning Förhindra att slå ut/ slakta i förtid (en/få kor) Mjölkpris: 3,00 kr/kg mjölk 3,50 kr/kg mjölk 4,00 kr/kg mjölk Täckningsbidrag 2, utan grovfoder kr kr kr Foderbehov: 4482 kg 4482 kg 4482 kg Max foderpris på marginalen: kr/4482 kg kr / 4482 kg kg / 4482 kg Max foderpris på marginalen: 2,76 kr/kg 3,82 kr/kg 4,88 kr/kg Max foderpris på marginalen: 0,26 kr/mj 0,36 kr/mj 0,46 kr/mj CI Affärsrådgivning 4

23 Addera effekt förlorad kviga..? (en/få kor) Färre mjölkkor längre fram..??? 2,90 kr/kg mjölk 3,50 kr/kg mjölk 4,10 kr/kg mjölk Intäkter Enhet Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Pris Kronor Levererad mjölk kg 2, kr , kr 4, kr Övriga intäkter st kr kr kr Summa intäkter kr kr kr Direkta produktionskostnader Kalvfärdig kviga st kr 38% kr kr Grovfoder kg ts 0, kr , kr 0, kr Halm kg 0, kr 182 0, kr 0, kr Kraftfoder, mineral o mjölknäring kg kr kr kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader Övriga rörliga kostnader st kr 0, kr kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Arbetskostnader & kvotränta Arbete djurskötare tim kr kr kr Summa arbetskostnader kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr 1, , , Max foderpris på marginalen: 1,97 kr/kg 3,25 kr/kg 4,52 kr/kg Max foderpris på marginalen: 0,19 kr/mj 0,31 kr/mj 0,43 kr/mj CI Affärsrådgivning Maximalt foderpris och näringsinnehåll (mindre fodermängder) Mjölkpris: 3,00 kr/kg mjölk 3,50 kr/kg mjölk 4,00 kr/kg mjölk 2,90 kr/kg mjölk sen 4,10 kr/kg mjölk sen Förlorat produktionsår för en ko Max foderpris på marginalen: 0,26 kr/mj 0,36 kr/mj 0,46 kr/mj Färre mjölkkor längre fram..??? Max foderpris på marginalen: 0,19 kr/mj 0,31 kr/mj 0,43 kr/mj Max foderpris vid effekt enl. ovan 0,45 kr/mj 0,67 kr/mj 0,89 kr/mj Vallensilage ex. 10,5 MJ/kg ts Majsensilage ex. 10,4 MJ/kg ts Potatisdrank ex. 11,4 MJ/kg ts Sockerbetsblast ex. 10,1 MJ/kg ts Halm ex. 6,6 MJ/kg ts Grovkraftfoder ex. 12,6 MJ/kg ts eller 11,7 MJ/kg ts CI Affärsrådgivning 5

24 Maximalt foderpris och näringsinnehåll (lite större fodermängder) Mjölkpris: 3,00 kr/kg mjölk 3,50 kr/kg mjölk 4,00 kr/kg mjölk 2,90 kr/kg mjölk sen 4,10 kr/kg mjölk sen Förlorat produktionsår för en ko Max foderpris på marginalen: 0,18 kr/mj 0,28 kr/mj 0,38 kr/mj Färre mjölkkor längre fram..??? Max foderpris på marginalen: 0,11 kr/mj 0,23 kr/mj 0,35 kr/mj Max foderpris vid effekt enl. ovan 0,29 kr/mj 0,51 kr/mj 0,73 kr/mj Vallensilage ex. 10,5 MJ/kg ts Majsensilage ex. 10,4 MJ/kg ts Potatisdrank ex. 11,4 MJ/kg ts Sockerbetsblast ex. 10,1 MJ/kg ts Halm ex. 6,6 MJ/kg ts Grovkraftfoder ex. 12,6 MJ/kg ts eller 11,7 MJ/kg ts CI Affärsrådgivning Den ekologiska gården. Mindre fodermängder Mjölkpris: 3,75 kr/kg mjölk 4,375 kr/kg mjölk 5,00 kr/kg mjölk 3,65 kr/kg sen 5,10 kr/kg sen Förlorat produktionsår för en ko Max foderpris på marginalen: 0,25 kr/mj 0,34 kr/mj 0,44 kr/mj Färre mjölkkor längre fram..??? Max foderpris på marginalen: 0,16 kr/mj 0,27 kr/mj 0,38 kr/mj Max foderpris vid effekt enl. ovan 0,41 kr/mj 0,61 kr/mj 0,82 kr/mj Lite större fodermängder Förlorat produktionsår för en ko Max foderpris på marginalen: 0,17 kr/mj 0,26 kr/mj 0,36 kr/mj Färre mjölkkor längre fram..??? Max foderpris på marginalen: 0,08 kr/mj 0,19 kr/mj 0,30 kr/mj Max foderpris vid effekt enl. ovan 0,25 kr/mj 0,45 kr/mj 0,66 kr/mj CI Affärsrådgivning 6

