Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys... 15

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisnings- och värderingsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Revisionsberättelse Diagram Förtroendemän

3 Det här är Sparbanken i Karlshamn Våra Värderingar Våra grundläggande värderingar kommer från sparbanksrörelsen och den nytta och flit som sparsamhet tillför individ och samhälle. Motivet för att bilda Sparbanker var framförallt att främja den enskilda människans sparande och att förmedla lån för att vidareutveckla bygden. Vår position som självständig Sparbank ger oss en unik möjlighet att vara en bank med lokalt engagemang och skapar långsiktighet i vår strävan att bedriva en bra bankverksamhet i vårt verksamhetsområde. Vår Vision Sparbanken i Karlshamn skall vara den ledande banken i verksamhetsområdet och den självklara finansiella partnern för privatpersoner, företag, kommun, kyrkliga samfälligheter och föreningar. Vår Affärsidé Sparbanken i Karlshamn skall genom ett starkt lokalt kontorsnät och ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter erbjuda våra kunder personlig bankservice av hög kvalitet. Verksamhetsområde Sparbanken i Karlshamns verksamhetsområde är primärt Karlshamns kommun. Våra kännetecken Kundorientering Kundernas efterfrågan av finansiella tjänster och produkter skall vara det som styr vår verksamhet. Kompetens För att kunna ge bra bankservice ska kunskap, vilja och förmåga prägla vårt arbete. Vi utvecklar ständigt vår kompetens i vårt dagliga arbete och genom vidareutbildning. Kvalitet Allt vårt arbete i kontakt med kund, vår administration och kreditgivning genomsyras av kvalitet. Blir något fel rättar vi snabbt till det. Långsiktiga affärsrelationer Vi tror på långsiktiga affärsrelationer med våra kunder. En affärsrelation ska präglas av ömsesidig respekt och en bra affär för både kund och bank. 2

4 Säkerhet & Etik Vår verksamhet bygger på kundernas och samhällets förtroende och det förutsätter att vi upprätthåller en hög etisk standard och håller en klar gräns till det otillåtna. Extern- och intern banksekretess är självklarhet. Korta beslutsvägar Vi har en tydlig och effektiv organisation som ger korta beslutsvägar till fördel för kunder och oss som anställda i banken. 3

5 VD-kommentar Vi är stolta över vår bank Sparbanken i Karlshamn grundades 1829 av Karlshamnsborna, för Karlshamnsborna. De grundläggande värderingarna kommer från Sparbanksrörelsen och den nytta som flit och sparsamhet tillför individ och samhälle. Motivet för att bilda Sparbanken var framförallt att främja den enskilda människans sparande och förmedla lån för att vidareutveckla bygden. Vi verkar fortfarande efter de grundläggande värderingarna, men måste naturligtvis utvecklas med våra kunder och den marknad som vi verkar på. Vi har en god ställning på vår marknad men vi är ödmjuka och förstår att vi måste arbeta hårt för att förtjäna våra kunders förtroende och affärer. Med ett starkt lokalt engagemang och med en uttalad långsiktighet i vårt agerande ger vår position som självständig Sparbank en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i Karlshamn. Vi skickar inga pengar till Stockholm. De vinster som vi skapar i Sparbanken i Karlshamn stannar kvar i vårt område. Sparbanken i Karlshamn är NÄRA, BRA och NYTTIG. NÄRA = nära till service, nära till beslut, nära till ledning och styrelse och en nära angelägenhet för Karlshamnsborna eftersom banken är ägd och styrd av kunderna. BRA = som kund i Sparbanken i Karlshamn skall man uppleva banken som bra oavsett om det gäller service, bemötande, produkter, tjänster etc. Banken kan sannolikt inte vara bäst på allt, men skall alltid vara konkurrenskraftig vid en helhetsjämförelse. NYTTIG = Sparbanken i Karlshamn är samhällsnyttig. Bankens resurser används lokalt för utveckling och stöd inom kommunen. Sparbanken i Karlshamn är den största sponsorn i Karlshamns kommun. Under 2005 flyttade Sparbanken i Karlshamn fram sina positioner inom ett antal områden. Vårt långsiktiga och målmedvetna kundarbete har inneburit att våra kunder ökat affärsvolymen med miljoner kronor, alltså med nästan 15%. Ökningen har varit stark både på boendefinansiering och sparande i inlåning och fonder. Tack vare den ökade affärsvolymen så kan vi trots minskade marginaler redovisa en förbättring av bankens intäkter med 2,6 miljoner kronor. Våra kostnader för 2005 var 1,6 miljoner kronor lägre än 2004 och tack vare mycket låga kreditförluster ökade bankens rörelseresultat med 9,5 miljoner och uppgick till 52,6 miljoner. Det är det bästa resultatet som Sparbanken i Karlshamn har presenterat under sina 176 år som företag. Vi har fortsatt höga ambitioner med kompetensutveckling av bankens medarbetare. Kompetens i vår rådgivning och i vår kontakt med våra kunder är naturligtvis hjärtat i Sparbanken i Karlshamns verksamhet och är en förutsättning för att långsiktigt förtjäna kundernas förtroende. Vår bank skall vara en attraktiv arbetsplats för alla medarbetare. Att känna att det finns möjlighet till personlig utveckling och stimulans skapar förutsättningar för en kompetent och effektiv bank till nytta för våra kunder. Under 2005 fortsatte Karlshamn att ha en positiv befolkningsutveckling. En kombination av en ökad efterfrågan av bostäder samt låga räntor har bidragit till högre fastighetspriser. Nybyggnation av både villor och flerfamiljshus har ökat. Sparbanken i Karlshamn har genom vårt unika Takräntelån en möjlighet att erbjuda våra kunder en rörlig ränta med en i förhand fastställd maximal ränta. Det ger våra kunder en trygghet i det fall att räntorna vänder uppåt. Sparbanken i Karlshamn har under flera år avsatt del av bankens vinst till Sparbanken i Karlshamns Näringslivsstiftelse. Syftet med stiftelsen är att skapa förutsättningar till ett utvecklat nyföretagande i Karlshamn. Det är 4