25 Var ska jag få pengarna ifrån? Stor lönsamhetssänkning vid reducerad besättning. JA, MEN VAR SKA JAG FÅ PENGARNA IFRÅN!!!??? Foderinventering/planering, 30 % av rådgivningskostnaden Likviditetsplanering, 30 % av rådgivningskostnaden Finansiärer/Banker: Bättre finansiera nu än sen. Var krass mot dig själv! Finns det något jag kan omvandla till pengar? Har du justerat preliminärskatten? Flytta fram utbetalningar genom planerade överenskommelser Senarelägg investeringar CI Affärsrådgivning Likviditetsplanering LIKVIDITETSBUDGET ,5 58 Inbetalningar Jan Feb Mars Apr Maj 3011 Höstvete 3031 Höstraps 3056 Sockerbetor 3081 Miljöstöd 3110 Mjölk Efterlikvid mejeri 3118 Kalvar Nötkreatur CI Affärsrådgivning 7

26 Likviditetsplanering 400,0 Budgeterad likviditet på checkkonto 2019 (t kr) 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Lägg till en sidfot CI Affärsrådgivning Att tänka på.. Se över och planera foderbalanser inför det kommande året Se över och planera likviditeten inför det kommande året Se till korna i första hand och komplettera till kvigorna Köp foder! I de flesta fall är det inte för dyrt! Planera även långsiktigt. Det finns risk för följder i många år. Jobba bl.a. med beläggningsplan och använd vid behov könssorterat. CI Affärsrådgivning 8

27 Tack! Caroline Ivarsson CI Affärsrådgivning CI Affärsrådgivning 9

29 Möjligheter och begränsningar med digitalisering och elektroniska hjälpmedel i mjölkproduktionen Anders Herlin Biosystem och teknologi Agenda Inledning Precision Livestock Farming för mjölkproduktionen Nytta och ekonomi Inledning Utmaningar för mjölkproduktionen Varför? Många djur att hantera lite tid per djur och hög kostnad för arbetskraft Ingen personal närvarande under stor del av dygnet Prispress krav på hög effektivitet alltid Känslig produktion förluster Mycket data som behöver tolkas till information och insikter och resultera i handlingar Vad behöver göras? Finna brunstiga kor, ha kontroll över reproduktion Finna och behandla kor med mastit Fånga upp sjuka kor i tidig laktation Finna och behandla halta kor Förstå och övervaka näringsstatus Foderintag Hull fet/tunn Våmfunktion/hälsa (ph/idissling) Bättre övervakning och precision Idag/imorgon Automatiska system Teknologier som kvantitativt mäter och hanterar beteende, hälsa och avkastning. Döda kor (kadaver) är slutet på en process som påbörjats långt innan och som kunde upptäckts och åtgärdats, t ex hälta Sjuklighet Låg fertilitet ofta beroende på låg upptäckt Näringsbehov Näringstillförsel - Fysiologisk status 1

30 Precisionsdjurhållning (Precision Livestock Farming, PLF) Managementsystem i animalieproduktionen som baseras på kontinuerlig, automatisk real-tids övervakning av djur för styrning och kontroll av produktion, reproduktion, hälsa, välfärd och produktionens miljöpåverkan Automatisk övervakning: Sensorer Aktivitet, mjölk kvalitet -vikt, foder konsumtion Mätning Modell -tidsserieanalys -Avacerad data bearbetning Information tillförlitlighet?? Alarm! Hull Vad kan man övervaka hos en ko? Mjölkmängd och mjölksammansättning Juverhälsa Våm ph Position Beteende/interaktioner Temperatur Hjärtfrekevens Andning Sömn metanutsläp Tuggande, idissling Foderintag Sensor teknologier på marknaden: 31 brunstdetektorer 9 idissling 5 vomförsurning/acidos 32 precisionsutfodring 19 automatisk kalv utfodring 13 mastitdetektorer 4 positionsgivare 7 kalvningslarm 4 mjölk analys 15 sensorer for getter 14 temperatur Källa: Hälta Aktivitet/rörlighet Liggande/stående Idissling/aktivitet - brunst Brunstupptäckt Visuellt/manuellt Stegmätare och aktivitetsmätare Idissling Upphoppssensorer, svansfärg Progesteron 11 2