6 viktigt att stiftelsen fortsätter sitt allmännyttiga arbete som på sikt kommer att bidra till fler arbetstillfällen i Karlshamn. Till sist vill jag tacka alla våra kunder för fortsatt förtroende och alla bankens medarbetare för goda insatser under det gångna året har förutsättningar att bli ett lika bra år för Sparbanken i Karlshamn. Karlshamn i mars 2006 Henrik Kördel VD 5

7 Redovisning för verksamhetsåret 2005 Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2005, sparbankens etthundrasjuttiosjunde verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Sparbankens ställning Balansomslutningen ökade med 6,9 procent till 2880,8 milj kr. Medelomslutningen ökade med 4,7 procent. Inlåningen från allmänheten var vid utgången av året 1974,8 milj kr, en ökning från förra årsskiftet med 10,9 procent. Lånestocken (efter förlustreserveringar) ökade under året med 6,4 procent till 2739,9 milj kr. Inom lånestocken svarade takräntelån för 1192,6 milj kr, medlemslån för 118,9 milj kr samt utnyttjade kontokrediter för 175,2 milj kr. Nyutlåningen uppgick till 737,6 milj kr, vilket var 194,8 milj kr eller 35,6 procent högre än under Av nyutlåningen avsåg 199,6 milj kr takräntelån och 40,1 milj kr medlemslån. Nya kontokrediter beviljades till ett belopp om 167,4 milj kr. Sparbankens likviditet har under året varit tillfredsställande. Kapitaltäckningskravet om minst 8 procent har väl uppfyllts. Efter av styrelsen föreslagen vinstdisposition utgör kapitaltäckningsgraden 17,2 procent mot 17,0 procent förra året. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 52,1 milj kr mot 42,6 milj kr för I 2004 års resultat ingår en ombyggnadskostnad på 1,5 milj kr. Det operativa resultatet är bättre år Ränteintäkterna på utlåningen till allmänheten uppgick till 117,0 milj kr; 9,0 milj kr eller 7,1 procent lägre än förra årets. Årsmedelräntan, inkl kreditavgift, var 4,4 procent mot 4,9 procent förra året. Totala intäktsräntorna utgjorde 120,8 milj kr, en minskning med 6,9 milj kr eller 5,4 procent. Räntekostnaderna för inlåning från allmänheten uppgick till 18,7 milj kr, en minskning i förhållande till förra året med 1,2 milj kr eller 6,0 procent. Årsmedelräntan var 1,0 procent mot 1,2 procent förra året. Totala kostnadsräntorna minskade med 4,1 milj kr eller 9,6 procent till 38,6 milj kr. Räntenettot blev 82,2 milj kr, 2,8 milj kr eller 3,3 procent lägre än föregående års. Räntenettot har detta år belastats med kostnad för insättargaranti om 1,2 milj kr. Provisionsintäkterna uppgick till 38,1 milj kr mot 33,5 milj kr förra året, en ökning med 13,7 procent. Provisionskostnaderna minskade med 0,1 milj kr eller 1,1 procent till 8,9 milj kr. Personalkostnaderna om 30,0 milj kr var 0,3 milj kr lägre än förra året. Antalet årsanställda är 54 samma som förra året. Övriga allmänna administrationskostnader om 23,6 milj kr blev 0,9 milj kr lägre än fjolårets. Bokslutsdispositionerna uppgår till 60,4 milj kr och avser till stora delar en upplösning av periodiseringsfonderna. För nyckeltal, som vidare beskriver sparbankens ställning och resultat, hänvisas till särskild sammanfattning på sidan 10 under rubrik Fem år i sammandrag. Övrigt I slutet av 2005 undanröjde regeringsrätten skatteverkets beslut att fr o m 1 juli 2002 avregistrera den momsgrupp som Sparbanken i Karlshamn ingick i. Det innebär att banken har pengar att fordra eftersom mervärdesskatt har uttagits sedan tidpunkten för avregistreringen. Oklarhet råder dock över beloppets storlek och i avvak- 6

8 tan på att den frågan klarläggs har sparbanken valt att inte redovisa några effekter av regeringsrättens dom i årets bokslut. Sparbanken har av ett antal kunder fått kritik för sin rådgivning vad avser främst handel med värdepapper. Klagomålen avser affärer som gjordes före börsfallet I några fall väntar rättslig prövning. Kreditförluster Kreditförlusterna uppgår till 1,6 milj kr mot 6,9 milj kr föregående år. Prognos för 2006 Rörelseresultatet för 2006 bedöms bli cirka 43 milj kr. Förslag till vinstdisposition Årets resultat enligt balansräkningen för 2005 utgör kr. Styrelsen föreslår att kr överförs till reservfonden och att kr sätts av till Sparbanken i Karlshamns Näringslivsstiftelse, med syftet att dessa skall användas för allmännyttiga och därmed jämförliga ändamål. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Central kreditdelegation rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. 7

9 Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Beträffande sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not 31. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade placeringar har sparbanken tecknat avtal om räntegaranti. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som finns intagen i not 30 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1,0 Mkr. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrument inte kan avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatkontrakt har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Intern rapportering sker löpande om likviditetens utveckling. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av not 29. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, klar definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, 8

10 IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, behörighetssystem, interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering samt informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 9

11 Fem år i sammandrag, Mkr Volym Affärsvolym ultimo 8 514, , , , ,6 Förändring under året, % 14,63 8,44 9,05-1,27 8,45 Av Sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 13,17 12,80 12,20 11,77 11,54 Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 17,21 16,98 16,61 15,77 14,94 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 17,21 16,98 16,61 15,77 14,94 Resultat Placeringsmarginal 2,94 3,19 3,37 3,46 3,60 Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,46 1,59 1,66 1,73 1,92 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,66 0,60 0,46 0,50 0,56 Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 10,20 9,37 7,15 7,91 9,07 Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,57 0,63 0,69 0,59 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,55 0,63 0,73 0,72 0,71 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 59,38 63,94 67,80 70,47 63,29 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,58 0,76 0,77 0,64 1,05 10

12 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier 0,06 0,28 0,43 0,15 0,67 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