31 Progesteron Herd navigator - Progesteron ovulation ovulation Bestämma dräktighet Brunst Brunstupptäckt med sensorer Brunst observation genom Aktivitetsmätare, halsrem Sannolikhet för upptäckt 36% - 90% Aktivitetsmätare, fotboja 63% - 89% Visuell upptäckt (3 x/dag 20 min) 20% - 59% Effektivitet Aktivitetsbaserade sensorer beroende av kornas ökade aktivitet men hala golv kan minska detta! Arbetsbesparing slipper 3-4 brunstrundor! Högre detektion Visuellt 50-60% till ca % med sensorer Tveksamt om man kan tjäna mer om man redan har bra visuell brunstupptäckt Beakta besättningsdynamik behov av mindre rekrytering, fler laktationer per ko Progesteron Nära 100% På köpet med brunstsensorer SenseTime TM (aktivitet + idissling) Lönsamhet enligt Växa Med brunstpassning dygnet runt intjänas kr på ett år.* Det innebär att SenseTime har betalat sig inom 8 månader. Minskad brunstpassningen med 40 minuter per dag och sparar kr per år Sänkt inkalvningsålder med 1 månad, sparar kr på ett år Förkortat kalvningsintervall med 20 dagar på ett år, sparar kr *Baserat på 100 kor och 35 kvigor 3

32 Mastit Automatisk detektion: Avkastning per spene (1/4) Celltal, SCC Electrisk konduktivitet Temperatur, färg LDH ATP Idissling Beteende DeLaval HerdNavigator kemilab stallet Mastitupptäkt Lactate dehydrogenase (LDH) (Enzym som finns vid vävnadsskada (t ex Mastit) 19 Värmekamera - Agricam Mastitis detection Example mastitis Rumination, lying down Örontemperatur och accelerometer tidigt upptäckt av sjukddom + idissling + aktivitet (brunst) (Cowmanager) Sensorer i mjölkrobotar Sensors DeLaval Lely SAC Fullwood Boumatic GEA Sensoren in melkrobot Milk production x x x x x x Milk color x x x x x x Elec Cond x x x x x x Temperature (x) x SCC (x) (x) Fat & protein (x) x Lactose x LDH (x) 4

33 Kornas position Effektivitet? Fördel: Ofta tidig upptäckt, möjlighet till understödjande behandling (kamfer) i stf. antibiotika Förutsätter strategiskt utvecklade rutiner Nackdel Upptäckt löser inte mastitproblem behöver implementera tydliga rutiner för alla kor i besättningen GEA Smartbow Nedap CowManager Stor potential enligt beteendestudier, men data utnyttjas ej så mycket Fördel: Snabbt hitta kor till behandling 26 Forskning vid SLU/BT: Sociala interaktioner hos mjölkkor Kor är sociala och har både positive och negativa interaktioner viktigt för välfärd och funktion Manuella studier tar mycket tid och omöjliga använda i praktiken Första framgångsrika automatiska systemet för att klassificera sociala interaktioner från video Top view camera Cow reduced to 7 point model Detection of social behaviours like sniffing, body pushing, butting etc Oleksiy Guzhva, 2018 Guzhva et al Långsamt upptag av PLF teknologier Mycket data lite beslutsstöd Ingen direkt ekonomisk nytta Oklar ekonomisk intjäning Saknas klara data om kostnad vad man vinner 5

34 Starkt behov av ekonomiska modeller till öka användandet PLF Delkalkyl (t.ex. Jago et al., 2011) Bättre informerade köpbeslut Endast överväga kostnader och fördelar som ändras Enkelt och lätt att förstå Bioekonomisk simulering (t.ex. Bewley et al., 2010; Rutten et al., 2014) Beräknar noggrant ekonomisk inverkan Simulerar alla biologiska effekter Komplex och endast tillämplig för specifik PLF modell Intressant webinar på onsdag kl 14! På 4d4f.eu Vad kan PLF teknologi ge dig? PLF nytt språng när det gäller hjälpmedel i mjölkproduktionen Kan hjälpa till att öka effektivitet och minska arbetsbehov Räkna på ekonomi men också om det finns andra fördelar Men: Var försiktig med att köpa teknologier som är under utveckling Viktigt lära dig hur du använder tekniken och tolkar resultaten är det användarvänligt? Att sammanföra data från de olika systemen på gården kräver en expert och är tidskrävande Tillgång till kvalificerad kundservice är avgörande Tack för ordet! PLF: Hjälpa eller Stjälpa? 6