13 Resultaträkning Räntenetto 82,2 85,0 86,1 86,0 83,9 Provisioner, netto 29,2 24,5 20,0 22,4 26,9 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1,1 1,5 0,7-2,1 0,8 Övriga intäkter 3,4 2,3 2,2 2,3 2,0 Summa intäkter 115,9 113,3 109,0 108,6 113,6 Allmänna administrationskostnader 53,6 54,8 58,0 55,6 49,1 Övriga rörelsekostnader 1 8,6 9,0 10,5 18,5 17,7 Kreditförluster 1,6 6,9 10,4 3,4 13,8 Summa kostnader 63,8 70,7 78,9 77,5 80,6 Rörelseresultat 52,1 42,6 30,1 31,1 33,0 Bokslutsdispositioner, netto 60,4-5,0 0,0-1,2 2,2 Skatter -31,7-10,1-8,0-8,1-9,6 Årets resultat 80,8 27,5 22,1 21,8 25,6 1 inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Balansräkning Kassa 26,9 23,2 24,3 16,5 19,1 Utlåning till kreditinstitut 12,8 4,4 8,9 5,1 2,9 Utlåning till allmänheten 2 739, , , , ,4 Räntebärande värdepapper 0,0 0,0 0,4 0,4 8,3 Aktier 30,2 29,6 26,3 30,8 28,2 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 2,8 14,1 Materiella tillgångar 20,2 21,9 21,7 19,9 18,9 Övriga tillgångar 50,8 39,9 41,1 41,6 43,0 Summa tillgångar 2 880, , , , ,9 Skulder till kreditinstitut 491,2 535,5 558,6 643,0 613,6 Inlåning från allmänheten 1 974, , , , ,3 Övriga skulder 34,3 14,7 13,2 14,3 12,1 Avsättningar 0,5 0,6 0,6 2,1 2,7 Summa skulder och avsättningar 2 500, , , , ,7 Obeskattade reserver 2,3 62,7 57,8 57,7 56,2 Eget kapital 377,7 299,6 274,3 254,3 235,0 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 880, , , , ,9 12

14 Resultaträkning, Mkr Not Ränteintäkter 120,8 127,7 Räntekostnader 38,6 42,7 Räntenetto 1 82,2 85,0 Erhållna utdelningar 2 1,9 1,7 Provisionsintäkter 3 38,1 33,5 Provisionskostnader 4 8,9 9,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 1,1 1,5 Övriga rörelseintäkter 6 1,5 0,6 Summa rörelseintäkter 115,9 113,3 Allmänna administrationskostnader 7 53,6 54,8 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8 2,7 3,0 Övriga rörelsekostnader 9 5,9 6,0 Summa kostnader före kreditförluster 62,2 63,8 Resultat före kreditförluster 53,7 49,5 Kreditförluster, netto 10 1,6 6,9 Rörelseresultat 52,1 42,6 Bokslutsdispositioner 11 60,4-5,0 Skatt på årets resultat 12-31,7-10,1 Årets resultat 80,8 27,5 13

15 Balansräkning, Mkr Tillgångar Not Kassa 26,9 23,2 Utlåning till kreditinstitut 13 12,8 4,4 Utlåning till allmänheten , ,4 Aktier 15 30,2 29,6 Materiella tillgångar 16 - Inventarier 7,5 9,1 - Byggnader och mark 12,6 12,8 Övriga tillgångar 17 0,1 0,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 50,8 39,6 Summa tillgångar 2 880, ,4 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut ,2 535,5 Inlåning från allmänheten , ,3 Övriga skulder 21 27,7 8,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 6,6 6,5 Avsättningar 23 0,5 0,6 Summa skulder och avsättningar 2 500, ,1 Obeskattade reserver 24 2,3 62,7 Reservfond 296,9 272,1 Årets resultat 80,8 27,5 Summa eget kapital ,7 299,6 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 880, ,4 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Garantier 26 73,4 62,3 Åtaganden Valutakursrelaterade kontrakt, valutaterminer 17,0 244,4 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 244,7 272,6 Övriga noter Upplysningar om verkligt värde 27 Verkliga och nominella värden på derivatinstrument 28 Löptider för tillgångar och skulder - Likviditetsexponering 29 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 30 Kreditriskexponering brutto och netto 31 14

16 Kassaflödesanalys, Mkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat 52,1 42,6 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 2,7 3,0 Kreditförluster 3,5 8,1 Inkomstskatt -31,7-10,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 26,6 43,6 Förändring av utlåning till kreditinstitut -8,4 4,5 Förändring av utlåning till allmänheten -168,0-115,6 Förändring av inlåning från allmänheten 193,5 95,2 Förändring av skulder till kreditinstitut -44,3-23,1 Förändring av övriga tillgångar och skulder 8,6 2,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8,0 7,2 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,4 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -0,6-3,3 Förvärv av materiella tillgångar -1,0-3,4 Försäljning av materiella tillgångar 0,0 0,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1,6-6,1 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag -2,7-2,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2,7-2,2 Årets kassaflöde 3,7-1,1 Likvida medel vid periodens början 23,2 24,3 Likvida medel vid periodens slut 26,9 23,2 15

17 Redovisnings- och värderingsprinciper Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i Kassan värderas till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Värdepapper som är anläggningstillgångar, dvs där avsikten är att inneha värdepapperen till förfall eller på lång sikt, upptas till anskaffningsvärdet. Beträffande räntebärande värdepapper avses med anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet, vilket värde motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringen av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Vid tillämpning av lägsta värdets princip på omsättningstillgångar görs värderingen kollektivt för marknadsnoterade värdepapper inom respektive portfölj, medan värderingen av icke marknadsnoterade värdepapper görs individuellt post för post. Realiserade vinster/förluster och orealiserade värdeförändringar på värdepapper och andra finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringarna redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, dvs det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade förluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs, helt eller delvis, om fordran är osäker, dvs om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. 16

18 Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordingarna individuellt. Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, t ex i form av räntenedsättning till följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms att betalningarna fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen. Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken Avsättningar. Inventarier Inventarier avskrivs planenligt med 10 och 20 procent på anskaffningsvärdet. Byggnader och mark Under år 2005 har avskrivning på byggnader och mark ej skett då taxeringsvärdet överstiger det bokförda värdet. Avskrivning sker med 2 procent på uppskrivet belopp på fastigheter. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Skatt Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag och andra framtida skatteavdrag. Temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skatteskulder redovisas under Avsättningar, medan uppskjutna skattefordringar, som inte avräknas mot uppskjutna skatteskulder, redovisas under Övriga tillgångar. 17

19 Noter till resultaträkningen 1 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 0,2 0,1 Utlåning till allmänheten 117,0 126,0 Övriga 3,6 1,6 Summa 120,8 127,7 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut 18,0 21,8 Inlåning från allmänheten 18,7 19,9 varav kostnad för insättargaranti 1,2 0,9 Övriga 1,9 1,0 Summa 38,6 42,7 Räntenetto 82,2 85,0 Räntemarginal 2,7 % 3,0 % Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal 2,9 % 3,2 % Räntenetto i % av MO Medelränta på utlåningen under året 4,4 % 4,9 % Medelränta på inlåningen under året 1,0 % 1,2 % Inkl. kostnader för insättargarantin 2 Erhållna utdelningar FöreningsSparbanken AB 1,9 1,7 Summa 1,9 1,7 3 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 5,9 5,9 Utlåningsprovisioner 8,2 6,3 Inlåningsprovisioner 0,9 0,9 Garantiprovisioner 0,3 0,3 Värdepappersprovisioner 17,2 14,2 Övriga provisioner 5,6 5,9 Summa 38,1 33,5 4 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner 6,2 5,9 Värdepappersprovisioner 1,5 1,7 Övriga provisioner 1,2 1,4 Summa 8,9 9,0 18

20 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner Valutakursförändringar 1,1 1,5 Summa 1,1 1,5 6 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 0,5 0,5 Övriga 1,0 0,1 Summa 1,5 0,6 7 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden 17,4 18,1 - sociala avgifter 6,4 6,7 - kostnad för pensionspremier 2,0 2,1 - avsättning till resultatandelsstiftelse, inkl. löneskatt 2,3 1,6 - övriga personalkostnader 1,9 1,8 Summa personalkostnader 30,0 30,3 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon 2,2 1,9 - IT-kostnader 12,3 12,2 - konsulttjänster 1,9 2,3 - revision 0,8 0,9 - hyror och andra lokalkostnader 1,7 1,6 - fastighetskostnader 1,6 2,4 - övriga 3,1 3,2 Summa övriga allmänna administrationskostnader 23,6 24,5 Totalt 53,6 54,8 Ersättning till ledande befattningshavare Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut vid ordinarie sparbanksstämma. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen och utgörs av grundlön, bonus som baseras på olika kriterier som ska uppnås samt pension. Ersättning till övrig bankledning, som består av våra kontorsoch avdelningschefer, utgörs av grundlön, avsättning till resultatandelsstiftelse och pension. kkr kkr kkr kkr kkr Grundlön/ Sammanträdes- Bonus/ Pension Summa styrelsearvode arvode resultatandelar Styrelsens ordförande Övriga styrelseledamöter* (7 st) Verkställande direktören Övrig bankledning (10 st) Summa *exklusive arbetstagarrepresentanter Sparbankens VD omfattas ej av lagen om anställningsskydd (LAS), varför särskilt avtal träffats med denne vilket innebär att vid uppsägning från sparbankens sida avgångsvederlag utgår med två årslöner. VD äger rätt till särskild ålderspension från 61 års ålder. Pensioner Bankens pensionsåtaganden täcks genom försäkringsavtal. 19