35 Christoffer Isenstråle Chef IT & Affärsutveckling Vice VD Rådgivarna i Sjuhärad & Skånesemin Modern IT / Affärsmodell för husdjur 1

36 Medlemsantal En tydlig ihållande trend Nedåtgående trend % % Antal aktiva mjölkleverantörer Skånemejerier ek för Medlemmar Skånesemin Befintlig IT struktur 2

37 Kostnader i förhållande till omsättning för IT och bransch gemensamt inom Husdjurssverige IT kostnader andra branscher: Max 1% av omsättningen I detta ingår då affärssystem, PC, nätverk, backup, mailservar mm Inom Husdjurssverige har vi 2016 gemensamma kostnader på 12,4% av vår gemensamma, totala omsättning som vi delar på. Av dessa 12,4% är: 3,6% branschgemensamma kostnader, 8,6% IT kostnader (både normala IT kostnader och IT kostnader för husdjur), 0,2% admin kostnader. Till detta kommer IT kostnader för de IT system som vi inte har gemensamt, tex lönesystem, delar av affärssystem mm som varje förening köper in separat. Målsättning med projektet Lägre kostnader totalt OCH per lantbrukare OCH per ko. Utgångspunkten för framtidens system ska vara lantbrukarnas gårdssystem. Framtidens IT system för Husdjursföreningar ska vara modernt, molnbaserat och kostnadseffektivt. För att göra strukturen kostnadseffektivt på ett framtida IT system bör det vara uppdelat i olika delar som var för sig går att köpa upp och byta ut var för sig. Mer transparanta och tillgängliga verktyg för rådgivare. 3

38 Lantbr. med Delaval Lantbr. med Lely Lantbr. med GEA Lantbr. med Boumatic Uniform Agri Mjölk/kött Lantbr. med SAC Lantbr. med Fullwood Kokontroll MilkTestManager TopCow Advisor Rapporter Benchmark Rådgivning CDB Stambokföring Avelsvärdering Härstamningskontroll KAP Nya smarta KoKontrollen Kokontroll - Milk Test Manager: System för provmjölkning Kokontroll MilkTestManager Samma system oavsett besättningstyp. Hårdvaruoberoende IOS / Android. Inte beroende av internet i stallet. PCR/PAG inbyggt från start. Ny skanner IP67 klassad och köps direkt utan mellanhänder ger låg kostnad till mkt hög kvalité. 4

39 Advisor Rådgivning och information oberoende gårdssystem! Jannike Andersson Rådgivnings Chef 5

40 Varför TopCow? Vi har ett världsmarknadspris och konkurrerar med alla andra länder vi måste se hur andra gör för att lyckas. Vi har goda förutsättningar att producera mjölk- och kött i Sverige! Vi vill utgå från de system som finns idag på gårdarna och stötta lantbrukarna i det gårdssystem som de valt att använda. Inte bygga upp nya dyra program utan istället stimulera förbättringar hos Lely/ De Laval/ GEA/ Uniform-Agri/ BouMatic/ SAC/ Fullwood/ m.fl. Vi tror att alla mjölk- och nötköttsproducenter kommer ha ett gårdssystem inom 5 år. Rådgivningen utvecklas: Mer data från svenska mjölk- & nötköttsproducenter Jämförelsematerial från hela världen att jämföra sig med. Utbyta kunskap med många andra länder. Får bättre underlag till rådgivning till alla mjölk- och nötköttsproducenter, inte bara kokontrollen/ KAP - lantbrukare. Får in mycket mer data och dagsfärsk data, ex: -> mjölkmängd på dagsbasis, mjölkningstid, mjölkningar/dag, semineringar m.m. Uppdaterad varje dag! -> samlar allt från gården på en plats. Slaktdata, mejeridata, foderanalyser, rapporter, kokontrollresultat, data från gårdssystemet. Flexibelt system som alltid kommer kunna förändras efter behov. Hämtat mycket inspiration från Nederländerna som är ett världsledande mjölk land. 6

41 Exempel på rapporter: 7

42 SPP Standard Peak Production SPP används flitigt i Nederländerna och England och är framtaget via ett universitet i Nederländerna 1970 med senaste korrigering Fluktuationer i mjölkproduktionen påverkas starkt av management (utfodring, mjölkteknik, vatten, miljö etc.) Däremot finns det många "djurfaktorer" som påverkar mjölkproduktionen, som ålder, antal laktationsdagar, dräktighetstid etc. Att endast fokusera på variationerna i mjölkproduktionen som orsakas av management blir väldigt givande med hjälp av ett KPI som korrigerar för alla djurfaktorer. (KPI = en metod att mäta effektivitet hos en verksamhet) 8

43 SPP Standard Peak Production Den beräknade genomsnittliga dagliga produktionen i kg mjölk, när kon skulle vara en vuxen (6,75 7,5 år) och 50 dagar i laktation. Eftersom antalet korrigerar för ålder, laktationsdagar och dräktighetstiden kan du nu jämföra hennes mjölkavkastningen i varje del av laktationen SPP beräknas mellan 5 och 305 dagar i mjölk. Korrigeringsfaktorer som används för beräknade SPP är olika för: 20 olika mjölkproduktionsnivåer (gårdsnivå) 18 olika åldersnivåer 15 olika laktationsstadium Totalt finns 20 * 18 * 15 = korrigeringsfaktorer tillgängliga Dessa nivåer / grupper är de samma för standardlaktationskurvorna som beräknar den förväntade 305-dagars produktionen. 9

44 Kviga 1051 Kvigan ligger på laktationskurvan som slutar på 8000 kg efter 305 dagar. Kviga 1051 Hon är nu på laktationskurvan som slutar på 7000 kg på 305 dagar. 10

45 Kviga 1051 med resten av besättningen Mål så plan blå linje som möjligt. > annars finns brister i managmentet. Så finns det någon som lyckas? 11

46 Ko gradering Lätt bedömning av vilka som ska slaktas och i vilken ordning! 12

47 Tack för er uppmärksamhet! 13

49 Omöjligt, eller? Nollvision hälta hur når vi dit? Evgenij Telezhenko Institution för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Smärta Rörelsapparaten Klövar 1

50 Kotben Kronben Klövben Strålbe n Sula Ballen 2

51 Klövben Klövben Vidgad vita linjen Blödningar Skador i vita linjen Foto: C. Bergsten Foto: C. Bergsten 3

52 Infektion / hygien relaterade sjukdomar Klövröta Klövspaltinflammation Digital Dermatit Paul R. Greenough 4

53 Foderstarten Utfodringsrutiner 5

54 Social miljö Fysiskt miljö 6

55 Förväntad prevalens för klövsulesår hos avkomma av 100 bästa och 100 sämsta tjurar använda på medelkor i Sverige 7 6,6 Prevalens, % enheter ,3 5,0 0 Avkomma av 100 bästa Medel Avkomma av 100 sämsta 7

56 Sulblödningar (SH), eksem (HHE), klövsulesår (SU) och digital dermatit (DD) hos svenska holsteinkor mellan kontrollår 2005/06 och 2014/15 (mer än registreringar) Prevalens, % /06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Kontrollår SH HHE SU DD Data source: Växa Sverige 2017 Sulblödningar (SH), eksem (HHE), klövsulesår (SU) och digital dermatit (DD) hos svenska holsteinkor mellan kontrollår 2005/06 och 2014/15 (mer än registreringar) 11000Produktion ECM kg Kor i lösdrift % Besättn ingssto rlek 46 Prevalence, % Kor i lösdrift 66% Produktion ECM kg 140 Besätt ningsst 120 orlek /06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Kontrollår SH HHE SU DD Data source: Växa Sverige

57 Vad är nollvision? Nollvisionen är det etiska ställningstagandet att inga halta kor används i mjölkproduktion Varför nollvision? Ekonomi och produktion Direkta och indirekta kostnader Genetisk potential Miljöpåverkan Etik Djurvälfärd Human produktion Psykologi Hur mår bonden? Branschens överlevnad Är brölken en mer etisk produkt? 9

58 Största hindret tron att hälta är oundviklig konsekvens av djurhållning Attityden Vad vi vet och vad vi gör Mjölkbönder i Holland svarade på frågor om olika åtgärden för att minska hälta (M. Bruijnis et al., 2013) Skulle förbättra klövhälsa Skulle förbättra djurvälfärd Skulle blir lönsam investering Tänker att tillämpa Liggbås förbättring Golvhygiene förbättring Gummimattor i gångar 10

59 Vägen dit Rådgivning en del av helheten delat ansvar Kommunikation (hitta drivkrafter) Regelverk (glöm inte moroten) Attityden av nyckelspelare Lantbrukare Klövvårdare Veterinärer Sikta på en nollvision Det ligger i allas intresse 11